ZINK - en metall i kretsloppet

Zink fungerar som “kroppens korrosions-

skydd”, bl a genom att hålla ytan på vår

hud intakt. Därför ingår zink i t ex läkemedel,

sårsalvor, krämer, puder och sololjor.

Framförallt vid sårläkning har man länge

känt till zinkens positiva effekt.

Kroppen koncentrerar zink direkt kring det

färska såret och i den nybildade vävnaden.

Där deltar zinken aktivt i läkningsprocessen

så att en sårskorpa bildas och såret läks.

ZINK i hälsoprodukter

Symptom på zinkbrist- Reducerat smak- och luktsinne

- Förlängd tid för hud- och sårläkning

- Ökad känslighet för infektioner

- Minskad fruktsamhet

- Sämre tillväxt hos barn

- Mental slöhet, dålig aptit

- Sämre mörkerseende, håravfall

I våra fortplantningsorgan finns de högsta kon-

centrationerna av zink. I kroppens livsprocesser

ingår zink i över 300 hormoner och enzymer.

Dessa styr sedan sårläkning, matsmältning,

fortplantning, syn, andning, njurfunktioner,

sockerbalans, arvsanlag, smak mm.

Ingen annan metall är så viktig för livsfunk-

tionerna som zink.

Både hos människor, djur och växter kan

zinkbrist förekomma. Detta yttrar sig i bl a dålig

tillväxt, försämrat immunförsvar, kraftlöshet,

försämrad sårläkning och hårtillväxt samt

hudförändringar.

En vuxen person behöver ca 12 mg zink per

dag. Denna mängd får man normalt i sig via

maten. Viktiga zinkkällor i kosten är kött,

inälvsmat och fullkornsprodukter.

För att fylla sitt zinkbehov konsumerar

Sveriges befolkning ca 34 ton zink under ett år.

Detta är dock för lite, 40 ton hade varit optimalt.

Zinkhalter i en människa

Sperma 150 mg/l

Blod 7 mg/l

Modersmjölk 2 mg/l

Svett 1,1 mg/l

Galla 0,35 mg/l

Prostata 400 mg/kg

Muskler 220 mg/kg

Lever 210 mg/k g

Hjärna 70 mg/kg

Människan behöver ZINK

Människan behöver ZINK

Ju högre en organism står i näringskedjan,

desto större är dess förmåga att reglera

zinkupptaget. Hos människor, däggdjur och

fåglar är regleringen så effektiv att onormalt

hög zinklagring aldrig sker i vävnaderna.

Hos växter lagras ett eventuellt överskott

i vävnaderna för att användas vid ett senare

tillfälle.

Bland växterna finns flera arter som är kända

för att lätt utveckla symptom på zinkbrist,

t ex bönor, lök, potatis, vete, majs och vissa

fruktträd. Zinkbrist råder i åkermark som

gödslas med konstgödsel. Genom odling med

naturgödsel skapas en naturlig recirkulation

av zinken. Zink fungerar som ett skydd för

växterna. Vid odling på jordar med förhöjda

kadmiumhalter har zink en blockerande effekt

på kadmiumupptaget. Därför kan brist på zink

ge förhöjda kadmiumhalter i grödan.

Zinkhalter i vår omgivning

Nötkött 170 mg/kg

Jordskorpan 70 mg/kg

Skogsmark 55 mg/kg

Torsk 22 mg/kg

Potatis 20 mg/kg

Vetemjöl 8 mg/kg

Regnvatten 0,010 mg/l

Grundvatten 0,010 mg/l

Mjölk 4 mg/l

Älvvatten 0,004 mg/l

Östersjön 0,001 mg/l

ZINK i naturen

Djur och växter behöver zink för att leva. Zinken fyller här samma funktion som hos människan, dvs stimulerar de hormoner och enzymer som styr olika livsfunktioner.

Zinkbrist kan bromsa djurens tillväxt och ge hudförändringar. Därför tillsätts zink i födan till våra husdjur.

Ett av de bästa sätten att skydda produkter och

maskiner mot rost (korrosion) är att belägga dem

med ett tunt skikt av zink. Beroende på zink-

skiktets tjocklek (0,010 - 0,250 mm) kan rostskyd-

dets livslängd variera från några få år till över 100

år. Det mest kraftfulla korrosionsskyddet fås med

varmförzinkning. Ingen annan ytbeläggning ger

samma rostskydd, vidhäftning, slitstyrka, katodiskt

skydd och motstånd mot mekanisk åverkan som

varmförzinkning av en stålkonstruktion.

Genom varmförzinkning kan stora dyra

konstruktioner av järn och stål skyddas under

långa tider. Därmed minskar behovet av dessa

råvaror och man sparar energi genom lägre

nyproduktion av stål.

