VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008

VUXENUTBILDNING I ETT

SAMHÄLLSPERSPEKTIVVåren 2008

Inför den avslutande kursenför grundstudier

VAD ÄR VUXENPEDAGOGIK?

Första föreläsningen

VUXENUTBILDNING OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Vuxna lär sig och utvecklasMedvetet/målinriktad – omedvetet/spontant

På egen hand,individuellt

tillsammans med andrai organisationer

av olika slag

Under hela sitt livsförlopp

..och allt detta påverkar samhälletsamt organiseras/styrs inom samhället


Pilkarna utanför Sandö


Pilkarna utanför Sandö Vem är de?

Varför pilkar de?Vad gör de då de inte pilkar?

Vilka inlärningsprocesser ingår i pilkandet?Deltar de i vuxenutbildning?

Om ej – varför inte?Om ja – i vilken vuxenutbildning och varför?


Thailandsturisterna


ThailandsturisternaVem är de?

Varför reser de till Thailand?Vad gör de då de inte reser?

Vilka inlärningsprocesser ingår i resandet?Deltar de i vuxenutbildning?



Fotbollspelarna


FotbollsspelarnaVem är de?

Varför spelar/tränar de fotboll?Vad gör de då de inte spelar/tränar?

Vilka inlärningsprocesser ingår i spelandet?Deltar de i vuxenutbildning?



Deltagarna i läsecirklar


Vem är de?Varför läser böcker/deltar i läsecirklar?

Vad gör de då de inte gör detta?Vilka inlärningsprocesser ingår

i läsandet/deltagande?Deltar de i vuxenutbildning?


Deltagarna i läsecirklar

Samhällsnivå

Organisationsnivå

Individnivå

LIVSLÅNGT LÄRANDE

Vuxenutbildning

Fritt bildningsarbete

Livslångt Lärandesom praxis

Vardags-lärande

Vuxenundervisningoch - inlärning

Fritt bildningsarbeteVuxenpedagogik


som policy


LIVSLÅNGT LÄRANDE

Ersätter och erövrar vuxenpedagogiken som vetenskapsområde – betonar dess tvär- eller flervetenskaplighet, dess karaktär som samhällsvetenskap med studieobjektet den vuxnes lärande och verksamhet i olika sammanhang

Normativ alla måste lära sig genom hela livet! Deskriptiv hur lär sig människor i olika sammanhang?Vuxenpedagogikens kritisk-normativa utgångspunkt (repair-activity) hotad

Då det livslånga lärandet utvidgar medvetenheten för lärande i olika sammanhang (vardagslärande) blir behovet av koordinerande helhetsstra-tegier större

Europeisk (vuxen)utbildningspolicy

Active citizenship, social inclusion, personal fulfilment, employability/adaptability


LIVSLÅNGT LÄRANDE

I ett efterindustriellt samhälle ersätts den återkommande utbildningen med livslångt lärande som är till sin karaktär/kvalitet någonting helt nytt?

Kunskap och information måste utvidgas/ersättas av kunnande, som antas på ett djupare och flexiblare sätt täcka människans förmågor och kvaliteter (kärnkunnande – toppkunnande)

Social kompetens – ett likadant, (för) flexibelt samlingsbegrepp= social flexibilitet, elastiska människor

Livslångt lärande aktiverar förutom de olika kontexterna för inlärning de immateriella kapitalformerna; human kapital; socialt kapital, identitetskapital samt det som vi inte kan artikulera, dvs.

Tyst kunskap

Tystkunskap

Tyst kunskap

ExplicitVerbaliserbar

kunskapFokuserad kunskap

HUMANCULTURALSOCIALIDENTITY

CAPUT = HEAD

HUMANCULTURALSOCIALIDENTITY

CAPUT = HEAD

”RELATIONSHIPS MATTERS”

”The theory of social capital is, at heart, most straightward, Its central thesis can be summed up in two words:”Field, J. 2003. Social capital

… i Svenskfinland

BARBECUING ALONE

..men övrigt i vårt samhälle

HUMAN CAPITAL SOCIAL CAPITAL

IDENTITY CAPITAL

Skills Knowledge Qualifications

Networks Associations Family, friends

Self-concept

Health

Folk as a social category

Folk as a cultural category

Folk as a political category?


