Kumulativa effekter, lokal kunskap och samisk inflytande i MKB – problemanalys och nya grepp

Kaisa Raitio, SLURasmus Kløcker Larsen, SEI

MKB-dagen 18 sept. 2017, SLU, Uppsala

Bilder: Matti Berg

Vem har bott eller jobbat inom Sápmi?

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

550

600

650

700

750

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

An

tal

vin

dk

raft

ve

rk

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

18000

20000

18

84

- Luo

ssavaara K n

r 1, o

mråd

e 1

19

23

- Bju

rlide

n

19

30

- Me

rtaine

n 3

st, Svartlide

n

19

35

- Bju

rvattne

t, Östra H

ögku

lla

19

40

- Orm

sjö

19

47

- Kristin

eb

erg_

2

19

55

- Ke

dträsk

19

57

- Bo

lide

n, Lö

vstrand

19

63

- Storlaisan

4

19

66

- Racke

jaur

19

69

- Leve

änie

mi n

r1 G

ruvb

erge

t nr1

19

72

- Gu

ttusjö

n K

nr 1

19

80

- Bo

lide

n

19

91

- Barse

le; P

etikn

äs

20

01

- Storlid

en

; Aitik; Ersm

arksbe

rget

20

04

- Malm

be

rget

20

06

- Svärtträsk

20

12

- Tapu

li K n

r 1 o

ch 2

He

kta

r

Carl Österlin, SU. Källa: Larsen mfl. 2016.

Ökad tryck på markerna i norra Sverige

Antal vindkraftverk i norra Sverige Ackumulerad markanvisning till gruvor inom Svenska Sápmi

Kumulativa effekter på betesmarker1900-2015: 30 % förlust av funktionellt betesland (4 679 km2)54 % förlust av vinterbete (4 111 km2)

Källa: Sandström, Skarin, Buhot mfl. i Larsen mfl., 2016

Förbättrad hänsyn till kumulativa effekter?

• Nuvarande styrning fungerar inte

• Renskötselperspektiv saknas: landskap, kumulativa effekter

• Bristande erkännande av samiska rättigheter

• Orimliga krav samråd/yttranden – en sameby 2014:

– > 60 samrådsdagar

– 20-30 yttranden

– Ev. överklagan

Hur kan vi förbättra hantering av kumulativa effekter?

• Kartläggning

• Konsekvensbeskrivning

• Beaktandet vid prövning

� Lokal kunskap

�Bevisbördan

�Rättigheter

Hänsyn till kumulativa

effekter

(Vindeln, 2015)

- Tillståndsmyndigheter

- Samebyar, SSR

Gemensam

problemanalys

Konflikter gruvnäring -

renskötsel

(Storforsen, 2016)

- Gruvbolag, Svemin

- Myndigheter

- Samebyar, SSR

Kartlägga olika

problembilder

Främjande och möjlighet för

inflytande

(Sigtuna, 2017)

- Myndigheter

- Departement

- Samebyar, SSR

Ge innebörd till

skyldigheten att främja

Kritisk dialog - En pågående process

Att hantera osäkerhet och oenighet kring kunskap

• Hög osäkerhet + starka intressen� Behövs nya grepp för

kunskapsproduktion

� Gemansamt skapandet av ”data”

� Kartläggning av olika perspektiv/problembilder

� Vända perspektivet på uppgiften för att utmana maktförhållanden

• Bygger på teorier om konflikthantering (e.g. Schön and Rein 1994, Gray 2003) och post-normal science (Funtowicz & Ravetz 1993) (Funtowicz & Ravetz 1993)

Forskningens roll: processledning och analys

• Planeraprogrammet � Skapa mötesplatsför kritisk dialog

• Leda samtalen � Synliggöra olika

perspektiv/problembilder

• Sammanställamaterial� Göra analyser för att förstå institutioner

och praxis

Resultat - Vindeln

Möjligheter för att ta hänsyn till kumulativa effekter

- identifierade av tjänstemän

Resultat - Storforsen1. Parterna är långt från varandra i synen på problembild

• Gruvbolagen och SveMin: problem i samverkans genomförande • kunskap, tillit, vägledning

• Samebyarna och SSR: förutsättningarna för samverkan• Rätten att säga nej, respekten för samiska rättigheter • Brist på politiska mål för rennäringen

2. Men överens om att staten behöver förtydliga spelreglerna• Samiska urfolksrättigheter • Procedur för deltagande

0

10

20

30

40

50

60

70

Gruvnäringen

Myndigheter

Rennäringen

Resultat från problemanalys.

