avkomponenttillverkningsommöterdemyckethögasäkerhetskravenifordonsbranschen.Dehårdatolerans-ochk

Elektronik

Fordon

Bygg

Interiör

ProfilGruppen är ett nischat aluminiumkomponentföretag. Base -rat på en djup förståelse för kundens verksamhet och utmaningar utvecklas innovativa lösningar som bidrar till ökad effektivitet och konkurrenskraft. Produkterna utgör en viktig del i appli-kationer inom många branscher, exempelvis fordon, elektronik, bygg och inredning. Försäljningen är fördelad på ett stort antal kunder inom olika branscher, vilket minskar företagets expone-ring mot såväl enskilda kunder som enskilda sektorer. ProfilGruppen är verksamt inom alla delar av värdekedjan, från strängpressning av aluminiumprofiler till avancerad, automatiserad

bearbetning. Många av kunderna står inför växande produktivitets-utmaningar, vilket ökar efterfrågan på produkter som inte kräver bearbetning i kundens regi. Andelen förädlade produkter i Profil -Gruppens leveranser ökar kontinuerligt. ProfilGruppen har sedan starten 1981 sitt säte i Åseda i Småland och hade vid slutet av 2008 436 anställda. Nettoomsättningen 2008 uppgick till 1 086,1 Mkr. Företagets aktie är sedan 1997 noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Profi lGruppen i korthetProfi lGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profi ler och högförädlade komponenter i aluminium.

Kundsegment Nettoomsättning Därför Profi lGruppenExempel på applikationer

Aluminiumprofi ler används bland annat i dörrar, fönster, balkonger och fasadkonstruktioner.

En stor andel av de aluminiumprofi ler som används i byggsektorn är stan-dardiserade. Samtidigt kräver många moderna byggnadskonstruktioner spe-cialdesignade komponenter, och det är främst i dessa projekt som Profi lGrup-pens fl exibilitet och konstruktionskom-petens är eftersökta egenskaper.

Läs mer på sidan 10

Aluminiumkomponenter används ofta i stolar, bord samt köks- och badrumsinredningar. Sjukvårds-utrustning ingår också i detta segment.

Profi lGruppen har lång erfarenhet av att, inom ramen för detaljerade designmässiga och ergonomiska förutsättningar, skapa konstruktioner som är hållbara och som kan tillverkas till rimlig kostnad.


19%

11%

Övrigt17%

Övrigt17%

Aluminiumkomponenter används bland annat i motorer, bärande konstruktioner, fordonselektronik, hjulupphängningar, stolkonstruktio-ner, interiördetaljer, takräcken och soltak.

Profi lGruppen har lång erfarenhet av komponenttillverkning som möter de mycket höga säkerhetskraven i fordonsbranschen. De hårda tolerans- och kvalitetskraven från kunderna matchas av Profi lGruppens utveck-lingskompetens.


25%

Övrigt17%

2007: 28%

Detta segment inkluderar bland annat telekom- och kraftsektorerna. Exempel på applikationer inom telekom är kylelement för basstatio-ner, apparatlådor och frontpaneler. Solcellspaneler är ett växande användningsområde inom kraft.

Avancerade egenskaper och funktio-nalitet efterfrågas inom elektronikseg-mentet. Arbetsmetodiken anpassas för varje uppdrag och datorsimulering används ofta för att optimera profi lkon-struktionen.


28%

Övrigt17%

2007: 21%

2007: 23%

2007: 10%

”ProfilGruppen skapar värde genom att utveckla starka kundrelationer och erbjuda skräddarsydda aluminiumkomponent-lösningar i kombination med vår förmåga att ständigt förbättra effektiviteten och växa på befintliga och nya marknader.” nils arthur, vd profilgruppen

Prioriteringar Väsentliga aktiviteter 2008

• Vidareutveckla befintliga affärer som kännetecknas av högre förädlingsgrad.

• Prioriteranyaaffärerdärkundenvärderarkvalitet,kompetens inom bearbetning och logistiklösningar

• IdentifieranischerimarknadensompassarProfil-Gruppens inriktning mot produkter med en högre grad av komplexitet

• Ettnyttprojektavseendespecialdesignadeartiklarförglaspartiertillettstort hotellprojekt inleddes tillsammans med Skandinaviska Glassystem. Det gemensamma projektet gällande Saxo Bank-huset i Köpenhamn, slutfördes under 2008

• BalcoAB,somtillverkarochutvecklarbalkongsystem,utsågProfil-Gruppen till leverantör av alla profiler till sina lucksystem

• Utveckla marknadspositionen inom sjukvårdsutrustning

• Vidareutvecklakompetenseninomytfinish

• Automatisering av produktion av komponenter till kontorsmöbler

• UtvecklingavbadkarsunderredentillsammansmedVilleroy & Boch Gustavsberg AB för introduktion under 2009

• Leveranseravkomponentertillavanceradesätenförsportarenorpåbörjades till norska Seat4You

• Fleraolikautvecklingsprojektavseendehanddukstorkaripremiumsegmentet

• Omfattandekartläggningavochriktadeinsatsermoteuropeiskaföretagsom tillverkar sjukvårdsutrustning

LEVERANSER AV FÖRÄDLADE PRODUKTER ANDEL AV OMSÄTTNINGEN, PROCENT

EXPORTANDEL PROCENT

2004 2005 2006 2007 2008

72 76 74 77 80

2004 2005 2006 2007 2008

42 45 46 4844

Det är en tydlig strategi att öka andelen förädling.

Den stadigt ökande exportandelen minskade under 2008 när efterfrågan minskade mer på exportmarknaderna än på hemmamarknaden.

• Utvecklaflerdjupaaffärsrelationermedeuropeiskalastbils- och busstillverkare

• Ökaantaletgemensammautvecklingsprojekt

• Ökaaffärsvolymernatilllastbilspåbyggare

• Identifieranyalönsammanischer

• Fleranyakontraktmedlastbilspåbyggareochsläpvagnstillverkare

• Nyttkontraktpåinteriördetaljertilllastbilar

• Utvecklingsprojektinomnyaområden,exempelvispassivsäkerhet

• Ökatengagemanginomfordonselektronik

• Utvecklapositioneninomsnabbväxandesektorer,till exempel solpaneler

• Säkraenledandepositioninomkylprofiler

• Fleranyaleveranskontraktinomhögteknologiskasegment

• Genereringavnyakundprospektgenomenomfattandekartläggning av solpanelsbranschen i Europa

• Driftsättningavennyhelautomatiseradproduktionslinje,dedikeradförprodukter till solenergibranschen

• Utvecklingsprojektinomavanceradekylprofilerföranvändninginomreglerelektronik

• Patentregistreradespåennyytbehandlingsmetodförkylprofiler

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTATMKR

Omsättningen minskade 2008 på grund av en generell marknadsnedgång.

2004 2005 2006 2007 2008

37,5 38,7 19,3

57,0813

9271 179 1 0861 087

10,0

Nettoomsättning Resultat före skatt

SVERIGE

FINLAND

POLEN

NORGE

DANMARK

HOLLAND

BELGIEN

BRASILIEN

USA

KANADATYSKLAND

TJECKIEN

UNGERNÖSTERRIKE

SLOVAKIEN

STOR-BRITANNIEN

FRANKRIKE

ESTLAND

SIDAN 14

SIDAN 10

SIDAN 5

SVERIGE

InnehållProfilGruppen i korthet Flik 1

Året i korthet 1

Finansiella mål 1

VD:s årskrönika 2

ProfilGruppens marknader 4

Strategi 6

Kundsegment 8

Värdekedjan 12

Miljö och material 14

Medarbetare 15

Aktien 16

Riskhantering 18

ÅRSREDOVISNING 2008

Förvaltningsberättelse 20

Finansiella rapporter

Resultat- och balansräkning koncernen 24

Förändringar i koncernens eget kapital 25

Kassaflödesanalys koncernen 25

Resultat- och balansräkning moderbolaget 26

Förändringar i moderbolagets eget kapital 27

Kassaflödesanalys moderbolaget 27

Noter 28

Revisionsberättelse 43

Styrelse och revisorer 44

Bolagsstyrningsrapport 46

Ledning 49

Ekonomisk kalender och kontaktpersoner Flik 2

Ekonomiska begrepp och ordlista Flik 2

å r e t i k o rt h e t 1

• omsättningen minskade med 8 procent till 1 086,1 Mkr (1 179,4) efter en kraftig efterfrågeminskning i slutet av året.

• rörelseresultatet uppgick till 16,5 Mkr (63,3) efter att ha belastats med engångseffekter om totalt 16,0 Mkr på grund av uppsägningar av personal och lagernedskrivning.

• resultatet per aktie blev 1,88 kr (8,15) och styrelsen föreslår en utdelning på 1,00 kronor per aktie (3,60).

• kassaflödet från den löpande verksamheten blev -4,6 Mkr (78,4).

Året i korthet

Finansiella målNETTOSKULDSÄTTNINGSGRAD

2004 2005 2006 2007 2008

0,44

0,23

0,74

0,38

0,95

Mål 0,75–1,00

Dessa är de långsiktiga finansiella mål som styrelsen satt upp för ProfilGruppen. Samtliga mål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel.

RÖRELSEMARGINAL

2004 2005 2006 2007 2008

5,34,7

4,1

5,4

1,5

Mål 6,0

Årets rörelsemarginal uppgick till 1,5 procent (5,4). Den har belastats med stora engångsef-fekter och skulle utan dessa ha uppgått till 3,0 procent. Den senaste femårsperioden har rörelsemarginalen uppgått till i genomsnitt 4,1 procent per år. Rensat för engångseffekter uppgick rörelsemarginalen för 2006 till 5,1 procent. För att nå målet arbetas med att förbättra kund- och produktmix, liksom att öka effektiviteten i koncernen.

Då stor del av omsättningen utgörs av ersätt-ning för råvara har råvarupriset stor effekt på rörelsemarginalen. Om exempelvis råvarupriset stiger så ökar omsättningen utan motsvarande påverkan på rörelseresultatet.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL

2004 2005 2006 2007 2008

13,2 13,09,3

22,8

6,1

Mål 15

Under 2008 uppgick avkastningen på sys-selsatt kapital till 6,1 procent (22,8). Rensat för årets engångseffekter i form av kostnader för uppsägningar och lagernedskrivning uppgick avkastningen till 11,5 procent.

Avkastningen har i genomsnitt uppgått till 12,9 procent per år under den senaste femårsperio-den. Rensat för engångskostnader relaterade till ett delägt bolag uppgick avkastningen 2006 till 17,4 procent.

Vid ingången av 2008 var nettoskuldsätt-ningsgraden 0,38 gånger. Under året har stora investeringar i automatisering av materialflöden genomförts och nettoskulden ökat med 70,8 Mkr till 135,8 Mkr (65,0). Vid årets slut uppgick nettoskuldsättningsgraden till 0,95.

Den senaste femårsperioden har nettoskuld-sättningsgraden uppgått till i genomsnitt 0,55. Under 2006 genomfördes ett inlösenprogram, genom vilket cirka 85 Mkr skiftades ut till ägarna. Detta påverkade kapitalstrukturen och ökade tillfälligt nettoskuldsättningsgraden.

VD Och KONcERNchEF. Nils Arthur ser tillbaka på ett år som inneburit en total scenförändring på marknaden.

2 v d : s å r s k r ö N i k A

Samtidigt som vi under 2008 intensifierade satsningarna för att stärka vår marknadsposition, tvingades vi i slutet av året att vidta extraordinära åtgärder för att anpassa verksamheten till en vä-sentligt försvagad marknadssituation. Fram till slutet av det tredje kvartalet noterade vi en viss avmattning i efterfrågan även om den fortsatt låg på en hög nivå. Leveranserna minskade med endast tre procent mot föregående år. Under hösten skedde dock en närmast total scenförändring. Den globala finanskrisen förvärrades och effekterna på den reala ekonomin blev allt mer kännbara. För Profil-Gruppens del blev utvecklingen hos kunder inom industrierna bygg och fordon särskilt negativ, medan efterfrågan från kunder inom el och telekom var mer stabil. Sammantaget sjönk våra leveransvolymer i det fjärde kvartalet med omkring 30 procent jämfört med förra året. De drastiskt förändrade marknadsförut-sättningarna gjorde en snabb omställning av vår egen organisation till en lägre efterfrågenivå absolut nödvändig för att säkra företa-gets framtid. Beslut fattades därför om att minska personalstyrkan med totalt cirka 80 personer, de flesta inom tillverkande enheter.

Parallellt med den kraftiga efterfrågeminskningen sjönk priset på aluminium dramatiskt efter att ha legat på rekordhög nivå. På mindre än sex månader mer än halverades aluminiumpriset. Under normala förhållanden begränsas vår prisrisk av de råva-ruklausuler vi tillämpar i alla kundkontrakt. Den situation som rådde under hösten var dock exceptionell, och vi tvingades göra en lagernedskrivning med 8,4 Mkr. Den låga leveransvolymen, i kombination med lagernedskrivning och omstruktureringskostna-der, ledde till att vi redovisade en stor förlust i det fjärde kvartalet. För helåret uppgick rörelseresultatet till 16,5 Mkr, att jämföra med 63,3 Mkr föregående år.

Vi profiltillverkare påverkas tidigt i konjunkturskiften och vår bransch utmärks dessutom av generellt sett korta ledtider. Därför måste vi ha en flexibel organisation med hög beredskap att snabbt justera kapaciteten både uppåt och nedåt. Det arbetstidsväxlings-program som vi införde under hösten 2008 är ett led i denna strävan. Upplägget går i korthet ut på att ledighet under perioder med låg beläggning kan växlas mot övertid när behovet uppstår. Denna möjlighet har nu använts som komplement till genomförd neddragning av skiftgången i vår produktion.

Som jag nämnde inledningsvis har vi under året fortsatt realise-ringen av ProfilGruppens långsiktiga strategiska prioriteringar, parallellt med vårt åtgärdsprogram för att parera konjunktur-nedgången. Förflyttningen mot en allt högre andel kvalificerade förädlingstjänster gav resultat i en fortsatt förbättrad produktmix. En viktig orsak till detta var vårt målstyrda arbete under hela 2008 för att uppnå en mer gynnsam kundsammansättning. Samti-digt ökade vi satsningen på teknik- och processutveckling, vilket bidrog till att ytterligare höja produktkvaliteten och leveranssäker-heten. Det är mycket glädjande att kunna konstatera att vi under 2008 nådde den högsta leveransprecisionen i företagets historia. Vi genomförde 29 700 leveranser till närmare 700 kunder med i genomsnitt 95 procents leveransprecision. Jag vill rikta ett stort

tack till alla engagerade medarbetare och medleverantörer för det ihärdiga arbete som ligger bakom denna prestation.

Under året påbörjade vi en offensiv marknadssatsning i syfte att dels utveckla samarbetet med befintliga strategiskt viktiga kunder och dels nå nya kundgrupper inom prioriterade områden. En central del i detta arbete är förstärkningen av vår Key Account Management-funktion. Vi har formaliserat ett mer tvärfunktio-nellt arbetssätt genom att medarbetare från olika delar av företaget kommer att samverka för att fördjupa våra kundrelationer, driva vår teknikutveckling och rent generellt effektivisera vår organi-sation. Den övergripande målsättningen är att tydligare fokusera våra resurser mot de affärsmöjligheter som bedöms erbjuda långsiktig potential. Miljötekniksektorn är ett bra exempel på en sådan möjlighet där vi under senaste åren gjort särskilda framsteg genom våra samarbeten med företag i solenergibranschen.

Att bidra till utvecklingen inom förnybar energiproduktion lig-ger helt i linje med ProfilGruppens egna höga ambitioner inom miljöområdet. Vi arbetar också sedan länge målmedvetet med att minska vår direkta miljöpåverkan, bland annat genom att effektivisera våra interna processer. En positiv bekräftelse på detta arbete är att vi lyckats sänka vår energiförbrukning per kilo extruderad aluminiumprofil med omkring 30 procent under de senaste tio åren. En ökad användning av aluminium i sig har, inte minst genom återanvändning av materialet, stor potential att lång-siktigt bidra till lägre energiförbrukning och därmed till minskade utsläpp av växthusgaser.

Vi gjorde stora investeringar under året. Den främsta satsningen, om cirka 40 Mkr var första steget i ett betydande investerings-program för att öka säkerheten, förbättra materialflöden och nå effektivare produktionsprocesser vid vår huvudfabrik i Åseda. Det andra steget i programmet, som ytterligare kommer att rationalise-ra produktionsflödena, har förberetts men kommer att genomföras över en längre tidsperiod än ursprungligen planerat på grund av den rådande konjunktursituationen.

Marknadsläget 2009 är ytterst osäkert och vi har därför skapat beredskap för att snabbt kunna reagera på förändrade marknads-förutsättningar, både negativa och positiva. Samtidigt genomför vi långsiktiga investeringar, marknadssatsningar och interna utbildningsprogram för att ProfilGruppen ska stå ännu starkare i framtiden.

VD har ordet

V D : S Å R S K R Ö N I K A 3

Åseda den 20 februari 2009

Nils ArthurVD och koncernchef

bidrog till att ytterligare höja produktkvaliteten och leveranssäker-bidrog till att ytterligare höja produktkvaliteten och leveranssäker-bidrog till att ytterligare höja produktkvaliteten och leveranssäker

Svaga marknadsförutsättningar på kort sikt…Den kraftiga och mycket snabba konjunkturned-gången under andra hälften av 2008 ledde till bety-dande osäkerhet vad gäller efterfrågeutvecklingen på ProfilGruppens marknader. De korta ledtiderna som kännetecknar aluminiumprofilbranschen gör att tillverkarna påverkas väldigt tidigt i en konjunk-turnedgång. Flera profiltillverkare, både i Sverige och utomlands, tvingades varsla anställda om uppsägning under den senare delen av 2008. Flera prognosinstitut, inklusive IMF, OECD och ECB, har i omgångar reviderat ned sina ekonomiska prognoser. Tillväxten i Europa förväntas bli negativ 2009. Osäkerheten kring tidpunkten för återhämt-ning är betydande. Många profiltillverkare i Europa har en bety-dande exponering mot byggsektorn, och har därför drabbats hårt av den mycket svaga byggkonjunk-turen, särskilt i Sydeuropa. Vissa branscher, inte minst delar av elektronik- och kraftsektorerna, uppvisade större motståndskraft under hela 2008, vilket gynnade profiltillverkare med verksamhet inom dessa segment. Priset på aluminiumråvaran rasade under andra hälften av 2008. Priset noterades som högst till 3 300 dollar per ton för att i slutet av året falla tillbaka till cirka 1 600 dollar till följd av lägre efterfrågan.

… men många faktorer driver efterfrågan på lång siktDen totala efterfrågan på aluminiumprofiler har historiskt sett vuxit i takt med BNP. Inom vissa segment växer användningen dock betydligt snab-bare, till stor del på grund av de goda material-egenskaperna, vilka gör att aluminium kan ersätta produkter som tidigare tillverkats i stål. Aluminium har låg vikt, hög styrka, är lätt att forma, lätt att sammanfoga, är korrosionsbeständigt, värme- och elektriskt ledande, giftfritt och återvinningsbart. Dessa många goda egenskaper leder till allt fler tillämningsområden inom industrin, inte minst i elektroniksektorn. Ett exempel är solpanelstillverk-ning, som är ett område på stark frammarsch i hela världen. Här är aluminiumkomponenter en viktig beståndsdel, främst på grund av den låga vikten och

materialets underhållsfrihet. Under de senaste tio åren har den europeiska solenergimarknaden i snitt vuxit med drygt 10 procent per år, enligt branschor-ganisationen ESTIF. Tyskland, Grekland och Öster-rike har stått för den största tillväxten. Potentialen för en fortsatt utbyggnad i Europa är mycket stor. Ett annat exempel är fordonsbranschen, där aluminium redan länge använts tack vare egenska-per som slitstyrka, formbarhet, återvinningsbarhet och låg vikt. Utmaningen att utveckla allt bränsle-snålare fordon driver på intresset för nya typer av aluminiumlösningar, som har potential att ersätta en rad fordonskomponenter som idag tillverkas av betydligt tyngre material. För närvarande innehål-ler en genomsnittlig bil i EU 132 kilo aluminium. Enligt branschorganisationen EAA finns potential att ytterligare reducera vikten på EU-tillverkade bilar med åtminstone 40 kilo i genomsnitt, baserat på en ökad användning av aluminium. Sjukvårdsutrustning är ytterligare ett exempel på ett användningsområde på frammarsch, där aluminiumets alla fördelar kommer till sin rätt. Den globala marknaden för sjukvårdsutrustning är värd cirka 180 miljarder euro och den europeiska mark-naden svarar för omkring en tredjedel av denna summa. Inom byggsektorn har aluminium använts under mer än hundra år och sektorn står fortfarande för den största användningen av aluminium. Många aluminiumprofiler som används i byggbranschen är standardiserade, men moderna konstruktioner ökar efterfrågan på specialdesignade komponenter.

Fortsatt konsolidering i en fragmenterad branschDen europeiska aluminiumprofilbranschen har under de senaste åren präglats av betydande struk-turförändringar, med ökad konsolidering som följd. Sammanslagningen av Sapas och Alcoas verksam-heter inom profiltillverkning år 2007 är den mest väsentliga förändringen av konkurrensbilden på senare tid. Det nya bolaget, Sapa Profiles med nor-ska Orkla som ägare, är idag världens största bolag inom aluminiumprofiler med en bedömd marknads-andel i Europa på drygt 19 procent.

ProfilGruppens marknader

Efterfrågan på aluminiumprofiler försvagades kraftigt under andra hälften av 2008 och den generella ekonomiska avmattningen på ProfilGruppens marknader förväntas bestå under 2009. I ett längre perspektiv talar många faktorer för en ökad efterfrågan på aluminiumkomponenter.

4 o M v ä r l d o c h M A r k N A d

SVERIGE

FINLAND

POLEN

NORGE

DANMARK

HOLLAND

BELGIEN

BRASILIEN

USA

KANADATYSKLAND

TJECKIEN

UNGERNÖSTERRIKE

SLOVAKIEN

STOR-BRITANNIEN

FRANKRIKE

ESTLAND

MARKNADER. På kartan framgår i vilka länder ProfilGruppen har kunder. Försäljning utanför Europa sker i begränsad omfattning.

Övriga globala konkurrenter är Hydro Alumi-nium (Norge), Alcan (Canada) och Aleris (USA). Aluminiumprofilmarknaden i Europa är dock fortfarande starkt fragmenterad, med över 200 mindre företag vid sidan av de globala aktörerna. De flesta finns i Italien, Spanien och Tyskland. I de snabbväxande, östeuropeiska länderna finns ett 20-tal tillverkare.

Stora investeringar i ökad kapacitetUnder 2008 präglades aluminiumprofilmarknaden av stora investeringar i ökad kapacitet, framförallt i Östeuropa. Samtidigt sjönk kapacitetsutnyttjandet till följd av en kraftigt försvagad efterfrågan under den senare hälften av året. Detta ledde till att det i slutet av 2008 rådde betydande överkapacitet i branschen.

o M v ä r l d o c h M A r k N A d 5

läNders ANdel Av koNcerNeNs Netto-

OMSÄTTNING, 2008 (2007)

efterfrågan från exportmark-naderna har minskat betydligt mer än efterfrågan från svenska kunder.