Ett bra rostskydd minskar också risken för att

en säkerhetsdetalj skall rosta sönder och orsaka

skador och olyckor. Därför används varmförzink-

ning bl a för stålstommar i byggnader, för el-,

tele- och lyktstolpar, för vägräcken, för växthus

och inredning för djurstallar.

På byggnader är tak- och fasadplåt oftast

varmförzinkade under färgen för att stoppa rost.

I bil-, båt-, tåg- och flygindustrin används

varmförzinkning för ökad säkerhet.

Bättre skyddger längre garanti

De nya långa rostskyddsgarantierna på bilar hänger samman med att plåten numera är zinkbelagd.

Varje år rostar 4% av Sveriges BNP bort

Till vad används ZINK i Sverige?

Det vanligaste sättet att rostskydda tunnplåt är att ytbelägga med zink eller zinklegeringar.

68%rostskydd

Batterier 2%Kemikalier 7%

Gjutlegeringar 7%

Mässing 15%

Offeranoder 1%

Vid varmförzinkning bildar zinken inte bara ett

yttre skal på stålet. När stål doppas i smält zink

bildar zink och järn en förening som säker-

ställer en mycket god vidhäftning. Ingen annan

ytbeläggningsmetod har den egenskapen.

Zinkskikt är tåliga, men om de ändå skulle

skadas är det verkligt unika med beläggningen

dess självläkande effekt. Vid det skadade stäl-

let uppstår, under inverkan av fukt, ett galva-

niskt element där zinken offrar sig och skyddar

stålet mot rost.

ZINK - ett självläkande skydd

Varmförzinkat stål målas ibland för att ge ytterligare förstärkt korrosionsskydd och/eller en annan kulör. Den dubbla beläggningen zink plus färg kallas för duplex.

Skada hosfärgskikt:

Stålet rostar i skadan och rosten kryper in under färgskiktet och lyfter bort detta. Korrosionen fortsätter tills plåten har rostat sönder.

Skadahos zinkskikt:Runt skadan bildas en galvanisk cell där korrosionsprodukter från omgivande zink utfälls på skadeytan och skyddar denna. Korrosionen avstannar.

Vår tids byggnader och monument vore inte möjliga utan ett gott korrosionsskydd

Operahuset i Sydney är bland annat känt

för sitt spektakulära tak i betong.

Armeringsjärnen i taket är varmförzinkade,

och vid en kontroll, som gjordes 40 år efter det

att taket byggts, fanns inga rostangrepp på

armeringen! Ett utmärkt exempel på att

varmförzinkat stål klarar sig bra korrosions-

mässigt vid ingjutning i betong.

Porsche, Audi, Volvo, Volkswagen, BMW

- minst 80 % av bilarna korrosionsskyddas

med zink.

Globen i Stockholm är byggd på en varm-

förzinkad stomme.

Genom att varmförzinka konstverk får de en

silverfärgad finish och ett bra korrosionsskydd.

Vid varmförzinkning doppas konstruktionen

i ett bad av smält zink med temperaturen 460

grader. Detta ger ett prisvärt skydd med lång

underhållsfri livslängd.

Viktiga faktorer för livslängden på ytbehand-

lingen är zinkskiktets tjocklek och omgiv-

ningens luftföroreningar. Livstidskostnaden

för beläggningen är i hög grad beroende av

om underhåll behövs eller ej.

Att eliminera underhållet är en stor fördel för

alla konstruktioner men speciellt för dem som

är svåråtkomliga, t ex master, el- och telefon-

stolpar, broar, skidliftar osv.

Varmförzinkning av stål är ett hantverksyrke,

men kan även utföras i automatiserade

anläggningar.

ZINK sparar resurser

Stål som varmförzinkas får en livslängd på minst 25-50 år i industri - och marin miljö. I staden och på landet kan siffran två- till tredubblas. En ytbehandling med zink gör materialet silverfärgat och ibland målas det därefter för att få en annan färg. T ex har bilar varmförzinkad plåt under färgen.

I vår miljö sker ett flöde av zink både

opåverkat och påverkat av människan.

Den del av flödet som påverkas av människan

sjunker stadigt, bland annat genom

miljöfrämjande åtgärder.

Årsmedelhalterna av zink och andra metaller

i nederbörd har sjunkit kraftigt under den

senaste tioårsperioden.

De minskade svavelutsläppen har medfört att

zinkens korrosion minskat och därmed har

avrinningen av zink från zinkbelagda

produkter sjunkit markant.

Zinkhalterna i vår miljö balanserar idag

kring den naturliga nivån.

