Bulletinen – december 2011

BULLETINENfÖr svENsKAr i HONgKONg OcH sÖdrA KiNA

Hongkongs 80-talister • Kapplöpning och välgörenhet • Drakar på besök Bulletinen-nostalgi • Galamiddag • Fototävling • Livet som utlandssvensk

december 2011 • ÅrGÅNG 30

1981–201130 år i svenskarnas Hongkong

+

H urra, Bulletinen har nu funnits i 30 år! Det firar vi med ett extra tjockt jubileumsnummer så här i slutet av året. En massa spännande artiklar att njuta av under julen. Det kan ju passa ganska bra efter-

som nästa Bulletinen inte kommer ut förrän i februari 2012. Vi har scannat in några utdrag från Bulletinen hur den såg ut förr. Roligt att se och tänk att den har överlevt så länge tack vare en massa glada entusiaster. Vi hop-pas Bulletinen lever vidare i många fler lyckliga år. Tack alla sponsorer och annonsörer som stöttar vår tidning.

Vad gjorde du 1981? Du var kanske inte ens var född då? Ibland är det roligt med lite tillbakablickar. Jag känner själv att jag gärna lever i nuet och framåt i tiden men ibland är det trevligt att blicka bakåt även om det inte alltid är lätt att komma ihåg. År 1981, själv var jag då 16 år och gick första året på gymnasiet, en ny spännande värld. Det var året då jag kastade mina första blickar på Mats, min underbara man, och kände att ”honom ska jag ha”, och det fick jag ju även om det tog några år. Och inte fanns det på min världskarta då att jag skulle flytta utomlands 2001 och till Hongkong 2007. Nej, då var det fika med kompisar och drömmen om att alltid bo nära famil-

jen som gällde, kanske till och med ett hus på landet. Men den drömmen sprack ju. 1981 var också året då en svensk statsminister för första gången besökte Kina och det var Thorbjörn Fälldin. Nu får ni drömma er tillbaka själva. Vad gjorde du 1981?

ja, ja och jag erkänner att jag inte är någon bra talare utan skri-ver hellre än jag talar som jag sa på konsulatets och handelskamma-rens trevliga ”Välkommen till Hong-

kong” träff. Det är ju tur då att det finns sådana som vår Generalkonsul som hellre talar än skriver, eller hur var det nu…fast Jörgen är ju bra på att skriva också, vilken talang! Och han har förstås levererat även i detta num-mer. I alla fall så tänkte jag lobba igen för att Du ska höra av dig till oss och vara med i vårt härliga Bulletinengäng. Vi behöver alltid folk till Bulleti-nen och du behöver inte vara någon expert utan bara tycka att det är lite kul och spännande med tidning och dess redaktionsarbete. Vi behöver entusi-aster som skriver, jagar annonsörer och som vill jobba med layouten. Och vi behöver även Dig som vill köpa en annonsplats i Bulletinen.

I detta nummer har vi äran att få ha vår ”gamla” skribent Linda Parry med oss igen. Hon har skrivit en härlig, historisk artikel om Hong Kong Jockey Club. Anna-Karin har varit mycket aktiv och har bl.a. ställt frågor till två 80-talister från Hongkong och även haft chansen att ta del av tidigare honkongsvenskars historier. Otroligt spän-nande artiklar. Lis Hamark, som bott här tidigare delar med sig från förr men även lite om nuet. Med åtta extra sidor finns det lite att välja på. Själv har jag hittat ännu en ny inspirationskälla men den får vänta tills februarinumret. Man möter många spän-nande och intressanta människor i denna stad. Ja, nu får ni vara lite nyfikna.

God jul och Gott Nytt År önskar vi er alla från redaktionen. Vi syns igen i februari. Glöm inte ditt nyårslöfte!

maria Samuel SSoN9864 9305 | [email protected]

KoNTaKTa redaKTioNeN!marIa SamuelSSon, redaktör/redigering (+852) 9864 9305, [email protected]

FredrIk dahlberg, skribent (+852) 9871 7429, [email protected]

anna-karIn ernStSon lampou, skribent (+852) 6605 0208, [email protected]

thomaS johnSSon, grafisk formgivning +46 (0)70-595 61 68, [email protected]

peter luXenburg, skribent (Shenzhen) (+86) 1501 2522 740, [email protected]

katarIna malm, skribent (Shenzhen) (+86) 1866 5866 401, [email protected]

StIg arne SVenSSon, skribent/annonsjägare (+852) 6188 5823, [email protected]

mIkael SVenungSSon, skribent (+852) 6461 6696, [email protected]

marIa tornVIng, kassör (+852) 9536 9903, [email protected]

aNNoNSera!Mejla för aktuell prislista: [email protected]. Privatpersoner är välkomna att annonsera gratis om alltifrån nyfödda barn till soffor som behöver säljas.

om bulleTiNeNBulletinen är ett ideellt nyhetsblad, som sedan starten 1981 fungerat som forum för svenska aktiviteter och händelser i svenskkolonin. Bulletinen utkommer med 9 nummer per år, och distribueras gratis till de som anmält sig till Sveriges Generalkonsulat. Adressänd-ringar anmäls till generalkonsulatet.

Vill ni bidra med textmaterial eller bilder från olika evenemang får ni gärna höra av er till någon i redak-tionen. Material ska vara redaktionen tillhanda senast den 15:e varje månad. Formatet ska vara ofor-materade Word-dokument.

Tryckkostnaderna sponsras av Svenska generalkon-sulatet, Svenska handelskammaren och SWEA. Bul-letinens omfattning är beroende av de ekonomiska bidragen.

Bulletinens 30-årsemblem är framtaget av Metamorp-hic Studios. Omslagsbild: Dreamstime montage

ibland är det trevligt att blicka bakåt även om det inte alltid är lätt att komma ihåg

2 bulleTiNeN december 2011

337 deSTiNaTioNS WorldWide HoNored baSed oN opiNioNS of millioNS of TravelerS

cape ToWN, SouTH

tIpSa oSS om Vad Som Är pÅ gÅng I hongkong!

[email protected] HoNGKoNG

Nu–31 december memories we shareOm du inte redan har sett den så passa på nu innan året är slut. På flygplatsen vid incheckningen mellan gången F och G visas bilder från Hongkong under 60- och 70-talet. Kan vara en skön avkoppling innan du hoppar på planet.

Var: Terminal 1, Hong Kong Airport. Info: www.lcsd.gov.hk.

7 dec–2 JaN Scrooge – The musicalEn klassisk Broadwaymusikal för hela familjen. Den byg-ger på en av Charles Dickens mest populära verk, "A Christmas Carol" eller som den heter på svenska "En jul-saga" .

Var: Hong Kong City Hall Theatre, Central. Info: www.hkrep.com. biljetter: www.urbtix.hk

11 december Hong Kong international racesNumer känd som ”Turf World Championship”. En av de absolut viktigaste galopptävlingar för världens ledande hästar, jockeys, tränare och ägare. Stora prispengar står på spel.

Var: Sha Tin Racecourse. Info: www.hkjc.com.

16–26 december NötknäpparenUpplev julen med Hong Kong Ballet vars uppsättning av Nöt-knäpparen firar 15 år fylld av traditioner och julkänsla, ackom-panjerad av HK Sinfonietta.

Var: Hong Kong Cultural Cen-tre. Info: www.hkballet.com. biljetter: www.urbtix.hk.

5 JaN Scissor SistersDet amerikanska popbandet med influenser från New Yorks gayklubbskultur. 2004 fick gruppen en stor hit med en cover på Pink Floyd's Comfortable Numb. En annan känd låt är I don't feel like dancing från 2006.

Var: Asia World Expo, Hall 8. Info: www.lamproduc-tions.com. biljetter: www.hkticketing.com

14–15 JaN Klassisk balett för barnHong Kong Ballet presenterar den klassiska baletten Svan-sjön på ett pedagogiskt sätt för barn. Tanken är att väcka barnens intresse för konst och kul-tur. Det blir en innovativ blandning av berättande, dans och interaktion.

Var: Studio Theatre, Hong Kong Cultural Centre. Info: www.hkballet.com. biljetter: www.urbtix.hk

grattIS bulletInen! Handelskammaren gratule-rar Bulletinen till 30 fantastiska år i Hongkong! Tack för att ni håller oss svenskar informerade om allt som hän-der i svenskkolonin och för alla läsvärda artiklar genom åren.

apptips till alla hajkintresserade Visste ni att det finns en app som heter "Enjoy Hiking"?

Det visste inte vi men fick ett tips av Calle Helldin. Den här appen visar olika vandringsleder i Hong-kong. Du kan välja en passande hajk efter exempelvis hur vältränad du är, vilken erarenhet av hiking du har eller kanske efter i vilket område du vill hajka. Det bästa är att appen är helt gratis.

Stort TacK ... ... alla Ni som på olika sätt bidrog till Svenska kyrkans

kaffe- och hantverksbord på årets julbasar! Ni som ba-kade, knådade, sydde och knåpade... och Ni som köpte... Ni har tydligt visat ert stöd för Svenska kyrkans närvaro i Hongkong. Lis och Lennart Hamark

Foto: L. HAMARK

bulleTiNeN december 2011 3

liS HamarK beräTTar om Hur HoNGKoNG var förr, När HoN Kom HiT förSTa GÅNGeN, ocH Hur STadeN Har föräNdraTS fram Till i daG

HoNGKoNG i NuTid ocH dÅTid Foto: L. HAMARK


ankomSt – 1988. Den hissnande landningen kändes länge i magen. Inflygningen mot Kai Tak, där pilo-ten skickligt lotsade ner planet mellan husen i Kowloon Tong, måste ha varit en av världens mest spännande. Det var januari 1988 och Lennart och jag hade just anlänt till Hongkong.

Med varsin resväska i handen, ett fyraårskontrakt i bagaget, en halv mil-jon svenska kronor till bostadsinköp, öppna sinnen och stora förväntningar påbörjar vi den hongkong-epok som skulle komma att bli mer än tio år lång. Vår arbetsgivare var Svenska kyrkan och vårt uppdrag bestod i att ingå som medarbetare i några asiatiska kristna organisationer. Syftet var att bli invol-verade i ekumeniskt kristet arbete för att lära mer om hur asiatiska kristna arbetar aktivt med samhällsfrågor samt vilka utmaningar olika asiatiska länder stod inför.

