Vi nd Re n€¦ · Storliden och Jokk-mokksliden inom Malå sameby. Projektet kommer att utveckla...

VindRenVindenergi och Rennäring i samverkan

KAPITEL 8 Version 2010-12-21

Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB

Projektstart DriftByggeMKBSamråd Överenskommelse Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb

Hur påverkas rennäringen?

Resultat från forskningen och upp-följningsstudier. Erfarenheter från samebyar och projektörer.

VindRen

KAPITEL 8 2

Om detta kapitel

Kapitlet inleds med en sammanställning av forskningsläget; hur påverkas renar och renskötseln av vindkraften, vad har man hittills kommit fram till och vilka forskningsstudier som kommer generera resultat framöver?

Därefter följer en beskrivning av olika kontrollprogram som genomförts eller på-går i syfte att studera och följa upp vindkraftens konsekvenser på rennäringen.

I avsnittet därefter följer en sammanställning av de erfarenheter som kommit fram under VindRens intervjuer med enskilda renskötare. Erfarenheterna är ex-empel på konsekvenser som samebyarna upplevt eller påvisat under tiden som vindkraftanläggningen byggts eller efter den tagits i drift. Samebyarna har dock i flera fall haft svårt att särskilja huruvida förändringarna är en följd av vindkraf-ten eller om förändringarna beror på något annat.

Kapitlet avslutas med de slutsatser som VindRen kunnat dra till följd av den forskning som hittills presenterats, de kontrollprogram som genomförts och samebyarnas erfarenheter.

Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 ”Introduktion till VindRen”. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommende-rade riktlinjer ska tillämpas..

Foto Sofia Svonni

VindRen

3

Innehåll

Sammanställning av forskning 4

Erfarenheter från andra studier 14

Erfarenheter från samebyar 20

VindRens slutsatser 27

Referenser 31

December 2010

VindRen

KAPITEL 8 4

Sammanställning av forskning

I över 40 år har man studerat hur olika typer av ingrepp påverkar renar. De flesta av studierna är dock gjorda på vilda renar i exempelvis Alaska, Kanada och Norge. Betydligt färre studier är gjorda på semidomesticerade renar (d.v.s. renar som är avlade genom urval).

Det finns stora skillnader mellan vilda re-nar och de semidomesticerade renar som finns inom renskötseln i Sverige. Semido-mesticerade renar är mindre känsliga för mänsklig störning och har lättare att vänja sig vid olika typer av ingrepp (habituering).1-3 De studier som är gjorda på vilda renar bedöms därför inte vara direkt överförbara på den svenska renskötseln. Med anledning av detta har VindRen valt att enbart presentera resultat från studier gjorda på semidomesticerade renar.

VindRen har valt att främst fokusera på studier som är gjorda på vindkraftverk/vindkraftanläggningar, kraftledningar och skogsbilvägar eftersom det är dessa ingrepp som ingår i en vindkraftsetablering. Studier gjorda på övrig infrastruktur eller andra verksamheter som exempelvis turismnäring, vattenkraftsutbyggnad etc. har utelämnats då de inte direkt kan appliceras på vindkraften

Det som redovisas i avsnittet om forskning ska ses som preliminära kunskaper. Vi vet idag fortfarande för lite om hur vindkraftutbyggnaden påverkar rennä-ringen för att kunna dra några långtgående slutsatser. Merparten av den forsk-ning som genomförts har bedömt konsekvenserna av enskilda exploateringar medan det fortfarande saknas forskningsresultat kring de kumulativa effek-terna inom en samebys betesområde.

VindRen

5

Studier av lokala, regionala och

kumulativa effekter

Effekterna av mänsklig störning vid ingrepp på renskötseln delas normalt in i; direkta lokala effekter, indirekta regionala effekter och kumulativa effekter.4

•Direkta lokala effekter. Studierna fokuserar på renarnas beteende i ett begränsat område runt ett ingrepp (i några av studierna är renarna inhägnade.) Studierna belyser kortvariga effekter som förhöjd hjärt-frekvens, förekomst av oroligt beteende, flyktavstånd hos enskilda renar samt korsningsfrekvenser, d.v.s. hur ofta djuren korsar en barriär som t.ex. en kraftledning eller väg.

Studierna är således begränsade både i tid och rum. Till lokala effekter hör även den fysiskt ianspråktagna delen av arean efter ett ingrepp.

• Indirekta regionala effekter. Studierna fokuserar på hur hela hjorden störs i det aktuella området och inkluderar större områden längre från vägar och annan infrastruktur. Renarna som studeras är fritt gående.

• Kumulativa effekter. Studier som beskriver de sammanlagda effekterna av flera faktorer, då synergistiska effekter kan uppstå. Här ingår även studier av eventuella förändringar i flockens reproduktion och områdens bärkraft. Kumulativa effekter utgör således summan av samtliga störningseffekter i ett område.

Vilken typ av effekt som studeras har betydelse för hur man ska tolka forsk-ningsresultaten. VindRen har därför för varje forskningsstudie redogjort

för vilken typ av effekt som studeras.

VindRen

KAPITEL 8 6

Forskningsstudier – vindkraftens påverkan på renskötseln

I skrivande stund finns resultat från endast ett fåtal forsk-ningsstudier om hur vindkraft påverkar semidomesticerade renar och renskötsel. Under de senaste åren har dock tre stora forskningsprojekt påbörjats och resultat förväntas inom några år. I tabellen nedan presenteras en sammanställning av pågående och hittills genomförda projekt i Sverige och Norge.

Vid en vindkraftsetablering tillkommer alltid följdverksamheter som byggande och nyttjande av främst vägar och kraftledningar. Effekterna av sådana följdverksamheter har främst studerats för vilda renar men även till viss del för semidomesticerade re-nar. I avsnittet ” Forskningsstudier – kraftledningar och skogs-bilvägars påverkan på renskötseln” presenteras resultaten från studier på semidomesticerade renar.

De slutsatser som kunnats dras under projekt VIndRen till följd av den forskning som hittills presenterats samman-fattas i slutet av detta kapitel, se sidorna 27-28.

