Verksamhetsberättelse - SISU Idrottsutbildarna · nätbaserat lärande. En annan viktig plats är...

VerksamhetsberättelseMED ÅRSREDOVISNING 2011

S I S U V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E 2 0 1 1 | 3

F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

INNEHÅLL

Förbundsordförande 32011 – ett framgångsår 4SISU Idrottsutbildarnas organisation 5–7Styrelsens berättelse 8–9Vi var där när idrotten lärde 11–29Årsredovisning

SISU Idrottsutbildarna 31Revisionsberättelse

SISU Idrottsutbildarna 43Årsredovisning SISU Idrottsböcker 44Revisionsberättelse

SISU Idrottsböcker AB 50Idrotten i siffror 51Förbundsstyrelsen 2011 62Distrikt 63

■ ■ Deltagaren tar emot stafettpinnen, löparen, simmaren ellerskidåkaren gör sedan sitt yttersta under sträckan, för att där-efter lämna över uppgiften till sin lagkamrat. Så är det ocksåmed vår verksamhet. Hur det ska gå under året beror på hurföregående år lyckats och kommande år beror mycket på hur vifullgjort vårt uppdrag under det aktuella året. Dessutom är resul-tatet alltid en följd av en kollektiv insats, ett lagarbete.

Verksamhetsåret 2011, den sträcka i stafetten som vi nu harbakom oss, präglades mycket av vår förbundsstämma i Uppsala.Jag bär med mig starka minnen från möten med eldsjälar, bety-delsefulla kuggar i vårt maskineri, bra debatt där åsikter fickbrytas mot varandra, men som ändå till slut i de flesta fall kundeförenas i samstämmighet och en stark optimism inför framtidenom SISU Idrottsutbildarnas roll i en stark svensk idrottsrörelse.

Våra mål inför framtiden är såväl kvalitativa som kvantitativa.Ett nyckelord, som väl beskriver dessa båda dimensioner, äroffensiv. För varje år som går ska den andel av det totala anta-let föreningar där SISU Idrottsutbildarna medverkar öka för attvi 2014 ska ha arbetat med minst 11 000 föreningar. I kvalitets-dimensionen finns ett förstärkt gemensamt basutbud för distrik-ten, en i högre grad än tidigare användarvänlig och flexibel studie-portal samt en förstärkt öppenhet för nya pedagogiska lösning-ar. Lyckas detta kommer vi också att nå de kvalitativa målen.

Den idrottspolitiska debatten under året har bland annatpräglats av idrottens sociala och etiska vardag. Våra aktiviteterkring värderingsfrågorna spelar en stor och mycket viktig rollute i distrikt, föreningar och förbund. Vi är bara i början av dettamålinriktade arbete, ett arbete som ständigt möter nya utma-ningar och därför aldrig kommer till ett slut. Som stöd för dettaarrangerade vi för första gången ett seminarium i Visby underAlmedalsveckan.

Vår framtidstro är stark. Visionen att vara där när idrottenlär och att göra svensk idrott till världens bästa ruckar vi inte på.Potentialen att klara uppdraget är god. Studieförbundet, perso-nalen, folkhögskolan och förlaget är de pelare som optimismenbygger på och som gör att vår vision lever.

Med detta överlämnar jag SISU Idrottsutbildarnas verksam-hetsberättelse med årsredovisning för 2011. Med förhoppningom att skriften stimulerar till tankar och aktivitet vill jag kortsummera: Detta är i koncentrerad form verksamheten under2011. Stafettpinnen har gått vidare till ett nytt år.

Pia Zätterström | Förbundsordförande

Ett verksamhetsår är som en stafettsträcka

■ Pia Zätterström, förbundsordförande,SISU Idrottsutbildarna.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 3

4

E T T F R A M G Å N G S Å R

■ ■ 2011 års resultat var det bästa iSISU Idrottsutbildarnas historia och blevett riktigt bra avstamp för att nå de upp-satta målen för 2015. Antalet föreningarsom vi samverkade med ökade med nio procent, utbild-ningstimmarna med tio procent, antalet föreläsningarmed fem och kulturprogrammen med nästan två procent.

Det är alla de lokala föreningarna, från riksgränsen i norroch Smygehuk i söder, som är ryggraden i den svenskaidrottsrörelsen. Överallt träffas gamla och unga, män ochkvinnor, människor med och utan funktionshinder, inföd-da svenskar och invandrare med idrotten som gemensamtintresse. Och överallt hålls verksamheten levande genomföreningens ideella ledare. Av dessa föreningar når SISUIdrottsutbildarna i dag över 8 400. Av våra 73 medlems-organisationer samverkade vi med samtliga, varav någraför första gången.

Vi vill nå fler föreningar och medlemsorganisationeroch på ett bättre sätt. Det krävs för att idrottsrörelsensvision ”Svensk idrott – världens bästa” ska bli verklighet.Idrottsrörelsen behöver en studie- och utbildningsorgani-sation i världsklass eftersom föreningar, förtroendevaldaoch ledare kontinuerligt behöver kunskap kring demo-krati och föreningskunskap, utveckla ledar- och tränar-program samt ha diskussioner kring värdegrundsfrågor.

Arbetet med att blicka framåt och ta sikte på att varaett ännu bättre stöd för våra medlemsorganisationer på-går kontinuerligt. SISU-stämman vartannat år är ett vik-tigt avstämningstillfälle för det. Årets stämma prägladesav god stämning och enighet och den fastställde verksam-hetsinriktningen för perioden 2012–2013. Stämman tydlig-gjorde också jämställdhets- och mångfaldsarbetet ochbeslutade att ett utvecklingsarbete ska göras beträffandenätbaserat lärande.

En annan viktig plats är Visby under Almedalsveckan.Just därför var vi på plats för att prata värderingsfrågor.När det gäller SISU Idrottsutbildarnas idrottspolitiskaarbete kan vi konstatera att 268 kommuner och 18 lands-ting/regioner gav anslag till verksamheten.

Våra medarbetare har visat en enastående förmåga attfortsätta arbetet med att tillfredsställa idrottens behov.Det visar årets resultat som blev det bästa i SISU Idrotts-utbildarnas historia!

Ett stort tack!

Erik Strand | GeneralsekreterareHåkan Danielsson | Förbundsrektor

Ett framgångsår

■ Erik Strand, generalsekreterare,och Håkan Danielsson, förbundsrektor.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 4


SPECIALIDROTTSFÖRBUND (SF)Sveriges Akademiska IdrottsförbundSvenska Amerikansk FotbollförbundetSvenska BadmintonförbundetSvenska BandyförbundetSvenska BangolfförbundetSvenska Baseboll- och SoftbollförbundetSvenska BasketbollförbundetSvenska BiljardförbundetSvenska BilsportförbundetSvenska Bob- och RodelförbundetSvenska BordtennisförbundetSvenska BouleförbundetSvenska BowlingförbundetSvenska BoxningsförbundetSvenska BrottningsförbundetSvenska Budo- och KampsportförbundetSvenska BågskytteförbundetSvenska CastingförbundetSvenska CurlingförbundetSvenska CykelförbundetSvenska DanssportförbundetSvenska DartförbundetSvenska DraghundsportförbundetSvenska DragkampförbundetSvenska DövidrottsförbundetSvenska Flygsportförbundet

Svenska FotbollförbundetSvenska FriidrottsförbundetSvenska FrisbeeförbundetSvenska FäktförbundetSvenska GolfförbundetSvenska GymnastikförbundetSvenska Gång- och VandrarförbundetSvenska HandbollförbundetSvenska HandikappidrottsförbundetSvenska InnebandyförbundetSvenska IshockeyförbundetSvenska IsseglarförbundetSvenska JudoförbundetSvenska KanotförbundetSvenska KarateförbundetSvenska KlätterförbundetSvenska KonståkningsförbundetKorpen Svenska MotionsidrottsförbundetSvenska LandhockeyförbundetSvenska Motorcykel- ochSnöskoterförbundetSvenska MångkampsförbundetSvenska OrienteringsförbundetSvenska RacerbåtförbundetSvenska RidsportförbundetSvenska RoddförbundetSvenska Rugbyförbundet

Svenska SeglarförbundetSvenska SimförbundetSvenska SkidförbundetSvenska SkidskytteförbundetSvenska SkolidrottsförbundetSvenska SkridskoförbundetSvenska SkyttesportförbundetSvenska SportdykarförbundetSvenska SquashförbundetSvenska StyrkelyftförbundetSvenska TaekwondoförbundetSvenska TennisförbundetSvenska TriathlonförbundetSvenska TyngdlyftningsförbundetSvenska VarpaförbundetSvenska Vattenskid- ochWakeboardförbundetSvenska Volleybollförbundet

ÖVRIGA MEDLEMS-ORGANISATIONER (MO)Sveriges BridgeförbundSvenska Livräddningssällskapet/SimfrämjandetSvenska PistolskytteförbundetSvenska Ringetteförbundet

SISU Idrottsutbildarna har 73 medlemsorganisationer

S I S U I D R O T T S U T B I L D A R N A S O R G A N I S A T I O N

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 5

■ Idrottens organisationFS | FörbundsstyrelsenRF | RiksidrottsförbundetSF | SpecialidrottsförbundDF | DistriktsförbundSDF | SpecialidrottsdistriktsförbundMO | Medlemsorganisationer

■ IFI Sverige finns cirka 20 000 idrottsföreningar med drygt 3 miljoner medlemmar.

■ SF/MOIdrottsföreningarna är organiserade i olika specialidrotts-förbund (SF). Dessa är självständiga organisationer somär ansvariga för sin specifika idrott och samtliga 69 ärmedlemmar i SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbil-darna har även fyra andra medlemsorganisationer, Sveri-ges Bridgeförbund, Svenska Livräddningssällskapet/Sim-främjandet, Svenska Pistolskytteförbundet och SvenskaRingetteförbundet.

■ SDFUte i landet har specialidrottsförbunden och medlemsor-ganisationerna sina distriktsförbund.

Vartannat år tar SISU Idrottsutbildarnas medlemsorgani-sationer beslut om exempelvis val till styrelse och verk-samhetsinriktning på SISU-stämman. Den arrangerasunder Riksidrottsmötet, då även Riksidrottsförbundet harsin stämma. Skissen ovan visar SISU Idrottsutbildarnasbeslutsordning och ansvarsfördelning.

VISIONVi är där när idrotten lär.

VERKSAMHETSIDÉSISU Idrottsutbildarna ska vara en för idrotten eftertrak-tad resurs som stimulerar människors lärande, stärkerengagemanget och utvecklar verksamheten. Utbudet skapräglas av mångsidighet, flexibla metoder, hög pedagogiskkvalitet och konkurrenskraftiga priser för idrottsrörelsen.

6


Riksidrottsmötet med SISU-stämman

Förbundsstyrelsen

Generalsekreterare

Kansli

Förbundsrektor

SISU Idrottsutbildarnas organisation

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 6



Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie-förbund och utbildningsorganisation och består av studie-förbundet, Bosön Idrottsfolkhögskola och SISU Idrotts-böcker. De tre delarna möter var och en för sig idrottensbehov av utveckling och utbildning men är tillsammansSISU Idrottsutbildarnas styrka.

STUDIEFÖRBUNDET■ ■ SISU Idrottsutbildarna arbetar med förbunds- ochföreningsutveckling genom att vara ett stöd och enresurs för de medlemmar som vill utveckla sin organisa-tion och verksamhet.

I det arbetet är våra medarbetare, på både riksnivå och ide 21 distrikten, den viktigaste resursen. Våra medarbe-tare fungerar som utbildare, mentorer, rådgivare och in-spiratörer i de flesta frågor ett förbund eller en föreningställs inför och även som ledare av processer vid före-ningsutveckling. SISU Idrottsutbildarna anordnar lär-grupper, föreläsningar, kurser, konvent, utvecklings- ochutbildningsprogram.

SISU IDROTTSBÖCKER■ ■ Pedagogiska studie- och utbildningsmaterial tasfram tillsammans med idrotten, för idrotten.

Förlaget SISU Idrottsböcker ger idrotten tillgång till peda-gogiska studie- och utbildningsmaterial. Förlaget som harsjukgymnaster, forskare och idrottsaktiva med flera, blandsina skribenter är en inspirations- och kunskapskälla fördem som är verksamma inom idrott och hälsa.

Böckerna och andra produktioner tas fram tillsam-mans med idrotten och bidrar med kunskap inom mångaolika områden. Det kan handla om att utveckla såväl elit-idrottaren som att förbättra hälsan hos den breda allmän-heten eller att öka kunskapen om föreningsarbete ochdemokrati i en föreningsstyrelse.

SISU Idrottsböcker har även en bokklubb, Idrottensbokklubb. Den som är intresserad av utbildningsmaterial

och böcker inom idrott, träning, friskvård och hälsa kanbli medlem och får på så sätt ytterligare en aktuell mötes-plats för utbyte av kunskap, lärande och kompetensut-veckling.

BOSÖN IDROTTSFOLKHÖGSKOLA■ ■ Bosön Idrottsfolkhögskola erbjuder tre heltidsutbild-ningar för den som vill arbeta med idrott och hälsa.

Bosön Idrottsfolkhögskola är en folkhögskola medidrottsinriktning. Individens framsteg och personligautveckling är i fokus och kurser utgår från elevernasbehov, förkunskaper och erfarenheter.

Bosön Idrottsfolkhögskola ska vara en väg in i idrottenför den som vill arbeta med idrottsföre-ningar och förbund, exempelvis ut-veckling inom idrotten. Det ges tre heltidsutbildningar, Idrottslinjen,Idrottskonsulentlinjen och Frisk-vårdskonsulentlinjen. På Bosön går ungefär hundratrettio elever på en skola i en helt unik idrottsmiljö.

StudieförbundetSISU Idrottsutbildarna

■ SISU Idrotts-utbildarnas distrikt.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 7

8

S T Y R E L S E N S B E R Ä T T E L S E

STÄMMANDen 28 maj samlades ombud från SISU Idrottsutbildar-nas 73 medlemsorganisationer samt 21 distrikt till SISU-stämman, det högsta beslutande organet i organisationen.Stämmans främsta uppgift är att lägga fast riktlinjerna förde två kommande årens arbete.

Till årets stämma lämnade Svenska Friidrottsförbundeten motion som gick ut på att SISU Idrottsutbildarna iframtiden ska erbjuda kurser interaktivt. Vinsten kan bliatt man når nya målgrupper, förenklar administrationenoch minskar kostnaderna. Stämman röstade ja till förslaget.

– En utmaning är att skapa användarvänliga, flexiblaoch lämpliga utbildningsverktyg anpassade för idrottenoch som bygger på interaktivitet. Vi måste möta dagensoch framtidens behov. Nätbaserat lärande är ett sätt attmöta målgrupperna med nya pedagogiska lösningar, sägerPia Zätterström.

KVALITETSARBETEOrganisationens uppdrag beskrivs i visionen, verksamhets-idén och värdegrunden. Verksamheten följs upp och ut-värderas, vilket är en del av SISU Idrottsutbildarnaskvalitetsarbete. Statens stöd till SISU Idrottsutbildarna ärriktat till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverk-samhet. Arbetet med att säkerställa och kvalitetssäkraverksamheten genomförs på flera sätt bland annat genomrapportering, redovisningar och utvärderingar.

RAPPORTERING■ Verksamhetsrapportering har gjorts enligt riktlinjer i

IdrottOnline – Utbildningsmodulen för första gången.■ Statistik har sammanställts och nyckeltal har tagits

fram och analyserats.■ Resultaten av analysen ger oss möjlighet att göra stöd-

insatser där det behövs samt lyfta fram och spridaframgångsfaktorer.

REDOVISNING■ Verksamheten beskrivs och redovisas i både SISU

Idrottsutbildarna riks och SISU-distriktens verksam-

hetsberättelser och årsredovisningar samt genom planersom innehåller strategier, aktiviteter och uppföljning.

UTVÄRDERINGUtvärderingen mynnar ut i en kvalitetsbedömning av hurverksamheten uppnår sina mål och syften. Insatser somunder året gjorts när det gäller utvärderingsarbetet är:■ Drygt 30 procent av verksamheten har granskats och

utvärderats genom att sju distriktsverksamheter hargenomlysts.

■ SISU Idrottsutbildarna centralt har samlat in distrik-tens strategier för att nå målen 2015. Detta har sedananvänts som underlag vid flera dialoger under året,i syfte att lära av och med varandra, samt sprida fram-gångsfaktorer.

■ Flera SISU-distrikt använder modellen kollegial ut-värdering.

■ Organisationen följer och utvärderar insatser som ärgjorda inom ramen för bland annat utbildningssats-ningen Värdefullt och basutbildningen Plattformen, isyfte att säkerställa kvaliteten.

Uppföljnings- och utvärderingsarbetet är en integreraddel i det löpande arbetet och ska kunna påverka nyabeslut om inriktning samt fördjupning. En balans mellan”kortsiktiga” och ”långsiktiga” resultat eftersträvas.Arbetet har en nära koppling till frågor som rör kommu-nikation och opinionsbildning inom SISU Idrottsutbildar-na, till exempel genom att sprida goda exempel och mark-nadsföra SISU Idrottsutbildarnas roll och uppdrag.