Lennarts huvudarbetsplats var Christian Study Centre on Chinese Religion and Culture, ett studiecenter på Nathan Road, med inriktning mot religionernas utveckling i Kina. Stu-diecentret fungerade som en mötes-plats mellan Kina och övriga världen.

Här publicerades unikt Kinamaterial, anordnades föreläsningskvällar och organiserades studieresor till Kina.

Min huvudarbetsplats kom att bli Bethune House, en rymlig sekelskiftes-lägenhet med hemlig adress, där explo-aterade filippinska kvinnor kunde ta sin tillflykt samt få juridisk rådgivning och moraliskt stöd både av oss i perso-nalen och av drabbade med-klienter.

SaI kung – dÅ en kIneSISk FIS-keby. 500.000 svenska kronor var inte mycket att komma med när det gällde inköp av bostad, det insåg vi ganska snart. Vi blev rekommenderade att söka bostad utanför centrum. Olika omständigheter gjorde att vi hamnade i den lugna, genuint kinesiska fiskebyn Sai Kung.

Den lilla, men charmiga, gamla lägenheten med sin stora takterrass, fantastiska utsikt och på promenadav-stånd från Sai Kung centrum, blev pre-cis den oas och viloplats som vi, med intensiva och långa arbetsdagar mitt i den brusande storstaden, behövde. Jag tyckte i alla år att vårt enkla boende kändes betydligt ”lyxigare” än många av de lägenheter vi besökte i så kallade expatriots-områden.

Under våra mer än tio år i Sai Kung hann vi dock se byn förvandlas. Mest sörjde jag nog när hela den gamla inre viken fylldes igen, för att så små-ningom bebyggas av ett gäng höghus. Alla de vackra, gamla husbåtarna, jon-kerna, försvann tillsammans med sina invånare, båtfolket. Hela ursprungs-byn utmed stranden, med de charmiga små tegelhusen med snidade dörrar och grå skiffertak, jämnades med marken. Det enkla båtvarvet och de skrangliga, lappade träbryggorna sveptes undan utan pardon.

Även den ”nygamla” delen av Sai Kung har på senare år genomgått en stor förvandling. För tjugo år sedan fanns inga västerländska tecken alls i den trånga byn. De smala gränderna ringlade fram som i en labyrint mellan gamla och slitna hus. Några enkla res-tauranger, en frisersalong samt ett par trånga och fullspäckade ”här-finns-allt-butiker” vände sig enbart till den lokala befolkningen. Då fanns inga kaféer, inga presentbutiker och inga männis-kor som inte hörde hemma där. Man kände sig nästan som en inkräktare om man vågade sig in...

bulleTiNeN 30 År!

kaI tak FlygplatS. I Hongkong kan man idag köpa gamla fotografier över flygplan på väg in för landning på Kai Tak. Det är lätt att fascineras av bil-den, utifrån flygpassagerarens syn-punkt, men ur Kowloon Tongs invåna-res perspektiv var situationen naturligt-vis mycket besvärlig. Avgaserna från planen sprutade rakt ner bland husen. Vi har besökt skolor i området, där lektionerna då ständigt var tvungna att avbrytas på grund av oöverröst-bart buller. När trafiken var som tätast på dygnet, lyfte och landade plan var tredje minut på flygplatsens enda start- och landningsbana. Det var, trots detta, en av världens mest trafikerade flyg-platser.

Från berget Fei Ngo Shan har man en storslagen utsikt ut över Kowloon Tong och Kai Tak. Därifrån kunde man då, i samma nivå som planen, se upp till sex, sju av dem ligga i ”kö” efter varandra för inflygning och landning.

Lennart och jag, som tog motorcy-keln till och från jobb, färdades dagli-gen på vägen utanför Kai Tak. Inte säl-lan hamnade vi mitt i en landning och planet tycktes då så nära att man hukade sig på cykeln och gasade lite extra.

Två allvarliga incidenter hände under denna tioårsperiod på flygplat-sen. Den mest spektakulära var när ett stort Jumboplan, 70 m långt, inte hann bromsa upp vid landningen… och kasade rakt ut i havet vid banans slut. Inga personer kom till skada, men det gigantiska planet gick inte att rädda utan fick delas i bitar för att kunna bär-gas. Stjärtfenan var 19 m hög.

FlyktIngar FrÅn VIetnam. En stor grupp invånare i Hongkong under denna tid var de vietnamesiska båt-flyktingarna. Den första vågens flyk-tingar kom 1975 och levde i så kallade ”öppna” läger. Ett stort sådant låg allde-les utanför Kai Tak-flygplatsen. Här fick de 10.000 invånarna lämna lägret och kunde därmed delvis försörja sig själva. Levnadsvillkoren i lägret var bedröv-liga. UNHCR bedrev skola för barnen samt en del annan social verksamhet. Denna grupp av tidiga vietnamflyk-tingar var emellertid ganska väl inte-grerad i det hongkongska samhället.

Vietnameserna fortsatte anlända och i början av 80-talet fanns ca 100.000 flyktingar fördelade på olika läger i Kowloon. Vissa perioder under 1989

kom det 300 båtflyktingar om dagen.Från och med 1982 hölls båtflyk-

tingarna inlåsta i stora flyktingförlägg-ningar på avlägsna platser i Nya Terri-torierna. Whitehead i Wu Kai Sha hyste 28.000 personer. Situationen hade blivit allt mer svårhanterlig.

De allra flesta av flyktingarna kunde emellertid utlokaliseras till USA och länder i Europa. Mellan åren 1975 - 1999 flyttade 144.000 av dem till andra länder, medan 67.000 återfördes till Vietnam.

Inför 1997 och Kinas övertagande av Hongkong, hade Kina låtit Hong-kong förstå att man inte ville ta över ett Hongkong med vietnamesiska flyk-tingar. Det blev bråttom att tömma lägren. Under åren 1996-97 återsände hongkongska myndigheter asylsökande vietnameser till Vietnam - med eller mot deras vilja. I Amnesty Internatio-nals årsrapporter kan man läsa om det bristfälliga förfarandet av ärendet.

temporary houSIng areaS – organISerad Slum. En annan mar-ginaliserad grupp människor i Hong-kong under 80- och 90-talet var ivmmi-granterna från södra Kina - alla kan-tonesisktalande och enkla arbetare. På

grund av Hongkongs bostadspolicy, där framför allt bristen på bostäder styrde villkoren, var alla nya immigrerade hänvisade till boende i så kallade ”tem-porary housing areas”. Detta temporära boende innebar i praktiken en tidspe-riod på mellan 10-20 år.

Det fanns åtskilliga sådana områden på Kowloonhalvön under 90-talet, alla likadana - ovärdiga att kallas bostad för människor.

Jag besökte regelbundet flera av dessa bostadsgetton under hela vår hongkongtid. Jag blev nämligen värd för Hong Kong Christian Service s ”Alternative Tourist Tour”. HKCS är en av Hongkongs största sociala orga-nisationer, och driver sjukhus, kin-dergartnar, ålderdomshem, yrkessko-lor, dagcenter och på 80- och 90-talet även social verksamhet i de tempo-rära bostadsområdena. Den Alternativa Turistturen var ett sätt att uppmärk-samma turister och expatriots på en annan sida av Hongkong - den bortom Hongkongs tjusiga skyskrape-fasad.

Ett av de intressantaste turistbe-söken gick till något av de temporära bostadsområdena.

Det är nästan ofattbart. Mitt i denna, välbärgade och exklusiva storstad, levde människor i sådan misär. Ett tem-porärt bostadsområde var inte större än ett par fotbollsplaner. På den inhägnade betongklädda marken stod träbaracker tätt uppradade. Här trängdes 2000 män-niskor. Bostaden var en skrubb på ca tre gånger tre meter.

Genom besöken på dessa bostads-områden och genom kontakt med män-niskor där, lärde jag mig mycket om hur oändligt olika livsvillkoren är för män-niskorna i Hongkong.

hongkongborna Vaknar upp – tIananmen Square. En av alla för-delar med att bo i Sai Kung var käns-


lan av att leva mitt i det ”kinesiska”. Våra närmaste kinesiska grannar, ett ungt par, blev intressanta och intres-serade samtalspartners. Genom dem lärde vi oss mycket om kinesiska vär-deringar och tänkande. Vi fick veta hur det var att leva under en koloni-almakt – utan möjlighet att påverka sitt eget lands politik och styre. Gran-narnas resonemang bekräftade det vi redan läst och hört om Storbritanniens laissez faire-politik. Jodå, tyckte paret, och gjorde sig samtidigt till tolkar för alla Hongkongs invånare, det var all-deles utmärkt. Man kände stor frihet, det fanns möjlighet och utrymme att nå ekonomisk framgång, politik var man inte så intreserad av... Demokrati var en västerländsk företeelse och krång-lade bara till saker i onödan… Ja, de sa ju inte exakt så, men kontentan av deras åsikter gick i den riktningen.

Känslorna inför överlämnandet till Kina då? Jodå, Hongkongborna följde utvecklingen i Kina nogsamt, och allt som hände där av reformer och upp-öppnande, gav anledning till fram-tidshopp och tilltro på de kinesiska ledarna. Deng Xiaoping hade ju i bör-jan på 80-talet deklarerat planerna för the ”Four Modernisations” (vilka var jordbruket, industrin, vetenskap/tek-nologi samt försvaret). ”Special Econo-mic Zones” hade upprättats. Allt ver-kade lovande.

Så kom då händelserna i Peking på våren 1989. Det, som började som en studentrörelse för att hedra den nyss avlidne reformvänlige partikamraten Hu Yaobang, kom att utvecklas till en massdemonstration av studenter och arbetare på Tiananmen Square. Den unga generationen kineser begärde en ”fifth modernisation”: demokrati.

Men Kinas ledning vägrade för-handla med studenterna och Kinas högste ledare, Deng Xiaoping, sanktio-nerade militärt ingripande för att med våld köra bort de demonstranter som vägrade lämna torget frivilligt. Hund-ratals människor dödades på gatorna runt torget under natten till den 4 juni 1989.

