VUXENUTBILDNING I ETT
SAMHÄLLSPERSPEKTIVVåren 2008
Inför den avslutande kursenför grundstudier
VAD ÄR VUXENPEDAGOGIK?
Första föreläsningen
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxna lär sig och utvecklasMedvetet/målinriktad – omedvetet/spontant
På egen hand,individuellt
tillsammans med andrai organisationer
av olika slag
Under hela sitt livsförlopp
..och allt detta påverkar samhälletsamt organiseras/styrs inom samhället
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Pilkarna utanför Sandö
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Pilkarna utanför Sandö Vem är de?
Varför pilkar de?Vad gör de då de inte pilkar?
Vilka inlärningsprocesser ingår i pilkandet?Deltar de i vuxenutbildning?
Om ej – varför inte?Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Thailandsturisterna
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
ThailandsturisternaVem är de?
Varför reser de till Thailand?Vad gör de då de inte reser?
Vilka inlärningsprocesser ingår i resandet?Deltar de i vuxenutbildning?
Om ej – varför inte?Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Fotbollspelarna
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
FotbollsspelarnaVem är de?
Varför spelar/tränar de fotboll?Vad gör de då de inte spelar/tränar?
Vilka inlärningsprocesser ingår i spelandet?Deltar de i vuxenutbildning?
Om ej – varför inte?Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Deltagarna i läsecirklar
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vem är de?Varför läser böcker/deltar i läsecirklar?
Vad gör de då de inte gör detta?Vilka inlärningsprocesser ingår
i läsandet/deltagande?Deltar de i vuxenutbildning?
Om ej – varför inte?Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?
Deltagarna i läsecirklar
Samhällsnivå
Organisationsnivå
Individnivå
LIVSLÅNGT LÄRANDE
Vuxenutbildning
Fritt bildningsarbete
Livslångt Lärandesom praxis
Vardags-lärande
Vuxenundervisningoch - inlärning
Fritt bildningsarbeteVuxenpedagogik
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
som policy
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
LIVSLÅNGT LÄRANDE
Ersätter och erövrar vuxenpedagogiken som vetenskapsområde – betonar dess tvär- eller flervetenskaplighet, dess karaktär som samhällsvetenskap med studieobjektet den vuxnes lärande och verksamhet i olika sammanhang
Normativ alla måste lära sig genom hela livet! Deskriptiv hur lär sig människor i olika sammanhang?Vuxenpedagogikens kritisk-normativa utgångspunkt (repair-activity) hotad
Då det livslånga lärandet utvidgar medvetenheten för lärande i olika sam- manhang (vardagslärande) blir behovet av koordinerande helhetsstra-tegier större
Europeisk (vuxen)utbildningspolicy
Active citizenship, social inclusion, personal fulfilment, employability/adaptability
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
LIVSLÅNGT LÄRANDE
I ett efterindustriellt samhälle ersätts den återkommande utbildningen med livslångt lärande som är till sin karaktär/kvalitet någonting helt nytt?
Kunskap och information måste utvidgas/ersättas av kunnande, som antas på ett djupare och flexiblare sätt täcka människans förmågor och kvaliteter (kärnkunnande – toppkunnande)
Social kompetens – ett likadant, (för) flexibelt samlingsbegrepp= social flexibilitet, elastiska människor
Livslångt lärande aktiverar förutom de olika kontexterna för inlärning de immateriella kapitalformerna; human kapital; socialt kapital, identitetskapital samt det som vi inte kan artikulera, dvs.
Tyst kunskap
Tystkunskap
Tyst kunskap
ExplicitVerbaliserbar
kunskapFokuserad kunskap
HUMANCULTURALSOCIALIDENTITY
CAPUT = HEAD
HUMANCULTURALSOCIALIDENTITY
CAPUT = HEAD
”RELATIONSHIPS MATTERS”
”The theory of social capital is, at heart, most straightward, Its central thesis can be summed up in two words:”Field, J. 2003. Social capital
… i Svenskfinland
BARBECUING ALONE
..men övrigt i vårt samhälle
HUMAN CAPITAL SOCIAL CAPITAL
IDENTITY CAPITAL
Skills Knowledge Qualifications
Networks Associations Family, friends
Self-concept
Health
Folk as a social category
Folk as a cultural category
Folk as a political category?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
PISA?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
PISA FOR ADULTSVAD ÄR DET MAN ÄMNAR TA FASTA PÅ OCH MÄTA?