UPPSKATTAD PROFILMARKNAD OCH MArkNAdsANdelAr i västeUroPA

totalmarknaden i västeuropa bedöms under 2008 ha minskat med cirka 6 procent.

Uppskattade marknadsandelar

1

2

3

4

5

6

sverige 56 % (52)tyskland 14 % (15)Norge 8 % (9)danmark 5 % (6)england 4 % (5)övriga länder 13 % (13)

1

2

3

4

5

6

2500 ttoN

3000

Sapa Profiles 19%hydro 16%Alcan 8%Aleris 3%

ProfilGruppen 0,8%

de fyra största konkurrenterna innehar uppskattnings-vis knappt hälften av marknaden, medan ProfilGrup-pens marknadsandel är mindre än en procent.

2004 2005 2006 2007 2008

2810 2800

29803100

2900

6 S T R AT E G I

Strategier och aktiviteterProfilGruppens strategi syftar till att driva lönsam organisk tillväxt, som successivt kompletteras med förvärv framåt i värdekedjan.

ProfilGruppens framgång grundar sig på förmågan att skapa mervärden genom innovativa profillösningar. Positioneringen som totalleverantör av kundspecifika profillösningar med förståelse för kundernas behov och utmaningar är en viktig konkurrensfördel. Konkurrensen är hård samtidigt som kundernas krav på produkt och service ständigt ökar. Därför är det viktigt att optimera de interna resurserna samtidigt som nätverket av samarbetspartners inom olika specialistområden kontinuerligt utvecklas. Av samma anledning prioriteras ständiga produk-tivitetsförbättringar och ökad effektivitet genom

fortlöpande kompetensutveckling inom alla delar av verksamheten. ProfilGruppen kommer under 2009 att förstärka säljresurserna, primärt inom Key Account Management, där en viktig del i genomförandet är en vidareutveckling av det tvärfunktionella samarbetet, såväl internt som med kunder och samarbetspartners. Framtida tillväxt kommer i första hand att fokuseras mot expansiva företag i utvecklingsbara branscher i norra och centrala Europa.

Strategi Prioriteringar

Utveckla satsningen på kvalificerade förädlings-tjänster och stärka företagets image som innovativ komponentleverantör

Identifiera och bearbeta kundgrupper där ProfilGruppen •kan ta en större roll i produktutvecklingsfasen

Fördjupa samarbetet med större kunder som efterfrågar •högförädlade produkter

Kompetens- och resursförstärkning inom •vidareförädling

Säkra kapacitet och spetskompetens i hela värdekedjan genom att vidareutveckla nätverket med framstående företag och organisationer

Vidareutveckla samarbetet med råvaruleverantörer •

Utveckla affärsprocesser hos underleverantörer av •bearbetningstjänster

Förstärkt samverkan med utbildningsinstitutioner•

Intensifiera närvaron på prioriterade export-marknader och stärka positionen på den svenska hemmamarknaden

Förstärkning av försäljningsresurser på prioriterade •marknader

Fokus på tillväxtsegment med hög grad av innovation•

Genomföra utlandsförvärv som utvecklarföretagets kärnkompetenser

Förvärvskandidater med egen kundbas och som •bidrar till utveckling av ProfilGruppens kompetens

S T R AT E G I 7

Planer för 2009Genomfört 2008

Implementera ett tvärfunktionellt arbetssätt för Key Account Management

Kartläggning av framtida behov av förädlingstjänster hos prioriterade kunder

Förstärka organisationen inom teknisk utveckling och applikationsutveckling

Aktiv minskning av antalet kunder med begränsad tillväxtpo-tential, för att kunna styra resurser till prioriterade kundgrupper

Driftsatt helautomatiserad produktionslinje för kund inom solenergi

Nyrekrytering av vidareförädlingskompetens

Genomföra tvärfunktionella utvecklingsprojekt med ledande råvaru- och verktygsleverantörer

Riktade kvalitetsrevisioner och processöversyn hos bearbetningsleverantörer

Kompetensutvecklingsprogram för alla medarbetare

Processgenomgång inom profi lproduktionen tillsammans med experter från råvaruleverantör

Leverantörsutveckling med fokus på 5S

I samarbete med en ledande leverantör av utrustning för automatiserad materialhantering förbättrades materialfl ödet vid huvudfabriken i Åseda

Medverkat till etablering av yrkesutbildning inom produkt- och produktionsutveckling

Implementera ny försäljningsorganisation i syfte att stärka viktiga kundrelationer

Utöka resurser för Key Account Management på prioriterade marknader

Utformning av framtida försäljningsorganisation

Kartläggning och utvärdering av behov på prioriterade marknader

Inga förvärv genomfördes Förvärv utvärderas löpande

8 K U N D S E G M E N T

EXPANSIVT. Efterfrågan på solenergi växer kraftigt och ProfilGruppen har ett antal intressanta kunder i branschen.

Kundsegment ElektronikFokus på avancerad funktionalitetKundsegment Elektronik inrymmer företag i många olika bran-scher, bland annat telekom- och energisektorerna. ProfilGruppens kunder har varierande förutsättningar och behov, men avancerade komponentegenskaper och funktionalitet är en gemensam kravbild. Den el- och värmeledande förmågan gör aluminium särskilt väl lämpat för applikationer inom elektronik- och telekomutrustning. Dessa grundegenskaper kan ofta förstärkas genom att finjustera profilens tvärsnittskonstruktion. ProfilGruppens utvecklingsarbete inom kylprofilskonstruktioner har inriktats mot att optimera dessa egenskaper. För denna applikation är det viktigt att maximera den värmeavledande ytan, samtidigt som luftflödet optimeras. Datorsi-muleringar är ett nödvändigt stöd för att på ett kostnads- och tidsef-fektivt sätt kunna ta fram en optimal lösning. Rätt form av ytbehandling kan också bidra till stärkt funktiona-litet. Traditionell ytbehandling med hjälp av anodisering gör ytan elektriskt isolerande, vilket oftast inte är önskvärt för applikatio-

ner inom el- och telekom. Därför erbjuder ProfilGruppen Alutin, en unik metod som gör ytskiktet elektriskt ledande samtidigt som slitstyrka och korrosionsskydd förbättras.

Fortsatt stark marknadElektronik är det kundsegment som uppvisade störst motstånds-kraft mot konjunkturnedgången under 2008 och flera nya kontrakt tecknades under året. Utvecklingen inom solpanelsbranschen var särskilt gynnsam, med fortsatt höga leveransvolymer. ProfilGrup-pen tog en ny helautomatiserad produktionslinje i bruk under året, dedikerad för produkter till solenergiföretag. Samtidigt intensifie-rades utvecklingsarbetet inom reglerelektronik, för att behålla den ledande positionen inom kylprofiler.

ProfilGruppen har flera viktiga kunder i solenergibranschen, en bransch som expanderat kraftigt sedan mitten av 1990-talet i takt med att intresset för förnyelsebara energikällor ökat. Kunderna inom solenergibranschen finns i flera olika länder. Till solpaneler används flera olika typer av profillösningar, exempelvis till ramar, stativ och kylprofiler. Aluminium väljs på grund av sin konstruk-tionsvänlighet, korrosionsbeständighet och lätthet. För Profil-Gruppen är ramprofiler till solpaneler den vanligaste produkten. Solpaneler tillverkas ofta i en automatiserad produktionsprocess som kännetecknas av mycket stor precision, och en hög, jämn

kvalitet på de ingående komponenterna är därför av avgörande betydelse. Små avvikelser i aluminiumramen kan leda till kost-samma produktionsstopp, vilket ställer mycket höga krav på underleverantörernas kvalitetssäkring. För att kontinuerligt kunna leverera perfekt kvalitet kan Profil-Gruppen erbjuda automatiserade maskinceller som säkerställer exakthet vad gäller mått, kapvinklar, renhet och ytor. Att ha en för kunden dedikerad utrustning är därför en lösning för att trygga stabil kvalitet, effektiv logistik och kostnadseffektivitet i kundens process.

SOLENERGIBRANSCHEN – leveranssäkerhet och precision avgörande

Andel av omsättning 28 %Andel export 23 %Antal kunder, cirka 180 st

K U N D S E G M E N T 9

TILLBEhÖR. Utöver tillverkare av tunga fordon och personbilar är även producenter av fordonstillbehör kunder till ProfilGruppen.

Kundsegment FordonSpeciella utmaningar som stärker innovationskraftenFörädlingsgraden i ProfilGruppens leveranser har stadigt ökat genom en medveten satsning på kvalificerad bearbetning. Att fortlöpande investera i utveckling av avancerade förädlingstjänster är en central del i företagets strategi, och de mycket höga krav som fordonsbranschen ställer på sina leverantörer stämmer väl överens med prioriteringen av kundgrupper med särskilt höga anspråk. Den snabba teknikutvecklingen inom fordonssektorn gör att ProfilGrup-pen som leverantör hela tiden ställs inför speciella utmaningar som kräver nya, innovativa lösningar. Detta bidrar starkt till en bredd-ning och fördjupning av applikationskunnandet. Kvalitet, effektivi-tet och leveranssäkerhet är viktiga faktorer inom alla kundsegment, men fordonsbranschens höga säkerhetsnormer medför särskilda krav, inte minst när det gäller kvalitetssäkring av tillverkningspro-cessen. Detta har lett till att ProfilGruppen genom åren installerat flera kunddedikerade, helautomatiska produktionslinjer med inte-grerade kvalitetssäkringssystem. ProfilGruppen är certifierat enligt

ISO/TS 16949:2002, den internationella kvalitetsledningsstandarden för fordonsbranschen.

Förstärkning av positionerna inom tunga fordonOrderläget i slutet av året var svagt, då efterfrågan inom fordonssektorn minskade mycket kraftigt. ProfilGruppen är dock involverat i flera omfattande projekt för utveckling av framtida produktprogram inom tunga fordon. Detta är ett högprioriterat område för framtida tillväxt och under 2008 arbetades med att bredda och fördjupa affärsrelatio-nerna med tunga fordonstillverkare och lastbilspåbyggare. Ett antal nya kontrakt tecknades även med påbyggare och släpvagnstillverkare under året.

ProfilGruppen har ett mångårigt samarbete med Thule, som är världens ledande leverantör av lasthållare för bilar. Thule har 4 400 anställda vid ett 30-tal produktions- och försäljningsstäl-len. ProfilGruppens långa samverkan med Thule har lett till ett öppet, förtroendebaserat samarbete som skapar goda förut-sättningar för att gemensamt framställa innovativa, effektiva lösningar. ProfilGruppen levererar i huvudsak komponenter till takrelingar, takräcken och cykelhållare till Thule. Ett av de senaste samarbetsprojekten är cykelhållaren Thule Euro-Classic 908/909, till vilken ProfilGruppen levererar åtta olika

aluminiumkomponenter. Profilerna pressas, anodiseras, stansas, bockas och packas för att sedan levereras till Thules monterings-fabrik. Ambitionen med Thule EuroClassic 908/909 var att bygga in smarta funktioner, hålla nere vikten på hållaren och samti-digt förenkla bearbetningen. ProfilGruppen involverades tidigt i utvecklingsfasen, vilket bidrog starkt till att alla dessa mål kunde uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.

THULE – ett långvarigt och framgångsrikt samarbete som bygger på förtroende och öppenhet


1 0 K U N D S E G M E N T

SPÄNNANDE KONSTRUKTION. saxo Bank-huset i köpenhamn är en spektakulär byggnad, vars oregelbundna konstruktion gör att nästan inte en enda aluminiumprofiler i fasaden är den andra lik.

Kundsegment ByggFokus på skräddarsydda profiler som tas fram i nära samarbete med kundernaByggprofiler används bland annat i dörrar, fönster och balkonger. En stor andel av de aluminiumprofiler som används i byggsektorn är av enklare, standardiserad typ. Huvuddelen av affärerna inom detta segment kännetecknas därför av en relativt låg förädlings-grad, med pressade marginaler. Många moderna byggnadskon-struktioner kräver dock specialutvecklade komponenter, vilket passar ProfilGruppens applikationskompetens och flexibla utveck-lingsmetodik. I denna typ av projekt utvecklas de specialdesignade komponenterna i tät samverkan med kunderna. Komponentens egenskaper måste definieras både ur ett funktionellt och ur ett produktionstekniskt perspektiv, för att säkerställa såväl kvalitet som en kostnadseffektiv tillverkningsprocess. Denna utmaning är särskilt påtaglig i de byggprojekt som kräver stora profiler med varierande utformning. Varje byggprojekt har unika utmaningar, och tidspressen är oftast hög. Detta förutsätter en intensiv dialog mellan kundens projektledare och ProfilGruppens konstruktörer.

För många kunder är logistiklösningen lika viktig som pro-dukten vid val av leverantör. Att vara en liten, flexibel leverantör med bra nätverk kan i dessa sammanhang vara en stor styrka. Logistiklösningen var en av de avgörande faktorerna till att Balco AB, som tillverkar och utvecklar balkongsystem, under året valde ProfilGruppen som framtida leverantör av alla profiler till sina lucksystem.

Fortsatt renodlingByggkonjunkturen försvagades mycket kraftigt under 2008, men ProfilGruppen lyckades också vidareutveckla befintliga affärer med högre förädlingsgrad.

En av de mer intressanta kunderna i byggsegmentet är Skan-dinaviska Glassystem, som utvecklar, projekterar och bygger konstruktioner i glas. Skandinaviska Glassystems särpräglade konstruktioner innebär ofta ett behov av starkt specialiserade komponenter. ProfilGruppen har bland annat hjälpt Skandinaviska Glassys-tem att konstruera specialprofiler till prisbelönta Saxo Bank i Köpenhamn, Aller-koncernens nya förlagshus i Köpenhamn och kontorshuset Sjölyst i Oslo, som är byggt i form av en glasbåt. Det senaste projektet är det spektakulära storhotellet Bella Hotell

vid Kastrup i Köpenhamn, som kommer att bli norra Europas största hotell när det står klart. Saxo Bank-huset är en mycket speciell byggnad med oregel-bundna vinklar. Under arbetets gång fick ProfilGruppen ritningar allteftersom fasaderna blev klara, vilket ställde speciella krav på samspelet mellan konstruktörerna och Skandinaviska Glassys-tems projektledare. Ett arbetssätt präglat av rak kommunikation, tät samverkan och flexibilitet var nyckelfaktorn bakom projektets framgång.

SKANDINAVISKA GLASSYSTEM – originella konstruktioner som kräver flexibilitet


K U N D S E G M E N T 1 1

NY MODELL. Denna nya badkarsmodell lanseras under 2009 efter ett fruktsamt konstruktionssamarbete mellan ProfilGruppen och Gustavsberg.

Kundsegment InteriörLösningar som balanserar form och funktionProfilGruppen är en mångårig partner till ett antal nordiska inredningsföretag. Aluminiumkomponenter används bland annat i stolar, bord, köks- och badrumsinredningar. Sjukvårdsutrustning ingår också i kundsegment Interiör och är en delmarknad som kännetecknas av hög tillväxt, med stora utvecklingsmöjligheter. Aluminiumets alla fördelar kommer till sin rätt i inredningskon-struktioner. Materialets utseende, låga vikt, styrka och formbarhet är egenskaper som ofta har gjort aluminium till förstahands-val. Genom ytbehandling kan materialegenskaperna ytterligare förstärkas eller förändras för olika ändamål. Ytbehandling genom anodisering förstärker aluminiumets redan starka yta, samtidigt som färgen kan ändras utan behov av lackering. Inredningsföretag lägger betydande resurser på produktut-veckling. En grundläggande utmaning i utvecklingsarbetet är att kombinera ergonomisk funktion, kvalitet och hållbarhet med att-raktiv visuell design. Vanligtvis görs den estetiska formgivningen av kunden, varefter ProfilGruppen anpassar designen till önskad

hållfasthet och teknisk funktion. ProfilGruppens roll är att, inom ramen för detaljerade designmässiga och ergonomiska förutsättning-ar, skapa konstruktioner som är funktionella, hållbara och som kan tillverkas på ett kostnadseffektivt sätt. Detta förutsätter ofta att omfattande beräkningar genomförs på ett tidigt stadium i projek-tet, då även flera profilprototyper tas fram. Snabbhet vid prototyp-framtagning är en särskilld konkurensfördel i detta segment.

Sjukvårdsutrustning prioriterat områdeSjukvårdsutrustning är ett prioriterat tillväxtområde. En omfat-tande kartläggning av den europeiska marknaden för sjukvårds-produkter genomfördes därför under 2008, med syftet att skapa nya kundrelationer inom detta snabbväxande segment.

Sedan 1995 samarbetar ProfilGruppen med Villeroy & BochGustavsberg AB, en av Skandinaviens ledande producenter avbadrumsprodukter. Gustavsberg såg redan i mitten av 1990-taletfördelarna med aluminiumprofiler som konstruktionsmaterial, ochutvecklade därför tillsammans med ProfilGruppen ett komplettbadkarsunderrede av aluminium. Under 2008 har ProfilGruppens konstruktörer ingått i Gustavs-bergs projektgrupp för att uppdatera produktens design och funktion. Den gemensamma tekniska genomgången i projektets inledningsfas genererade nya idéer för att optimera även produk-

tionstekniken. Slutresultatet blev en ställning med flera smarta funktioner och en ännu attraktivare design. Dessutom har antalet bearbetningsmoment kunnat minskas, komplexiteten i sortimen-tet och antalet ingående komponenter har minskats samtidigt som betydande kostnadseffektiviseringar har uppnåtts i alla led.Det nya badkaret lanseras under våren 2009. ProfilGruppenlevererar kompletta badkarsunderreden till Gustavsberg med färdigbearbetade profiler och samtliga ingående fästelement. I princip är allt förmonterat och produkten är packad i konsu-mentkartong och färdig för leverans till Gustavsbergs kunder.

GUSTAVSBERG – förbättrad funktion och design kombineras med kostnadsbesparingar


Profi lGruppen – en helhetsleverantörProfi lGruppen är en helhetsleverantör av kundanpassade profi ler och högförädlade aluminiumkomponenter. Detta betyder att verksamhet bedrivs inom alla delar av värdekedjan, från utveckling och konstruktion till strängpressning av aluminiumprofi ler och avancerad, automatiserad bearbetning. Kvaliteten på den analys som genomförs i början av alla samarbetsprojekt är av väsentlig betydelse för det värde som skapas i de efterföljande processtegen. Andelen vidareförädlade produkter i Profi lGruppens leveranser ökar kontinuerligt, vilket ökar vikten av den inledande fasen i ett samarbete.

Analys och konstruktionProfi lGruppen analyserar specifi ka önskemål och krav tillsammans med kunden. Slutsatserna från denna utvärdering utgör underlag för en teknisk genomgång, som syftar till att ta fram ett detaljerat lös-ningsförslag. Förslaget baseras på en ingående utvärdering av profi l-lösningens funktion, där konstruktörerna ger profi len rätt egenskaper. Samtidigt säkerställs en så kostnadseffektiv produktion som möjligt, och förutsättningarna för en effektiv vidareförädling och montering optimeras.

Baserat på profi lritningen beställs ett unikt verktyg i härdat stål för produktion av aluminiumprofi len. Råvaran, alumini-umgöt i olika längder, värms till cirka 500 grader. Därefter pressas de med stor kraft genom verktyget, och formas på så sätt till en avbild av profi lritningens tvärsnittskon-struktion. Sedan kyls profi lerna och rätas ut i en hydraulisk sträckutrustning. Slutligen kapas de och härdas i en så kallad åldringsugn under fem till åtta timmar.

Varje projekt är unikt, men ProfilGruppens utvecklings- och kon-struktionsavdelning arbetar efter en väl beprövad grundmetodik för att säkerställa ett optimalt slutresultat. Konstruktörerna har mångårig erfarenhet av aluminiumets styrkor och begränsningar, i tillägg till djupt, branschspecifi kt applikationskunnande. Specialut-vecklade IT-stöd för beräkning, optimering och simulering används för att generera profi lritningen.

Tre linjer för strängpressning i Åseda utgör basen i Profi l-Gruppens produktion. Två mindre pressar kan köras med samma verktyg. Den ena är anpassad för längre serier med maximal produktivitet, medan den andra medger större fl exibilitet. Den tredje pressen använder större verk-tyg. Produktionen av profi ler uppgick till 22 600 ton under 2008, en minskning med 12 procent jämfört med 2007.

Specialiseringsgraden kommer att ökas ytterligare inom försäljnings- och konstruktionsavdelningen, genom utbildning och rekrytering av nyckelkompetens. Kundutmaningarna skiljer sig åt beroende på bransch, vilket ökar vikten av att kontinuerligt vidareutveckla den segmentspecifi ka expertisen.

Ett investeringsprogram genomfördes under 2008 för att effektivisera produktionen vid huvudfabriken i Åseda, och samtidigt skapa utrymme för framtida tillväxt.

Det nya, automatiserade buffertlagret minskar lagernivå-erna, förbättrar ledtiderna och ökar säkerheten i fabriken.

1 2 V Ä R D E K E D J A N

Strängpressning

>>

VÄ

RD

ES

KA

PA

ND

ES

TE

GP

RO

FIL

GR

UP

PE

NS

RE

SU

RS

ER

UT

VE

CK

LIN

GO

CH

IN

VE

ST

ER

ING

AR

En stor andel av profi lerna ytbehandlas genom anodisering, en elektrokemisk metod som förstärker ytan med upp till 3 000 gånger. Aluminium har ett ytskikt med naturliga egenskaper som går att både förstärka och förändra genom ytbehandling. Nya färger, tåligare ytor och modifi erade elektriska egenskaper är exempel på vad som går att åstadkomma.

Efter strängpressning, eventuell ytbehandling och kapning vidareförädlas profi lerna, exempelvis genom bockning, svarv-ning, fräsning och lackering. Komponenten levereras sedan till kundens produktionslinje och blir en del av till exempel en lastbil, en solpanel, en basstation för mobiltelefoni, en stol eller en byggnad.

Profi lGruppen har två anläggningar för anodisering, en som är avsedd för hela profi llängder och den andra för komponenter. Normalt sett gör anodisering ytskiktet elektriskt isolerande, men med Profi lGruppens metod Alutin kan elektriskt ledande ytor skapas.

Avancerad maskinbearbetning i egen regi bedrivs i dotterbolaget Profi lGruppen Manufacturing. Verksamheten är specialiserad mot automatiserad bearbetning i längre serier. En betydande andel av koncernens bearbetning sker hos externa samarbets-partners.

Kapaciteten kan därmed ökas till 30 000 ton med effektiv ma-terialhantering. Samtidigt ökades kapaciteten i ytbehandlingen (anodisering) med tio procent. En andra fas i investeringspro-grammet är förberedd, men kommer att genomföras över en längre period än planerat på grund av konjunkturläget. I detta steg kommer bland annat emballeringen att automatiseras.

Nätverket av externa företag, som kompletterar den egna bear-betningskapaciteten, är en central del i produktionsapparaten. Nätverket bidrar till ökad fl exibilitet och konkurrenskraft, och nya samarbetspartners som kan tillföra kompetens utvärderas regelbundet.

Vid längre avtal kan Profi lGruppen erbjuda kundunika produk-tionslinjer för bearbetning.