HÄNDELSER UNDER ÅRETStöd till SISU-distriktenI SISU Idrottsutbildarnas värdegrund står det att enavgörande framgångsfaktor är medarbetarnas kompetensoch skicklighet kombinerat med ett engagerat förhåll-ningssätt. Därför ger vi våra medarbetare möjlighet tillregelbunden kompetensutveckling inom flera områden,till exempel i vårt uppdrag, folkbildning, föreningskun-skap och projektledning. Åtta SISU-distrikt har under

Styrelsens berättelse

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 8


S T Y R E L S E N S B E R Ä T T E L S E

året genomfört ett omfattande arbete med att kompetens-utveckla sina medarbetare genom bland annat EU-stöd.

IdrottOnline – Utbildningsmodulen SISU Idrottsutbildarna har fortsatt att utveckla Utbild-ningsmodulen till att bli idrottens verksamhetssystem föradministrering av utbildningar. Samtliga SISU-distrikt an-vänder systemet och dialoger har genomförts med special-idrottsförbunden för att erbjuda dem att använda Utbild-ningsmodulen som verktyg. Responsen har varit väldigtpositiv och under året har 99 000 SF-arrangerade kurseradministrerats via modulen. Nu ges också möjligheter, viaUtbildningsmodulen, att tydligt kunna följa verksamhe-ten, vilka idrotter och föreningar SISU Idrottsutbildarnasamverkar med. Systemet ger oss ett bra verktyg i arbetet.

VärdefulltPå RF-stämman 2009 antogs en gemensam värdegrundför svensk idrott, baserad på fyra hörnpelare: Glädje ochgemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att varamed samt rent spel. Utifrån stämmans beslut fick SISUIdrottsutbildarna ett särskilt utbildningsuppdrag gällandevärderingsfrågor. För att möta behovet och uppdragetutarbetade SISU Idrottsutbildarna en särskild utbildnings-

satsning med inriktning på värderingsarbete, Värdefullt(läs mer i avsnittet ”Stärka arbetet med idrottens värde-grund – skapa världens bästa idrott” på sidan 23).

AlmedalenSISU Idrottsutbildarna arrangerade för första gången ettseminarium i samband med Idrottens Dag i Visby underAlmedalsveckan. Seminariet handlade om Värdefullt ochmedverkade gjorde 2011 års världsmästarinna i skidsprintIda Ingemarsdotter, förbundskaptenen för herrarnas U21-landslag Tommy Söderberg samt Visby Tennisklubb.

IdrottshistoriaEn del i att stärka idrottens identitet är att arbeta medidrotten i samhället, dess historia, nutid och framtid. Underåret har SISU Idrottsutbildarna genomfört en rad samar-beten med Riksidrottsmuseet. Det har bland annat myn-nat ut i kurser i idrottshistorik samt att elever från BosönIdrottsfolkhögskola har medverkat i utställningen Jackpoteller Jackass – vilken spelartyp är du? (spelutställningen).

När det gäller idrottshistoria spelar distriktens idrotts-historiska sällskap en betydande roll. Deras målsättningär att väcka och underhålla intresset för idrotten och desshistoria genom information och dokumentation.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 9

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 10


V I V A R D Ä R N Ä R I D R O T T E N L Ä R D E

■ ■ För att uppnå målen för 2015 har SISU Idrottsut-bildarna anpassat arbetssättet, verksamheten och orga-nisationen. Detta gör SISU Idrottsutbildarna till den bästaresursen för idrotten när förbund eller föreningar ska ut-veckla sin verksamhet.

På stämman i maj 2011 tog för första gången medlems-organisationerna mål för så långt fram som 2015. Detinnebär att SISU Idrottsutbildarna arbetar än mer offen-sivt och tydligt, bland annat genom att agera proaktivtoch ”knacka på dörren” hos idrotten.

Under 2011 arbetade SISU Idrottsutbildarna med 61förbund, med allt från processledarhjälp och utbildnings-insatser till stöd i rena sakfrågor.

Den breda kompetensen är styrkan i verksamheten.SISU Idrottsutbildarna möter alla specialidrottsförbundprecis där förbundet är. Utbudet bör därför liknas vid enbred palett av färger. Samtidigt ställer det stora krav påverksamheten där SISU Idrottsutbildarna ska fungerasom en stöd-, utvecklings- och utbildningsorganisation.

Det offensiva arbetssättet har gett resultat. Samarbetetmed 61 förbund på riksnivå och 73 förbund på distrikts-nivå under 2011 är en ökning från tidigare år, då SISUIdrottsutbildarna dokumenterat samarbetade med knappt50. Denna ökning beror på ett uppsökande arbetssätt därSISU Idrottsutbildarna hjälper förbunden med redanbefintliga utvecklingsinsatser, men också har kunnat varaett tydligare initialt stöd.

Det övergripande målet är att möta och bygga en rela-tion till alla förbund. Utmaningen i arbetet ligger i att haen helhetssyn i alla deras olika verksamheter och att kom-municera ut detta arbetssätt eftersom SISU Idrottsutbil-darna vill möta varje SF för att utifrån deras unika situa-tion kunna utgöra ett så gott stöd som möjligt.

Ett av de 61 förbund som SISU Idrottsutbildarna hararbetat med är Svenska Simförbundet. I simningens sats-ning på att stärka organisationen har SISU Idrottsutbil-

darna bidragit med olika utbildningsinsatser medanSvenska Simförbundet tillfört sin idrottsspecifika kun-skap. Ett annat exempel är Svenska Golfförbundet därSISU Idrottsutbildarna samverkat i förbundets styrelse-seminarier.

Under 2011 satsade SISU Idrottsutbildarna extra påtio mindre förbund. Det gjordes genom uppsökande verk-samhet och syftet var att få en utbildnings- och resultat-effekt hela linjen ut. Vinsten blev att ett antal av förbun-den stärktes och att många fick en lokal förankring somde inte tidigare hade haft.

MER SERVICE OCH MER VERKSAMHETEn viktig komponent i arbetet med ett offensivare arbets-sätt innefattar också att samordna SISU-distriktens verk-samheter. Syftet är dels utifrån ett distriktsperspektiveftersom det förenklar om alla förbunds olika initieradesatsningar kanaliseras genom SISU Idrottsutbildarna, delsutifrån förbundens perspektiv där de inte behöver kon-takta alla distrikt själva eftersom det görs centralt.Vinsten blir både ökad service och mer verksamhet iföreningarna. Under 2011 har SISU Idrottsutbildarnasamordnat så kallade SF-initierade satsningar i 22 för-bund.

Distrikten ska sedan från grunduppdraget och förbun-dens initierade satsningar ansvara för att samordnautbildningsverksamheten. Resultatet blir att distrikten fårbättre kännedom om förbundens verksamheter och för-bunden får ännu bättre kunskap om distriktens verksam-het. Det har till exempel gjort att fler och fler förbundbygger in SISU Idrottsutbildarnas kurser och utbildningari sina utbildningsstrukturer. Under 2011 utarbetade SISUIdrottsutbildarna rutiner för SF-initierade satsningar ochför distriktsöverskridande verksamhet. Det är också ettuppdrag från SISU-stämman.

Förändringen gentemot tidigare blir en större tydlighetsamt nya uppdrag.

Stärka idrottens förutsättningar för utveckling

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 11

12


SOCIALA MEDIER I UTBILDNINGSSYFTEEn av idrottens stora utmaningar för att nå ut till nyamålgrupper är nya pedagogiska metoder och verktyg, tillexempel nätbaserat lärande. Det är ett paraplybegreppsom innefattar teknik, pedagogik, e-learning och distans-utbildningar. Här behövs också utbildningsinsatser för attkunskapen inom idrotten ska höjas på området.

Nätbaserat lärande är ett fokus- och utvecklingsom-råde för SISU Idrottsutbildarna. Målsättningen är attidrotten ska använda webbens resurser och möjligheterför att utöka det flexibla lärandet och tillgängligheten förden som vill utbilda och utveckla sig. Tekniska hjälpmedelär en av förutsättningarna, men kunskap och engagemangär också viktigt. Därför är en del i detta jobb att under-söka och utveckla metoder för hur bland annat socialamedier kan användas i utbildningssammanhang. SISUIdrottsutbildarna ska också kunna ge stöd och verktyg föratt jobba med sociala medier utifrån lärande processer,föreningsutveckling och utbildning.

Forum för barnoch ungdomsidrott var en konferenssom genomfördes i Malmö den 13–15 oktober 2011 ochsom tog sin utgångspunkt i FN:s konvention om barnsrättigheter. Syftet var att diskutera hur idrottsrörelsen

kan bli ännu bättre på att möta de krav och förväntningarsom barn och ungdomar kan och bör ställa på verksam-heten.

Under konferensen testades ett antal metoder på huridrotten kan använda nätbaserat lärande. Avsikten var attbörja använda sociala medier och andra nätbaseradeverktyg som en del i lärprocesserna och i utbildningssyftesamt för att utöka tillgängligheten, kommunikationen ochdelaktigheten före, under och efter forumet. Detta skeddebland annat genom att dokumentationen gjordes tillgäng-lig direkt under forumet via en blogg, genom att deltagar-na ställde frågor till föreläsarna under föreläsningarna viaTwitter och genom att alla gruppredovisningarna gjordesvia bloggkommentarerna.

Resultatet blev en anstormning av tweets (twittermed-delanden) under forumet. Deltagarna kommuniceradesåväl med arrangörerna som med varandra. Till exempelså fick nystartade @SISUIdrottsutb 57 Twitterföljare och167 tweets och Facebooksidan Värdefullt 40 nya vännerunder forumet. Bloggen hade totalt 11 053 sidvisningarden 1 november med rekordet 2 672 sidvisningar den 13oktober. Allt som allt blev det 203 kommentarer och 63inlägg.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 12


Ett gott exempelSvensk rugby satsar på framtiden■ ■ Under 2011 arbetade Svenska Rugbyförbundetmed framtidens utvecklings- och utbildningsstruktur.Under processens gång har SISU Idrottsutbildarnafunnits med som stöd och bollplank.

– Vi vill öka antalet medlemmar, utbilda nya tränareoch även engagera föräldrar och resten av familjen.Rugby är världens mest sociala idrott och vi vill gärnavisa Sverige det, säger Dave Hanley, projektledare.

I enlighet med målen 2015 har SISU Idrottsut-bildarna under 2011 arbetat målinriktat med att fångaupp de mindre förbunden.

– Vi hade ett introduktionsmöte med SvenskaRugbyförbundet där Dave Hanely och MagnusStangenberg beskrev vad de ville åstadkomma. Vi sågganska snart att vi kunde vara ett bra stöd i att tafram en plan för hur de skulle kunna förnya och för-ändra sitt arbete, berättar Michael Brobeck, process-ledare på SISU Idrottsutbildarna.

SISU Idrottsutbildarna har därefter varit med iupplägg, planering och till sist genomförande av enklubbkonferens där deltagarna bland annat kundediskutera det förslag på upplägg som Dave Hanleyoch Magnus Stangenberg arbetat fram.

– Vi fick underbar hjälp av SISU Idrottsutbildarnai att arrangera vår klubbkonferens och klubbarnagjorde en mycket bra insats. Vi har nu en klar ochtydlig bild av ”nyläget” för svensk rugby, avslutarDave.

Under 2012 kommer förbundet starta FUNdamen-tals, en satsning som går ut på att introducera rugbypå ett tryggt och enkelt sätt och där målet är att bar-nen ska ha roligt.

■ Rugby spelades redan i början av 1800-talet och kal-lades då för ”The carrying game”. Efter cirka 100 årbörjade klubbar bildas i Sverige, och folk vallfärdadetill Stockholm Stadion för att se ”äggbollen”.


VANLIGASTE UTBILDNINGENEn annan viktig del i arbetet med att stärka idrottensförutsättningar för utveckling är IdrottOnline där SISUIdrottsutbildarna ansvarar för utbildningsinsatserna påsåväl förbunds- som föreningsnivå. I praktiken fungerardet så att SISU Idrottsutbildarna utbildar utbildare som isin tur utbildar föreningarna i verktyget. Totalt sett utbil-dar SISU Idrottsutbildarna med hjälp av den gränsöver-skridande utbildningsstrukturen föreningar i hela landetpå nivåerna ”grund”, ”fortsättning” och ”fördjupning”.

Både behov och efterfrågan finns för utbildning i Idrott-Online. Det är nämligen den vanligaste i SISU Idrottsut-bildarnas utbud och under 2011 genomfördes 720 utbild-ningstillfällen. Oftast sker grundutbildningen över tretimmar under en vardagskväll, men kan också ske i före-ningen.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 13

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 14


■ ■ Att vara idrottens studieförbund och utbildnings-organisation ställer stora krav på SISU Idrottsutbildarna.Alla förbunds och föreningars målgrupper, oavsett om dethandlar om en styrelseledamot, en aktiv idrottare eller entränare, ska mötas precis där den individen och orga-nisationen befinner sig. Det kan gälla ny kunskap, attstärka engagemanget eller att utveckla någon del avverksamheten. SISU Idrottsutbildarna ska vara där näridrotten lär.

För att kunna vara i framkant när idrotten lär bestårverksamheten av olika delar. SISU Idrottsutbildarna haren bred kompetens och erfarenhet av idrott och organisa-tions- och ledarutveckling. SISU Idrottsutbildarna arbetarmed att möta den unika organisationen för att vara enresurs i deras förenings- och förbundsutveckling.

SISU Idrottsutbildarna fungerar som ett stöd i samtal,verkar som rådgivare och vägledare samt hjälper förbun-den att nå ut till sina distriktsförbund och föreningargenom olika utvecklings- och utbildningsinsatser. Områ-den det gäller rör organisationsutveckling, omfattandekurs- och konferensprogram, tränar- och ledarutvecklingsamt strategier. I stort sett kan uppdraget sammanfattas iförenings- och förbundsutveckling genom utbildning.Ibland kan det också handla om att ta fram ett specifiktutbildningsmaterial, utbilda projektledare som ska ledaprojekt i den egna organisationen eller att genomföra enkartläggning, analys och en bearbetning av omvärlden.

I den här servicen ingår det att möta alla olika mål-grupper. Det kan vara hela organisationen, arbetsgrupperoch kommittéer, ledningsgrupper, arbetsutskott, tränareoch unga ledare.

Även om målgruppen varierar är SISU Idrottsutbil-darnas uppdrag att strukturera utvecklingsarbetet. Svarenpå till exempel hur organisationen ska se ut i framtidenligger i den grupp som SISU Idrottsutbildarna möter ochdet gäller för medarbetarna att ge målgruppen så bra för-utsättningar som möjligt för det.

RÖD TRÅDEtt exempel på hur SISU Idrottsutbildarna bidrar till attstärka idrottens aktivitets- och organisationsledare ärGrundtränarutbildningen, GTU. Utbildningen är en fort-sättning och påbyggnad till basutbildningen Plattformenoch innehåller momenten tränarskap och träningslära därdeltagaren också genomför tränarpraktik och bedriversjälvstudier på hemmaplan. Utbildningen är gränsöver-skridande och nyttjas därmed av flera olika idrotter.Resultatet blir att idrotterna bygger nätverk och kan till-varata varandras olika kunskaper och erfarenheter.

GTU har genomförts sedan hösten 2009 och är indeladi tre olika steg baserat på vilken ålder som man är tränareför. Styrkan är att utbildningen finns i hela landet, att detfinns en tydlig röd tråd från Plattformen, via GTU tillElittränarutbildningen.

Allt fler förbund väljer att implementera GTU i sinegen tränarutbildning och som en del i sin utbildnings-struktur. SISU Idrottsutbildarnas distrikt ansvarar förutbildningens generella del och förbunden själva för detidrottsspecifika.

DEN FRAMGÅNGSRIKA FÖRENINGENEtt exempel på hur SISU Idrottsutbildarna stärker idrot-tens organisationsledare är genom att sprida ny kunskap.Därför har SISU Idrottsutbildarna i samverkan medRiksidrottsförbundet och Handelshögskolan i Stockholminitierat en studie av den framgångsrika idrottsförening-en. Här följer en sammanfattning av den:

Det kan tyckas självklart vad framgång innebär, inteminst inom idrotten. Men vid närmare fundering kan detsjälvklara visa sig vara mer komplext än vad någon förut-satte vid första anblicken. Med syftet att utgöra en änbättre resurs till idrotten har SISU Idrottsutbildarna, medhjälp av medarbetare och föreningsmedlemmar i hela lan-det, under året tillsammans med forskare vid Handels-högskolan i Stockholm undersökt hur idrottsföreningarsjälva definierar begreppet framgång och vad de anser

Stärka utvecklingen av idrottens aktivitets- och organisationsledare


sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.30 Sida 15

16

leder till att framgång uppnås. Att detta är och har varitintressant att veta mer om bygger på antagandet att jufler personer i en förening som delar samma eller liknan-de bilder av vilka framgångar man vill försöka uppnåsamt hur man bäst agerar för att lyckas, desto större ärchansen att man gör rätt saker på rätt sätt vid rätt till-fällen. Omvänt blir det svårt att både leda och ledas i enförening där var och en går omkring med sin egen själv-klara bild av vart föreningen är på väg och hur man skakomma dit.

