Under de senaste decennierna har Sverige förändrats i sina grundvalar.
description
Transcript of Under de senaste decennierna har Sverige förändrats i sina grundvalar.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Under de senaste decenniernahar Sverige förändrats
i sina grundvalar.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Slagorden har varit:
Mångfald och valfrihetFri marknad och konkurrensUtveckling och tillväxtRiv gränserna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
I realpolitik har det betytt:
AvregleringBolagisering
KonkurrensutsättningPrivatisering
av verksamheter och tillgångar inom kommun, landsting och stat.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
I Sverige har
Elförsörjning, tele-, post- och tågtrafik avreglerats Statliga verk och kommunala verksamheter blivit
aktiebolag Vård-, skola- och omsorgsverksamheter börjat
upphandlas enligt marknadsprinciper Bostäder och verksamheter sålts till privata företag
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Det är en stor omvälvning, och vi börjar nu kunna utvärdera
resultatet.
Har vi fått utveckling och tillväxt inom det som tidigare hette den
offentliga sektorn?
Har konkurrensen och marknaden drivit fram lägre priser och högre
kvalitét?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Vad tycker du?Hur ser det ut i din kommun?
Hur har det här påverkat dig, din familj, dina arbetskamrater, dina
vänner?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
SEKO - fackförbundet för service och kommunikation
har sammanfattat avregleringarnas effekt för egen del:
Försämringar i personaltäthet, arbetsmiljö, anställningstrygghet och inflytande (spårtrafik)
Eftersatt underhåll och ökade driftstörningar (spårtrafik och energi)
Ökad ägarkoncentration (energi) Tim- och visstidsanställningar har ökat (post) Otrygghet av ständiga förändringar i företagen
(tele)
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Och hur gick det med priserna ?
Inkl moms Exkl moms KPI NPI
Post (1993) +80% +44% +14% +7%
Taxi (1990) +72% +62% +34% +23%
Järnvägar(1988) +125% +112 % +57% +39%
Inrikesflyg(1992) +63% +82% +20% +12%
El(1996) +86% +71% +9% +4%
Tele(1993) -13% -13% +14% +7%
källa:SCB: Prisutveckling i konsumentledet för respektive bransch sedan
liberaliseringen t.o.m. 2003 samt KPI och NPI under samma period.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Bolagiseringen
Det är enklare att sälja ett bolag än ett statligt verk
Företagsledningarna har skaffat sig "marknads-mässiga löner”
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Konkurrensutsättning - en diskussion
Privata skolor, skolpeng men fortsatt kommunalt ansvar.
Äldreomsorg utauktionerad till lägstbjudande. Personaltäthet och arbetstakt i förhållande till
vinst och arbetsmiljö. Osv...
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Beställar/utförar systemet.
Den kommunala inköps- och kontrollbyråkratin växer
De som vill ha uppdragen måste satsa allt mer på marknadsföring
Tror någon att det därmed blir mer resurser över till själva jobbet?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Privatiseringar
Är det ansvarsfullt att sälja verksamheter och resurser som är livsviktiga för samhället och alla dess medborgare till privata vinstdrivna företag?
Vattenförsörjning
Akutsjukvård Vad händer om företagen läggs ner? Blir
uppköpta? Tröttnar? Vill ha mer betalt?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Ett avgörande komplement - åtstramningspolitiken
Besparingar och nedskärningar inom kommuner, landsting och stat.
Sänkta skatter
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Vi brukar kalla denna politik för nyliberal.
Den är inte unik för Sverige (även om vi i många avseenden befunnit oss i första ledet)
Den är globalt helt dominerande.Naturligt nog är det de fattiga länderna som
hittills drabbats hårdast - Latinamerika, Afrika och delar av Asien.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Med vad tycker egentligen medborgarna?
SEKO lät lät SIFO göra en undersökning bland 1000 slumpvis utvalda personer:
Vad tycker du om avregleringen? Mycket bra 3% Ganska bra 30% Ganska dålig 36% Mycket dålig 24% Tveksam, vet ej 7%
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv, ledande politiker och
dominerande media har en annan uppfattning om hur ett
välfärdssamhälle ska fungera, än de vanliga medborgarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Beror detta på att ”folk inte förstår sitt eget bästa”.
