Studie av internationellt arbete- Mölndals stad, Frida...

En kvalitativ studie av effekter och resultat av Mölndals stads internationella samarbete och projekt

Genomförd våren 2015 av Frida Gustafsson

praktikant hos Cecilia Rignell Internationell samordnare, Mölndals stad

Studie av internationellt arbete

Studie av internationellt arbete Mölndals Stad

2

Innehållsförteckning INLEDNING…………………………………………………………………………………………..3 Bakgrund…………………………………………………………………………………………………3 Studiens syfte…………………………………………………………………………………………..3 Metod……………………………………………………………………………………………………...4 RESULTAT…………………………………………………………………………………………...6 Syfte………………………………………………………………………………………………………..6 Effekter…………………………………………………………………………………………………...7 Svårigheter…………………………………………………………………………………………….13 Framgångsfaktorer………………………………………………………………………………...15 Spridning……………………………………………………………………………………………….16 Chefer och politiker………………………………………………………………………………..18 Mobilitets-‐projekt…………………………………………………………………………………..19 Utvecklingsmöjligheter…………………………………………………………………………..19 Tankar om internationellt arbete ...…………………………………………………………20 Avslutning……………………………………………………………………………………………..21 BILAGOR……………………………………………………………………………………………23 Respondenter………………………………………………………………………………………..23 Förvaltningar representerade i enkäterna………………………….............................23

3

Inledning Bakgrund Internationellt arbete och samarbete i Mölndals stad Inom Mölndals stads verksamheter har internationella samarbeten och projekt blivit ett allt vanligare inslag. Idag har de flesta förvaltningar ett eller flera projekt eller samarbeten igång. Mest aktiva är skolförvaltningen, som driver ett stort antal projekt och samarbeten. Under 2014 deltog stadens verksamheter i sammanlagt cirka 40 internationella projekt med fler än 30 olika länder. För att driva detta mottogs drygt 10 miljoner kronor i stöd varav merparten kom från EU men också från nationella och nordiska finansieringskällor. Sedan några år tillbaka har kommunen även så kallade mobilitetsprojekt, där några anställda har möjligheten att åka till ett annat land för att där följa en kollegas arbete under en veckas tid. Tidigare forskning Största delen av Mölndals stads internationella arbete består idag av internationella projekt. Projektarbete har växt till en populär arbetsform under de senaste decennierna. Projektinriktat arbete har flera fördelar. Enligt Johann Packendorff1, som är universitetslektor på KTH, syftar det till ökat uppgiftsfokus och ger bättre förutsättningar för lärande, förnyelse och flexibilitet. Han menar vidare att ”if people are liberated from their structural chains, they can create wonders together”. Detta förutsätter dock en fungerande grupp och projektets framgång beror till stor del på individen eller gruppens möjlighet att organisera och tillhandahålla knappa resurser i form av tid, pengar och humankapital. Åsa Pérez 2, som är doktorand på Umeå Universitet, har konstaterat att gymnasieelever i internationella korttidsutbyten inte bara förvärvar kunskaper och färdigheter utan också framförallt får nya perspektiv på omvärlden och utvecklar sina sätt att tänka om sig själva och andra. Hennes forskning visar att även utbyten som är kortare än en månad ofta medför ett fördjupat lärande som många gånger får betydelse för individens personliga utveckling som kan jämföras med det lärande som sker i andra betydligt längre vistelser. Erfarenheter från sådana utbyten leder ofta till personliga förändringar och beskrivs också många gånger i termer av att ha haft långtgående och bestående betydelse bortom gymnasieåren. Det gäller till exempel vid framtida val av studier, arbete och intressen. Detta visar på relevansen att arbeta med internationellt arbete och framförallt internationellt utbyte bland barn och unga, vilket Mölndals stad arbetar aktivt med. Utifrån Packendorff och Pérez forskning finns det anledning att anta att Mölndals stads internationella projekt och samarbete har bidragit till olika effekter, vilka studien ämnar undersöka. Studiens syfte Trots det gedigna internationella arbetet som pågår och har pågått inom Mölndals stads verksamheter har det inte tidigare gjorts någon studie av vilka effekter och resultat arbetet leder till. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka resultat och