– Det kanske viktigaste som framkommit i den härrapporten är att det finns många olika sätt att se på fram-gång i en idrottsförening och att det också tycks varaviktigt att hålla en balans mellan dessa olika synsätt, kon-staterar forskaren Torbjörn Einarsson om studiens re-sultat.

DELAKTIGHET OCH GEMENSKAP VIKTIGASTHur gjordes detta? Utifrån ett material bestående av32 fokusgruppsintervjuer identifierades 17 olika fram-gångsfaktorer. De fyra faktorer som visade sig vara mestfrekventa i materialet var delaktighet och gemenskap,idrottslig framgång, bra idrottsledarskap och idrottslig

verksamhet samt att föreningen har många medlemmar.Då deltagarna i fokusgrupperna ombads att prioritera deolika framgångar som de hade diskuterat visade det sigatt även glädje sågs som en av de viktigaste komponen-terna.

Den framgång som i denna studie framstår som abso-lut viktigast är dock delaktighet och gemenskap. Braidrottsledarskap och idrottslig verksamhet samt delaktig-het och gemenskap ansågs vara både mål och medel. Braorganisation, eldsjälar och engagerade medlemmar ansågsvara de främsta bidragande orsakerna till de upplevdaframgångarna.

Studien har bland annat tydliggjort vikten av att man ivarje förening är väl grundad i sitt uppdrag och ständigtför en intern dialog om detta samt olika vägval och hand-lingsalternativ.

SISU Idrottsutbildarna kommer med utgångspunkt idenna och andra studier att forsätta stimulera till samtalinom våra medlemsorganisationer om vad man vill medsin verksamhet. Som studieförbund och utbildningsorga-nisation ska SISU Idrottsutbildarna stödja utvecklingen iföreningar och förbund, där värderingsfrågorna är sär-skillt angelägna.


sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 16


Ett gott exempel

Ökat stöd för ungdomsdelaktighet■ ■ Riksidrottsförbundets och SISU Idrottsutbildar-nas gemensamma Ungdomsråd ska bland annat geett ungdomsperspektiv på idrottens alla områden ocharbeta för att alla SF, DF och SISU-distrikt har enstrategi för hur de jobbar med ungdomsdelaktighet.

Under 2011 har Ungdomsrådet bland annat arbetatmed att stärka distrikten i deras Unga Ledare-sats-ningar genom ett antal centrala träffar, en nätverks-träff i samband med Riksidrottsmötet samt tävlingenSMiSM, Svenska mästerskap i stödjande miljöer. Pånätverksträffen under Riksidrottsmötet i Uppsala imaj samlade Ungdomsrådet ett 60-tal unga ledarefrån olika förbund, distriktsförbund och SISU-distriktför att diskutera mötets motioner och utredningar.Diskussioner blandades med erfarenhetsutbyte ochroliga aktiviteter och det övergripande temat var attspegla Riksidrottsmötet.

Ett av Ungdomsrådets fokusområden under fleraår har varit idrottens stödjande miljöer, det vill sägaatt det ska finnas en miljö i idrotten där unga vill ochtar på sig förtroendeuppdrag. Det kan handla om attha en mentor, att alla hälsar på en när man går in istyrelserummet eller att ett möte inte håller på till ettpå natten. Under Riksidrottsmötet korades Sverigesbästa stödjande miljö. Vann gjorde TheleborgsRyttarsällskap som har skapat en unik struktur förungas inflytande. Tvåa kom Svenska Skolidrottsför-bundet och tredjeplatsen knep Svenska Bowlingför-bundet.

– Unga vill engagera sig, men då måste idrotts-rörelsen erbjuda oss en bra miljö, hjälp och uppmunt-ran på våra villkor. Får vi det kommer vi att ta på ossuppdrag, kunna bidra med idéer för att utvecklaverksamheten och stanna kvar längre, säger Jennifervan der Gronden, ordförande i Ungdomsrådet.

UNGDOMSRÅDETDe personer som har ingått i

Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarnas Ungdomsråd 2010–2011 är:

Jennifer van der Gronden, skolidrott, ordförandeMalin Karlsson, bordtennis, ordförande

Madelene Karlsson, skidorPhilip Palmér, fotboll

Klara Gunnarsson, ridsportAnton Nässlander,

SISU Idrottsutbildarna GästriklandSara Broberg, varpa


■ ”I en organisation med ungdomsperspektiv är ung-domar inte målgrupp utan deltagare, ledare, initiativta-gare och beslutsfattare”, skriver Ungdomsstyrelsen. Detpassar väl in på idrotten. Ungdomsrådet verkar för attungdomar i allt större utsträckning ska vara med ochpåverka idrottens verksamhet på alla nivåer.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 17

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 18


Utveckla gränsöverskridande utbildningar och mötesplatser■ ■ SISU Idrottsutbildarna bidrar till att skapa nätverkinom idrotten genom utbildningar, konferenser och mötes-platser. Dessa möten präglas av kunskapspåfyllning,samtal, dialog och gränsöverskridande erfarenhetsutbyte.

Ungefär 600 000 svenskar beräknas ha ett eller fleraledaruppdrag inom den svenska idrottsrörelsen. De allraflesta genomför sin ledargärning utan någon ersättning.De verkar i styrelser på olika nivåer, som tränare, ung-domsledare, funktionärer, lagledare med mera. En av deutmaningar, kanske den största, som föreningarna stårinför är att det ideella engagemanget kommer att se gans-ka mycket annorlunda ut i morgon än det gör i dag ochgjorde i går.

Det är en utmaning, inte ett problem, men det är i allafall tydligt att många människor ställer andra krav på sittengagemang i dag. Det är till exempel väldigt viktigt förunga människor, morgondagens vuxna, att känna en frihetoch det har sedan betydelse för föreningarnas styrelse-arbete.

Utbildningen för förtroendevalda på alla nivåer heterIFL, Idrottens föreningslära. Det nuvarande konceptetstartade 2008 och finns i tre nivåer, grund, fortsättningoch fördjupning.

Det är viktigt att poängtera att det är idrotten som är icentrum för utbildningen, inte föreningsläran. Syftet är attskapa så bra förutsättningar som möjligt för verksamhe-ten och idrotten.

UTBILDNINGSPÄRM OCH MATERIALBOXIdrottens föreningslära grund och fortsättning genomförsi alla distrikt. Grundnivån handlar om att ge inspiration,information och en introduktion om vad en ideell före-ning är. Fortsättningskursen ökar kunskapen om vad stad-gar är eller vad medlemsavtalet behöver innehålla samtvad som krävs av en förening som vill utvecklas och intefastna i gamla hjulspår.

Nytt för 2011 är en samlad fördjupningsutbildning påcentral nivå med fokus på föreningsrätt. Under fördjup-ningsutbildningen, som lockade 38 utvecklingsansvarigafrån SF och SISU Idrottsutbildarnas distrikt, grävde del-tagarna ännu djupare i föreningskunskapens dagsaktuellafrågor. Syftet med utbildningen var att utrusta utbildareoch personer som i sin vardag har ett ansvar och/ellerintresse för föreningsrättsliga frågor med fördjupade in-sikter på omrdået. En annan viktig effekt var att det skapa-des nätverk där föreningsrättsliga frågor kunde diskuterasoch ventileras.

Styrkan med IFL är innehållet som tillhandahållermöjligheten att ta till sig den kunskap som man som orga-nisationsledare behöver. En utbildningspärm och enmaterialbox med fem häften har producerats i samarbetemed SISU Idrottsböcker och under 2012 kommer befint-liga material att kompletteras med film.

Under 2011 genomfördes 854 IFL-arrangemang med 5 747 unika deltagare.


LÄRGRUPPSVERKSAMHETENS UTVECKLING 2007–20112007 2008 2009 2010 2011

Arrangemang 69 002 67 613 83 647 95 234 105 719Deltagare 561 839 547 917 670 870 762 855 824 585Utbildningstimmar 1 311 187 1 196 140 1 388 947 1 543 321 1 696 853Andel kvinnor 42,3 % 45,4 % 45,6 % 44,8 % 41,0 %

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 19

20

GEMENSAM BASUTBILDNINGMånga av idrottsrörelsens ideella ledare är ledare förbarn och unga. Plattformen är sedan 2006 idrottensgemensamma basutbildning och riktar sig till just dessaledare. I utbildningen, som omfattar 15 till 20 timmar,läggs bland annat kunskapsbasen om hur barn utvecklas,både psykiskt och fysiskt. Utbildningen består av fyrablock:

1. Barnet i centrum2. Ditt ledarskap3. Barns och ungas utveckling4. Pedagogiken i praktiken (basträning för barn)

Under 2011 har 2 147 personer deltagit i Plattformen-utbildningar och en webbenkät visar att drygt 96 procentav de deltagare som besvarat enkäten är nöjda ellermycket nöjda med utbildningen.

TEORI + PRAKTIK = SANTSISU Idrottsutbildarna är en stor kurs- och konferens-arrangör. Ett exempel på mötesplatser och konvent somSISU Idrottsutbildarna arrangerar och genomför är

Breddidrottsforum. Under forumet stod SISUIdrottsutbildarna för det pedagogiska upplägget,

administration samt processledare medan Riks-idrottsförbundet ansvarade för innehållet.

På Bosön under två dagar i februari höllsBreddidrottsforum med rubriken ”Idrott helalivet – friskare, smartare och gladare”.

Forumet samlade över 220 deltagare ochintresserade som var förhindrade att deltaga

hade antingen möjlighet att följa delar av forumetvia nätet eller i efterhand lyssna och titta på föreläs-

ningarna på Kunskapskanalen i SvT.

Ett gott exempelAmerikansk fotboll satsar på utbildning■ ■ Minette Rogner på Svenska AmerikanskFotbollförbundet (SAFF) har en ambition. Hon brin-ner för att förbundet ska ha välutbildade tränare påalla planer ute i Sverige, att det ska finnas en efter-frågan på, och stort intresse för att utbilda sig.

När Minette Rogner tillträdde som utbildningsansva-rig på SAFF kontaktade hon Michael Brobeck påSISU Idrottsutbildarna för att man tillsammans skul-le arbeta fram den utbildningsstruktur som de använ-der sig av i dag samt för att säkra innehållet i deninterna utbildningen.

– Det är en utmaning att på ett enkelt och effek-tivt sätt kunna erbjuda utbildning och utveckling pålokal nivå. Det finns många lag, men de är spriddaöver hela Sverige med ibland långa geografiska av-stånd emellan, berättar Minette.

SISU Idrottsutbildarna hjälper även förbunden attkoordinera så att både Plattformen och GTU (Grund-tränarutbildning) ska finnas tillgänglig lokalt för såmånga som möjligt.

Plattformen och GTU är sedan ett par år en del iSAFF:s utbildningsstruktur och är i dag en del avkraven för att man ska få sin tränarlicens. Att delta idessa två utbildningar som första steg isin tränarkarriär ger större förutsätt-ningar att göra rätt från början,vilket i sin tur ger bättre ochkunnigare spelare.

– Vi vill kunna visa för vårajuniorspelares föräldrar att viinom amerikansk fotboll iSverige satsar på utbildningoch säkerhet och tryggar kompe-tensen bland tränarna genom kravpå utbildning, avslutar Minette.


■ Amerikansk fotboll satsar på utbildning i alla sinaföreningar och hade 325 inrapporterade arrangemangoch 5 514 utbildningstimmar under 2011, en ökningmed 16 respektive 21 procent sedan 2010.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-06 11.15 Sida 20


KOMPETENSUTVECKLINGAtt ha motiverad och välutbildad personal är en av deviktigaste ingredienserna och framgångsnycklarna för enlyckad verksamhet. Här följer en sammanfattning av kur-ser för idrottsanställda som SISU Idrottsutbildarna hargenomfört under året.

Flera organisationer väljer att arbeta i projektform ochdärför har det hållits ett antal projektledarutbildningar.Till grund för utbildningarna ligger vägvinnande projekt-metoder och modeller, men utbildningarna syftar ocksåtill att idrottsanställda ska använda ett likartat språk ochlikartade arbetssätt. Det har också genomförts ett antalprocessledarutbildningar där syftet har varit att deltagar-na ska få kunskap om organisations-, grupp- och individ-utveckling.

Andra utbildningar som har genomförts är olika it-kurser, utbildningar i Office-paketet samt Google Ana-lytics.

STRATEGISKT LEDARSKAPIdrottens ledarskapsprogram, ILP, är ett utbildningspro-gram för de som siktar på en framtid som sportchef, gene-ralsekreterare eller verksamhetschef inom svensk idrott.Programmet som under 2011 startade för tredje gången

lägger tonvikten på strategiskt och administrativt ledar-skap. Kursen omfattar sju träffar med totalt 400 timmarstudietid.


■ Grundtränarutbildningen, GTU, är en del i mångaförbunds utbildningsstruktur. Dessa material ingår iGTU, steg 1.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 21

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 22


Stärka arbetet med idrottens värdegrund – skapa världens bästa idrott■ ■ Utbildningssatsningen Värdefullt är en del i SISUIdrottsutbildarnas arbete med värderingsfrågor och sätterfokus på idrottens sociala och etiska frågor i syfte att fåidrotten att börja samtala kring vad som är viktigt och vär-defullt bortom resultat. Det kan till exempel vara: hur fåridrotten alla barn att känna sig välkomna? Hur kan idrot-ten förhindra tidig utslagning? Hur agerar du om du hören spelare skrika nedsättande ord till en domare?

Det finns ett stort behov av att diskutera dessa frågor. Inteminst för att idrotten ska vara fortsatt attraktiv och bra.Att erbjuda mötesplatser för att utveckla distriktens ochförbundens arbete med värdegrundsfrågorna är en del iatt skapa världens bästa idrott. Under 2011 har distriktenhaft två centrala träffar.

SISU Idrottsutbildarnas strategi med värderingsfrågor-na kan sammanfattas i tre delar. Första delen handlar omatt kompetensutveckla den personal i distrikt och förbundsom jobbar med dessa frågor. I den andra delen har 2 500föreningar erbjudits Värdefullt-materialen kostnadsfritt iavsikt att sänka tröskeln för att jobba med dessa frågor.Som en tredje del har SISU Idrottsutbildarna jobbat myck-et med webben och Facebook för att nå ut till så mångasom möjligt.

5 000 FÖRENINGAR ÄR MÅLETMålet är att engagera 5 000 föreningar på två år. Det harinneburit att SISU Idrottsutbildarna arbetat för att nåungefär 2 500 föreningar under 2011 och planerar att nålika många under 2012, antingen unika föreningar ellernya. För 2011 har arbetet inneburit att främst sprida kän-nedom, kunskap om och verktyg till hur man kan arbetamed värderingsfrågor. Det blir en fortsatt strategi för2012 samt att stötta de föreningar som redan har kommitigång med arbetet år ett.

Det aktiva värdegrundsarbetet görs på olika sätt, blandannat genom föreläsningar, utbildningar, böcker, filmeroch samtalskort. Detta har utvecklats för att inspirera till

dialog om vad som är viktigt inom idrotten. Verktygengör det möjligt att anpassa och vara flexibel i arbetet.

Arbetet med värderingsfrågor är ett långsiktigt ochibland tålamodsprövande arbete. Det tar tid att förändraattityder och värderingar och det kan vara abstrakt. Enenkel förändring kan vara att belöna idrottare som görnågot värdefullt på tävlingsbanan. Inte bara vinnarna.

EXEMPEL FRÅN LANDETRunt om i landet har en mängd aktiviteter genomförtsinom arbetet med värderingsfrågor. I Blekinge ingickVärdefullt-materialet i det kulturpaket som SISU Idrotts-utbildarna erbjöd olika idrottsskolor, exempelvis fotbolls-skolor, seglarskolor eller ridläger. Totalt genomfördes 66arrangemang. På Gotland har föreningarna kunnat jobbamed att bli certifierade Värdefullt-föreningar.

I Gästrikland lanserades satsningen i samband medTidningscupen, en av de största inomhuscuperna i fot-boll. 155 lag med tränare och föräldrar fick informationom satsningen. I Västernorrland har ungefär 120 föräld-rar fått diskutera dessa frågor. Jim Thuresson, före dettaförbundskapten i basket, besökte Västergötland och pra-tade för ett 50-tal unga ledare på temat ”Världens bästacoach”.

I Norrbotten byggde barn och unga mellan 6 och 13 årkonstverk på temat ”Glädje och gemenskap”. Intressetvar stort och över 160 arrangemang genomfördes. Konst-verken tillsammans med bilder och citat ställdes sedan utpå Norrbottens museum. Lokalt blev det också en deluppmärksamhet i media med tidningsartiklar och inslagpå tv.

