Självständigt arbete, 15hp

Vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv En systematisk litteraturstudie

Författare 1: Amanda Kristensen Författare 2: Ida Olsson Handledare: Liselott Årestedt Termin: VT15 Ämne: Vårdvetenskap Kurskod:2VÅ60E

Abstrakt

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv. Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen. Känslomässiga upplevelser karakteriserades av att fetman framkallade negativa upplevelser. Upplevelser av omgivningens bemötande synliggjorde positivt och negativt bemötande som personer med fetma upplevt. Slutsats: Fetma påverkade det dagliga livet som involverade fysiologiska och sociala begränsningar, ett kroppsmissnöje, en önskan om viktförändring, isolering, relationer och stigma. Resultatet kan tänkas ha betydelse för allmänhetens och sjukvårdspersonalens förståelse samt kunskap och därmed minska fördomar om fetma. Förslag till klinisk verksamhet är att sjukvårdsmiljön anpassas efter människors storlek och prevention emot fetma.

Nyckelord

Fetma, upplevelser, KASAM, systematisk litteraturstudie

Tack

Ett stort tack riktas speciellt till vår handledare Liselott Årestedt för värdefull vägledning,

men även andra som varit till hjälp under arbetets gång.

Innehållsförteckning 1 Inledning ___________________________________________________________ 5

2 Bakgrund___________________________________________________________ 5 2.1 Definition ____________________________________________________________ 5

2.2 BMI _________________________________________________________________ 5

2.3 Prevalens och orsak _____________________________________________________ 6

2.4 Förändring av levnadsvanor ______________________________________________ 6

2.5 Komplikationer ________________________________________________________ 7

2.5.1 Fysiologiska komplikationer _____________________________________________ 7

2.5.2 Psykologiska och sociala komplikationer ___________________________________ 8

2.6 Behandling ___________________________________________________________ 8

2.7 Attityder till övervikt hos allmänheten ______________________________________ 9

2.8 Attityder till övervikt i sjukvården ________________________________________ 10

2.9 Definition av dagligt liv ________________________________________________ 10

2.10 Definition av upplevelse _______________________________________________ 11

2.11 Teoretisk referensram: KASAM _________________________________________ 11

3 Problemformulering _________________________________________________ 12

4 Syfte ______________________________________________________________ 13

5 Metod _____________________________________________________________ 13 5.1 Inklusions - och exklusionskriterier _______________________________________ 13

5.2 Sökningsförfarande och urval ____________________________________________ 13

5.3 Kvalitetsgranskning ____________________________________________________ 15

5.4 Dataanalys ___________________________________________________________ 15

5.5 Forskningsetiska överväganden __________________________________________ 16

6 Resultat ___________________________________________________________ 17 6.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv __________________________________ 17

6.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv ____________________________________ 18

6.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv _________________________ 20

7 Diskussion _________________________________________________________ 21 7.1 Metoddiskussion ______________________________________________________ 21

7.2 Resultat diskussion ____________________________________________________ 23

7.2.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv _________________________________ 24

7.2.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv ___________________________________ 24

7.2.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv _______________________ 25

8 Slutsats ____________________________________________________________ 28

9 Referenser _________________________________________________________ 30

10 Bilagor ___________________________________________________________ 9-1 BILAGA 1 Sökning i PubMed BILAGA 2 Sökning i Cinahl BILAGA 3 Sökning i PsycINFO BILAGA 4 Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

5

1 Inledning

Under vår sjuksköterskeutbildning har vi fått kunskaper om hur sjuksköterskors

förhållningssätt bör vara. Detta innefattar ett synsätt där förförståelsen inte styr arbetet och där

individen ses och behandlas som unik. Författarna har vid verksamhetsförlagd utbildning samt

i arbetslivet sett att viss vårdpersonal haft ett synsätt gentemot personer med fetma, där

förförståelsen inte satts åt sidan och ett missnöje funnits över att vårda denna patientgrupp. En

undran väcktes över att få veta hur människor med fetma upplever sin situation.

2 Bakgrund 2.1 Definition

Fetma är ett tillstånd som innebär att ha en enorm och orimlig mängd fett, samlad i kroppen

och som kan få negativa konsekvenser för hälsan (WHO, 2015). Den moderna synen på fetma

är att det är en sjukdom vilket även fastställdes av WHO 1997. Många forskare i Sverige

ledande inom fetmaområdet klassar också fetma som en sjukdom (Agerberg, 2014).

2.2 BMI

För att kunna uppskatta mängden fett som orimlig har WHO tagit fram gränsvärdet BMI,

Body Mass Index (Mårild, Neovius & Rasmussen, 2007). BMI-värdet används främst för att

bedöma övervikt och fetma men kan även bedöma undervikt och normalvikt (Socialstyrelsen,

2009). BMI 25 och över klassas som övervikt och BMI 30 och över klassas som fetma

(WHO, 2015). BMI räknas ut genom att ta personens vikt i kilo dividerat med längden i

kvadratmeter (kg/kroppslängden i meter*kroppslängden i meter). Måttet är densamma hos

vuxna oavsett kön och ålder men då alla har olika kroppsbyggnad kan måttet inte ses som

exakt och motsvarar inte densamma hos alla personer (WHO, 2015). En muskulös person kan

ha ett högt BMI utan att vara överviktig eller ha fetma (Socialstyrelsen, 2009). Detta då BMI

inte skiljer på muskelvävnad, fettvävnad eller hur fettfördelningen ser ut. Det är därmed

viktigt att använda midjemåttet som ett komplement till BMI (Mårild, Neovius & Rasmussen,

2007). Även höftkvot kan användas för bedömning. Kvinnor har lättare för att få fettlagring

på höfter och sätesregion, medan män har mer benägenhet till bukfett. Midjemåttets

6

gränsvärde för bukfetma ligger på över 80 cm för kvinnor och 94cm för män (Ericson &

Ericson, 2012).

2.3 Prevalens och orsak

Fetma och övervikt har dubblerats i världen de senaste 35 åren och idag är det vanligare att

fler dör av övervikt än undervikt. Förr var fetma och övervikt ett stort problem främst i

höginkomstländer men nu är det vanligt även i medel- och låginkomstländer. Av den vuxna

befolkningen världen över har 13 % fetma och 39 % övervikt (WHO, 2015). I Sverige är det

20,5 % av den vuxna befolkningen som har fetma och 55,9 % som är överviktiga (WHO,

2014) och det är vanligare att kvinnor utvecklar fetma än män (SBU, 2002).

Förekomsten av fetma kan vara beroende av vart och i vilken miljö individen bor i samt

vilken grad av socialt nätverk och ekonomi individen har. Orsaken till uppkomsten av fetma

kan vara många, några orsaker är ärftlighet, andra fysiologiska och psykologiska sjukdomar

samt en livsstil bestående av inaktivitet och överätning (Courten & Egger, 2014).

2.4 Förändring av levnadsvanor

Förr bestod vardagen av ett påtvingat fysiskt krävande arbete i form av att skaffa mat eller

förflytta sig från en plats till en annan genom att gå oavsett avståndslängd. Industrisamhället

uppstod och människan fick maskiner såsom hissar, rulltrappor, bilar, hushållsmaskiner,

telefoner och datorer, vilket ersatte samt underlättade de tidigare fysiska arbetet. Idag är

människan inte tvingad till fysiskt krävande arbete på samma sätt som förr utan fysiskt arbete

har ett större samband med motion som en frivillig handling. Starka bevis pekar på att vi utför

mindre vardagsaktiviteter nu än tidigare.

Det är inte enbart människans rörelsevanor som har förändrats utan även förhållandet till kost

(Hemmingsson, 2007). För 25 år sedan ansågs det att människor blev överviktiga på grund av

att de åt för mycket fett. Idag är det konstaterat att det hänger samman med att människor äter

större portioner mat med högt energiinnehåll och dricker mer sötade drycker (Courten &

Egger, 2014). Människors sätt att äta på har också ändrats och idag äts det inte enbart på

grund av hunger utan också på grund av sug, god smak, behag, belöning, avstressning,

lättillgänglighet och som en social faktor (Ringsberg, 2009).

7

2.5 Komplikationer

Ett högt BMI har en stark koppling till sjuklighet, dödlighet och ökad mängd sjukvård. Livet

kan förkortas med 6-7 år jämfört med de som inte är överviktiga (Socialstyrelsen, 2009) och

en person med fetma har en dubbelt så stor risk som en normalviktig att dö för tidigt

(Agerberg, 2014). Sjukvårdskostnaderna i Sverige relaterat direkt till övervikt och fetma

ligger på 3,5 miljarder kronor per år och kostnaderna för övriga faktorer orsakade av fetman

så som sjukskrivningar, förtidspensionering och för tidigt död ligger på 12,4 miljarder kronor

per år. Dessa siffror visar inte på det mänskliga lidande fetman medför utan på omfattningen

sjukdomen orsakar (Agerberg, 2014).

Fetma kan ge fysiologiska, psykologiska och sociala komplikationer (WHO, 2003).

2.5.1 Fysiologiska komplikationer

Med sjukligheten menas bland annat sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar

och olika cancerformer (WHO, 2015). Av alla de som har diabetes typ 2 har 90 % sin grund i

fetma och övervikt. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och den centralaste

orsaksfaktorn är fetma. Cancer är den näst största dödsorsaken i Sverige vilket fetma och

övervikt ökar risken för (Agerberg, 2014). En stor mängd bukfett är också förenat med

sjuklighet så som det metabola syndromet (Mårild, Neovius & Rasmussen, 2007).