Tabell Genomförda och pågående forskningsstudier i Sverige och Norge om vindkraftens påverkan på ren-skötseln (fortsätter sidorna 6-10)

Forskningsstudie Beskrivning Resultat och osäkerheter

REIN-projektet (Norges forsknings-råd)1

Sammanställning av

resultat från studier (hörsel, beteende, arealbruk och bete) om effekter från kraftled-ningar, vindkraftverk och annan infrastruktur på renar med varierande tamhetsgrad under åren 1975-2000.

Studierna omfattar både lokala, regionala och kumulativa effekter.

Studier av lokala effekter visar att ljud och

rörelse från vindkraftverk inte har någon negativ effekt på renars beteende. Själva vindkraftverken i sig har liten effekt på renens beteende vid direkt exponering. Undersökningarna är gjorda på inhägnade renar och går därför inte med säkerhet att överföra till naturliga förhållanden för renar. I studien har man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende.

Inom REIN-projektet gjordes inga studier av regionala effekter till följd av vindkraft.

Rapport fra

REIN-prosjektet

VindRen

7


Rapporten ”Kunn-skapsstatus – effek-ter av vindparker på reindriften” (Eftestol m.fl. 2004)5

Intervjustudie och sam-manställning av befint-lig kunskapslitteratur.

Slutsatser från rapporten:

”De få studierna som är gjorda stödjer hypotesen att vindkraftparker har liten eller ingen negativ påverkan på renarna.” Slutsatsen syftar till studierna från REIN-projektet (se ovan).”

”De flesta forskarna är eniga om att det är den mänskliga aktivitetsnivån efter en ut-byggnad som är den faktor som har störst betydelse för hur stor effekt ett ingrepp får. Man räknar med att om man begränsar den mänskliga aktiviteten och ökar förutsägbar-heten blir de negativa effekterna mindre”

Rapporten ”Konse-kvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län - Pilotstudie” (Larsen 2004)6

Intervjustudie (sju samebyar). Samman-ställning av resultat från studier av vindkraftverk och renar samt från andra störningsstudier relaterade till renar.

Slutsatser från rapporten:

”De studier som gjorts specifikt för vind-kraftverk kopplat till störningar av renar visar att renar troligen inte störs av dem”. Slutsatsen syftar till studierna från REIN-projektet (se ovan).

”Samebyarnas upplevelse av troliga kon-sekvenser är emellertid samstämmig. Vad man pekar på är dels möjliga störningar

från själva vindkraftverket vid drift, dels störningar till följd av byggande och nytt-jande av nya vägar och kraftledningar till verket. Avseende störningar från vind-kraftverket så tar de intervjuade upp ljud och rotorbladens rörelse som sådant som kan skrämma renar. Man är dock mycket osäker på hur allvarligt detta kan vara och har också delade uppfattningar om renars möjlighet att vänja sig vid vindkraftverk.”

Kunnskapsstatus - effekter av vindparker på reindriften

Sindre Eftestøl, Jonathan E. Colman, Mathis A. Gaup og Bjørn Dahle

Oktober 2004

Biologisk Institutt Universitetet i Oslo

VindRen

KAPITEL 8 8


Vind-Rein (Norge)7, 8 Startade 2005.

Projektet omfattar zoologiska (föränd-ringar i renars beteende och arealbruk), biolo-giska (återvegetering, se VindRens kapitel 6 ”Driften”) och socioeko-nomiska uppföljnings-studier (se VindRens kapitel 9 ”Påverkan på samebyn”.

Inom den zoologiska delen genomförs di-rektobservationer i fält, GPS-studier, spillnings-inventeringar, intervjuer och enkätundersökning-ar. Här undersöker man även renarnas eventu-ella habituering.

Vind-Rein-projektet studerar främst lokala

effekter i kust- och fjäll-miljöer.

Ej publicerade resultat från Kjöllefjord vind-kraftpark (17 vindkraftverk) i Norge:

• Halvön där vindkraftverken står används av ett betydande antal renar och de ser inte ut att bli negativt påverkade eller undvika området på grund av vindkraftparken. Vindkraftsområdet används inte mindre än ett liknande referensområde (annan närlig-gande halvö) och inte heller mindre jämfört med tiden innan vindkraftanläggningen byggdes.

• Under byggtiden uppvisade renarna som betade i vindkraftsområdet ett mer oroligt beteende än renarna i referensområdet.

• Under drifttiden visade renarna som betade i närheten av vindkraftparken inga tecken på mer oroligt beteende jämfört med renarna som betade längre bort.

• En enkätundersökning visar att området vid anläggningen oftare besöks av lokalbe-folkningen sedan vägen och anläggningen byggdes.

• Renskötarna anser att både halvön där vindraftverken står och referensområdet påverkats negativt och att detta påverkat resultaten i studien.

Ej publicerade resultat från Nygårdsfjellet, en vindkraftpark bestående av tre vind-kraftverk, visar att flytten till en närliggande hage och vidare mot vinterbete ser ut att fungera utan problem. Renarna som släpps ut från hagen fortsätter genom vindkraft-anläggningen enligt sitt traditionella rörel-semönster. Flytten har skett nattetid och vindkraftverken har då varit avstängda.

1

VindRein -Årsrapport 2008-

Esand – Fakken – Fosen – Kjøllefjord – Nygårdsfjellet - Skallhalsen

Status per 31.desember 2008

VindRen

9


Planeringsverktyg för vindkraftens ef-fekter på tamren

(Skarin)

Startade 2009

Komplettering till Vind-Rein.

Spillnings- och GPS-studier i skogliga som-marbetesmarker vid vindkraftanläggningarna Storliden och Jokk-mokksliden inom Malå sameby.

Projektet kommer att utveckla en gene-rell modell för renens livsmiljö för att kunna förutsäga och värdera renbetesområden som är aktuella för vind-kraftutbyggnad i skogs-landskapet. Projektet kommer också att ta fram ett GIS-baserat planeringsverktyg som ska underlätta upp-

skattningen av vindkraf-tens effekter på renbe-tesmarker.