Eller beror det på att det finns en verklig intressemotsättning?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Det hela handlar om makt
Välfärd är till slut en fråga om fördelningen av samhällets resurser
Fördelningen styrs av maktförhållandenaKontroll över och ägande av samhällets
resurser är basen för denna makt
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Kriserna skapade välfärdsekonomin
Eftersom den fria marknadsekomin under förra seklet och fram till 30-talet skapade regelbundna kriser och sammanbrott byggdes det vi kallar välfärdsekonomin upp vid tiden kring andra världskriget (Keynesianism).
Kapitalismen skulle kontrolleras och regleras.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den klassiska välfärdsekonomin
Politisk styrning (Bretton Woods-politiken) Kapitalkontroll och fasta växlingskurser Trygghetssystem och välfärdstjänster Infrastruktur Omfördelande marknadsingrepp (t.ex bostadspolitik) Demokratisering
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den klassiska välfärdsekonomin
var framför allt ett resultat av social kamp och en stark arbetarrörelse. Den fick stöd av socialliberala borgerliga grupper och kapitalets rädsla för kommunismen och accepterades av alla ledande nationer
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Det högt utvecklade välfärdssamhället
baserades på folklig mobilisering, konfrontation med motståndaren och det faktum att en stor del av ekonomin togs bort från marknaden och istället kom att styras av demokratiskt valda politiker.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Att tygla marknadskrafterna
Fasta valutakurserKapitalkontroll
Etableringskontroll
10% äger 2/3 av tillgångarna
Handelsprotektionism
Arbetsrätt Stor offentlig sektor
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Kvinnornas välfärdssamhälle
Omsorgsarbetet socialiserasKvinnornas intåg i arbetslivetLika rättigheterEkonomisk frigörelse
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Välfärdsssamhället representerar ett av de största framstegen i den
moderna mänsklighetens historia.
Varför angrips det av starka krafter i dagens samhälle?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala vändpunkten
1970-talet: Kris i världsekonominSlut på de ekonomiska regleringarnaMarknadskrafterna på offensivenFria kapitalrörelser och fri handelFlytande växelkurserIdeologiernas död och historiens slut
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Fasta valutakurserKapitalkontroll
Etableringskontroll Handelsproteksjonisme
Arbetsrätten Stor offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Kapitalkontroll
Etableringskontroll Handelsproteksjonisme
Arbetsrätten Stor offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Etableringskontroll Handelsprotektionism
Arbetsrätten Stor offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Etableringskontroll
Arbetsrätten Stor offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Arbetsrätten Stor offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Arbetsrätten Minskad offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven
Angrepp på arbetsrätten Minskad offentlig sektor
10% äger 2/3 av tillgångarna
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den nyliberala offensiven är global, nationell och lokal
Globalt har det handlat om finanskapitalets och de transnationella företagens frihet
Nationellt har det handlat om avreglering, sänkta skatter och privatisering
Lokalt har det handlat om privatisering och konkurrensutsättning av välfärden.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Finanskapitalets roll
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
Mrd. kr
Börs och valuta-handel
Handel med varor och tjänster
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
De transnationella företagen
51 av värdens 100 största ekonomier är bolag De 200 största svarar för 25% av världens BNP De 20 största bolagen är större än de 80 fattigaste
länderna Flyttar produktionen mer är någonsin tidigare Slår sig samman Stöds av WTO, IMF och Världsbanken
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Det pågår en omfördelningskamp av makt och resurser
offentligt > privatarbete > kapitalfattiga > rika
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Välfärdsamhället är satt under press
Välfärdssamhället
SkattekonkurrensSkattekonkurrens
De transnationellaDe transnationella
AvregleringAvreglering
IdeologiIdeologi
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Skattekonkurrens inom EU
Från 1981 til 1994 sjönk den genomsnittliga effektiva skattesatsen på kapital- och förvärvsintäkter från 50 till 35%
Under samma period ökade den genomsnittliga skattesatsen på arbetsinkomster från 35 till 41%
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Privatiseringsvågen
Källa: OECD
0
30
60
90
120
150
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997
Mrd $
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Den offentliga konsumtionens andel av BNP
Under perioden 1981-2002 har denMinskat i hela EU med ca 2% i genomsnittMinskat med ca 4% i Sverige
Den offentliga konsumtionen är i första hand tjänsteproduktion; vård, skola, omsorg,
polis, rättsväsende, förvaltning
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Offentliga och privata tjänster - Sverige
Tjänster kan inte rationaliseras på samma sätt som varuproduktion. Därför blir de dyrare, relativt sett.