Sjöar & vattendrag

Sediment

Angränsandehavsyta

HAV

Teknosfären

Flöde av ZINK i naturenZink från nederbörd

Sveriges yta

“Teknomark” JordbruksmarkSkogsmarkJord Övrig markSjöar & vattendrag

Sediment

0-20 cm

GruvavfallTeknosfären

Malmreserv

Skog

Nej... det finns inget som tyder på att

människor, djur eller växter utsätts för alltför

höga zinkhalter. Även i områden där

överskott råder, t ex vid äldre gruvupplag,

har flera undersökningar gjorts utan att några

negativa effekter hittats.

Generellt är risken för zinköverskott liten.

Upptagandet av zink styrs av olika funktioner

i kroppen och kroppen behåller endast den

mängd som den behöver.

I vissa skogs- och åkerområden är istället

zinkhalten för låg. Detta leder till att kvantitet

och kvalitet på träd och gröda inte kan bli

optimal.

Nej... zinkriskerna idag - för människa, djur

och växter - handlar istället främst om

zinkbrist.

Kan ZINK vara farligt?

Zink är en silverglänsande metall vars

smältpunkt är 420 grader.

Ingen vet hur stora tillgångarna i form av

malm är. Man hittar ständigt nya fyndigheter

och samtidigt ökar återvinningsgraden av

använd zink. Enligt kända källor uppskattas

de idag ekonomiskt utvinningsbara reserverna

av zinkmalm till 3 400 miljoner ton.

Samtidigt ökar stadigt mängden recirkulerad

zink tack vare bättre källsortering, hushållning

samt investeringar i beprövad och ny

återvinningsteknik.

Med stigande anpassning till kretslopps-

samhället minskas successivt behovet av

att producera zink från malm.

Zink kan därför knappast sägas vara en

begränsad resurs.

Tillverkning av zink

Zink utvinns elektrolytiskt ur

zinklösningar, som beretts av

zinkmalm genom krossning

och lakning. Renheten är hög

och energiförbrukningen låg.

Biprodukter från framställning

av zink tas om hand och återvinns.

Hur länge räcker ZINKEN?

ZINKENS kvalitet vid varmförzinkning

Zinken som används i de nordiska varmförzinknings-

anläggningarna är av kvaliteten SHG (Special High Grade)

med en renhet av 99,995 % zink. Halten av bly och

kadmium är under 0,002 respektive 0,0004 %.

Zinken levereras i form av tackor.

Det finns idag beprövad teknik för återvinning

av zink från förzinkat stål. Dels kan man ta vara

på och återvinna restprodukter från tillverkning

och ytbehandling och dels samla in zinkbelagt

stål för omsmältning till nya produkter.

Man beräknar att återvinningsgraden

för zink ligger på ca 80 %. Sett ur perspektivet

“hushållning med naturresurser” intar därmed

zink en positiv ställning jämfört med andra

basmetaller.

Energibehovet för framställning av zink ur

malm är näst lägst av alla metaller. Energi-

åtgången för framställning ur återvunnet

material är 4 - 5 % av malmframställt.

Globala källor för återvinning av zink

Mässingsskrot 630 000 ton

Restprodukter från förzinkning 450 000 ton

Skrot av gjuten zink 315 000 ton

Tunnplåtsskrot 190 000 ton

Filterstoft från stålverk 160 000 ton

Restprodukter från kemisk industri 70 000 ton Slagg från smältverk 50 000 ton

Andra filterstoft 50 000 ton

Restprodukter från gruvor 25 000 ton Totalt 1 940 000 ton

Återvinning

Skrot

80%

Varför har vi gjort denna broschyr?Det ekologiskt hållbara samhället kräver en fortsatt hushållning med energi och naturtillgångar. Våra tillgångar skall i största möjliga mån återanvändas och farliga utsläpp reduceras eller elimineras. Användning av metaller har upp-märksammats i debatten om det framtida ekologiska samhället. En av dessa metaller är zink. Zink, liksom järn, skiljer sig dock frånandra metaller eftersom dessa två har mycket stor betydelse för vår existens. Beläggning med zink är det bästa sättet att skydda järn och stål mot rost, både av ekonomiska och ekologiska skäl. I det framtida samhället behövs zink för en god miljö. För att hållbara insatser skall kunna göras behövs också mer kunskap. Av denna anledning har vi låtit genomföra en vetenskaplig studie om zinks användning och påverkan

i vår miljö.

Den här presentationen bygger på en vetenskaplig studie gjord av Nordic Galvanizers i samarbete med nordisk zink- och stålindustri.

Vill du veta mer, kontakta: Nordic Galvanizers Tel: +46 (0)8 - 446 67 60 E-mail: info@nordicgalvanizers.com www.nordicgalvanizers.com