DVS - VAD ÄR HUMANKAPITAL?
Andra föreläsningen
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
VUXENPEDAGOGIK?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Hur vuxna lär sig och hur man lär vuxna?Inlärningspsykologiskt och didaktiskt perspektivVuxenlärarrollen från föreläsare .......... MentorInom ramen för vuxenutbildning (formell)
Varför vuxna lär sig (inte lär sig) Motiv och MålHur går lärandet till? Livslångt,-brett och -djupt lärande
De vuxnas aktivitet, verksamhet och därmed lärande i diverse sammanhang. Lärande som tolkning av och menings-skapande kring/förståelse sina aktiviteter i olika sammanhangLivserfarenhet, -situation påverkar tolkningarna och förståelsen (kan uppfattas som kritik och ifrågasättande)
Vuxna lär sig och utvecklas som människor/individer/ arbetstagare/medborgare i mötet med andra vuxna/människor
VUXENPEDAGOGIK
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Inlärnings- och utvecklingsprocessernahar att göra med
Kunskaper ochfärdigheter
Emotioner, motivationoch intresse
Det (sociala) sammanhanget
Illeris, K. 2001. Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Olika sammanhang för livslångt lärandeOlika sammanhang för livslångt lärande
tillfällig-spontaninlärning
1.FormelltMEDBORGARE
2. NonformelltARBETSTAGARE
3.InformelltINDIVID
Inom utbildningsystemet
FÖR SAMHÄLLET
Inom arbetslivets organisationer,intressegrupper av olika slag
FÖR PRODUKTIONEN
Individuellt, i grupper som uppstår spontantFÖR KULTUREN
fortlöpande i vardagen
Källa: Tuomisto 1994
3.
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
1.FormelltMEDBORGARE
2. NonformelltARBETSTAGARE
3.InformelltINDIVID
3.
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
(Vuxen)utbildningssystem
samhällsstrukturerna vardagssfärenvardagssfären
S a m h ä l l e t VuxenhetVuxenhet
inlärning inlärningm ö t e t
Undervisning Inlärning
Vuxenutbildningsorganisation
Företag X
erfarenheter erfarenheter
historia - nutid - framtid
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
INDUSTRISAMHÄLLEDet som vuxna som arbetstagare fysiskt presteradeEffektivitet, produktivitet i arbetsprocessernaFritid för vila och rekreation (uthållighet, noggrannhet)Fritid - arbetstid
KUNSKAPSSAMHÄLLEKreativitet, innovativitet, nyskapande - det kognitivaBehov av att dra nytta av de mänskliga egenskaperna/förmågornaLärande, social samspel, kunnande, erfarenhetsbaserad tyst kunskapSkillnaden mellan fritid och arbetstid försvinner
Formellt vuxenlärande inom vuxenutbildningUtbildning - kurser
Informellt vuxenlärandeWorkplace, work-based learning
Handledning, mentorskap
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Från till
Eller
ORGANISERING AV ARBETE
ORGANISERING AV VUXENLÄRANDE
Vilket kunnande behövs?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Aktiv medborgare= aktiv deltagare i vuxenutbildning(Forskning om) deltagande i vuxenutbildning
Kritiska synpunkterÄr deltagandet alltid entydigt bra och gott?Vuxenutbildaren som missionär/räddare i nöden som hjälper de stackars vuxne att anpassa sig
Är endast lärandet i formella sammanhang legitimt?Urval av innehåll och metoder ej enbart teknisk och neutral process
Varför hanterar man vuxna enbart som individer?.. frånkopplade sina sociala referensramar
Är icke-deltagande endast beroende av olika hinder och motivationsbrist? Eller kanske ett medvetet val!