Hongkongborna, som ju följde all utveckling i Kina, vaknade upp under dessa dramatiska veckor i Kinas nutids-historia. Det var ett yrvaket poli-tiskt uppvaknande. För första gången i Hongkongs historia gick dess invå-nare ut i massdemonstrationer. Gatorna

fylldes av tio- ja hundratusentals män-niskor. Lennart och jag var ute i folk-vimlet och lät oss dras med i massan av de engagerade demonstranterna. Slagrop och sånger och banderoller. Det var patriotiska känslor som väck-tes. Mot bakgrunden av att vara för-sta eller andra generationens flyktingar från ett kommunistiskt Kina, förvånade sig säkert hongkongborna själva, att de nu så starkt kände samhörighet med

demonstranterna i Peking. På skyltarna i demonstrationståget kunde man läsa ”Hongkong och Kina är nu ett hjärta” samt ”Rör inte våra studenter på Tia-nanmen Square”.

Stämningen var positiv och optimistisk. Man var säker på att Kinas ledning skulle hörsamma studenternas krav. Det var ju en logisk fortsättning på den utveckling man redan tyckt sig se bevis på i Kina.

Chockad, såg sedan hela världen i TV-rutorna vad som utspelades i Peking då militärens pansarvagnar rullade in mot Tiananmen Square. För hongkong-borna blev det ett trauma. All uppblom-mad entusiasm vändes med ens i sorg, besvikelse, vrede och så småningom även rädsla. Människor grät öppet, ban-derollerna byttes ut mot sorgkransar, minnesceremonier hölls.

Ännu i idag arrangeras minnesstund i Victoria Park den 4 juni av den prode-mokratiska rörelsen i Hongkong.

Rädslan ledde till att tiotusentals hongkongkineser sökte medborgar-skap utanför Hongkong. Majoriteten av dem sökte sig till Canada. Många, många av dem gjorde detta i hemlighet. Skammen över att vara en ”svikare” var stor. I Hongkong befarade man ”brain-drain”, men det visade sig att för de flesta hongkongkineser var medbor-garskapet i det andra landet bara en ”säkerhetsventil”. Det var i Hongkong man ville leva.

1 julI 1997. Det magiska ögonblicket när Hongkong överlämnades till Kina följdes av media från världens alla hörn. Tisdagen den 1 juli 1997 var pro-minenta personer såsom Premiärminis-ter Tony Blair, President Jiang Zemin, Prince Charles of Wales och U.S. Secre-tary of State Madeleine Albright när-varande vid den historiska händelsen. Det regnade och regnade och regnade. Själva ceremonin hölls i och utanför det nybyggda Hong Kong Convention & Exhibition Centre. Det var en högtid-lig och formell tillställning. Jag minns mest alla paraplyer.

Lennart satt hela dygnet med som en av kommentatorerna i Sveriges Radios lilla studio, tillsammans med cirka 2000 journalister, på femte våningen i HKCE Centre. Jag satt hemma i Sai Kung med vår lilla dotter Miranda, åtta månader. Adopterad av oss och ”överlämnad” bara ett par dagar tidigare. För oss var det naturligtvis denna händelse som var det Stora Överlämnandet.

Det trevligaste med överlämnande-perioden var nog all den uppmärksam-het som riktades mot Hongkong under dess sista år som brittisk kronkoloni. Plötsligt var allt som fanns och hände i Hongkong högintressant. Det skrevs, fotograferades, intervjuades och rap-porterades i en aldrig sinande ström av inresta reportrar och fotografer.

Det blev förstås en del glassiga reportage, men intresset ledde även till artiklar av annan art. Intervjuer där hongkongbor kunde kanalisera sin oro över framtiden, program om orättvi-sor i samhället, personporträtt där den ”lilla” och annars osynliga människan i Hongkong fick en framträdande roll.

Sen försvann all media – och Hong-kong upplevde något av en anti-klimax stämning.

1998. Det var inte bara media som för-svann efter den 1 juli 1997. Många av de svenskar som bott länge i Hong-kong, lämnade under 1998 Hong Kong Special Administrative Region (som ju platsen heter från och med den 1 juli 1997). Så gjorde även vi.

Den 9 juni 1998 flög vi ut från Kai Tak – samma väg som vi kommit 11 år tidigare. Men vi höll på att inte komma iväg alls.

Det var en regnig dag. Hur regnig skulle visa sig senare. Vi lyckades ta oss till flygplatsen. I hällregnet taxade SAS- planet ut på startbanan. Där blev det

det är nästan ofattbart. mitt i denna, välbärgade och exklusiva storstad, levde männis-kor i sådan misär.


sedan stående, redo för start, i åtta (!) timmar innan det slutligen kunde lyfta. Med en nitton månaders baby i knät var det ingen drömstart på en 12-timmars flygresa.

Väl hemma i Sverige och några dagar senare kunde vi läsa från Hong Kong Observatory: 411.3 millimetres of rain fell on 9 June, and necessitated the issuance of the Black Rainstorm Warning Signal. Vari-ous rainstorm warnings were continuously in force for more than 18 hours. Over 400 millimetres of rainfall were recorded in most parts of Kowloon and over 500 millimetres in Sai Kung. 118 cases of flooding and 45 cases of landslips were reported.

ÅterkomSt - 2009. Att återkomma till Hongkong tio år efter utflytten 1998 var spännande. Vad hade ändrats och framför allt, i detta föränderliga sam-hälle, vad hade inte förändrats?

Kowloonhalvön är nu nästan dubbelt så bred. Höghus syns i Kowloon. Nya flygplatsen är färdig och Lantau Island är inte längre en stor, grön obefolkad ö. Ma On Shan i Nya Territorierna har för-vandlats från risfält till höghusområde. Mandarin hörs talas på gator och torg. Visumgränsen mellan Hongkong och Kina finns kvar, men den geografiska gränsen har suddats ut.

Det tycks satsas på grönområden och promenadytor. Glädjande. Numera finns det kajpromenad både i Tsim Sha Tsui och i Stanley Market, och i Cen-tral byggs det för fullt. Från panora-mafönstret i vårt vardagsrum på 28:e våningen i Ma On Shan, ser vi rakt ner på den nyöppnade cirka fem kilo-meter långa ”tre-filiga” promenad-cykel-löpar-vägen som följer längs hela strandkanten.

Positivt är också att hongkongkine-sen verkar mer utåtriktad, mer kom-

munikativ och hjärtligare än tidigare. Förr sa de lite ironiskt om sig själva ”We are rude people” – och jag tenderade att hålla med dem. Idag hör jag ingen säga så - och skulle jag höra det, skulle jag inte hålla med längre.

Vad har inte förändrats? Jo, Mong Kok har inte förändrats.

Vissa byggnader har visserligen rivits och utbudet av butiker har bytts ut, men atmosfären är definitivt sig lik. Mong Kok betyder ju ”busy corner” och alla som någon gång har vandrat här vet vad det är frågan om. Här handlar det inte så mycket om shopping, som att bara gå omkring och umgås. Det är som att befinna sig i hongkongkineser-nas stora gemensamma vardagsrum. Blir man hungrig köper man en pinne grillade bläckfiskar eller friterade fisk-bullar i förbifarten.

Utmed marknadsgatorna i Mong Kok packar kineser fortfarande, out-tröttligt varje eftermiddag, först upp alla sina attiraljer och sen framemot midnatt, ner alla sina attiraljer. Ett sånt slit, ett sånt tålamod. Det är värt all beundran tycker jag.

Mong Kok är själva essensen av det kinesiska Hongkong.

bulletInen – 30 År. Slutligen, några kommentarer kring något som också har förändrats: Bulletinen. Från att under 80-talet ha börjat som ett enkelt maskinskrivet nyhetsblad i svart/vitt, har denna svenska nyhetstidning nu utvecklats till att vara ett attraktivt månadsmagasin med professionell lay-out. Dock fortfarande sammanställd av en grupp hängivna och duktiga frivil-liga medarbetare.

I ett gammalt sparat nummer från maj 1998 kan jag läsa att Arne Dim-

blad (Handelskammaren) säljer sin motorcykel samt att Sveriges national-dag ska firas med ”champagne”frukost på South Bay Beach där Generalkonsul Kiesow ska tala och alla ska få sjunga tillsammans med kören Kören. SWEA annonserar om Tjejmiddag och Svenska Kyrkan inbjuder till Sommarguds-tjänst. Handelskammaren och Eva Karl-berg tillkännager att Andrew Sheng på lunchmötet den 1 maj ska tala över ämnet ”the Recent Financial Turmoil in Asia and its Impact on Hong Kong”, och att årets Tropical Spring Party kos-tar 495 HKD.

Bland andra sitter Caroline Ergetie och Lotta Röjens med i Bullen-redaktionen.

Barbara och Erik Ryd flyttar till Dis-covery Bay och både Sara Gustavsson och familjen Claes och Annis Andrén flyttar till Sverige. Lis och Lennart Hamark avtackas efter nästan 11 år i Hongkong.

Bulletinens karaktär var väldigt familjär och hemtrevlig, och hade ett innehåll och en ton som bidrog till att ”alla kände till alla” trots att svenskko-lonin då var cirka 1000 personer.

Nu, 20 år senare, bläddrar jag bland sidorna i en ”riktig” tidning. Den famil-jära tonen har försvunnit, men jag kan läsa intressanta artiklar från Svenska konsulatet, välskrivna reportage om personer och händelser, viktig informa-tion från föreningar samt njuta av fina bilder…

grattIS bulletInen! Det är minsann inte alla som blir snyggare och attrakti-vare med åren.

liS HamarKboende i Hongkong tillsammans med Lennart,

1988–1998, och tillsammans med Lennart och Miranda, 2009–

Foto: jULIA BRUNDIN

Foto: KATARINA MALM

m edan Hongkong under 50- och 60-talet industrialiserades, var

Shenzhen fortfarande en okänd ort för de flesta. Men samtidigt som den kinesiska ledaren Deng Xiaoping lade grunden för de speciella ekonomiska zonerna och introducerade ”Ett land, två system” började Hongkongs fabri-ker flytta över mot Fastlandskina i större utsträckning. Med lägre markhy-ror och lönekostnader samt skattelättna-der och andra etableringsincitament, såg företagsledare potentialen med att flytta över sina verksamheter till fastlandet.