Enskilda effekter är svåra att mäta efter ett års arbetemed dessa frågor kring värderingar, men det pågår myck-et verksamhet och bra diskussioner i många föreningar.Även många förbund har initierat satsningar kring tematVärdefullt. Tillsammans kommer det att ge långsiktigaeffekter och förändringar. Det är viktigt att levandehålladialoger och samtal om hur man vill ha det inom idrotten.


sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 23

24

IDROTTEN I ALMEDALENVärderingsfrågorna diskuterades på ett seminarium, ”Vadär världens bästa idrott?”, under Idrottens dag på Alme-dalsveckan i Visby. De medverkande på plats, SISUIdrottsutbildarnas ordförande Pia Zätterström, skidåka-ren Ida Ingemarsdotter, Henrik Johansson, Visby Tennis-klubb och fotbollens Tommy Söderberg var alla överensom att visioner och värderingar inte får stanna vid fina ordi dokument. Ord måste bli handling. De var också överensom att nyckeln till framgång för att leva idrottens värde-ringar ligger hos individen, för både ledare och aktiv.

– Idrotten står inför många utmaningar som är koppla-de till vår kompetens som ledare och tränare

och därför måste vi tänka långsiktigt ochprata om vad som är värdefullt inom

idrotten bortom de idrottsligaresultaten, säger Pia Zätterström,ordförande, SISU Idrottsutbil-darna.

Henrik Johansson, ordförandei Visby Tennisklubb, är en av dem

som lyft vision och värdegrundfrån papperet ut i verksamheten.– När klubben la mer tid på ekonomi

och räntor i stället för idrott och tennis var


Ett gott exempel

Värdefull satsning i Örebro SK Ungdomsklubb■ ■ Örebro SK Ungdomklubb har arbetat med vär-degrundsfrågor sedan klubben startade 1988. Efteren kontakt med Helena Hörman på SISU Idrottsut-bildarna i Örebro fick klubben ytterligare fart på arbe-tet med projektet Värdefulla spelare.

När ÖSK Ungdom kontaktade Helena Hörman påSISU Idrottsutbildarna i Örebro för en projektidé föllden under ramen för den centrala satsningen Värde-fullt. I ÖSK Ungdom fick projektet heta Värdefullaspelare och lanserades under en gemensam ledarkon-ferens för fotboll. Man ville öka insikten och kunska-pen hos framför allt ungdomar men även vuxna.

– Tror de flesta barn och vuxna har ganska bra kollpå vad som är rätt och fel. Detta gör dem påminda omvikten i dessa frågor och ger möjlighet till närmare efter-tanke. Vi har märkt att det är positivt, berättar GabrielÅbom, marknadsansvarig i Örebro SK Ungdom.

Till att börja med har föreningen arbetat medVärdefullt på fotbollssidan. I fortsättningen planerarman att låta värdegrundsfrågorna ingå i spelarutbild-ningen i alla idrotter – bandy, handboll, fotboll ochinnebandy. Projektet, ett samarbete med SISU Idrotts-utbildarna i Örebro och Länsförsäkringar i Berg-slagen, är långsiktigt och brett, värdegrundsfrågorska diskuteras under flera år för att täcka såmycket som möjligt. Samtidigt ska lagen hamöjlighet att avgöra vad som är viktigastjust nu i deras grupp.

– Det bästa med ett projekt som dettaär att se hur människor utvecklas och taransvar. Det är glädjande att se hur våraledare och föräldrar verkligen får ny energinär de fått hjälp med ett bra utbildningsmate-rial, avslutar Gabriel Åbom.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 24


det hög tid att göra något. Vi tillsatte en arbetsgrupp ochtog fram en ny vision och värdegrund för klubben.

Tommy Söderberg, legendarisk fotbollstränare medmångårig erfarenhet som idrottsledare, menade att somledare har man ett särskilt ansvar och att man måste sesina spelare som människor i första hand.

– Vi måste börja prata om hur vi ska förhålla oss tillvåra medmänniskor. Det är viktigt att få människor attkänna sig bra och må bra. Våga lyfta frågor när de dykerupp. Våga vara medmänniska, och ta dig tid till det.

Ida Ingemarsdotter tog upp ett exempel från sin ung-domstid när hon och laget vunnit ett lopp, men de blevstrukna när tränaren upptäckte att de inte följt tävlingensregler.

– Klart vi tyckte det var trist då, men det är viktigt attvisa att man ska följa regler och jag brinner för rent spel.


Ett gott exempel

Trygg i stallet

■ ■ Ridsporten och ridskolan är, när den är sombäst, en samlingsplats för alla med hästintresse, enstor fritidsgård och en plats för personlig utvecklingdär alla får vara med. Att alla ska vara trygga i stalletär en självklarhet för Svenska RidsportförbundetsCentrala Ungdomssektion (CUS) som är initiativtaga-re till satsningen Trygg i stallet.

– Vi kan inte blunda för att det finns avigsidor medhierarkier i stallmiljön där ”skötarmaffian” bestäm-mer vem som får göra vad eller att det i vissa fall före-kommer mobbning, osäkerhet och övergrepp, sägerJennie Hagelin, ledamot i CUS.

Trygg i stallet är en utbildningssatsning, som byggerpå Värdefullt och som görs i samarbete med SISUIdrottsutbildarna. Den beskriver hur man kan arbetaför att förebygga olika former av kränkningar, mobb-ning och vad man gör om någon utsätts. Till stor delhandlar det om att ge de vuxna i stallet, i första handledare och förtroendevalda, mer stöd och fler verktygsom kan användas såväl i det förebyggande arbetetsom när problem uppstår.

– Genom det här samarbetet vill vi erbjuda före-ningar och distrikt ett bredare utbud av stöd, kunskapoch verktyg, förklarar Jennie Hagelin, en av initiativ-tagarna till satsningen.

Verktyget består bland annat i en hemsida där rid-sportföreningar kan testa hur bra de är på att erbjudaen trygg stallmiljö och får tips och råd om hur de skajobba vidare med frågorna. Enkäten följs upp medhembesök av bland annat SISU Idrottsutbildarna.

För att ytterligare förstärka varför satsningen ärviktig har Svenska Ridsportförbundet tagit fram ettutbildningsmaterial med samma namn Trygg i stallet.Materialet har även distribuerats till alla medlemmar.

■ Svenska Ridsportförbundet anordnade via SISUIdrottsutbildarna 19 193 arrangemang 2011. En ökningmed 10 procent sedan 2010. En av de många sakerman har arbetat med är Trygg i stallet, en satsning somSvenska Ridsportförbundets Centrala Ungdomssektiontagit initiativ till.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 25

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 26


S I S U I D R O T T S B Ö C K E R

■ ■ SISU Idrottsböcker brottas precis som alla andraförlag med utmaningar i teknikskifte. Webbar, appar oche-böcker skapar oreda i gamla strukturer. Stora föränd-ringar upplevs ofta som ett hot, men de innebär framförallt en unik möjlighet. Nya saker som man tidigare inteens har kunnat fantisera om – går plötsligt att förverkliga!

Just nu befinner vi oss i en mellantid. Allt det nya sköljeröver oss med intryck och idéer samtidigt som det gamla,det vill säga böcker och häften, har sin givna plats ochmåste få finnas kvar som trogna kunskapsbärare för alla.Utveckling och förändring kräver spaning och delaktigheti större sammanhang. Hur märker man e-böcker för attkunna spåra fildelning? Vilka avtal gäller vid digitalamaterial? Vad gäller vid biblioteksutlåning? SISU Idrotts-böcker har under året valt att söka medlemskap i SvenskaFörläggareföreningen för att i ett större sammanhang fådel i de avtal och förhandlingar som sker i bokbranschen.

PRODUKTWEBBAR FORTSÄTTER UTVECKLASI dagsläget är en produktwebb en webbplats knuten tillen bok. Webbplatsen fylls med instruktiva bilder, filmer,tester och grafiska genomgångar som är svåra att illustre-ra på ett bra sätt i tryckt form. Köparen av boken får eninloggningskod och därmed tillgång till webbsidorna.Boken Styrketräning – från lek till elitidrott är exempelviskopplad till en webbplats där man får tillgång till braövningar och möjlighet att skapa egna träningsprogram.

Hösten 2011 gav SISU Idrottsböcker ut Vinnare i långaloppet, en lärobok för ämnet specialidrott i nya gymnasie-skolan. Vid årsskiftet släpptes också en webbplats koppladtill boken. Där kan eleven få fördjupad kunskap i tränings-planering, men också idrottspsykologiska självtester ochberäkningsunderlag för närings- och energiriktiga mål-tider. Under året har även en webbplats till golfens Gröntkort utvecklats. Här kan nya golfspelare hitta hundratalsfilmer om golfens olika slag samt se vad som gäller iolika regelsituationer.

TRÄNINGSLÄRA HETT ÄMNEÅr 2011 började med en utgivningav Träningslära för idrotterna somriktar sig till junior- och senior-tränare. Träningsläran är det förstaplanerade samverkansprojektetmed grannlandet Norge. Sedankom också funktionell träning förbarn genom häftena Träna med roli-ga lekar utomhus, Basträning för barnoch Träna med kroppen. Samtliga barnmaterial är komplet-terade med en dvd för att ge tydlighet i rörelsernas utfö-rande.

Både Friidrott och Orientering har under året arbetatom hela eller delar av sin träningslära för barnoch ung-domsträning tillsammans med SISU Idrottsböcker.

SAMARBETE MED SPECIALIDROTTSFÖRBUNDSISU Idrottsböcker har utgivning tillsammans med 15specialidrottsförbund. Första utgivningen tillsammansmed Svenska Seglarförbundet, Optimistjollesegling, pub-licerades under försommaren.

ÅRETS NYKOMLINGÅrets nykomling kan man kalla nygammal. I våras gavsen total omarbetning ut av Motions- och idrottsskador.Trots att den gamla upplagan under årens lopp har sålt inästan 30 000 exemplar, sålde nyutgivningens första upp-laga på 7 000 exemplar slut på fem månader. Detta ger en

bild av bådekvalitet ochinnehåll idenna gedignabok inklusivedvd.

Digitala medier utmanar SISU Idrottsböckers framtid

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 27

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 28


B O S Ö N I D R O T T S F O L K H Ö G S K O L A

Bosön Idrottsfolkhögkola– utbildar för idrottsrörelsen■ ■ Bosön Idrottsfolkhögskola har som uppdrag att ut-bilda idrottsrörelsen. Oavsett om den studerande villverka som tränare eller jobba inom ett idrottsförbund,finns något som passar.

Bosön Idrottsfolkhögskola inledde 2011 ett strategiarbetesom redan resulterat i positiva åtgärder. Under året harskolan arbetat med policyfrågor inom flera områden, alltfrån arbetsmiljö och specialundervisning till studerande-rättsliga frågor. Som ett led i det utökade elevvårdspro-grammet anställdes en kurator på deltid.

Det har tillkommit en nydesignad hemsida och enFacebooksida har skapats i marknadsföringssyfte.

Skolan samverkade med nio specialförbund under året,vilket är färre än tidigare, men samarbetet har å andrasidan genererat fler aktiviteter totalt. Svenska Fotboll-förbundet är ett av de specialidrottsförbund som varitmest interagerande. Efterfrågan är stor på flera samver-kanskurser.

Standard för employees in golf är ett EU-projekt medgolfanknytning som skolan deltagit i under 2011. Detfinns stora möjligheter att i framtiden kunna överförakunskap till övriga idrottsrörelsen med hjälp av de verk-tyg som växer fram inom projektet.

FRÅN ELITIDROTT TILL ARBETSLIVNär den idrottsliga karriären avslutas är det viktigt meden utbildning att falla tillbaka på. Idrottslinjen finns tillför dem som vill läsa upp betyg för att få behörighet tillhögre studier. Det är inom detta område skolan varitprojektägare av Dual Career (EU-projekt) som avslutadesunder mars 2011. Då sammanställdes en rad goda exem-pel på hur olika länder löser övergången från en aktivkarriär till en yrkesbana som går att applicera i den svens-ka idrottsrörelsen.

Även projektet Transfer of Innovation har slutredovi-sats. I projektet byttes erfarenheter med utbildningsorga-nisationer från Tyskland och Bulgarien i syfte att utveckla

utbildningen Sports Coordinator som Bosön Idrottsfolk-högskola erbjöd för personal på idrottsanläggningar.

ANTAL SÖKANDE TILL SKOLAN ÖKAR STADIGTUnder året antogs cirka 100 nya elever till Idrottsfolkhög-skolans tre utbildningar. Det är en fortsatt ökning av bådesökanden och antagna. Friskvårdskonsulentutbildningenär den linje som har flest sökanden. I juni examinerades90 av skolans elever.

• Idrottslinjen: 77 sökande till 43 platser.• Idrottskonsulentlinjen: 89 sökande till 26 platser.• Friskvårdskonsulentlinjen: 125 sökande till 26 platser.

VICTOR WOLFGANG, 24 ÅR är landslagsbrottare och pluggar andra året på Bosönsidrottskonsulentlinje.Mål med studierna: Skaffa stor kunskap och bred bas att stå på i framtiden.

Victor om:Studier på Bosön Idrottsfolkhögskola

– Jag trivs jättebra, har väldigt positiva lärare och kam-rater som alla strävar framåt. Vi har en bra blandning av teori och praktik.

Planerna efter utbildningen

– Jag vill jobba med fysträning.

Tips till den som funderar på att söka hit

– För den som gillar idrott och vill jobba med det ärBosön en perfekt plats. På Bosön Idrottsfolkhögskolafinns riktigt bra utbildningar med möjlighet att skaffasig många och bra kontakter för framtiden.

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 29

sisu_VB_0206.qxd 12-03-05 15.31 Sida 30

Å R S R E D O V I S N I N G


Verksamhetens art och inriktningSISU-gruppen omfattar den ideella föreningen Studieför-bundet SISU Idrottsutbildarna (802012-2845), som ärmoderförening samt dotterföretaget SISU IdrottsböckerAB (556452-2273). I moderföreningen ingår verksamhetenvid Bosön Idrottsfolkhögskola.

SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studie- ochutbildningsorganisation med SISU-stämman som högstabeslutande organ. För sin regionala och lokala verksam-het har SISU Idrottsutbildarna 21 distriktsförbund medlokala enheter (lokalkontor).

SISU Idrottsutbildarna fördelar statsbidrag och stöd-jer den studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet sombedrivs i distrikten och i de idrottsföreningar som är an-slutna till Riksidrottsförbundet (RF). På riksplanet genom-för SISU Idrottsutbildarna uppdrags- och utbildnings-verksamhet på uppdrag av medlemsorganisationerna ochRF. Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver folkbildnings-verksamhet som i huvudsak finansieras med statsbidragoch landstingsbidrag.

Av regeringens riktlinjer för statsbidraget till SISUIdrottsutbildarna framgår att arbetet med att utbildaledare för idrottens behov liksom arbetet med värderings-frågor inom idrotten är särskilt angeläget.

Väsentliga händelser under räkenskapsåretVÄRDEGRUNDSARBETEUnder 2011 har RF och SISU Idrottsutbildarna fortsattsamarbetet med visions- och värdegrundssatsningenSvensk idrott – världens bästa och SISU Idrottsutbildarnasstudiesatsning Värdefullt.

STATSBIDRAG OCH FÖRDELNING TILL DISTRIKTENUnder 2011 har SISU Idrottsutbildarna fått 154,8 miljo-ner kronor (149,5) i statsbidrag från Utbildningsdeparte-mentet varav 105,0 miljoner kronor (105,0) har fördelatstill distrikten.

Modellen för fördelningen av statsbidraget innehållerett basbidrag, som är lika för alla distrikt och som omfat-tar 10 procent av det fördelade bidraget, ett storleksbi-drag som omfattar 20 procent av det fördelade bidragetsamt ett verksamhetsbidrag som omfattar 70 procent avdet fördelade bidraget.

Under 2011 beslutade förbundsstyrelsen (FS) om attför 2012 fördela 105 miljoner kronor till distrikten somtidigare enligt ovanstående fördelningsmodell samt attdessutom fördela ytterligare 15 miljoner kronor till distrik-ten enligt särskilda av FS beslutade fördelningskriterier.

Under 2011 beslutade FS att tillsätta en projektgruppmed uppgift att arbeta fram ett nytt förslag till bidrags-modell för fördelning av statsbidraget till distrikten somska gälla från 2013.

STORLEK PÅ EGET KAPITALFS har tidigare beslutat om en högsta och lägsta nivå påeget kapital.

Under 2011 har en uppföljning av distriktens kapitalgjorts. De distrikt som har en soliditet på mer än 50 pro-cent lämnade redan under 2010 en plan på hur reglering-en av eget kapital ska ske under de kommande åren.

Uppföljning visade att distriktens samlade kapital harminskat. Trots minskningen är soliditeten för alla distrikts-förbund sammantaget fortfarande högre än 50 procent,vilket också innebär att soliditeten är högre än 50 procenti flertalet av distriktsförbunden.