PISA?


PISA FOR ADULTSVAD ÄR DET MAN ÄMNAR TA FASTA PÅ OCH MÄTA?

DVS - VAD ÄR HUMANKAPITAL?

Andra föreläsningen


VUXENPEDAGOGIK?


Hur vuxna lär sig och hur man lär vuxna?Inlärningspsykologiskt och didaktiskt perspektivVuxenlärarrollen från föreläsare .......... MentorInom ramen för vuxenutbildning (formell)

Varför vuxna lär sig (inte lär sig) Motiv och MålHur går lärandet till? Livslångt,-brett och -djupt lärande

De vuxnas aktivitet, verksamhet och därmed lärande i diverse sammanhang. Lärande som tolkning av och menings-skapande kring/förståelse sina aktiviteter i olika sammanhangLivserfarenhet, -situation påverkar tolkningarna och förståelsen (kan uppfattas som kritik och ifrågasättande)

Vuxna lär sig och utvecklas som människor/individer/ arbetstagare/medborgare i mötet med andra vuxna/människor

VUXENPEDAGOGIK


Inlärnings- och utvecklingsprocessernahar att göra med

Kunskaper ochfärdigheter

Emotioner, motivationoch intresse

Det (sociala) sammanhanget

Illeris, K. 2001. Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx


Olika sammanhang för livslångt lärandeOlika sammanhang för livslångt lärande

tillfällig-spontaninlärning

1.FormelltMEDBORGARE

2. NonformelltARBETSTAGARE

3.InformelltINDIVID

Inom utbildningsystemet

FÖR SAMHÄLLET

Inom arbetslivets organisationer,intressegrupper av olika slag

FÖR PRODUKTIONEN

Individuellt, i grupper som uppstår spontantFÖR KULTUREN

fortlöpande i vardagen

Källa: Tuomisto 1994

3.


1.FormelltMEDBORGARE

2. NonformelltARBETSTAGARE

3.InformelltINDIVID

3.


(Vuxen)utbildningssystem

samhällsstrukturerna vardagssfärenvardagssfären

S a m h ä l l e t VuxenhetVuxenhet

inlärning inlärningm ö t e t

Undervisning Inlärning

Vuxenutbildningsorganisation

Företag X

erfarenheter erfarenheter

historia - nutid - framtid


INDUSTRISAMHÄLLEDet som vuxna som arbetstagare fysiskt presteradeEffektivitet, produktivitet i arbetsprocessernaFritid för vila och rekreation (uthållighet, noggrannhet)Fritid - arbetstid

KUNSKAPSSAMHÄLLEKreativitet, innovativitet, nyskapande - det kognitivaBehov av att dra nytta av de mänskliga egenskaperna/förmågornaLärande, social samspel, kunnande, erfarenhetsbaserad tyst kunskapSkillnaden mellan fritid och arbetstid försvinner

Formellt vuxenlärande inom vuxenutbildningUtbildning - kurser

Informellt vuxenlärandeWorkplace, work-based learning

Handledning, mentorskap


Från till

Eller

ORGANISERING AV ARBETE

ORGANISERING AV VUXENLÄRANDE

Vilket kunnande behövs?


Aktiv medborgare= aktiv deltagare i vuxenutbildning(Forskning om) deltagande i vuxenutbildning

Kritiska synpunkterÄr deltagandet alltid entydigt bra och gott?Vuxenutbildaren som missionär/räddare i nöden som hjälper de stackars vuxne att anpassa sig

Är endast lärandet i formella sammanhang legitimt?Urval av innehåll och metoder ej enbart teknisk och neutral process

Varför hanterar man vuxna enbart som individer?.. frånkopplade sina sociala referensramar

Är icke-deltagande endast beroende av olika hinder och motivationsbrist? Eller kanske ett medvetet val!