Marken som en gång i tiden odlats av småskaliga jordbrukare och bebotts av fiskare som funnit försörjning i det närliggande Pärlflodsdeltat skulle plöts-ligt komma att ge plats åt de vidsträckta industriparkerna. Till fabrikerna ström-made mängder av billig arbetskraft från fattiga provinsbyar.

utVecklIngen FrÅn nybyggt industrisamhälle till dagens storstad har gått i rasande takt. Från att enbart ha erbjudit lågteknologisk produktion har Kinas förbättrade infrastruktur och

ökade standard lett till att samhället rört sig allt mer mot högteknologisk till-verkningsindustri. Shenzhen har idag den högsta lagstadgade minimilönen i hela Kina, för närvarande 1 320 yuan i månaden.

Inte bara kinesiska migrantarbetare tar sig till Shenzhen. Fler och fler utlän-ningar bosätter sig i staden och utbu-det av västerländska matvaror ökar. Boendepriserna är dessutom en bråk-del av Hongkongs och kommunikatio-nerna gör det lättillgängligt att med båt,

buss eller tåg ta sig till Hongkong på en halvtimma.

mÅnga SVenSkar och andra utlandsstationerade i Shenzhen har valt att bosätta sig i det kustnära Shekou, som erbjuder en något lugnare miljö än den stressiga innerstaden.

- Vi har goda vänner som bor här sedan tolv år tillbaka och de var de för-sta svenskarna som flyttade in i com-poundet Jingshan, säger Katarina Malm.

- I dag finns här 170 villor och vi är numera femton svenska familjer som bor i detta compound, berättar Kata-rina. Dessutom är det flera familjer som bor i bostadsområdena Coastal Rose Garden, Peninsula samt Mont Orchid. Alla dessa områden ligger i Shekou. Inne i Shenzhen finns stadsdelarna Nanshan, Futian och Lohuo där det även finns en del svenskar boende.

aNNa-K ariN erNS TSoN l ampou6605 0208 | [email protected]

frÅN KiNeSiSK fiSKeby Till världeNS fabriKSGolv

Bilder från ett historiskt Shenzhen från en utställning på flygplatsen under Universiaden.

mejla redaktIonen! [email protected] 30 År! SHeNZHeN

fl ysas.hkPrice excluding taxes and surcharges.

Always with SASAdvance seat reservation Personal video screenEuroBonus points25% child discount

NO ONE FLIES TO MORE CITIES IN SCANDINAVIA

Hong Kong Return

STOCKHOLM$5090 COPENHAGEN$5090GOTHENBURG$5090 OSLO$5090BERGEN$5090BILLUND$5090 AALBORG$5090

m ycket har hänt i Hongkong det senaste decenniet, det kan väl ingen säga emot. Vissa saker

har skett väldigt snabbt, som till exem-pel byggnationen av IFC och den nya kulturella stadsdelen där ICC landat. Men en del saker har faktiskt inte änd-rats så mycket. Visst har det förbättrats och moderniserats för att hänga med i de snabba pengasvängarna, men tan-ken är densamma, och lockelsen lika-dan.

The Hong Kong Jockey Club (HKJC) har anrika år på nacken. Man har spe-lat på hästar i Happy Valley ända sedan 1841 då kapplöpningsbanan påbör-jades. Det första loppet i Happy Val-ley sprangs 1846 och vid Sha Tin 1978. Klubben etablerades 1884, mestadels för att marknadsföra hästkapplöpning till den vita och, överlag, brittiska befolk-ningen. För att bli medlem i den exklu-siva klubben var du tvungen att tillhöra den dåvarande övre klassens medbor-gare i staden. HKJC etablerades som en av de tre största koloniala klubbarna under sent 1800-tal, och till en början fanns det inte en enda kinesisk klubb-medlem.

SÅ höll det på in på tidigt 1900-tal då mer och mer av den kinesiska befolk-ningen började utmärka sig, och ta sig upp till den grad då de blev accepterade in i klubbens överklassvagga. 1959 blev även HKJC tilldelad en Royal Char-ter från det brittiska kungahuset och

blev därefter en legitim kunglig klubb. Den bytte då namn till The Royal Hong Kong Jockey Club, men den benäm-ningen drogs tillbaka 1996 då Hong-kong återgick till kinesiskt styre.

Själva organisationen Hong Kong Jockey Club har genom åren etablerat sig inom olika områden i Hongkong. Klubben är registrerad som en välgö-renhetsorganisation och deras ideella arbete uppskattas nu omsätta upp till 1 miljard $HK per år. Det var under efterkrigstiden 1950 som Hongkong verkligen insåg nödvändigheten med en ideell organisation. En organisa-tion som sedan dess dedikerat sin över-skottsbudget till utvald välgörenhet och

kommunala projekt inom den självut-nämnda The Charities Trust. Den ide-ella verksamheten är verksam inom sex huvudområden: hälsa, samhällstjänster, skola, sport, kultur och arbetssökande. Genom dessa områden lyckas HKJC nå ut till en stor del av Hongkongs behö-vande befolkning så som ensamma pensionärer, handikappade individer och utsatta barn.

utöVer kapplöpnIngen Är det inte bara välgörenhet på agendan. HKJC har även monopol på registrerad vadslagning och deras största inkomst-källa är förstås själva hästkapplöpning-arna. De är omåttligt populära bland både lokal och besökande befolkning, men HKJC har också hand om all vad-slagning på fotboll, en sport som växer så det knakar i Hongkong.

Deras andra välutvecklade sportor-ganisation är ridskoleverksamheten. The Hong Kong Public Riding School innefattar två skolor på Hongkong-ön, båda öppna för allmänheten. Lei Yue Mun Riding School, som ligger cirka 10 minuters gångväg från Shau Kei Wan tunnelbanestation, i natursköna Lei Yue Mun holiday park. Och Pok-fulam Riding School, som ligger i bör-jan av vandringsleden upp till peaken, från Pokfulam. Utöver dessa finns även Tuen Mun Riding School i Tuen Mun och Beas River Riding school (privat verksamhet) på fastlandet.

Vadslagning är som sagt olagligt i

eN TradiTioN i HäSTväG Foto: GUY PARRY


bulleTiNeN 30 År!

Hongkong, om den inte behandlas av HKJC. Det är allmänt känt att annan vadslagning pågår, även om den är olaglig. Dessa är ofta drivna av triad-gäng med kopplingar till det kinesiska fastlandet. HKJC agerar strikt endast med kontantbetalningar, men dessa underjordiska syndikat är sagda att utlova kredit till vadslagare.

det SÄgS att över 50 % av Hongkongs totala skatteinkomst kommer från de vad- och betalningstillfällen som HKJC drar in på sina hästkapplöpningar i Happy Valley och Sha Tin under verk-sam säsong. Den enda tiden då det är uppehåll från hästkapplöpningarna är under sommarmånaderna då monsun-regnet väntas anlända till Hongkong. Mellan juli-augusti får Hongkongborna hitta på något annat kvällsfördriv på onsdagar (Happy Valley) och dagtid söndagar (Sha Tin).

Men när kapplöpningarna drar i gång igen sviker inte publiken. 2010 ökade den sammanlagda kapplöp-ningsomsättningen med en femtedel, jämfört med tidigare år, till HK$75 mil-jarder. Inte illa för en klubb som under de senaste åren haft det svårare att kon-kurrera med spelmeckat Macau. Men under ny styrelse och mer satsning på att locka en yngre publik har HKJC lyckats dra åt livremmen ytterligare en gång. HKJC erbjuder i dag en rad av vadslagningsmöjligheter. Via telefon, mobil, personlig digital assistent (PDA) och webb.

Under årets gång anordnar HKJC en

hel del olika tillställningar. Till exem-pel invigningskapplöpningar på båda banorna, olika sponsrade kapplöp-ningskvällar, bland annat flygbolaget Cathay Pacific profilerar starkt med sina race.

den andra kapplöpnIngen i vad som i dag kallas The Hong Kong Tri-ple Crown (de andra är Steward’s Cup och Hong Kong Championship & Cha-ter Cup) är The Hong Kong Gold Cup, också denna kapplöpning springs i Sha Tin. Evenemanget Triple Crown inför-des 1991. Innan dess marknadsför-des Hong Kong Gold Cup som separat tävling. Den har hållits årligen sedan 1979, vilket är samma år som köpeavta-len inom HKJC ändrades och man som privatperson och medlem inom klub-ben tilläts inhandla hästar för att delta

i kapplöpningarna. Reglerna är sådana att endast fullblod är tillåtna att tävla och de måste vara över tre år. 2010 blev en nagelbitare, inte för att det var en så tajt marginal vid mållinjen utan för att det uppstod protester då en av jockey-erna anklagade vinnaren, Collection, för att ha stört hans häst på upploppet. Frågan gick till beslut hos banmännen, men blev avslaget. Collection godkän-des som vinnare och hans tränare John Moore tog hem sin tredje seger i loppet på fem år.

Men en av de finaste “ny-gamla” tra-ditionskapplöpningarna är Hong Kong Derby som springs in i mitten av mars vid kapplöpningsbanan i Sha Tin varje år, enligt västerländsk kalender. Den som vinner denna äresdigna tävling går inte hem tomhänt. Prispengen lig-ger på runt HK$16 miljoner så många jockeyer driver sina fyråriga fullblod till bristningsgränsen. Hong Kong Derby har sen 2004 sponsrats av Mer-cedes Benz, men evenemanget har fun-nits på Hongkongs kapplöpningskalen-der ända sedan 1873. Originaldistan-sen låg på 2400 meter, den ändrades till nuvarande 2000 meter år 2000. Samma år som Bulletinen kom till världen i Hongkong, 1981, infördes även traditio-nen att vinnaren av Hong Kong Derby fick benämningen Hong Kong Horse of the Year, en beundrandsvärd titel med tanke på att otrolig konkurrens råder mellan stallen och dess jockeyer.

liNda parry [email protected]

Vart växte ni upp och hur har det området förändrats?