V Ä R D E K E D J A N 1 3

Ytbehandling (anodisering) Bearbetning

1 4 M i l j ö o c h M At e r i A l

Minskad klimatpåverkan genom ökad aluminiumanvändningDe flesta branscher brottas med utmaningen att minska sin klimatpåverkan. För vissa energiintensiva delar av ekonomin utvecklas hanteringen av klimat-frågan nu snabbt till en långsiktig överlevnadsfråga. Energibesparing genom ökad materialåtervinning kommer i många branscher att bli en avgörande del i arbetet med att minska energiförbrukningen, och där-med utsläppen av växthusgaser. Primärframställning av aluminium är energiintensivt, men metallen kan återanvändas i princip hur många gånger som helst med intakta materialegenskaper. Energibesparingen vid omsmältning av aluminium är 95 procent jämfört med primärframställning, vilket har lett till att en betydande andel av det aluminium som produceras återanvänds. Faktum är att cirka tre fjärdedelar av allt aluminium som någonsin producerats i världen fortfarande används. Återanvändningsgraden varierar i olika branscher, och det finns fortfarande en stor energibesparingspotential genom att ytterligare öka återvinningen i vissa delar av ekonomin. Egenskaperna hos aluminium betyder också direkta miljöfördelar i många applikationer. Detta är allra tydligast inom fordonssektorn. Lägre vikt innebär mindre energi för att driva fordonet, med mindre utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Aluminiumanvändningen i biltillverkning har ökat stadigt sedan den första oljekrisen på 1970-talet,

med förbättrad bränsleekonomi som resultat. Utvecklingen av en ny generation fordon med väsentligt bättre miljöprestanda har snabbt blivit en kritisk fråga för världens tillverkare. Avancerade drivlinor och förnybara bränslen står i fokus. Sam-tidigt kommer viktminskning att bli en viktigare faktor i att reducera energianvändningen. Potentia-len att ytterligare öka användningen av aluminium i bilar och lastbilar är stor. En ökad aluminiuman-vändning i andra fordon skulle bidra till ännu större energibesparingar. Branschorganisationen International Aluminium Institute (IAI) bedömer att den globala aluminium-branschen kommer att vara koldioxidneutral omkring år 2020, genom en kombination av energibesparande åtgärder inom primärframställning, ökad återvinning och minskad bränsleförbrukning i transportsektorn.

Fokus på energieffektiviseringProfilGruppen arbetar aktivt för att minska före-tagets direkta miljöpåverkan, inte minst genom att minska energianvändningen och skrotet i tillverk-ningsprocesserna. Företaget är sedan 1998 miljöcer-tifierat enligt ISO 14001. ProfilGruppen ställer även krav på att leverantörer är ISO-certifierade och att de använder bästa möjliga teknik i sina processer. Det kontinuerliga målet är att minska energiför-brukningen per kilo producerad aluminiumprofil med två procent årligen. Under 2008 ökade detta nyckeltal med 3 procent jämfört med föregående år, främst på grund av produktionsminskningen under den senare delen av året. Medan elförbrukningen i tillverkningsprocessen ökade med 6 procent per kilo, sjönk gasolförbrukningen med 15 procent per kilo pressad profil, mycket beroende på optimering och förbättrat underhåll av befintlig utrustning. Beslut har fattats om inköp av en ny, effektivare götugn för uppvärmning av aluminiumgöt vid företagets största press, vilket ytterligare kommer att minska gasolför-brukningen. En del av den överskottsvärme som uppkommer i produktionsprocessen säljs till det lokala fjärrvär-mebolaget. Värmen, som annars skulle ventileras bort, ger därmed ett ekonomiskt tillskott och bidrar till en förbättrad energibalans i företaget. Mängden skrot i hela förädlingskedjan har under året minskat med cirka 1,5 procent. Detta beror främst på att mindre mängd aluminiumprofiler skrotats efter strängpressningen.

Aluminium för ett hållbart samhälleKlimatfrågans betydelse ökar som drivkraft för innovation inom design och tillverkning. En ökad användning av aluminium kan vara en viktig del av lösningen inom många branscher.

MILJÖTEKNIK. En intressant marknad för aluminiumprofiler är solenergi. Danska SolarVenti tillverkar, med

ProfilGruppens aluminiumprofiler, solfångare för privat bruk.

UTSLÄPP ALUMINIUM, KG/MÅN

2004 2005 2006 2007 2008

2,56 4,02 4,682,19 1,64

Utsläpp av aluminium per månad understiger gränsvärdet med stor marginal.

Gränsvärde 20

ENERGIFÖRBRUKNINGKWH/KG TILLVERKAD PROFIL

2004 2005 2006 2007 2008

0,27 0,27 0,33 0,29 0,27

1,21 1,15 1,13 1,17 1,25

1,48 1,42 1,46 1,46 1,52

Att produktionen av profiler varit låg under senare delen av året har påverkat förbrukningen per kilo negativt.

Gas & fjärrvärme el

M e d A r B e tA r e 1 5

Nödvändig anpassning till rådande marknadssituationTill följd av den allt svagare konjunkturen genom-fördes under hösten 2008 betydande anpassningar av bemanningen i ProfilGruppen. Cirka 60 personer sades upp och visstidsanställningar avslutades. Dessa båda beslut minskar bemanningen med cirka 80 personer. Ett omställningsprogram fanns på plats redan innan varslen lades. Utöver minskning av bemanning genomfördes också ett arbetstidsväx-lingsprogram som innebär att medarbetare är lediga vissa dagar i utbyte mot att de arbetar övertid när efterfrågans stärks.

Viktiga utbildningsinsatser för framtidenSamtidigt som organisationen kortsiktigt måste anpas-sas till marknadsförutsättningarna, är det viktigt att fortsätta kompetensutvecklingen för att säkerställa en stark position för framtiden. Många kritiska kompe-tenser måste samverka för att ProfilGruppens högt ställda mål ska kunna nås. Kompetensutvecklingsar-betet under 2008 har därför bedrivits på flera fronter. Ett program som syftar till att stärka marknadsor-ganisationen förbereddes under 2008, och kommer att implementeras under 2009. Bland annat kommer organisationen för Key Account Management att stärkas, både genom utbildning av befintlig personal och genom riktade rekryteringar. Fokus ligger på att effektivisera försäljningen genom en mer syste-matisk styrning mot prioriterade kundgrupper och affärsmöjligheter där förutsättningarna att få full utväxling på företagets kompetens och produk-tionsresurser bedöms vara bäst. Detta initiativ är dock inte begränsat till marknadsorganisationen. Tvärfunktionella kundteam kommer att etableras, där representanter från alla berörda funktioner och kompetenser samverkar för att på effektivast möj-liga sätt tillgodose nyckelkunders specifika behov. Skiftledarnas kompetens är avgörande för produktiviteten inom de tillverkande enheterna. Därför påbörjade ProfilGruppen redan 2007 ett utvecklingsprogram för denna yrkesgrupp. Under 2008 fick nytillsatta skiftledare samma utbildning, medan de mer erfarna genomgick en fortsättnings-del. Programmen handlar ytterst om att driva kon-tinuerliga kvalitets- och produktivitetsförbättringar genom att utveckla ledarskapet bland skiftledarna. ProfilGruppens samarbete med universitet och högskolor är ett annat viktigt område för att stödja

kunskapsutvecklingen. Företaget är även delaktigt i tre regionala och lokala utbildningsråd, genom vilka det är möjligt att påverka inriktningen på utbildnings-program med relevans för ProfilGruppens verksamhet.

Hälsa och säkerhet prioriterasFörebyggande hälsoinsatser och ett aktivt säkerhets-arbete är viktiga verktyg för att öka de anställdas hälsa och välbefinnande, och minska sjukfrånvaron. Olyckor, tillbud och riskfyllda förhållanden rap-porteras numera i ett lättillgängligt IT-system, vilket underlättar uppföljning och planering av insatser. Ökad säkerhet var ett viktigt skäl till det omfattande investeringsprogram som genomfördes under 2008 vid huvudfabriken i Åseda. Bättre lagringsmöjlighe-ter, minskade trucktransporter och ökad automatise-ring har både ökat säkerheten i fabriken och minskat den ergonomiska belastningen för personalen. Företagets friskvårdsgrupp är en viktig resurs som samverkar med arbetsmiljökommittén när det gäller hälsofrämjande åtgärder. Tillsammans med andra företag på orten har ProfilGruppen medverkat till en ny friskvårdsanläggning som inrymmer allt från simbassäng och träningslokaler för styrka och motion till vårdcentral. Här erbjuds de anställda i tillägg till företagets egna lokaler fri träning på arbetstid. För att påverka medarbetarna ytterligare i positiv riktning finns många mindre initiativ så som exempelvis fri frukt och rökavvänjningsprogram.

Medarbetarna – den viktigaste konkurrensfaktorn för framtiden

Aluminium för ett hållbart samhälle

Samtidigt som den kraftigt försvagade konjunkturen föranledde personalneddragningar, fortsatte nödvändiga investeringar i kompetensutveckling.

TVÄRFUNKTIONALITET. Att samarbeta över avdelningsgränser är viktigt i ProfilGruppen och en

utbildningsinsats för tvärfunktionella kundteam planeras för att stärka denna kompetens ytterligare.

ANtAl ANställdA

SJUKFRÅNVARO, PROCENT

2004 2005 2006 2007 2008

348 362 358 353 341

120 130 119 122 119

468 492 477 475 460

2004 2005 2006 2007 2008

3,7 3,9 4,3 4,2 4,0

2,6 2,22,3 2,3 2,8

6,3 6,16,6 6,5 6,8

Bemanningen drogs ned under slutet av året.

Frånvaro kortare än 14 dagar ökade under 2008, medan långtidssjukfrånvaron glädjande nog minskade.

Män

långtids

kvinnor

korttids

År 2008 var ProfilGruppens tolfte år på börsen. Aktiekursen sjönk under året med 57 procent, främst under hösten. Antalet aktieägare minskade med fem procent. ProfilGruppen strävar efter att alltid ge aktie-marknaden och andra intressenter information som är snabb, trovärdig och tydlig. När det gäller den information av betydelse som funnits tillgänglig under året har ambitionen uppnåtts främst genom de delårsrapporter och andra pressmeddelanden som presenterats.

ÄgareVid årets slut uppgick antalet aktieägare till 1 780 (1 882), vilket innebär att antalet ägare minskat med fem procent under året. Vid årets ingång var Prior & Nilsson största ägare i bolaget med ett innehav om 16 procent, vilket under året sjunkit till 11 procent. Vid årets slut är därmed Lars Johansson största ägare i bo-laget med ett innehav om 14 procent. Bengt Stillström har under året blivit en av bolagets tio största ägare med en andel om 5 procent.

AktiekursenFrån den 1 januari till den 31 december 2008 sjönk aktiekursen från 74,50 kronor till 31,90 kronor, vilket motsvarar en minskning med 57 procent. Under samma period sjönk Stockholmsbörsens breda index OMX Stockholm PI med 42 procent. SX-15 Materi-als inom vilket ProfilGruppen är klassificerat sjönk under året med 51 procent. Högsta betalkurs under året var 76,00 kronor (2008-04-02) och lägsta betal-kurs var 31,00 kronor (2008-12-31). Betalkursen per 31 december, 31,90 kronor, gav ett marknadsvärde på de noterade B-aktierna om 157 Mkr (367).

Omsättning i aktienUnder året omsattes 0,5 miljoner aktier (0,8), vilket motsvarar en omsättningshastighet om 11 procent (16). Samarbetet med likviditetsgaranten Remium Securities är avsett att öka likviditeten i aktien. Det totala värdet på omsatta aktier uppgick till 31 Mkr (64) och antalet avslut uppgick till 590 (1 038).

UtdelningDen utdelningspolicy som beslutats av styrelsen inne-bär att 40 till 50 procent av resultatet efter skatt räk-nat över en konjunkturcykel delas ut till ägarna. Vid förslag till utdelning tar styrelsen i första hand hänsyn till bolagets investeringsbehov, finansiella ställning, resultatutveckling och utsikter för de närmaste åren. För 2008 föreslår styrelsen en sänkning av utdel-ningen till 1,00 kronor per aktie (3,60). Förslaget innebär att totalt 4,9 Mkr delas ut (17,8), vilket mot-svarar en utdelningsandel om 53 procent av resultatet efter skatt. Direktavkastningen med detta förslag uppgår till 3,1 procent (4,8). Totalavkastningen 2008 (värdeökning/-minskning och återinvesterad utdelning) uppgick till -55 procent (-15) vilket kan jämföras med OMXSPI som uppgick till -42 procent.

PrognoserProfilGruppen lämnar inte resultatprognoser då branschens orderstock, som normalt bara är några få veckor, bedöms alltför kort för att ge tillförlitligt un-derlag för prognoser på längre sikt än någon månad.

AnalyserUnder 2008 har analyser av ProfilGruppen gjorts av Swedbank Markets (Mats Larsson, telefon 08-585 925 42) och Remium Securities (Johan Isaksson, telefon 08-454 32 35).

1 6 A k t i e N

Aktien

TOTALAVKASTNING

B-Aktien (inkl utdelning) siX return index NAsdAQ oMXc

140120

100

80

60

40

2004 2005 2006 2007 2008

Grafen visar ProfilGruppenaktiens totalavkastning jämfört med SIX Return Index under de senaste fem åren.

A k t i e N 1 7

AKTIEÄGARSTATISTIK

Innehav Antal Andel Andel i % antal aktier ägare ägare i % av kapital

1 - 500 1 338 75,2 5,1

501 - 1 000 241 13,5 3,9

1 001 - 10 000 154 8,7 8,9

10 001 - 100 000 37 2,1 20,8

100 001 - 10 0,6 61,3

Total 1 780 100,0 100,0

AKTIEKAPITALETS FÖRÄNDRING

År Transaktion Förändring Totalt Totalt antal aktier antal aktier aktiekapital, kr

1997 Fondemission 129:1 3 870 000 3 900 000 19 500 000

1997 Nyemission 1 700 000 5 600 000 28 000 000

2000 Nyemission 141 000 5 741 000 28 705 000

2006 inlösen av aktier -808 483 4 932 517 24 662 585

källa: vPc per 2008-12-30

PROFILGRUPPENS B-AKTIE PÅ STOCKHOLMSBÖRSEN

140

120

100

80

60

40

20

600

500

400

300

200

100

Kursutveckling och omsättning för perioden 1 januari 2004 till 31 december 2008

Betalkurs, kronor

B-aktien OMX Stockholm Priceindex

Antal omsatta aktier, 1 000-tal

Den 19 juni 1997 registrerades ProfilGruppen AB på Stockholmsbörsen.Kurvorna baseras på senaste betalkurs varje fredag. Aktuell kursut-veckling finns tillgänglig på företagets hemsida, www.profilgruppen.se.

2004 2005 2006 2007 2008

AktiedAtA

2004 2005 2006 2007 2008

Antal aktier per 31 december tusental 5 741 5 741 4 933 4 933 4 933Genomsnittligt antal aktier 1) tusental 5 971 5 971 5 624 4 933 4 933resultat per aktie kr 4,49 4,48 1,53 8,15 1,88kassaflöde per aktie kr 5,85 13,18 12,90 15,89 -0,93eget kapital per aktie kr 39,00 41,42 30,09 34,92 28,85substansvärde per aktie kr 39,00 41,42 30,09 34,92 28,85 Aktiekurs, 31 december kr 69,50 76,00 91,00 74,50 31,90högst betalt under året kr 70,00 79,50 91,00 90,50 76,00lägst betalt under året kr 51,50 60,25 68,75 73,00 31,00kursförändring under året % 19 10 20 -18 -57Utdelning per aktie 2) kr 2,00 2,30 2,80 3,60 1,00P/E-tal 17 16 59 9 17Kurs/eget kapital per aktie 1,8 1,8 3,0 2,1 1,1direktavkastning % 2,9 3,0 3,1 4,8 3,1Utdelningsandel 2) % 48 49 183 44 53 Genomsnittlig spread % 1,47 1,03 1,05 1,31 1,95Antal dagar med avslut/antalet börsdagar % 83 98 89 79 63totalt antal avslut st 1 373 3 049 2 011 1 038 590Genomsnittligt antal avslut per dag st 5 12 8 4 2Antal omsatta aktier, helår tusental 874 1 549 2 397 789 543Antal omsatta aktier, per dag (genomsnitt) st 3 450 6 122 9 551 3 158 2 154Börsvärde noterade aktier Mkr 345 377 447 367 157total omsättning i aktien Mkr 53 107 196 64 31Genomsnittlig omsättning per dag tkr 211 422 780 257 123Antal aktieägare vid årets utgång st 1 977 2 369 2 088 1 882 1 780

1) Ingen utspädning finns. Genomsnittligt antal aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006. 2) För 2008 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

ÄGARKATEGORIER

Antal aktier Andel i % av kapital

Finansiella företag 442 818 8,98

socialförsäkringsfonder 4 578 0,09

intresseorganisationer 3 788 0,08

Övriga svenska juridiska personer 98 038 1,99

Ej kategoriserade juridiska personer 112 483 2,28

Utlandsboende ägare 1 465 803 29,72

svenska fysiska personer 2 805 009 56,87

Totalt 4 932 517 100,00


DE TIO STÖRSTA AKTIEÄGARNA

Aktieägare Total Innehav % Innehav % antal aktier 2008 2007

lars johansson 1) 709 227 14,4 14,4

Prior & Nilsson 559 556 11,3 16,0

Odin Sverige I & II 370 600 7,5 7,5

Mats egeholm 345 728 7,0 7,0

Gifford Baillie 272 848 5,5 5,7

Bengt stillström 246 600 5,0

kerstin egeholm 159 629 3,2 3,2

Anne skoglund 151 172 3,1 3,1

rickard Behm 105 543 2,1 2,1

svenska handelsbanken kundkonto 105 200 2,1 2,1

Tio största aktieägare 3 026 103 61,3 61,1

övriga 1 906 414 38,7 38,9

Totalt 4 932 517 100,0 100,0 1) inklusive indirekt ägande genom bolag.


NAsdAQ oMXc

1 8 R I S K H A N T E R I N G

oPerAtioNellA risker

Risk Exponering och hantering

KUNDERRisken att en kund lämnar ProfilGruppen eller inte kan fullfölja sitt åtagande.

Företagets marknadspolicy innebär att ingen kund ska ha alltför dominerande ställning och att koncernen ska eftersträva spridning av kunder såväl geografiskt som branschmässigt. Ingen enskild kund stod för mer än tio procent av koncernens fakturering under 2008.

MILJÖRISKERDenna risk avser skador som verksamheten kan åsamka miljön, även kostnader för att följa nya strängare miljö-direktiv omfattas.

ProfilGruppen har som mål att med marginal ligga inom de ramar som lokal lagstiftning anger. Koncernens miljöchef ansvarar för övervakning av miljöarbetet inom alla bolag i koncernen. Alla tillverkande bolag inom koncernen är certifierade enligt ISO-14001.

KONJUNKTUR- Och SÄSONGSVARIATIONER ProfilGruppens kunder återfinns inom ett flertal branscher i norra Europa såsom fordons-, elektronik-, interiör- och byggbranschen. Eftersom kunderna är spridda i olika branscher blir effekterna av säsongs- samt konjunkturvariationer på enskilda marknader mindre.

ANSVARRisker utöver ovanstående miljörisker där koncenen kan hållas betalningsskyldig med anledning av ansvar.

ProfilGruppen marknadsför inte några egna produkter, med det ansvar som det innebär. Bolaget levererar däremot avancerade komponenter, bland annat till fordonsindustrin. Detta medför en viss ansvarsrisk, varför återkallelseförsäkring har tecknats för detta segment. Koncernen arbetar tillsammans med extern rådgivare i försäkrings- och riskfrågor.

PRODUKTIONSAVBROTTAvbrott inom produktionen som påverkar leveranser till kund och medför merkostnader.

ProfilGruppen arbetar löpande med förebyggande åtgärder för att undvika produktionsstörningar. Vid produktionsstörning har koncernen en avbrottsförsäkring som täcker bortfall av täckningsbi-drag under maximalt 18 månader. Karenstiden uppgår till 14 dagar.

KOMPETENSRisken att inte kunna hålla tillräcklig kompetens inom alla områden i verksamheten.

För att säkerställa långsiktig tillgång på kompetent personal krävs en målmedveten satsning. Det sker dels genom interna och externa utbildningsprogram, dels genom att vidareutveckla Profil-Gruppen till en än mer attraktiv arbetsplats.

ITIT-relaterade störningar kan leda till produktions-stillestånd, faktureringsbortfall eller minskad effektivitet inom administration och försäljning.

För att säkerställa kompetens och kontinuitet arbetar ProfilGruppen med en extern leverantör för drift av IT-infrastruktur. Den egna kompetensen fokuseras på verksamhetskritiska applikationer. Redundans eftersträvas inom alla IT-applikationer och kontinuitetsplanen utvärderas löpande.

KAPAcITETSRISKRisken för att inte ha tillräcklig kapacitet inom extrudering, ytbehandling eller inom de olika typerna av vidareföräd-ling.

För att säkerställa kapacitet i vidareförädlingen av aluminiumprofiler arbetar ProfilGruppen med ett nätverk av externa leverantörer. Under 2008 stod dessa leverantörer för 55 procent av den totala vidareförädlingen. Årets investeringar i profilfabriken ger utöver rationaliseringar även en ökad max-kapacitet för anläggningen.

RÅVARARisker för brist på råvara samt prisrisker.

Råmaterialinköpen svarade 2008 för 48 procent av rörelsekostnaderna. ProfilGruppen arbetar med råvaruklausuler i samtliga kundkontrakt. För cirka 60 procent av volymen finns fasta volymåtagan-den. Resterande 40 procent prissätts mot kunderna kvartalsvis i förväg. Sammantaget leder detta till att företagets känslighet för variationer i råvarupriset begränsas. Under slutet av 2008 vek priset på aluminium hastigt samtidigt som efterfrågan minskade dramatiskt och den extrema situationen framtvingade en nedskrivning av lagret om 8,4 Mkr, vilket motsvarar cirka sex procent av varulagrets värde. Råvaruinköpen styrs av koncernens råvarupolicy och köp görs i proportion till förväntade kund-ordrar. Råvaruinköp för längre perioder än sex månader sker utifrån fasta beställningar från kunder. Råvaruleverantörerna tillhör de största globala företagen i branschen vilket säkerställer försörjning av råvara även om den europeiska förbrukningen skulle överstiga produktionen av aluminium i Europa.

ENERGIPRISRisken för prisfluktationer för el och gasol.

ProfilGruppen förbrukar cirka 35 GWh elenergi per år. Vid årsskiftet hade huvuddelen av priset för 2009 års elförbrukning säkrats. Totalt står energi för mindre än två procent av rörelsekostnaderna.