Fetma kan ge lever- och gallsjukdomar (Torgerson, 2007). Den höga vikten ger en ökad

belastning på kroppens stomme såsom stödjevävnad och ben men även på leder och muskler.

Överviktiga patienter beskriver oftare bekymmer ifrån leder än normalviktig och ett samband

ses bland fetma och exempelvis knäartros (Rössner, 2007b). Rygg- och axelvärk, artros och

gikt är sjukdomstillstånd som är vanligt vid fetma och tillstånden är faktorer bakom kort- och

långtidssjukskrivning som uppträder i högre grad än hos normalviktiga (Socialstyrelsen,

2009). Hudbristningar och stora hudveck är vanligt förekommande som i sin tur kan ge

eksem och svampinfektioner. Den ökade kroppsstorleken kan medföra en ökad

svettproduktion samt svårigheter att sköta hygien som bidrar till att personen luktar illa vilket

kan upplevas plågsamt. Även manlig behåring på kropp och i ansikte kan vara en

komplikation hos överviktiga kvinnor (Rössner, 2007a). Fetma kan ge astma, sömnapné,

svårigheter med fertiliteten samt komplikationer i samband med graviditeten (Socialstyrelsen,

8

2009). Fetma i medelåldern ökar risken för att drabbas av olika typer av demens senare i livet.

En övervikt är tung att bära på och gör det svårare och/eller förhindrar aktiviteter i det dagliga

livet (Agerberg, 2014). Fetma leder dessutom till sämre sömnkvalité vilket i sin tur kan ge en

ökad hunger och överätning. En ond cirkel formas som påverkar hälsotillståndet negativt hos

den redan överviktiga personen (West & Egger, 2014).

2.5.2 Psykologiska och sociala komplikationer

Depression och ångest har visat sig mer hos personer med övervikt och fetma än hos

normalviktiga (Scott et al, 2008), men även svår ängsla och oro (Socialstyrelsen, 2009).

Personer med fetma har sämre livskvalité än den genomsnittliga befolkningen och ju mer

omfattande fetman är desto sämre livskvalité (Socialstyrelsen, 2009). En överviktig kvinna är

mer negativ till livet än en normalviktig kvinna (Sikorski, Luppa, Glaesmer, Brähler, König &

Riedel-Heller, 2013). Den sämre livskvalitén beror till viss del på ett dåligt bemötande ifrån

omgivningen (SBU, 2002). Överviktiga patienter och patienter med allvarliga

sjukdomstillstånd som cancer har jämförts och det visade att de överviktigas psykiska

välbefinnande var sämre (Agerberg, 2014).

Psykosociala problem är relaterat till fetma och hänger samman med graden av övervikt, dock

har kvinnor högre psykosociala problem än män oavsett storlek. Männens psykosociala

problem ökar med graden av övervikt. De psykosociala problemen omfattar exempelvis

restaurangbesök, semesterresor, prova/köpa kläder, samliv med en partner samt bada

offentligt. De faktorer som var mest obehagliga var att prova kläder och bada offentligt (SBU,

2002).

2.6 Behandling

Det finns olika sorters behandlingar till fetma, den första grundläggande är en

livsstilsförändring. Många förknippar ett viktnedgångsförsök med misslyckande men det är

viktigt att viktnedgången planeras på lång sikt. För att identifiera och komma till insikt i vad

som äts och i vilka mängder, kan patientens verkliga energiintag mätas genom att det har

skrivits ner i en matdagbok. Fortsatt behandling är att följa tallriksmodellen, fettsnåla och

fiberrika kostråd samt fysisk aktivitet (Ericson & Ericson, 2012).

9

Råden som ges av läkare idag till människor som är överviktiga är att de ska motionera mer

och äta mindre portioner mat. Men i många fall görs ingen större utredning om hur

människorna upplever sin situation eller om vad som kan vara bidragande orsak till fetmans

uppkomst (Courten & Egger, 2014).

Medicinsk behandling för fetma är ovanligt. Sådan behandling har testats men har gett

oönskade biverkningar. Kirurgisk behandling så kallad gastric bypass är den

behandlingsmetod som används mest. Individer med BMI över 35 rekommenderas att göra

denna operation. Operationen gör att magsäcken förminskas och att endast mindre mängd

föda kan intas vilket leder till en resultatrik viktnedgång (Ericson & Ericson, 2012).

2.7 Attityder till övervikt hos allmänheten

Det förekommer ett negativt synsätt gentemot fetma i västvärlden. Det gäller människor i alla

åldrar, både män och kvinnor men är mer omfattande hos kvinnor än hos män. Hos kvinnor är

det vanligt att förena fetma med något som är vidrigt och obehagligt och kvinnor har svårare

att tolerera det (Rössner, 1988). Johansson (1999) beskriver att fetma förknippas med något

fult medan smalhet som något vackert. Synen på överviktiga är att de är lata, saknar disciplin

och är tröga (Agerberg, 2014). Fetma ses också som ett misslyckande där personerna saknar

kontroll då allt beror på den egna viljan. En förutfattad mening är att det är fel på personer

med fetma då kroppen speglar det psykologiska måendet. Med fel menas depression eller att

personen tappat greppet (Johansson, 1999). En annan förutfattad mening är också att fetma är

självförvållat. Sådana synsätt tillsammans med övriga negativa synsätt leder till att

överviktiga och människor med fetma utsätts för diskrimineringar och kränkningar på arbetet,

i skolan och inom sjukvården (Agerberg, 2014).

De största diskriminerande attityderna finns hos äldre personer och ju högre ålder individen

har ju högre diskriminerande attityd (Sikorski et al, 2013). Det har visat sig att normalviktiga

har en större chans att få ett arbete i jämförelse med överviktiga trots samma kompetenser. En

attityd som finns hos chefer är att det är svårare att få en anställning om man har fetma och

vissa chefer skulle neka anställning till en person på grund av fetman (Agerberg, 2014). Enligt

Johansson (1999) anser hälften av cheferna i en studie att vikten är betydande för

anställningen. En undersökning har gjorts där överviktiga och normalviktiga har jämförts

10

gällande arbetssituation och utbildningsnivå. Denna visar att det har gått sämre för de

överviktiga än för de normalviktiga på båda områdena (Agerberg, 2014). När personer med

fetma blir illa behandlade leder det ofta till skuldkänslor och ett stort lidande (SBU, 2002).

2.8 Attityder till övervikt i sjukvården

Då fetma inte alltid ses som en sjukdom styrs vården ibland av värderingar och fördomar och

bemötandet blir inte alltid på ett professionellt sätt av vårdpersonalen. Det är viktigt att

vårdpersonal har en förståelse för att personer med fetma lever i en komplicerad situation

(Rössner, 1988). Studier har visat att sjuksköterskor med längre erfarenhet i vården och som

ansåg att fetma var en sjukdom hade en lägre diskriminerande inställning (Sikorski et al,

2013). Vårdpersonal som arbetade med överviktiga patienter hade mer förståelse och mindre

fördomar än de som inte arbetade med överviktiga (Schwartz, Chambliss, Brownell, Blair &

Billington, 2003).

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda alla människor på ett professionellt och liknande sätt,

oavsett vart man kommer ifrån och hur man ser ut. Att upptäcka och lyssna på patientens

upplevelser av sin sjukdom samt lidande ingår i sjuksköterskans omvårdnad och är en

förutsättning för att kunna erbjuda och genomföra lämpliga insatser och att göra så att

patienten känner sig delaktig i sin egen vård (Socialstyrelsen, 2005).

2.9 Definition av dagligt liv

Det dagliga livet handlar om vardagen och hur man lever denna och innefattar bland annat

rörelse och vila, vaket eller sovande tillstånd, att äta, fysisk aktivitet och kultur. Det finns en

anknytning emellan dagligt liv och hälsa som syftar till vilken förmåga den enskilda individen

har att hantera det dagliga livet trots sjukdom. Detta innebär att kunna utföra aktiviteter som

anses viktiga och önskvärda samt finna ro i livet. Om obalans förkommer i det dagliga livet

och livets rytm inte upprätthålls är det svårare att uppleva hälsa. Det dagliga livet och allt som

ingår påverkar därmed individens välbefinnande och hälsa (Dahlberg & Segesten, 2010). Om

människan får en skada kan det göra att kroppen inte fungerar alls eller sämre. Människan

saknar då eller har en nedsatt förmåga att klara av de olika aktiviteterna, nedsatt ADL. ADL

11

är en förkortning på det engelska ordet Activities of Daily Living vilket på svenska blir

Aktiviteter i Dagligt Liv. Med begreppet menas olika typer av aktiviteter som alla människor

ägnar sig åt regelbundet. Detta innefattar den personliga egenvården (äta och duscha),

aktiviteter som utförs i det egna hemmet och på fritiden (städa och laga mat) men också arbete

(Hulter Åsberg, 1990).

2.10 Definition av upplevelse

En upplevelse innebär att vara med om en specifik händelse som påverkar den enskilda

individen och som tolkas och bedöms känslomässigt (NE, 2015).

2.11 Teoretisk referensram: KASAM

I befintlig studie har KASAM valts som teoretisk referensram för att den ansågs som en

lämplig teori att använda utifrån studiens syfte, detta då KASAM representerar människans

sätt att hantera sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar (Antonovsky, 2005).