4

effekter det internationella arbetet i form av samarbeten, projekt och mobilitets-‐projekt har bidragit till. Studien ämnar även sprida vidare andra viktiga lärdomar om internationellt arbete. Frågeområden

• Grundläggande syfte med internationellt samarbete och projektarbete • Effekter och resultat av internationellt samarbete och projektarbete • Svårigheter med internationellt samarbete och projektarbete • Framgångsfaktorer för lyckat internationellt samarbete och projektarbete • Spridning och implementering av effekter från internationellt samarbete och

projektarbete • Chefer och politikers roll i förhållande till internationellt samarbete och

projektarbete • Utvecklingsmöjligheter för Mölndals stads internationella arbete

Metod Studien har en tydligt formativ karaktär där grundtanken är lärande om och möjlighet till utveckling av Mölndals stads internationella arbete. För att kunna göra detta finns även summativa drag som syftar till att bedöma och värdera effekter och resultat. För att svara på studiens syfte användes följande metoder: Kvalitativa semi-‐strukturerade intervjuer Huvudsyftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka effekter och resultat det internationella arbetet har bidragit till samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för arbetet. För att få denna förståelse har studien främst utgått ifrån kvalitativa semi-‐strukturerade djupintervjuer. En stor fördel med att utgå ifrån en semi-‐strukturerad karaktär är att det ger intervjuaren frihet att forma följdfrågor för att kunna få en bredare förståelse för ämnet. Urvalet av intervjupersoner skedde i dialog med den internationella samordnaren Cecilia Rignell. Urvalet var strategiskt och logiken för urvalet utgick ifrån tanken om typiska fall, vilket är en vanligt förkommande metod i samhällsvetenskaplig praxis. Tanken utgår ifrån att det så länge man undersöker fall som inte skiljer sig systematiskt från andra fall i populationen finns grund att tro att resultaten är generaliserbara. Därför intervjuades personer från flera förvaltningar och som jobbat med olika typer av projekt och samarbeten. Eftersom studien även ämnar undersöka politiker och chefers roll och attityder har flera personer med den typen av positioner också intervjuats. Totalt genomfördes 14 intervjuer med personer med olika kopplingar till det internationella arbetet. För lista över respondenter se bilaga. Kvantitativa webbenkäter Parallellt med intervjuerna genomfördes även två webbenkäter. Detta gjordes som komplement till intervjuerna för att få en uppfattning om hur vanligt förekommande olika tankar och effekter är. En av enkäterna hade frågor rörande internationellt projektarbete och samarbete och gick ut till personer som varit projektledare eller på annat sätt varit involverade i internationellt samarbete eller projektarbete. Den andra enkäten hade fokus på mobilitetsprojekt och gick ut till personer som genomfört sådana utbyten. Urvalet skedde på liknande sätt som med intervjuerna. De utvalda personerna kontaktades via e-‐post där de informerades om studien och dess syfte. Personerna hade

5

sedan möjlighet att via en länk svara på enkäten. Totalt tillfrågades 18 personer att delta i enkäten om internationellt projektarbete och samarbete, varav 12 personer valde att delta. Enkäten rörande mobilitetsprojekt skickades ut till 15 personer varav 11 svarade på enkäten. Enkätsvaren var anonyma men de svarande fick ange förvaltning, för att kunna se att det var en spridning bland de svarande. Båda enkäterna representerade 7 olika förvaltningar, se bilaga. Avgränsningar Studien undersöker effekter och resultat av internationella projekt, samarbeten och mobiliteter. De undersökta projekten och samarbetena genomfördes mellan år 2010 och 2015. Vänortsarbete och arbete med och i internationella nätverk är inte undersökt i studien. Studiens begränsningar Eftersom studien huvudsakligen är kvalitativ och främst utgår ifrån respondenternas berättelser, svarar den för vilka resultat och effekter dessa upplever. Det kan således finnas fler och andra effekter som inte uppfattats eller nämnts av respondenterna. En annan begränsning med studien är de relativt låga antalen svarande i enkätundersökningarna, vilket påverkar svarens generaliserbarhet. Skulle studien replikeras i större skala skulle det troligtvis vara möjligt att dra mer generaliserbara slutsatser om effekters frekvens och samband mellan olika faktorer.