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
PISA FOR ADULTSHuman kapital är lika med
Kognitivt kunnande Arbetsplatskunnande
Användning av IKT Medialäsfärdighet
Skapa ny kunskap och kommunicera den i växelverkan med andra
Tredje föreläsningen
Vuxenutbildning i Norden och i FinlandEnligt Nordic Adult Education Compared
@ Det genomsnittliga deltagandet (andel av vuxna) klart högre än i övriga världen @ Skillnaden mellan Norden och den övriga världen mindre då det gäller arbetsrelaterad vuxenutbildning -> Nordisk folkbildningstradition @ Inga könsskillnader i Norden beträffande arbetsrelaterad vuxen- utbildning@ Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan ålders- grupperna/generationerna dock stora (särskilt Finland)@ Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan vuxna med olika utbildningsbakgrund (endast folk/grundskola - utbildning på andra stadiet/ högre utbildning) stora (särskilt Finland)
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Den första moderniteten:
Antingen-EllerDen andra moderniteten:
Både-Och
Ulrich Beck (2000): Brave new world of work
Universitetsstuderande – arbetstagareUniversitetsstuderande – förälder
Vuxen arbetstagare – livslång studerandeArbetstagare – arbetslös Företagare – arbetstagare
PILKAREN?
Vuxenpedagogik och vuxenutbildning i vår tid
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
vuxenhet
Vuxenutbildning som återkommande utbildning
Vuxenhet?
Livslångt lärande i ett kunskapssamhälle
Vuxenhet?
Vuxenhet?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
SOCIAL
LIFELONG ACTIVE
CAPITAL
CITIZENSHIPLEARNING
Popular and community education
Adult and continuing education
Från fritt bildningsarbete till livslångt lärandeeller
fritt bildningsarbete och livslångt lärande
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
KUNSKAP EMOTION
SOCIAL
LEDNING INTELLIGENS
KAPITALKOMPETENS
Vuxenpedagogik
EkonomiOrganisations-
teoriFöretags-ledning
Kunskapsekonomi i kunskapssamhället
Academill – Kunskapskvarnen !!
Lärande organisation
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxenutbildning – för vem och för vad?I samhällets tjänst: duktiga, skickliga och aktiva medborgare som bidrar till samhällsutvecklingen och –anpassningen
I arbetslivets och organisationernas: duktiga, skickliga och innovativa arbetstagare som bidrar till organisationers över-levnad och framgång
I de vuxnas tjänst: Verksamhet som bidrar till att de vuxna kan orientera sig i sin tid och sitt samhälle samt klarar sig på arbetsmarknaden
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Sivistyksellinen aikuiskasvatus
Jälkimoderneissa käytännöissä tarvittavat taidot ja toiminta. Taito oppia tuntemaan itsensä, pitämään huolta itsestään että huolehti-maan toisista ihmisistä ja ympäristöstään. Taitoa huolehtia itseään koskevista asioista, muodostaa kriittisesti oma käsityksensä yhteisistä asioista ja tarpeen tullen ottaa niihin julkisesti kantaa. Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen tehtävänä on tukea yksilöitä ja ryhmiä sivistyksellisen elämäntaidon saavuttamisessa, ylläpitämi-sessä ja uudentamisessa? Osallistua arkielämän moninaisiin toimin-toihin niistä oppien ja niitä rikastuttaen.
Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen lähtökohta voisi olla ihmiselämän arvon kunnioittaminen sellaisenaan. Sivistyksellisyydellä persoonallinen, sosiaalinen, globaali ja ekologinen ulottuvuus
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
aktivitetpolitik
det sociala
Identitetskapital
Social aktion
Social medvetenhet Yrke och arbetsliv
kapital utbildning
medborgarskap
jagetterapi
ínstitution
Livsstil
Humankapital
Vuxenlärandets tre funktioner
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxna lär sig och utvecklasMedvetet/målinriktad – omedvetet/spontant
På egen hand,individuellt
Under hela sitt livsförlopp
..och allt detta påverkar samhälletsamt organiseras/styrs inom samhället
Fritt bildningsarbetefolkbildning
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vapaa sivistystyö – Folkbildning – Folkeoplysning
Vapausfrihet
Kansafolk
Sivistys valistus
bildning - upplysning
Att bli människa och medborgare
Bli någon eller något ?Become someone or something?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Att bli människa och medborgare?Bli någon eller något ?