KASAM står för känslan av SAMmanhang. KASAM består av tre delkomponenter,

meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Beroende på vilken styrka människor har, vid

svåra påfrestningar i livet, upplevs existensen som meningsfull, begriplig och hanterbar på

olika sätt. KASAM kan sägas vara svaret på vad det är som gör att människor behåller sin

hälsa. Hälsan antas vara föränderlig och röra sig mellan två pooler, sjuk och frisk. Graden av

KASAM, det vill säga i hur hög grad vi upplever de olika delkomponenterna i KASAM avgör

vart vi befinner oss mellan dessa två pooler (Antonovsky, 2005)

Begripligheten är grunden i KASAM och menas i vilken omfattning människan upplever inre

och yttre påverkan. En person som känner hög begriplighet tänker att påverkan inte är en

slump, men när den oväntat dyker upp går det att ordna. En person med låg begriplighet

tänker att påverkan bero på mycket otur vilket kommer hålla i sig (Antonovsky, 2005).

När en person har andra människor eller andra företeelser som stöd runt omkring sig som den

känner tilltro till upplevs känsla av hanterbarhet. Då finns inga känslor av utsatthet eller

orättvis behandling och när tråkigheter sker kan ledsenheten infinna sig men man återhämtar

sig och går vidare i livet(Antonovsky, 2005).

12

Personer med hög dos av meningsfullhet känner att det finns mening, glädje och en utmaning

med att leva. De problem och krav som kommer med livet ger personen motivation och

engagemang att ta sig genom dessa.

Människor som har hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet anses enligt

Antonovsky (2005) ha en stark KASAM.

3 Problemformulering

Fetma är en sjukdom som ökar världen över. Sjukdomen förknippas ofta med olika

följdsjukdomar, med fysiologiska, psykologiska och sociala komplikationer, samt med ökad

mängd sjukvård och dödlighet.

Det finns ett negativt synsätt hos allmänheten mot personer med fetma. Detta synsätt kan

innefatta att fetma inte är en sjukdom samt att fetma är självförvållat. Människor med fetma

utsätts för diskriminering och kränkning på arbetet, i skolan och inom sjukvården. Inom

sjukvården kan personalens värderingar och fördomar påverka bemötandet samt vård och

behandling gentemot patienten. Om ett negativt synsätt förekommer hos sjukvårdspersonal

som har i uppgift att vårda utifrån alla människors lika värde med respekt och värdighet kan

detta få konsekvenser för vården av dessa personer.

Sjuksköterskans arbete grundar sig i att stödja patientens hälsoprocess vilket innebär att ge

patienten möjlighet till ansvar över sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kan innefatta att

sjuksköterskan ger patienten råd om hur hälsan vårdas eller ger omvårdnad och behandling.

Då fetma och övervikt ökar och redan förekommer hos en stor del av befolkningen är

sjukdomen en central del i sjuksköterskans arbete. Detta gäller både innan sjukdomen

uppkommit samt efter. Sjuksköterskans insatser är därmed viktiga både i ett tidigt stadium

men också i senare stadier då individen redan är drabbad. Att sjuksköterskan får ta del av

upplevelsen av att leva med fetma i det dagliga livet kan vara betydelsefullt både i mötet med

patienter som inte drabbats för att beskriva vad sjukdomen kan framkalla men också i mötet

med de som drabbas för att förstå deras situation. För att få en ökad förståelse för de här

personernas situation, öka möjligheterna för att minska fördomar och skapa förutsättningar för

13

bättre vård är värdefullt att beskriva vuxna människors upplevelser av hur det är att leva med

fetma i det dagliga livet.

4 Syfte

Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.

5 Metod Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. En litteraturstudie består av en

systematisk sökning, en kritisk granskning samt en sammanställning av materialet med

koppling till valt problemområde och syfte (Forsberg och Wengström, 2013).

5.1 Inklusions - och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle utgå ifrån vuxna människor (>18år) med fetma

samt innefatta deras upplevelser av fetma. Vidare skulle de vara publicerade inom årtalen

2005-2015, då studien skall innehålla aktuell forskning (Forsberg & Wengström, 2013).

Det gjordes även en språklig avgränsning till artiklar publicerade på svenska och engelska

eftersom det är språk författarna behärskar.

5.2 Sökningsförfarande och urval

Sökningarna utfördes under perioden 150223–150326. Sökningarna utfördes i databaserna

passande utifrån studiens syfte vilka var PubMed, Cinahl och PsycINFO. PubMed är den mest

omfattande databasen av dessa och inriktar sig på medicinsk vetenskap medan Cinahl inriktar

sig på omvårdnad och PsycINFO på psykologi (Kristensson, 2014).

Sökningen inleddes med ett antal provsökningar för att bli bekanta med området. Sökningen

innefattade egna sökord samt sökord utifrån funna artiklars nyckelord vilket gav en inblick i

ämnets bredd.

För att medvetandegöra författarnas förförståelse fördes en diskussion om ämnet för att

förförståelsen inte skulle styra sökningen och dess resultat. Forsberg & Wengström (2013)

beskriver att ett ställningstagande om förförståelsen bör tas gällande författarnas kunskaper

om ämnet.

14

Författarna vände sig även till en bibliotekarie för rådfrågning gällande sökningsförfarandet.

Forsberg och Wengström (2013) menar att sökningsförfarandet kan ske självständigt eller

tillsammans med en bibliotekarie. De beskriver hjälpen av en bibliotekarie som positiv då de

har goda kunskaper om de olika databaserna vilket gör att sökningen blir mer effektiv.

Bibliotekariens rekommendation var bland annat att kombinera ämnes- och fritextord i

sökningen.

Utifrån vårt syfte valdes passande sökord ut. Sökorden var fetma och upplevelser. Dessa

översattes till engelska sökord och blev då obesity och experiences. I PubMeds ämnesordslista

gav Experiences ett annat sökord, vilket blev Life Change Event, men hade därmed samma

innebörd. Sökningen innefattade ämnes- och fritextord i kombination, trunkering samt AND

och OR. OR och trunkering för att för att få ett bredare resultat och AND för att begränsa

(Forsberg & Wengström, 2013)

Då alla databaser har olika begränsningsfunktioner skiljde sig begränsningarna åt. Av de tre

databaserna användes peerreview-funktionen i PsycINFO och i Cinahl vilket enligt

Kristensson (2014) resulterar i vetenskapligt granskade artiklar. För att kontrollera om

artiklarna i PubMed var vetenskapliga söktes dessa upp i Ulrichsweb. Östlundh (2012)

beskriver Ulrichsweb som en databas som bland annat listar artiklars titlar i vetenskapliga

tidskrifter. För att inkludera enbart vuxna människor gjordes avgränsningar i PsycINFO till

adulthood, i PubMed till adult 19+ och i Cinahl till all adult.

I PsycINFO användes även Obesity som en begränsning i Major Headings, Östlundh (2012)

menar att om resultatet blir för stort kan ytterligare en begränsning göras för att få ett mer

hanterbart resultat.

I samtliga databaser lästes alla funna artiklars titlar igenom i resultatlistorna. Om titlarna var

relevanta utifrån denna studies syfte lästes abstrakt igenom. I de fall abstracten var

svårbedömda eller stämde in på syftet lästes artiklarna i fulltext för att få ytterligare tydlighet

av artikeln.

Artiklarna som stämde in på studiens syfte inkluderades, de artiklarna som inte inkluderades

handlade bland annat om viktminskningsoperationer, fysisk aktivitets påverkan på kroppen

samt orsaker till viktuppgång.

15

Urvalet innefattade elva vetenskapliga artiklar samtliga med kvalitativ ansats. För

sökningsförfarande i respektive databas se BILAGA 1, 2 respektive 3.

5.3 Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskningen inleddes med en överblick av olika granskningsmallar för att hitta en

passande mall. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades sedan genom en kritisk

värdering samt en helhetsbedömning utifrån en granskningsmall framtagen av Willman, Stoltz

och Bahtsevani (2011). Granskningsmallen innehåller ja, nej och vet ej frågor som bland

annat berör studiens syfte, metod och etik. Mallen innehöll också en fråga om analysmättnad,

denna fråga var enbart relevant för Grounded theory studier och användes därmed endast till

dessa. Vid användandet av mallen kan ett poängsystem användas för att jämföra olika studier,

vi valde att inte göra detta utan mer en samlad bedömning av kvalitén. Annars användes

mallen i sin helhet enligt Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Utifrån frågorna rankas

studien sedan i låg, medel eller hög kvalité, där studier med låg kvalité exkluderas (Willman,

Stoltz & Bahtsevani, 2011).

Författarna granskade majoriteten av artiklar enskilt och enstaka tillsammans. Sedan fördes en

diskussion om samtliga artiklars kvalité för att komma överens om artiklarna skulle

inkluderas eller exkluderas i studien. Efter konsensus identifierades enbart artiklar med medel

och hög kvalité och därmed föll inga artiklar bort. Fyra artiklar fick medel kvalité och sju fick

hög kvalité. För artikelöversikt och kvalitetsgranskning se BILAGA 4.

5.4 Dataanalys

Dataanalysen inleddes med en överblick av olika analysmetoder, vald analysmetod är

framtagen av Forsberg och Wengström (2013). Analysmetoden innebär att först bli bekant

med samtliga artiklars resultat genom att läsa det ett flertal gånger (Forsberg & Wengström,

2013), vilket författarna gjorde. I artiklarnas resultat valde författarna sedan enskilt ut utsagor,

på engelska, som är grunden i denna litteraturstudies resultat.

