Kumulativa effekter, lokal kunskap och samisk inflytande i MKB – problemanalys och nya grepp
Kaisa Raitio, SLURasmus Kløcker Larsen, SEI
MKB-dagen 18 sept. 2017, SLU, Uppsala
Bilder: Matti Berg
Vem har bott eller jobbat inom Sápmi?
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
550
600
650
700
750
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
An
tal
vin
dk
raft
ve
rk
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
16000
18000
20000
18
84
- Luo
ssavaara K n
r 1, o
mråd
e 1
19
23
- Bju
rlide
n
19
30
- Me
rtaine
n 3
st, Svartlide
n
19
35
- Bju
rvattne
t, Östra H
ögku
lla
19
40
- Orm
sjö
19
47
- Kristin
eb
erg_
2
19
55
- Ke
dträsk
19
57
- Bo
lide
n, Lö
vstrand
19
63
- Storlaisan
4
19
66
- Racke
jaur
19
69
- Leve
änie
mi n
r1 G
ruvb
erge
t nr1
19
72
- Gu
ttusjö
n K
nr 1
19
80
- Bo
lide
n
19
91
- Barse
le; P
etikn
äs
20
01
- Storlid
en
; Aitik; Ersm
arksbe
rget
20
04
- Malm
be
rget
20
06
- Svärtträsk
20
12
- Tapu
li K n
r 1 o
ch 2
He
kta
r
Carl Österlin, SU. Källa: Larsen mfl. 2016.
Ökad tryck på markerna i norra Sverige
Antal vindkraftverk i norra Sverige Ackumulerad markanvisning till gruvor inom Svenska Sápmi
Kumulativa effekter på betesmarker1900-2015: 30 % förlust av funktionellt betesland (4 679 km2)54 % förlust av vinterbete (4 111 km2)
Källa: Sandström, Skarin, Buhot mfl. i Larsen mfl., 2016
Förbättrad hänsyn till kumulativa effekter?
• Nuvarande styrning fungerar inte
• Renskötselperspektiv saknas: landskap, kumulativa effekter
• Bristande erkännande av samiska rättigheter
• Orimliga krav samråd/yttranden – en sameby 2014:
– > 60 samrådsdagar
– 20-30 yttranden
– Ev. överklagan
Hur kan vi förbättra hantering av kumulativa effekter?
• Kartläggning
• Konsekvensbeskrivning
• Beaktandet vid prövning
� Lokal kunskap
�Bevisbördan
�Rättigheter
Hänsyn till kumulativa
effekter
(Vindeln, 2015)
- Tillståndsmyndigheter
- Samebyar, SSR
Gemensam
problemanalys
Konflikter gruvnäring -
renskötsel
(Storforsen, 2016)
- Gruvbolag, Svemin
- Myndigheter
- Samebyar, SSR
Kartlägga olika
problembilder
Främjande och möjlighet för
inflytande
(Sigtuna, 2017)
- Myndigheter
- Departement
- Samebyar, SSR
Ge innebörd till
skyldigheten att främja
Kritisk dialog - En pågående process
Att hantera osäkerhet och oenighet kring kunskap
• Hög osäkerhet + starka intressen� Behövs nya grepp för
kunskapsproduktion
� Gemansamt skapandet av ”data”
� Kartläggning av olika perspektiv/problembilder
� Vända perspektivet på uppgiften för att utmana maktförhållanden
• Bygger på teorier om konflikthantering (e.g. Schön and Rein 1994, Gray 2003) och post-normal science (Funtowicz & Ravetz 1993) (Funtowicz & Ravetz 1993)
Forskningens roll: processledning och analys
• Planeraprogrammet � Skapa mötesplatsför kritisk dialog
• Leda samtalen � Synliggöra olika
perspektiv/problembilder
• Sammanställamaterial� Göra analyser för att förstå institutioner
och praxis
Resultat - Vindeln
Möjligheter för att ta hänsyn till kumulativa effekter
- identifierade av tjänstemän
Resultat - Storforsen1. Parterna är långt från varandra i synen på problembild
• Gruvbolagen och SveMin: problem i samverkans genomförande • kunskap, tillit, vägledning
• Samebyarna och SSR: förutsättningarna för samverkan• Rätten att säga nej, respekten för samiska rättigheter • Brist på politiska mål för rennäringen
2. Men överens om att staten behöver förtydliga spelreglerna• Samiska urfolksrättigheter • Procedur för deltagande
0
10
20
30
40
50
60
70
Gruvnäringen
Myndigheter
Rennäringen
Resultat från problemanalys.