Quentin: Jag spenderade mina för-sta år i Sham Shui Po (Kowloon) och växte sedan upp i Shatin (New Territo-ries). Sham Shui Po har inte förändrats särskilt mycket. Det är fortfarande ett av de fattigaste områdena i Hongkong och fullt av slitna kantonesiska byggna-der, elektronikmarknader och tygmark-nader. För mig är det en väldigt cool och genuin plats. Shatin är fullt av skolor och bostadsområden, vilket gör det till en bra plats för en tonåring att växa upp på. Vi hade både parker och träd!

Linus: Jag växte upp i Kwun Tong. Det har inte förändrats särskilt mycket, men den äldre industriella bebyggelsen

har förvandlats till kommersiella områ-den eller helt demolerats.

Vart bor ni nu och varför har ni valt det området?

L: Jag bor på västra Hongkongön, i Sai Ying Pun. Det är ett trevligt ”hippt” men inte dyrt område, lättillgängligt till de områden där jag arbetar och spende-rar min lediga tid.

Q: Jag bodde också i Sai Ying Pun i fem år. Nu har jag precis flyttat till Ken-nedy Town. Det är väldigt lättillgängligt till Kowloon där jag arbetar. Jag älskar Kennedy Town. Det är mycket lugnare där och nu bor jag i en egen lägenhet, vilket är en helt ny erfarenhet.

Hur var er barndom när det gäller exponering för utländsk kultur?

L: Fram till mitten av tonåren visste jag ingenting om västerländsk kultur och livsstil. Jag hade lärt känna en del klassisk musik och några popstjärnor, men det var i mitten och slutet av ton-åren som jag lärde mig mer om andra kulturer och hur stor mångfalden är. Jag studerade franska när jag var fem-ton och lyssnade på brittpop. Mat kom långt senare, när jag började tjäna egna pengar.

Q: Min barndom hade ingen kopp-ling alls till västerländsk kultur för-utom att jag studerade engelska i skolan. Ingen i min familj kunde prata engel-ska och varken familjen eller våra vän-

80-TaliST i HoNGKoNGTvÅ av HoNGKoNGS 80-TaliSTer delar med SiG av SiN SyN pÅ STadeN

QueNTiN KWoNG Född: 1982yrke: Brand specialistbor: Kennedy TownVäxte upp i: Sham Shui Po och Shatin

liNuS Hui Född: 1982yrke: Designerbor: Sai Ying PunVäxte upp i: Kwun Tong


ner hade varit utomlands. Så jag fick all information om västerländsk kultur genom massmedia och böcker. När jag gick gymnasiet blev västerländsk pop-musik och Hollywoodfilmer väldigt populära. Då fick jag chansen att upp-täcka mer intressanta filmer och konst och design. Min första utländska kom-pis var en svensk tjej som var här på ett utbytesprogram i gymnasiet. Hon var lång, blond, smal och vacker med blåa ögon. Jag minns när vi tog kompisfoton i en klistermärksautomat, vilket var väl-digt populärt på den tiden, väldigt asi-atiskt!

Vad är den största skillnaden mellan Hongkong idag och för trettio år sedan?

L: Politiskt och kulturellt. Hong-kong verkar mer världsvant på grund av pengar och image; men längst in har inte alla en så stark förståelse av värl-den. Kanske ännu mindre än för trettio år sedan. Politiskt sett är vi inte längre en koloni, men å andra sidan är vi ju inte heller suveräna.

Q: Det fanns mer grönområden förut och saker var billigare. Färre valmöjlig-heter innebar ett enklare liv. Det fanns många fler lokala företag och affärer, mycket färre internationella och stora butikskedjor. Människor visste att om de arbetade hårt kunde de tjäna mer och få bättre jobb i framtiden, så är det inte längre.

Hur såg era yrken ut för trettio år sedan?Q: Jag jobbar på ett amerikanskt sko-

märke och besöker regelbundet våra butiker över hela världen. Ett sådant jobb hade inte varit möjligt för trettio år sedan när priset för flygbiljetter var mycket högre och globaliseringen min-dre utsträckt. Dessutom fokuserade utländska märken på sina egna länder och regioner. Men nu handlar det mer

om den asiatiska marknaden både för turism och detaljhandel.

Vad är era familjers syn på Hongkongs historiska förändring?

L: De bryr sig inte om historiska för-ändringar, och är passiva inför händel-ser eftersom de känner sig hjälplösa och tycker att det är meningslöst att delta.

Q: Min pappa växte upp i en liten by i Dongguan under kulturrevolutionen. Han kom hit för fyrtio år sedan, efter att ha tagit sig över berg och hav för att rädda sig undan fattigdomen som jord-brukare. Men att leva under brittiskt eller kinesiskt styre är inte särskilt stor skillnad för mina föräldrar, för som de brukar säga, det viktigaste är att vara lycklig och frisk.

Vad tänker ni om Hongkong om 30 år?

L: Hongkong kan komma att förfalla till något betydligt mindre glamoröst än idag på grund av hård konkurrens från närliggande städer och kan grad-vis förlora sina fördelar på grund av att Hongkongs regering ständigt står jämte Kinas. Den avkolonialiserade/prokine-siska attityden kan leda till att Hong-kong förlorar sin politiska och juridiska semi-autonomi och därmed inte längre blir särskiljbar gentemot andra kine-

siska städer. Jag vill inte stanna kvar för att bevittna detta.

Q: Kina får ett stort inflytande. Kon-ceptet nation kommer inte att vara så starkt som nu. Vi kommer att vara världsmedborgare och klimatföränd-ringarna kommer vara en viktig fråga och skapa nya värderingar. Jag tror att nyckeln är att försöka leva i nuet.

Vad rekommenderar ni att svensk-arna upptäcker, som ni tror att de är obekanta med?

L: Jag tycker att expats borde försöka gå till mer ”lokala” platser. Att hålla sig till och umgås i det specifika expat-samhället gör dem väldigt uteslutande och kanske missförstådda av lokalbe-folkningen. Först och främst, att lära sig grunderna i det kantonesiska språket; och att besöka mindre turistiga områ-den. Besök de fattigare förorterna för att se ”verklighetens” Hongkong. Det finns mycket vackert i Hongkong, men det finns även sidor som kan verka häp-nadsväckande. Om de vill lära känna en plats borde de också titta på den mindre glamorösa sidan. Att bryta den språk-liga barriären är alltid en värmande gest för kantoneser.


ingen i min familj kunde prata engelska och varken familjen eller våra vänner hade varit utomlands.

QUENTIN

Linus med sina kompisar på 80-talet


T rettio år är ju egentligen ingen ålder för en tidning. Post och nerikes tid-

ningar grundades 1645 och är alltså 366 år gammal.

Aftonbladet är 200 år gammal och dess yngre kusin, eller antagonist, Expressen fyller snart 70. Tänker man efter är det ändå smått fantastiskt att vi nu kan läsa det trettioåriga jubileum-snumret av Bulletinen för Svenskar i Hongkong. Med en mycket begränsad målgrupp – som namnet antyder bara svenskar i Hongkong. Med små resur-ser för att inte säga minimala resurser, och en redaktion av frivilligarbetare som haft ovanan att ständigt komma och åka hem har ”Bullen” ändå månad efter månad och år efter år landat i svenska hem runt om i Honghong.

Och Bulletinen har inte bara hun-nit fylla trettio. Den har också lyck-ats anpassa sig till en väldigt förändrad verklighet.

jag tror Inte jag är ensam om att börja varje dag med att plocka upp min

iPhone eller öppna laptopen och kolla nyheterna hemifrån.

Trots att jag befinner mig på andra sidan jordklotet vet jag att det är ishalka i Sveg, vad som debatteras i riksdagen, vilka kändisar som gift sig och skilt sig och att HV71 vann (ja, de brukar göra det). Och det är inte bara nyheterna som finns ett musklick bort.

Efter någon minut på Facebook vet jag att Ida vabbar, att Mathias är på väg till Berlin, att syrran skaffat katt, att de planerar julfesten på kontoret och att kära svärmor gillar min status. (Det gör hon alltid).

det har pÅ det hela taget blivit väl-digt lätt att vara utlandsboende. Bulle-tinen föddes i en tid då ett samtal hem kunde kosta en förmögenhet, när man höll kontakt med sina vänner genom brev, och när nyheterna hemifrån kom i ett flygpostkuvert där lövtunna sidor förmedlade det viktigaste.

För trettio år sedan hette Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin. Det

gick en mur genom Europa och Storbri-tannien och Kina hade ännu inte haft sina första samtal om vad som skulle hända efter det där magiska årtalet 1997 som alltid känts så avlägset men plöts-ligt börjat krypa allt närmare.

bulletInenS roll har skiftat genom åren, men i grunden tror jag dess främ-sta styrka alltid varit densamma. När vi först kom hit och när det första num-ret av Bulletinen dök upp i brevlådan minns jag hur glad jag blev – Inte minst över att det fanns en sådan tidning.

Sedan dess har den genom Marias och Thomas Johnssons försorg fått en ordentlig ansiktslyftning och jag tror att det finns ett väldigt enkelt svar på både varför Bulletinen hunnit fylla trettio och varför den kommer finnas kvar.

Den hjälper oss hålla samman. Den ger en liten fläkt av hemma. Den hjälper oss knyta nya band. I vår lilla S.A.R.

fredriK daHlberG9871 7429 | [email protected]

eN liTeN TidNiNG Som GJorT STor SKillNad

BULLETINENFÖR SVENSKAR I HONGKONG

DECEMBER 2010 - ÅRGÅNG 29

I detta nummer: • Konsulatet informerar • Champagne till nyår• Sweas program för december och januari• Julbasaren i bild och text • Månadens företag: Organic Family • Bilder från SwedCham Open • Brännboll med svenska skolan• En boknörd? • mm mm

bulleTiNeN 30 År!

1986 199 4 200 7 20 10 20 11


mejla [email protected]

SmÅTT ocH GoTT om bulleTiNeNFörsta redaktören i bulletinen. 1981 gav konsulatet Ulrika

Wesslau uppdraget att starta Bulletinen och Ulrika vara alltså Bulletinens första redaktör. Då var Åke Berg generalkonsul i Hongkong. Ulrika satt kvar till september 1986 då hon över-lämnade uppdraget till Lulli Engzell, Margareta Haag och Kajsa Calrsson.