Författarna har valt att även göra en sammanfattning av utsagorna. Detta för att få en mer

begriplig text men där den sammanfattade texten består av samma typ av innehåll som

utsagorna, utsagorna fick sedan olika koder. En kod innehåller det väsentliga i utsagorna

(Forsberg & Wengström, 2013). Samtliga koder skrevs ner på papper som lades i olika högar

16

för att se kodernas olikheter och likheter för att möjliggöra kategorisering. En kategori är en

nedkortning av koderna och de koder som passar ihop hamnar under samma kategori

(Forsberg & Wengström, 2013). Kategorierna blev: upplevelser av begränsningar i dagligt

liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i

dagligt liv. Forsberg och Wengström (2013) menar att om så önskas kan kategorierna även

tolkas till teman, författarna har valt att inte göra detta då arbetet syftar till att beskriva. Under

analysen fördes en ständig diskussion kring utsagorna, koderna och kategorierna mellan

författarna tills konsensus uppnåddes. För exempel på analysprocessen se tabell 1

Tabell 1. Exempel ifrån analysprocessen.

Utsaga Översatt utsaga Kod Kategori

The built environment was identified most often by participants as limiting participations in healthcare, recreation, and social activities. Specific barriers in the build environment included seating in cinemas, restaurants, airplanes, automobiles, or public transits that are to small for a person with obesity.

Miljön identifierades oftast som ett hinder för att delta i fysiska och sociala aktiviteter. Specifika hinder som inkluderades var att sitta på bio, restauranger, i flygplan, bilar, eller offentliga transportmedel vilka är för små för en person med fetma.

Miljön utgör hinder för personer med fetma.

Upplevelser av begränsningar i dagligt liv.

Some stated that their overweight had dramatically impacted on their self-esteem and feeling of self-worth.

Övervikt har dramatisk påverkat deras självkänsla och egenvärde.

Övervikten påverkar självkänslan och egenvärdet.

Känslomässiga upplevelser i dagligt liv.

Almost all participants had experienced stigma and discrimination because of their weight.

Deltagare hade upplevt stigma och diskriminering på grund av sin vikt.

Vikten är en orsak till stigma och diskriminering.

Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Författarna har tagit avstånd ifrån medveten avskrift, feltolkning och stöld av information

samt tillvägagångssätt i enlighet med Forsberg och Wengström (2013). Alla artiklars resultat

17

som svarar an på denna studies syfte är inkluderade och inget resultat är medvetet feltolkat,

detta då det är oetiskt enligt Forsberg och Wengström (2013).

Forsberg och Wengström (2013) menar att i en studie måste ett etisk godkännande ifrån en

kommitté finnas eller ett etiskt resonemang. Av våra 11 artiklar har samtliga ett etiskt

resonemang och 10 av dessa har även ett etiskt godkännande ifrån en etisk kommitté. Den

artikeln som saknade etiskt godkännande inkluderades ändå eftersom den innehöll ett etiskt

resonemang.

6 Resultat

Här nedan presenteras de tre identifierade kategorierna från dataanalysen: Upplevelser av

begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av

omgivningens bemötande i dagligt liv.

6.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv

Personer med fetma upplever att de inte är tillräckligt rörliga (Nyman et al., 2008) och känner

obehag vid olika aktiviteter (Lewis et al., 2011). Övervikten ger begränsningar i att sköta

personligt ADL, sysslor i hemmet, arbetsuppgifter och fritidsaktiviteter (De Lima Santos et

al., 2014;Forhan et al., 2010; Lewis et al., 2011; Owen-Smith et al., 2014). Detta då

aktiviteterna tar längre tid samt utlöser fysiska symptom vilket gör att åtgärder måste planeras

och prioriteras (Forhan et al., 2010). Övervikten skapar också svårigheter i offentliga miljöer

och ger en upplevelse av att ta upp för mycket fysisk plats (Forhan et al., 2010; Lewis et al.,

2011; Merrill et al., 2008) samt att det utrymme och resurser som finns är för små och inte

anpassade till större människor. Med resurser menas här exempelvis kläder eller

säkerhetsbälten (Forhan et al., 2010; Furber et al., 2010; Lewis et al., 2011; Merrill et al.,

2008; Thomas et al., 2008).

Personer med fetma beskriver att det är vanligt att de tar avstånd ifrån både sociala och intima

relationer. De upplever även svårigheter med att skapa och behålla relationerna (Forhane et

al., 2010; Thomas et al., 2008). Trots en önskan om att vistas i miljön utanför hemmet

undviker personer med fetma detta (Forhan et al., 2010; Lewis et al., 2011; Thomas et al.,

18

2008) och en orsak är bemötandet ifrån andra människor (Aranda et al., 2014; Lewis et al.,

2011; Owen-Smith et al., 2014; Thomas et al., 2008). Isoleringen som då uppstår har i vissa

fall dock inte haft påverkan på vardagslivet (Thomas et al., 2008).

På arbetet och i det sociala livet upplever personer med fetma att vikten står i vägen för deras

trovärdighet (Forhan et al., 2010).

6.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv

Personer med fetma upplever att det är känsligt att prata om övervikt och fetma och orden i

sig ogillas (Aranda et al., 2014; Buxton et al., 2013;Thomas et al., 2008). Vikten representerar

de överviktigas levda liv, då kampen emot vikten varit en central del i livet, redan i tidig ålder

(Owen-Smith et al., 2014) och de känner ilska över att den alltid funnits där (Nyman et al.,

2008). Leva med fetma innebär en ständig känsla av medvetenhet om den egna kroppens

storlek (Aranda et al., 2014; Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008) i

jämförelse med andra (Nyman et al., 2008) och i särskilda miljöer (Forhan et al., 2010;

Merrill et al., 2008,). Viktöverskottet, viktpendlingen och misslyckade viktnedgångsförsök är

en livslång och tärande kamp (Buxton et al., 2013; Furber et al., 2010; Merrill et al., 2008)

som ger en känsla av att vara omänsklig och besegrad av den egna vikten (Merrill et al.,

2008). Tanken på den stora mängden att förlora vid ett viktnedgångsförsök ger en rädsla

(Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008) och att försöka hindra en viktuppgång skapar

förtvivlan och känns som en omöjlighet (Nyman et al., 2008).

Kroppsvikten genererar stress (Buxton et al., 2013) samt ger en osäkerhet (Aranda et al.,

2013). Vikten skapar också ett kroppsmissnöje (De Lima Santos et al., 2013; Puhl et al.,

2007) och en tillfällig viktökning kan också ha inverkan på kroppsuppfattningen (Owen-

Smith et al., 2014). Vikten och misslyckade viktnedgångsförsök påverkar självkänslan

(Aranda et al., 2014; Lewis et al., 2011; Owen-Smith et al., 2014) och att visa sin kropp känns

genant (Nyman et al., 2008; Puhl et al., 2007).

Det är också en psykologisk börda att leva med sjukdomen då den kan framkalla ångest (De

Lima Santos et al., 2014; Forhan et al., 2010; Owen-Smith et al., 2014), sämre livskvalité (De

Lima Santos et al., 2014) och upplevd sämre hälsa (De Lima Santos et al., 2014; Owen-Smith

et al., 2014). Vissa personer med fetma upplever att de har en självmordsbenägenhet och

självskadebeteende relaterat till deras vikt (Owen-Smith et al., 2014). De som varit utsatta för

19

negativa upplevelser tidigt i livet, relaterat till vikten kan få negativa känslomässiga reaktioner

i vuxenlivet (Thomas et al., 2008).

Beteenden som är relaterat till fetman som exempelvis överätning skapar skuld (Owen-Smith

et al., 2014). Men fetman i sig skapar också skuld (Nyman et al., 2008,Puhl et al., 2007) men

även skam (Puhl et al., 2007). En viktökning kan göra att man pendlar emellan känslor av

skuld och icke skuld (Owen-Smith et al., 2014,). Om vikten är i fokus i mötet med andra eller

skapar svårigheter för individen upplevs också skuld (Puhl et al., 2007) men även frustration

(Nyman et al., 2008) och sårbarhet (Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008). Skulden gör att

personer med fetma drar sig undan och upplever att de är dåliga förebilder (Forhan et al.,

2010;Lewis et al., 2011). Den dåliga självkänslan och kroppsmissnöjet är också faktorer som

gör att de drar sig undan (Forhan et al., 2010; Thomas et al., 2008).

Personer med fetma har en förväntning om att bli illa behandlade i det dagliga livet på grund

av vikten, vilket resulterar i rädsla (Aranda et al., 2014; De Lima Santos et al, 2014;Forhan et

al., 2010; Lewis et al., 2011;Nyman et al., 2008; Owen-Smith et al., 2014), och de drar sig

undan (De Lima Santos et al., 2014; Forhan et al., 2010; Nyman et al., 2008,). Illa behandling

skapar känslor som obehag, en känsla av att vara ignorerad (Nyman et al., 2008), frustration

(Buxton et al., 2013; Nyman et al., 2008; Owen-Smith et al., 2014,), sårbarhet (Furber et al.,

2010; Merrill et al., 2008), osäkerhet, depressivitet (Furber et al., 2010), ångest och sämre

kostvanor (Owen-Smith et al., 2014). Positiva bemötanden skapade upplevelser av välbehag,

en känsla av att bli sedd för den man är (Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008,), att man är

betydelsefull (Aranda et al., 2014;Forhanet al., 2010; Thomas et al., 2008,) men även en

förvåning att bli behandlad som alla andra (Nyman et al., 2008; Puhl et al., 2007).

I situationer där personer med fetma är tvungna att hävda sina behov upplevs obehag, dock

hävdar de sina behov ändå för att få de tillfredsställda(Buxton et al., 2013). Det är vanligt att

klandra sig själv för övervikten (Furber et al., 2010; Lewis et al., 2011) och det finns en oro

att inte nå upp till andras krav vid olika typer av aktiviteter (Forhan et al., 2010).

