-Gris, nöt och lamm - Lantbrukarnas Riksförbund...Sydkorea 1 003 -18 Storbritannien 1 480 9...
Transcript of -Gris, nöt och lamm - Lantbrukarnas Riksförbund...Sydkorea 1 003 -18 Storbritannien 1 480 9...
Ekonomi och Marknad – december 2017-Gris, nöt och lamm
2 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017
Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris,
nöt och lamm.
• De genomsnittliga EU-priserna på
griskött har en tydligare koppling till
exportutvecklingen till Kina, även om
viss eftersläpning råder. Under första
halvåret av 2017 hade EU de högsta
genomsnittliga priserna på griskött
sedan 2013. Samtidigt väcktes frågor
om rådande handelsutveckling och
prisnivåer var långsiktigt hållbara eller
bara en tillfällig bubbla till följd av den
kinesiska omstruktureringen av den
inhemska grisproduktionen under 2016.
I jämförelse med de sju första månaderna
2016 har EUs export till Kina minskat
med 43 procent under 2017, enligt
siffror från EU. Som en konsekvens av
en vikande exportmarknad har EUs
genomsnittliga priser fallit tillbaka med
närmare 17 procent sedan pristoppen i
juni. I Tyskland är samma siffra minus 19
procent.
Gris• Exporten av europeiskt nötkött har
den starkaste trenden på fem år och
prognosen för helåret talar om en
10-procentig ökning mot föregående
år. Hong Kong utgör en allt viktigare
exportdestination för europeiskt
nötkött. Även Filipinerna får en
viktigare roll, inte minst på grund
av landets intresse för lågförädlade
styckdetaljer. Utvecklingen
återspeglar sig i prisutvecklingen på
EU-nivå, som i genomsnitt är närmare
tre procent högre under 2017, jämfört
med föregående år. Den svenska
prisbilden fortsätter alltjämt att skilja
sig från den som råder inom EU och
bland direkta konkurrentländer.
Under årets 48 inledande veckor låg
de genomsnittliga svenska priserna
närmare 23 procent över EU-snittet.
• Svenska prisbilden på lamm,
uttryckt i SEK, har förbättrats med
0,6 procent under 2017 i förhållande
till 2016. Utvecklingen följer samma
mönster som EU marknaden
totalt sett men också vad som kan
observeras i Irland. De svenska
lammpriserna är i genomsnitt 6,4
procent högre än de irländska och
0,6 procent lägre än snittet i EU.
Till skillnad från både det svenska
gris- respektive nötköttet, som mer
eller mindre är frikopplad från
utvecklingen på EU- marknaden,
utvecklar sig inte efterfrågan på
svenskt lammkött på samma sätt.
Den svenska lammnoteringen ligger
snarare på EU-snittet och prisbilden
påverkas starkt av handelsflöden
och den svaga ställningen på
hemmamarknaden.
Nöt Får och lamm
LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017 | 43 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017
Gris
Slaktutveckling och handels-flöden i SverigeAntalet slaktade grisar ökade med 2,4 procent under de inledande
nio månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år.
Utvecklingen ligger linje med prognosen för helåret 2017.
Svenskt griskött fortsätter att förstärka sin marknadsposition på
hemmamarknaden. I slutet av september 2017 uppgick marknadsandelen
till närmare 73 procent, det är en förstärkning med 4,8 procent jämfört
med perioden januari-september föregående år. När handelsutvecklingen
för årets första inledande nio månader nu redovisas ser trenden ut att
fortsätta. Importvolymerna minskar sammantaget med 6,7 procent. Dock
växer den svenska marknadsandelen på en totalt sett krympande marknad.
Sedan 2013 har förbrukningen av griskött minskat med närmare fem
procent i Sverige.
Den svenska exporten av griskött ökade med 12,1 procent under samma
period och kan i sin helhet förklaras av en kraftigt ökad avsättning på den
nya zeeländska marknaden (+53%). Exportvolymerna motsvarar knappt en
fjärdedel av vad som importeras. Fortfarande utmärks exportambitionerna
av relativt spridda skurar, närmare 40 procent av exportvolymerna
under det första kvartalet går till ett större antal länder som i denna
sammanställning benämns Övriga.
Tabell 1. Slaktutveckling och handelsflöden av griskött i Sverige.
Källa: Jordbruksverket och SCB.