PISA FOR ADULTSHuman kapital är lika med

Kognitivt kunnande Arbetsplatskunnande

Användning av IKT Medialäsfärdighet

Skapa ny kunskap och kommunicera den i växelverkan med andra

Tredje föreläsningen

Vuxenutbildning i Norden och i FinlandEnligt Nordic Adult Education Compared

@ Det genomsnittliga deltagandet (andel av vuxna) klart högre än i övriga världen @ Skillnaden mellan Norden och den övriga världen mindre då det gäller arbetsrelaterad vuxenutbildning -> Nordisk folkbildningstradition @ Inga könsskillnader i Norden beträffande arbetsrelaterad vuxenutbildning@ Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan ålders- grupperna/generationerna dock stora (särskilt Finland)@ Skillnaderna i deltagandet i hela vuxenutbildningen mellan vuxna med olika utbildningsbakgrund (endast folk/grundskola - utbildning på andra stadiet/ högre utbildning) stora (särskilt Finland)


Den första moderniteten:

Antingen-EllerDen andra moderniteten:

Både-Och

Ulrich Beck (2000): Brave new world of work

Universitetsstuderande – arbetstagareUniversitetsstuderande – förälder

Vuxen arbetstagare – livslång studerandeArbetstagare – arbetslös Företagare – arbetstagare

PILKAREN?

Vuxenpedagogik och vuxenutbildning i vår tid


vuxenhet

Vuxenutbildning som återkommande utbildning

Vuxenhet?

Livslångt lärande i ett kunskapssamhälle

Vuxenhet?

Vuxenhet?


SOCIAL

LIFELONG ACTIVE

CAPITAL

CITIZENSHIPLEARNING

Popular and community education

Adult and continuing education

Från fritt bildningsarbete till livslångt lärandeeller

fritt bildningsarbete och livslångt lärande


KUNSKAP EMOTION

SOCIAL

LEDNING INTELLIGENS

KAPITALKOMPETENS

Vuxenpedagogik

EkonomiOrganisations-

teoriFöretags-ledning

Kunskapsekonomi i kunskapssamhället

Academill – Kunskapskvarnen !!

Lärande organisation


Vuxenutbildning – för vem och för vad?I samhällets tjänst: duktiga, skickliga och aktiva medborgare som bidrar till samhällsutvecklingen och –anpassningen

I arbetslivets och organisationernas: duktiga, skickliga och innovativa arbetstagare som bidrar till organisationers över-levnad och framgång

I de vuxnas tjänst: Verksamhet som bidrar till att de vuxna kan orientera sig i sin tid och sitt samhälle samt klarar sig på arbetsmarknaden


Sivistyksellinen aikuiskasvatus

Jälkimoderneissa käytännöissä tarvittavat taidot ja toiminta. Taito oppia tuntemaan itsensä, pitämään huolta itsestään että huolehti-maan toisista ihmisistä ja ympäristöstään. Taitoa huolehtia itseään koskevista asioista, muodostaa kriittisesti oma käsityksensä yhteisistä asioista ja tarpeen tullen ottaa niihin julkisesti kantaa. Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen tehtävänä on tukea yksilöitä ja ryhmiä sivistyksellisen elämäntaidon saavuttamisessa, ylläpitämi-sessä ja uudentamisessa? Osallistua arkielämän moninaisiin toimin-toihin niistä oppien ja niitä rikastuttaen.

Sivistyksellisen aikuiskasvatuksen lähtökohta voisi olla ihmiselämän arvon kunnioittaminen sellaisenaan. Sivistyksellisyydellä persoonallinen, sosiaalinen, globaali ja ekologinen ulottuvuus


aktivitetpolitik

det sociala

Identitetskapital

Social aktion

Social medvetenhet Yrke och arbetsliv

kapital utbildning

medborgarskap

jagetterapi

ínstitution

Livsstil

Humankapital

Vuxenlärandets tre funktioner






Fritt bildningsarbetefolkbildning


Vapaa sivistystyö – Folkbildning – Folkeoplysning

Vapausfrihet

Kansafolk

Sivistys valistus

bildning - upplysning

Att bli människa och medborgare

Bli någon eller något ?Become someone or something?