RIKSIDROTTSMÖTETRiksidrottsmötet med RF-stämman och SISU-stämmangenomfördes i Uppsala den 27–29 maj 2011 i samverkanmed RF, Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsut-bildarna Uppland.

Vid de båda stämmorna beslutades bland annat omidrottens regionala och lokala organisation. Ett beslutsom kommer att medföra organisatoriska förändringaroch som därigenom kommer att utveckla det framtidasamarbetet mellan SISU Idrottsutbildarna och distrikts-förbunden.

IDROTTSLYFTETRF har under 2011 av regeringen fått 250 miljoner kronorför satsningar på idrottens barnoch ungdomsverksam-het, Idrottslyftet.

Satsningen har pågått under en fyraårsperiod ochregeringen har beslutat om medel till Idrottslyftet om 500miljoner kronor för 2012.

SISU Idrottsutbildarnas medverkan i Idrottslyftetsker på uppdrag av och i samverkan med RF och är ihuvudsak inriktat på ledarrekrytering/-utveckling samtattityd- och värderingsfrågor.

REGIONALA OCH KOMMUNALA BIDRAGSISU Idrottsutbildarna får för sin regionala och lokalaverksamhet även bidrag från landsting/regioner och kom-muner. SISU Idrottsutbildarna fick under 2011 stöd med30 miljoner kronor från 268 kommuner och stöd med 20miljoner kronor från 18 landsting/regioner.

ÅrsredovisningSISU Idrottsutbildarna

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.28 Sida 31

BOSÖN IDROTTSFOLKHÖGSKOLAUnder 2011 har Bosön Idrottsfolkhögskola fått 12 miljo-ner kronor i statsbidrag från Folkbildningsrådet.

Beträffande information om det ekonomiska resulta-tet i Bosön Idrottsfolkhögskola hänvisas till not 12 i till-läggsupplysningarna.

UTBILDNINGSMODULEN I IDROTTONLINEUtbildningsmodulen i IdrottOnline har från 2011 ersattdet studieadministrativa systemet GUSTAV som tidigareanvänts inom SISU Idrottsutbildarna.

DELTAGARUNDERSÖKNINGSISU Idrottsutbildarna uppdrog under 2011 till Statistiskacentralbyrån (SCB) att genomföra en deltagarundersök-ning av personer som deltagit i en utbildning arrangeradav SISU Idrottsutbildarna i likhet med de undersökningarsom Folkbildningsrådet genomför bland de övriga studie-förbunden. Efter att resultatet av den statistiska under-sökningen redovisats av SCB kompletterades undersök-ningen med en fördjupad intervjuundersökning där femdeltagare från varje distrikt intervjuades.

FS har under året diskuterat resultaten av undersök-ningen och beslutat om att upprätta en plan för kvalitets-säkring av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet.

Administrativa kostnaderGEMENSAMT KANSLIVerksamheten inom SISU Idrottsutbildarna leds sedanett flertal år tillbaka av ett med RF gemensamt kansli.Kansliet har av samordnings- och kostnadseffektiva skälgemensamma avdelningar inom flera stödfunktioner somstab, ekonomi, IT, kommunikation och marknad. Ansvarigför kansliet är en generalsekreterare (GS) som är tillika-anställd i RF.

PERSONAL- OCH RESEPOLICYPersonal- och resekostnader är en stor del av kostnads-massan inom SISU Idrottsutbildarna. För att kunna hålladessa kostnader på en kontrollerad nivå har SISU Idrotts-utbildarna i samarbete med RF sedan några år tillbakatagit fram en personal- och resepolicy som ska vara ettstöd för att kunna styra personal- och resekostnaderna.

I personalpolicyn finns både löneprinciper och enpensionspolicy. Individuell lönesättning tillämpas ochlönerna ska inte öka mer än i den takt verksamhetenutvecklas. Löneutrymme utöver centrala avtal beslutas avGS. Gällande pensionsavtal mellan Arbetsgivaralliansenoch PTK tillämpas.

Resepolicyn gäller för både förtroendevalda och an-ställda för tjänsteresor och transporter som sker i verk-samheten. Syftet med resepolicyn är att alla resor ochtransporter ska ske så miljöanpassat, trafiksäkert och

kostnadseffektivt som möjligt. Resor ska planeras i godtid så att kostnaderna för reseadministrationen minime-ras.

ADMINISTRATION OCH FÖRVALTNINGDe administrativa kostnaderna innefattar kostnader förkansliet, förbundet, staben, arbetsgrupper, verksamhets-uppföljning, förbundsstyrelsen och valberedningen. I not13 framgår de totala administrativa kostnaderna.

Under 2012 kommer vi att arbeta vidare med att seöver de administrativa kostnaderna, bland annat genomatt fördela en del av dessa på skolstyrelsen och bolags-styrelsen.

FELAKTIGA UTBETALNINGARVarje distriktschef har ett mycket tydligt ansvar att följahur pengarna används. För att ytterligare säkerställa attdetta sker på ett riktigt sätt har vi på vår centrala ekono-miavdelning en controller som följer upp detta.

Under året har också revisionen omfattat granskning-en av intern kontroll som bland annat inneburit att vikompletterat anvisningarna med attestanvisningar för ut-betalningar.

MedlemmarMedlemmar i SISU Idrottsutbildarna är de 69 special-idrottsförbund (SF) som är anslutna till RF, samt SverigesBridgeförbund, Svenska Livräddningssällskapet/Sim-främjandet, Svenska Pistolskytteförbundet samt SvenskaRingetteförbundet, totalt 73 medlemsorganisationer.

Framtida utvecklingBUDGETUNDERLAGI början av 2012 kommer FS att lämna ett budgetunder-lag för 2013 samt ett budgetförslag för 2014–2015 tillregeringen med begäran av utökade resurser för att vidare-utveckla det uppdrag som SISU Idrottsutbildarna har iegenskap av idrottens studie-, bildnings- och utbildnings-organisation.

VERKSAMHETSINRIKTNING Vid SISU-stämman 2011 beslutades om verksamhetsin-riktningen för SISU Idrottsutbildarna under 2012–2013.

Verksamhetsinriktningen innehåller SISU Idrottsut-bildarnas verksamhetsidé, vision och värdegrund samtbeskriver de långsiktiga målen för verksamheten till 2015.

Arbetet inom SISU Idrottsutbildarna ska under2012–2013 fokusera på värdegrunds- och mångfalds-frågorna, nätbaserat lärande samt arbetet med att ut-veckla ett likartat kursutbud i hela landet. Verksamhets-inriktningen utgör i sin tur grunden för de verksamhets-planer och budgetar som FS ska besluta om för 2012 och2013.

32


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 32


Resultat och ställningFÖR MODERFÖRENINGEN SISU IDROTTSUTBILDARNA REDOVISAS FÖLJANDE NYCKELTAL:

Nyckeltal2011 2010 2009 2008 2007

Förbundsintäkter 182 784 190 899 185 543 185 377 179 598Verksamhetens resultat – 1 489 2 564 261 8 461 13 123varav Bosön Idrottsfolkhögskola – 966 – 308 – 754 – 244 75Årets resultat efter fördelning 827 634 1 216 7 105 2 406

Balansomslutning 43 030 40 925 43 174 36 561 25 931Eget kapital 29 428 30 414 27 721 27 272 17 529varav ändamålsbestämda medel 80 15 960 13 820 14 669 12 032Soliditet 68% 75% 64% 75% 68%Kassalikviditet 309% 381% 279% 367% 270%Medelantal anställda 55 54 52 50 48varav Bosön Idrottsfolkhögskola 17 19 19 19 22

Kostnaderna i moderföreningen (not 1) SISU Idrottsutbildarna fördelas på följande verksamhetsområden:Kostnadsområden (not 1) 2011 2010 2009 2008 2007

Fördelade bidrag 126 338 133 028 133 877 134 119 124 584Staben 19 098 15 534 13 382 13 610 11 925Uppdrag och utbildning 20 676 20 902 19 875 11 528 12 989Bosön Idrottsfolkhögskola 18 161 18 871 18 148 17 659 16 977Summa 184 273 188 335 185 282 176 916 166 475

Ökningen av stabens kostnader från 2007–2011 beror på utvecklingen av en utbildningsmodul som tagits fram bland annat för attkunna redovisa studie- och utbildningsverksamheten i SISU-distrikten och medlemsorganisationerna.Bosön Idrottsfolkhögskola bedriver sin verksamhet inom RF:s Utvecklingscentrum på Bosön.


PERSONALFÖRÄNDRINGAR Under 2012 påbörjas en överflyttning av utbildningschefer-na till Riksidrottsförbundet. Utbildningscheferna/distrikts-cheferna kommer anställas av Riksidrottsförbundet ochtjänsterna kommer vara tillikaanställningar, vilket innebär

arbete för de två organisationerna Sveriges Riksidrottsför-bund och SISU Idrottsutbildarna.

Resultat och ställning framgår av resultatoch balans-räkningar, kassaflödesanalyser samt tilläggsupplysningar(belopp i KSEK).

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 33

34

Koncernresultaträkning

Not 2011 2010

1INTÄKTERNettoomsättning 2 32 204 45 181Offentligrättsliga bidrag 3 174 112 169 537Summa intäkter 206 316 214 718

KOSTNADERLämnade bidrag 4 – 109 082 – 110 870Handelsvaror (SISU Idrottsböcker) – 7 243 – 6 665Övriga externa kostnader – 42 492 – 46 696Personalkostnader 5 – 49 116 – 46 891Avskrivningar – 309 – 290Summa kostnader – 208 242 – 211 412

Verksamhetens resultat – 1 926 3 306

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGARRänteintäkter och liknande poster 596 135Räntekostnader och liknande poster – 14 – 5

582 130

Resultat före skatt – 1 344 3 436

Skatt 6 86 – 156

Årets resultat – 1 258 3 280

Fördelning av årets resultat: 10Årets resultat enligt resultaträkningen – 1 258 3 280Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 1 812 2 108Reservering av ändamålsbestämda medel – – 4 167

Årets resultat efter fördelning 554 1 221


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 34


Koncernbalansräkning

Not 2011-12-31 2010-12-31

1TILLGÅNGARAnläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 7 695 660695 660

Summa anläggningstillgångar 695 660

Omsättningstillgångar

Varulager

Varulager 5 496 4 9975 496 4 997

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 3 945 6 211Övriga fordringar 1 035 922Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 1 052 1 325

6 032 8 458

Kassa och bank 43 107 39 153

Summa omsättningstillgångar 54 635 52 608

SUMMA TILLGÅNGAR 55 330 53 268

EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 10Ändamålsbestämda medel 80 15 960Balanserat kapital 37 842 23 220Summa eget kapital 37 922 39 180

Avsättningar

Uppskjuten skatt 391 477391 477

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 10 258 5 989Övriga skulder 1 128 1 118Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 5 632 6 504Summa kortfristiga skulder 17 018 13 611

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 55 330 53 268

Ställda säkerheter Inga IngaAnsvarsförbindelser Inga Inga


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 35

36

Resultaträkning (moderföreningen)

Not 2011 2010

1INTÄKTERNettoomsättning 2 8 672 21 362Offentligrättsliga bidrag 3 174 112 169 537Summa intäkter 182 784 190 899

KOSTNADERLämnade bidrag 4 – 109 082 – 110 870Övriga externa kostnader – 32 694 – 36 589Personalkostnader 5 – 42 196 – 40 594Avskrivningar – 301 – 282Summa kostnader – 184 273 – 188 335

Verksamhetens resultat – 1 489 2 564

RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande poster 516 132Räntekostnader och liknande poster – 12 – 3

504 129

Årets resultat – 985 2 693

Fördelning av årets resultat: 10Årets resultat enligt resultaträkningen – 985 2 693Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 1 812 2 108Reservering av ändamålsbestämda medel – – 4 167

Årets resultat efter fördelning 827 634


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 36


Balansräkning (moderföreningen)

Not 2011-12-31 2010-12-31



Inventarier 7 679 637679 637

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier i koncernföretag 8 200 200200 200



Varulager

Varulager 56 4856 48


Kundfordringar 1 920 5 034Övriga fordringar 30 74Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 9 991 1 134

2 941 6 242




EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 10Ändamålsbestämda medel 80 15 960Balanserat kapital 29 348 14 454Summa eget kapital 29 428 30 414


Leverantörsskulder 8 712 4 762Övriga skulder 955 988Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 3 935 4 761Summa kortfristiga skulder 13 602 10 511




**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 37

38

Kassaflödesanalys SISU-gruppen2011 2010

Den löpande verksamheten

Årets resultat – 1 258 3 280Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödetAvskrivningar 309 290Övriga ej likviditetspåverkande posterUppskjuten skatt – 86 13Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital – 1 035 3 583

Förändring av rörelsekapital

Ökning av varulager – 499 – 1 248Minskning av fordringar (ökning) 2 426 – 4 312Ökning av kortfristiga skulder (minskning) 3 407 – 5 299Kassaflöde från den löpande verksamheten 4 297 – 7 276

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar – 343 – 578Försäljning av materiella anläggningstillgångar – 169Avyttring av finansiella anläggningstillgångar – 67Kassaflöde från investeringsverksamheten – 343 – 342

Förändring av likvida medel 3 954 – 7 618Likvida medel vid årets början 39 153 46 771Likvida medel vid årets slut 43 107 39 153

Kassaflödesanalys (moderföreningen)2011 2010

Den löpande verksamheten

Årets resultat – 985 2 693Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödetAvskrivningar 301 282Kassaflöde från den löpande verksam-

heten före förändringar av rörelsekapital – 684 2 975

Förändring av rörelsekapital

Ökning av varulager (minskning) – 8 3Minskning av fordringar (ökning) 3 301 – 3 628Ökning av kortfristiga skulder (minskning) 3 091 – 4 942Kassaflöde från den löpande verksamheten 5 699 – 5 592

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar – 343 – 551Försäljning av materiella anläggningstillgångar – 169Avyttring av finansiella anläggningstillgångar – 67Kassaflöde från investeringsverksamheten – 343 – 315

Förändring av likvida medel 5 356 – 5 907Likvida medel vid årets början 33 798 39 705Likvida medel vid årets slut 39 154 33 798


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 38


NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPERKoncernredovisningen och årsredovisningen har upprättatsenligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens all-männa råd. Principerna är oförändrade jämfört med före-gående år.

KoncernredovisningKoncernredovisningen omfattar Studieförbundet SISUIdrottsutbildarna och det helägda dotterbolaget SISUIdrottsböcker AB. Koncernredovisningen har upprättatsenligt förvärvsmetoden.

Verksamhetens intäkterStatsbidrag och övriga bidrag intäktsredovisas i den periodutbetalningen avser. Likaledes intäktsredovisas uppdragser-sättningar och utförda tjänster utifrån bokföringsmässigagrunder.

Lämnade bidrag (se även not 4)Fördelningen av det ordinarie statsbidraget till den statsbi-dragsberättigade studie-, bildnings- och utbildningsverk-samheten i SISU-distrikten sker efter principer som för-bundsstyrelsen fastställt.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings-värde minskat med avskrivningar. Materiella anläggnings-tillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjan-deperioden. Följande avskrivningstider tillämpas:Inventarier och bilar 5 årDatorer 3 år

Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper som är anläggningstillgång värderas till an-skaffningsvärde. Om det verkliga värdet (marknadsvärdet)har minskat och denna värdenedgång kan antas vara varak-tig görs nedskrivning.

VarulagerVarulagret i SISU Idrottsböcker AB värderas enligt lägstavärdets princip, det vill säga det lägsta av anskaffningsvär-det och verkligt värde. Vid fastställande av anskaffningsvär-det tillämpas först-in-först-ut-principen.

FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell pröv-ning beräknas bli betalt.

Eget kapitalEget kapital utgörs av posterna ”Ändamålsbestämda medel”och ”Balanserat kapital”. I ändamålsbestämda medel ingåravsättningar för åtaganden som ska infrias i framtiden. NärSISU Idrottsutbildarna belastas med kostnader för ändamå-let redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning skerdärefter av för ändamålet avsatta medel under Eget kapitalmed motsvarande belopp.

Kostnadsindelning i förvaltningsberättelsenI förvaltningsberättelsen finns under rubriken ”Resultatoch ställning” en fördelning av kostnaderna i SISU Idrotts-utbildarna på olika verksamhetsområden.

Fördelade bidrag omfattar fördelningen av statsbidragoch andra bidrag samt kostnader för de regionalt placeradetjänsterna i distrikten. Staben omfattar kostnader förcentralt placerad personal, ledning, stämma, centrala kon-ferenser, kansli, marknadsföring, forskning och utvecklingmed mera. Avdelningen för uppdrag och utbildning omfat-tar kostnader för centralt placerad personal, ledning, pro-jekt, uppdrag, folkbildning med mera. BosönIdrottsfolkhögskola omfattar anställd personal, lokalhyrasamt övriga verksamhetskostnader inom ramen för folk-högskolans verksamhet.

Definitioner• SoliditetJusterat eget kapital i relation till totalt kapital.• KassalikviditetOmsättningstillgångar exklusive lager i relation till kort-fristiga skulder.