Riskhantering All affärsverksamhet medför risker i olika omfattning. Hanteringen av ProfilGruppens risker är främst avsedd att hindra skador och förluster från att uppstå och detta arbete stöds av ett antal policyer. I andra hand inriktas arbetet på att minimera skadeeffekterna. Huvudsakligen kan riskerna delas in i operationella och finansiella. Operationella risker består av risker i den dagliga verksamheten inom exempelvis försäljning eller produktion och kan bestå av allt från

offerthantering till bedömning av produktiviteten vid tillverkning av nya produkter. Risker finns även för att person- och egendomsskada uppstår. Det finansiella risktagandet är främst att hänföra till valuta-variationer. Koncernens finansiella risker såsom valuta-, likviditets-, ränte-, kredit- och finansieringsrisker hanteras centralt i syfte att kontrollera riskexponeringen.

2004 2005 2006 2007 2008

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

Priset för aluminium i USD de senaste fem åren.

R I S K H A N T E R I N G 1 9

FÖRDELNING AV RÖRELSENS KOSTNADER, PROCENT

FINANSIELLA RISKER

Rörelsens kostnader uppgick till 1 069,6 Mkr.

1

2

3

4

56 7

8 9 10 11

Råvara 48%Personal 21%Köpt bearbetning 12%Avskrivningar 3%Frakt 3%Verktyg 2%Emballage 2%Energi 2%Försäljningskostnader 1%Övriga produktionskostnader 5%Övrigt 1%

Risk Exponering Hantering

VALUTAValutarisk innebär att en variation i valu-takurser negativt påverkar koncernens resultat, kassafl öde eller balansräkning.

Råvaruinköp görs i svenska kronor och euro för att matcha kontraktsvalutan med kunderna och på så sätt minska valutarisken. Företaget säkrar normalt 60-90 procent av bedömt nettoinfl öde inom 6–12 månader. Detta sker företrädes-vis genom att valuta säljs på termin.

RÄNTORRänterisk är risk för negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i marknadsräntor.

Profi lGruppen arbetar med ränteswappar för att minimera riskerna för en kortsiktig påverkan av förändring i räntesatsen.

KREDITERProfi lGruppens kreditrisker uppstår vid placering av fi nansiella instrument.

I nuläget är Profi lGruppen nettolåntagare och överskottslikviditet ska i första hand användas till att amortera befi ntliga lån.

För att minimera kreditrisken får handel endast ske med ett fåtal motparter som regleras av fi nanspolicyn, vilken godkänns av styrelsen.

KUNDKREDITERRisken att någon kund ej kan betala sin skuld till Profi lGruppen.

Profi lGruppens kundkreditrisk hanteras genom att varje kund tilldelas en grundlimit baserad på affärsomfattning-en och dess innehåll, rating hos Dun & Bradstreet samt på en kreditbedömning gjord av koncernens kreditchef. Under 2008 hade 89 procent av företagets kunder en rating mellan A och AAA. Huvuddelen av kunder med utestående saldo över 1,5 Mkr kreditförsäkras, vilket för 2008 motsvarat cirka 70 procent av omsättningen.

FINANSIERINGRisken att refi nansiering av lån försvåras eller blir dyrare och att betalningsförmågan därigenom påverkas negativt.

Profi lgruppen fi nansieras av en huvudbank som till-handahåller all fi nansiering. Finansieringen är villkorad av att förutbestämda fi nansiella nyckeltal uppfylls. Omförhandling av villkor kommer att ske under 2009.

Enligt koncernens fi nanspolicy ska en likviditetsreserv uppgående till fyra procent av koncernens omsättning upprätthållas.

KÄNSLIGHETSANALYS

Förändring Resultat efteri procent finansiella poster Kommentar

Leveransvolym +/- 5 procent 15 Mkr Beräkningen baseras på en förändring i volymen av profiler med genomsnittlig förädlingsgrad. Valutakänslighet +/- 5 procentEURO 8 Mkr En förändring av valutakursen för svenska kronanDKK 3 Mkr mot euro, brittiska pund, danska kronor ellerNOK 3 Mkr norska kronor innebär en resultatpåverkan enligtGBP 1 Mkr tabellen. Beräkningen bygger på ett uppskattat

inbetalningsöverskott i respektive valuta under 2009, utan beaktande av valutasäkringar.

Råvarupriser +/- 5 procent 0 Mkr Den extrema situationen 2008 medförde en ökad råvarukostnad, se föregående sida.

Kostnaderköpt bearbetning +/- 1 procent 2 Mkr

Energikostnader +/- 10 procent 2 Mkr

Lönekostnader +/- 1 procentenhet 3 Mkr

Räntekänslighet +/- 1 procentenhet 1 Mkr Av de räntebärande skulderna per 31 december 2008 har 76 procent ränteförfallodag under 2009.

Känslighetsanalysen ska läsas med varje faktor och förändring separat. Om flera faktorer avviker samtidigt kan resultatpåverkan enligt tabellen förändras.

EUR DKK NOK GBP

362 358 353 341

150

100

50

0

Nettoexponering

Säkrat fl öde

Profi lGruppens kunder

Aktiebolag generellt på Profi lGruppens marknader

AAA

40

AA A N B C

30

20

10

0

Räntebindningsår Långfristiga Räntesats räntebärande (procent) skulder, Mkr

1 jan - 30 jun 2009 49,8 2,61 jul - 31 dec 2009 0,0 -2010 16,4 3,22011 15,7 3,4

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Bedömt nettoinfl öde per valuta 2009, Mkr.

Rubrik

RUBRIK. Essit wisim alit alismodipit ing exeros alismol orperci liquisi. To duis aut dit augue magna accum in hendre modipit, veliqui tin ut doloreetue dolore min vel in volor adip et wismolute do et.

2 0 F Ö RVA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för ProfilGruppen AB (publ), org.nr. 556277-8943, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för tiden 1 januari–31 december 2008, vilket är ProfilGruppens tjugoåttonde verksamhetsår. ProfilGruppen bedriver verksamhet i associa-tionsformen aktiebolag (publ) och har sitt säte i Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Bolagets adress är: Box 36, 360 70 Åseda.

KONCERNEN

ProfilGruppen utvecklar, marknadsför och tillverkar kundanpassade profiler och komponenter i alumi-nium. Försäljningen sker genom en säljorganisation vid huvudkontoret i Åseda samt genom helägda sälj-bolag i Danmark, England, Norge och Tyskland. Konstruktion, produktutveckling och profiltillverk-ning sker i ProfilGruppen Extrusions AB. Förädling sker i två helägda bolag, ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB, men även i nära samarbete med ett antal fristående företag.

Omsättning och resultat ProfilGruppens nettoomsättning uppgick 2008 till 1 086,1 Mkr, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med åtta procent. Minskningen förkla-ras av en lägre leveransvolym. Leveransvolymen uppgick till 22 900 ton (25 500) aluminiumprofiler, en minskning med tio procent från föregående år. Exportandelen uppgick till 48 procent (53) i volym räknat och till 44 procent (48) av omsätt-ningen. Koncernens rörelseresultat uppgick till 16,5 Mkr (63,3) vilket motsvarar en rörelsemarginal på 1,5 procent (5,4). Målet är en rörelsemarginal om sex procent öven en konjunkturcykel. Koncernen har råvaruklausul i samtliga kundkon-trakt, vilket under normala förhållanden gör prisriskenbegränsad. Den dramatiska nedgången i råvarupris och efterfrågan under slutet av året gjorde det dock nödvändigt att skriva ned lagret med 8,4 Mkr. Engångskostnader för uppsägning av personal som genomfördes i årets fjärde kvartal belastade resultatet med 7,6 Mkr. Sammantaget leder ovan nämnda engångseffektertill att resultatet påverkats negativt med 16,0 Mkr. Den återstående resultatförsämringen jämfört med föregående år är primärt en effekt av lägre leverans-volymer. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 10,0 Mkr (57,0) och resultatet efter skatt uppgick till 9,3 Mkr (40,2).

Resultatet per aktie uppgick till 1,88 kronor (8,15). Genomsnittligt tusental aktier uppgick till 4 933 (4 933).

Investeringar och avskrivningarInvesteringarna uppgick till 56,5 Mkr (24,7). Av de totala investeringarna var cirka 5,9 Mkr kundriktade investeringar. Första steget i det investeringspro-gram för att effektivisera produktionen vid huvud-fabriken i Åseda som beslutades i början av året stod för 39,6 Mkr. Detta första steg omfattar primärt installation av automatlager och automatisering av materialflöde, ut- och ombyggnad av ytbehandling samt utbyggnad av lokaler. Investeringar om cirka 6 Mkr återstår innan första steget är fullt genomfört, vilket sker i februari 2009. Totala avskrivningar enligt plan uppgick under året till 31,2 Mkr (31,5). Under året genomfördes en nedskrivning av pressrelaterad utrustning på 0,6 Mkr.

Finansiell ställning och kassaflödeProfilGruppens nettoskuldsättningsgrad har under året ökat till 0,95 (0,38), att jämföra med målinter-vallet om 0,75–1,00. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick under året till 6,1 procent (22,8). Avkastningsmålet för sysselsatt kapital är satt till 15 procent. Koncernens finansiella mål avser ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Soliditeten uppgick till 25,2 procent (28,0) vid årets slut. Likvida medel uppgick vid årets slut till 6,6 Mkr (38,7) och koncernens outnyttjade kreditutrymme utöver likvida medel uppgick till 127,1 Mkr (173,4). Kassaflödet från den löpande verksamheten var negativt, -4,6 Mkr (78,4) och efter investeringsverk-samheten -51,1 Mkr (60,2). Främsta förklaringen till det försämrade kassaflödet är minskade leverans-volymer. Ytterligare en förklaring är höga lagernivåer beroende på att inköp av råvara görs i förväg, men har inte tillräckligt skyndsamt kunnat justeras för att kompensera för de dramatiskt minskande leverans-volymerna under den senare delen av året.

Balansomslutningen per den 31 december 2008 uppgick till 563,6 Mkr att jämföra med 615,9 Mkr 31 december 2007.

RiskerProfilGruppen är exponerad för finansiella risker, vilka beskrivs närmare i not 20 och på sidorna 18-19. Under året har prisrisken för aluminiumråvaran påver-kat resultatet i högre grad än någon gång tidigare, se även not 25.

F Ö RVA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 1P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3

MarknadEfterfrågan för aluminiumprofiler i Västeuropa har under årets senare del radikalt försvagats. Detta gäller i stort sett alla branscher, men främst bygg- och anläggningsbranschen samt fordons-industrin. Exempel på undantag är marknaden för förnyelsebar energi, där ProfilGruppen under året ytterligare stärkt sin position.

Bedömningen är att marknaden i Västeuropa under 2008 försvagats med cirka sex procent jämfört med 2007. Utvecklingen på svensk marknad har varit mindre ogynnsam än på marknaden rent generellt.

Priset för aluminium har under slutet av året sjunkit kraftigt. Aluminium prissätts i dollar på råva-rubörsen LME och från juli till december har priset halverats.

TillverkningBasen i koncernens produktion utgörs av sträng-pressning av aluminiumprofiler i ProfilGruppen Extrusions AB. Bolaget har tre presslinjer för profil-tillverkning. Koncernens produktion av aluminium-profiler uppgick till 22 600 ton (25 800). Koncernens förädlingsbolag förfogar över en avancerad maskinpark, huvudsakligen för skä-rande bearbetning, bockning och ytbehandling. ProfilGruppen Components AB är specialiserat på ytbehandling. ProfilGruppen Manufacturing AB är inriktat på bockning och skärande bearbetning, främst i större serier i automatiserade produktions-linjer.

UtvecklingsarbeteStändig förbättring av processer och produkter är en viktig del i ProfilGruppens verksamhet. Dagligen tar koncernen fram nya produkter och produktmodel-ler på befintliga eller potentiella kunders uppdrag. Koncernens nära kundsamarbete innebär att en god kännedom om kundens produkter upparbetas och därmed kan konstruktiva idéer lämnas när det gäller förbättring av produktens egenskaper. Under konstruktions- och designfasen har koncernen goda möjligheter att anpassa produktens miljöpåverkan, livscykelekonomi och återvinningsmöjligheter.

Processutvecklingsarbete genomförs i samverkan med bland annat kunder, metalleverantörer, verk-tygs- och maskintillverkare. Kostnaderna för detta arbete är normalt inte av karaktären att de uppfyller kriterierna för redovisning som tillgång utan återfinns som kostnad för sålda varor och försäljningskostnader i koncernens resul-taträkning, se not 7. För varje utvecklingsprojekt görs en bedömning om kostnaderna skall aktiveras

eller inte. Under året har inga aktiveringar av utveck-lingskostnader skett.

KvalitetProfilGruppen Extrusions AB certifierades enligt kvalitetssäkringssystemet ISO 9002 redan 1991. 2003 övergick ProfilGruppen också till den nya stan-darden ISO 9001:2000. 1999 blev ProfilGruppen, som första nordiska bolag i sin bransch certifierad enligt fordonsbranschens dåvarande kvalitets-system. Numera gäller ISO/TS 16949:2002 för den globala fordonsindustrin och ProfilGruppen är certifierad enligt detta sedan 2006. I slutet av 2008 utfördes, enligt reglerna, en certifiering för ISO 9001 och ISO/TS 16949 i syfte att förlänga giltigheten för certifikaten ytterligare tre år. Förnyade certifikat beräknas erhållas 2009. ProfilGruppen är också, sedan 1998, godkänd enligt miljöledningssystemet ISO 14001.

MiljöinformationProfilGruppen bidrar till en positiv utveckling på miljöområdet genom att kunderna erbjuds profiler i aluminium och ytbehandling genom anodisering, vilket är gynnsamt ur livscykelperspektiv och innebär att miljöbelastande material och processer ersätts. Koncernen bedriver tillstånds- och anmälnings-pliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inom koncer-nen finns anläggningar för tillverkning av profiler i aluminium samt förädling genom ytbehandling och bearbetning. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön i huvudsak genom utsläpp till vatten och genom buller. Allt avloppsvatten från verksamhe-terna renas före utsläpp.ProfilGruppen har under 2008 påbörjat samrådspro-cessen enligt miljöbalken som förberedelse för en ny ansökan om utökad verksamhet gällande pressning och ytbehandling av aluminiumprofiler. Uppföljning av koncernens miljömål presenteras på annan plats i årsredovisningen. Miljöpolicyn kan studeras på hemsidan, www.profilgruppen.se.

PersonalMedelantalet anställda i koncernen uppgick till 460 (475), varav 68 (71) avser förädlingsbolagen ProfilGruppen Components AB och ProfilGruppen Manufacturing AB. Av antalet anställda i koncernen var 26 procent (26) kvinnor. Personalomsättningen under året uppgick till 3,7 procent (5,7). Under årets sista kvartal tvingades koncernen att genomföra uppsägningar av totalt cirka 60 anställda för att anpassa verksamheten och kapaciteten till de försämrade marknadsförutsättningarna, dessa

1) Antalet aktier är omräknade historiskt medhänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006.

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT, MKR

VINST PER AKTIE 1), KR

2004 2005 2006 2007 2008

473

37,5

514

38,7

585 613

19,3

57,0

10,0

340413

502566

813927

1179

607

47910861087

2004 2005 2006 2007 2008

4,49 4,48

1,53

8,15

1,88

Sverige

Resultat före skatt

Export

INVESTERINGAR, MKR

2004 2005 2006 2007 2008

36,8 38,345,9

24,7

56,5

Största delen av årets investe-ringar utgörs av ett investerings-program rörande automatisering av materialhantering.

P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 32 2 F Ö RVA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E

personer lämnar koncernen under inledningen av 2009. Genom att också minska antalet tillfälligt anställda reducerades koncernens personalstyrka med totalt cirka 80 personer. Kostnaden för löner uppgick till 167,1 Mkr (162,9), inklusive 7,6 Mkr som reserverats för uppsägnings-kostnader.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavareEtt ersättningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens VDoch övriga ledande befattningshavare. Koncernens ledande befattningshavare inklusive VD, totalt sju per-soner, har idag avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. Storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster samt definierade personliga mål. Den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, vilket motsvarar en maximal kostnad om 1,7 Mkr för år 2009. Vid uppsägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägningstid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för övriga ledande befattningshavare. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen. Styrelsen föreslår att dessa principer kvarstår även för 2009 och att styrelsen ges mandat att frångå rikt-linjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.

BolagsstyrningArbetet i styrelsen för ProfilGruppen AB styrs av den arbetsordning som årligen fastställs vid konstitueran-de styrelsesammanträde. Frågor rörande revision och intern kontroll bereds av styrelsens revisionsutskott och ersättningsfrågor bereds av ersättningsutskottet. Inför årsstämman 2009 har valberedningen i uppdrag att föreslå styrelseledamöter samt styrelse-, utskotts-, och revisionsarvode. Mer information om styrelsens arbete och bolagsstyrning i ProfilGruppen finns i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 46–48 och på www.profilgruppen.se

Aktiekapital och styrelsens bemyndigande att besluta om nyemissionAktiekapitalet i ProfilGruppen utgörs av 4 932 517 aktier. I bolagsordningen finns en hembudsklausul som reglerar försäljning av A-aktier men under 2008

har alla A-aktier omvandlats till B-aktier. Varje aktie i bolaget motsvarar därmed en röst. De ägarandelar som överstiger tio procent är LarsJohanssons 14,4 procent och Prior & Nilssons 11,3 procent. För att finansiera eventuella företagsförvärv med egna aktier fick styrelsen vid årsstämman i april 2008 bemyndigande att, för tiden intill nästkommande års-stämma, fatta beslut om nyemission av aktier av serie B. Antalet aktier får ej överstiga 400 000 stycken och emission kan genomföras vid ett eller flera tillfällen. Avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt får göras. Emissionskursen ska motsvara aktiens bedömda marknadsvärde. Vid fullt utnyttjande av bemyndi-gandet motsvarar detta cirka åtta procent av det totala antalet aktier. Detta bemyndigande har fram till dagens datum ej utnyttjats.

Utsikter för 2009I inledningen av det första kvartalet har efterfrågan varit fortsatt svag och utvecklingen för profilmarknaden i Västeuropa för 2009 är svårbedömd.

MODERBOLAGET

Nettoomsättningen i moderbolaget ProfilGruppen AB utgörs av hyror från bolag i koncernen. Inga inköp från koncernbolag har skett. I moderbolaget finns en person (en) anställd.

UtdelningStyrelsen föreslår årsstämman en utdelning om 1,00 kronor (3,60) per aktie för verksamhetsåret 2008. Utdelningen uppgår till 4,9 Mkr (17,8) och motsvarar en utdelningsandel på 53 procent (44). Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel enligt balansräk-ningen, 11 002 814 kronor, disponeras på följande sätt:

utdelas till aktieägarna, 1,00 kr x 4 932 517 aktier 4 932 517 kröverföres i ny räkning 6 070 297 kr

11 002 814 kr

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

UTDELNING PER AKTIE, KR

2004 2005 2006 2007 2008

2,002,30

2,80

1,00

3,60

1)

1) Av styrelsen föreslagen utdelning.

P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3

2004 2005 2006 2007 2008

Nettoomsättning Mkr 809,6 926,7 1 086,9 1 179,4 1 086,1Resultat före av- och nedskrivningar Mkr 73,0 79,2 76,6 95,6 48,3Rörelseresultat Mkr 42,7 43,2 44,2 63,3 16,5Rörelsemarginal % 5,3 4,7 4,1 5,4 1,5Resultat före skatt Mkr 37,5 38,7 19,3 57,0 10,0Resultatmarginal % 4,6 4,2 1,8 4,8 0,9

Avkastning på eget kapital % 12,5 11,6 4,4 25,1 5,9Avkastning på sysselsatt kapital % 13,2 13,0 9,3 22,8 6,1Kassaflöde från den löpande verksamheten Mkr 34,9 78,7 72,5 78,4 -4,6Investeringar Mkr 45,9 36,8 38,3 24,7 56,5Likviditetsreserv Mkr 192,2 221,7 163,6 212,1 133,7

Nettoskuld Mkr 99,0 55,1 109,4 65,0 135,8Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar Mkr 126,7 98,5 138,2 103,6 142,4Nettoskuldsättningsgrad ggr 0,44 0,23 0,74 0,38 0,95

Balansomslutning Mkr 560,6 616,9 606,3 615,9 563,6Soliditet % 39,9 38,5 24,5 28,0 25,2Kapitalomsättningshastighet ggr 2,4 2,7 3,5 4,2 3,9Andel riskbärande kapital % 49,0 47,3 33,1 36,9 32,5Räntetäckningsgrad ggr 6,9 7,7 3,0 9,0 2,4

MedarbetareMedelantal anställda 468 492 477 475 460Antal tjänster vid årets slut 506 471 468 472 436Personalomsättning % 3,5 4,6 3,3 5,7 3,7Genomsnittsålder år 40 41 41 43 42Lönekostnader inklusive sociala avgifter Mkr 193,7 210,6 208,9 226,2 228,2Nettoomsättning per anställd (medelantal) tkr 1 729 1 884 2 277 2 481 2 359Resultat före skatt per anställd (medelantal) tkr 80 79 40 120 22

Per aktieGenomsnittligt antal aktier 1) tusental 5 971 5 971 5 624 4 933 4 933Resultat per aktie kr 4,49 4,48 1,53 8,15 1,88Kassaflöde per aktie kr 5,85 13,18 12,90 15,89 -0,93Substansvärde per aktie kr 39,00 41,42 30,09 34,92 28,85Utdelning per aktie 2) kr 2,00 2,30 2,80 3,60 1,00

1) Ingen utspädning fi nns. Genomsnittligt antal aktier är omräknade historiskt med hänsyn till genomfört inlösenprogram under 2006. 2) För 2008 avses den av styrelsen föreslagna utdelningen.

För kvartalsdata se www.profi lgruppen.se. Defi nitioner av ekonomiska begrepp fi nns på omslagets bakre fl ik.

FEMÅRSÖVERSIKT

F Ö RVA LT N I N G S B E R Ä T T E L S E 2 3

P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3

(Mkr) Not 2008 2007

Nettoomsättning 2, 3 1 086,1 1 179,4Kostnad för sålda varor -965,3 -1 016,1

Bruttoresultat 120,8 163,3 Övriga rörelseintäkter 4 0,6 1,4Försäljningskostnader -55,1 -51,8Administrationskostnader -49,8 -49,6

Rörelseresultat 5, 6, 7 16,5 63,3

Finansiella intäkter 8 0,6 0,8 Finansiella kostnader 8 -7,1 -7,1

Finansnetto -6,5 -6,3

Resultat före skatt 10,0 57,0

Skatt 10 -0,7 -16,8

Årets resultat 9,3 40,2

Resultat per aktie före och efter utspädning, kr 17 1,88 8,15

Resultaträkning koncernen

Balansräkning koncernen (Mkr) Not 2008-12-31 2007-12-31

Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar 11 10,0 10,0Materiella anläggningstillgångar 12 284,2 260,9

Finansiella placeringar 13 0,2 0,2

Summa anläggningstillgångar 294,4 271,1

Varulager 14 128,2 133,4Kundfordringar 15 104,6 145,7

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 9,3 5,9Aktuella skattefordringar 10,3 0,0Övriga fordringar 10,2 21,1Likvida medel 23 6,6 38,7

Summa omsättningstillgångar 269,2 344,8

Summa tillgångar 3 563,6 615,9

Eget kapital Aktiekapital 24,7 24,7 Övrigt tillskjutet kapital 1,4 1,4

Reserver -22,1 -0,4Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat 138,3 146,6

Summa eget kapital 16 142,3 172,3

Skulder Långfristiga räntebärande skulder 18, 20 81,9 94,4Avsättningar till pensioner 5 9,2 8,5

Uppskjutna skatteskulder 10 41,0 55,1

Summa långfristiga skulder 132,1 158,0

Kortfristiga räntebärande skulder 18, 20 51,3 0,7Leverantörsskulder 143,9 219,4Aktuella skatteskulder 0,5 3,9Övriga skulder 34,9 9,1Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 58,6 52,5

Summa kortfristiga skulder 289,2 285,6

Summa skulder 421,3 443,6

Summa eget kapital och skulder 563,6 615,9

För ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.