Lag om fritt bildningsarbete (Nr 632/1998)
1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från prin-cipen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländ-ka samhället
Frihet från eller frihet till?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Arbetsformer InnehållUndervisning och inlärningsmetoder allmänt bildande
studiecirkel, internat allmänbildningdialog levande ord
Organisation(sformer)Folkbildningsorganisationer och förbund
Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar),arbetar- och medborgarinstitut
Idé, ideologi, uppgiftMål, utgångspunkter, processer, utfall
Dynamik, mångfald, koppling till livs- och erfarenhetsvärlden,aktivitet, jämlikhet, frihet, frivillighet, eget initiativ
En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund
Undervisning och inlärningsmetoder allmänt bildandestudiecirkel, internat allmänbildning
dialog levande ord
Organisation(sformer)Folkbildningsorganisationer och förbund
Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar),arbetar- och medborgarinstitut
Idé, ideologi, uppgiftMål, utgångspunkter, processer, utfall
Dynamik, mångfald, koppling till livs- och erfarenhetsvärlden,aktivitet, jämlikhet, frihet, frivillighet, eget initiativ
En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund
Vad är folkbildning?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Hur definierar man FBA inom FBA?MedborgarinstitutenA. Hänvisning till lagen om FBAB. Allmänbildande kommunal (vuxen)läroanstaltC. En lokal aktör som svarar mot lokala behovD. Ett medel för att inhämta kunskaper och utveckla färdigheterE. Fria och frivilliga aktiviteter på fritiden
FolkhögskolornaA. I linje med lagen om FBAB. Pedagogisk och innehållslig frihet – inga examenC. Kristen syn på världen och människanD. Människans holistiska tillväxt
StudiecentralernaA. Hänvisning till lagen om FBAB. Medborgerlig fostranC. De utbildningsbehov som den egna målgruppen har
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vad gör man på arbetar- och medborgarinstituten? ~ Väver mattor som ges som julklappar till bekanta
~ Bygger båtar under största möjliga tystnad
~ Sjunger i en självtillräcklig kör
~ Surfar på internet
~ Lär sig att placera möblerna på rätt ställen därhemma
~ Repeterar grunderna i engelska för tionde gången
~ Jumppar
~ Leviterar
~ Skolar och drillar hundar
~ Lär sig att koka hembrännt
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
De grundläggande värdedimensionerna i vuxenutbildning INDIVIDEN Studier som ett medel SAMHÄLLET Självstyrd Utifrån styrdFrivilligt deltagande Påbjudet deltagande
Studier med egenvärde Som en livsform Fritt bildningsarbete Yrkesutbildning
Folk enlightenment
Communityeducation
Liberal education
Popular education
Sense of communityand belonging
Individual growth and development
A strive for social change
Citizens in civil societies
Nordic tradition of adult education
Nordic traditionof adult education
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Den Nordiska folkbildningstraditionen
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxna lär sig och utvecklasMedvetet/målinriktad – omedvetet/spontant
På egen hand,individuellt
Under hela sitt livsförlopp
..och allt detta påverkar samhälletsamt organiseras/styrs inom samhället
Vardagslärande ilokalsamhällenCommunity adult education
Definitioner på utbildning i lokalsamhällenSyftet med utbildning i lokalsamhällen är att med hjälp av pedagogiska och utbildningsmässiga åtgärder främja människors (som lever inom ett avgränsbart geografiskt område) vilja och kapacitet att förbättra sin livskvalitet
Community education can be defined as all educational activities that support organisations, groups and individuals in their functioning in the community.
Lokalsamhälle: Människor som bor på ett i någon mening avgränsbart område och som på grund av detta har regelbundna kontakter med varandra. Den regelbundna växelverkan leder till att människor med tiden utvecklar en känsla av samhörighet, vilken man även ger uttryck för genom olika typer av symboler.