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGSISU-gruppen: 2011 2010

Nettoomsättning, SISU Idrottsböcker 23 598 23 852Grundersättning, RF – 10 500Uppdragsintäkter, SISU Idrottsutbildarna 7 909 7 967Riksidrottsforum, deltagarintäkter m.m. – 1 236Övriga intäkter 697 1 626Summa 32 204 45 181

SISU Idrottsutbildarna:

Grundersättning, RF – 10 500Uppdragsintäkter 7 909 7 967Riksidrottsforum, deltagarintäkter – 1 236Övriga intäkter 763 1 659Summa 8 672 21 362

Tilläggsupplysningar (noter)


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 39

40

NOT 3 OFFENTLIGRÄTTSLIGA BIDRAGSISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna 2011 2010

Statsbidrag, SISU Idrottsutbildarna 154 837 149 485Statsbidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola 11 994 11 903Landstingsbidrag,Bosön Idrottsfolkhögskola 2 548 2 759EU-bidrag, Bosön Idrottsfolkhögskola 403 1 391Idrottslyftet, RF 4 055 3 999Övriga bidrag 275 –Summa 174 112 169 537

NOT 4 LÄMNADE BIDRAG MED MERASISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna 2011 2010

Statsbidrag, folkbildning 105 000 105 011Statsbidrag, särskild utbildningssatsning – 1 010Projektbidrag 84 850Idrottslyftet, RF 3 998 3 999Summa 109 082 110 870

NOT 5 MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRAERSÄTTNINGAR, SOCIALA KOSTNADERSISU-gruppen 2011 2010

Medelantal anställda 65,5 64,1Kvinnor 29,0 25,8Män 36,5 38,3

Löner och andra ersättningar

Styrelse 796 908Övriga anställda 31 747 29 281Sociala avgifter enligt lag och avtal 15 400 14 515(varav pensionskostnader): (3 888) (3 786)Summa 47 943 44 704

SISU Idrottsutbildarna 2011 2010

Medelantal anställda 55,1 54,3Kvinnor 21,6 19,1Män 33,5 35,2


Styrelse 796 908Övriga anställda 27 370 25 340Sociala avgifter enligt lag och avtal 13 342 12 729(varav pensionskostnader) (3 375) (3 417)Summa 41 508 38 977

Avtal om avgångsvederlag

Avtal om avgångsvederlag har träffats med generalsekre-teraren som är tillikaanställd i RF. Vid uppsägning utgår 12 månadslöner där SISU:s del uppgår till 5 månadslöner.

Könsfördelning styrelse och ledning 2011 2010

Styrelseledamöter 13 13Generalsekreterare 1 1Kvinnor 7 6Män 7 8

NOT 6 SKATTSISU-gruppen 2011 2010

Aktuell skatt – – 143Uppskjuten skatt 86 –13Summa 86 – 156

NOT 7 INVENTARIERSISU-gruppen 2011 2010

Ingående anskaffningsvärden 1 277 1 251Årets investeringar 343 578Försäljningar och utrangeringar – 250 – 552Utgående anskaffningsvärden 1 370 1 277

Ingående avskrivningar enligt plan – 617 – 710Försäljningar och utrangeringar 250 383Årets avskrivningar enligt plan – 309 – 290Utgående avskrivningar enligt plan – 675 – 617

Bokfört värde 695 660

SISU Idrottsutbildarna

Ingående anskaffningsvärde 1 223 1 224Årets investeringar 343 551Försäljningar och utrangeringar – 250 – 552Utgående anskaffningsvärden 1 316 1 223

Ingående avskrivningar enligt plan – 586 – 687Försäljningar och utrangeringar 250 383Årets avskrivningar enligt plan – 301 – 282Utgående avskrivningar enligt plan – 637 – 586

Bokfört värde 679 637


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 40


NOT 8 AKTIER I KONCERNFÖRETAGFöretagets namn Organisationsnummer Säte

SISU Idrottsböcker AB 556452-2273 StockholmAntal aktier Kapitalandel Bokfört värde

2 000 100% 200 000 krEget kapital Årets resultat

7 598 173 kr – 31 793 kr

NOT 9 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTERSISU-gruppen 2011 2010 SISU Idrottsutbildarna 2011 2010

Landstingsbidrag 835 925 Landstingsbidrag 835 925Övriga interimsfordringar 217 400 Övriga interimsfordringar 156 209

1 052 1 325 991 1 134

NOT 10 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITALSISU-gruppen Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital

Ingående balans 23 220 15 960 39 180Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 1 812 – 1 812 –Omklassificering av ändamålsbestämda medel* 14 068 – 14 068 –Årets resultat – 1 258 – – 1 258Utgående balans 37 842 80 37 922

SISU Idrottsutbildarna: Balanserat kapital Ändamålsbestämt Totalt eget kapital

Ingående balans 14 454 15 960 30 414Utnyttjande av ändamålsbestämda medel 1 812 – 1 812 –Omklassificering av ändamålsbestämda medel* 14 068 – 14 068 –Årets resultat – 985 – – 985Utgående balans 29 348 80 29 428

Reservering av ändamålsbestämda medel SISU-gruppen/SISU Idrottsutbildarna:

Ingående Utnyttjade Omklassificering* Utgående

balans medel balans

Askegrens Minnesfond 80 – – 80Verksamhetsuppföljning 500 – – 500 –Särskild utbildningssatsning 11 772 – 1 103 – 10 669 –Utvecklingsarbete 666 – 264 – 402 –SF-satsning 1 005 – – 1 005 –Flexibilitet och kvalitet 693 – 1 – 692 –Idrottslyftet 369 – 369 – –Riksidrottsmötet/Riksidrottsforum 800 – – 800 –Pågående projekt 75 – 75 – –

15 960 –1 812 –14 068 80

NOT 11 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTERSISU-gruppen 2011 2010 SISU Idrottsutbildarna 2011 2010

Semesterlöner 2 409 2 469 Semesterlöner 2 203 2 119Sociala avgifter 954 982 Sociala avgifter 808 854Övriga interimsskulder 2 269 3 053 Övriga interimsskulder 924 1 788

5 632 6 504 3 935 4 761

*Omklassificering av ändamålsbestämda medel enligt styrelsebeslut.


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 41

42

NOT 12 BOSÖN IDROTTSFOLKHÖGSKOLA (IFHS)INTÄKTER 2011 2010

Statsbidrag, Folkbildningsrådet (FBR)* 11 890 11 903Landstingsbidrag 2 548 2 759Övriga intäkter 2 758 3 901Summa intäkter 17 196 18 563

KOSTNADER

Personal – 11 562 – 11 296Lokalkostnader – 2 820 – 2 817Övriga rörelsekostnader – 3 779 – 4 758Summa kostnader – 18 161 – 18 871

Verksamhetsresultat – 966 – 308

Finansnetto 205 30Redovisat resultat – 761 – 278

*Statsbidrag, FBR

Allmänt statsbidrag 11 348 11 362Särskild utbildningsinsats 300 300Förstärkningsbidrag 242 241Totalt statsbidrag 11 890 11 903

NOT 13 ADMINISTRATIVA KOSTNADERPersonalkostnader 2011

Löner och andra ersättningar 2 639Sociala avgifter enligt lag och avtal 814Pensionskostnader 183Övriga personalkostnader 73Summa personalkostnader 3 709

Övriga externa kostnader

Hyra, kontorslokaler 1 162Förbrukningsinventarier/-material 68Resekostnader (styrelse och kansli) 1 343Reklam och PR 4Representation och uppvaktningar 75Kontorsmaterial och trycksaker 272Tele och post 273Förvaltningskostnader 772Redovisningstjänst 240Köpta externa tjänster 1 400Medlems- och föreningsavgifter 99Övriga externa kostnader 44Summa övriga externa kostnader 5 752

Summa administrativa kostnader 9 461

Summa rörelsens kostnader 184 273

Administrativa kostnader i procentav totala kostnader 5,1%

Stockholm den 27 februari 2012 Pia Zätterström Erik Strandordförande generalsekreterare

Jane Andersson, Leif Bolin, Margareta Israelsson, Ola Lundberg, Karin Mattsson Weijber, utsedd av RS,Johan Kannerberg, Sandra Muszynski, Mikael Peterson, Maria Petré Lennerman, Lena Puhasmägi, Börje Sandgren,Sture Gustafsson, personalrepresentant


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 42


RevisionsberättelseTill förbundsstämman i Studieförbundet SISU IdrottsutbildarnaOrg nr 802012-2845

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCHKONCERNREDOVISNINGENVi har reviderat årsredovisningen och koncernredovis-ningen för Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna för år2011. Förbundets årsredovisning och koncernredovisningingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidor-na 31–43.

Styrelsens och generalsekreterarens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningenDet är styrelsen och generalsekreteraren som har ansva-ret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovis-ning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningsla-gen och för den interna kontroll som styrelsen och gene-ralsekreteraren bedömer är nödvändig för att upprätta enårsredovisning och koncernredovisning som inte innehål-ler väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror påoegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen ochkoncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi harutfört revisionen enligt International Standards on Audit-ing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder krä-ver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utförrevisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovis-ningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentli-ga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärderinhämta revisionsbevis om belopp och annan informationi årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisornväljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genomatt bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredo-visningen och koncernredovisningen, vare sig dessa berorpå oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömningbeaktar revisorn de delar av den interna kontrollen somär relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningenoch koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild isyfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls-enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfteatt göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets inter-na kontroll. En revision innefattar också en utvärderingav ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som haranvänts och av rimligheten i styrelsens och generalsekre-terarens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvär-dering av den övergripande presentationen i årsredovis-ningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncern-redovisningen upprättats i enlighet med årsredovisnings-lagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisandebild av moderföreningens och koncernens finansiellaställning per den 31 december 2011 och av dessas finansi-ella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovis-ningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsre-dovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCHANDRA FÖRFATTNINGAR SAMT STADGARUtöver vår revision av årsredovisningen och koncern-redovisningen har vi även reviderat styrelsens och gene-ralsekreterarens förvaltning för Studieförbundet SISUIdrottsutbildarna år 2011.

Styrelsens och generalsekreterarens ansvarDet är styrelsen och generalsekreteraren som har ansva-ret för förvaltningen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om för-valtningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revi-sionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet harvi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernre-dovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-hållanden i förbundet för att kunna bedöma om någonstyrelseledamot eller generalsekreteraren har företagitnågon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse somkan föranleda ersättningsskyldighet.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckli-ga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att förbundsstämman beviljar styrelsensledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet förräkenskapsåret.

Stockholm den 13 mars 2012

Jonas Grahn Ola Spinnarsauktoriserad revisor auktoriserad revisor

R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 11.12 Sida 43

44

Verksamhetens art och inriktningSISU Idrottsböcker AB bedriver förlags-, bokklubbs- ochnätbokhandelsverksamhet.

Förlaget producerar böcker och andra utbildningsma-terial. Produktionen ska spegla idrottens behov av speci-alanpassad litteratur. Utgivningen ska utveckla kompe-tensen inom såväl bredd- som tävlings- och elitidrott.

Ändamålet med bokklubben och nätbokhandeln äratt förlaget ska ha tillgång till försäljningskanaler som nårut till idrottens utbildare, ledare och aktiva.

Distribution av förlagets produktion sker från Holm-bergs AB i Malmö, som håller varulagret i konsignationåt bolaget. Servicen till medlemmarna i bokklubben hand-has av Förlagssystem AB i Stockholm.

Bolaget är helägt dotterföretag till StudieförbundetSISU Idrottsutbildarna (802012-2845).

Väsentliga händelser under räkenskapsåretUnder 2011 har följande utgivningsområden prioriterats:• Utbildningsmaterial för idrottens tränare och aktiva

med speciell fokus på tränarutbildningen.• Utbildningsmaterial för nya läroplanen till ämnet speci-

alidrott i gymnasieskolan.• Nytt digitalt material kopplat till bokutgivningen såsom

produktwebbar och filmmaterial.

Idrottsbokhandeln och webbsidan för Idrottens Bokklubbläggs in i IdrottOnline och uppgraderas samtidigt, dettaarbete fortsätter även under 2012.

Bokklubben har cirka 12 000 medlemmar. Medlem-marna är i huvudsak tränare och idrottsledare inom idrot-ten samt sjukgymnaster och olika friskvårdsrelateradeyrkesgrupper.

En dom i EU-domstolen sänkte momssatsen för delarav tryckeriernas försäljning från 25 procent till 6 procent.Denna dom ger tryckerier möjlighet att kräva tillbaka endel av den inbetalda mervärdesskatten av Skatteverketfrån år 2004 och framåt. Skatteverket har i sin tur krävtföretagen som köpt tjänsterna av tryckerierna på sammabelopp.

SISU Idrottsböcker AB har under 2010 varit ett avföretagen som dragits in i detta, men har blivit kompense-rade av tryckerierna med motsvarande belopp som Skatte-verket har krävt in. Under 2012 ser vi att risken att dettafortgår är möjlig men relativt liten.

Framtida utvecklingProduktionen i SISU Idrottsböcker har fyra kärnvärdensom utgångspunkt; idrottsnytta, stimulera till lärande, tro-värdighet och hög kvalitet.

I den generella utgivningen för idrottens utbildningkommer förlaget att satsa resurser på material som stöd-jer SISU Idrottsutbildarnas satsningar på byggande avutbildningsstrukturer för olika typer av ledare inom idrot-ten. En tydligare synkronisering med viktiga samarbets-parter för att skräddarsy och placera material i samman-hang ska genomsyra vår verksamhet.

Förlaget kommer att kraftsamla på att förändra med-lemskapet i bokklubben i stället för att satsa stora resur-ser på medlemsvärvningar. Ambitionen för framtiden äratt fortsätta utveckla kunddatabasen både för bokklub-bens medlemmar och för andra enskilda kunder. För attuppnå större effektivitet har ett arbete med att integreranätbokhandeln och bokklubben påbörjats.

Förutsättningarna bedöms som goda för att bolagetska kunna fortsätta att vara ett förlag i utveckling medsiktet inställt på tillväxt, bredd och hög kvalitet.

Förslag till vinstdispositionTill årsstämmans förfogande:Balanserat resultat 7 389 966 SEKÅrets resultat – 31 793 SEKSumma 7 358 173 SEK

Styrelsen föreslår att i ny räkning överförs 7 358 173 SEK.Bolagets resultat och ställning framgår av resultat- ochbalansräkningar med tilläggsupplysningar (belopp iKSEK).

ÅrsredovisningSISU Idrottsböcker


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 44


Resultat och ställning

Nettoomsättningen har under året uppgått till 23 902 (24 033) KSEK, en minskning med 0,5 procent jämfört med före-gående år. Bolagets förlust efter finansiella poster uppgår till – 359 (743) KSEK. Bolaget redovisar ett resultat efter skattpå – 32 (552) KSEK.

(Belopp i KSEK) 2011 2010 2009 2008 2007

Nettoomsättning 23 902 24 033 24 476 25 534 24 698Resultat före finansiella poster – 437 742 1 846 2 035 593Resultat efter finansiella poster – 359 743 1 867 2 209 687Balansomslutning 12 527 12 553 12 335 12 467 11 188Eget kapital 7 598 7 630 7 078 6 025 4 765

Nyckeltal 2011 2010 2009 2008 2007

Soliditet 69% 77% 69% 56% 49%Avkastning på eget kapital – 4% 9% 28% 35% 13%Avkastning på totalt kapital – 3% 7% 15% 19% 6%Vinstmarginal – 2% 3% 8% 8% 2%Medelantal anställda 10 10 9 10 7


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 45

46

Resultaträkning SISU Idrottsböcker

Not 2011 2010

1RÖRELSENS INTÄKTERNettoomsättning 23 902 24 033Summa rörelseintäkter 23 902 24 033

RÖRELSENS KOSTNADERHandelsvaror – 7 243 – 6 665Övriga externa kostnader – 10 166 – 10 279Personalkostnader 2 – 6 922 – 6 339Avskrivningar 3 – 8 – 8Summa rörelsekostnader – 24 339 – 23 291

Rörelseresultat – 437 742

Resultat från finansiella investeringar

Ränteintäkter 80 3Räntekostnader – 2 – 2

78 1

Resultat efter finansiella poster – 359 743

Bokslutsdispositioner 4 327 – 48Skatt på årets resultat – – 143

Årets resultat – 32 552


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 46


Balansräkning SISU Idrottsböcker

Not 2011-12-31 2010-12-31



Inventarier 3 16 2316 23



Varulager

Handelsvaror 5 440 4 9495 440 4 949


Kundfordringar 2 052 1 187Övriga fordringar 1 005 848Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 61 191

3 118 2 226




EGET KAPITAL OCH SKULDEREget kapital 5Bundet eget kapital

Aktiekapital (2 000 aktier med kvotvärde 100 kronor) 200 200Reservfond 40 40

240 240

Fritt eget kapital

Balanserat resultat 7 390 6 838Årets resultat – 32 552

7 358 7 390

Summa eget kapital 7 598 7 630

Obeskattade reserver

Periodiseringsfond 1 486 1 8131 486 1 813


Leverantörsskulder 1 573 1 237Övriga skulder 173 130Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 697 1 743Summa kortfristiga skulder 3 443 3 110




**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 47

48


Tilläggsupplysningar (noter)

NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSPRINCIPERDe redovisningsprinciper och värderingsprinciper som till-lämpas överensstämmer med årsredovisningslagen ochBokföringsnämndens Allmänna råd. Bolaget tillämpar kost-nadsslagsindelad resultaträkning. Principerna är oförändra-de jämfört med föregående år.