En ständig önskan om att gå ner i vikt finns hos de överviktiga (Nyman et al., 2008; Thomas

et al., 2008). De upplever att anledningarna är samhällets smala ideal, att få respekt på arbetet,

att passa in i den omkringliggande miljön samt bli av med kroppsmedvetenheten och få

starkare självkänsla (Lewis et al., 2011; Nyman et al., 2008).

20

Det upplevs som skam att berätta att man går på diet då det påverkar identiteten (Lewis et al.,

2011), även att andra känner till den egna faktiska vikten i kilo upplevs som skam (Nyman et

al., 2008, Puhl et al., 2007).

6.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv

Personer med fetma upplever stigmatisering i någon form. Samtliga män i en viss studie

förnekar stigmatisering (Thomas et al., 2008). Det finns även upplevelser av att ha blivit

positivt bemött(Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008), detta bemötande innefattar att bli

visad respekt (Merrill et al., 2008;Thomas et al., 2008).

De värsta stigmatiserande upplevelserna hos personer med fetma innefattar verbala uttalanden

ifrån vårdpersonal, vänner, familj och okända (De Lima Santos et al., 2014). De nedsättande

kommentarerna kan handla om personernas vikt (Aranda et al., 2014;Owen-Smith et al.,

2014;Thomas et al., 2008; Puhl et al., 2007) och deras liv (Aranda et al., 2014).

Inom vården finns olika uppfattningar om bemötandet. Vissa känner sig rättvist behandlade

och andra orättvist behandlade (Buxton et al., 2013; Nyman et al., 2008). Den rättvisa

behandlingen innefattar att vårdpersonalen har varit till hjälp i vårdprocessen (Thomas et al.,

2008). Den orättvisa behandlingen har sin grund i att övervikten är i fokus (Buxton et al.,

2013;Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008), att helheten glöms bort

(Merrill et al., 2008; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008), ett respektlöst beteende

(Buxton et al., 2013; Nyman et al., 2008) samt att de känner sig avfärdade (Merrill et al.,

2008) och obetrodda (Buxton et al., 2013).

I arbetslivet har personer med fetma fått mindre krav på sig vilket ger en känsla av att inte

vara lika skicklig som sina normalviktiga kollegor. De upplever att de ständigt måste bevisa

vad de kan trots risken att drabbas av fysiska komplikationer (Forhan et al., 2010). De tror

också att vikten är en orsak till ett avskedande eller ett nekande till ett arbete (Thomas et al.,

2008).

Personer med fetma upplever att de inte vill vara tunga och bli dömda utifrån sitt utseende

(Puhl et al., 2007). De känner även en misstänksamhet mot omgivningen när andra

människor kommer för nära inpå privatlivet och att de ska prata om dem och deras vikt när de

inte är där (Nyman et al., 2008). Personer med fetma känner sig granskade på grund av sin

21

storlek (Nyman et al., 2008; Puhl et al., 2007) i matval och i portionsstorlekar vid

matsituationer (Forhan et al., 2010; Thomas et al., 2008).

Personer med fetma upplever att människor omkring dem motverkar försöken till en

livsstilsförändring (Lewis et al., 2011; Nyman et al., 2008; Thomas et al., 2008) samt kommer

med råd om hur de ska leva sina liv (Nyman et al., 2008). Detta ger en uppfattning om att ha

gått miste om delar av livet på grund av omgivningen (De Lima Santos et al., 2014).

7 Diskussion

För att skapa en tydlig struktur i diskussionen använder vi oss av en uppdelning av

metoddiskussion och resultatdiskussion (Friberg, 2012).

7.1 Metoddiskussion

I metoddiskussionen kommer författarna att diskutera tillvägagångssättet i studiens metod.

Syftet med studien var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i

dagligt liv. De inkluderade artiklarna beskriver mestadels kvinnors upplevelser. Vi anser att

detta kan ge en missvisande bild av båda könens upplevelser. SBU (2002) menar att det är

vanligare att kvinnor utvecklar fetma än män. I en del av de inkluderade artiklarna ville

författarna inkludera deltagare som upplevt stigmatisering och diskriminering i det dagliga

livet. Detta leder till att positiva upplevelser inte får något utrymme som kan påverka de

artiklars resultat. Men i vår litteraturstudie har vi även funnit positiva beskrivningar om

bemötandet och därmed ses ämnet från två håll.

Sökningen i PsycINFO gav fler träffar än övriga databaser samt mer än vad som bedömdes

som hanterbart. Detta gjorde att vi fick lägga till ytterligare en begränsning med Obesity i

Major Headings. Vi har reflekterat över om databasen kan ha varit den som passade bäst till

vårt syfte med tanke på det stora antalet träffar. Vi tror inte att den extra begränsningen har

påverkat resultatet negativt utan gett mer en förtydning av ämnet.

22

Vi använde sökorden experiences som ämnes - och fritextord i PsycINFO och i Cinahl. I

PubMed använde vi Life Change Event som ämnes - och fritextord som har samma innebörd

som experiences. På denna sökning hittades inga relevanta artiklar. Vi hade möjligtvis kunnat

använda experiences som fritextsökning även i PubMed. Men vi trodde att Life Change Event

gav en mer relevant sökning då de angavs som ämnesord i ämnesordslistan. I efterhand efter

att ha testsökt på experiences som fritextord, så visade de sig att det hade varit mer passande

till studiens syfte då det fanns artiklar som redan inkluderats i denna studie från andra

databaser. Detta kan ses som en svaghet ifall relevanta artiklar missats då sökordet inte

användes.

I artikelurvalet framkom sju artiklar som beskrev upplevelsen av att leva med fetma medan tre

beskrev upplevelserna av att leva med övervikt eller fetma. De artiklar som beskrev

upplevelsen av övervikt eller fetma valdes att inkluderas då de hade ett krav på att minst ha

övervikt. Detta innebär att personerna kan ligga på BMI för övervikt, BMI emellan övervikt

och fetma eller på BMI för fetma.

Författarna hade inte för avsikt att avgränsa sökningen till enbart vissa länder. De inkluderade

artiklarna bygger på studier gjorda i Europa, Nord – och Sydamerika samt Australien. Vi

anser detta som en styrka då det kan visa på mångfald, likheter eller olikheter trots kulturella

skillnader.

Kvalitétsgranskningar har upplevts som en svårighet under arbetets gång, då vi inte har utfört

så många kvalitétsgranskningar tidigare och känner att viss kunskap saknas inom området.

Svårigheterna var inte att bedöma ja-, nej- och vet ej - frågor om vad studien uppfyllde i vald

mall, utan helheten om vad som skulle väga mer eller mindre av dessa frågor för att få betyget

låg, medel eller hög. Våra bristfälliga kunskaper om kvalitetsgranskningen skulle kunna ses

som en svaghet då tillförlitligheten av bedömningen kan ifrågasättas. Kristensson (2014)

beskriver tillförlitlighet som graden av sanning i materialet som presenteras, med detta menas

att materialet ska vara fritt från förförståelse och påhitt

Kvalitetsgranskningen utfördes mestadels enskilt och endast till en mindre del gemensamt.

Pilhammar (2012) menar att tillförlitligheten ökar om författarna undersöker data var för sig.

23

Det kan kanske ses som en nackdel att enstaka artiklar blev granskade tillsammans då

synsättet kan blivit enspårigt till skillnad från att granska med olika ”glasögon”. Dock fördes

en ständig diskussion emellan författarna under granskningen till konsensus nåddes om

samtliga artiklars slutgiltiga kvalitetsbetyg.

Författarna valde att enskilt ta ut utsagor i första steget av analysprocessen. Vi anser att detta

är en styrka då materialet ses på olika sätt. Kodningen och kategoriseringen skedde

tillsammans under en ständig diskussion emellan författarna. De hade möjligtvis kunnat vara

en styrka att även göra detta var för sig. På grund av tidspressat schema och att

analysprocessen är ett viktigt momenten i studien så att resultatet inte blir missmissande

valdes detta att göras tillsammans. Författarna har valt att redovisa ett exempel ur

analysprocessen samt beskriva den noggrant i text, detta menar Kristensson (2014) höjer

tillförlitligheten i studiens resultat.

I denna studie ingår enbart kvalitativa artiklar. Det har inte varit något medvetet val att

utesluta kvantitativa artiklar men de kvantitativa artiklarna vi hittade i sökningen svarade inte

mot syftet. Axelsson (2012) beskriver att en vanlig diskussion hos forskare handlar om hur en

litteraturstudie ska kunna inkludera både kvalitativ och kvantitativ forskning. En fråga som

uppkommer är om det är rimligt och svaret på frågan saknar fortfarande konsensus. Segesten

(2012) menar att meningen med kvalitativa studier är att få en större och djupare förståelse för

människors upplevelser och förhoppningar.

En artikel som är inkluderad saknar ett etiskt godkännande ifrån en kommitté. Författarna har

försökt att finna svar på detta via att ha läst på tidskriftens hemsida samt mailat och frågat,

dock utan resultat. Artikeln har ändå valts att inkluderas då den har ett etiskt resonemang samt

fick bra betyg vid kvalitetsgranskningen. Författarna lyfter och är öppna med svagheter och

styrkor i studien och tillvägagångssättet vilket visar på en tillförlitlighet.

7.2 Resultat diskussion

I resultatdiskussionen kommer resultatet att anknytas till Antonovskys (2005) teori KASAM,

känslan av SAMmanhang.

24

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva vuxna människors upplevelse

av att leva med fetma i dagligt liv. De tre kategorierna och huvudfynden i resultatet som

svarade an på studiens syfte var; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga

upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv.