Att bli människa och medborgare?Bli någon eller något ?

Lag om fritt bildningsarbete (Nr 632/1998)

1§ Det fria bildningsarbetet syftar till att utgående från prin-cipen om livslångt lärande stöda en mångsidig utveckling av individers personlighet och förmåga att fungera i samfund samt främja demokrati, jämlikhet och pluralism i det finländ-ka samhället

Frihet från eller frihet till?


Arbetsformer InnehållUndervisning och inlärningsmetoder allmänt bildande

studiecirkel, internat allmänbildningdialog levande ord

Organisation(sformer)Folkbildningsorganisationer och förbund

Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar),arbetar- och medborgarinstitut

Idé, ideologi, uppgiftMål, utgångspunkter, processer, utfall

Dynamik, mångfald, koppling till livs- och erfarenhetsvärlden,aktivitet, jämlikhet, frihet, frivillighet, eget initiativ

En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund

Undervisning och inlärningsmetoder allmänt bildandestudiecirkel, internat allmänbildning

dialog levande ord

Organisation(sformer)Folkbildningsorganisationer och förbund

Folkhögskolor, studieförbund (medlemsförbund/-föreningar),arbetar- och medborgarinstitut

Idé, ideologi, uppgiftMål, utgångspunkter, processer, utfall

Dynamik, mångfald, koppling till livs- och erfarenhetsvärlden,aktivitet, jämlikhet, frihet, frivillighet, eget initiativ

En bildad och ansvarsfull medlem i samhället och olika samfund

Vad är folkbildning?


Hur definierar man FBA inom FBA?MedborgarinstitutenA. Hänvisning till lagen om FBAB. Allmänbildande kommunal (vuxen)läroanstaltC. En lokal aktör som svarar mot lokala behovD. Ett medel för att inhämta kunskaper och utveckla färdigheterE. Fria och frivilliga aktiviteter på fritiden

FolkhögskolornaA. I linje med lagen om FBAB. Pedagogisk och innehållslig frihet – inga examenC. Kristen syn på världen och människanD. Människans holistiska tillväxt

StudiecentralernaA. Hänvisning till lagen om FBAB. Medborgerlig fostranC. De utbildningsbehov som den egna målgruppen har


Vad gör man på arbetar- och medborgarinstituten? ~ Väver mattor som ges som julklappar till bekanta

~ Bygger båtar under största möjliga tystnad

~ Sjunger i en självtillräcklig kör

~ Surfar på internet

~ Lär sig att placera möblerna på rätt ställen därhemma

~ Repeterar grunderna i engelska för tionde gången

~ Jumppar

~ Leviterar

~ Skolar och drillar hundar

~ Lär sig att koka hembrännt


De grundläggande värdedimensionerna i vuxenutbildning INDIVIDEN Studier som ett medel SAMHÄLLET Självstyrd Utifrån styrdFrivilligt deltagande Påbjudet deltagande

Studier med egenvärde Som en livsform Fritt bildningsarbete Yrkesutbildning

Folk enlightenment

Communityeducation

Liberal education

Popular education

Sense of communityand belonging

Individual growth and development

A strive for social change

Citizens in civil societies

Nordic tradition of adult education

Nordic traditionof adult education


Den Nordiska folkbildningstraditionen






Vardagslärande ilokalsamhällenCommunity adult education

Definitioner på utbildning i lokalsamhällenSyftet med utbildning i lokalsamhällen är att med hjälp av pedagogiska och utbildningsmässiga åtgärder främja människors (som lever inom ett avgränsbart geografiskt område) vilja och kapacitet att förbättra sin livskvalitet

Community education can be defined as all educational activities that support organisations, groups and individuals in their functioning in the community.

Lokalsamhälle: Människor som bor på ett i någon mening avgränsbart område och som på grund av detta har regelbundna kontakter med varandra. Den regelbundna växelverkan leder till att människor med tiden utvecklar en känsla av samhörighet, vilken man även ger uttryck för genom olika typer av symboler.


från gemeinschaft

till

en lättsam nysamhöriget

..



DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Det fria bildningsarbete och folkbildarna måste ut ur sina institut och söka sig till de människor, de utslagna som inte aktiverar sig själva Hur aktivera en man i medelåldern, som varit länge arbetslös, vars sociala umgänge mycket begränsat, som bor ensam i sin lilla stuga, som inte läser dagstidningar och som tar sig en hutt då och då?

Uppsökande verksamhet (hakeva toiminta, outreach work)

Alla har något intresse och känner någon – man aktiverade en av byns frontfigurer, med högt socialt kapital – hoppade in i bilen och började köra runt till de ensamma männen – man samlades kring intresse för fiske – först gick man och fiska tillsammans, därefter ordnades olika diskussions- och utbildnings-tillfällen kring fiske samt kurser i tillverkning av beten – senare startade man ett litet företag för tillverkning av fiskkonserver – några sökte sig till yrkesstudier vid den lokala yrkesläroanstalten

Utgångspunkt, plattform och metod: Människors vardagliga problem, behov och intressen

Verksamheten och den inlärning som följer av olika aktiviteter har sin utgångspunkt i de resurser som redan existerar i lokalsamhället (att identifiera, utveckla och förädla dessa resurser)

Syftet och målet är att förbättra och utveckla livskvaliteten och påver-kansmöjligheterna genom att fokusera och sträva efter att påverka de existerande sociala, kulturella och ekonomiska realiteterna

Alltid i någon mening politiskt och värdeladdat !!

Utbildning i lokalsamhällen


Aktivitet ochprocesser

Mål och resultat

Kopplingen till det existerande utbildningssystemet

StarkSvag

Exempel på utbildning i lokalsamhällen

Community work/development

Community TV/RadioCommunity Theatre

Outreach WorkCommunity school

Outreach work Menevä < herättävä < hakeva toiminta


Olika former av utbildning i lokalsamhällen Liberal models of community adult education Liberating models of community adult education

a) Adult education of

b) Adult education for

c) Adult education in

Brookfield, S. 1983

the community







VUXENLÄRAREN


Undervisning av vuxna är alltid en etisk handling, i vilken de i sam-hället gällande ideologierna, behoven och målen återspeglar sig. Sam-hället har ett övergripande ansvar för vuxenutbildningen (-undervis-ningen) och dess utformning. Den etiska aspekten utvidgas att gälla utbildningspolitik.

Förhållandet mellan vuxenlärare och -studerande; prestation eller växelverkan?

Undervisning-inlärning är samtidigt ett uttryck för och en förutsättning för den enskilda människans liv.

m ö t e t SL


I företag/organisationer pratar ledarna idag om sina medarbetare som familj eller team. Vad följer av detta med tanke på personalutbildningen? Hur utbildar och undervisar man sina familje- eller teammedlemmar?

Vad innebär uttrycket ”kunskap är makt”i det kunskapssamhälle som vi lever i? Vad är makt och i förhållande till vad? Hur kommer makt till uttryck? Vad följer av maktutövande? Till exempel i samband med universitetsstudier? Blir eller är makt ett värde i sig?

m ö t e tMA

L


Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll

Estradören förmedlar kunskap genom föreläsningar och utvärderar detta genom övningar och prov (20-40%)

Tutorn skapar förutsättningar för lärande genom stöd, diskussioner och feedback (15-30%)

Tränaren övar sina studeranden att ständigt förbättra sin prestation (15-30%)

Mästaren agerar som en kunnig modell i inlärning av praktiska färdigheter (0-5%)

Producenten skapar en stimulerande fysisk omgivning och allmänna förutsättningar för självstyrda inlärningsprocesser (5-10%)

Virtualläraren fungerar antingen som en stödperson i ett virtuellt sammanhang eller producerar studiemateriel som de studerande kan arbeta med på egen hand (0-15%)


Vuxenlärarens nya roller eller splittrade yrkesroll

Lärarna förhåller sig till och reagerar på de nya uppgifternaoch rollerna på två olika sätt; a) de betraktar att yrkesrollen har utvidgats och att de nya rollerna ingår i lärarens arbete

b) motsättningarna mellan de olika rollerna löses genom att en del av uppgifterna och rollerna uppfattas som externa i förhållandet till lärarens yrkesroll