P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 32 4 F I N A N S I E L L A R A P P O RT E R


(Mkr) Not 2008 2007

Den löpande verksamheten 23Resultat efter finansiella poster 10,0 57,0Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 31,7 25,3Betald inkomstskatt -18,9 -13,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 22,8 69,0

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalVarulager 1) 5,2 -31,7Rörelsefordringar 1) 43,4 20,4Rörelseskulder 2) -76,0 20,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten -4,6 78,4

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -48,4 -25,2Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,9 7,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -46,5 -18,2

FinansieringsverksamhetenUtbetald utdelning -17,8 -13,8Upptagna lån 3) 50,1 0,0Amortering av lån -12,5 -36,4Amortering av leasingskuld -0,9 -0,7

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 18,9 -50,9

Årets kassaflöde -32,2 9,3

Likvida medel vid årets början 38,7 28,8Kursdifferenser i likvida medel 0,1 0,6

Likvida medel vid årets slut 6,6 38,71) ökning - / minskning + 2) ökning + / minskning - 3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Kassafl ödesanalys koncernen

(Mkr) Aktiekapital Övrigt tillskjutet Reserver Balanserade vinstmedel Summa kapital inklusive årets resultat eget kapital

Eget kapital 2007-01-01 24,7 1,4 2,3 120,0 148,4Årets förändring av säkringsreserv -3,9 -3,9Årets differens vid omräkning av dotterbolag 0,1 0,2 0,3Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 1,1 1,1

Summa förmögenhetsförändringar redovisade 0,0 0,0 -2,7 0,2 -2,5direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare


Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare 0,0 0,0 -2,7 40,4 37,7

Utdelning 2,80 kr/aktie -13,8 -13,8

Utgående eget kapital 2007-12-31 24,7 1,4 -0,4 146,6 172,3

Eget kapital 2008-01-01 24,7 1,4 -0,4 146,6 172,3

Återbetalning moms avseende inlösenkostnader 2006 0,4 0,4Årets förändring av säkringsreserv -30,5 -30,5Årets differens vid omräkning av dotterbolag 0,3 -0,2 0,1Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 8,5 8,5

Summa förmögenhetsförändringar redovisade 0,0 0,0 -21,7 0,2 -21,5direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare


Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare 0,0 0,0 -21,7 9,5 -12,2

Utdelning 3,60 kr/aktie -17,8 -17,8

Utgående eget kapital 2008-12-31 24,7 1,4 -22,1 138,3 142,3

Förändringar i koncernens eget kapital

P R O F I L G R U P P E N A B ( P U B L ) 5 5 6 2 7 7 - 8 9 4 3 F I N A N S I E L L A R A P P O RT E R 2 5


(Mkr) Not 2008 2007

Nettoomsättning 18,6 18,6Kostnad för sålda varor -2,9 -2,9

Bruttoresultat 15,7 15,7

Administrationskostnader -6,7 -5,6Övriga rörelseintäkter 4 0,0 0,0

Rörelseresultat 5, 6 9,0 10,1

Resultat från andelar i koncernföretag 8 0,0 0,0Ränteintäkter och liknande resultatposter 8 0,0 0,1Räntekostnader och liknande resultatposter 8 -3,2 -3,5

Resultat efter finansiella poster 5,8 6,7

Bokslutsdispositioner 9 -3,9 -4,8

Resultat före skatt 1,9 1,9

Skatt 10 -0,5 -0,6


Moderbolagets omsättning utgörs av lokalhyror från svenska bolag i koncernen. För utdelning per aktie, se not 16.

Resultaträkning moderbolaget

Balansräkning moderbolaget (Mkr) Not 2008-12-31 2007-12-31

Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 12 98,0 82,0

Andelar i koncernbolag 22 108,9 108,9Summa finansiella anläggningstillgångar 108,9 108,9

Summa anläggningstillgångar 206,9 190,9

Fordringar hos koncernbolag 0,8 0,8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 4,6 0,4

Aktuella skattefordringar 1,7 0,0

Summa kortfristiga fordringar 7,1 1,2Kassa och bank 23 0,4 0,4

Summa omsättningstillgångar 7,5 1,6

Summa tillgångar 214,4 192,5

Eget kapital och skulder

Bundet eget kapitalAktiekapital 24,7 24,7

Reservfond 1,3 1,3 Fritt eget kapital

Balanserat resultat 9,6 18,4 Årets resultat 1,4 1,3

Summa eget kapital 16 37,0 45,7

Obeskattade reserver 9 23,2 19,3Avsättningar för skatter 10 2,9 3,0Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 18, 20 49,7 50,3Kortfristiga skulder Räntebärande skulder till kreditinstitut 18, 20 14,9 11,7

Ej räntebärande skulder Skulder till koncernbolag 83,3 58,9 Aktuella skatteskulder 0,0 0,5 Övriga skulder 0,5 0,7 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 2,9 2,4

Summa kortfristiga skulder 101,6 74,2

Summa eget kapital och skulder 214,4 192,5 Ställda säkerheter för skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 64,7 64,7

Aktier i dotterbolag 101,2 101,2

AnsvarsförbindelserBorgensförbindelser till förmån för koncernbolag 9,3 8,9



(Mkr) Bundet eget kapital

Aktiekapital Reservfond

Eget kapital 2007-01-01 24,7 1,3 19,0 45,0

Erhållet koncernbidrag 13,2 13,2

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt moteget kapital, exkl transaktioner med ägare 0,0 0,0 13,2 13,2 Årets resultat 1,3 1,3

Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare 0,0 0,0 14,5 14,5Utdelning -13,8 -13,8

Utgående eget kapital 2007-12-31 24,7 1,3 19,7 45,7

Eget kapital 2008-01-01 24,7 1,3 19,7 45,7Återbetalning moms avseende inlösenkostnader 2006 0,4 0,4Erhållet koncernbidrag 7,2 7,2

Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot 0,0 0,0 7,6 7,6eget kapital, exkl transaktioner med ägareÅrets resultat 1,4 1,4

Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare 0,0 0,0 9,0 9,0Utdelning -17,8 -17,8

Utgående eget kapital 2008-12-31 24,7 1,3 11,0 37,0

Föreslagen utdelning för 2008 -4,9 -4,9

Förändringar i moderbolagets eget kapital

(Mkr) Not 2008 2007

Den löpande verksamheten 23Resultat efter finansiella poster 5,8 6,7Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 3,1 2,5Betald inkomstskatt -5,5 -5,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital 3,4 3,9

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Rörelsefordringar 1) -4,2 0,8Rörelseskulder 2) 29,7 18,7

Kassaflöde från den löpande verksamheten 28,9 23,4

InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar -13,7 -3,5Förvärv av finansiella tillgångar 0,0 0,0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -13,7 -3,5

FinansieringsverksamhetenUtbetald utdelning -17,8 -13,8Upptagna lån 3) 3,1 9,8Amortering av lån -0,5 -15,9

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -15,2 -19,9

Årets kassaflöde 0,0 0,0

Likvida medel vid årets början 0,4 0,4Likvida medel vid årets slut 0,4 0,4

1) ökning - / minskning + 2) ökning + / minskning - 3) inklusive förändring av utnyttjad checkräkningskredit

Kassafl ödesanalys moderbolaget

Fritt egetkapital

Summaeget kapital


2 8 F I N A N S I E L L A R A P P O RT E R

Noter Överensstämmelse med normgivning och lagkoncernredovisningen har upprättats i enlighet med international Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting standards Board (iAsB) samt tolkningsuttalanden från international Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) såsom de har god-känts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har RFR 1:2 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. såvida inget annat nämns under rubriken Moderbolagets redovis-ningsprinciper tillämpar moderbolaget samma principer som koncernen. De avvikelser som förekommer föranleds av begränsningar i möjlighe-terna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen (årl) och tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporterModerbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även är rap-porteringsvalutan för såväl moderbolag som koncern. de finansiella rap-porterna presenteras därför i svenska kronor. samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella till-gångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument eller av finansiella tillgångar som kan säljas. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. det verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och fram-tida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 25. de nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tilläm-pats konsekvent på de perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. koncernens redovisningsprinci-per har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av dot-terföretag. Ändrade redovisningsprincipertillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tilläm-pades föregående år koncernen har 2008 inte förtidstillämpat någon standard eller tolk-ningsuttalande med möjlighet till förtida ikraftträdande. Följande stan-darders och IFRIC-uttalandens relevans för ProfilGruppen kommer att utvärderas.

• Omarbetning av IAS 1 (skall tillämpas från 1 januari 2009)

• IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (skall tillämpas från 1 juli 2009)

• IFRS 3 Rörelseförvärv (skall tillämpas från 1 juli 2009)

• IFRS 8 Rörelsesegment (skall tillämpas från 1 januari 2009)

• Omarbetning av IAS 23 Lånekostnader (skall tillämpas från 1 januari 2009)

• IFRIC 11, IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna (skall tillämpas för räkenskapsår med början 1 mars 2007 eller senare)

tillämpning av dessa standarder och tolkningar 2009 bedöms inte få någon väsentlig effekt på resultat eller ställning såvida verksamheten bedrivs på samma sätt som under 2008. Om förvärv eller försäljning av bolag skulle ske innebär dessa dock väsentliga effekter.

Rapportering för segmentett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncer-nen som antingen tillhandahåller varor eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geogra-fiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. koncernens primära segment är rörelsegrenar. segmentsinformation lämnas i enlighet med iAs 14 endast för koncernen.

Klassificering med meraAnläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. För varje balanspost som inkluderar belopp som förväntas återvinnas eller betalas både inom och efter tolv månader från balansdagen, lämnas denna upplysning i not till respektive balanspost.

KonsolideringsprinciperDotterföretagdotterföretag är företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande infly-tande. Bestämmande inflytande innebär att direkt eller indirekt ha rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger beaktas även potentiella röstberättigade aktier som utan dröjs-mål kan utnyttjas eller konverteras. dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. i analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dot-terföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av de verkliga värdena per överlåtelsedagen för tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och emitterade egetkapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade nettotillgångarna samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser redovisas skillnaden som goodwill. När skillna-den är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen. dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytan-det upphör.

Eliminering vid konsolideringkoncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orea-liserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna trans-aktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.


NOT 1 REDOVISNINGSPRINcIPER

F I N A N S I E L L A R A P P O RT E R 2 9

Utländsk valutaTransaktioner i utländsk valutatransaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid transaktionstidpunkten. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer där de i koncernen ingå-ende bolagen bedriver sin verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs. valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktions-tillfället. icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde, varvid valtuakursförändringen redovisas till-sammans med övrig värdeförändring av tillgången eller skulden.

Utländska verksamheters finansiella rapporterTillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till balansdagens kurs. intäkter och kostnader i en utlandsverk-samhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverk-samheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Intäkterredovisning av intäkter sker enligt iAs 18. koncernens nettoomsättning består i allt väsentligt av intäkter från försäljning av varor. Inkomst vid varu-försäljningen redovisas som intäkt då koncernen till köparen vid leveransen har överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de varor som sålts. intäkterna redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas med avdrag för lämnade rabatter. intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen. Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle. kontrollen över tillgången kan ha övergått vid ett tidigare tillfälle än tillträ-destidpunkten och om så har skett intäktsredovisas fastighetsförsäljning-en vid denna tidigare tidpunkt. vid bedömning av intäktsredovisnings-tidpunkt beaktas vad som avtalats mellan parterna beträffande risker och förmåner samt engagemang i den löpande förvaltningen. därutöver beaktas omständigheter som kan påverka affärens utgång vilka ligger utanför säljarens och/eller köparens kontroll.

Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnaderOperationella leasingavtalkostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultat-räkningen. variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella leasingavtalMinimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Finansiella intäkter och kostnaderFinansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakurs-

differenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas och redovisas enligt IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, finansiella placeringar och derivat. Bland skul-der och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. leverantörsskulder tas upp när fak-tura mottagits. en finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. detsamma gäller för del av finansiell tillgång. en finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avytt-ring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då tillämpas likviddagsredovisning. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsva-rande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan. verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgång-ens noterade köpkurs på balansdagen. verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument eller diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se not 20. Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning. iAs 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. klassificeringen beror på avsikten med förvärvet av det finansiella instrumentet. Företags-ledningen bestämmer klassificering vid ursprunglig anskaffningstidpunkt. De kategorier som återfinns i koncernen är följande:

Lånefordringar och kundfordringarlånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte utgör derivat som har fastställda eller fastställbara betalningar, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag till-handahåller pengar, varor och tjänster direkt till kredittagaren utan avsikt att idka handel i fordringsrätterna. kategorin innefattar även förvärvade fordringar. tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffnings-värde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten.

Finansiella tillgångar som kan säljasI kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ven-tures redovisas här. tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital, dock ej sådana som beror på nedskrivningar, ränta på skuldinstrument, utdelningsintäkter samt valuta-kursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. vid den tidpunkt placeringarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.


Andra finansiella skulderFinansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. det innebär att över- och undervärden liksom direkta emissionskostnader periodiseras över skuldens löptid.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningensamtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid säkring av verkligt värde. vid kassaflödessäkring redovisas värdeförändringarna i särskilda kategorier inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovi-sas i resultaträkningen. säkringsredovisning beskrivs närmare nedan.

Likvida medellikvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgo-dohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringarFinansiella placeringar utgör finansiella anläggningstillgångar då den för-väntade innehavstiden är längre än ett år. Finansiella placeringar utgörs av aktier och klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas.

Långfristiga fordringar och övriga fordringarlångfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. dessa fordringar tillhör kategorin lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundford-ringar. kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. kundfordringar i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till balansdagens kurs.

Skulderskulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.

Leverantörsskulderleverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskonte-ring till nominellt belopp.

Derivat och säkringsredovisning koncernens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värd-kontraktet. derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. efter den initiala redo-visningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeföränd-ringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumen-tation upprättats och att effektiviteten kan mätas. vinster och förluster

avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats. i de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är upp-fyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeföränd-ringen via resultaträkningen.

Transaktionsexponering – kassaflödessäkringarvalutaexponering avseende framtida prognostiserade flöden säkras genom valutaterminer. valutaterminen eller valutaoptionen som skyddar det prognostiserade flödet redovisas i balansräkningen till verkligt värde. värdeförändringarna redovisas direkt mot eget kapital i säkringsreserven tills dess att det säkrade flödet träffar resultaträkningen, varvid säkrings-instrumentets ackumulerade värdeförändringar överförs till resultaträk-ningen för att där möta och matcha resultateffekterna från den säkrade transaktionen. de säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner. då det säkrade framtida kassaflödet avser en transaktion som aktive-ras i balansräkningen, upplöses säkringsreserven då den säkrade posten redovisas i balansräkningen. När ett säkringsinstrument förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller företaget bryter identifieringen av säkringsrelationen innan den säkrade transaktionen inträffat och den prognostiserade transaktionen fortfarande förväntas inträffa, kvarstår den redovisade ackumulerade vinsten eller förlusten i säkringsreserven i eget kapital och redovisas på motsvarande sätt som ovan när transaktionen inträffar. om den säkrade transaktionen inte längre förväntas inträffa eller om den inte längre är effektiv, upplöses säkringsinstrumentets ackumulerade vinster eller förluster omedelbart mot resultaträkningen i enlighet med principerna beskrivna ovan om deri-vatinstrument.

Säkring av koncernens räntebindning – kassaflödessäkringarFör säkring av ränterisk används ränteswappar. Ränteswapparna vär-deras till verkligt värde i balansräkningen. i resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad och övrig värdeförändring av ränteswappen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effek-tivitet är uppfyllda.

Materiella anläggningstillgångarÄgda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. i anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Principer för ned-skrivningar behandlas nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, utgifter för ersättningar till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjan-deperioder behandlas som separata komponenter av materiella anlägg-ningstillgångar. det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrang-ering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till-gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.


Leasade tillgångarAvseende leasade tillgångar tillämpas iAs 17. leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leaseta-garen, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing. tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida lea-singavgifter har redovisats som lång- och kortfristiga skulder. de leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löp-tiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

Tillkommande utgiftertillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är san-nolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med till-gången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade kompo-nenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. reparationer kostnadsföres löpande.

LånekostnaderAktivering av lånekostnader sker i enlighet med den alternativa principen i iAs 23, det vill säga lånekostnader som är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som med nödvändighet tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning inräknas i tillgångens anskaffningsvärde. Aktivering av låne-kostnader sker under förutsättningen att det är troligt att de kommer att leda till framtida ekonomiska fördelar och kostnaderna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att kompo-nenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Maskiner och inventarier består av ett antal komponenter med olika nytt-jandeperioder, se not 12. Huvudindelningen av fastigheter är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjande-period bedöms som obegränsad. Byggnaderna delas in i kontors- och industrifastigheter och består av flera komponenter vars nyttjandeperio-der skiljer sig åt, se not 12. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

Immateriella tillgångarGoodwillGoodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörel-seförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumule-rade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov.

Forskning och utveckling Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller tek-nisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap

tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller pro-cesser, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har till-räckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, till exempel för material och tjänster och ersätt-ningar till anställda. övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträk-ningen som kostnad när de uppkommer. Under året har inga aktiveringar av utvecklingskostnader skett.

Tillkommande utgiftertillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekono-miska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj-ningsvärdet. Anskaffningsvärdet består av en aluminiumdel, vilken värde-ras enligt först in, först ut-metoden, samt en förädlingsdel som värderas till vägda genomsnittskostnader. samma metod har använts för alla varor med likartad beskaffenhet. i egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. vid värdering tas hänsyn till normalt kapacitetsutnyttjande. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för fär-digställande och för att åstadkomma en försäljning.

Nedskrivningarde redovisade värdena för koncernens tillgångar med undantag för varulager och uppskjutna skattefordringar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. om någon sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas värderingen enligt respektive standard. För goodwill beräknas återvinningsvärdet årligen. om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång skall vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen obero-ende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). en nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. en nedskrivning belastar resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljnings-kostnader och nyttjandevärde. Vid beräkningen av nyttjandevärdet dis-konteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångarVid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av ned-skrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumu-lerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. återvinningsvärdet för tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovi-sas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgång-en redovisades första gången. tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. en nedskrivning belastar resultaträkningen.


Återföring av nedskrivningaren nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskriv-ningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller låneford-ringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänfö-ras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträk-ningen får inte senare återföras via resultaträkningen. det nedskrivna vär-det är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovi-sas direkt mot eget kapital. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjor-des.

Ersättningar till anställdaAvgiftsbestämda pensionsplanerFörpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

Förmånsbestämda pensionsplanerÅtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt UFR 6 är detta en förmåns-bestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Bolaget har inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt itP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. i Norge omfattas alla anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. i sverige omfattas vissa anställda av förmånsbestämda planer, ingen nyintjäning av pensionsrätt sker dock för dessa planer. koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den fram-tida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensions-förpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagso-bligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella för-luster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt. korridorregeln tillämpas och innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga

värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstå-ende tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juri-disk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägningen avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbju-dande för att uppmuntra frivillig avgång. i de fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genom-förande.

Avsättningaren avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedöm-ningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteef-fekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänför-lig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemäs-siga värden på tillgångar och skulder. temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill beaktas inte, ej heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli åter-förda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli reali-serade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. eventuellt tillkommande inkomstskatt som uppkommer vid utdelning redovisas vid samma tidpunkt som när utdelningen redovisas som en skuld.

Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.


Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt ÅRL och rekom-mendation från Rådet för finansiell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådets uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för ÅRL och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationenanger vilka undantag från och tillägg till IFRS som skall göras. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har til-lämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbola-gets finansiella rapporter.

Ändrade redovisningsprinciperInga ändringar av redovisningsprinciper har skett under året.

IntäkterHyresintäkterHyror aviseras i förskott och periodiseras så att endast den del av hyror-na som belöper på perioden redovisas som intäkt.

UtdelningarAnteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderbolaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaff-ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. Inga leasade eller immateriella tillgångar finns.

Ersättningar till anställdaModerbolaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda pensionsplaner.

SkatterI moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personerModerbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlig-het med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktive-ras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktu-ella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel. Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balan-serade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån ned-skrivning ej erfordras.


Moderbolagets redovisningsprinciper


1) Varav 1,0 Mkr (0,8) avser styrelse och VD i moderbolaget.2) Varav 1,3 Mkr (1,3) avser styrelse och VD i koncernens olika bolag.


Extern försäljning per marknad 2008 2007

sverige 606,8 613,2export 479,3 566,2

1 086,1 1 179,4

NOT 3 SEGMENT

Information om rörelsegren (primärt segment)koncernens interna rapportering är uppbyggd i syfte att mäta avkast-ningen på försäljningen av varor. Det är i första hand produkterna som påverkar koncernens möjligheter och risker, varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden för segmentsrapporteringen. Förädlade och obehandlade produkter utnyttjar i allt väsentligt samma produktionsre-surser. Även koncernens organisation för försäljning och administration arbetar parallellt med både förädlade och obehandlade produkter och av denna anledning saknas förutsättning för indelning i redovisnings-mässigt identifierbara produktsegment. enbart ett segment återstår därmed. Utöver avskrivningar finns det inga väsentliga kostnader som inte motsvaras av utbetalningar. För övriga beloppsuppgifter avseende segment hänvisas till resultaträkningar, balansräkningar, not 7 (avseende avskrivningar) och not 12 (avseende investeringar).

Information om marknad (sekundärt segment) Försäljning sker i huvudsak till kunder i Europa där marknadsbeting-elserna är likartade. Exportförsäljning sker genom egna integrerade försäljningsbolag på respektive marknad. Geografiska områden utgör koncernens sekundära segmentsindelning. Koncernens möjligheter och risker påverkas inte i första hand av var kunderna är lokalise-rade men till viss del råder olika betingelser på hemma- respektive exportmarknad. Informationen om extern försäljning avser geografiska områden grupperade efter kundernas lokalisering. Uppgifterna om segmentens redovisade värde på tillgångar och investeringar i anlägg-ningstillgångar är grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Tillgångar 2008 2007

sverige 554,0 607,5export 9,6 8,4

563,6 615,9

Investeringar i anläggningstillgångar 2008 2007

sverige 55,8 23,5export 0,7 1,2

56,5 24,7

2008 2007

sverige 606,8 613,2övriga Norden 169,0 208,2övriga europa 305,2 351,3övrigt 5,1 6,7

1 086,1 1 179,4

Nettoomsättningen avser intäktsslaget varuförsäljning.

Nettoomsättning per geografisk marknad

Könsfördelning i styrelse och företagsledningStyrelsen (inkl VD) för ProfilGruppen AB (moderbolaget) består av 88 procent (88) män. koncernens ledningsgrupp (inkl vd) består av 86 procent (86) män. koncernens övriga bolagsstyrelser och ledning består till 80 procent (80) av män.