Resultat förväntas 2012

VindRen

KAPITEL 8 10


Vindkraft i renbe-tesland: Regionala effekter och rennä-ringens erfarenheter

Samarbetsprojekt mellan norska och svenska forskare (Vistnes, Skarin, Nellemann, Sand-ström)

Startade 2010.

Studier på regionala effekter i skogliga vinter-beterbetesmarker.

Del 1 Kartläggning av erfarenheter inom norska renbetesdistrikt (förändrat bete, ändrad drift).

Del 2 Kartläggning av eventuella förändringar av renars nyttjande av betesområden eller drif-ten till följd av vindkraft (Stor-Rotliden inom Vilhelmina norra sam-eby och Markbygden inom Östra Kikkeajure sameby). Studier med GPS, betes- och spill-ningsinventering samt intervjuer.

Projektet ska pågå under tre år. Resultat förväntas 2013.

Renar och ljud

Det starkaste ljudet från vind-kraftverk är lågfrekvent. Renar uppfattar

lågfrekvent ljud sämre än människor. De låga frekvenserna har en längre räckvidd från ljudkällan än de höga. Ljudet från vindkraft uppfattas därför inte lika bra av renar på långa avstånd som av människor.9

VindRen

11

Generellt om konsekvenser för renskötseln vid olika typer av ingrepp

Direkta arealförluster: Ytor som är perma-nent förlorade för renskötseln (ex fundament och

vägar) och eventuellt avskurna ytor som i och med exploa-tering blir onåbara eller på annat sätt oanvändbara.

Indirekta arealförluster: Den andel bete som förloras beroende på kanteffekter, stängseleffekter, tidigarelagd skogsavverkning eller lik-

nande.

Tidsförluster: Den tid som tas i anspråk för att överkomma negativa effekter som exploatering medfört (exempelvis tidsåtgång för extra samlingar av djur, utfodring). Här ingår även förlust av betestid om ex-empelvis djuren inte får betesro vid en extra flytt.

Övriga omkostnader: Till exempel material, stängsel, drivmedel och foder som uppkommit som en direkt följd av verksamhetens tillkomst.

Potentiella kostnader: Innefattar kostnader som inte kan definieras i förhand.

Foto Enetjärn Natur AB

VindRen

KAPITEL 8 12

Forskningsstudier – kraftledningars och skogsbilvägars påverkan på renskötseln

Det finns omfattande studier av hur luft-burna kraftledningar och övrig infrastruktur på-verkar vilda renar. Det finns dock bara ett fåtal studier som fokuserat på semidomesticerade renar. Nedan görs en kort sammanfattning av resultaten från dessa studier.

Renar är mer störningskänsliga un-der kalvningsperioden

Studier på kraftledningar visar att renar är mer känsliga för störning under eller direkt efter kalvning.10 Vajor med små kalvar vistades på betydligt längre avstånd från ledningar än sarvar och fjolårskalvar. Sarv utgör ca 10-20 procent av djuren i tamflocken.

Generellt är renens tolerans för störningar är högst under sommaren då stör-ningen från insekter dominerar över annan störning.1, 11

Kumulativa effekter

Kraftledningar i kombination med andra ingrepp (exempelvis stugområde och vägar) ökar undvikelseeffekterna.10 Man tror att det första ingreppet i ett om-råde har den största effekten på renens arealbruk men att ytterligare ingrepp förstärker denna effekt. Studierna är gjorda i kalvningsland under perioder då renar är mer störningskänsliga än vanligt och i områden med lågvuxen vegeta-tion som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna.

Kraftledningar i skog

Studier visar att placeringen av kraftledningar i landskapet är betydelsefull. Konsekvenserna för renarna kan minska om kraftledningar etableras i skogen i dalgångarna.12 Kraftledningar i skog påverkar således renar mindre än vad som är fallet i fjällen.

VindRen

13

Generellt om luftburna kraftledningar

Studier av lokala effekter visar att konstruktioner av kraftledningar i sig har liten effekt på renars beteende.12 Studierna är gjorda på inhägnade renar och det är således svårt att applicera resultaten på fritt gående renar.

Renar är bättre än människor på att höra högfrekvent koronaljud från kraftled-ningar.9

En studie som är gjord i Finnmark av regionala effekter visar att renarna reduce-rar markanvändningen inom 4 kilometer från kraftledningarna.10 Renars distri-bution kartlades under kalvningssäsongen genom genom observation av antal renar, ålder och kön. Även betesförhållandena studerades. Renarnas undvikel-seeffekt kunde inte förklaras av betes-, snö- eller terrängförhållanden. I flera fall var betestillgången god i närheten av kraftledningarna. Det kan vara svårigheter att applicera resultaten från en sådan studie på de förhållanden som råder i det svenska skogslandet - där de flesta vindkraftanläggningarna planeras - eftersom studien är gjord under perioder då renar är mer störningskänsliga och i områden med lågvuxen vegetation som gör att ingreppen blir väl synliga i omgivningarna. Det i studien aktuella området används som kalvningsland och karaktäriseras av lågfjäll och björkskog.

Ej publicerade resultat från en studie gjord på en kraftledning mellan Nea och Riksgränsen visar att renarna föredrar markerna längre ifrån ledningarna (3-6,5 kilometer) hellre än markerna närmast ledningarna (0-3 kilometer).8 Resultat finns hittills bara från året då anläggningsarbetena var som intensivast och året innan arbetet påbörjades. Forskarna konstaterar dock att man inte hunnit ta hänsyn till andra potentiella förklaringsvariabler och att det således kan finnas andra förklaringar bakom skillnaden.

Generellt om skogsbilvägar

I en ny studie från Finland har forskare undersökt hur renar påverkas av olika typer av infrastruktur, bland annat vägar av olika storlek.13 Resultaten visar att skogsbilvägarna påverkar renarnas val av hemområde endast under tidig vinter (november-januari). Inom hemområdet verkar dock inte skogsbilvägarna på-verka renarnas nyttjande av markerna. Det är dock oklart om resultaten påver-kats av att platserna för stödutfodring i vissa fall ligger längs med skogsbilvägar.