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångarna redovisas till anskaff-ningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anlägg-ningstillgångarna skrivs av systematiskt över den bedömdanyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas:Datautrustning 3 årInventarier 5 år

VarulagerVarulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, detvill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligtvärde. Vid fastställande av anskaffningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats.

FordringarFordringar är redovisade till de belopp varmed de beräknasinflyta.

IntäkterIntäkter redovisas utifrån bokföringsmässiga grunder.

SkatterSkattelagstiftningen i Sverige ger företag möjlighet att skju-ta upp skattebetalning. I bolaget innebär detta en avsätt-ning till obeskattade reserver i balansräkningen via resul-taträkningsposten bokslutsdispositioner. I resultaträknings-posten ”Skatt” redovisas aktuell inkomstskatt för bolaget.

Definitioner• SoliditetJusterat eget kapital i relation till totalt kapital• Avkastning på eget kapitalResultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligtjusterat eget kapital under året.• Avkastning på totalt kapitalResultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligttotalt kapital under året.• VinstmarginalResultat efter finansiella poster i procent av nettoomsätt-ningen.

NOT 2 PERSONAL2011 2010

Medelantalet anställda: 10,4 9,8Kvinnor 7,4 6,7Män 3,0 3,1


Styrelse och VD – –Övriga anställda 4 377 3 941

4 377 3 941

Sociala avgifter enligt lag och avtal 2 058 1 786(varav pensionskostnader) (513) (369)

6 435 5 727

Ersättning till VD, tillika generalsekreterare, utgår ej.Bolaget belastas ej av pensionskostnader till styrelse och VD.

Könsfördelning styrelse och ledning

Styrelseledamöter 13 13VD 1 1Kvinnor 7 6Män 7 8

NOT 3 INVENTARIER2011 2010

Ingående anskaffningsvärde 54 27Årets inköp – 27Försäljningar och utrangeringar – –Utgående ackumulerade

anskaffningsvärden 54 54

Ingående avskrivningar – 31 – 23Försäljningar och utrangeringar – –Årets avskrivningar – 8 – 8Utgående ackumulerade avskrivningar – 38 – 31

Utgående restvärde enligt plan 16 23

NOT 4 BOKSLUTSDISPOSITIONER2011 2010

Avsättning till periodiseringsfond – -– 245Återföring av periodiseringsfond 327 197

327 – 48

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 48


NOT 5 EGET KAPITAL(Belopp i SEK) Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat

Årets förändring av eget kapitalBelopp vid årets ingång 200 000 40 000 6 838 244 551 722Disposition av föregående års resultat – – 551 722 – 551 722Årets resultat – – – – 31 793Belopp vid årets utgång 200 000 40 000 7 389 966 –31 793

Aktieägarna har lämnat villkorat aktieägartillskott som uppgått till totalt 650 000 kr (650 000 kr).

Stockholm den 27 februari 2012 Pia Zätterström Erik Strandordförande verkställande direktör

Jane Andersson, Leif Bolin, Margareta Israelsson, Ola Lundberg, Karin Mattsson Weijber, utsedd av RS,Johan Kannerberg, Sandra Muszynski, Mikael Peterson, Maria Petré Lennerman, Lena Puhasmägi, Börje Sandgren,Sture Gustafsson, personalrepresentant


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 49

RevisionsberättelseTill årsstämman i SISU Idrottsböcker ABOrg nr 556452-2273

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGENJag har reviderat årsredovisningen för SISU IdrottsböckerAB för år 2011. Bolagets årsredovisning ingår i den tryck-ta versionen av detta dokument på sidorna 44–50.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen och verkställande direktören som haransvaret för att upprätta en årsredovisning som ger enrättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för deninterna kontroll som styrelsen och verkställande direktö-ren bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovis-ning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sigdessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen pågrundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligtInternational Standards on Auditing och god revisionssedi Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetis-ka krav samt planerar och utför revisionen för att uppnårimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehållerväsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder in-hämta revisionsbevis om belopp och annan information iårsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som skautföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsent-liga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa berorpå oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömningbeaktar revisorn de delar av den interna kontrollen somär relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningenför att ge en rättvisande bild i syfte att utforma gransk-ningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till om-ständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande omeffektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision inne-fattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i deredovisningsprinciper som har använts och av rimligheteni styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar iredovisningen, liksom en utvärdering av den övergripandepresentationen i årsredovisningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är till-räckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenEnligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats ienlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsen-tliga avseenden rättvisande bild av bolagets finansiellaställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella

resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltnings-berättelsen är förenlig med årsredovisningens övrigadelar.

Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resul-taträkningen och balansräkningen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCHANDRA FÖRFATTNINGARUtöver min revision av årsredovisningen har jag ävenreviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagetsvinst samt styrelsens och verkställande direktörens för-valtning för SISU Idrottsböcker AB för år 2011.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-tioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen ochverkställande direktören som har ansvaret för förvaltning-en enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvarMitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om för-slaget till dispositioner beträffande bolagets vinst och omförvaltningen på grundval av min revision. Jag har utförtrevisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslagtill dispositioner beträffande bolagets vinst har jag grans-kat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet harjag utöver min revision av årsredovisningen granskatväsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget föratt kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verk-ställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jaghar även granskat om någon styrelseledamot eller verk-ställande direktören på annat sätt har handlat i strid medaktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsord-ningen.

Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

UttalandenJag tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligtförslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsensledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet förräkenskapsåret.

Stockholm den 13 mars 2012Jonas Grahnauktoriserad revisor

50

R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 50

Idrotten i siffrorIdrotten i samhället

PERSONER I ÅLDERN 16–84 ÅR SOM ÄR MEDLEMMAR ELLER HAR FÖRTROENDEUPPDRAG

Idrottsförening

Kulturförening

Friluftsförening

Politiskt parti

Föräldraförening

Miljöorganisation

Religiöst samfund

■ Medlemmar ■ Varav förtroendeuppdrag

Källa: SCB

FÖRÄNDRINGAR I STATSBIDRAG 2006–2011 (MSEK)

0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 milj

ANTALET MEDLEMMAR I ÅLDERN 7–70 ÅRANDEL KVINNOR 44 %

■ Aktiva 2 274 000 ■ Passiva/stödjande 873 000

Källa: SCB, 2011

LEDARE I ÅLDERN 7–70 ÅRTOTALT 657 000

■ Män 430 000 (65 %) ■ Kvinnor 227 000 (35 %)

Källa: SCB, 2011

0

5

10

15

20

2006 2007 2008 2009 2010 2011

■ Västergötland ■ Skåne

■ Småland ■ Örebro

■ Väst

Källa: Redovisningssystemet GUSTAV och Utbildningsmodulen

Ekonomi

I D R O T T E N I S I F F R O R


40

50

60

70

80

90

100

110

120

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: Redovisningssystemet GUSTAV och Utbildningsmodulen

STATSBIDRAG TILL DE STÖRSTA DISTRIKTEN2006–2011 (MSEK)

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 51

52

Verksamhet

DELTAGARE I FÖRELÄSNINGARTOTALT 247 755 DELTAGARE

ANTAL ARRANGEMANG OCH DELTAGARE UPPDELAT PÅ VERKSAMHETSFORMER

■ 105 233 kvinnor (42 %) ■ 142 462 män (58 %)

Källa: Utbildningsmodulen

DELTAGARE I KULTURPROGRAMTOTALT 591 033 DELTAGARE

■ 325 697 kvinnor (55 %) ■ 266 692 män (45 %)


DELTAGARE OCH UTBILDNINGSTIMMAR PER ARRANGEMANG

Källa: Utbildningsmodulen Källa: Utbildningsmodulen

< 13 år 17 %

13–24 år31 %

25–65 år47 %

> 65 år 5 %


ÅLDERSSTRUKTUR I DISTRIKTENS LÄRGRUPPER

Deltagare Utbildningstimmar


0

5

10

15

20

7,8

16,1

Form Arrangemang Deltagare

Idrottskunskap 31 486 237 427Förenings- och tävlingskunskap 24 862 174 135Ledarskap, tränarskap 16 487 129 489Djurkunskap 13 407 89 131Arrangemang 10 044 65 260Värdegrund 9 330 47 428Friskvård, hälsa 2 930 23 205Dans, sång, musik, teater 2 427 15 048Träningslära 2 158 14 139Idrottspsykologi, mental träning 1 747 8 980Kost, näringslära 1 982 8 306Administration, IT 1 149 7 905Marknadsföring, kommunikation 807 4 343Idrottsskador, rehab 417 2 893Ekonomi, juridik 288 2 231Lärgruppsledarutbildning 255 1 952Idrottshistoria 806 1 925Miljö, natur 316 1 583Övriga kurser 114 943Pedagogik 57 363Bild, form, hantverk 217 264Metodik 27 137

TOTALT 121 517 ARRANGEMANGTOTALT 838 780 DELTAGARE

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 52


Verksamhet

UNIKA DELTAGARE ÅLDERSFÖRDELAT I DISTRIK-TENS VERKSAMHET (ANDEL KVINNOR 45 %)

DELTAGARE – DE STÖRSTA DISTRIKTEN


ARRANGEMANG – DE STÖRSTA DISTRIKTEN


UTBILDNINGSTIMMAR – DE STÖRSTA DISTRIKTEN

■ < 13 år ■ 13–24 år

■ 25–65 år ■ > 65 år

■ Småland ■ Skåne

■ Västergötland ■ Stockholm

■ Väst

■ Småland ■ Stockholm


■ Väst


■ Småland ■ Örebro

■ Väst

Källa: Utbildningsmodulen Källa: Utbildningsmodulen

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

180 000

0

3 000

6 000

9 000

12 000

15 000


0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 53

54

■ –9

Stockholm 5Västernorrland 7

■ 10–19

Norrbotten 10Dalarna 11Skåne 11Uppland 11Gästrikland 13Östergötland 14Halland 14Jämtland/Härjedalen 17Hälsingland 18Södermanland 18Väst 18

■ 20–29

Västmanland 20Värmland 24Gotland 27

■ 30–

Västerbotten 32Småland 35Örebro 40Blekinge 45Västergötland 48

ANTAL UTBILDNINGSTIMMAR PER 100 INVÅNARE ANTAL ARRANGEMANG – FEM STÖRSTA SF/MO

Verksamhet

Källa: Utbildningsmodulen Källa: Redovisningssystemet GUSTAV och Utbildningsmodulen (samtliga)

DELTAGARE – FEM STÖRSTA SF/MO

UTBILDNINGSTIMMAR – FEM STÖRSTA SF/MO

■ Fotboll ■ Ridsport ■ Handboll

■ Golf ■ Ishockey

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000


0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

2006 2007 2008 2009 2010 2011

2006 2007 2008 2009 2010 2011

2006 2007 2008 2009 2010 2011

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 54


Verksamhet

■ –4

Stockholm 3Skåne 4

■ 5–9

Västernorrland 5Uppland 6Norrbotten 7Halland 8Väst 8Östergötland 8Gästrikland 9Hälsingland 9Jämtland/Härjedalen 9Södermanland 9

■ 10–14

Dalarna 10Västmanland 10Värmland 12Gotland 14

■ 15–19

Västerbotten 17Småland 18Västergötland 18Örebro 18Blekinge 19

ANTAL ARRANGEMANG 2001–2011ANTALET DELTAGARE PER 100 INVÅNARE

Källa: Utbildningsmodulen Källa: Redovisningssystemet GUSTAV och Utbildningsmodulen (samtliga)

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

100 000

110 000

ANTAL DELTAGARE 2001–2011

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

900 000

ANTAL DELTAGARE 2001–2011

1 100 000

1 200 000

1 300 000

1 400 000

1 500 000

1 600 000

1 700 000


2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

2001 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 55

56


Statsbidrag 2007–2011

Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt

DISTRIKT 2007 2008 2009 2010 2011

Blekinge 2 686 008 3 862 042 4 074 654 4 097 298 3 801 516Dalarna 1 953 116 3 720 197 3 352 904 3 227 054 3 289 676Gotland 667 884 1 559 228 1 703 467 1 852 577 1 721 844Gästrikland 870 388 1 643 716 1 630 974 1 852 158 2 007 824Halland 2 112 832 3 580 454 3 536 217 3 497 501 3 401 988Hälsingland 2 123 572 2 682 997 2 443 993 2 451 167 2 602 792Jämtland/Härjedalen 1 665 688 2 847 868 2 648 629 2 705 622 2 595 280Norrbotten 1 316 544 2 674 602 2 482 114 2 660 712 2 797 932Skåne 3 113 492 6 680 894 7 050 030 7 300 523 7 480 252Småland 10 167 304 13 876 739 13 897 669 14 116 094 13 965 816Stockholm 4 294 464 6 840 466 6 333 428 6 233 845 6 614 596Södermanland 2 521 908 4 266 805 3 892 867 3 412 459 3 647 256Uppland 1 337 160 3 041 911 3 354 585 3 275 639 3 263 512Värmland 2 939 588 5 009 812 5 367 145 5 578 991 5 301 508Väst 6 149 940 8 164 553 7 300 086 7 259 026 8 205 268Västerbotten 2 500 624 4 728 564 4 899 614 4 483 109 4 773 684Västergötland 12 581 972 14 151 326 15 159 265 15 477 173 14 473 184Västernorrland 1 611 176 2 829 594 2 481 896 2 365 345 2 420 468Västmanland 1 248 288 2 830 403 3 256 525 3 273 878 3 168 320Örebro 5 959 928 6 492 582 6 678 224 6 521 542 5 682 060Östergötland 1 998 336 3 472 561 3 451 330 3 368 827 3 785 544Totalt 69 820 212 104 957 314 104 995 616 105 010 540 105 000 320

Arrangemang i distrikten

Arrangemang 2011 Förändring 2010–2011

DISTRIKT Lärgrupp Kurs Utv.arbete Totalt 2010 Antal Procent

Blekinge 3 395 155 49 3 599 3 148 451 14Dalarna 3 149 285 53 3 487 2 529 958 38Gotland 744 137 30 911 796 115 14Gästrikland 1 439 82 36 1 557 1 414 143 10Halland 2 399 85 103 2 587 2 396 191 8Hälsingland 1 181 275 12 1 468 1 470 – 2 0Jämtland/Härjedalen 1 013 245 114 1 372 1 371 1 0Norrbotten 1 298 595 61 1 954 1 638 316 19Skåne 6 679 890 80 7 649 5 628 2 021 36Småland 14 181 196 155 14 532 14 400 132 1Stockholm 6 416 921 71 7 408 5 455 1 953 36Södermanland 3 738 183 118 4 039 3 651 388 11Uppland 3 429 243 37 3 709 2 959 750 25Värmland 4 418 168 45 4 631 4 446 185 4Väst 10 811 590 50 11 451 11 951 – 500 – 4Västerbotten 4 526 317 60 4 903 4 273 630 15Västergötland 13 863 589 77 14 529 13 868 661 5Västernorrland 1 201 171 28 1 400 1 036 364 35Västmanland 3 478 345 47 3 870 3 222 648 20Örebro 5 731 380 145 6 256 6 480 – 224 – 3Östergötland 4 136 182 89 4 407 3 148 1 259 40Totalt 97 225 7 034 1 460 105 719 95 279 10 440 11

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 56



Deltagare i distrikten

Deltagare 2011 Förändring 2010–2011


Blekinge 26 323 2 610 518 29 451 26 056 3 395 13Dalarna 25 445 2 573 347 28 365 18 234 10 131 56Gotland 6 267 1 250 295 7 812 6 929 883 13Gästrikland 11 890 954 418 13 262 11 048 2 214 20Halland 20 972 1 444 896 23 312 22 868 444 2Hälsingland 7 945 3 323 119 11 387 11 254 133 1Jämtland/Härjedalen 7 714 2 730 985 11 429 12 997 – 1 568 – 12Norrbotten 10 994 6 718 526 18 238 14 823 3 415 23Skåne 44 647 7 654 700 53 001 40 654 12 347 30Småland 129 838 2 798 1 685 134 321 137 477 – 3 156 – 2Stockholm 47 292 9 117 635 57 044 40 685 16 359 40Södermanland 30 388 1 769 885 33 042 30 968 2 074 7Uppland 22 603 2 043 285 24 931 22 481 2 450 11Värmland 33 301 2 131 584 36 016 33 842 2 174 6Väst 72 372 5 068 387 77 827 80 913 – 3 086 – 4Västerbotten 39 013 4 317 554 43 884 37 281 6 603 18Västergötland 99 912 6 393 695 107 000 112 250 – 5 250 – 5Västernorrland 9 407 1 970 232 11 609 8 620 2 989 35Västmanland 22 578 3 460 307 26 345 22 857 3 488 15Örebro 38 456 3 278 954 42 688 45 851 – 3 163 – 7Östergötland 30 916 2 085 620 33 621 24 777 8 844 36Totalt 738 273 73 685 12 627 824 585 762 865 61 720 8