Första annonsören i bulletinen. Gunilla Rödström var ini-tiativtagare till att Bulletinen skulle ta in annonser också. Tidi-gare hade Bulletinen endast sina sponsorer. Först ut som annonsör var förstås SAS och året var 1999. Ett sätt för SAS att synas men samtidgt vara med och sponsra Bulletinen. Det tackar vi för! Och nu är det hela 12 år sedan...


Tre uTlaNdSSveNSKar om aTT flyTTa Till HoNGKoNG

e n av de första svenskarna i Hong-kong var Theodor Hamberg, en missionär som befann sig i staden

redan på 1800-talet. En annan yrkes-grupp, utöver handelsmännen, som tidigt fanns på plats är utrikeskorres-pondenterna. Under kulturrevolutionen i Kina blev svenskarna bekanta med Hans Granqvist som rapporterade från

Hongkong för Sveriges Radio under åren 1966-76.

Handelskammarens grundare Arne Dimblad bodde i över fyrtio år i regio-nen och minns hur liten svenskkolonin var till en början.

– När Torsten Rasborn, för Swedish Trading, anlände till Hongkong på en fraktbåt med sin fru och två små söner

på hösten 1949, dubblerade han den svenska kolonin. Fortfarande på sexti-otalet var vi inte många svenskar här, förutom radioreportern Hans Gran-qvist, konsulatpersonal, ett par mis-sionärer och några företagare. Och så Anders Nelsson förstås. Herman Lind-qvist, den nu välkände historikern, lär ha bott några år i Wanchai men vi träf-

de T ber äKNaS bo T uSeN SveNSK ar i HoNGKoNG. de f l e S Ta S TaNNar bar a e T T par År , meN f ör v iS S a bl ir pl aT SeN e T T l ÅNGvariG T Hem.

mö T NÅGr a SveNSK ar Som ber äT Tar om l ive T Som u T l aNdS S veNSK .

bulleTiNeN 30 År!

Repulse Bay Hotel på 60-talet Foto: HKVCA


fades tyvärr inte då.Den svensk som har bott längst i

Hongkong är just musikern Anders Nelsson, vars föräldrar var missionä-rer som blev stationerade i Hunanpro-vinsen i Kina 1947, när Anders var åtta månader gammal. De flyttade till Hong-kong tre år senare.

– Som missionärsfamilj var vi både väldigt integrerade i det lokala samhäl-let, och samtidigt nära en liten grupp utländska missionärer. Dessutom gick jag på KGV (King George V School) som var en brittisk skola med kolonialt arv.

Vilka områden bodde och umgicks ni i?

– Vi var inte så typiska, vi bodde uppe på Tao Fong Shan i Shatin. Men vi var överallt. Vi var aldrig någon ”South-side”- eller ”Peak”- familj, vilket var fal-let för många andra expats. Jag måste säga att vi var ganska välintegrerade i den lokala samhörigheten.

Bostadshyrorna såg helt annorlunda ut på sextio- och sjuttiotalet, berättar Arne Dimblad:

– Vi flyttade från Japan till Hong-kong i mars 1969 och bodde de för-sta veckorna på anrika gamla Penin-sula i Repulse Bay. Vi hyrde sedan en stor fyrarumslägenhet i Chung Hom Kok för 800 hongkongdollar i månaden. 1971 blev det en liknande lägenhet på 11 Stanley Beach Road för 1,800 hong-kongdollar. Snart kostade den 3,500 och detta höjdes till 7,000 när vi flyttade till Manilla och Tetra Pak tog över lägenhe-ten 1973.

Tack vare Hongkongs brittiska för-flutna fanns det redan tidigt ett visst utbud av västerländska produkter, även om tillgången varierat, både i kvalitet och pris.

– Man har väl alltid kunnat handla det mesta i Hongkong och under sextio-sjuttiotalet fanns till och med en norsk butik i Union House i Central där man kunde handla både sill och brännvin, berättar Arne.

När Arne Dimblad öppnade handels-kontoret på konsulatet i augusti 1982, flyttade familjen tillbaka från Manilla och hyrde en lägenhet på Coombe Road på Peaken. Snart därpå ökade den svenska närvaron i Hongkong snabbt, berättar Arne. Och Bulletinen dök upp i svenskarnas brevlådor.

– Jag kommer väl ihåg när Ulrika Wesslau skrev ihop Bulletinen i bör-

jan av 80-talet, säger Arne. Den betydde mycket för svenskarna, alla var intres-serade av vad som hände i kolonin och den lästes ivrigt av alla. Inte minst av nykomlingarna, som ju blev fler och fler.

– När Handelskammaren etablerades 1986 fanns över trettio lokala svenska företag här, fortsätter Arne. Vid den tiden stod det klart att Hongkong skulle återgå till Kina 1997. Man visste då inte vad detta skulle innebära så Handels-kammaren bildades efter initiativ av

Industriförbundet. Den var ju en fristå-ende organisation, som borde kunna verka oavsett politiska skeden. Det har den ju också gjort, även om den ibland påverkat regeringarna både hemma i Sverige och lokalt i Hongkong och Kina. Inte minst under den kritiska tiden 1989 hade handelskamrarna en lugnande inverkan. Svenskarna och svenska före-tag var väl inte särskilt oroliga för 1997 men vi kände oss alltmer trygga ju när-mare övertagandet kom. Kina visade både tidigt och tydligt att de inte tänkte ändra på det framgångsrika Hongkong-systemet. Tvärtom, de ville lära sig och dra nytta av det.

Fritiden i Hongkong har alltid haft både exotiska och västerländska inslag för utlandssvenskarna. Och inte mycket har förändrats, säger Arne:

– Vi gjorde i stort sett samma saker som nu, vi seglade, åkte ut på djonkar, vi åt all sorts god mat, inte minst kine-sisk sådan. Den stora skillnaden var priserna, även om vi jämfört med idag inte tjänade så mycket, kunde vi utan att titta alltför djupt i plånboken kosta på oss en god lunch på stans bästa res-tauranger. Ett populärt ställe att ta en öl eller fem var på Ned Kellys på Ash-ley Road, som ju fortfarande finns kvar. Liksom pekingrestaurangen Spring Deer på Mody Road. Wanchai var popu-lärt, inte minst Suzie Wong. Lan Kwai

Jag kommer väl ihåg när ulrika Wesslau skrev ihop bulletinen i början av 80-talet. den betydde mycket för svenskarna, alla var intresserade av vad som hände i kolonin och den lästes ivrigt av alla.

ARNE DIMBLAD

Arne Dimblad med sin engelska hustru Didi.


Fong kom inte igång förrän på åttiotalet.Allt eftersom att fler och fler

svenskar flyttade hit ökade antalet arrangerade aktiviteter. Kristina Arnes-son, Swea och tillika medarbetare i Bulletinen på nittiotalet, tillbringade mycket tid i Hongkong i slutet av åttio-talet och bodde här fram till 1998.

– Vi hade en servicelägenhet på Parkview i Tai Tam Country Park, berät-tar Kristina. Vi älskade verkligen det härliga naturreservatet runt omkring. Min man arbetade för Assab och jag, jag jobbade mycket med Swea. Jag var redaktör för Bulletinen ett tag men tog också initiativet till en liten handbok för svenskar: "Sweornas tips i Hongkong”, som färdigställdes som ett projekt där vi fick stöd av Handelskammaren, Han-delsbanken, SAS, SEB med flera.

Var umgicks svenskkolonin?– Det blev en hel del social samvaro

under vandringar längs lederna, säger Kristina. En och annan båtfärd, men framför allt Swea-träffar. Männen hade ju oftast sitt företag att "umgås med". Golf spelade viss roll, fast det var dyrt. Klubbliv fanns också med bland akti-viteterna, men spelade inte så stor roll som exempelvis i den engelska kolo-nin. Aktiviteterna inom Swea kretsade oftast kring kulturen och traditionerna. Mycket roligt att exempelvis få lära sig om feng shui, akupunktur och zonte-rapi. Utflykter var givetvis populära. Till tempel och traditionella kinesiska byar.

det tyckS Som att livet i Hong-kong som utlandssvensk idag inte skil-jer sig särdeles mycket från 1981. Visst var bostadspriserna lägre, luften kla-rare och det var inte lika komplicerat att hitta skolplats åt barnen. Men idag är det betydligt enklare att hålla kon-

takten med de där hemma via datorer och mobiltelefoner, samt att regelbun-det kunna resa till och från Sverige med snabbare och billigare flyg. Staden är, trots fasorna inför överlämningen 1997, fortfarande en blomstrande region som lockar företag och finansväsende till handel och nyetablering.

Vad tror Arne Dimblad, som kunnat följa utvecklingen sedan sextiotalet om framtiden?

– Hur Hongkong ser ut om 30 år? Kina kommer då att vara världsledande på det mesta och Hongkong kommer att fortsätta att vara den ledande metropo-len i södra delen av landet. Det kommer säkert att vara en del svängningar upp och ned men Hongkong har och kom-mer alltid ut på topp!


Hongkong skyline 1989 Foto: jOHN HO/IBIBLIO PUBLIC DOMAIN


Central: M/F, No.4 Shelley Street, Soho, Central Tel.: 2521 9333

Sai Kung: 56 Po Tung Road, Sai Kung, N.T. Tel.: 2335 1694

www.talashairandbeautycentre.com

● Refer a new client &

receive 50% off your next haircut

● New clients receive 10% discount

● 10 days guarantee on all services

● Free Consultation

H A I R & B E A U T Y C E N T R E

Brazilian BlowoutMastey Organic Color

Great Lengths Hair ExtensionsWaxing

Manicure and PedicureFacials

ear piercing

HONG KONG

TRANSLATORTAXI

Översätt mer än 1000 gator och hundratals byggnader, platser och hotell till skriven Kinesiska och fonetisk Kantonesiska.

Finns i Apples App-store. Sök “Hong Kong Taxi Translator”

NY APP FÖR DIN IPHONE!