7.2.1 Upplevelser av begränsningar i dagligt liv

Ett av huvudfynden var att fetman upplevdes ge begränsningar gällande olika aktiviteter som

ska utföras i det dagliga livet. Med begränsningar menas att det tar längre tid, framkallar

fysiska symptom och ger svårigheter i den offentliga miljön, då utrymmen inte är anpassade

till här personernas kroppsliga storlek. Agerberg (2014) styrker svårigheterna i att utföra

dagliga aktiviteter då den tunga kroppsvikten förhindrar och/eller försvårar medan Rössner

(2007) menar att det kan finnas svårigheter i att sköta den personliga hygienen.

Vår studie visar att vikten skapar begränsningar i arbetet då de utlöser fysiska symptom.

Personer med fetma upplever även en sämre hälsa och sämre psykiskt mående. Detta tänker

vi kan vara en bidraganade orsak till att personer med fetma kanske undviker att gå till

arbetet. Socialstyrelsen (2009) syftar till är att personer med fetma sjukskriver sig oftare än

normalviktiga på grund av olika sjukdomstillstånd som är komplikationer till fetman. En

fundering som har väckts hos oss är vad samhället gör åt den växande fetma problematiken?

Johansson (2007) beskriver för att bryta trenden krävs arbete på många olika områden.

Personer med fetma har svårt att lyckas med en viktnedgång vilket ger en känsla av

misslyckande. De känner också att det är en omöjlighet att förhindra en viktuppgång. Vi tror

att de sitter fast i ett mönster de inte vill vara i och som de försöker bryta. Omöjligheten att

inte gå upp i vikt tänker vi ligger till grund i att individen saknar inre resurser för att ta sig an

problemet. Vi tror att den inre styrkan krävs för en förändring på lång sikt. Skulle personer

med fetma lyckas ta sig ur detta mönster och ändra livsstil så skulle också KASAM

förstärkas. Detta då de har vunnit över motgången samt då de befinner sig mer i den friska

poolen som representerar hälsa i KASAM.

7.2.2 Känslomässiga upplevelser i dagligt liv

Känslomässiga upplevelser i dagligt liv var det som visade sig vara det mest omfattande

huvudfyndet. Personer med fetma beskrev upplevelsen som en livslång och tärande kamp

25

vilket framkallade en rad olika känslor. I resultatet framkom bland annat att personer med

fetma upplever sämre livskvalitet vilket också bekräftas av Agerberg (2014),Scott et al.

(2008), Sikorski et al. (2013), SBU (2002)och Socialstyrelsen (2009).

Vissa personer med fetma upplever att de vill skada sig själva samt har en önskan om att inte

leva längre. Antonovsky(2005) belyser känslan av meningsfullhet som att känna mening eller

glädje med livet. Vid sjukdom ändras också inställningen till meningen med livet (Dahlberg

& Segesten, 2010). Genom att sjuksköterskan identifierar risker med sjukdomen

(Socialstyrelsen, 2005), så som att fetman påverkar patientens psyke, kan sådana risker

förebyggas eller med hjälp av insatser/åtgärder även behandlas. Om sjuksköterskan har ett

sådant förhållningssätt som beskrivs av Socialstyrelsen (2005) där patienten känner sig

respekterad, lyssnad på och delaktig i sin egen vård bör chanser för att uppnå meningsfullhet

skapas. Det borde bidra till att patienten känner att den är meningsfull och att det är någon

som tar dennes upplevelser på allvar. Dahlberg och Segesten (2010) menar att alla människor

vill känna meningsfullhet men att det är personligt. De beskriver även att det är viktigt att

sjuksköterskan i sin vård tänker på hur patienten ser på meningsfullheten då de har en

sjukdom och hur sjukdomen påverkar patientens dagliga liv.

Vid en låg KASAM upplevs olika problem inte som utmaningar, utan snarare som

belastningar (Antonovsky, 2005). Personer med fetma upplever att det är en omöjlighet att

förhindra en viktökning och att vikten ger en känsla av att vara besegrad. Författarna tänker

att personer med fetma har försökt att gå ner i vikt tidigare, och då haft starkare KASAM men

efter misslyckande försök har en lägre KASAM bildats och en ond cirkel har skapats med

skuld och skam.

7.2.3 Upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv

Ett annat huvudfynd var omgivningens bemötande som både upplevdes som positivt och

negativt. Det negativa innefattade stigmatisering och orättvis behandling. Agerberg (2014)

bekräftar den orättvisa behandlingen och nämner sjukvården som en källa för diskriminering.

Detta bryter emot Hälso- och sjukvårdslagen som beskriver att vårdpersonalen ska ge alla

människor lika vård med respekt och värdighet samt en god kontakt (HSL1982:763). Det

strider också mot kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska där ett

26

helhetsperspektiv och ett moraliskt förhållningssätt ska finnas för att ge patienten en skyddad

och bra vård (Socialstyrelsen, 2005).

Vår studie visar på en upplevelse av att ha blivit avskedad samt nekad arbete relaterat till

vikten. Agerberg (2014) bekräftar att överviktiga faktiskt har en lägre chans att få ett arbete

samt att vissa chefer skulle neka arbete relaterat till fetma. Positivt bemötande innefattade att

ha blivit visad respekt och fått rättvis behandling där ingen diskriminerande attityd visats.

Sikorski et al (2013) och Scwartz et al (2013) beskriver att personal med vårderfarenhet eller

erfarenhet av att möta personer med fetma var mindre diskriminerande.

Personer med fetma undviker miljön utanför hemmet relaterat till bemötandet ifrån andra

människor. De tar också avstånd ifrån relationer, har svårt att skapa och behålla dem. Grunden

är bland annat den låga självkänslan Rössner, Egger och Binns (2014) beskriver att det är

viktigt att befinna sig i en grupp och känna individuell samhörighet samt vara socialt aktiv för

att öka det psykiska välmåendet. Det gör det också lättare att klara av livsförändringar. Att

inte känna sig som en del av ett sammanhang kan leda till svårigheter med att uppleva hälsa

(Dahlberg och Segesten, 2010). Antonovsky (2005) menar att det är viktigt att det finns

människor runtomkring som det går att känna tillit till och som kan ge stöttning i svåra

situationer vilket leder till en snabbare återhämtning. I studies resultat, när personer med

fetma stöter bort andra människor skapas en isolering ifrån omvärlden som gör att de kommer

utanför sitt sammanhang. En tanke författarna fått är vad samhället gör för att stoppa den illa

behandling personer med fetma utsätts för samt vilken hjälp de får. Det är inte konstigt att de

drar sig undan och isolerar sig när de diskrimineras, inte passar in i miljön samt inte får något

arbete på grund av deras fetma. Det som är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa

denna patientgrupp är att motivera patienten till att fullfölja sina livsprojekt trots sjukdomen

och bemötandet ifrån andra. Med detta menas att stötta och stärka patienten i att våga delta i

aktiviteter i det dagliga livet trots rädsla.

Forskningen verkar mestadels grunda sig på de kvinnligas upplevelser vilket även visar sig i

denna studies resultat. Av samtliga artiklar är det enbart en som riktar sig endast till män

medan flera riktar sig enbart till kvinnor. En studie som presenterar både kvinnor och mäns

upplevelser framhäver att kvinnor upplevt stigmatisering men inte män. Författarna har

reflekterat över om en orsak till detta kan vara att kvinnor har lättare att vara öppna och prata

27

om ett sådant ämne och därför framkommer deras upplevelser mer än männens. Vi tänker

också att det är mer accepterat för en man att vara överviktig än för en kvinna och därför

upplever mannen inte stigmatisering på samma sätt. Johansson (1999) menar att kvinnor är

mer förtrycka än män vilket ses redan i tidig ålder där bantning för flickor startar redan i

sjuårsåldern och ca 100 000 flickor mellan 15-24 år har någon typ av ätstörning. Detta då den

smala kroppen härskar över den överviktiga och vi lever i en tid med ”slankhetens tyranni”.

Denna tid står för att samhället har kontroll över kvinnokroppen och i det samhället härskar

männens normer vilket gör att kvinnorna kontrollerar sina kroppar för att leva upp till dessa

normer. Media har också en avgörande del. Kraven att leva upp till skiljer sig åt för könen och

kraven är högre för kvinnor och högre för de yngre än de äldre kvinnorna. Sandberg (2004)

menar att de kvinnliga kraven är strängare gällande smalhetsidealet.

Kvinnor upplever mycket rädsla inför att bli överviktiga och de väljer en viktnedgång före att

ha framgång på arbetet eller i kärlekslivet (Johansson, 1999). Rössner (1988) beskriver att

kvinnor är de som har svårare att tolerera en övervikt och ser det som obehagligt och vidrig.

Författarna upplever att vikten och utseendet står mycket högt upp på listan för vad som är

viktigt för en kvinna och detta är säkerligen grunden till att kvinnan har svårare att acceptera

övervikt samt tar åt sig mer av allmänhetens attityder till fetma.

Män och kvinnor uppfostras till att äta på olika sätt. Det kvinnliga sättet representeras av att

måltiden ska ätas på ett diskret sätt samtidigt som det manliga sättet gärna får vara odiskret.

Kvinnor ska helst inte frossa och vara glupska i offentliga sammanhang utan detta få ske i

skymundan i det egna hemmet. De hårda kraven på kvinnan kan leda till en berg - och

dalbana som varvas med hetsätning och bantningsepisoder om vartannat (Johansson, 1999).