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
från gemeinschaft
till
en lättsam nysamhöriget
..
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Det fria bildningsarbete och folkbildarna måste ut ur sina institut och söka sig till de människor, de utslagna som inte aktiverar sig själva Hur aktivera en man i medelåldern, som varit länge arbetslös, vars sociala umgänge mycket begränsat, som bor ensam i sin lilla stuga, som inte läser dagstidningar och som tar sig en hutt då och då?
Uppsökande verksamhet (hakeva toiminta, outreach work)
Alla har något intresse och känner någon – man aktiverade en av byns frontfigurer, med högt socialt kapital – hoppade in i bilen och började köra runt till de ensamma männen – man samlades kring intresse för fiske – först gick man och fiska tillsammans, därefter ordnades olika diskussions- och utbildnings-tillfällen kring fiske samt kurser i tillverkning av beten – senare startade man ett litet företag för tillverkning av fiskkonserver – några sökte sig till yrkesstudier vid den lokala yrkesläroanstalten
Utgångspunkt, plattform och metod: Människors vardagliga problem, behov och intressen
Verksamheten och den inlärning som följer av olika aktiviteter har sin utgångspunkt i de resurser som redan existerar i lokalsamhället (att identifiera, utveckla och förädla dessa resurser)
Syftet och målet är att förbättra och utveckla livskvaliteten och påver-kansmöjligheterna genom att fokusera och sträva efter att påverka de existerande sociala, kulturella och ekonomiska realiteterna
Alltid i någon mening politiskt och värdeladdat !!
Utbildning i lokalsamhällen
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Aktivitet ochprocesser
Mål och resultat
Kopplingen till det existerande utbildningssystemet
StarkSvag
Exempel på utbildning i lokalsamhällen
Community work/development
Community TV/RadioCommunity Theatre
Outreach WorkCommunity school
Outreach work Menevä < herättävä < hakeva toiminta
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Olika former av utbildning i lokalsamhällen Liberal models of community adult education Liberating models of community adult education
a) Adult education of
b) Adult education for
c) Adult education in
Brookfield, S. 1983
the community
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxna lär sig och utvecklasMedvetet/målinriktad – omedvetet/spontant
På egen hand,individuellt
Under hela sitt livsförlopp
..och allt detta påverkar samhälletsamt organiseras/styrs inom samhället
VUXENLÄRAREN
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Undervisning av vuxna är alltid en etisk handling, i vilken de i sam-hället gällande ideologierna, behoven och målen återspeglar sig. Sam-hället har ett övergripande ansvar för vuxenutbildningen (-undervis-ningen) och dess utformning. Den etiska aspekten utvidgas att gälla utbildningspolitik.
Förhållandet mellan vuxenlärare och -studerande; prestation eller växelverkan?
Undervisning-inlärning är samtidigt ett uttryck för och en förutsättning för den enskilda människans liv.
m ö t e t SL
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
I företag/organisationer pratar ledarna idag om sina medarbetare som familj eller team. Vad följer av detta med tanke på personalutbildningen? Hur utbildar och undervisar man sina familje- eller teammedlemmar?
Vad innebär uttrycket ”kunskap är makt”i det kunskapssamhälle som vi lever i? Vad är makt och i förhållande till vad? Hur kommer makt till uttryck? Vad följer av maktutövande? Till exempel i samband med universitetsstudier? Blir eller är makt ett värde i sig?