VindRen

KAPITEL 8 14

Erfarenheter från andra studier

Eftersom konsekvenserna för rennäringen är svåra att bedöma har tillstånden för flera vindkraftanläggningar förenats med villkor om att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I villkoren står det ofta att kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndighe-ten.

Med anledning av att flera vindkraftprojekt förenats med uppföljningsvillkor så pågår det, vid sidan av de olika forskningsstudier som presenterats tidigare i kapitlet, flera upp-följningsprogram för att följa upp konsekvenserna för rennäringen. I tabellen nedan ges en kort sammanfattning av de kontrollprogram som hittills genomförts eller pågår.

Tabell. Genomförda och pågående kontrollprogram i Sverige som syftar till att följa upp konsekvenserna för rennäringen (fortsätter på sidorna 14-19). Grön färg visar kontrollprogram som är genomförda. Gul färg visar kontrollprogram som pågår och där resultat förväntas om några år. Grå färg visar anläggningar med villkor om uppföljning på rennäringen men där tillstånden inte vunnit laga kraft eller anläggningar där projektören och samebyn kommit överens om att inte genomföra kontrollprogrammet.

Vindkraftsanläggning och berörd sameby Syfte och metodik Resultat

Björkhöjden-Björkvatt-net (240 vindkraftverk)

Inom Jiingevaerie sam-ebys marker

Enligt miljöprövningsde-legationens beslut ska bolaget under prövoti-den kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- resp. drift-fas.

Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december 2009. Beslutet har därefter överklagats.

Blaiken (100 vindkraftverk)

Inom Ubmeje samebys marker

Enligt beslut från miljö-prövningsdelegationen ska vindkraftanlägg-ningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontroll-program. Studie är ej påbörjad.

Enligt planerna ska vindkraftparken byggas i etapper, med start 2011, och stå helt klar 2015. Bygget av vägar har påbörjats.

VindRen

15


Bodhögarna (80 vindkraftverk)

Inom Frostviken norra samebys marker


Miljöprövningsdelegationen beviljade till-stånd i januari 2010. Beslutet har därefter överklagats.

Bondön (18 vindkraftverk)

Inom Östra KIkkejaure

samebys marker

I regeringens tillåtlig-hetsbeslut finns det ett villkor avseende studier av påverkan på rennäring. Projektören och samebyn kom dock överens om att same-byn kunde göra en egen uppföljning för att se vad anläggningen inne-bär för renskötseln. Nå-gon uppföljningsstudie är inte gjord (Bondön nyttjas i dagsläget inte i någon större utsträck-ning för renbete).

Anläggningen togs i drift 2008.

Gabrielsberget (40 vindkraftverk)

Inom Vilhelmina norra samebys marker, men nyttjas dock enligt överenskommelse av det norska reinbeites-distriktet Byrkije.

Enligt miljödomstolens beslut ska, under en prövotid av två år efter anläggningens drift-tagande, påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollpro-gram.

Studien påbörjades under hösten 2008 och genomförs som en intervjustudie med berörda samebyar.

Bolaget har börjat bygga anläggningen. Byggnationerna beräknas vara klara 2011.

Redovisning av uppföljningen ska lämnas in efter prövotidens utgång.

VindRen

KAPITEL 8 16


Glötesvålen (30 vindkraftverk)

Inom Mittådalen sam-ebys marker

Enligt miljödomstolens beslut ska vindkraftan-läggningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontroll-program.

Studie påbörjades 2006 för att kartlägga hur renarna rör sig i områ-det. Vinterspårning med skoter.

Miljödomstolen beviljade tillstånd i februari 2009.

Miljööverdomstolen fastställde i oktober 2010 miljödomstolens dom.

Markbygden (1101 vindkraftverk)

Inom Östra Kikkejaure samebys marker

Regeringens beslut om tillåtlighet är förenat med ett villkor om att upprätta ett program som undersöker vind-kraftanläggningens på-verkan på rennäringens bedrivande.

En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekvenser-na (se tabell sid 13).

2010 påbörjades en intervjustudie med an-gränsande samebyar för att följa upp eventuella sekundära effekter.

Regeringen beslutade i mars 2010 att ge projektet tillåtlighet.

Bolaget projekterar för närvarande Etapp 1.

Hela anläggningen förväntas vara i drift 2021.

Mörttjärnberget (40 vindkraftverk)

Inom Jovnevaerie sam-ebys marker


Miljöprövningsdelegationen beviljade till-stånd i december 2009.

Miljödomstolen fastställde i november 2010 miljöprövningsdelegationens beslut.

VindRen

17


Raftsjöhöjden 1 (16 vindkraftverk)


Enligt miljöprövningsde-legationens beslut ska bolaget under prövoti-den kartlägga påverkan på rennäringen under driftfasen.

Miljöprövningsdelegationen beviljade till-stånd i september 2010.

Raftsjöhöjden 2 (10 vindkraftverk)




Rodovålen (6 vindkraftverk)

Inom Handölsdalen samebys marker

Syftet med studien var att undersöka huruvida renarna i området störs av vindkraftverken eller inte.

Studien genomfördes som en mindre obser-vationsundersökning under en säsong

Anläggningen togs i drift 1998 och uppfölj-ningsstudien är genomförd.

Genom observationer kunde man konsta-tera att renarna uppehöll sig i vindkraftver-kens direkta eller i området ”nära” verken under en cirka tre månader lång period. Vindkraftbolaget menade att renarna be-tade oberört nära vindkraftverken.

Råshön (7 vindkraftverk)

Inom Jovnevaerie sam-ebys marker

Kontrollprogrammet syftade till att följa upp huruvida vindkraft-verkens drift påverkar renarnas rörelse i om-rådet.

Studien genomfördes genom vinterspårning. Anläggningen besöktes vid tre olika tillfällen under februari och mars 2005.