Privata tjänster har ökat mycket mer i pris än offentliga.
Den offentliga delen av den totala tjänsteproduktionen har minskat från 39% till 29% mellan 1980 och 2000
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Exempel skolan - Sverige
Kostnaderna för grund- och gymnasieskolan har minskat från ca 4,8% av BNP 1980 till ca 3,9% 2000.
Det handlar om ca 20 miljarder varje årAlternativt 40.000 lärartjänster
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Exempel vården
Under 80- och 90-talet satsade EU-länderna i stort sett oförändrad andel av BNP på vården
Under motsvarande period minskade Sverige sin satsning med 1-1,5%, eller ca 40.000 anställda.
I Sverige kostar vården ca 8% av BNP, i privatvårdens förlovade land USA ca 13%
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Exempel investeringar
Mellan 1993-2003 ökade de kommunala investeringarna från ca 30 till ca 35 miljarder/år
De statliga ökade från ca 25 till ca 35. De privata ökade från ca 190 till 320.
Hur står det till med underhållet av våra skolor och sjukhus?
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Statsbudgeten
Nedskärningarna har styrts med ”utgiftstak” och ”balanskrav”.
Strävan till budgetöverskott, att ”samla i ladorna” har inneburit att man samtidigt låtit ladans tak och väggar förfalla. För att inte tala om ”insamlingspersonalen”.
I stället för att anställa förskollärare, lärare och sjukvårdspersonal för att höja kvalitén på tjänsterna och minska pressen har man valt att betala a-kassa, arbetsmarknadsstöd och sjuklöner.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Vad vi ser är en konsekvent försämring av vår gemensamma
välfärd
Det bäddar för ovilja att betala skatt:”vad får vi för pengarna egentligen”
Det bäddar för privata initiativ
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Sjukvården - nästa stora privatiseringsprojekt
Åtstramningar och nedläggningarIdeologisk offensivCapio m.fl trycker på”Stopplagen” urholkas
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Arbetsgivarnas offensiv
Flexibilitet som huvudstrategi Arbetsrätten undergrävs Angrepp på 40-timmarsveckan Arbetsmiljölagen angrips Individuella anställningskontrakt «Out-sourcing», uppslittring Tjänstehandelsdirektivet
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Brutalisering av arbetslivet
Dramatisk ökning av förtidspensionering Starkt ökande arbetspress Kraftig ökning av yrkesskadorna Ökad yttre styrning av arbetstempot Utbrändhet Mer deltid
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Utslagningsmekanismen
Krav 1
Krav 2
Hälsa
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Våldsamma vinstökningar i storföretagen
Bra försäljnnig, ökad produktivitet, svag löneutveckling och låga skatter har gett de stora börsnoterade företagen kraftigt ökade vinster.
I november 2004 hade de stora börsnoterade svenska företagen 144 miljarder i kassan, pengar som de inte riktigt visste vad de skulle användas till.Dagens Industri onsd 8/12 2004
Däremot räknar de inte med att anställa speciellt många fler människor
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Sammanfattning:
Avreglering och utförsäljning av offentlig verksamhet har blivit ett misslyckande, sett ur ett medborgarperspektiv
Välfärdstjänster förvandlas till handelsvarorPrivat rikedom och offentlig fattigdom växer
fram sida vid sidaHela välfärdssystemetoch arbetsrätten angrips
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Utmaningen - utveckla en defensiv Utmaningen - utveckla en defensiv som så småningom kan vändas till en som så småningom kan vändas till en
offensiv !offensiv !