Resultat – Sigtuna (I)
• Alla myndigheter har skyldighet att främja och ge samer inflytande
• Mycket går att göra inom gällande lag genom förbättrad praxis
• Bred stöd från myndigheter och samebyar kring många av förslagen för bättre praxis
• Proaktivt arbete gynnar alla parter: ökad förutsägbarhet
• Sektorslagstiftning behöver tolkas tillsammans med minoritetslagen
Bild: Matti Berg
Myndigheternas skyldighet
• Grundlagen RF 1:2 st 4
• 5 § Minoritetslagen (2009:724)
”Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.”
Bolagens ansvar
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
• Regeringens handlingsplan
” företag som är verksamma i Sverige…ska respektera de mänskliga rättigheterna i all sin verksamhet.”
Resultat – Sigtuna (II)
• Skyldigheten ’att främja’ behöver förtydligas • Myndigheter och samebyar/SSR kan
tillsammansutveckla checklistor för rutiner• Samiska aktörer ska ge innehållet åt ’främja’ i
markanvändning
• Långsiktiga resurser för samebyar/SSR från staten (och från bolag)
• Myndigheter/andra aktörer behöver mer kunskap om rättigheter, renskötseln, kumulativa effekter
• Statens roll: tillräckliga resurser, kompetenser och samordning
• Eventuella ändringar i sektorslagstiftningBild: Matti Berg
1,0
2,0
3,0
4,0
1 2 3 4
Community-owned
Co-managed
Consultation
NotificationSCOPING EVIDENCE
GENERATIONSIGNIFICANCE
DETERMINATIONFOLLOW-UP
NWT, Canada
Aoteroa/New Zealand
Australia
Norway
Sweden
Inspiration från utlandet (”room for improvement”)
Källa: Larsen, 2018, kommande artikel, Impact Assessment and Project Appraisal
Vad betyder allt detta för MKB konsulter?
1. Stödja nya sätt för samisk deltagande och inflytande i MKB (genuint och tidigt, samisk rennäringsanalys, sam-förvaltning)
2. Metodval & hänsyn till kumulativa effekter på renskötseln (tydlighet, toleransnivå, samisk kunskap, forskning om störningszoner, osv.)
3. Kompetensutveckling inom kumulativa effekter och samiska rättigheter – ödmjukhet inför vår roll som utomstående till den samiska kulturen
4. Påminna myndigheterna (om skyldigheten att främja) och bolagen (om ansvaret för att respektera samiska urfolksrättigheter)
5. Behov för etisk kod för MKB-konsulter i renskötselområdet? När ska man säga nej till ett uppdrag?
Planerade nästa steg
• Workshoprapport från Sigtuna (okt. 2017)• Forskningsartikel 2018
• Nordisk workshop ”Arctic EIA best practices”• Del av ett projekt ledd av Finlands
miljödepartement för Arktiska Rådets SDWG (dec 2017)
• Kommunikation med lagstiftare• Interdepartemental beredningsgrupp
(höst 2017)• Rundabordssamtal med inbjudna
internationella experter (höst 2018)
Våra frågor till publiken
• Bästa tips om innovativa metoder/tillvägagångssätt med KE?
• Viktigaste ändringsbehovinom styrning av MKB/KE? • Kan de kommande nya procedurerna stärka greppet om
kumulativa effekter och lokalt/samisk deltagande (MKB-vägledning, konsultationsprocedur)?
• Lokala kunskapens roll vs forskning?
• Har ni använt minoritetslagstiftningen som stöd för ert arbete, studier och/eller yttranden?
• Vad borde vi forskare göra härnäst för att följa upp? (möten att anordna, interna seminarier på konsultföretag, branschorganisationer osv)
Mer information
Projekt:• ” Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande
markanvändning och kumulativa effekter” (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 – 2018), https://www.sei-international.org/projects?prid=2221
Vidare läsning:• Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State
collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003.
• Marie Hagsgårds tal: https://www.youtube.com/watch?v=V1itOOYaK7w&feature=youtu.be
Vi diskuterar gärna vidare! Kontakt oss på: [email protected]@sei-international.org
Top Related