6

Resultat Syfte I intervjuerna ställdes frågan om och i så fall varför det är viktigt att jobba med internationella projekt och samarbeten, vad som är syftet. Det var främst två olika syften som poängterades, dels lärande och utveckling samt ökad tolerans och minskade fördomar. Lärande och utveckling Internationellt arbete är en viktig del i utvecklingen av Mölndals stad och dess verksamheter. Att arbeta tillsammans och att få insyn i hur andra partners arbetar ger nyttiga idéer, influenser och bidrar till en positiv utveckling av verksamheten. Samtliga respondenter, både de som själva varit engagerade i projekt men även chefer och politiker, poängterade på ett eller annat sätt lärandeperspektivet som det grundläggande syftet. Det kan handla om att hitta nya metoder och arbetssätt att ta med sig, eller att få inspiration till att på andra sätt utveckla verksamheten. Majoriteten av de intervjuade nämner också hur det kan finnas tendenser att tänka att vi i Sverige ligger väldigt långt framme i det mesta. Detta leder i sin tur ofta till tankar och fördomar om att samarbete med vissa länder som generellt ses som mindre utvecklade därav inte skulle vara givande eller utvecklande för personal och verksamheter i Sverige och Mölndal. Detta menar de intervjuade är en fördom som får ge vika. Flera respondenter beskriver hur de lärt sig långt mer än de trott och även blivit överraskade av länder de innan samarbetet inte hade förväntat att lära sig så mycket utav. Många länder har liknande utmaningar men jobbar på olika sätt och där finns det mycket att lära och kunskap som vi kan ta till oss, tar flera respondenter upp. ”Någon har redan uppfunnit hjulet, så vi behöver inte göra det igen utan kan lära oss hur de byggt hjulet”, säger en respondent. Ett viktigt syfte är således att sprida, utbyta och ta till sig kunskap och goda idéer. Det är både viktigt som kompetens-‐ och verksamhetsutveckling men även för att vi ska hänga med i utvecklingen i världen. Då räcker det inte att titta sig om i Sverige utan vi måste se vidare och ta in influenser från övriga världen menar respondenterna. En av respondenterna uttrycker det som att; vill vi verkligen lära oss mycket, då måste vi våga titta på och samarbeta med de länder som är riktigt olika oss här i Sverige. Tolerans/Fördomar Flera respondenter, framförallt personer med koppling till verksamheter med barn och unga, nämnde även att ett annat viktigt syfte är att minska fördomar och fientlighet. Världen kommer allt närmare oss i takt med globaliseringen och den stora mobiliteten, där allt fler människor från olika länder och kulturer blir en del av samhället. Detta gör att världen utanför Mölndal allt mer blir en del av Mölndal och Mölndalsbornas liv. Detta föder i sin tur ett allt större behov av förståelse och tolerans. Respondenterna uttrycker att kunskap om och interaktion med människor från andra länder och kulturer skapar en större förståelse för likheter och olikheter. Detta ökar i sin tur toleransen och raserar fördomar. Att jobba med internationella samarbeten, projekt och utbyte är således viktigt för att rusta framförallt våra unga för vårt allt mer mångkulturella och globala samhälle.

7

Måluppfyllelse I enkäterna ställdes frågan om projekten levt upp till dess mål och syfte och där uppgav 9 av 12 svarande att projekten i mycket hög utsträckning levt upp till dess mål och syfte. De övriga tre svaren var spridda på de andra alternativen.

Effekter En viktig del i studien var att undersöka vilka effekter och resultat som det internationella arbetet har bidragit till. Första frågan som kommer naturligt är om det överhuvudtaget har givit effekter. I enkätundersökningen uttrycker mer än hälften av de svarande att deras internationella projekt och samarbete i mycket stor utsträckning har skapat nytta för deras verksamhet. Även under intervjuerna framkommer en mängd resultat och effekter.