Sjuksköterskan kan hjälpa dessa personer genom att ha det professionella förhållningssättet

som beskrivs i Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen,

2005). Om det professionella förhållningssättet följs kan det leda till att patienterna känner sig

respekterade och meningsfulla när de befinner sig i vårdmiljö. Då eftersträvas även en

vårdvetenskaplig hållning som innebär att patienten ska vara i fokus och bli respekterad för

dennes integritet och värdighet.

28

8 Slutsats De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat och diskussion är att fetma påverkar det

dagliga livet som involverar det fysiologiska, psykologiska och sociala planen. Den tunga

kroppen försvårar aktiviteter i vardagslivet både genom att den skapar fysiska begränsningar

och psykiska hinder. Personer med fetma rapporterar sämre livskvalité, psykisk och fysisk

ohälsa samt kroppsmissnöje. De har även en ständig önskan om att vilja förändras.

Omgivningen har stor betydelse för personer med fetmas liv då bemötandet ifrån andra

människor är den faktor som spelar roll för livskvalitén samt deras deltagande i aktiviteter

utanför hemmet. Bemötandet innefattar stigmatisering och orättvis behandling. Personer med

fetma undviker relationer samt har svårt att skapa och behålla dem. Det är viktigt att

sjukvårdspersonal är medvetna om att personer med fetma påverkas av deras attityder. Därför

är sjuksköterskans förhållningssätt av stor vikt i vårdandet av patienter med fetma.

Förhållningssättet ska representeras av respekt, trygghet och stöd som ska leda till att

patienten upplever välbefinnande. För att ha en vårdvetenskaplig hållning bör sjuksköterskan

därför utgår ifrån patientens upplevelser. Resultatets betydelse för vårdandet grundar sig i att

ge en ökad förståelse och kunskap hos de som möter personer med fetma i dagligt liv.

Då studien innehåller ett väl beskrivet urval och kontext hjälper det läsaren att lättare kunna

avgöra om resultatet är överförbart. Överförbarhet innebär i vilken omfattning resultatet kan

tillämpas i andra sammanhang än det som finns representerat vilket avgörs av läsaren. Om en

noggrann beskrivning finns om studiens urval och sammanhang stärker det överförbarheten

(Kristensson, 2014).

Eftersom det har visat sig att vårdpersonal med längre vårderfarenhet samt vårdpersonal som

vårdar personer med fetma har lägre diskriminerande attityder emot denna patientgrupp, anser

vi att det krävs mer utbildning kring attityder och bemötande om fetma hos vårdpersonal med

kortare erfarenhet. Då personer med fetma upplever begränsningar i den fysiska miljön och

även har en ökad kontakt med sjukvården är vårt förslag till klinisk verksamhet är att

sjukvårdsmiljön anpassas efter alla människors storlek, stora som små. Men också att

ytterligare resurser i det förebyggande arbetet emot fetma sätts in. Vårt förslag på vidare

forskning är mäns upplevelser av att leva med fetma, då vi inte hittat forskning i lika stor

29

omfattning som med kvinnor. Även forskning kring hur sjuksköterskan bör vårda patienter

med fetma för att främja fysisk och psykisk hälsa.

30

9 Referenser

Agerberg, M. (2014). Fetma: en global epidemi. Lund: Studentlitteratur AB.

Antonovsky, A.(2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Aranda, K., & McGreevy, D. (2014). Embodied empathy in action: overweight nurses’

experiences of their interactions with overweight patients. Nursing Inquiry, 21(1), 30-38.doi:

10.1111/nin.I2015

Axelsson, Å.(2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvården(s. 203-220). Lund: Studentlitteratur.

Buxton, B. K., & Snethen, J. (2013). Obese Women´s Perceptions and Experiences of

Healthcare and Primary Care Providers. Nursing Research, 62(4), 252-259.doi:

10.1097/NNR.0b013e318299a6ba

Courten, M., & Egger, G. (2014). De kroniska sjukdomarnas epidemiologi. I S. Rössner, G.

Egger& A. Binns (Red.), Levnadsvanor: En klinisk handbok (s. 39-54). Lund:

Studentlitteratur.

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:

Natur och Kultur.

De Lima Santos, L., Pasquali, R., & Marcon, S.S. (2014) Feeling and living experiences of

individuals taking part in a support group for control of obesity: An exploratory study.

Brasilien, Online Brazilian Journal of Nursing, 11 (3), 3-13.

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

31

Forhan, M. A., Law, M.C., Vrkljan, B. H., & Taylor, V. H. The experience of participation in

everyday occupations for adults with obesity. (2010). Canadian Journal of Occupational

Therapy, 77, 210-218. doi: 10.2182/cjot.2010.77.4.3

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.

Friberg, F (2012). Att utforma ett examensarbete. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats –

vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.145-160). Lund: Studentlitteratur.

Furber, C. M., & McGowan, L. (2010). A qualitative study of the experiences of woman who

are obese and pregnant in the UK. Midwifery, 27(2011),437-444. doi:

10.1016/j.midw.2010.04.001

Hemmingsson, E. (2007). Fysisk inaktivitet. I A-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma.

Från gen - till samhällspåverkan. (s.45-83). Lund: Studentlitteratur.

HSL 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Sveriges riksdag.

Hulter Åsberg, K.(1990). ADL-trappan. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, A. (1999). Elefant i nylonstrumpor: om kvinnlig kropp och hunger. Göteborg:

Anamma Böcker.

Johansson, U. (2007). Näring och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur.

32

Lewis, S. Thomas, S. L., Hyde, J. Castle, D. J., & Komesaroff, P. A. (2011). A Qualitative

Investigation of Obese Men's Experiences With Their Weight. Am J Health Behave, 35 (4),

458-469.

Merrill, E., & Grassley, J. (2008). Women’s stories of their experiences as overweight

patients. Journal of advancing Nursing, 64(2), 139-146.doi: 10.1111/j.1365-

2648.2008.04794.x

Mårild, S., Neovius, M., & Rasmussen, F. (2007). Epidemiologi, barn och vuxna. I A-K.

Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen - till samhällspåverkan. (s.45-83). Lund:

Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Uppleva. Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/uppleva

Nyman, V. M. K., Prebensen, Å. K., & Flensner, G. E. M. (2008). Obese women's

experiences of encounters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth.

Midwifery, 25(2010), 424-429. doi: 10.1016/j.midw.2008.10.008

Owen-Smith, A., Donovan, J., & Coast, J. (2014). Vicious circles': The development of

morbid obesity. Qualitive Health Research 24(9), 1212-1220.

doi:10.1177/1049732314544908

Pilhammar, E. (2012). Etnografi. M. Granskär & B. Höglund-Nielsen. Tillämpad kvalitativ

forskning inom hälso – och sjukvården(s. 57-73). Lund: Studentlitteratur.

Puhl, R. M., Moss-Racusin. C. A., R., Schwartz, M. B., & Brownell, K. (2007). Weight

stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Health

education research, 23(2), 347-358.doi: 10.1093/her/cym052

Ringsberg, K. C. (2009). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdandens

grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 387-412). Lund: Studentlitteratur.

33

Rössner, S., Egger, G., & Binns, A. (2014) Övervikt och fetma: den svaga länken i vår

välfärd. I S. Rössner, G. Egger& A. Binns (Red.), Levnadsvanor: En klinisk handbok (s. 83-

111). Lund: Studentlitteratur.

Rössner, S. (1988). Boken om fetma. Borås: Natur och Kultur.

Rössner, S. (2007a). Hud och fetma. I A-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen -

till samhällspåverkan. (s.171-173). Lund: Studentlitteratur.

Rössner, S. (2007b). Skelett och leder. IA-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen

- till samhällspåverkan. (s.165-170). Lund: Studentlitteratur.

Sandberg, H. (2004). Medier och fetma: en analys av vikt. (Avhandling, Lund studies in

media and communication, 1104-4330; 8). Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=21669&fileOId=632926

SBU. (2002). Fetma problem och åtgärder. Stockholm: Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU).

Scott, K. M., Bruffaerts, R., Simon, G. E., Alonso, J., Angermeyer, M., de Girolamo, G., ...

Von Korff, M. (2008).Obesity and mental disorders in the general population: results from the

world mental health surveys. International Journal Of Obesity, 32(1), 192-

200.doi:10.1038/sj.ijo.0803701

Scwartz, M. B., Chambliss, H.O., Brownell, K. D., Blair, S. N., & Billington, C. (2013).

Weight bias among health professionals specializing in obesity. Obesity Research, 11(9).

1033-1039.

Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red).

Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

34

Sikorski, C., Luppa, M., Glaesmer, H., Brähler, E., König, H.H., & Riedel-Heller, S.G.

(2013). Attitudes of Health Care Professionals towards Female Obese Patients. The European

journal of obesity 6, 512-522.doi: 10.1159/000356692

Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapporten. Västerås: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm:

Socialstyrelsen.

Thomas, S. L., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D., & Komesaroff, P. A. (2008).Being 'fat'

in today's world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in

Australia. Health Expactistions, 11, 321-330. doi: 10.1111/j.1369-7625.2008.00490.x

Torgerson, J. (2007). Lever och galla. IA-K. Lindroos & S. Rössner (Red.), Fetma. Från gen -

till samhällspåverkan. (s.165-170). Lund: Studentlitteratur AB.

West, C., & Egger, G. (2014). Den som sover syndar inte. I S. Rössner, G. Egger & A. Binns

(Red.), Levnadsvanor: En klinisk handbok (s. 39-54). Lund: Studentlitteratur.

WHO. (2014). Global Health Observatory (GHO) data: Overweight and Obesity by country.