SjukfrånvaroDen totala sjukfrånvaron i den svenska delen av koncernen har under året varit 6,8 procent (6,5). I statistiken har inga avdrag gjorts utan all sjukfrånvaro oavsett längd och orsak redovisas. Sjukfrånvaro som varat mer än 60 dagar utgör 46 procent (50) av den totala sjukfrånvaron.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNING

NOT 4 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

NOT 5 ANSTÄLLDA Och PERSONALKOSTNADER

2008 2007

Medelantal anställda totalt Män totalt Män

Moderbolaget 1 1 1 1Koncernbolag i Sverige ProfilGruppen Components AB 23 8 24 8ProfilGruppen Extrusions AB 378 290 390 301ProfilGruppen Manufacturing AB 45 32 46 34

446 330 460 343

Koncernbolag utanför Sverige Danmark, säljbolag 3 3 4 3Storbritannien, säljbolag 2 2 3 2Norge, säljbolag 4 3 3 2Tyskland, säljbolag 4 2 4 2

13 10 14 9

Koncernen totalt 460 341 475 353

2008 2007

löner och sociala kost- löner och sociala kost- andra nader (varav andra nader (varav ersättningar pensionskostn) ersättningar pensionskostn)

Moderbolaget 3,5 2,2 (1,0) 1) 3,1 1,9 (0,8) 1)

koncernbolag 163,6 58,9 (8,8) 159,8 61,4 (9,2)

Koncernen totalt 167,1 61,1 (9,8) 2) 162,9 63,3 (10,1) 2)

koncernen Moderbolaget

2008 2007 2008 2007

Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 0,6 0,7 0,0 0,0Försäkringsersättning 0,0 0,6 0,0 0,0övrigt 0,0 0,1 0,0 0,0

0,6 1,4 0,0 0,0

2008 2007 totalt Män kvinnor totalt Män kvinnor

Upp till 29 år 5,0 3,6 7,6 4,9 4,2 6,330–49 år 6,0 4,4 10,3 5,6 3,6 10,5över 50 år 9,7 7,9 12,5 9,3 7,3 13,2

Total sjukfrånvaro 6,8 5,2 10,4 6,5 4,7 10,5

2008 2007

styrelse övriga styrelse övriga och vd anställda och vd anställda

Moderbolaget 3,5 0,0 3,1 0,0

Koncernbolag i Sverige 0,0 154,5 0,0 151,5

Koncernbolag utanför Sverige

Danmark, säljbolag 0,8 1,7 0,8 1,7Norge, säljbolag 1,2 1,8 1,0 1,2Storbritannien, säljbolag 0,5 0,6 0,4 0,8Tyskland, säljbolag 0,0 2,5 0,0 2,4

2,5 6,6 2,2 6,1

Koncernen totalt 6,0 161,1 5,3 157,6


Löner och andra ersättningar, fördelade mellan styrelse och VD samt övriga anställda

Sjukfrånvaro per åldersgrupp och kön, procent

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader


Vinstdelningtill medarbetare utöver ledande befattningshavare kan ersättning utgå baserat på koncernens resultat efter finansiella poster. Maximal ersätt-ning per anställd och år är ett halvt prisbasbelopp. kostnaden för denna vinstdelning uppgick för 2008 totalt till 0 tkr (1 405) exklusive sociala avgifter.

PensionerAvgiftsbestämda planer Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 6, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2008 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Pensionsplanen enligt itP som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 2,6 (3,5) Mkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsoli-deringsnivån till 112,0 procent (149,0). den kollektiva konsoliderings-nivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska antaganden, vilka inte överensstämmer med iAs 19.

Förmånsbestämda planerFörmånsbestämda pensionsplaner som tillhandahåller ersättning för anställda när de går i pension finns dels för anställda i sverige, dels för anställda i Norge. i den svenska planen förekommer ingen nyin-tjäning av pensionsrätt. I moderbolaget finns inga förmånsbestämda planer.

de väsentligaste aktuariella antaganden per balansdagen som legat till grund för beräkning av förmånsbestämda förpliktelser redovisas nedan.

Principer för ersättningar till ledande befattningshavaretill styrelsens ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. ett ersätttningsutskott, utsett av styrelsen, utarbetar förslag till principer för ersättningar till koncernens vd och övriga ledande befatt-ningshavare. koncernens ledande befattningshavare inklusive vd, totalt sju personer, har idag avtal om rörlig ersättning utöver fast lön. storleken på den rörliga ersättningen är kopplad till koncernens resul-tat efter finansiella poster samt definierade personliga mål. den rörliga ersättningen kan uppgå till maximalt 25 procent av den fasta lönen, vilket motsvarar en maximal kostnad om 1,6 Mkr för år 2008. vid upp-sägning av anställningsavtal från bolagets sida gäller en uppsägnings-tid på två år för verkställande direktören och normalt sex månader för övriga ledande befattningshavare. Avtal om förmån av pension träffas individuellt och pensionskostnaden kan uppgå till maximalt 35 procent av den fasta samt rörliga lönen. styrelsen föreslår att dessa principer kvarstår även för 2009 och att styrelsen ges mandat att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall skulle finnas särskilda skäl för det.


Kostnad för avgiftsbestämda planer 2008 2007 2008 2007redovisad i resultaträkningen

som kostnad för sålda varor 2,1 2,8 0,0 0,0som försäljningskostnader 2,2 2,4 0,0 0,0som administrationskostnader 4,4 4,0 1,0 0,8

8,7 9,2 1,0 0,8

koncernenhelt eller delvis fonderade förpliktelser 2008 2007 2006 2005

Saldo förpliktelse den 1 januari 16,7 16,9 16,5 13,4Kostnad för pensioner intjänade under året 0,3 0,2 0,2 0,2räntekostnad 0,8 0,7 0,7 0,7Utbetalningar -0,4 -0,2 -0,2 0,0Aktuariella vinster/förluster 0,5 -1,4 -0,1 1,7omräkningsdifferenser -0,4 0,5 -0,2 0,5

saldo förpliktelse den 31 december 17,5 16,7 16,9 16,5

Saldo förvaltningstillgångar den 1 januari 6,7 6,9 6,9 5,0Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 0,4 0,4 0,4 0,3inbetalningar 0,5 0,6 0,6 1,1Aktuariella vinster/förluster -0,8 -1,7 -0,5 0,0omräkningsdifferenser -0,5 0,5 -0,5 0,5

saldo förvaltningstillgångar den 31 december 6,3 6,7 6,9 6,9

oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (-) -2,2 -1,4 -1,7 -1,7Nettoskuld redovisad i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner 9,0 8,6 8,3 7,9kostnad redovisad i resultaträkningen 1,0 0,8 1,1 0,6 varav som försäljningskostnader 0,5 0,4 0,6 0,2 varav som finansiella kostnader 0,5 0,4 0,5 0,4

sverige Norge 2008 2007 2008 2007

diskonteringsränta 4,7% 4,7% 4,5% 5,1%

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna 0,0% 0,0% 5,5% 6,1%

Framtida löneökningar 0,0% 0,0% 4,0% 4,0%

Framtida ökningar av pensioner 2,0% 2,0% 1,8% 2,4%

Personalomsättning 0,0% 0,0% - -

Förväntad återstående tjänstgöringstid 11,80 år 12,70 år 12,28 år 12,70 år

Förvaltningstillgångar finns enbart i den norska planen och består till största delen av räntebärande värdepapper 67% (57%). övriga tillgångar är aktier 12% (25%), fastigheter 17% (15%) samt övrigt 4% (3%).


Årets styrelsearvode och övriga ersättningar till ledande befattningshavareArvode till moderbolagets styrelse uppgick till 870 tkr (810), varav arvode till styrelsens ordförande uppgick till 265 tkr (250) och styrel-sens vice ordförande 160 tkr (150). Arvode till de övriga tre externa ledamöterna uppgick till 130 tkr (120) per person. Arvode till övriga två ledamöter jämte två suppleanter, anställda i koncernen uppgick till 14 tkr (13) per person. Utöver ordinarie styrelsearvode har ersätt-ning till ledamöterna i revisionsutskottet utgått med totalt 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till utskottets ordförande samt 25 tkr (25) vardera till de övriga ledamöterna. På liknande sätt har ersättning till ersättningsutskottet utgått med totalt 100 tkr (0), fördelat på 50 tkr (0) till utskottets ordförande samt 25 tkr (0) vardera till de övriga ledamö-terna. styrelsens ordförande har i övrigt inte erhållit några ersättningar eller förmåner. Verkställande direktören i ProfilGruppen AB har under året erhållit 2 451 tkr (2 099) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. övriga ledande befattningshavare, sex personer (sex), har erhållit 5 967 tkr (4 992) i fast och rörlig ersättning inklusive förmåner. Under året uppgick kostnaden för den rörliga ersättningen till den verkställande ledningen (sju personer) till totalt 190 tkr (1 106) varav 0 tkr (311) till vd. ersättningen för 2008 utbetalas under 2009 och föregående års ersättning har utbetalats under året.

Pensionsförmåner och pensionsavtal till ledande befattningshavareFör verkställande direktören sker avgiftsbestämd pensionsavsättning med 35 procent av lönesumman. årets kostnad för pension till vd uppgick till 822 tkr (677), exklusive särskild löneskatt på 199 tkr (164). Avtal om förtida pensionering finns ej.


koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007Ernst & Young AB revisionsuppdrag 0,7 0,6 0,0 0,0Andra uppdrag 0,0 0,1 0,0 0,0 Övriga revisorerrevisionsuppdrag 0,2 0,1 - -

koncernen 2008 2007råmaterial 471,1 542,5Personalkostnader 228,2 226,2Avskrivningar 31,2 31,5Nedskrivningar av materiella och 0,6 0,8immateriella anläggningstillgångar Andra rörelsekostnader 339,2 316,5

1 070,2 1117,5

valutakursdifferenser hänförliga till kundfordringar har ökat nettoom-sättningen med 0,1 Mkr (ökat 2,4). valutakursdifferenser hänförliga till leverantörsskulder har ökat kostnaden för sålda varor med 5,4 Mkr (minskat 0,4). i andra rörelsekostnader ingår leasingavgifter i koncernen med 1,8 Mkr (2,0). det sammanlagda beloppet av framtida icke uppsägnings-bara leasingbetalningar uppgår till 2,5 Mkr varav 1,3 Mkr förfaller inom ett år. resterande 1,2 Mkr förfaller om ett till fem år. leasingkostnaden utgörs av operationella leasingavtal gällande it-utrustning och truckar. Moderbolaget är inte leasetagare. kostnader för forskning och utveckling uppgår till 12,8 Mkr (13,0) och ingår i rörelsens kostnader fördelat på personalkostnader och andra rörelsekostnader. inga aktiveringar av utvecklingskostnader enligt iAs 38 har skett under året.

koncernen

2008 2007ränteintäkter 0,6 0,8

Finansiella intäkter 0,6 0,8

räntedel i årets pensionskostnader 0,5 0,4räntekostnader övriga 4,8 4,5övriga kostnader 1,8 2,2

Finansiella kostnader 7,1 7,1 varav värdeförändringar uppskattade 0,0 0,0 med hjälp av värderingsteknik

Moderbolaget

2008 2007ränteintäkter koncernföretag 0,1 0,0ränteintäkter övriga 0,0 0,1

Finansiella intäkter 0,1 0,1

räntekostnader koncernföretag 0,0 0,9räntekostnader övriga 3,2 2,5övriga kostnader 0,0 0,1

Finansiella kostnader 3,2 3,5

NOT 6 ARVODEN Och KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER

NOT 7 RÖRELSENS KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG

NOT 8 FINANSIELLA POSTER

NOT 10 SKATTER koncernen ModerbolagetRedovisad skattekostnad 2008 2007 2008 2007

Periodens skattekostnad 6,3 12,6 0,6 0,3

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -3,1 4,2 -0,1 0,3Påverkan av ändrad bolagsskattesats -2,5 - - -

Uppskjuten skattekostnad -5,6 4,2 -0,1 0,3

Totalt redovisad skattekostnad 0,7 16,8 0,5 0,6

NOT 9 BOKSLUTSDISPOSITIONER Och OBESKATTADE RESERVER

Bokslutsdispositioner obeskattade reserverModerbolaget 2008 2007 2008 2007

Ackumulerade avskrivningar utöver plan. Avsatt (+) / upplöst (-) byggnader 0,0 0,0 0,3 0,3 inventarier -0,1 -0,2 2,4 2,5

-0,1 -0,2 2,7 2,8Periodiseringsfonder. Avsatt (+)/upplöst (-) vid taxering2005 - - 1,1 1,12006 - - 5,8 5,82007 - - 4,6 4,62008 - 5,0 5,0 5,02009 4,0 - 4,0 -

4,0 5,0 20,5 16,5

3,9 4,8 23,2 19,3


övriga ledande befattningshavare, sex personer, omfattas av pen-sionsplan för tjänstemän i Sverige (ITP). Årets kostnad för förmån av pension till ledningsgrupp utöver vd uppgick till 1 250 tkr (1 145) exklusive särskild löneskatt på 303 tkr (278). Pensionerna är oantast-bara och således inte villkorade av framtida anställning.

Uppsägningstider och avgångsvederlagUtöver de uppsägningstider som beskrivits som principer ovan gäller ett års uppsägningstid vid uppsägning från verkställande direktörens sida och för resterande ledande befattningshavare sex månader från befattningshavarens sida. inga avtal om avgångsvederlag finns.

2007-01-01 redovisat redovisat 2007-12-31 över resultat- mot eget räkningen kapital

KoncernenMateriella anläggningstillgångar 44,3 -3,3 0,0 41,0Pensionsavsättningar 0,2 -0,1 0,0 0,1Periodiseringsfonder 11,0 3,2 0,0 14,2övrigt -3,4 4,3 -1,1 -0,2

52,1 4,1 -1,1 55,1

Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar 2,8 0,2 0,0 3,0övrigt -0,1 0,1 0,0 0,0

2,7 0,3 0,0 3,0

Goodwill har uppkommit i samband med förvärvet 1990 av det ope-rativa bolaget ProfilGruppen Extrusions AB och vid förvärvet 2000 av Bergströmskoncernen (vilken är fullt nedskriven).

Nedskrivningsprövning för kassagenererande enheterinnehållande goodwillNedskrivningsprövningen av goodwillposten hänförlig till ProfilGruppen Extrusions AB utgår från en beräkning av nyttjandevärden. Då denna good-will är hänförlig till huvuddelen av koncernens verksamhet har kassaflödes-analys för tio år använts som bas för värderingen. Anledningen till att en längre period än fem år använts är att konceptet ”going concern” rimligen gäller den här enheten. de fyra första åren baseras på företagsledningens planer och bästa bedömning. de kassaflöden som prognosticerats efter de fyra första åren har baserats på en årlig tillväxttakt om 2,0 procent. de prognosticerade kassaflödena har nuvärdesberäknats med en diskonte-ringsränta om 10 procent före skatt, vilket motsvarar den beräknade vägda genomsnittliga kapitalkostnaden. vid upprättandet av budget och affärspla-ner har bedömning gjorts avseende förväntad utveckling för metallkostna-der, valutakurser och andra relevanta variabler.

2008-01-01 redovisat redovisat 2008-12-31 över resultat- mot eget räkningen kapital

KoncernenMateriella anläggningstillgångar 41,0 -3,8 0,0 37,2Pensionsavsättningar 0,1 0,0 0,0 0,1Periodiseringsfonder 14,2 -0,9 0,0 13,3övrigt -0,2 -0,9 -8,5 -9,6

55,1 -5,6 -8,5 41,0

Moderbolaget Materiella anläggningstillgångar 3,0 -0,1 0,0 2,9övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0

3,0 -0,1 0,0 2,9

Förändring av redovisad uppskjuten skatteskuld


koncernen

Förvärvad goodwill 2008 2007

Ack. anskaffningsvärden Vid årets början 12,8 12,8Nyanskaffningar 0,0 0,0Avyttringar 0,0 0,0

Vid årets slut 12,8 12,8

Ack. nedskrivningar Vid årets början 2,8 2,8årets nedskrivningar 0,0 0,0

Vid årets slut 2,8 2,8

Redovisat värde vid årets slut 10,0 10,0

NOT 11 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

koncernen ModerbolagetAvstämning effektiv skatt, procent 2008 2007 2008 2007skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28 28 28 28effekt av förändrad skattesats -25 0 0 0effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag -1 0 0 0schablonränta på periodiseringsfond 0 0 7 3Ej avdragsgill nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 -3Andra ej avdragsgilla kostnader och skattepliktiga intäkter 5 1 -7 2

Redovisad effektiv skatt 7 29 28 30

Skatteposter som redovisas koncernen Moderbolagetdirekt mot eget kapital 2008 2007 2008 2007

Uppskjuten skatt hänförlig till förändring i säkringsreserv 8,5 1,1 0,0 0,0


koncernen ModerbolagetByggnader och mark 2008 2007 2008 2007Ack. anskaffningsvärden Vid årets början 138,5 145,0 104,2 102,7Nyanskaffningar 0,3 1,7 0,2 1,7Omklassificeringar 0,0 0,0 0,2 0,0Avyttringar och utrangeringar 0,0 -8,2 0,0 -0,2

Vid årets slut 138,8 138,5 104,6 104,2Ack. avskrivningar enligt planVid årets början 37,6 36,6 25,5 23,2Avyttringar och utrangeringar 0,0 -2,8 0,0 -0,1årets avskrivningar enligt plan 3,2 3,8 2,4 2,4

Vid årets slut 40,8 37,6 27,9 25,5

Redovisat värde vid årets slut 98,0 100,9 76,7 78,7varav byggnader 91,2 94,0 70,6 72,5 mark 3,1 3,1 2,6 2,6 markanläggningar 3,7 3,8 3,4 3,5

taxeringsvärden, byggnader 49,7 49,8 45,0 45,1taxeringsvärden, mark 6,1 6,1 5,0 5,0 55,8 55,9 50,0 50,1

i ackumulerat anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 1,1 Mkr (1,1). ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. i samband med en omstruk-turering 1990 uppkom ett koncernmässigt övervärde på byggnader på 30,3 Mkr. i redovisat värde vid årets slut ingår övervärdet med 17,4 Mkr (18,1).

NOT 12 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Aktiekapital och röster 2008 2007ingående antal aktier, serie A och B 4 932 517 4 932 517 varav serie A 10 623 21 820Antal A-aktier omstämplade till serie B -10 623 -11 197

Utgående antal aktier, serie A och B 4 932 517 4 932 517 varav serie A 0 10 623


koncernen ModerbolagetMaskiner och inventarier 2008 2007 2008 2007

Ack. anskaffningsvärden Vid årets början 393,9 381,6 4,1 4,0Nyanskaffningar 25,6 19,3 0,1 0,1Omklassificeringar 2,9 0,8 0,0 0,0omräkningsdifferenser 0,2 0,2 0,0 0,0Avyttringar och utrangeringar -6,5 -8,0 0,0 0,0

Vid årets slut 416,1 393,9 4,2 4,1

Ack. avskrivningar enligt plan Vid årets början 227,8 205,9 1,0 0,8Avyttringar och utrangeringar -5,0 -5,9 0,0 0,0omräkningsdifferenser 0,1 0,1 0,0 0,0årets avskrivningar enligt plan 28,0 27,7 0,2 0,2

Vid årets slut 250,9 227,8 1,2 1,0

Ack. nedskrivningar Vid årets början 11,0 10,2 0,0 0,0årets nedskrivningar 0,6 0,8 0,0 0,0

Vid årets slut 11,6 11,0 0,0 0,0

Redovisat värde vid årets slut 153,6 155,1 3,0 3,1

Nyttjandeperioder koncernen Moderbolaget

Byggnader och mark industrifastigheter, beroende på komponent 30–50 år 30–50 årkontorsfastigheter, beroende på komponent 30–50 år 30–50 årByggnadsinventarier 10–40 år 40 årMarkanläggningar 20 år 20 årMarkinventarier 10 år 10 år

Maskiner och inventarier Profilpressar 20 år Anodiseringsutrustning och övrig pressutrustning 15 år reservdelar till ovanstående 10 år Bearbetnings- och mätmaskiner 7 år reservdelar till ovanstående 5 år it-investeringar 4 årFabriksinventarier 5 år kontorsinventarier 10 år transportmedel 5 år

Avskrivningar sker linjärt, baserat på förväntad nyttjandeperiod, med undantag av vissa bearbetningsverktyg där avskrivning sker i förhållande till artikel-uttag (redovisat värde vid årets slut på dessa tillgångar är 0,3 Mkr). rest-värdena bedöms vara försumbara och har inte beaktats då avskrivningsbart belopp fastställts.

Under året har nedskrivning av maskiner och inventarier om 0,6 Mkr (0,8) genomförts. Årets nedskrivning avser kringutrustning till en av bolagets profil-pressar som förslitits i snabbare takt än förväntat medan föregående års avsåg en kundspecifik emballeringsmaskin. i koncernens maskiner och inventarier ingår personbilar som innehas genom finansiella leasingavtal med ett redovisat värde av 3,3 Mkr (2,8). i koncernens ackumulerade anskaffningsvärde ingår aktiverad ränta med 3,1 Mkr (3,1). ingen ränta har aktiverats under året eller föregående år. Moderbolagets innehav av inventarier avser mark- och byggnadsinventarier. Anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar som är fullt avskrivna, men som fortfarande används i verksamheten är 98,4 Mkr (85,2).


Pågående nyanläggningar och förskott 2008 2007 2008 2007avseende materiella anläggningstillgångarVid årets början 4,9 2,0 0,2 0,0Omklassificeringar -2,9 -0,8 -0,2 0,0Nyanskaffningar 30,6 3,7 18,3 0,2

Redovisat värde vid årets slut 32,6 4,9 18,3 0,2

Totalt redovisat värde materiella anläggningstillgångar 284,2 260,9 98,0 82,0


Avskrivningar per funktion 2008 2007 2008 2007

kostnad för sålda varor 30,1 30,1 2,6 2,6Försäljningskostnader 0,7 0,9 0,0 0,0Administrationskostnader 0,4 0,5 0,0 0,0

31,2 31,5 2,6 2,6

Alla aktier har ett kvotvärde på fem kronor per aktie. samtliga aktier är fullt betalda och inga aktier har emitterats under året. de A-aktier som fanns vid ingången av året berättigade till tio röster medan varje B-aktie berättigar till en röst. vid årets slut består alla aktier av serie B. Alla aktier har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

hembud och konverteringI bolagsordningen finns en hembudsklausul som reglerar försäljning av A-aktier men under 2008 har alla A-aktier omvandlats till aktier av serie B. Övrigt tillskjutet kapitalDenna post avser eget kapital som tillskjutits av ägarna. Här ingår del av överkursfonder som förts över till reservfond per den 31 december 2005. eventuella framtida avsättningar till överkursfond redovisas också som tillskjutet kapital.

De finansiella placeringarna klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas och utgör aktier i utomstående företag. Innehavet är onoterat och värderat till anskaffningsvärde.

en nedskrivning av varulager om 8,4 Mkr genomfördes 2008, se not 25.