Anläggningen togs i drift 2004 och uppfölj-ningsstudien är genomförd.

Inventeringen visade att renar rört sig, betat och vilat i omedelbar anslutning till vind-kraftverken (även när de varit i full drift).

I rapporten säger man samtidigt att det är vanskligt att utläsa eventuella slutsatser från en relativt enkel studie som denna.

VindRen

KAPITEL 8 18


Sjisjka (30 vindkraftverk)

Inom Girjas samebys marker

Enligt miljödomstolens beslut ska bolaget i samarbete med berörd sameby genomföra en utvärdering av påverkan på rennäringen under uppförande och driftfa-sen.

Uppföljningsstudie är ej påbörjad.

Slutgiltigt prövningsbeslut togs i maj 2010. Anläggningen förväntas tidigast vara i drift 2012.

Stamåsen (50 vindkraftverk)



Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i december 2009. Beslutet har därefter överklagats.

Stor-Blåliden (8 vindkraftverk som ligger i anslutning till det stora Markbygden-projektet)

Inom Östra KIkkejaure samebys marker

Enligt beslut från miljö-prövningsdelegationen ska vindkraftanlägg-ningens påverkan på rennäringen undersökas.

En forskningsstudie startade 2010 för att följa upp konsekven-serna för Markbygden-projektet.

Miljöprövningsdelegationen beviljade tillstånd i nov 2009. Beslutet har därefter överklagats.

Stor-Rotliden (40 vindkraftverk)

Inom Vilhelmina norra samebys marker

Enligt beslutet ska vindkraftanläggningens påverkan på rennäring-en följas upp genom ett kontrollprogram.

Studien påbörjades 2009 och genomförs som en intervjustudie.

Anläggningen planeras tas i drift under 2010.

Resultat förväntas under 2012

VindRen

19


Uljabuouda (10 vindkraftverk)

Inom Maskaure sam-ebys marker

Enligt miljödomstolens beslut och regeringens tillåtlighetsbeslut ska rennäringen följas upp genom ett kontrollpro-gram.

Studien startade 2006 och genomförs enligt vedertagen metodik för spillningsinventering.

Anläggningen togs i drift hösten 2009.

Resultat förväntas under 2012.

Ytterberg (22 vindkraftverk)

Inom Malå samebys marker

Enligt beslut från miljö-prövningsdelegationen ska vindkraftanlägg-ningens påverkan på rennäringen följas upp genom ett kontrollpro-gram.

Bolaget och samebyn planerar att träffas en gång per år för ett uppföljningsmöte under de fem första åren som följer byggstart.

Anläggningen började byggas 2010 och förväntas tas i drift 2011.

Ögonfägneden (40 vindkraftverk)




VindRen

KAPITEL 8 20

Erfarenheter från samebyar

VindRen har under två år träffat och lyssnat av representanter inom nästan alla samebyar i Sverige som har vindkraftanläggningar (fler än tre vindkraftverk) i drift eller under byggnation inom sina marker. VindRen har intervjuat 11 samebyar vid totalt 17 olika tillfällen.

Nedan följer en redogörelse för delar av det som kommit fram un-der de många intervjuerna. Varje stycke är återgivna yttranden från de intervjuade renskötarna.

Byggtiden

Under byggtiden förändrades renarnas rörelsemönster. Det innebar att en av hjordarna kolliderade med den nordligare hjorden och när hjorden sedan vände tillbaka tog de med sig renar från den nordliga hjorden. Efter bygget klingade den mesta störningen av men det förändrade rörelsemönstret gick inte tillbaka.

Under byggtiden har det främst varit sarvar som vistas inom vindkraftsområdet. Bygget av anläggningen har inneburit att renarnas nyttjande av området har förändrats, de stannar kortare tid i området (med färre renbetesdagar till följd) och vandrar in på andra samebyars betesområden (med merarbete till följd).

När det gäller vägarna för vindkraftanläggningarna så är det inte vanliga skogs-

bilvägar som renskötarna trodde att det skulle bli, utan man byggde stora vägar med oljegrus. Under samrådet fick renskötarna höra att man bara skulle förbättra de befintliga skogsbilvägarna men verkligheten är något helt annat. Under byggtiden är det en våldsam aktivitet inom vindkraftsområdet. Det man kunnat se är att man inte kan vara där, inte jaga eller bedriva renskötsel. Även vägnätet har stängts av i och med att man inte vill riskera att möta de stora lastbilarna på väg ned från berget. Under byggnadsåren är det extremt och samebyn tror att det kommer lugna ner sig efter bygget och att effekterna är övergående. När man tittar fem år framåt är nog effekterna i relation med vad som sagts under samrådet och i MKBn.

VindRen

21

En följdeffekt av vindkraftsetableringarna är de grustäkter som uppkommer i samband med bygget. De tar mark i anspråk och skapar störningar i sig.

Vid öppnande av täkter försvinner dels betesmark direkt till följd av verksam-heten dels betesmark indirekt p.g.a. dammet som uppkommer från arbetet och transporterna. Dammet lägger sig på laven/renbetet och gör det oaptitligt för renarna.

Under byggtiden spreds mycket damm från alla transporter. I ett av samebyns närliggande rengärden bildades ett tjockt lager av damm på marken.

Kraftledningsgatorna har skapat problem, träden har kapats manuellt och det blev höga stubbar kvar i området som gör att det inte går att färdas med skoter

utefter ledningsgatorna.

I samband med anlägg-ningen av kraftledningarna avverkades sådan gammal hänglavskog i området som är värdefull som renbete.

Maskinerna som arbetade i vindkraftsområdet körde inte bara på den väg som fanns i området utan de körde även utanför och mellan vindkraft-verken. Detta resulterade i att marktäcket revs upp. Enligt överenskommelse skulle

marktäcket läggas tillbaka efter avslutat arbete men detta har ännu inte gjorts. Samebyn erbjöd sig att plan-tera lav mot ersättning för att återställa markerna men det blev för dyrt ansåg bolaget.