Sverigejanuari -
september 2017
∆ perioden (%)
2017/2016
Antal slaktade grisar (1 000-tal)
1 939,6 2,4
Export (ton) 21 854 12,1
Polen 5 982 -1
Nya Zeeland 2 345 53
Danmark 1 596 24
Italien 304 449
Sydkorea 1 003 -18
Storbritannien 1 480 9
Estland 323 42
Övriga 8 821 13
Import (ton) 88 405 -6,7
Tyskland 37 711 -7
Danmark 22 736 -13
Nederländerna 5 320 -5
Finland 4 788 -10
Belgien 2 195 0
Italien 1 753 -10
Irland 1 416 -18
Ungern 52 -10
Övriga 14 435 8
Utvecklingen i svensk grisproduktionDe genomsnittliga EU-priserna på griskött har en tydligare kopp-
ling till exportutvecklingen till Kina, även om viss eftersläpning
råder. Under första halvåret av 2017 upplevde EU de högsta
genomsnittliga priserna på griskött sedan 2013. Samtidigt väcktes
frågor om rådande handelsutveckling och prisnivåer var lång-
siktigt hållbara eller bara en tillfällig bubbla till följd av den
kinesiska omstruktureringen av den inhemska grisproduktionen
under 2016. Under andra kvartalet 2017 började en svagare efter-
frågan från Kina, samt konkurrens från bland annat Canada,
sätta tydliga spår i handelsstatistiken. I jämförelse med de sju
första månaderna 2016 har EUs export till Kina minskat med 43
procent under 2017, enligt siffror från EU. Prognosen för helåret
talar om en minskad export från EU motsvarande nio procent.
Raset på den kinesiska marknaden kompenseras delvis genom
en ökad efterfrågan från andra asiatiska handelspartners såsom
Japan, Sydkorea och Filippinerna. Som en konsekvens av en
vikande exportmarknad har EUs genomsnittliga priser fallit
tillbaka med närmare 17 procent sedan pristoppen i juni.
I Tyskland är samma siffra minus 19 procent. Under samma
period har den svenska prisbilden förstärkts med närmare tre
procent och understryker återigen skillnader i marknadsförutsätt-
ningar där de svenska grispriserna inte alls har samma expo-
nering för globala handelsflöden.
LönsamhetsindikatorSlaktgrisproduktionen och smågrisproduktionen upplever en
marginalförsvagning under perioden januari-november med 7,1
respektive 2,3 procent i förhållande till samma period föregående
år. Foderpriserna är mellan 2 och 3,8 procent högre under 2017,
samtidigt är de svenska avräkningspriserna för både små-
respektive slaktgrisar i stort sett oförändrade sett mellan åren.
Sett över längre period upplever dock svensk grisproduktion en
stark lönsamhetsutveckling.
Figur 1. Avräknings-priser på slaktsvin i utvalda EU-länder, tre år bakåt.
Källa: Jordbruksverket och EU- kommissionen.
•••••Sverige
Danmark
Tyskland
Polen
EU
19
18
17
16
15
14
13
12
11
10
sek/
kg
20
14
-43
20
14
-48
20
15
-01
20
15
-06
20
15
-11
20
15
-16
20
15
-21
20
15
-26
20
15
-31
20
15
-36
20
15
-41
20
15
-46
20
15
-51
20
16
-03
20
16
-08
20
16
-13
20
16
-18
20
16
-23
20
16
-28
20
16
-33
20
16
-38
20
16
-43
20
16
-48
20
17-0
1
20
17-0
6
20
17-1
1
20
17-1
6
20
17-2
1
20
17-2
6
20
17-3
1
20
17-3
6
20
17-4
1
20
17-4
6
Figur 2. Den svenska slaktgrisnoteringen i relation till priset på färdigfoder1 och priset på smågrisar2.
Källa: Egen bearbetning1Multplicerat med en faktor: 2,8 kg foder/kg levande tillväxt.2Priset på smågrisar är dividerat med en slaktvikt om 91,4 kg.
•••Smågris/slaktvikt
Foder x 2,8
Slaktgris
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017 | 65 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017
Nöt
Antalet slaktade nötkreatur minskade med närmare 1,2 procent under
årets första nio månader i förhållande till samma period föregående år.
Men utvecklingen fortsätter att variera kraftigt mellan djurkategorier.
En fortsatt avtagande slakt av i synnerhet kalv och hondjur vittnar om ett
gynnsamt marknadsläge och en pågående besättningsuppbyggnad, delvis
genom omstruktureringar av befintliga mjölkbesättningar.
Den svenska exporten av nötkött ökade med 11,5 procent under
perioden januari - september 2017 i jämförelse med föregående år, dock
från förhållandevis låga nivåer. En fortsatt stark handelsutveckling till
Tyskland bidrar till detta men med tanke på de höga svenska nötkötts-
priserna rör det sig sannolikt om vidareexport av importerat nötkött.
Importen av nötkött till Sverige minskade med 6,2 procent under
samma period. De tre största importländerna; Irland, Tyskland och
Nederländerna fortsätter tappa marknadsandelar i Sverige. Mycket talar
för att utvecklingen står sig på årsbasis vilket innebär lite av ett trendbrott
på den svenska marknaden som har en närmast obruten trend av stigande
import av nötkött sedan slutet på 80-talet. Samtidigt visar förbrukningen
av nötkött tecken på att minska under 2017 efter en stigande konsumtions-
trend sedan 2009.