NOT 13 FINANSIELLA PLAcERINGAR

kundfordringar redovisas netto efter avdrag för osäkra fordringar. osäkra fordringar bedöms individuellt och vid årets slut har reservering gjorts om 0,5 Mkr (0,6 Mkr) för befarade kundförluster, vilket har belastat rörelseresultatet. realiserade kundförluster uppgick till 0,2 Mkr (0,3) och har uppstått i samband med ekonomiskt obestånd hos kunder. Under föregående år återvanns 5,2 Mkr av tidigare nedskrivna kundfordringar relaterade till det före detta delägda bolaget PWG. För övrig information om kundkrediter, se not 20.

koncernen 2008 2007råvaror och förnödenheter 53,8 47,5varor under tillverkning 60,3 65,0Färdiga varor och handelsvaror 14,1 20,9

128,2 133,4

NOT 14 VARULAGER

Specifikation av reserver 2008 2007ingående omräkningsreserv 0,0 -0,1årets omräkningsdifferenser 0,3 0,1

Utgående omräkningsreserv 0,3 0,0

ingående säkringssreserv -0,4 2,4Kassaflödessäkringar redovisade direkt mot eget kapital -30,5 -3,9skatt hänförlig till årets säkringar 8,5 1,1Utgående säkringsreserv -22,4 -0,4

Summa reserver -22,1 -0,4

i övrigt hänvisas till rapporten över förändringar i eget kapital.

NOT 16 EGET KAPITAL

NOT 15 KUNDFORDRINGAR



långfristiga kortfristigaRäntebärande skulder i koncernen 2008 2007 2008 2007

Banklån 79,8 92,3 0,0 0,0checkräkningskredit - - 50,1 0,0Finansiella leasingskulder 2,1 2,1 1,2 0,7

81,9 94,4 51,3 0,7

Moderbolagets skulder till kreditinstitut består av banklån, varav 14,9 Mkr (11,7) checkräkningskredit. Av banklånen förfaller 2,3 Mkr (2,8) till betalning senare än fem år efter balansdagen. samtliga lån, exklusive checkräkningskredit, betraktas som långfristiga. det-ta beroende på att de bygger på ursprunglig löptid längre än 12 månader, avsikten är att refinansiera dem långsiktigt och att löfte om sådan refinan-siering finns. Avtalet med långivare innehåller nyckeltal som företaget måste uppfylla. För 2008 har dessa nyckeltal varit uppfyllda. Under första kvartalet 2009 kommer avtalet att omförhandlas, vilket kan leda till förändrade villkor.Genom ovannämnda regel har i koncernen 45,5 Mkr (57,5) och i moderbola-get 45,5 Mkr (45,5) klassificerats som långfristig istället för kortfristig skuld.

koncernenFinansiella leasingskulder, förfallotidpunkt 2008 2007inom ett år 1,2 0,7Mellan ett och fem år 2,1 2,1senare än om fem år 0,0 0,0

3,3 2,8

Koncernens finansiella leasingavgifter uppgick under året till 1,1 Mkr (0,7).

Koncernens huvudsakliga finansiella skulder består av banklån, check-räkningskredit, leverantörsskulder och finansiell leasing. Syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera koncernens verksamhet. Koncernen har finansiella tillgångar som kundfordringar och likvida medel som verksamheten genererat. Till koncernens finansiella instrument räknas också de ränteswap-par och valutaterminer som ingås. Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, råvarupriser, refinansierings- och kreditrisker. Bolagets styrelse granskar och godkänner policyer för att hantera dessa risker enligt vad som beskrivs nedan. koncernens centrala ekonomiavdelning har ansvar för att hantera finansiella transaktioner och risker enligt beslutade policyer.

ValutariskerValutarisk uppstår i första hand vid koncernens försäljning av produkter på export. Försäljningen i utländska valutor uppgår till ungefär hälften av den totala omsättningen. Under året har exportandelen minskat något i förhållande till förra året. Den valuta som står för störst andel av exportförsäljningen är EUR, men genom att råvara köps delvis i eUr minskas exponeringen väsentligt. I ProfilGruppen ska kontrakterade och prognostiserade flöden av valutor för en period på sex till tolv månader vara säkrade genom terminsaffärer. termins-kontrakten säkringsredovisas och under året har inga (inga) belopp för ineffektiva säkringar redovisats i resultaträkningen. effekterna av terminskontrakten i resul-taträkningen återfinns på raden nettoomsättning med 0,0 Mkr (0,7) och finansiella kostnader med 1,8 Mkr (0,9). Fordringarna i utländska valutor uppgick per den 31 december till 28,5 Mkr (73,5) och skulderna i utländska valutor till 53,4 Mkr (62,7). samtliga koncernens räntebärande skulder vid balansdagen är upptagna i svenska kronor. transaktionsexponeringen nedan bygger på ett uppskattat inbetalnings-överskott 12 månader framöver från den 31 december 2008, för eUr 18 månader framöver.

Förutbetalda kostnader och koncernen Moderbolagetupplupna intäkter 2008 2007 2008 2007

Förutbetalda löner 1,4 1,4 0,0 0,0Momsfordran nybyggnation 4,6 0,0 4,6 0,0Upplupen försäkringsersättning 0,0 0,4 0,0 0,4övriga förutbetalda kostnader 3,3 4,1 0,0 0,0

9,3 5,9 4,6 0,4

Upplupna kostnader och koncernen Moderbolagetförutbetalda intäkter 2008 2007 2008 2007

semesterlöner och övrigt personalrelaterat 46,6 40,5 1,0 0,9Upplupna styrelsearvoden 1,6 0,6 1,6 0,6övrigt 10,4 11,4 0,3 0,9

58,6 52,5 2,9 2,4

NOT 19 FÖRUTBETALDA Och UPPLUPNA KOSTNADER Och INTÄKTER

Beräkningen av resultat per aktie har baserats på årets resultat i koncernen, hänförligt till moderbolagets aktieägare, uppgående till 9,3 Mkr (40,2) och på ett vägt genomsnittligt antal aktier under 2008 uppgående till 4 932 517 (4 932 517), vilket beräknats i enlighet med IAS 33. Ingen utspädning finns.

NOT 17 RESULTAT PER AKTIE

NOT 18 RÄNTEBÄRANDE SKULDER

NOT 20 FINANSIELLA INSTRUMENT


Omräkningsreservomräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som kon-cernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. Säkringsreservsäkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat. Egna aktier och återköpInga egna aktier innehas av bolaget själv eller dess dotterbolag och återköp av egna aktier är för närvarande ej aktuellt. Det finns inga program med kon-vertibler eller optioner som innebär utspädning av aktiekapitalet. styrelsen har dock bemyndigande att besluta om nyemission av B-aktier vid förvärv, se förvaltningsberättelsen. Utdelning efter balansdagen har styrelsen föreslagit en utdelning på 4,9 Mkr, vilket utgör 1,00 kr per aktie. Genomsnittligt antal aktier är 4 932 517. Utdelningen blir föremål för fastställelse på årsstämma den 31 mars 2009. Under perioden redovisas en utdelning på 17,8 Mkr, vilket utgjorde 3,60 kr per aktie. Moderbolaget Bundna fonderBundna fonder avser aktiekapital samt annat bundet eget kapital. de bundna fonderna är inte disponibla för utdelning. Fritt eget kapitalBalanserat resultat utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell utdelning lämnats. Balanserat resultat utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgäng-ligt för utdelning till aktieägarna.

Valuta Beräknat Terminssäkrad Genomsnittlig nettoinflöde, Mkr andel (procent) terminskurs

EUR 237 89 9,59 SEK/EURDKK 56 64 1,28 SEK/DKKNOK 49 33 1,17 SEK/NOKGBP 12 82 12,08 SEK/GBP

totalt 77

terminskontrakten har förfallodatum under 2009, för eUr inom 18 månader från den 31 december 2008. Omräkningsexponeringen relaterad till koncernens utländska försäljnings-bolag, som består av bolagens eget kapital samt skulder till moderbolaget, är marginell. Förändringar i valutakurser påverkar, vid osäkrat flöde, resultat före skatt enl nedanstående.

Koncentration av kreditrisk Procent avper 2008-12-31 Antal kunder antal kunder

exponering < 1,5 Mkr 329 97%exponering 1,5–5,0 Mkr 11 3%exponering > 5 Mkr 1 0%

341 100%


Ränteriskden ränterisk som uppstår genom att marknadsräntan varierar över tiden begränsas genom att ränteswappar ingås i syfte att förändra den underlig-gande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Det finns ränteswappar relaterade till 37 procent (44) av de långfristiga räntebärande skulderna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswap. Av tabellen nedan framgår räntebindnings-tidpunkt och räntesats för koncernens långfristiga skulder.

räntebindningsår långfristiga räntebärande skulder, Mkr räntesats (procent)

1 jan - 30 jun 2009 49,8 2,61 jul - 31 dec 2009 0,0 -2010 16,4 3,22011 15,7 3,42012- 0,0 -

EUR Förändring +/- 5% +/- 8 MkrDKK Förändring +/- 5% +/- 3 MkrGBP Förändring +/- 5% +/- 1 MkrNOK Förändring +/- 5% +/- 3 Mkr

MarknadsriskerMarknadsrisker föreligger främst för koncernens inköp av råvaran aluminium. Aluminiumpriserna har historiskt sett visat stor rörlighet. Den prisrisk som finns minimeras genom att ha råvaruklausuler i avtalen med kund. råvarupolicyn innebär att råvara huvudsakligen köps i proportion till inneliggande kundorder. råvaruinköp för längre perioder än sex månader görs utifrån fasta order från kunder. Inköp av råvara sker i svenska kronor och euro. Uppföljning och kontroll sker genom ett råvaruråd med representanter från inköp-, ekonomi- och mark-nadsorganisationerna på ledningsnivå. Under slutet av året föll priset på alumi-nium så hastigt att en nedskrivning av råvarulager blev nödvändig, se not 25.

KreditriskerKundkrediter i ProfilGruppen skall hanteras i enlighet med koncernens kreditpo-licy. Företagsledningen ansvarar för att kreditpolicyn är känd av alla involverade i försäljningsprocessen och att den anpassas vid behov. Efter genomförd kreditvärdighetsbedömning kan kreditförsäljning medges en-ligt policyns beslutsnivåer där alla krediter över 1 000 tkr kräver godkännande av finanschef och VD i förening. Beträffande kreditvärdigheten hos bolagets kunder, se diagram nedan.

Inga omklassificeringar mellan kategorier har skett under året. terminskontrakten är antingen värderade till aktuellt marknadspris genom att använda noterade marknadspriser eller genom att diskontera termins-priset och dra bort aktuell spotkurs. För att fastställa kursen på ränteswap-par används värderingsmodeller eller tekniker för diskonterade kassaflöden. den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

LikviditetsriskerInga väsentliga likviditetsrisker finns i företagets finansiella instrument. För-utom koncernens likvida medel fanns på balansdagen outnyttjade krediter på 127,1 Mkr (173,4). För räntebärande skulders förfallotidpunkter se not 18. Avtalet med långi-vare innehåller nyckeltal som företaget ska uppfylla. Under 2008 har dessa uppfyllts. Under första kvartalet 2009 kommer avtalet att omförhandlas.

Av de totala kundfordringarna är 5,7 procent (6,6) förfallna fordringar. 2,3 procent (2,7) har varit förfallna 30 dagar eller mindre medan 3,4 procent (3,9) har varit förfallna i över 30 dagar. koncernen kreditförsäkrar huvuddelen av kunder med utestående saldo över 1,5 Mkr.

den maximala exponeringen för kreditrisker per den 31 december 2008 upp-går till 122,8 Mkr (166,8). den största enskilda fordran uppgår till 5 procent (4) av totala kreditrisken. Fördelning av kreditrisk framgår av följande tabell.

Av ovanstående utgör 49,8 Mkr moderbolagets räntebärande skulder till en genomsnittlig räntesats på 2,6 procent. om räntenivån under 2009 skulle stiga i förhållande till 2008 med en procenten-het skulle det belasta räntekostnaderna för de långfristiga skulderna med 0,5 Mkr.

koncernen redovisat verkligt klass värde värde kategori

2008 2007 2008 2007

Finansiella placeringar 0,2 0,2 0,2 0,2 Finansiella tillgångar som kan säljas

kundfordringar 104,6 145,7 104,6 145,7 lånefordringar och kundfordringar

Förutbetalda kostnader 4,6 0,4 4,6 0,4 lånefordringar och kundfordringaroch upplupna intäkterövriga fordringar 16,6 21,1 16,6 21,1 lånefordringar och kundfordringar

varav terminskontrakt 0,0 0,6 0,0 0,6 tillgångar till verkligt värde via resultat

ränteswappar 0,0 1,4 0,0 1,4 tillgångar till verkligt värde via resultat

likvida medel 6,6 38,7 6,6 38,7 Finansiella tillgångar som kan säljas

räntebärande skulder 133,2 95,1 133,2 95,1 Andra finansiella skulder

leverantörskulder 143,9 219,4 143,9 219,4 Andra finansiella skulder

Upplupna kostnader 58,6 52,5 58,6 52,5 Andra finansiella skulderoch förutbetalda intäkterövriga skulder 34,9 9,1 34,9 9,1 Andra finansiella skulder

varav terminskontrakt 27,4 2,4 27,4 2,4 skulder till verkligt värde via resultat

ränteswappar 0,8 0,0 0,8 0,0 skulder till verkligt värde via resultat

Moderbolaget redovisat verkligt klass värde värde kategori

2008 2007 2008 2007

Förutbetalda kostnader 4,6 0,4 4,6 0,4 lånefordringar och kundfordringaroch upplupna intäkterlikvida medel 0,4 0,4 0,4 0,4 Finansiella tillgångar som kan säljas

räntebärande skulder 64,6 62,0 64,6 62,0 Andra finansiella skulder

Upplupna kostnader 2,9 2,4 2,9 2,4 Andra finansiella skulderoch förutbetalda intäkterövriga skulder 0,5 0,7 0,5 0,7 Andra finansiella skulder

Kreditvärdigheten (i procent) enligt Dun & Bradstreet för:

ProfilGruppens kunder Aktiebolag generellt på ProfilGruppens marknader

AAA

40

AA A N B C

30

20

10

0

Kapitalförvaltning det främsta målet för koncernens kapitalförvaltning är att behålla en hög kreditvärdighet och välbalanserad kapitalstruktur. För att behålla eller för-ändra kapitalstrukturen kan koncernen justera utdelningen till aktieägarna, återföra kapital till aktieägarna eller genomföra nyemission. Målet för kapitalstrukturen är att ha en nettoskuldsättningsgrad på 0,75-1,00 i snitt över en konjunkturcykel. Nettoskuldsättningsgraden definieras som räntebärande skulder och avsättningar minskat med likvida medel i förhållande till eget kapital. vid årets slut uppgick nettoskuldsätt-ningsgraden till 0,95 (0,38).

Redovisat och verkligt värde för finansiella instrument



koncernen Moderbolaget 2008 2007 2008 2007

Ställda säkerheter för egna skuldertill kreditinstitut

Fastighetsinteckningar 64,7 64,7 64,7 64,7Företagsinteckningar 95,0 95,0 0,0 0,0Aktier i dotterbolag 194,5 231,6 101,2 101,2

Eventualförpliktelser Borgensförbindelser till förmån för koncernbolag - - 9,3 8,9Borgensförbindelser till förmån för andra företag 1,6 1,6 0,0 0,0Garantiåtaganden FPG/PRI 0,2 0,2 0,0 0,0

Org.nr. Antal Andel, Redovisat Redovisat aktier procent värde värdeBolag 2008 2007

Dotterbolag

Bergströms Utvecklings AB1) 556568-6440 1 000 100 7,6 7,6

ProfilGruppen extrusions AB 556206-5119 940 000 100 101,2 101,2

ProfilGruppen Manufacturing AB 556262-3990 500 100 0,1 0,1

108,9 108,9

Dotterdotterbolag

Dotterbolag till Bergströms Utvecklings AB

ProfilGruppen components AB 556248-8949 1 000 100

Dotterbolag till ProfilGruppen Extrusions AB

elbe Anodisering AB 1) 556265-9713 500 100

ProfilGruppen Danmark A/S, Danmark - 500 100ProfilGruppen GmbH, Tyskland - - 100 ProfilGruppen Ltd, England - - 100 ProfilGruppen Norge AS, Norge - 100 100ProfilGruppen teknik i åseda AB 1) 556263-0250 500 100PtM Mekaniska AB 1) 556301-6665 1 000 100Upptäck Aluminiumi stockholm AB 1) 556317-4555 500 100

styrelsen för samtliga svenska bolag, inklusive moderbolaget, har sitt säte i Uppvidinge kommun. inga ägarförändringar har skett under året.1) Bolagen är vilande.

koncernen ModerbolagetJusteringar för poster som inte ingår i kassaflödet 2008 2007 2008 2007

Av- och nedskrivningar av tillgångar 31,8 32,3 2,6 2,7Rearesultat vid försäljningav anläggningstillgångar -0,6 -0,7 0,0 0,1orealiserade kursdifferenser -0,1 1,2 0,0 0,0Avsättningar för pensioner 0,7 0,2 0,0 0,0Andra ej likviditetspåverkande resultatposter 0,0 -7,7 0,5 -0,3

31,8 25,3 3,1 2,5 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Aktiverade i balansräkningen 56,5 24,7 18,6 2,0Anskaffade genom finansiell leasing -1,4 -1,8 0,0 0,0Ej betalda -7,9 -1,2 -4,9 0,0investeringar från föregående år, betalda i år 1,2 3,5 0,0 1,5

48,4 25,2 13,7 3,5Kursdifferenser i likvida medel Kursvinster (+)/-förluster (-) i ingående likvida medel -6,1 0,1 0,0 0,0Kursvinster (+)/-förluster (-)i förändring av likvida medel 6,2 0,5 0,0 0,0

0,1 0,6 0,0 0,0Betalda räntor erlagd ränta -7,2 -7,1 -0,8 -3,4erhållen ränta 0,6 0,8 0,0 0,0

Inga andra likvida medel än kassa och bank finns och därför överensstämmer definitionen av likvida medel i kassaflödesanalysen och i balansräkningen.

Moderbolaget har närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytan-de över sina dotterföretag, se not 22. För skulder och fordringar på dotterbolag se moderbolagets balansräkning. hela moderbolagets nettoomsättning består av hyresintäkter från dotterbolag, dessa hyror är satta på marknadsmässiga villkor. Vice styrelseordförande kontrollerar 14,4 procent (14,1) av rösterna i ProfilGrup-pen AB. de övriga styrelseledamöterna kontrollerar tillsammans 0,7 procent (0,8) av rösterna. därutöver innehar en styrelsesuppleant 0,7 procent (0,7) av rösterna. ledande befattningshavare kontrollerar tillsammans 0,5 procent (0,5) av rösterna i ProfilGruppen AB. vad gäller löner och andra ersättningar samt kostnader och förpliktelser som avser pensioner och liknande förmåner till styrelse, vd och övriga ledande befatt-ningshavare, se not 5. Utöver vad som angivits i not 5 har inga transaktioner med närstående fysiska personer ägt rum.

koncernen 2008 2007räntebärande skulder 133,2 95,1räntebärande avsättningar 9,2 8,5likvida medel -6,6 -38,7

Total nettoskuld 135,8 64,9

eget kapital 142,3 172,3reserver i eget kapital 22,1 0,4

eget kapital att förvalta 164,4 172,7

Totalt kapital att förvalta 300,2 237,6

Nettoskuldsättningsgrad 0,95 0,38

NOT 21 STÄLLDA SÄKERhETER Och EVENTUALFÖRPLIKTELSER

NOT 24 NÄRSTÅENDERELATIONER Och -TRANSAKTIONER

NOT 25 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR Och BEDÖMNINGAR

NOT 22 ANDELAR I KONcERNBOLAG

NOT 23 KASSAFLÖDESANALYS

Företagsledningen har med styrelsens revisionsutskott diskuterat utveck-lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisnings-principer och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Viktiga bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper VarulagerVarulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings-värdet, vilket vanligtvis innebär värdering till anskaffningsvärde. Under slutet av 2008 föll priset på aluminium ovanligt snabbt och det bedömda nettoför-säljningsvärdet understeg därmed anskaffningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är till viss del en bedömning baserad på prognoser från kunder men även på historiska data. Nettoförsäljningsvärdet per 31 december 2008 bedömdes un-derstiga anskaffningsvärdet med 8,4 Mkr och denna nedskrivning har belastat koncernens resultat.


ÅSEDA DEN 11 FEBRUARI 2009

Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder, IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets

verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfär-dande av styrelsen den 11 februari 2009. Koncernens resultat- och ba-lansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämma den 31 mars 2009.


OmstruktureringskostnaderUnder året har beslut om omstruktureringar fattats. Årets resultat belas-tas med 7,6 Mkr avseende omstruktureringskostnader som inträffar 2009. Avsättningen bedöms innehålla låg osäkerhet då merparten utgörs av löner under återstående uppsägningstid samt andra förpliktelser i samband med uppsägningar, vilka kunnat beräknas med relativt stor säkerhet.

Osäkra kundfordringarKoncernen gör varje balansdag en bedömning för att fastställa behovet av avsättningar för kreditrisker. Bedömningen görs individuellt per kund, i första hand i samråd mellan kundansvarig säljare och koncernens kreditchef. I de fall kundens finansiella situation gör sannolikt att betalning inte kommer att verk-ställas bedöms också möjligheterna att utverka betalning via kreditförsäkring eller ur konkursbo. Efter bästa bedömning avsätts ett belopp motsvarande den fordran som riskerar att gå förlorad.

Staffan HåkansonStyrelsens ordförande

Lars JohanssonStyrelsens vice ordförande

Nils ArthurStyrelseledamot

Verkställande direktör

Eva FärnstrandStyrelseledamot

Ulf GranstrandStyrelseledamot

Kurt NilssonStyrelseledamot

Utsedd av de anställda

Ulf NäslundStyrelseledamot


Kjell SvenssonStyrelseledamot

VÅR REVISIONSBERÄTTELSE HAR LÄMNATS DEN 11 FEBRUARI 2009

Kerstin MouchardAuktoriserad revisor Ernst & Young AB

Åke AnderssonAuktoriserad revisorErnst & Young AB

Åke Andersson

Kjell Svensson

Kerstin Mouchard

Nedskrivningsprövning av goodwillVid beräkning av kassagenererande enheters återvinningsvärde för bedöm-ning av eventuellt nedskrivningsbehov av goodwill har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattningar av parametrar gjorts, se not 11.

Exponering mot utländska valutorFörändringar i valutakurser kan ha relativt stor påverkan på koncernens re-sultat. I not 20 ges mer information om koncernens exponering för utländska valutor och vilka åtgärder som vidtas för att minska risken i denna exponering.

PensionsantagandenFöretagsledningen har gjort en bedömning om en förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna i Norge som överstiger diskonteringsräntan med en procentenhet eftersom detta är den avkastningsnivå som används för norska företag under 2008. Om den faktiska avkastningen under 2009 överstiger den långsiktigt förväntade skulle koncernens oredovisade aktuariella vinster öka, vilket kan få till följd att de oredovisade aktuariella vinsterna faller utanför kor-ridoren och att en andel av dessa skulle behöva redovisas över resultat- och balansräkningen. Stora negativa avvikelser skulle kunna leda till att aktuariella förluster behöver redovisas.