När det gäller effekter är det viktigt att nämna, vilket flera av de intervjuade poängterar, att det i många fall är svårt att veta exakt vilka effekter som kommit av just ett specifikt projekt och vad som är en del av den vardagliga utvecklingen. Är exempelvis den ökade läs-‐kunskapen en effekt av den stora satsningen och projektet för läs-‐ och skrivkunskaper som bidragit till nya metoder och arbetssätt, eller hade läs-‐kunskapen ökat även utan projektet? Det är i många fall svårt att helt säkert avgöra även om de intervjuade har stor tro på att arbetet med internationella projekt är en stor del i utvecklingen, om inte annat är det en stor bidragande faktor. Vad som dock går att säga är att dessa projekt lyfter specifika frågor och ger ett tydligare uppgiftsfokus och gör det lättare att jobba målinriktat med specifika frågor. Detta stöds av Packendorffs3 studier

0 2 4 6 8 10

Inte alls

I mycket liten utsträckning

I ganska liten utsträckning

I ganska hög utsträckning

I mycket hög utsträckning

Jag upplever att projektet levt upp till dess mål och syfte

0 2 4 6 8

Inte alls





Jag upplever att projektet har skapat nytta för min verksamhet


8

vilka visar att projektarbete leder till ökat uppgiftsfokus och ger bättre förutsättningar för lärande, förnyelse och flexibilitet. Informellt lärande Av de respondenter som har koppling till internationella projekt som rör barn och unga nämns det informella lärandet som en stor och viktig effekt. Exempelvis beskriver flera respondenter hur elever som får åka på resor eller utbyten inom projekt fått ett enormt informellt lärande. Detta då de får uppleva nya kulturer och interagera med nya vänner från andra länder. ”Ovärderligt vad en sån här vistelse i någon annans vardag, hur det kan påverka människor i deras fortsätta liv. För att det här är ju fullständigt motsatsen till att läsa om något. Vi läser om fattigdom, gatubarn och HIV, här får de se det och lära sig mer”. ”De lär sig så mycket under de här veckorna så att det inte går mäta i samhällskunskap, vård och omsorg och överhuvudtaget, jag tror inte vi fattar hur mycket de lär sig. Det är kunskaper de inte kan få i Sverige”, säger Lena Fergman och Marianne Andersson som är lärare på Krokslättsgymnasiet som haft elever på praktik i Uganda. Detta bekräftar resultaten från Pérez4 forskning, att även kortare utbyte bidrar till ett fördjupat lärande som får långtgående effekter för de berörda. Nya personer får komma fram och glänsa Bland de som varit aktiva inom barn och ungdomsprojekt både inom och utanför skolan, nämner flera att en oerhört positiv effekt är att elever som annars har svårigheter i skolan eller som ofta hamnar i skymundan ofta lockas av och kommer fram på ett helt annat sätt i denna typ av projekt. Flera av i respondenterna beskriver hur de fått se helt nya sidor av barnen och ungdomarna och att de växt enormt som personer och fått glänsa i de internationella projekten. Projekten kan således ha oerhört stor betydelse för dessa elevers utveckling och självkänsla. Sara Lesch som jobbat med ungdomsprojekt beskriver hur elever som tidigare inte gjort så mycket klev fram, tog ansvar och fick vara stjärnor. Inspirerande I enkätundersökningen anger 10 av 12 svarande att de upplever att projektet i mycket hög utsträckning eller ganska hög utsträckning givit personligt mervärde för dem. En klar majoritet anser även att projektet givit mervärde till andra. Majoriteten av de intervjuade beskriver också att det är oerhört inspirerande och stimulerande att jobba med och i internationella projekt. Delvis blir det något nytt och ofta spännande avbrott i de övriga sysslorna. Flera beskriver att det i jobb där man bara ’jobbar på’ och aldrig direkt ser något slut, ofta upplever det som inspirerande när det kommer in något annat och mer tidsbegränsat. Det är även inspirerande då det ger inputs till den egna verksamheten och ger idéer och möjlighet till utveckling. Kompetensutveckling I enkätundersökningen svarar 10 av 12 att projektet i mycket hög eller ganska hög utsträckning bidragit till kompetensutveckling för deras medarbetare, en klar majoritet anser även att det i hög grad bidragit till kompetensutveckling för dem själva. Även under intervjuerna lyfts kompetensutveckling fram som en positiv effekt av internationella projekt och samarbeten. Dels genom att det ger nya kunskaper inom projektets specifika område men även inom andra områden som samarbete, projektledning och språk.