Den kanadensiske vuxenpedagogens Roby Kidds tio budord för vuxenläraren

1. Försök aldrig skapa och forma en annan människa till en kopia av dig – det räcker med en

2. Döm aldrig ut eller förneka aldrig en annan människas behov bara för att beaktandet av det kan vara besvärligt för dig

3. Skyll aldrig på arvsfaktorer eller omgivningens påverka. Människor är kapabla att överkomma dessas begränsande påverkan

4. Betrakta aldrig någon som ett hopplöst fall5. Du skall försöka hjälpa alla att utvecklas till både känsligt-empatiska och

till mentalt starka personer6. Du skall aldrig frånta någon dennes rätt eller ansvar för att bestämma över

sitt eget beteende och dess följder7. Du skall respektera alla som strävar efter att lära sig mera samt utveckla

dig i de gemensamma strävanden till lärande8. Du skall inte utgå från allmängiltiga lösningar eller förvänta dig mirakel9. Du bör bevara den typ av sinne för humor som kan rädda dig från

nervsammanbrott, depression och självgodhet10. Du skall komma ihåg det heliga och det värdefulla i ditt kall men samtidigt

hålla i minnet ”att inte ta dig själv på så jävligt stort allvar”


Blandat överloppsmaterial


FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE Dess ärorika historia och dess två grundläggande mål – personlighets-utveckling (människoblivande) och medborgarfostran (bli en duglig medborgare) blir marginaliserade i det efterindistriella livslånga lärandets samhälle (1,3 miljoner deltagare) eller innebär det egentligen en efter-längtad utmaning för ett fritt bildningsarbete som blivit lat och fet?

Det fria bildningsarbetets uppgift att främja jämlikhet, pluralism och medborgarstyre -> medborgarsamhället måste vitaliseras då demokratin gjort sitt Det fria bildningsarbetets grundläggande uppgifter egentligen de gamla goda, möjligtvis i en ny tappning;

1) allmänbildning 2) medborgar- och demokratifostran 3) stödjandet av de vuxna i strävan att reagera (kritiskt) eller anpassa sig till förändringar i samhället


FRITT BILDNINGSARBETE I ETT KUNNANDESAMHÄLLE

Demokratin välfärdssamhället utgår från specialisering och frivillig med-borgarverksamhet -> leder till att staten, marknaden och medborgarsamhälle skiljs åt -> även sanning (vetenskap), godhet (moral) och skönhet (konst) skiljs åt

Den liberaldemokratiska modellen som gör sig allt mer gällande innebär att man skiljer åt marknader (den privata), staten (den offentliga) och den tredje sektorn – fritt bildningsarbete tvungen att lämna statens skyddande vingar och söka sig till marknaden eller den tredje sektorn

Sanningvetenskap

Godhetmoral

Skönhetkonst

Staten Den tredjesektorn

Marknaden

FBA?


Det fria bildningsarbetet har enligt Korsgaard tre riktningar att välja mellan

1. Den förändrar sig inte utan utgår från att det är möjligt att återupprät-ta en efternationell demokrati2. Begreppet slopas i och med att den inte inspirerar till att bygga upp ett efterdemokratiskt samhälle3. Begreppet definieras på nytt för att demokratin är inte möjlig att upprätthålla utan en gestaltning av ett självständigt och suveränt folk

Vilken utgång?Den utvecklingsstödjande: fokuserar arbetsmarknaden och arbets-livets organisationer, överta givna ”störnings- och friktionsskapande” funktionerDen funktionsbevarande: riktar blickarna mot samhället som sådant eller mot de enskilda individerna. Fokus på reproduktion; till uttryck i en strävan efter att förmedling kulturarv, värdegrund och traditioner Den förändringsorienterade: ett återupplivande av det oppositionella, kritiska och ifrågasättande, t.o.m. radikala förhållningssättet. Syfte att utgöra ett verkligt och beaktansvärt alternativ till övrig vuxenutbildning.