VindRen

KAPITEL 8 22

Vägar

Problemet med vägar till och från vindkraftverken är främst att det ökar till-gängligheten för människor att ta sig ut i skogarna. Många av dem har liten eller ingen kunskap om att renar kan befinna sig i området.

Det största problemet i en av de vindkraftanläggningar som också används för renbete är trafiken av obehöriga, varav en del kör ”rally” utefter vägarna. Förut-om störd betesro för renarna har det också förekommit att renar blivit påkörda och även att renar har skjutits i området. Förutom biltrafiken gör vägarna om-rådet tillgängligt och attraktivt för fotgängare, sämst är det när det är personer med hund som släpper hunden fritt. Vid ett tillfälle skrämde lösspringande hun-dar mitt inne i betesområdet cirka 1 000 renar ut på omgivande is. Samebyn ser som enda möjligheten att tillfälligt stänga av vägarna med vägbommar.

En effekt av vindkraftetableringen är en betydande ökning av skotertrafiken.

Om vägarna plogas eller används för skoterkörning påverkas renskötseln nega-tivt eftersom renarna lockas att följa spåren och således skingras eller förflyttar sig till olämpliga platser. Renskötseln försvåras och blir mer oförutsägbar.

Riktningen på vägarna och kraftledningarna påverkar om renarna ”skyr” eller väljer att gå där för att spara energi. Sydostlig-nordvästlig riktning är den säm-sta eftersom det är renens naturliga vandringsriktning.

Projektören har både MKBn och i avtalet skrivit att vägen ska hållas avstängd med bom. Bommen har dock stått öppen hela tiden vilket ökat tillgängligheten för exempelvis bärplockare och ripjägare.

Kraftledningar

De första åren märktes det tydligt att renarna stördes av kraftledningarna. När renskötaren drev renarna förbi kraftledningarna ville de inte passera under. Re-narna undvek även att beta under och intill kraftledningarna. En av anledning-arna till att renarna reagerade som de gjorde kan vara det knäppande ljud som ledningarna ger ifrån sig. Efter att ha fortsatt flytta renarna förbi kraftledning-arna ett antal gånger vande sig renarna vid ledningarna. Även betet i anslutning till kraftledningarna fungerade bra efter några år. Med anledning av den erfaren-het som samebyn har från kraftledningar och hur de påverkar renarna tror man att renarna även kommer kunna vänja sig vid vindkraftverk. Under bygget och under de första åren kommer renarna reagera och störas men sedan kommer de vänja sig vid själva vindkraftverken. Graden av tillvänjning varierar dock mel-lan olika samebyar beroende på renarnas tamhetsgrad. Hur störningskänsliga renarna är varierar också med årstiden. En vaja med en liten kalv är mycket känslig för störning.

VindRen

23

Undvikelseeffekter

Både under våren och under hösten är det mindre renar i området jämfört med innan vindkraftanläggningen byggdes. Området har tidigare fungerat som ett naturligt uppsamlingsområde under hösten men sedan vindkraftanläggningen byggdes samlas inte lika många renar där.

Renarna nyttjar området inom och runt omkring vindkraftanläggningen för vin-terbete. Som stöd håller renskötarna renarna med foder under hela eller delar av vintern. Renarna håller sig i områden där utfodring finns. Själva vindkraftver-ken kan nog renarna vänja sig vid men det är den mänskliga aktiviteten som är den stora störningen.

Förändrat rörelsemönster

Även om samebyn inte nyttjar själva vindkraftsområdet regelbundet för renbete så har man märkt en förändring i renarnas betes- och rörelsemönster. Den tid som renarna nyttjar vindkraftsområdet och dess angränsande marker har för-ändrats. Antalet renbetesdagar har minskat eftersom renarna rör sig snabbare förbi området. Renarna förflyttar sig i större grupper och hamnar under hösten fortare i områden nära vinterbetesmarkerna. Även innan vindkraftparken var


VindRen

KAPITEL 8 24

byggd brukade samebyn samla och styra tillbaka renarna som drog sig för fort ner mot vinterbetesmarkerna. Då räckte det med att man släppte renarna i höjd med området där det idag står vindkraftverk. Skillnaden är nu att samebyn måste flytta renarna längre norrut, förbi vindkraftanläggningen, och det hinner man inte med på en dag. I de fall samebyn släppt renarna i höjd med vindkraft-anläggningen (som man gjort tidigare) så vänder renarna tillbaka mot vinterbe-tesmarkerna. Med anledning av detta vill samebyn få medel från vindkraftpro-jektören att bygga en anläggning där man kan samla renarna under natten och fortsätta flytten nästa dag.

Innan vindkraftanläggningen fanns samlades merparten av renarna inför kalv-märkningen på den västra sidan av vindkraftsområdet, där det finns en sam-lingshage. Efter vindkraftsetableringen har färre renar samlats i detta område trots att markerna är likvärdiga både vad gäller bete och vegetation på ömse sidor om vindkraftanläggningen. Fler renar har istället samlats öster om vind-

kraftanläggningen (trots att samebyn upplever att ljudet från vindkraftverken är starkare där). Problemen med renarnas ändrade mönster i det här fallet är att området öster om vindkraftanläggningen snabbare blir uppbetat och att ren-skötselanläggningen på den västra sidan inte kan användas som det var avsett. Ytterligare en aspekt till följd av att renarna numera samlas i områden öster om vindkraftanläggningen är att renarna snabbare vandrar in på vinterbetes-markerna och ökar trycket på dessa marker. Vilken orsaken är till detta ändrade rörelsemönster hos renarna vet inte samebyn, den har sökt olika förklaringar, dock har ingen annan exploatering skett i området som går att koppla ihop med det ändrade rörelsemönstret.

Flytt och rastbete

Området nyttjas för genomfartsbete vissa år. Sedan vindkraftanläggningen byggdes har samebyn flyttat förbi och nyttjat området för renbete under en säsong. Renarna betade då inom och i närheten av vindkraftanläggningen utan några märkbara störningar.