Slaktutveckling och handels-flöden i Sverige
Tabell 2. Slaktutveckling och handelsflöden av nötkött i Sverige.
Sverigejanuari– september 2017
∆ perioden (%) 2017/16
Antal slaktade nötkreatur(1 000 – tal)
296,6 -1,2
Kalv 10,2 -14,3
Tjur 134,5 4,1
Stut 26,7 5,1
Ko 85,9 -7,2
Kviga 39,3 -4,2
Export (ton) 13 678 11,5
Tyskland 8 592 21
Finland 1 490 -14
Danmark 1 291 10
Belgien 438 -3
Norge 201 -7
Nederländerna 31 78
Övriga 1 634 4
Import (ton) 99 735 -6,2
Irland 22 734 -13
Tyskland 17 196 -5
Nederländerna 18 020 -6
Polen 14 925 1
Danmark 9 778 5
Brasilien 1 239 -22
Finland 2 596 -6
Italien 3 859 -10
Övriga 9 388 -9
Källa: Jordbruksverket och SCB.
Utvecklingen i svensk nötköttsproduktionExporten av europeiskt nötkött har den starkaste trenden på fem
år och prognosen för helåret talar om en 10-procentig ökning
mot föregående år. Hong Kong utgör en allt viktigare export-
destination för Europas nötkött. Även Filipinerna får en viktigare
roll inte minst på grund av landets intresse för lågförädlade styck-
detaljer. Detta återspeglar sig i prisutvecklingen på EU-nivå som
i genomsnitt är närmare tre procent högre under 2017 jämfört
med föregående år. Den svenska prisbilden fortsätter alltjämt att
skilja sig från den som råder inom EU och bland direkta kon-
kurrentländer. Under årets 48 inledande veckor låg de genom-
snittliga svenska priserna närmare 23 procent över EU-snittet.
Både EU överlag (+3,2%), Irland (+1,8%) och Tyskland (+3,9%)
har dock starkare pristrender än vad som råder för svenska nöt-
köttspriser som försämrats i förhållande till föregående års nivå.
Irland, som är en framstående exportör av nötkött, gynnas av sin
exponering på viktiga exportmarknader.
LönsamhetsindikatorKalvpriserna har fallit med 1,8 procent och foderkostnaderna har
stigit med 2,5 procent under 2017 i förhållande till föregående
år medan avräkningspriserna är förhållandevis stabila.
Sammantaget ger nyckeltalet nötkött minus foder och kalv i
medeltal 12,52 kronor per kilo hittills i år (vecka 1 - vecka 47)
vilket kan jämföras med 13 kronor per kilo motsvarande period i
fjol. En marginalförsämring för innevarande år motsvarande 3,7
procent.
Figur 3. Avräknings-priser på ungtjurar i utvalda EU-länder, tre år bakåt.
Källa: Jordbruksverket och EU- kommissionen.
•••••Sverige
Danmark
Tyskland
Irland
EU
50
48
46
44
42
40
38
36
34
32
30
sek/
kg
20
14
-45
20
14
-50
20
15
-3
20
15
-8
20
15
-13
20
15
-18
20
15
-23
20
15
-28
20
15
-33
20
15
-38
20
15
-43
20
15
-48
20
15
-53
20
16
-05
20
16
-10
20
16
-15
20
16
-20
20
16
-25
20
16
-30
20
16
-35
20
16
-40
20
16
-45
20
16
-50
20
17-0
3
20
17-0
8
20
17-1
3
20
17-1
8
20
17-2
3
20
17-2
8
20
17-3
3
20
17-3
8
20
17-4
3
Figur 4. Avräkningspris, kalv- och foderkostnad per kg slaktad vikt.
Avser 16 månaders mjölkrastjur, 300 kg slaktad vikt. Uppgifterna bygger på SCBs statistik för en R3 ungtjur men är justerade för klassning, från R till O-, och transportkostnad till slakteriet på drygt en krona är borträknad.
Källa: Bearbetning av Svenska köttföretagen
50,00
45,00
40,00
35,00
30,00
25,00
20,00
15,00
10,00
5,00
0,00
2010
•••Kalv
Foder
Nötkött
2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017 | 87 | LRF 2017 - EKONOMI OCH MARKNAD – DECEMBER 2017
Får och lamm
Tabell 3. Slaktutveckling och handelsflöden av får och lamm i Sverige.