JOHNNY’S PHOTO & VIDEO SUPPLY LTD

20 År I HONgkONg• Photographic Equipment• Video / Audio Hi-Fi Equipment• Home Appliances• Colour Film Processing/Enlargement• Audio / Video Dubbing Services• Communication Equipment• Electronic Equipment• Reparing Services• Mail Order Acceptable

Shop No. 65, 1/F, Admiralty Centre, 18 Harcourt road,Hong kong. Tel: 852-2877-2227 Fax: 852-2877-2120

Mobile: 852- 9051-9499 E-mail: [email protected]

Opening Hours: Mon–Sat 9.00am – 7.00pm, Sunday 2.00 pm – 6.00pm

>BYT BADRUM!Bläddra i vår nya katalog och rita ditt badrum på hafa.se


S kedde det under för demokratin som Orwell inte trodde var möjliga när

han skrev “1984”. Den totala under-gången kunde undvikas och den sam-hällsform vi idag lever i kunde räddas. Det är inte lätt att rangordna betydel-sen av dessa tre inträffade händelser så jag gör livet lätt för mig och säger att dom är lika viktiga.

De första dagstidningarna gavs ut på prov på internet.

Bulletinen tog sina första vacklande steg.

Hong Kongs filmindustri torkade ihop och började producera film i Hol-lywood.

Beträffande Internet som en källa till nyheter och information finns väl inte mycket att tillägga. Se gärna ett klipp på youtube kring det första för-söket att sända allmänna nyheter på nätet: http://www.youtube.com/watch?v=5WCTn4FljUQ.

bulletInenS betydelSe För plane-tens utveckling och välmåga behöver väl knappast kommenteras vidare och kan omöjligen överskattas. Å så var det

ju det där med Hongkongs filmindustri, hur hänger det ihop? Jodå, Hongkongs filmindustri var under första halvan av 70-talet oerhört framgångsrik. Anled-ningen var Bruce Lee. Han hade som ingen tidigare spridit Hongkongfilm ut på den stora internationella scenen och guldkalvens plötsliga bortgång 1973 orsakade en viss panik. Det fanns inget att ersätta med, bara kopior och som bekant är det mycket sällan kopian är bättre än originalet. Nu fanns peng-arna men inte karaktärerna. Vad göra? Jo, produktionsbolaget Golden Harvest som låg bakom flera Bruce Lee-filmer tog sig till Hollywood och producerade där istället 1981 filmen “Cannonball Run”. Filmen blev en succé som slutli-gen hamnade på 6e plats i intäktsligan.

Vän av ordning undrar då, vad har detta med “1984” att göra? Jo, som vissa kanske kan tro har det inget att göra med att en av huvudrollsinnehavarna, Burt Reynolds blev utnämnd till värl-dens sexigaste man. Inte heller har det något att göra med att den så kall-lade “bloopern” uppfanns i denna film. “Blooper” är när man i eftertexterna av

en film visar roliga borttagna klipp där skådespelarna gör felsägningar eller gör bort sig på annat sätt. Nej, självklart beror det på att detta är tillfället då Hongkongs son, Jackie Chan hamnar i strålkastarljuset hos världspubliken, om än i en mindre roll (som japan).

FrÅn och med denna dag, detta år 1981, har världen en riktig superhjälte som skyddar dom goda och fruktas av dom onda. Inte någon seriefigur som Stålmannen eller Batman som inte finns på riktigt utan Jackie Chan som finns på riktigt och som sitter uppe på The Peak och kastar ett vakande öga på oss alla.

Jackie Chan skulle aldrig tillåta “1984”.

miK ael SveNuNGSSoN6461 6696 | [email protected]

1981 – med 3 År Kvar Till 1984

41/F, China Online Centre, 333 Lockhart Road, Wanchai, Hong Kong. +852 2117 4800.

Skicka en email till [email protected] eller ring +852 2117 4800, så fixar vi resten.Välkommen!

www.scangl.com

Om du behöver skicka grejor till Skandinavien, så hör du ju direkt på namnet vem som kan det riktigt bra.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

ScanGlobalAdBulletinen.pdf 7/20/11 1:37:57 PM

mejla [email protected] film


Vi har alla några guldkorn som betyder något sär-skilt för oss. Dagligen förändras staden från marknivå och uppåt. Ibland är det med sorg som innevånarna ser omtyckta kvarter och byggnader demoleras till förmån för något nydanande. Även om en del av Hongkongs charm ligger i den blandade och modiga arkitekturen önskar man att utvecklare ibland kunde prioritera det historiska värdet framför det ekono-miska.

När Bulletinen grundades för trettio år sedan såg staden på många sätt annorlunda ut än vad den gör idag, men samtidigt kan man se att gatubilden på vissa håll ligger närmast oförändrad från långt bak i tiden.

Nu vill vi att du fångar något som du hoppas finns kvar om trettio år, och kanske trettio år därtill. Plocka fram kameran och föreviga den plats, detalj, doft, ljud-bild eller annat motiv som du förknippar med Hong-kong och hoppas kommer bevaras under lång tid fram över.

Var med i utlottningen av flera fina priser, spons-rade av Hong Kong Ballet, Focus Mandarin, Live it och Johnny’s Photo. Vinnaren kommer även att äras med ett bilduppslag i aprilnumret.

Juryn består av Bulletinens redaktion samt fotograf Peter Inglis.

Bulletinen förbehåller sig rätten att publicera inkommet material i tidningen.

Tävlingsvillkor Vi vill att du bifogar en kort text som motiverar ditt

val av bild på max 130 ord. Materialet ska vara Bulletinen tillhanda senast den

1 februari 2012 och skickas per mejl till [email protected].

Tänk på att fotografiet som du skickar in måste vara högupplöst!

var med i vÅr foToTävliNG!

bul l e T iNeN b Juder iN S iNa l äSare aT T delTaGa i Jubil eumSÅre T S f o T o Tävl iNG med T emaT HoNGKoNG om T re T T io År .

vad SKul l e du öNSK a be var ade S i deNNa S Tad Som S TäNdiG T är uNder f ör äNdriNG?



HaNdelSKammareNSwedcham | 25/F, Bank of East Asia Harbour View Centre, 56 Gloucester Rd, Wanchai, HK | (+852) 2525 0349 | [email protected] | www.swedcham.com.hk

Under ett två dagar långt event inkluderat både semina-rium och fabriksbesök i Kina belyste Handelskammaren ämnet CSR. Dagarna arrangerades i samarbete med Gene-ralkonsulatet och Exportrådet. Handelskammaren vill även passa på att tacka vår huvudsponsor ICA samt till alla som har ställt upp och gjort de här dagarna möjliga.

corporaTe Social reSpoNSibiliTy eveNT

Handelskammarens 25-årsjubileum firades storartat på Aberdeen Marina Club. Under kvällen bjöd bland annat Eric Gadd på skönsång. Maten tillaga-des av ingen mindre än stjärnkocken Norbert Lang som flugits in av SAS. Tindra stod för den fina dekorationen som bidrog till den fantastiska stäm-ningen under kvällen. Även ett stort tack till Maxibit för backdrop. För att se foton från denna fantastiska kväll kan ni gå in på Handelskammarens hemsida.

HaNdelSKammareN firade 25 År med GalamiddaG

bulleTiNeN JuNi 2011 23

SWeaSWEA – Swedish Women's Educational Association | ordf: Mita Lindgren, 6900 3872 | [email protected] | www.swea.org/hongkong

Är du IntreSSerad aV SWea? Ingela Aldin svarar på frågor om medlemskap.

mejl: [email protected]

fler SWea-aKTiviTeTer hIke: Varje onsdag går vi tillsammans delar eller hela bitar av Hongkongs underbara trails. Förutom frisk luft, vacker natur och motion får

du tillfälle att lära känna många Sweor. Om du är intresserad kontakta Eva Bjärkeback, via e-post: [email protected]: Varje måndag förmiddag spelar vi Mahjong efterföljt av en lätt lunch. Inga förkunskaper behövs för att vara med. Hör av

dig till Karin Gibson via [email protected] om du vill prova på detta gamla kinesiska spel.SVenSka barngrupper: Mammor och barn träffas och fikar hemma hos varandra eller på överenskommen plats ute. barngruppen 0-3 år: tisdagar eller fredagar kl. 9.30–11.30. Kontakta Cecilia Tiblad Berntsson, tel: 9748 6224, e-post:

[email protected]. barngruppen 3-5 år: onsdagar kl. 15.30–17.30. Kontakta Karin Glitterstam, tel: 9534 6575, e-post: [email protected] i discovery bay: (0-ca 5 år): måndagar eller onsdagar kl. 15.00-17.00. Kontakta Charlotte de Carpentier, tel: 6078 4040, e-post: [email protected]

Luciafirande

JULHÄLSNING FRÅN SWEA

Vi gratulerar Bulletinen till detta jubileumsnummer!

Efter en trevlig och innehållsrik höst med evenemang planerar vi nu för våren 2012. Det kommer att bli bowling, nya tillfällen att

upptäcka Hongkong och ett besök på en chokladfabrik i anknyt-ning till Valentine samt mycket annat smått och gott.

Vi önskar samtliga svenskar i Hongkong God Jul och Gott Nytt 2012!

Swea inbjuder alla Hongkongbor till ett traditionellt svenskt Luciafirande lördag 10 december kl. 17.00 på Bradbury School. Hongkongbarnen i lussetåget sjunger. Glögg, lussebullar och allt som hör till serveras efteråt.

Välkomna!

Anmälan sker till [email protected]


Tillbakablickar från konsulatet

SveNSKa KoNSulaTeTSveriges Generalkonsulat | Room 2501, 25/F, BEA Harbour View Centre, 56 Gloucester Road, Wanchai, HK(+852) 2521 1212 | [email protected] | www.swedenabroad.se/hongkong

S å här i jubileumsnumret vill jag framföra Generalkonsulatets varma

gratulationer till Bulletinens redaktion på 30-årsdagen! Det är en imponerande bedrift av redaktionen och en verklig tillgång för oss i svenskkolonin att vi har en så vital lokal svensk tidskrift på plats.

jag har letat igenom vad vi på GK har kvar för information om verksam-heten på den tid då Bulletinen star-tade, 1981. Tyvärr verkar det som att de i och för sig vällovliga ”arkivrens-ningar” som skett sedan dess har skett med sådan nit att knappt ett enda pap-per från tiden före 1990 finns kvar här i stan! Vill man veta mer får man bege sig till UD:s arkiv eller Riksarkivet i Stockholm.