Hämtad 2015-04-01, från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/

WHO. (2015).Media Centre: Obesity and overweight. Hämtad 2015-04-01, från:

http://www.who.int/gho/ncd/risk_factors/overweight/en/

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur.

Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats – vägledning

för litteraturbaserade examensarbeten (s.57-79). Lund: Studentlitteratur.

BILAGA 1

10 BilagorSökning i PubMed

Sökord Antal träffar Antal träffar efter begränsningar

Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granskade Inkluderade i resultatet

Obesity[ÄO]

37 469

Obes* F

56 724

Obesity [ÄO] OR obes*F 241 409

Life change events[ÄO]

19 477

Life change event F

22 596

Life change event [ÄO] OR Life change event F

22 596

Obesity[ÄO] OR obes*F AND Life change event[ÄO] OR Life change eventF

231 101 6 2 0 0

* = Trunkering. F = Fritext [ÄO]= Ämnesord

BILAGA 2

Sökning i Cinahl

* = Trunkering. F = Fritext [ÄO]=Ämnesord

Sökord Antal

träffar

Antal träffar efter

begränsningar

Lästa

abstrakt

Lästa i fulltext Granskade Inkluderade

Obesity[ÄO] 31 703

Obes* F 46 716

Obesity [ÄO] OR Obes*F 46 716

Life experiences [ÄO] 10 866

ExperiencesF 58 958

Life experiences [ÄO] OR

Experiences F

58 958

Obesity [ÄO]OR Obes*F AND Life experiences[ÄO] OR Experiences F

405 145 19 11 8 8 stycken med nummer: 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 11

BILAGA 3

Sökning i PsycINFO

Sökord

Antal träffar

Antal träffar efter begränsningar

Lästa abstrakt

Lästa i fulltext Granskade Inkluderade

Obesity [ÄO]

16 847

Obes* F

28 715

Obesity [ÄO] OR Obes*F

28 715

Experiences (Events) [ÄO]

15 452

ExperiencesF

414 178

Experiences (Events) [ÄO]OR Experiences F

414 178

Obesity [ÄO] OR Obes*F AND Experiences (Events) [ÄO] OR Experiences F

1 836 261

17 10 2 2 stycken med nummer: 2, 7 (1, 3, 4, 5, 10)

* = Trunkering. () = Artikeldubletter F = Fritext [ÄO]= Ämnesord

BILAGA 4

Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

Artikel nr

Titel och författare Tidskrift, land och publicerat årtal

Syfte Deltagare Design Resultat Kvalitet

1 Embodied empathy in action: Overweight nurses’ experiences of their interactions with overweight patients. Aranda, K.,& McGreevy, D.

Nursing Inquiry, England, 2014

Utforska upplevelserna av överviktiga sjuksköterskor i deras interaktion med överviktiga patienter.

7 kvinnliga leg. Sjuksköterskor med egen erfarenhet av övervikt med BMI>25 och som vårdar överviktiga patienter.

Fenomenologisk Hermeneutisk metod. Två intervjuer med samtliga deltagare.

Sjuksköterskor beskriver sin viktuppgång och upplevelserna av den utifrån sig själva och samhället samt mötet med överviktiga patienter.

Medel

2 Vicious circles': The development of morbid obesity. Owen-Smith,A. Donovan, J., & Coast, J.

Qualitative Health Research, England, 2014.

Undersöka individuella upplevelser i utvecklingen av och att leva med sjuklig fetma.

31 varav 9 män och 22 kvinnor. Som har sjuklig fetma BMI ≥ 35

Kvalitativ ansats: Groundedtheory. Innefattar två studier. Djupgående intervjuer.

Beskriver upplevelser av sin viktuppgång samt övervikt i familjen.

Hög

BILAGA 4

Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

3

Being 'fat' in today's world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Thomas,S. Hyde, J. Karunaratne,A.Herbert,D., Komesaroff, P.

Health Expectations, Australien, 2008.

Utveckla en djupgående bild av både levd upplevelse av fetma och påverkan av sociala och kulturella faktorer hos människors som lever med fetma.

76 varav 63 kvinnor och 13 män. BMI ≥ 30

Kvalitativ ansats: Groundedtheory. Djupgående semistrukturerade intervjuer.

Beskriver sina upplevelser av fetma/övervikt i tidig ålder samt hur det påverkar dagligt liv som vuxen men även erfarenheter av hälso- och sjukvård samt viktnedgångs-försök

Hög

4 Obese women's experiences ofen counters with midwives and physicians during pregnancy and childbirth. Nyman, V. Prebensen, Å., &Flensner, G.

Midwifery, Sverige, 2008.

Beskriva kvinnor som har fetma, deras upplevelser av mötet med barnmorskor och läkare under graviditet och förlossning.

Totalt 10 st. kvinnor. BMI>30 innan graviditeten.

Kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Halvstrukturerade intervjuer.

Beskriver sina upplevelser av att vara gravid och ha fetma allmänt ochi vårdsammanhang samt upplevelsen av mötet med barnmorskor och läkare.

Hög

BILAGA 4

Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

5

Women’s stories of their experiences as overweight patients. Merrill, E.,& Grassley, J.

Journal of advancing Nursing, USA, 2008.

Belysa innebörden av kvinnors upplevelser som överviktiga patienter I deras möte med hälso– och sjukvårdpersonal och hälso- och sjukvård.

8 kvinnor, BMI≥ 25

HermeneutiskFenomenologi. Djupgående intervjuer.

Beskriver sina upplevelser av att leva med övervikt samt upplevelserna av att fysiskt få plats i hälso – och sjukvårdsmiljö och hur de upplever mötet med vårdpersonalen.

Hög

6

Obese Women´s Perceptions and Experiences of Healthcare and Primary Care Providers. Buxton, B.,& Snethen, J.

Nursing Research, USA, 2013.

Beskriva upplevelser och uppfattningar ifrån kvinnor med fetmagällande stigma i hälso- och sjukvården och från deras vårdgivare.

26 kvinnor med BMI >30

Fenomenologi. Semistrukturerade intervjuer.

Beskriver hur de ser på sin hälsa, och upplevelsen av övervikten. Beskriver hur de vill/ förväntas samt blir behandlade inom hälso– och sjukvården.

Hög

BILAGA 4

Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

7 The experience of participation in everyday occupations for adults with obesity. Forhan, M. A., Law, M.C., Vrkljan, B. H.,& Taylor, V. H.

Canadian Journal of Occupational Therapy, Canada, 2010.

Beskriva den levda erfarenheten från vuxna med klasstrefetma(BMI 40) och vilken påverkan fetman har på deltagarnas vardagligliv.

13 stycken varav 7 kvinnor, 3 män och 3 okända med klass tre fetma (BMI 40).

Beskrivande Fenomenologi. Intervjuer utifrån en pilot testad intervjuguide.

Beskriver utmaningen, stressen, barriärer och strategier som finns i det dagliga livet hos människor med fetma.

Hög

8 Feeling and living experiences of individuals taking part in a support group for control of obesity: An exploratory study. De Lima Santos, L., Pasquali, R., & Marcon, S.S.

Brazilian, Online Brazilian Journal of Nursing, 2014.

Få veta innebörden av att “hantera fetman” hos deltagarna i en självhjälpsgrupp för människor med fetma och samtidigt identifiera deras uppfattning om deltagandet i gruppen.

12 kvinnor och 2 män. BMI 31.53–34.68.

Kvalitativ innehållsanalys. Semi- strukturerade intervjuer, observationer och ljudinspelning av mötena.

Beskriver fördomar från samhället och hur det är att leva med fetma samt hur det var att delta i en självhjälps grupp för människor med fetma.

Medel

9

A qualitative study of the experiences of woman who are obese and pregnant in the UK. Furber, C. M., & McGowan, L.

Midwifery, England, 2010.

Utforskaupplevelserna relaterade till fetma hos kvinnor med BMI >35 under graviditeten.

17 kvinnor med BMI >35 under graviditet.

Kvalitativansats: Groundedtheory. Semi- struktureradeintervjuerdär15intervjuadestvågångerochtvåengång.

Beskriver upplevelser av bemötandet av vården som gravid med fetma och stereotyper av fetma.

Medel

BILAGA 4

Artikelöversikt och kvalitetsgranskning

10 A Qualitative Investigation of Obese Men's Experiences With Their Weight. Lewis, S. Thomas, S. L., Hyde, J. Castle, D. J.,& Komesaroff, P. A.

Australien, American Journal of Health Behavior, 2011.

Undersöka hälsobeteende och strategier för förändring hos män med fetma. Undersöka distinkta besvär associerat med individer i några undergrupper.

36 män. BMI 30.0–60.7

Kvalitativ ansats: Grounded theory där metoden och datan var en del av en större/bredare studie. Intervjuer med 4 ”open-ended” frågor.

Redogör upplevelser och beteenden som är orsaker till fetman, vilka begränsningar det medför och viljan att gå ner i vikt.

Hög

11 Weight stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Puhl, R. M., Moss-Racusin. C. A., R.,Schwartz, M. B.,& Brownell, K.

USA, Health education research, 2007.

Identifiera och beskriva vuxna människor med övervikt och fetma, deras subjektiva upplevelser av viktens påverkan.

274 kvinnor och 44 män. BMI>25.

Kvalitativ innehållsanalys med mixad metod. Webb- baserat frågeformulär med öppna frågor.

Beskriver deltagarnas värsta stigma upplevelser, hur de vill att andra ska förstå deras situation, syn på stereotyper om feta/överviktiga människor och förslag på hur stigma ska reduceras.

Medel