RevisionsberättelseTill årsstämman i ProfilGruppen AB (publ) Org nr 556277-8943

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredo-visningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i ProfilGrup -pen AB (publ) för räkenskapsåret 2008. Bolagets och koncernens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 20–42. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt-ningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen til-lämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grund-val av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisions-sed i Sverige. Det innebär att vi planerat och ge-nomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan infor-mation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämp-ning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och kon-

cernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkstäl-lande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redo-visningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträk-ningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Växjö den 11 februari 2009

Ernst & Young AB Kerstin Mouchard

Auktoriserad revisor

Ernst & Young AB Åke Andersson


Ernst & Young AB


4 4 S T Y R E L S E O C H R E V I S O R E R

Styrelse

Staffan Håkanson – född 1942 1)

Ordförande

Civilingenjör och civilekonom

Tidigare VD Bombardier Transportation Sweden AB

Ledamot sedan 1991

Ordförande sedan 1999

Övriga styrelseuppdrag: Ordförande i Tågia AB, Fordonskammaren AB, LanTeam Consulting AB och Tillberga Förvaltnings AB. Ledamot i Skultuna Flexible AB

Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 6 400

Ulf Granstrand – född 1947

Civilingenjör

Direktör för Alfa Lavals Process Technology-division och medlem av Alfa Lavals koncernledning

Övriga styrelseuppdrag: Ordförandei Alfdex AB. Ledamot i Exir AB.


Lars Johansson – född 1945 1)

Vice ordförande

Ekonom

Tidigare VD i ProfilGruppen 1980–2002

Ledamot sedan 1981

Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Investment AB Chiffonjén och Inkubatorbolaget i Växjö AB


Tage Johansson – född 1951 1)

Anställd i ProfilGruppen sedan 1981


Suppleant från 2001


Nils Arthur – född 1950 1)

VD i ProfilGruppen sedan 2002

Civilingenjör

Ledamot sedan 2002


Kurt Nilsson – född 1956 1)



Ledamot sedan 2006

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

S T Y R E L S E O C H R E V I S O R E R 4 5

REVISORER

Revisionsbolaget Ernst & Young AB utsågs på års-stämman 2007 till bolagets revisorer för en period om fyra år.

Kerstin MouchardFödd 1952

Auktoriserad revisor (huvudansvarig)

Ernst & Young AB

Revisor i bland annat Alfa Laval AB, Cardo AB och Strålfors AB.

Åke Andersson Född 1957


Ernst & Young AB

Revisor i bland annat JLT Mobile Computers AB och Rottne Industri AB.

Peter Cederborg – född 1963 1)



Suppleant sedan 2001


Ulf Näslund – född 1952 1)



Ledamot sedan 2006


Eva Färnstrand – född 1951

Civilingenjör

Tidigare brukschef för Södra Cell Mönsterås, VD för TidningstryckarnaAB och ledande befattningar inom SCA

Övriga styrelseuppdrag: Ledamot i Indutrade AB och Sveaskog AB

Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien


Kjell Svensson – född 1948

Byggnadsingenjör och marknads-ekonom

Tidigare verkställande direktör och koncernchef för Cardo AB (publ)

Ledamot sedan 2006

Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Schindler AB, Elektrologik AB och Indus AB


Aktieinnehaven inkluderar eventuellt indirekt ägande genom bolag.

1) Ledamoten är enligt Svensk kod för bolagsstyrning att betrakta som beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen.


BolagsstyrningsrapportBolagsstyrning i ProfilGruppen ProfilGruppen är ett svenskt aktiebolag, vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen och återfinns på listan Small Cap. Styrningen av bolaget sker via årsstäm-man, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och Svensk kod för bolagsstyrning.

ÅrsstämmaÅrsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Årsstämman väljer bolagets styrelse. Till årsstäm-mans uppgifter hör också att bland annat fastställa bolagets balans- och resultaträkningar, att besluta om disposition av resultatet samt att besluta om ansvars-frihet för styrelseledamöter och VD. Årsstämman väljer också bolagets revisorer. Vid ProfilGruppens årsstämma den 5 april 2008 närvarade aktieägare representerande 35,8 procent av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var VD och koncer-nens ledningsgrupp, bolagets revisorer och styrelse närvarande. Protokollet från årets stämma finns publicerat på bolagets hemsida.

ValberedningVid årsstämman beslutades att valberedningens uppgift är att föreslå styrelseordförande, övriga sty-relseledamöter till årsstämman 2009 eller när behov finns, mötesordförande till årsstämma samt styrelse-, utskotts- och revisionsarvoden. Valberedningen föreslår även, när så skall ske, revisorer. Styrelsens ordförande kan väljas till ledamot av valberedningen men kan inte utses till valberedning-ens ordförande. Styrelsens ordförande skall i god tid före stämman tillse att valberedningens samman-sättning offentliggörs. Aktieägare skall i god tid före stämman kunna lämna förslag till valberedningen. Stämman 2008 beslutade att såsom valberedning inför årsstämman 2009 utse Mats Egeholm, Torgny Prior, Gunnel Smedstad och Staffan Håkanson med Mats Egeholm som ordförande. Arvode till valbered-ningen beslutades utgå med totalt 100 000 kronor att fördelas inom valberedningen. Under året har valberedningen haft fem möten. Därutöver har valberedningen haft löpande kontakter. StyrelseStyrelsens arbete regleras bland annat av den svenska aktiebolagslagen, bolagsordningen, Svensk kod för bolagsstyrning och den arbetsordning som styrelsen fastställt för sitt arbete. Styrelsens uppgifter är bland annat att tillsätta verkställande direktör, säkerställa att bolaget har effektiva system för uppföljning av verksamheten och att bolaget ger tillförlitlig och korrekt information.

I ProfilGruppen skall styrelsen bestå av lägst tre och högst sju ledamöter samt högst tre suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs årligen på årsstämman för tiden till nästkommande årsstämma. ProfilGruppens styrelse har under verksamhetsåret 2008 bestått av sex stämmovalda ledamöter utan suppleanter och två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. En presentation av styrelsen finns på sidorna 44–45. Vid årsstämman den 5 april 2008 valdes Staffan Håkanson till styrelseordförande. På det efterföljande konstituerande styrelsemötet valdes Lars Johansson till vice ordförande.

Styrelsens ersättningÅrsstämman beslutade att arvode till styrelsele-damöterna för tiden till nästa årsstämma utgår med sammanlagt 1 070 tkr (810), varav arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 tkr (250) och styrelsens vice ordförande 160 tkr (150). Koncernens VD uppbär inget styrelsearvode. Arvoden till övriga tre stämmovalda ledamöter uppgår till 130 tkr (120) per person. Arvoden till de två ledamöter som utsetts av de anställda och deras suppleanter uppgick till 14 tkr (13) per person. Till ledamöterna i styrelsens re-visionsutskott utgår arvode om 100 tkr (100), fördelat på 50 tkr (50) till revisionsutskottets ordförande och 25 tkr (25) var till de övriga ledamöterna. Till leda-möterna i styrelsens ersättningsutskott utgår arvode om 100 tkr (0), fördelat på 50 tkr (0) till ersättnings-utskottets ordförande och 25 tkr (0) var till de övriga ledamöterna. Styrelsens ordförande har i övrigt inte erhållit några ersättningar eller förmåner.

Styrelsens arbeteVid det konstituerande sammanträdet väljer styrelsen vice ordförande, utser utskottens ledamöter, fattar beslut om firmateckning och instruktion för verkstäl-lande direktören. Vid detta sammanträde beslutas även om en arbetsordning för styrelsen som skall gälla för tiden fram till nästa konstituerande styrelse-sammanträde. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens övergripande arbetsuppgifter, styrelsens syn på styrelseuppdraget, regler för styrelsesamman-träden, arbetsfördelning mellan styrelse och VD samt formerna för den löpande ekonomiska rapporteringen. Styrelsesammanträdena förbereds av styrelseord-förande och VD, som tillsammans under året föreslår dagordning för de aktuella styrelsemötena. Den verk-ställande ledningen förser ledamöterna med skriftliga rapporter och underlag inför respektive sammanträde. På dagordningen till mötena finns stående punkter och dessa berör verkställande direktörens föredrag-ning om:

staffan håkanson, styrelse-ordförande i ProfilGruppen, hälsar välkommen till årsstäm-man 2008.

4 6 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O RT

PROFILGRUPPENS VALBEREDNING

Mats Egeholm – född 1945Tidigare finanschef i ProfilGruppen(1980–2004)

ordförande i valberedningen

styrelseuppdrag: ledamot i Melam AB, Nelson Garden AB och veg tech AB (publ).

övriga uppdrag: vd i östers support AB (publ) och vd i åseda centrumfastigheter AB

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 345 728 B-aktier

[email protected]

Staffan håkanson – född 1942ordförande i styrelsen sedan 1999

tidigare vd Bombardier Transportation Sweden AB

övriga styrelseuppdrag: ordförande i Tågia AB, Fordonskammaren AB, lanteam consulting AB och tillberga Förvaltnings AB. Ledamot i Skultuna Flexible AB

Övriga uppdrag: Ledamot av Ingenjörs-vetenskapsakademien

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 6 400 B-aktier

Torgny Prior – född 1957Delägare i Prior & Nilsson Fond- och kapitalförvaltning AB

Representerar fonderna Yield och Idea.

Aktieinnehav i ProfilGruppen, via Yield och Idea: 635 194 B-aktier

Gunnel Smedstad – född 1961Konsult/egen företagare

styrelseuppdrag: vice ordförande i Länsförsäkringar Göinge. Ledamot i Mellersta skåne kraft ekonomisk förening och Mellersta skånes elhandel AB.

Aktieinnehav i ProfilGruppen: 400 B-aktier


• verksamhetens utveckling • marknadsutveckling och konkurrens • utveckling inom personalområdet • miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor • investeringsäskanden.

Styrelsesammanträden i ProfilGruppen, utöver det konstituerande styrelsemötet, hålls minst fyra gånger per år och har olika mötesteman. Protokoll förs av styrelsens sekreterare, som är bolagets finanschef. Be-slutsnoteringar upprättas senast två dagar efter mötena och de distribueras ojusterade till styrelsen. Mötespro-tokoll justeras först av styrelseordförande och därefter av två ledamöter innan distribution till styrelsen sker. Löpande under året erhåller styrelsens ledamöter månatliga rapporter som belyser bolagets ekonomis-ka och operativa utveckling. Dessa upprättas av VD och finanschef. Styrelsens handhavande av sina åliggande avseende kontroll föregås i vissa fall av beredning i ersättnings- eller revisionsutskott. Utöver denna kon-troll rapporterar bolagets revisorer till styrelsen varje år iakttagelser från sin granskning och bedömningar av bolagets interna kontroll. En rutin för årlig utvärdering av styrelsens arbete finns och årets utvärdering visar att arbetet för-bättrats ytterligare. Utvärderingen tjänar dels som underlag för handlingsplan för förbättringar, dels som underlag för valberedningens arbete med att sätta samman styrelsen. Antal genomförda möten sedan föregående års-stämma och närvaron vid dessa redovisas i tabellen till höger.

ErsättningsutskottSedan konstituerande styrelsesammanträde 2008 har ersättningsutskottet bestått av styrelseledamöterna Staffan Håkanson (ordförande i utskottet), Lars Johansson och Eva Färnstrand. Principer för ersättning till ledande befattningsha-vare fastställs av årsstämman. Ersättningsutskottets uppgift är att upprätta förslag till dessa principer och att fastställa nivåerna för ersättning till företagsled-ningen. Frågor som rör VD:s övriga anställnings-villkor bereds av ersättningsutskottet och beslutas av styrelsen. Villkoren omprövas årligen. Lön till företagsledning har under 2008 bestått av en fast och en rörlig del. Storleken på den rörliga ersättningen har varit kopplad till koncernens resultat efter finansiella poster och definierade personliga mål. Ett tak för den rörliga ersättningen har satts till 25 procent av den fasta lönen. Mer information om ersättning till VD och övriga i företagsledningen finns i not 5.

RevisionsutskottRevisionsutskottet har under 2008 bestått av styrelse-ledamöterna Kjell Svensson (ordförande i utskottet), Ulf Granstrand och Staffan Håkanson. Utskottets uppgift är att bereda styrelsens arbete med att kvali-tetssäkra bolagets finansiella rapportering. Utskottet har haft kontinuerlig kontakt med bolagets revisorer för att informera sig om revisionens inriktning och omfattning samt diskutera synen på bolagets risker. Vidare fastställer revisionsutskottet riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Utskottet har även till uppgift att utvärdera revisionsinsatsen och att ge denna information till valberedningen samt att biträda valberedningen vid framtagandet av förslag till revisor och arvodering av revisionsinsatsen.

VD och koncernledningVD är ansvarig för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ansvarar för att hålla styrelsen informerad om verksamheten och tillse att styrelsen har nödvän-diga beslutsunderlag. VD upprättar månatliga rapporter vilka redogör för bolagets ekonomi, strategiska frågeställningar och betydelsefulla affärer med mera. VD håller dessutom styrelse-ordföranden kontinuerligt uppdaterad om bolagets utveckling. Koncernledningen i ProfilGruppen består av sju personer vilka presenteras på sidan 49. Lednings-gruppen ansvarar för att planera, styra och följa upp den dagliga verksamheten. Protokollförda möten i gruppen hålls normalt varannan vecka. Stående punkter på agendan är säkerhet, personal, ekonomi, försäljning, produktion, kvalitet och strategi. Under 2008 hölls 18 (23) protokollförda ledningsmöten. Befogenheter och ansvar för VD, koncernled-ning och chefer är definierade i policyer, riktlinjer, befattningsbeskrivningar och attestinstruktioner.

Externa revisorerProfilGruppens revisorer väljs normalt för en period av fyra år av årsstämman. Vid årsstämman 2007 valdes Ernst & Young som revisorer, med huvudansvarig Kerstin Mouchard för en första period av fyra år. Revisorerna granskar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget och kvali-teten i bolagets finansiella rapportering. Revisorerna rapporterar sin granskning till aktieägarna genom revisionsberättelsen, vilken framläggs på årsstäm-man. Härutöver lämnas skriftliga och muntliga rap-porter till företagsledningen, revisionsutskottet och styrelsen. Utöver revisionen och konsultuppdrag i redovis-

B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O RT 4 7

NärvAro och ANtAl MöteN FÖR STYRELSELEDAMÖTERNA

Styrelse Ersätt- Revi- nings- sions- utskott utskott

staffanhåkanson 8 2 2

larsjohansson 7 2

Nils Arthur 8

eva Färnstrand 8 2

Ulf Granstrand 8 3

Kjellsvensson 8 3

kurtNilsson 1) 8

UlfNäslund 1) 7

Petercederborg 2) 8

tagejohansson 2) 7

Totaltantal möten 8 2 3

1) Utsedd av de anställda, ordinarie2) Utsedd av de anställda, suppleant


Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag som avrapporterats genom vår revisionsberättelse daterad den 11 februari 2009 har vi på styrelsens uppdrag översiktligt granskat bolagsstyrningsrapporten (sid 46–48) för ProfilGruppen för 2008.

Vår granskning har inte haft som syfte att utvärdera hur väl den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har fungerat under räkenskapsåret. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att bolagsstyrningsrapporten inte har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod

för bolagsstyrning eller att styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen inte, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med Vägledning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Växjö den 11 februari 2009

nings- och skattefrågor har revisorerna inga övriga uppdrag i ProfilGruppen-koncernen. Upplysningar om ersättningar till revisorerna finns i not 6.

Intern kontroll avseende den fi nansiella rapporteringen för 2008Med hänvisning till uttalande från Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning (060906) lämnar styrelsen nedan en rapport över hur den interna kontrollen gällande finansiell rapportering är organiserad i ProfilGruppen. Denna rapport har inte granskats av bolagets revisorer. Enligt såväl Aktiebolagslagen som Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för att bolaget har en tillfredsställande internkontroll. Ansvaret för att upprätthålla en effektiv kontrollmiljö och det löpande arbetet med intern kontroll och riskhantering är delegerat till koncernledningen. Grunden i den interna kontrollen är en relevant och effektiv kontrollmiljö. ProfilGruppens kontrollmiljö består av den organisatoriska strukturen, befattnings-beskrivningar, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som är klart definierade och kommunicerade genom styrande dokument som interna policyer, riktlinjer och manualer. Exempel på sådana dokument är:

- Arbetsordningar för styrelsen och dess utskott och instruktioner för verkställande direktören.

- Policyer för kreditgivning, råvaruinköp, finansie -ring, valutasäkring och informationssäkerhet.

- Koncernövergripande redovisnings- och rapporte-ringsmanual.

- Attestinstruktioner, inklusive beslutsordning för investeringar, som skall vara kända av alla berörda.

Uppföljning av efterlevnaden av dessa riktlinjer sker genom revisioner av ProfilGruppens kvalitetsavdel -ning och kontroll av koncernens ekonomiavdelning.

Styrelsen anser att den interna kontrollen i bolaget är god och att det därför inte finns anledning att avsätta resurser till särskild funktion för intern kontroll. Analys och uppföljning av finansiell utveckling sker månatligen på såväl konsoliderad nivå som ope-rativ enhetsnivå. Finansiella rapporter och samman-ställningar görs av koncernens ekonomiavdelning. En controller har särskilt ansvar för förädlingsbo-lagen och följer upp att rutiner för internkontroll efterlevs även inom dessa verksamheter. Styrelsens uppföljning sker genom att styrelsen tillställs månatliga finansiella rapporter samt vid styrelsemöten i samband med varje kvartalsbok-slut behandlar koncernens finansiella ställning och resultat i enlighet med styrelsens arbetsordning. Styrelsens revisionsutskott har uppdraget att utvär-dera hur bolagets system för intern kontroll fungerar och hålla sig väl insatt i väsentliga värderingar och bedömningar som ligger till grund för de finansiella rapporterna. Bolagets finanschef ansvarar för den löpande uppföljningen av den interna kontrollen och rapporterar till styrelsens revisionsutskott.

Avvikelser från Svensk kod för bolagsstyrningBolaget tillämpar merparten av de regler som inne-fattas av Svensk kod för bolagsstyrning. En mindre avvikelse har förekommit under 2008: • Hälften av de stämmovalda styrelseledamöterna är oberoende i förhållande till bolaget och ledningen.

Staffan HåkansonStyrelseordförande i ProfilGruppen AB

Kerstin MouchardAuktoriserad revisor, Ernst & Young AB

Åke AnderssonAuktoriserad revisor, Ernst & Young AB

4 8 B O L A G S S T Y R N I N G S R A P P O RT

Nils ArthurVD och koncernchefFödd 1950Anställd 2002Aktieinnehav i ProfilGruppen: 25 800

Roger DahnProduktionschefFödd 1950Anställd 1981Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Erik HermanssonPersonalchefFödd 1967Anställd 2007Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Anders MånssonInköpschefFödd 1968Anställd 2005Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Peter PetterssonMarknads- och försäljningschefFödd 1964Anställd 2007Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Peter SchönFinanschefFödd 1969Anställd 2006Aktieinnehav i ProfilGruppen: 1 000

Ulrika SvenssonRedovisningschefFödd 1974Anställd 2000Aktieinnehav i ProfilGruppen: 0

Koncernledning

PROFILGRUPPENS LEDNING. Från vänster: Erik Hermansson, Ulrika Svensson, Anders Månsson, Roger Dahn, Peter Schön, Peter Pettersson och Nils Arthur.

L E D N I N G 4 9

Andel riskbärande kapital – Eget kapital och uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen

Avkastning på eget kapital – Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital

Avkastning på sysselsatt kapital – Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital

Balansomslutning – Värdet av samtliga tillgångar, såsom fastigheter, maskiner och inventarier, varulager, kundfordringar och likvida medel

Direktavkastning – Föreslagen utdelning i procent av aktiekursen vid årets slut

Kapitalomsättningshastighet – Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital

Kassaflöde från den löpande verksamheten – Kassaflöde från den dagliga verksamheten.

Kassaflöde per aktie – Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Likviditetsreserv – Kassa och bank samt outnyttjade lånelöften från bankerna vid periodens slut.

Nettoskuld – Räntebärande skulder och räntebärande avsättningar (avsättningar till pensioner) reducerade med likvida medel.

Nettoskuldsättningsgrad – Nettoskuld dividerat med eget kapital.

P/E-tal – Aktiekursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.

Resultat före avskrivningar – Rörelseresultat med tillägg för avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar.

Resultat per aktie – Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Resutatmarginal – Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.

Räntetäckningsgrad – Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Soliditet – Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Spread – Anger skillnaden mellan aktiens köp- och säljkurs i förhållande till genomsnittet av köp- och säljkurs.

Sysselsatt kapital – Balansomslutning minus ej räntebärande skulderoch uppskjuten skatt.

Utdelningsandel – Föreslagen utdelning i procent av årets resultat.

Alutin – Varumärke för ytbehandlingsmetod av typen anodisering som dessutom ger ett ledande och dekorativt ytskikt.

Anodisering – Elektrolytisk ytbehandlingsprocess som ger en isolerande och dekorativ yta.

Bearbetning – Samlat begrepp för olika processer som förädlar aluminium-profilen, exempelvis bockning, fräsning eller ytbehandling.

Extrudering – Se Strängpressning.

Förädling – Se Bearbetning.

Strängpressning – Att tillverka profiler genom att pressa ett aluminiumgöt genom ett verktyg.

EKONOMISKA BEGREPP

ORDLISTA

Nils Arthur

VD och koncernchefTelefon +46 474 554 [email protected]

Peter Schön

FinanschefTelefon +46 474 551 [email protected]

Årsstämma 2009 31 mars 2009

Delårsrapport första kvartalet 23 april 2009

Delårsrapport andra kvartalet 22 juli 2009

Delårsrapport tredje kvartalet 23 oktober 2009

Bokslutskommuniké 2009 februari 2010

EKONOMISK KALENDER

Aktuell information finns alltid på hemsidan: www.profilgruppen.se.Hemsidan finns också på engelska: www.profilgruppen.com.

Årsredovisningen kommer att finnas i sammandrag på engelska.Grafisk form: Johan Castor, Giv Akt.Foto: Jonas Ljungdahl och Nicklas Rudfell.

Repro och tryck: Lenanders Grafiska AB, Kalmar. Svensk upplaga: 6 500 ex, engelsk upplaga 2 000 ex.

Distribution sker till alla aktieägare som vid tiden för distribution finns registrerade som aktieägare hos VPC AB.

ÖVRIG INFORMATION

KONTAKTPERSONER

Profi lGruppen AB

Box 36 SE-360 70 Åseda Tel +46 474 550 00 Fax +46 474 711 28 www.profilgruppen.se

ProfilGruppen marknadsför,utvecklar och tillverkar kundanpassadeprofiler och komponenter i aluminium.

avkomponenttillverkningsommöterdemyckethögasäkerhetskravenifordonsbranschen.Dehårdatolerans-ochk

Documents

Transcript of avkomponenttillverkningsommöterdemyckethögasäkerhetskravenifordonsbranschen.Dehårdatolerans-ochk