m ö t e tMA
L
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll
Estradören förmedlar kunskap genom föreläsningar och utvärderar detta genom övningar och prov (20-40%)
Tutorn skapar förutsättningar för lärande genom stöd, diskussioner och feedback (15-30%)
Tränaren övar sina studeranden att ständigt förbättra sin prestation (15-30%)
Mästaren agerar som en kunnig modell i inlärning av praktiska färdigheter (0-5%)
Producenten skapar en stimulerande fysisk omgivning och allmänna förutsättningar för självstyrda inlärningsprocesser (5-10%)
Virtualläraren fungerar antingen som en stödperson i ett virtuellt sammanhang eller producerar studiemateriel som de studerande kan arbeta med på egen hand (0-15%)
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll
Lärarna förhåller sig till och reagerar på de nya uppgifternaoch rollerna på två olika sätt; a) de betraktar att yrkesrollen har utvidgats och att de nya rollerna ingår i lärarens arbete
b) motsättningarna mellan de olika rollerna löses genom att en del av uppgifterna och rollerna uppfattas som externa i förhållandet till lärarens yrkesroll
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Den kanadensiske vuxenpedagogens Roby Kidds tio budord för vuxenläraren
1. Försök aldrig skapa och forma en annan människa till en kopia av dig – det räcker med en
2. Döm aldrig ut eller förneka aldrig en annan människas behov bara för att beaktandet av det kan vara besvärligt för dig
3. Skyll aldrig på arvsfaktorer eller omgivningens påverka. Människor är kapabla att överkomma dessas begränsande påverkan
4. Betrakta aldrig någon som ett hopplöst fall5. Du skall försöka hjälpa alla att utvecklas till både känsligt-empatiska och
till mentalt starka personer6. Du skall aldrig frånta någon dennes rätt eller ansvar för att bestämma över
sitt eget beteende och dess följder7. Du skall respektera alla som strävar efter att lära sig mera samt utveckla
dig i de gemensamma strävanden till lärande8. Du skall inte utgå från allmängiltiga lösningar eller förvänta dig mirakel9. Du bör bevara den typ av sinne för humor som kan rädda dig från
nervsammanbrott, depression och självgodhet10. Du skall komma ihåg det heliga och det värdefulla i ditt kall men samtidigt
hålla i minnet ”att inte ta dig själv på så jävligt stort allvar”
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Blandat överloppsmaterial
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE Dess ärorika historia och dess två grundläggande mål – personlighets-utveckling (människoblivande) och medborgarfostran (bli en duglig medborgare) blir marginaliserade i det efterindistriella livslånga lärandets samhälle (1,3 miljoner deltagare) eller innebär det egentligen en efter-längtad utmaning för ett fritt bildningsarbete som blivit lat och fet?
Det fria bildningsarbetets uppgift att främja jämlikhet, pluralism och medborgarstyre -> medborgarsamhället måste vitaliseras då demokratin gjort sitt Det fria bildningsarbetets grundläggande uppgifter egentligen de gamla goda, möjligtvis i en ny tappning;
1) allmänbildning 2) medborgar- och demokratifostran 3) stödjandet av de vuxna i strävan att reagera (kritiskt) eller anpassa sig till förändringar i samhället
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE
Demokratin välfärdssamhället utgår från specialisering och frivillig med-borgarverksamhet -> leder till att staten, marknaden och medborgarsamhälle skiljs åt -> även sanning (vetenskap), godhet (moral) och skönhet (konst) skiljs åt
Den liberaldemokratiska modellen som gör sig allt mer gällande innebär att man skiljer åt marknader (den privata), staten (den offentliga) och den tredje sektorn – fritt bildningsarbete tvungen att lämna statens skyddande vingar och söka sig till marknaden eller den tredje sektorn
Sanningvetenskap
Godhetmoral
Skönhetkonst
Staten Den tredjesektorn
Marknaden
FBA?
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Det fria bildningsarbetet har enligt Korsgaard tre riktningar att välja mellan
1. Den förändrar sig inte utan utgår från att det är möjligt att återupprät-ta en efternationell demokrati2. Begreppet slopas i och med att den inte inspirerar till att bygga upp ett efterdemokratiskt samhälle3. Begreppet definieras på nytt för att demokratin är inte möjlig att upprätthålla utan en gestaltning av ett självständigt och suveränt folk
Vilken utgång?Den utvecklingsstödjande: fokuserar arbetsmarknaden och arbets-livets organisationer, överta givna ”störnings- och friktionsskapande” funktionerDen funktionsbevarande: riktar blickarna mot samhället som sådant eller mot de enskilda individerna. Fokus på reproduktion; till uttryck i en strävan efter att förmedling kulturarv, värdegrund och traditioner Den förändringsorienterade: ett återupplivande av det oppositionella, kritiska och ifrågasättande, t.o.m. radikala förhållningssättet. Syfte att utgöra ett verkligt och beaktansvärt alternativ till övrig vuxenutbildning.