Ljud

Ljudet från rotorbladen hörs på cirka en kilometer avstånd. Det är ett ”swischande” ljud och renskötarna kan inte svara på hur detta påverkar renarna. Själva kan de dock inte höra renskällorna, vilket gör det svårt att lokalisera var renarna befinner sig.

Renarna tros kunna vänja sig vid ljudet från vindkraftverken så länge som ljudet är det samma. Om ljudet förändras till följd av att vinden ändras och verken ställer om sig är risken större att renarna störs.

VindRen

25

Iskast

Farhågorna för iskast vid vissa väderlekar gör att man inte vill vistas i närheten av vindkraftverken vid dessa tidpunkter.

Älgjakt

Ingen meningsfull älgjakt kan bedrivas i området då älgarna inte uppehåller sig i området längre.

Rovdjur

I samband med att vindkraftanläggningen byggdes, flyttade den järv som haft sin lya i området under många år. Ett flertal försök har gjorts för att hitta den nya lyan, men den har inte gått att finna. Att lokalisera lyan är ett huvudkrite-rium för att rovdjursättning ska utgå till samebyn.

Funderingar finns om huruvida vindkraftanläggningen kan få renarna att känna sig otrygga och om de lättare kan tas av rovdjur.


VindRen

KAPITEL 8 26

Badwill för samebyarna

Samebyn är omnämnda i mycket negativa ordalag i kommunen i de fall där samebyn går emot en exploatering. Detsamma gäller när samebyn ber om ett fördjupat samråd eftersom de då kan anklagas för att vara negativ mot projek-tet. Samebyarna ser att en förändring behövs i nuvarande lagstiftning som går ut på att projektören söker och får ett undersökningstillstånd (på samma sätt som för gruvnäringen) istället för ett tillstånd eller bygglov. Det skapar utrymme för tid till förankring och påverkan av utformningen av projektet, vilket är nöd-vändigt för att det ska bli så små störningar som möjligt för samebyn.

Arbetstillfällen för sameby

Samebyn har getts arbetstillfällen i samband med vindkraftsetableringen. Samebyn har stakat ut var verken ska stå, monterat upp vindmast. Vindkraft-projektören har även pratat med samebyn om eventuell utbildning för att sam-ebyn ska kunna sköta viss service av anläggningen.

VindRen

27

VindRens slutsatser

Sammanställning av forskning

Nedan sammanfattas de slutsatser som kunnat dras under projekt VindRen till följd av den forskning som hittills presenterats.

1) Alla nya verksamheter inom renskötelsområdet leder i regel till förlust av betesmarker och är således negativa för renskötseln.

2) Vid en vindkraftsetablering kan förlusten av betesmark dels vara direkt till följd av fundament, anläggningsytor, transformator- och servicestation, vägar och kraftledningar, dels indirekt om området nyttjas mindre av renarna till följd av den nya verksamheten. Indirekt betesförlust inkluderar även situationer då renarna lägger mer tid på flykt/rörelser och mindre tid på bete, med förhöjd energianvändning till följd.

3) Studier visar att renar är mer störningskänsliga under kalvningsperioden.10

4) Kunskapsunderlaget från forskning om hur semidomesticerade renar påver-kas av vindkraft är i skrivande stund begränsat. Hittills finns framförallt resultat från biologiska beteendestudier av lokala effekter. Studierna är framförallt gjorda vid mindre vindkraftanläggningar.

5) En studie av lokala effekter visar att renarna inte störs av vindkraftverkens rörelse eller ljud.12, 14 Renarna var i detta fall inhägnade.

6) En annan studie av lokala effekter visar att renarna var oroliga under byg-get.8 Renarna visade dock inga tecken på oroligt beteende under driften. Re-narna använde inte vindkraftområdet mindre än ett liknande referensområde och inte heller mindre jämfört med tiden innan vindkraftanläggningen byggdes. Studien jämför förhållandena på två i övrigt lika halvöar. Resultaten är ännu inte publicerade.

7) Studier visar att det är människors närvaro och rörelser som främst inverkar på renarnas flyktbeteende.5

8) Resultat från studier på vindkraftanläggningars regionala effekter på renar saknas i skrivande stund men förväntas komma om några år.

9) För kraftledningar finns det både studier av lokala och regionala effekter. Studier av lokala effekter visar att kraftledningar i sig har liten effekt på renars beteende12 medan studier av regionala effekter visar att renarna reducerar markanvändningen inom 4 kilometer från kraftledningarna10. Studien av lokala effekter är gjord på inhägnade renar och studien av regionala effekter är gjord inom kalvningsområden.

VindRen

KAPITEL 8 28

10) Studier visar att kraftledningar i kombination med andra ingrepp ökar undvi-kelseeffekterna.10 Det första ingreppet har störst effekt på renens arealbruk.

11) Studier visar att konsekvenserna för renarna blir mindre om en kraftledning etableras i skogsmiljö än i fjällmiljö.12

12) En studie av bland annat skogbilvägars effekter visar att renarnas arealbruk inte påverkas av vägarna.13 Resultaten visar dock att renarnas val av hemområ-den påverkas under tidig vinter men inte under övriga tider av året. Stödutfod-ring längs vägarna kan ha påverkat resultaten.

13) Vid en summering av ovanstående punkter är det svårt att dra några gene-rella slutsatser. Vid en vindkraftsetablering byggs både vindkraftverk, vägar och kraftledningar. Resultaten från studier av lokala effekter är osäkra eftersom re-narna i ett fall varit inhägnade och i ett annat nyttjat en halvö med begränsade möjligheter att röra sig. Nackdelen med att bara studera de lokala effekterna och området närmast vindkraftverken är att man bara ser hur renarna beter sig i närheten av vindkraftverken och kanske då bara fångar den delen av hjorden som inte blir störd.