9

Lyhördhet och förändringsbenägenhet Som en av framgångsfaktorerna beskrevs det av flera som viktigt med prestigelöshet och ett lyhört och ödmjukt förhållningssätt när man jobbar i internationella projekt. Flera av respondenterna påvisar även att projekten sedan gjort att personalen generellt även efter projekttiden blivit bättre på att ta till sig nya metoder och också på att vara lyhörda även gentemot sina kollegor. Det ges även exempel på hur personal blivit bättre på att också själva kommunicera och förklara. Nätverkande Att jobba i internationella projekt bidrar även till kontaktskapande och ett utökat nätverk, både utomlands, i övriga Sverige och mellan personal i Mölndal. Detta berättar flera av respondenterna om som en positiv effekt av det internationella arbetet. Flera har fortsatt kontakt med partners även efter avslutade projekt och utbyter tankar och erfarenheter bland annat via mail, Facebook och liknande. Det skapar även kontakter i form av vänner och flera av de intervjuade berättar hur de själva och andra involverade och främst ungdomar genom projekt fått vänner för livet. I enkätundersökningen svarar hälften att man i mycket hög utsträckning har fortsatt kontakt med samarbetspartners och endast en svarade att deras verksamhet idag inte har någon kontakt med tidigare samarbetspartners. Stolthet och arbetsmotivation De internationella projekten handlar inte bara om att lära sig utan det är ett utbyte där det även handlar om att få dela med sig om hur man själv jobbar och tänker. Detta upplever majoriteten som positivt då man får lyfta fram vad den egna verksamheten gör. Flera respondenter berättar hur de insett att man i Mölndal på många sätt gör ett bra arbete och att man har positiva exempel och arbetssätt som verksamheter på andra håll i världen vill ta efter. Det skapar stolthet och ger energi till att fortsätta att jobba och utvecklas. Det kommer under intervjuerna upp exempel på hur man blivit ombedd att ta upp något positivt exempel vid möte med projektpartners, då det först känts svårt att komma på något som man skulle kunna dela med sig av men som senare fått mycket positiv uppmärksamhet för. Vilket sedan resulterat i en ökad stolthet över verksamheten. Genom att både få lära sig och också få dela med sig av sina egna erfarenheter får man således ny energi och motivation att fortsätta jobba vidare på hemmaplan.

0 1 2 3 4 5 6

Inte alls





Jag upplever att projektet bidragit till kompetensutveckling för medarbetare


10

Mindre fördomar och ökad tolerans Flera av de som intervjuats, framförallt de som jobbat med partners utanför Norden, beskriver hur de internationella samarbetena också har minskat deras fördomar. Flera nämner hur de gått in i projekt med en tro att de är fördomsfria men hur de sedan ändå insett att de haft fördomar som sedan fått ge vika för verkligheten. Inom projekten med barn och unga tags också detta upp som en oerhört viktig effekt där det går att se att det internationella arbetet och kontakterna med personer från andra länder skapar en större förståelse och tolerans mot andra människor och kulturer och hur det minskar fördomar och främlingsfientliga åsikter. ”Med Europa som varit så sönderslitet av så många krig, så är det ett egenvärde i att vi kan träffas och umgås och se hur vi har det och inte bygga upp de här fördomarna utan snarare se våra likheter”, säger en av respondenterna. Språk Att jobba med internationella projekt har även bidragit till språkutveckling. Framförallt främjar det lärandet och kommunicerandet på engelska både för barn och unga men även för personal. Flera berättar om hur både barn och vuxna i början av projekt känt sig osäkra på engelska och inte velat eller vågat använda språket men hur de utvecklats under projektets gång. En av respondenterna ger ett exempel med en ung blyg tjej som inte kände att hon kunde prata engelska när projektet startade och hur hon sa att hon aldrig skulle kunna tänka sig att prata inför folk på engelska. Under projektet var hon och flera andra sedan, trots hennes tidigare rädsla, ansvariga och hade hand om grupper som de ledde på engelska. Samma tjej uttryckte sedan ”jag drömmer till och med på engelska nu”. I många projekt kommer deltagarna även i kontakt med andra språk vilket stimulerar till språkutveckling och ger tillfälle till att praktisera även andra språkkunskaper. Attraktivitet En annan viktig effekt av internationella projekt och samarbeten är att det gör Mölndals stad mer attraktiv som bostadsort och som arbetsgivare. Det internationella arbetet visar på framåtanda, utvecklingsvilja och medvetenhet vilket är attraktiva komponenter. Flera respondenter berättar hur de upplevt att det internationella arbetet ökat verksamhetens attraktivitet. Lena och Marianne berättar hur många elever söker till Krokslättsgymnasiet bara för att de vet om det internationella utbytet med Uganda, och att det finns chans till praktik där. Flera av de intervjuade med koppling till skolan, både lärare, rektorer och chefer, säger att det stora internationella arbetet är en av anledningarna till att man i Mölndal fortfarande kan konkurrera med de som kan erbjuda högre löner. Som tidigare nämnts är det även stimulerande för befintlig personal och flera intervjuade nämner att det internationella arbetet är en av de roligaste delarna med sitt arbete. En av de intervjuade rektorerna säger att ”Att jobba såhär går också att se som en slags personalvård….. Man vill jobba på en arbetsplats där det händer saker” Lyft för verksamheten Att jobba i projektform med vissa specifika uppgifter och delar ger också ökat uppgiftsfokus och för även upp nya ämnen på dagordningen, både politiskt och inom den berörda verksamheten. Några av respondenterna nämner även hur de internationella projekten och de ekonomiska medlen gjort det möjligt att genomföra önskade insatser och att man genom detta även lyckats visa på lönsamhet och vikten av