Skingra de ideologiska dimridåerna Ta fram fakta och verklighetFormulera gemensamma kravSkapa breda allianser och mobiliseringarPåverka det politiska systemetUtveckla och fördjupa demokratin
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd
Initiativtagare:
Attac Malmö •SEKO Skåne • Miljöförbundet Jordens Vänner Malmö-Lund • Sv. Transportarbetareförbundet avd. 12
Följande riksorganisationer har ställt sig bakom uppropet: •Attac Sverige • SEKO Facket för service och kommunikationHandelsanställdas Förbund • Svenska Byggnadsarbetareförbundet
Miljöförbundet Jordens Vänner • Synskadades Riksförbund Chilenska Riksförbundet • Framtiden i Våra Händer
samt en mängd lokala organisationer t.ex:LO-distriktet i Skåne • Sv. Transportarbetareförbundet avd. 18 och 55
SEKO Stockholm • Malmö Lokala Samordning av SAC • Föreningen Ordfront Malmö-LundAlternativ Stad • SKTF Stockholms stad • Stockholms Hamnarbetarefackförening •
Paraplyorganisationen Respekt, Rosengård, Malmö • Globalisering underifrån, StockholmOvanSiljan lokalavdelning i JAK Medlemsbank • Svensk socialpolitisk förening, Umeå
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven i korthet
Omedelbart stopp för ytterligare avregleringar och privatiseringar.
Den gemensamma offentliga sektorn ska utvecklas Ökat personal- och brukarinflytande inom den offentliga
sektorn Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling av varor
och tjänster Grundläggande välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg
och vatten ska undantas från tjänstehandelsavtalet GATS
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd
- kraven Vi kräver ett omedelbart stopp för ytterligare avregleringar och privatiseringar. Vi
accepterar därmed inte att våra sjukhus eller VA-anläggningar ska kunna överlåtas i privat regi.
Vi kräver att den gemensamma offentliga sektorn utvecklas, d v s att vård, skola, omsorg, el- och vattenförsörjning, post, telekom och tågtrafik ingår i en långsiktig samhällsplanering som grundar sig på jämlik och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och rimliga arbetsvillkor.
Vi välkomnar den nytillsatta statliga utredningen som ska granska avregleringarna. Vi förutsätter att den belyser konsekvenserna vad gäller jämlik och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och arbetsvillkor. Privatiserad samhällsservice som misslyckats i dessa avseenden ska återföras i samhällets regi.
Vi vill vitalisera den gemensamma välfärden genom ett ökat personal- och brukarinflytande inom den offentliga sektorn och genom exempelvis föräldra- och personalkooperativ som driver verksamhet utan vinstintresse.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven
Vi kräver att Sverige ratificerar ILO-konvention 94 som innebär att kontrakt för offentlig upphandling ska fastställa löner, arbetstid och andra arbetsvillkor i enlighet med gällande kollektivavtal. Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling av varor och tjänster.
Vi kräver att grundläggande välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg och vatten ska undantas från tjänstehandelsavtalet GATS inom Världshandelsorganisationen WTO.
Vi kräver att den svenska regeringen inom EU, WTO, Världsbanken, IMF och FN aktivt verkar för att den nyliberala linjen med privatiseringar och avregleringar överges.
Vi vill leva i ett land och i en värld där alla medborgare garanteras grundläggande mänskliga rättigheter och en demokratisk, rättvis och ekologiskt hållbar utveckling.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
En motmakt måste skapas mot den nyliberala politiken
Genom mobilisering underifrån
med fackföreningarna
och organisationerna
och alla de medborgare som inser att nu måste något göras
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Inspiration Norge
For velferdsstatenTrondheim2003 -trenden vänder när LO tar
täten i en mobilisering mot nyliberal politikLO Oslo, Attac og For velferdsstaten bildar
allians mot marknadsliberalismen inför stortingsvalet 2005.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Regeringen säger att den offentliga sektorns andel av BNP kommer att fortsätta att sjunka de kommande
åren.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
Vi säger att det är helt fel.Vår gemensamma sektors andel
ska öka i stället!
Vi ska investera i framtiden - i skola, vård och omsorg.Det är det enda förnuftiga, även ekonomiskt.
RÄTTVISA OCH GEMENSAM VÄLFÄRD
De nyliberala ideologin och politiken måste förpassas tillbaka till den historiens sophög där den på egna
meriter hamnade redan för 70 år sedan!