Resultat – Sigtuna (I)

• Alla myndigheter har skyldighet att främja och ge samer inflytande

• Mycket går att göra inom gällande lag genom förbättrad praxis

• Bred stöd från myndigheter och samebyar kring många av förslagen för bättre praxis

• Proaktivt arbete gynnar alla parter: ökad förutsägbarhet

• Sektorslagstiftning behöver tolkas tillsammans med minoritetslagen

Bild: Matti Berg

Myndigheternas skyldighet

• Grundlagen RF 1:2 st 4

• 5 § Minoritetslagen (2009:724)

”Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.”

Bolagens ansvar

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

• Regeringens handlingsplan

” företag som är verksamma i Sverige…ska respektera de mänskliga rättigheterna i all sin verksamhet.”

Resultat – Sigtuna (II)

• Skyldigheten ’att främja’ behöver förtydligas • Myndigheter och samebyar/SSR kan

tillsammansutveckla checklistor för rutiner• Samiska aktörer ska ge innehållet åt ’främja’ i

markanvändning

• Långsiktiga resurser för samebyar/SSR från staten (och från bolag)

• Myndigheter/andra aktörer behöver mer kunskap om rättigheter, renskötseln, kumulativa effekter

• Statens roll: tillräckliga resurser, kompetenser och samordning

• Eventuella ändringar i sektorslagstiftningBild: Matti Berg

1,0

2,0

3,0

4,0

1 2 3 4

Community-owned

Co-managed

Consultation

NotificationSCOPING EVIDENCE

GENERATIONSIGNIFICANCE

DETERMINATIONFOLLOW-UP

NWT, Canada

Aoteroa/New Zealand

Australia

Norway

Sweden

Inspiration från utlandet (”room for improvement”)

Källa: Larsen, 2018, kommande artikel, Impact Assessment and Project Appraisal

Vad betyder allt detta för MKB konsulter?

1. Stödja nya sätt för samisk deltagande och inflytande i MKB (genuint och tidigt, samisk rennäringsanalys, sam-förvaltning)

2. Metodval & hänsyn till kumulativa effekter på renskötseln (tydlighet, toleransnivå, samisk kunskap, forskning om störningszoner, osv.)

3. Kompetensutveckling inom kumulativa effekter och samiska rättigheter – ödmjukhet inför vår roll som utomstående till den samiska kulturen

4. Påminna myndigheterna (om skyldigheten att främja) och bolagen (om ansvaret för att respektera samiska urfolksrättigheter)

5. Behov för etisk kod för MKB-konsulter i renskötselområdet? När ska man säga nej till ett uppdrag?

Planerade nästa steg

• Workshoprapport från Sigtuna (okt. 2017)• Forskningsartikel 2018

• Nordisk workshop ”Arctic EIA best practices”• Del av ett projekt ledd av Finlands

miljödepartement för Arktiska Rådets SDWG (dec 2017)

• Kommunikation med lagstiftare• Interdepartemental beredningsgrupp

(höst 2017)• Rundabordssamtal med inbjudna

internationella experter (höst 2018)

Våra frågor till publiken

• Bästa tips om innovativa metoder/tillvägagångssätt med KE?

• Viktigaste ändringsbehovinom styrning av MKB/KE? • Kan de kommande nya procedurerna stärka greppet om

kumulativa effekter och lokalt/samisk deltagande (MKB-vägledning, konsultationsprocedur)?

• Lokala kunskapens roll vs forskning?

• Har ni använt minoritetslagstiftningen som stöd för ert arbete, studier och/eller yttranden?

• Vad borde vi forskare göra härnäst för att följa upp? (möten att anordna, interna seminarier på konsultföretag, branschorganisationer osv)

Mer information

Projekt:• ” Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande

markanvändning och kumulativa effekter” (CO-LAND), Miljöforskningsanslaget (Naturvårdsverket 2016 – 2018), https://www.sei-international.org/projects?prid=2221

Vidare läsning:• Larsen, R. K., Raitio, K., Stinnerbom, M., Wik-Karlsson, J. 2017. Sami-State

collaboration in the governance of cumulative effects assessment: a critical action research approach. Environmental Impact Assessment Review 64: 67-76, http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2017.03.003.

• Marie Hagsgårds tal: https://www.youtube.com/watch?v=V1itOOYaK7w&feature=youtu.be

Vi diskuterar gärna vidare! Kontakt oss på: kaisa.raitio@slu.serasmus.klocker.larsen@sei-international.org