Sverigejanuari-september 2017
∆ perioden (%) 2017/16
Antal slaktade tackor och baggar (1 000-tal)
22,2 17,6
Antal slaktade lamm (1 000-tal)
150,1 5,4
Export 192 -19,1
Import 10 648 3,5
Irland 4 024 24
Nya Zeeland 2 415 -16
Belgien 534 23
Tyskland 617 29
Övriga 3 058 -6
Källa: Jordbruksverket och SCB
För första gången på relativt länge går produktionstillväxten av svenskt
lammkött i takt med konsumtionstillväxten, vilket talar för att den svenska
marknadsandelen inte kommer att urholkas ytterligare under 2017.
Antalet slaktade lamm, tackor och baggar har ökat markant under de
första nio månaderna i förhållande till samma period föregående år. Mest
anmärkningsvärd är utvecklingen för tackor och baggar där en ökning
motsvarande 17,6 procent kan noteras. Sannolikt är utvecklingen en effekt
av införandet av djurvälfärdsersättning på tackor. Ersättningssystemet har
medfört en besättningsuppbyggnad och därmed ökad produktion. Det har
också inneburit en ändrad hållandeperiod av tackor som gör att de går till
slakt vid annan tid på året än tidigare. Den huvudsakliga ökningen av
slaktade tackor och baggar kan observeras under årets inledande sex
månader.
Exporten av svenskt lammkött är försumbar och handelsstatistiken ska
betraktas med viss skepsis då mycket talar för att exporten rör sig om
vidareexport av utländskt lammkött.
Det inledande kvartalet 2017 minskade importen av lammkött till Sverige
vilket var något av trendbrott. Då ytterligare två kvartal kan redovisas blir
det tydligt att utvecklingen var tillfällig. En lägre produktionskapacitet i
Nya Zeeland kompenseras av ökade handelsvolymer från Irland och
sammantaget ökar importen med 3,5 procent under de inledande nio
månaderna av 2017 i förhållande till samma period föregående år.
Slaktutveckling och handels-flöden i Sverige
Utvecklingen i svensk lammproduktionSvenska prisbilden på lamm, uttryckt i SEK, har förbättrats med
0,6 procent under 2017 i förhållande till 2016. Utvecklingen följer
samma mönster som EU-marknaden totalt sett men också vad som
kan observeras i Irland. De svenska lammpriserna är i genomsnitt
6,4 procent högre än de irländska och 0,6 procent lägre än snittet
i EU. Till skillnad från både det svenska gris- respektive nötköttet,
som mer eller mindre är frikopplad utvecklingen på EU-
marknaden, utvecklar sig inte efterfrågan på svenskt lammkött
på samma sätt. Den svenska lammnoteringen ligger snarare på
EU-snittet och prisbilden påverkas starkt av handelsflöden och
den svaga ställningen på hemmamarknaden.
LönsamhetsindikatorPrisnivån till den svenske bonden, uttryckt i SEK, är svagt stig-
ande (+0,6%) mot föregående år. Sammantaget förbättrades
marginalerna i lammproduktionen marginellt. Dock var
prisnivån 2016 ett trendbrott med lägre priser jämfört med
tidigare år. Marknaden har alltså stabiliserats på en något lägre
nivå än den under 2015.
Figur 5. Avräkning-spriser på tunga lamm i utvalda EU-länder, tre år bakåt.
Källa: Jordbruksverket och EU- kommissionen.
•••SE
Irland
EU
SEK
/kg
62
58
54
50
46
42
38
34
20
14
-46
20
14
-51
20
15
-4
20
15
-9
20
15
-14
20
15
-19
20
15
-24
20
15
-29
20
15
-34
20
15
-39
20
15
-44
20
15
-49
20
16
-01
20
16
-06
20
16
-11
20
16
-16
20
16
-21
20
16
-26
20
16
-31
20
16
-36
20
16
-41
20
16
-46
20
16
-51
20
17-0
4
20
17-0
9
20
17-1
4
20
17-1
9
20
17-2
4
20
17-2
9
20
17-3
4
20
17-3
9
20
17-4
4
60
50
40
30
20
10
0
Figur 6. Utvecklingen i slaktintäkter och foderkostnader i den svenska lammproduk-tionen.
Bearbetning av Magnus Jönsson.
•••Kraftfoder kr/kg
Grovfoder kr/kg
Slaktpris/kg
20
10
-1
20
10
-18
20
10
-35
20
10
-52
20
11-1
7
20
11-3
4
20
11-5
1
20
12
-16
20
12
-33
20
12
-50
20
13
-15
20
13
-32
20
13
-49
20
14
-14
20
14
-31
20
14
-48
20
15
-13
20
15
-30
20
15
-47
20
16
-11
20
16
-28
20
16
-45
20
17-1
0
20
17-2
7
60
50
40
30
20
10
0
Utgivare: LRF 2017Text: Christian NordenskjöldTextbearbetning: Ingrid Whitelock – Whitelock ProjektmediaGrafisk form: Korea GrafiskaFoto: Ola Ekstrand, Magnus Jakobsson, Jens Ljungdahl, Eleonore Marcusson, och Ester Sorri