Utbildningstimmar i distrikten

Utbildningstimmar 2011 Förändring 2010–2011


Blekinge 66 637 2 119 336 69 092 60 823 8 269 14Dalarna 25 753 3 754 216 29 723 29 301 422 1Gotland 13 389 1 695 146 15 230 12 753 2 477 19Gästrikland 18 813 650 185 19 648 18 485 1 163 6Halland 40 099 1 482 691 42 272 40 706 1 566 4Hälsingland 20 054 3 284 61 23 399 23 553 – 154 – 1Jämtland/Härjedalen 16 094 4 458 622 21 174 19 367 1 807 9Norrbotten 16 875 7 105 515 24 495 20 434 4 061 20Skåne 115 029 24 616 526 140 171 104 373 35 798 34Småland 258 406 1 121 1 359 260 886 261 173 – 287 0Stockholm 67 197 19 508 486 87 191 68 646 18 545 27Södermanland 63 513 1 510 1 083 66 106 57 072 9 034 16Uppland 46 871 2 330 141 49 342 29 621 19 721 67Värmland 73 865 1 544 454 75 863 71 535 4 328 6Väst 161 037 12 208 481 173 726 163 162 10 564 6Västerbotten 78 467 4 199 395 83 061 65 879 17 182 26Västergötland 282 212 8 276 630 291 118 288 945 2 173 1Västernorrland 15 346 1 713 122 17 181 13 171 4 010 30Västmanland 45 649 5 409 406 51 464 42 749 8 715 20Örebro 91 178 4 923 1 194 97 295 97 352 – 57 0Östergötland 55 622 2 085 709 58 416 55 155 3 261 6Totalt 1 572 106 113 989 10 758 1 696 853 1 544 255 152 598 10

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 57

58


Åldersmässig fördelning unika deltagare 2011

Deltagare (procent)

DISTRIKT < 13 år % 13–24 år % 25–65 år % > 65 år % Totalt Kvinnor %

Blekinge 2 007 19 3 451 33 4 681 44 478 5 10 617 4 447 42Dalarna 1 910 19 3 227 32 4 505 44 502 5 10 144 3 920 39Gotland 314 8 1 086 29 2 185 57 225 4 3 810 1 704 45Gästrikland 856 14 1 873 31 2 995 50 259 4 5 983 2 480 41Halland 2 038 17 3 381 28 5 718 48 860 7 11 997 5 747 48Hälsingland 415 9 1 331 29 2 586 56 270 6 4 602 1 932 42Jämtland/Härjedalen 454 7 2 070 32 3 545 56 318 5 6 387 2 910 46Norrbotten 1 247 14 2 494 27 4 980 55 357 4 9 078 4 073 45Skåne 2 732 12 5 869 25 12 898 56 1 704 7 23 203 9 725 42Småland 10 293 18 17 685 31 25 432 45 3 408 6 56 818 23 670 42Stockholm 6 702 25 7 174 27 11 919 45 660 2 26 455 11 665 44Södermanland 2 689 19 4 965 36 5 803 42 478 3 13 935 6 148 44Uppland 1 150 11 2 785 26 5 964 56 745 7 10 644 5 138 48Värmland 2 195 14 4 161 27 7 804 51 1 221 8 15 381 7 328 48Väst 7 790 22 11 730 33 15 234 42 1 336 4 36 090 16 094 45Västerbotten 3 203 20 5 287 33 6 908 43 637 4 16 035 7 403 46Västergötland 4 999 11 14 839 32 23 636 51 3 074 7 46 548 19 568 42Västernorrland 856 14 1 912 31 3 206 52 200 3 6 174 2 935 48Västmanland 1 689 13 4 036 31 6 599 50 772 6 13 096 6 055 46Örebro 4 008 21 5 808 50 8 353 44 990 5 19 159 8 203 43Östergötland 2 899 17 5 977 36 7 314 44 612 4 16 802 7 330 44Totalt 60 446 15 111 141 30 172 265 49 19 106 5 362 958 158 475 44

Verksamhetsutveckling lärgrupp, kurs och utvecklingsarbete 2007–2011

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Arrangemang 68 826 69 002 67 613 83 647 95 234 105 719Deltagare 567 740 561 839 547 917 670 870 762 855 824 585Utbildningstimmar 1 339 326 1 311 187 1 196 140 1 388 947 1 543 321 1 696 853Andel kvinnor 41,8 % 42,3 % 45,4 % 45,6 % 44,8 % 41,0 %

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-18 11.00 Sida 58



Föreläsningar och kulturprogram – antal arrangemang


DISTRIKT Föreläsning Övrig kultur Totalt 2010 Antal Procent

Blekinge 225 322 547 406 141 35Dalarna 1 011 225 1 236 1 473 – 237 – 16Gotland 114 56 170 142 28 20Gästrikland 505 17 522 546 – 24 – 5Halland 219 324 543 524 19 4Hälsingland 746 126 872 1 244 – 372 – 30Jämtland/Härjedalen 125 207 332 355 – 23 – 6Norrbotten 261 305 566 376 190 51Skåne 195 9 204 181 23 12Småland 470 409 879 977 – 98 – 10Stockholm 239 155 394 591 – 197 – 33Södermanland 183 367 550 500 50 10Uppland 831 72 903 586 317 54Värmland 1 842 156 1 998 1 256 742 59Väst 224 85 309 333 – 24 – 7Västerbotten 176 42 218 190 28 15Västergötland 431 275 706 1 105 – 399 – 36Västernorrland 880 1 881 730 151 21Västmanland 499 1 061 1 560 987 573 58Örebro 359 410 769 844 – 75 – 9Östergötland 372 1 381 1 753 1 949 – 202 – 10Totalt 9 907 6 005 15 912 15 295 617 4

Föreläsningar och kulturprogram – antal deltagare


DISTRIKT Föreläsning Övrig kultur Totalt 2010 Antal Procent

Blekinge 4 496 5 597 10 093 9 056 1 037 12Dalarna 27 359 12 947 40 306 48 087 – 7 781 – 16Gotland 3 563 1 449 5 012 6 188 – 1 176 – 19Gästrikland 11 708 7 388 19 096 11 977 7 119 59Halland 5 327 19 439 24 766 30 330 – 5 564 – 18Hälsingland 10 971 6 042 17 013 27 513 – 10 500 – 38Jämtland/Härjedalen 4 043 18 273 22 316 22 784 – 468 – 2Norrbotten 8 486 41 161 49 647 39 819 9 828 25Skåne 5 963 8 064 14 027 5 311 8 716 164Småland 23 045 84 122 107 167 142 645 – 35 478 – 25Stockholm 8 302 19 564 27 866 34 727 – 6 861 – 20Södermanland 4 809 26 933 31 742 23 682 8 060 34Uppland 14 703 9 424 24 127 25 095 – 968 – 4Värmland 33 268 117 695 150 963 87 660 63 303 72Väst 8 626 7 784 16 410 14 743 1 667 11Västerbotten 4 870 4 736 9 606 15 915 – 6 309 – 40Västergötland 18 956 30 245 49 201 242 786 – 193 585 – 80Västernorrland 13 750 0 13 750 13 616 134 1Västmanland 12 442 42 431 54 873 31 556 23 317 74Örebro 12 164 91 708 103 872 119 909 – 16 037 – 13Östergötland 10 904 36 031 46 935 58 824 – 11 889 – 20Totalt 247 755 591 033 838 788 1 012 223 – 173 435 – 17

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 59

60


Verksamhet i medlemsorganisationerna

Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar

SPECIALFÖRBUND 2010 2011 2010 2011 2010 2011

Akademisk idrott 105 187 824 1 401 1 092 1 634Amerikansk fotboll 279 325 1 971 2 452 4 539 5 514Badminton 249 284 1 613 2 063 3 012 3 992Bandy 1 770 1 876 15 027 15 342 31 459 33 760Bangolf 84 68 614 473 1 280 964Baseboll och softboll 44 63 308 342 419 484Basket 1 603 1 840 11 098 4 855 28 496 31 978Biljard 11 10 82 64 513 313Bilsport 794 831 6 169 6 801 13 849 16 207Bob och rodel 0 6 0 64 0 107Bordtennis 623 692 3 864 4 477 10 449 11 540Boule 85 219 674 1 507 839 3 217Bowling 547 440 4 250 3 664 12 866 10 191Boxning 366 434 2 429 2 487 4 721 5 678Bridge 461 376 5 141 3 407 19 430 17 323Brottning 280 262 1 921 1 681 4 329 4 885Budo och kampsport 395 373 2 408 2 403 6 484 5 607Bågskytte 249 351 2 020 2 949 3 622 4 820Casting 12 17 83 135 725 1 008Curling 52 67 323 379 567 839Cykel 317 263 2 073 1 880 6 191 6 222Danssport 1 104 1 149 13 158 14 425 20 007 17 758Dart 19 18 199 140 147 814Draghund 33 59 310 452 490 1 025Dragkamp 42 41 339 289 623 511Dövidrott 33 42 236 308 538 309Flygsport 660 684 5 281 5 667 17 584 18 637Fotboll 23 523 25 539 196 349 207 079 442 818 479 770Friidrott 1 752 1 930 13 690 15 046 20 514 23 299Frisbee 117 27 792 182 941 275Fäktning 68 171 422 1 244 909 2 253Golf 5 543 6 059 42 144 44 123 89 975 95 708Gymnastik 1 984 1 958 16 714 15 612 25 748 23 810Gång och vandring 28 151 240 1 066 732 3 460Handboll 4 670 5 013 36 597 37 641 78 795 89 096Handikappidrott 1 003 1 082 6 960 7 395 23 062 21 131Innebandy 5 038 5 073 41 940 41 321 72 906 76 848Ishockey 6 028 7 463 51 065 63 940 107 821 124 553Issegling 2 4 15 40 4 45Judo 213 227 1 388 1 562 2 275 2 562Kanot 276 277 2 055 2 154 3 499 3 631Karate 70 203 952 1 693 834 3 725Klättring 266 617 1 698 3 059 2 503 4 844Konståkning 1 269 1 271 9 364 9 321 17 456 17 861Korpen 891 747 7 789 6 078 10 492 8 583Landhockey 1 26 4 228 1 199Motorcykel och snöskoter 852 851 7 331 8 172 14 488 15 405Mångkamp 8 18 55 126 84 205Orientering 2 758 3 146 20 797 23 090 42 905 44 508Pistolskytte 56 21 418 195 1 666 620Racerbåt 6 9 63 70 89 46

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 60


Arrangemang Deltagare Utbildningstimmar

SPECIALFÖRBUND 2010 2011 2010 2011 2010 2011

Ridsport 17 449 19 193 132 018 140 164 208 325 218 310Ringette 1 2 3 6 3 3Rodd 70 105 535 738 1 672 1 893Rugby 46 37 377 249 711 652Segling 1 290 1 818 9 198 12 708 27 691 43 254Simning 2 246 2 708 18 521 23 582 29 580 33 550Skidor 1 013 1 167 7 521 9 124 11 802 13 221Skidskytte 44 89 376 726 332 1 303Skolidrott 479 461 3 503 3 511 6 753 5 736Skridskor 47 52 293 267 520 595SLS/Livräddning 109 18 1 019 169 2 217 573Sportdykning 462 456 2 886 3 034 11 037 10 657Skyttesport 601 583 4 259 4 307 10 350 9 900Squash 2 11 6 40 7 49Styrkelyft 23 51 238 583 439 1 048Taekwondo 226 157 1 650 1 093 3 282 3 225Tennis 1 247 1 242 7 723 7 512 18 513 17 273Triathlon 62 50 407 313 790 598Tyngdlyftning 47 44 300 208 894 812Varpa 15 15 105 122 430 279Vattenskidor och wakeboard 15 24 114 247 325 675Volleyboll 331 388 2 440 2 911 5 384 6 221Totalt 92 464 101 531 734 749 782 158 1 495 845 1 617 601

Huvudsektionsförening 410 403 3 076 3 955 6 318 9 04492 874 101 934 737 825 786 113 1 502 163 1 626 645

SISU Idrottsutbildarnaegna arrangemang 1 685 3 224 19 249 34 623 20 916 46 061

94 559 105 158 757 074 820 736 1 523 079 1 672 706

Ej medlemsorganisationer 720 561 6 134 3 849 20 257 24 14795 279 105 719 763 208 824 585 1 543 336 1 696 853

Andel verksamhet i MOoch SISU Idrottsutbildarna 99% 99% 99% 100% 99 % 99 %

Källa: Statistiken på sidorna 56–61 är hämtad från redovisningssystemet Utbildningsmodulen (UTBM).


**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 61

62

F Ö R B U N D S S T Y R E L S E N 2 0 1 1

Ordförande Pia Zätterström, Stockholm

Vice ordförande Jane Andersson, MalmöOla Lundberg, Karlstad

LedamöterLeif Bolin, SundsvallSandra Eriksson Muszynski, HalmstadMargareta Israelson, VästeråsJohan Kannerberg, StockholmMikael Peterson, StockholmMia Petré Lennerman, BrommaLena Puhasmägi, BoråsBörje Sandgren, Umeå

Av riksidrottsstyrelsen utsedd representantKarin Mattsson Weijber, Björkvik

GeneralsekreterareErik Strand, Tyresö

Personalrepresentant Sture Gustafsson, Skövde

Valberedningen (ej i bild)Kerstin Rosén, SollentunaHelena Carlsson, StockholmEva Eliasson, MalmöLena Fridlund, GöteborgBo Karlsson, StrömstadGöran Nyberg, BrämhultThomas Persson, Stockholm

■ Övre raden från vänster: Karin Mattsson Weijber, Börje Sandgren, Mia Petré Lennerman, Ola Lundberg,

Sandra Eriksson Muszynski, Johan Kannerberg, Jane Andersson och Erik Strand.

Nedre raden från vänster: Mikael Peterson, Pia Zätterström, Lena Puhasmägi och Leif Bolin.

Ej närvarande: Margareta Israelsson samt Sture Gustafsson.

**EKONOMI_2012.qxd 12-03-06 10.29 Sida 62


S I S U I D R O T T S U T B I L D A R N A S D I S T R I K T

BLEKINGETel: 0455-36 76 50, fax: 0455-36 76 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/blekinge

DALARNATel: 023-454 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/dalarna

GOTLANDTel: 0498-20 70 50, fax: 0498-21 54 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/gotland

GÄSTRIKLANDTel: 026-65 72 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/gastrikland

HALLANDTel: 035-17 74 00, fax: 035-17 74 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/halland

HÄLSINGLANDTel: 010-476 48 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/halsingland

JÄMTLAND–HÄRJEDALENTel: 010-476 42 00, fax: 063-51 17 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/

jamtland-harjedalen

NORRBOTTENTel: 0920-43 42 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/norrbotten

SKÅNETel: 040-600 59 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/skane

SMÅLANDTel: 036-34 54 00, fax: 036-34 54 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/smaland

STOCKHOLMTel: 08-627 40 00, fax: 08-98 78 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/stockholm

SÖDERMANLANDTel: 010-476 42 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/sormland

UPPLANDTel: 018-27 70 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/uppland

VÄRMLANDTel: 010-476 47 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/varmland

VÄSTTel: 031-726 60 00, fax: 031-726 60 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/vast

VÄSTERBOTTENTel: 010-476 54 00, fax: 010-476 54 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/vasterbotten

VÄSTERGÖTLANDTel: 010-476 41 00, fax: 010-476 41 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/vastergotland

VÄSTERNORRLANDTel: 060-59 42 00, fax: 060-56 63 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/

vasternorrland

VÄSTMANLANDTel: 010-476 48 00, fax: 021-13 78 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/vastmanland

ÖREBROTel: 019-17 55 00, fax: 019-10 20 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

ÖSTERGÖTLANDTel: 013-20 33 00, fax: 013-20 33 [email protected]

www.sisuidrottsutbildarna.se/ostergotland

© SISU IDROTTSUTBILDARNA | PRODUKTION: LAGRELL INFORMATION AB | TRYCK: KST INFOSERVICE, VÄXJÖ 2012FOTO: BILDBYRÅN, COLOURBOX, KATARINA LÖFGREN

SISU Idrottsutbildarnas distrikt

Idrottens Hus • 114 73 Stockholm Tel: 08-699 60 [email protected]

Verksamhetsberättelse - SISU Idrottsutbildarna · nätbaserat lärande. En annan viktig plats är...

Documents

Transcript of Verksamhetsberättelse - SISU Idrottsutbildarna · nätbaserat lärande. En annan viktig plats är...