14) Resultaten från kraftledningsstudierna är också svåra att applicera på den svenska renskötseln då en studie är gjord på inhägnade renar och en annan på renar i Finnmarks kalvningsområden, d.v.s. i båda fallen förhållanden som skiljer sig mycket från situationen för fritt strövande renar i det svenska skogslandet där de flesta vindkraftanläggningarna planeras.

15) Sammanfattningsvis menar VindRen att kunskapsunderlaget fortfarande är för bristfälligt för att man ska kunna dra några generella slutsatser om kon-sekvenser av vindkraftens påverkan på renskötseln. Flera forskningsprojekt är

igång och kommer att börja generera resultat inom de närmaste åren. VindRen vill samtidigt understryka vikten av att forskningen även studerar konsekven-serna för renskötseln. Ett område kanske nyttjas av renarna på samma sätt som tidigare, men arbetsinsatsen, driftskostnaderna etc för samebyn kanske förändras?

VindRen

29

Erfarenheter från andra studier

Här beskrivs de slutsatser som projekt VindRen kunnat dra från hittills genom-förda kontrollprogram som syftat till att följa upp konsekvenserna för rennä-ringen).

1) Det finns hittills resultat från endast två små uppföljningsstudier (Rodovålen och Råshön). Båda studierna är utförda med enkel metodik och genom direkt-observationer av renar och spår i fält. Studierna är för begränsade för att det ska vara möjligt att dra några slutsatser om undvikelseeffekter och studierna kan således inte ligga till grund för några generella slutsatser som kan nyttjas för kommande eller planerade vindkraftsanläggningar.

2) I takt med att fler vindkraftanläggningar byggs kommer kunskapen om kon-sekvenserna för renarna och renskötseln att öka.

Erfarenheter från samebyar

Nedan beskrivs de övergripande slutsatser som projekt VindRen kunnat dra av intervjuerna med samebyarna.

1) Det finns erfarenheter från samebyar som menar att de under samrådet inte fått en klar bild av vad verksamheten skulle innebära i form av vägar, transpor-ter etc. Verkligheten har visat sig värre än vad man fick beskrivit under samrå-den.

2) Samebyarna har upplevt störningar från de nya anläggningarna främst under byggtiden. Då har färre renar vistats i området och man har även upplevt att renarnas röreselmönster har förändrats.

3) De nya vägarna har lett till ökad tillgänglighet för obehöriga med störd betesro som följd. Vägarna och kraftledningarna har även ökat skotertrafiken i området. Plogade vägar och skoterspår påverkar renskötseln negativt eftersom renarna lockas att följa spåren och skingras.

4) VindRen har sett exempel på där renar betar inom och runt en vindkraftan-läggning (med utfodring som stöd) och samtidigt hört exempel då man upple-ver att färre renar nyttjar vindkraftsområdet och dess närhet.

5) Två samebyar har upplevt att renarnas rörelsemönster förändrats efter det att vindkraftanläggningen byggdes.

6) Ljudet upplevs som ett störande moment i renskötseln eftersom det blir svå-rare att höra renskällorna.

7) Flera renskötare tror att renarna kommer att vänja sig vid vindkraftverken. Några drar paralleller med erfarenheterna från kraftledningar och menar att

VindRen

KAPITEL 8 30

renarna kommer störas under byggtiden men så småningom vänja sig under driften. Självklart varierar denna störningseffekt från fall till fall, inte minst beroende på områdets betydelse för renskötseln liksom renarnas tamhetsgrad. Flera renskötare menar att det är den ökade mänskliga aktiviteten som kom-mer ha störst påverkan på renarnas eventuella undvikelse av området.


VindRen

31

Referenser

1. REIN-prosjektet 2002. Rapport fra REIN-prosjektet, Norges Forskningsråd. ISBN 82-12-01691-9.

2. Reimers, E. och Colman, J. 2006. Reindeer and caribou (Rangifer tarandus) response towards human activities. Rangifer Vol 26, No 2.

3. Reimers, E. och Svela, S. 2001. Vigilance behavior in wild and semi-domestic reindeer in Norway. Alces 37: 303-313.

4. UNEP 2001. GLOBIO - Global methodology for mapping human impacts on the biosphere. United Nations Environmental Programme; Nairobi, Kenya.

5. Eftestøl, S., Colman, J., Gaup, M. och Dahle, B. 2004. Kunnskapsstatus - ef-fekter av vindparker på reindriften. Biologisk Institutt Universitetet i Oslo.

6. Larsen, M. 2002. Konsekvenser av Vindkraft för rennäringen i Jämtlands län ”en pilotstudie”. Östersund, Mitthögskolan.

7. Vind-Rein 2008. Årsrapport.

8. Vind-Rein 2009. Årsrapport.

9. Flydal, K., Hermansen, A., Enger, P. S. och Reimers, E. 2001. Hearing in reindeer (Rangifer tarandus). J. Comp. Physiol. A. 187: 265-269.

10. Visnes, I. och Nellemann, C. 2001. Avoidance of cabins, roads and powerlines by reindeer during calving. J. Wildl. Manage 65:915-925.

11. Skarin, A., Danell, Ö., Bergström, R. och Moen, J. 2004. Insect avoidance may override human disturbances in reindeer habitat selection. Rangifer Vol 24, No 2.

12. Flydal, K. 2002. Noise perception and behavioural responses of reindeer when in close vicinity of power lines and windmills. Dr. scient. thesis, University of Oslo.

13. Anttonen, M., Kumpula, J. och Colpaert, A 2010. Range selection by semi-do-mesticated reindeer (Rangifer tarandus tarandus) in relation to infrastructure and human activity in boreal forest environment, northern Finland. In press.

14. Flydal, K., Eftestøl, S., Reimers, E. och Colman, J. 2004. Effects of wind tur-bines on area use and behaviour of semi-domesticated reindeer in enclosures. Rangifer Vol 24, No 2.

VindRen

Vi nd Re n€¦ · Storliden och Jokk-mokksliden inom Malå sameby. Projektet kommer att utveckla...

Documents

Transcript of Vi nd Re n€¦ · Storliden och Jokk-mokksliden inom Malå sameby. Projektet kommer att utveckla...