DET FRIA BILDNINGSARBETET I ETT ORGANISATIONSPERSPEKTIV Folkhögskolan tvungen att söka sig nya strategier på utbildningsmarknaden – yrkesinriktad och kompetensgivande utbildning – status och konkurrens – hybridfolkhögskolor som står på flera ben

-> vad blir det av den ideologiska, den uppgiftsdefinierande och den pedagogiska friheten?-> identiteten med levande ord och växelverkan i en virtuell internat?

HYBRIDEN

DEN SPLITTRADE

ENKEL SKROV

Tre typer av folkhögskolor


För medborgarinstituten har uppgiften förändrats från upplysning till bildning till fostran till utbildning till service

I dag fyra typer av medborgarinstitut; a) självständiga institut, b) regioninstitut, c) läro- eller servicecenter och d) uppdelade institut (i de stora städerna)

Studiecentralen genom sin starka organisations- och föreningsförankring och utspridning närmast vardagen och gräsrötterna – motorn i det verkliga medborgarsamhället

Men måste anpassa sig till ett föreningslivsaktiviteten håller på att ändra karaktär från de traditionella föreningarna (frikyrkliga, nykterhets, idrott, kultur och fritid) till organisationer med identitet och intresse eller med ekonomi och ägande att göra med

Verksamheten måste inriktas mot den lilla demokratin, lokalsamhällen, de nya samfunden som inte ser ut och fungerar på samma sätt som organisationerna tidigare


VARDAGSLÄRANDE

@ Självstyrda, målmedvetna, planerade personliga inlärningsprojekt@ Delaktighet i målstyrda och planerade ”projekt” som leder till erfarenhetsbaserad inlärning@ Spontan och ofta omedveten inlärning i samband med vardagssyss- lor i arbete eller på fritiden

Individen

Familj

Arbets- kamraterVänner

Konsumtion Media Fritid Arbete Utbildning

Marknaden Staten

Livshistoria

Den anglosachsiska världen

UTBILDNING I LOKALSAMHÄLLEN (SAMFUNDSFOSTRAN)community education, community adult education

ARBETE I LOKALSAMHÄLLENcommunity work, community development, community action

~ sozial pädagogik (Tyskland)~ animation, la vie associative (Frankrike)~ socio-cultural work (Belgien, Holland)~ popular education (Syd-Amerika)

Folkbildning utanför Norden

Folk education, Popular education, People´s education,Liberal adult education


Kollektivtinriktat

Individuelltinriktat

Förhållandet till det existerande systemet

Att bibehållaAtt förändra

Vuxen-utbildning

Utbildning i lokalsamhällen Frigörande Fri

(c) (b) (a)

Utbildning i lokalsamhällen Enligt inriktning och förhållningssätet till det existerande systemet



Uppgifterna genom vilken kursen presteras

Du väljer två av de fem övergripande teman och skriver en uppsats, essä på cirka 3 sidor om dett tema. Du skall använda kurslitteraturen så mångsidigt som möjligtsom underlag för din uppsats. Men för att det inte bara skall bli ”plock härifrån och därifrån” borde bygga din uppsats på en övergripande tanke eller utgångspunkt. Efter att ha läst de relevanta artiklarna igenom, stanna upp och fundera vad som var det mest centrala eller intressanta beträffande ditt tema. Utgå från detta.

Du får lite extra ”poäng” om du utöver kurslitteraturen använder andra källor, framförallt något aktuellt från media. Likaså kan extra poäng erhållas genom att du i upp-giften bifogar en medstuderandes kommentarer eller synpunkter, alternativt en sammanfattning av en diskussion med en eller flera medstuderande.

Du skall även välja två av begreppen. Först skall du kort definiera begreppet (tvåtill tre meningar) och därefter med egna ord försöka förklara lite mera utförligt vadDin definition ger uttryck för.

Uppgifterna skall lämnas in senast XX.XX 2008 kl. 16.00

VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008

Documents

Transcript of VUXENUTBILDNING I ETT SAMHÄLLSPERSPEKTIV Våren 2008