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Folkhögskolan tvungen att söka sig nya strategier på utbildningsmarknaden – yrkesinriktad och kompetensgivande utbildning – status och konkurrens – hybridfolkhögskolor som står på flera ben
-> vad blir det av den ideologiska, den uppgiftsdefinierande och den pedagogiska friheten?-> identiteten med levande ord och växelverkan i en virtuell internat?
HYBRIDEN
DEN SPLITTRADE
ENKEL SKROV
Tre typer av folkhögskolor
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
För medborgarinstituten har uppgiften förändrats från upplysning till bildning till fostran till utbildning till service
I dag fyra typer av medborgarinstitut; a) självständiga institut, b) regioninstitut, c) läro- eller servicecenter och d) uppdelade institut (i de stora städerna)
Studiecentralen genom sin starka organisations- och föreningsförankring och utspridning närmast vardagen och gräsrötterna – motorn i det verkliga medborgarsamhället
Men måste anpassa sig till ett föreningslivsaktiviteten håller på att ändra karaktär från de traditionella föreningarna (frikyrkliga, nykterhets, idrott, kultur och fritid) till organisationer med identitet och intresse eller med ekonomi och ägande att göra med
Verksamheten måste inriktas mot den lilla demokratin, lokalsamhällen, de nya samfunden som inte ser ut och fungerar på samma sätt som organisationerna tidigare
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
VARDAGSLÄRANDE
@ Självstyrda, målmedvetna, planerade personliga inlärningsprojekt@ Delaktighet i målstyrda och planerade ”projekt” som leder till erfa- renhetsbaserad inlärning@ Spontan och ofta omedveten inlärning i samband med vardagssyss- lor i arbete eller på fritiden
Individen
Familj
Arbets- kamraterVänner
Konsumtion Media Fritid Arbete Utbildning
Marknaden Staten
Livshistoria
Den anglosachsiska världen
UTBILDNING I LOKALSAMHÄLLEN (SAMFUNDSFOSTRAN)community education, community adult education
ARBETE I LOKALSAMHÄLLENcommunity work, community development, community action
~ sozial pädagogik (Tyskland)~ animation, la vie associative (Frankrike)~ socio-cultural work (Belgien, Holland)~ popular education (Syd-Amerika)
Folkbildning utanför Norden
Folk education, Popular education, People´s education,Liberal adult education
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Kollektivtinriktat
Individuelltinriktat
Förhållandet till det existerande systemet
Att bibehållaAtt förändra
Vuxen-utbildning
Utbildning i lokalsamhällen Frigörande Fri
(c) (b) (a)
Utbildning i lokalsamhällen Enligt inriktning och förhållningssätet till det existerande systemet
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING
Uppgifterna genom vilken kursen presteras
Du väljer två av de fem övergripande teman och skriver en uppsats, essä på cirka 3 sidor om dett tema. Du skall använda kurslitteraturen så mångsidigt som möjligtsom underlag för din uppsats. Men för att det inte bara skall bli ”plock härifrån och därifrån” borde bygga din uppsats på en övergripande tanke eller utgångspunkt. Efter att ha läst de relevanta artiklarna igenom, stanna upp och fundera vad som var det mest centrala eller intressanta beträffande ditt tema. Utgå från detta.
Du får lite extra ”poäng” om du utöver kurslitteraturen använder andra källor, framförallt något aktuellt från media. Likaså kan extra poäng erhållas genom att du i upp-giften bifogar en medstuderandes kommentarer eller synpunkter, alternativt en sammanfattning av en diskussion med en eller flera medstuderande.
Du skall även välja två av begreppen. Först skall du kort definiera begreppet (tvåtill tre meningar) och därefter med egna ord försöka förklara lite mera utförligt vadDin definition ger uttryck för.
Uppgifterna skall lämnas in senast XX.XX 2008 kl. 16.00