1981 låg Generalkonsulatet på Kowloonsidan. Det lär ha funnits omkring 100-150 svenskar i Hongkong på den tiden. Generalkonsul var Åke Berg, som sedermera blev ambassadör i Sofia, Bulgarien. 1984 flyttade konsu-latet, i en vad jag har hört minst sagt kaotisk flytt, från Kowloon till Hong Kong Club Building, där vi således var kvar ända till i september i år. Tydli-gen skedde verksamhetsstarten i Hong Kong Club Building innan golvgjut-ningen var klar, vilket är en lite ovan-lig ordning för svenska utlandsmyndig-heter.

Efter att den svenska handelskam-maren i Hongkong etablerades före-slogs 1987 till UD att Generalkonsula-tet, Handelskammaren och Exportrådet borde eftersträva lokalgemenskap. En vision som förverkligades i höstas, efter 24 år! Skam den som ger sig……..

det har ju hunnit hända en hel del i Hongkong sedan början av 1980-talet,

milt uttryckt. Om man tittar på den svenska officiella närvaron i regionen så har den varit föremål för en kraftig expansion – en följd av Asiens ökande ekonomiska och politiska vikt och av att antalet svenskar och svenska före-tag i Asien ökat så snabbt. Ambassa-den i Peking hade drygt tjugo anställda i början av åttiotalet, men har idag 65 anställda och tillhör våra allra största

bilaterala ambassader. Generalkonsula-tet i Shanghai hade lagts ned 1956, och fanns således inte ens 1981. Det åter-uppstod dock 1996 och är idag en med-elstor utlandsmyndighet med dryga tjugotalet anställda. Sverige öppnade också ett Generalkonsulat i Kanton 2002, så då var vi verkligen väl före-trädda i närregionen. Som bekant stängdes det dock tyvärr av budget skäl i samband med besparingar inom UD 2009.

IögonFallande I allt detta är att GK Hongkong genom alla år hållit måtten på kostymen ovanligt väl. Vi var tre utsända och fyra lokalanställda i början av 1980-talet, idag är vi en per-son färre. Samtidigt gläder vi oss åt att svenskkolonin hunnit växa till upp-skattningsvis mellan 1 000 och 1 200 personer och åt att den svenska han-delskammaren har närmare 170 med-lemsföretag. Antalet potentiella läsare av Bulletinen är därmed sannolikt större än någonsin!

God Jul och Gott Nytt År!

JörGeN [email protected]

GeNerlaKoNSulaTeT iNformerar Sedan i början av november har Stefan Gutehall efterträtt Birgitta jarne som konsulär och administrativ handläggare. Stefan har tidigare bl a arbetat på Exportrådskonto-ret i Taipei. Polisens system för ansökan om pass och nationellt id-kort kommer att vara avstängt under tiden 26 december till och med den 2 januari 2012, med anledning av infö-rande av nya pass. Under denna period kan en ansökan om ett vanligt pass eller nationellt id-kort inte tas emot på generalkonsulatet eller på andra svenska utlands-myndigheter. Den som akut behöver ett pass då kan ansöka om ett handskrivet provi-soriskt pass. Ett sådant pass ska gälla på samma sätt som ett vanligt pass. Vid resa till USA måste den som har ett handskrivet provisoriskt pass ha ett visum som utfärdas av USA:s konsulat.

bulleTiNeN JuNi 2011 25

väNTaN, läNGTaN ocH TÅlamod

SveNSKa KyrKaNSvenska kyrkan i Kina/Hongkong | (+852) 6626 4145 | [email protected] | www.svenskakyrkan.se/hongkong

i SHoppiNGceN T er aNl äNder Jul eN redaN i bör JaN av November . KommerSeN Tar al lT S T örre u T rymme av Jul f ir aNde T.

v i K aNSKe v il l vär Ja oS S – meN dr aS äNdÅ med. adveN T Sf ir aNde T är eN SveNSK riK T r adi T ioN. meN deN druNKNar NäS TaN i Jul eNS o TÅl iGHe T.

Ta var a pÅ deN Härl iGa adveN T S T ideN - eN T id f ör ef T er TaNKe ocH l äNG TaN.

SveNSKa KyrKaN i HoNGKoNGInFo: För information om månadens gudstjänst, sångövningar, konfirmandträffar och

konfirmandläger – se kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se/hongkong.

lennart hamark, kyrkoherde, e-post: [email protected], tel: (852) 5195 8535.

lis hamark, assistent, e-post: [email protected], tel: (852) 6626 4145.

”Måtte Du aldrig din sista önskan få,för vad skulle Du sedan vänta på?...”

S å kunde man skriva i varandras poe-siböcker när jag var barn på 60-talet.

Det var före datorernas och e-mailens tid. Det var på den tiden då man fick vänta i dagar, kanske veckor, på ett brev. En tid då det var helt naturligt att spara och lägga undan, för att i framti-den kunna unna sig något man ville ha och längtade efter. Man var van vid att vänta och längta. Och hade man tåla-mod, kunde önskningarna uppfyllas.

nÄr VÅr dotter Miranda var liten, i början av 2000-talet, tog jag ibland med henne till en underbar liten leksaksbu-tik vid Mariatorget i Helsingborg. En så´n där butik där vältillverkade leksa-ker av trä och tyg står framme på hyl-lorna, där man får gunga på gunghäs-tarna och dockskåpen är en dröm för både barnen och deras mammor...

En gång, när jag lite skamsen upp-lyste butiksägarinnan om att ”vi ska bara titta...”, så fick jag ett överraskande svar. ”Ja, men visst”, svarade hon glatt, ”gör gärna det. Man måste inte alltid köpa. Barn behöver få titta och önska. Det är bra att få vänta. Barn måste få längta någon gång”.

Och vi vuxna då, måste inte också vi få vänta och längta någon gång? Läng-tar vuxna idag? Mycket av det som vi,

priviligerade svenskar, vill ha, kan vi ju faktiskt uppnå. Åtminstone när det handlar om materiella önskemål. Kon-sumtions-livsstilen har smygande fört oss till en tillvaro, där vi inte längre endast konsumerar varor – utan till och med upplevelser.

Idag leVer VI i möjligheternas fantas-tiska tid. Och visst förväntar vi oss att det ska vara så? Den moderna männis-kan förväntar sig dessutom att allting ska ske NU. Vår tid tycks vara präglad av otålighet. Väntan och längtan har inte mycket plats i det moderna livet.

Så, längtar vuxna idag? Och i så fall: Vad längtar vi efter? Kanske är vår dju-paste längtan den, att leva i menings-fullhet – att på djupet känna att man finns med i ett sammanhang. Att man är viktig för någon annan människa – att man själv behöver en annan män-niska. Vad som är riktigt meningsfullt i livet kan bara var och en avgöra. Det är en utmaning som vi behöver stanna upp inför då och då. Tänka till... känna

efter... Hur lever jag? Vad är viktigt i mitt liv? Hur prioriterar jag?

adVent betyder ankomSt. Det är Guds ankomst i vår verklighet som åsyftas i Advent- och Jultidens berät-telser. Dessa påminner oss om att livet ytterst handlar om relation: Gud låter sig födas i ett hjälplöst barn, som söker oss. Utan mänsklig gemenskap och omsorg kan inte ens guda-barnet över-leva...

Adventsveckorna har i generation efter generation utgjort förberedelse-tid inför julen. Mycket praktiskt arbete, men också tid för reflektion och förund-ran inför det ofattbara budskapet i Jul-berättelsen.

Låt Advent bli en tid av eftertanke och längtan. Då får Adventet sin tid och Julen får sin tid. Och de blir tillsam-mans en meningsfull helhet.

liS HamarKassistent med diakonal inriktning

Svenska kyrkan i Kina/Hongkong

Det kommer inte att finnas svensk personal närvarande i Svenska kyrkan

mellan 17 dec och 4 jan. Vi kommer dock att läsa e-mail.

TREVLIG JULHELG!


Foto: jULIA HALL

Drakar och andra läskiga väseni Svenska skolan på Hong Kong Island

Leon och James lyssnar med spänning

Hanna har också ritat en drake

Gabriel och Axel ritar drakar

till den spännande berättelsen.

Eva läsar om folktrons väsen, en del av vår kulturhistoira. Den här dagen var det drakens tur och barnen fick rita egna drakar. Vi har också läst spännande historier om bl.a. häxor, jättar och spöken.

Här sitter Eva och berättar

om folktrons väsen ...


ordf: Lotta järlefelt | [email protected] | www.svenskaskolan.hk

SveNSKa SKolaN

Your Nordic Bank in Greater ChinaWe have been operating in Greater China for nearly 30 years. Today we are the Nordic bank with the largest presence in the region. As your banking partner we are here to help your business succeed. Banking with us you benefit from local knowledge and experience as well as a high level of flexibility and personal service. We strongly believe in long term, two-way relationships in the traditional way. Our offering includes full-service corporate banking, from all types of financing to a wide range of cash management services. As an experienced member of the local clearing system, our payment services are second to none. Contact us to find out more about how we can help your business. Dan Lindwall, Head of Greater China and General Manager Hong Kong branch, +852 2293 5388Stephen Chan, Head of Corporate Banking Hong Kong branch, +852 2293 5322 Johan Andrén, General Manager Shanghai branch, +86 21 6329 8877 Catherine Gao, Deputy Branch Manager Shanghai branch, +86 21 6329 8877Jason Wang, Chief Representative Beijing, +86 10 6500 4310Amy Chen, Chief Representative Taipei, +886 2 2563 7458

www.handelsbanken.cn

Stephen ChanHead of Corporate Banking

Hong Kong branch

Dan Lindwall Head of Greater China and

General Manager Hong Kong branch

Bulletinen – december 2011

Documents

Transcript of Bulletinen – december 2011