11

dessa insatser. Flera respondenter nämner hur man sedan efter projektslut kunnat få medel från kommunen för att fortsätta arbetet, något de inte tror varit möjligt utan projekten. Nya projekt En annan effekt som går att se är att det internationella arbetet inspirerar till nya projekt och samarbeten. De allra flesta av respondenterna nämner att de som en följd av de positiva erfarenheterna vill fortsätta och gå med i fler projekt. Detta både då man är nöjd med effekterna, tycker det har varit berikande för verksamheten och för att man tycker att det är roligt och stimulerande att jobba i internationella projekt. Kreativ miljö där människor från olika bakgrund möts och nya tankar föds En del i att uppnå Mölndal Vision 2022 är att ”Vi skapar kreativa miljöer där människor från olika bakgrund möts och nya tankar föds”. Det som kommer fram både under intervjuerna och i enkätundersökningarna visar tydligt att det är vad det internationella arbetet handlar om. Genom dessa projekt, samarbete och utbyte skapas kreativa miljöer där människor från olika bakgrund möts och nya tankar föds, det är i stort sett alla projekt goda exempel på.

Konkreta lärdomar: Hittills har många viktiga lärdomar och effekter nämnts, flera är övergripande och lärdomar som flera av respondenterna tagit upp. Både i intervjuerna och i enkäterna nämns även ett stort antal konkreta lärdomar som de svarande har delat med sig av. Lärdomarna berör allt ifrån suicidprevention till cykelkommunikation. Nedan följer några utdrag från intervjuer och enkätundersökningarna som visar på några av de konkreta lärdomar som det internationella arbetet även fört med sig. ”Projektet har gjort oss bättre på elevinflytande och delaktighet” ”Projektet gjorde att vi fick både en cykelstrategi och handlingsplan” ”Projektet gav nya och utvecklade arbetsmetoder inom beteendepåverkan och vinterväghållning” ”Projektet finns nu som befintlig kurs i verksamheten”

0 2 4 6 8 10

Inte alls





Jag upplever att projektet har varit eller givit en kreativ miljö där människor från olika bakgrund möts och nya tankar föds


12

”Verksamheten använder nu mer målinriktade samtal med tillhörande dokument” ”Projektet har bidragit till bättre uppföljning av personer med mål att närma sig arbetsmarknaden” ”Projektet har gjort att ungdomar som varit med i projektet fortfarande träffas för regelbundna möten, trots olika bakgrunder här i Mölndal” ”Efter projektet har man fortsatt att arbeta med de arbetsmetoder som varit tongivande i projektet” ”De som har varit med har blivit mer toleranta och mindre benägna för rasism” ”Kreativiteten vidgades bland personalen och ungdomarna” ”Utbytet har bidragit till bättre planering och uppföljning av livsmedelskontroll” ”Utbytet har givit nya perspektiv och bidragit till nya handlingssätt kring suicidprevention.” ”Utbytet gjorde att verksamheten kunde utveckla sina avtalsmallar”

I enkätundersökningen om internationellt arbete svarande majoriteten att de i mycket hög eller ganska hög utsträckning ser hur projekten lever kvar i verksamheten i form av nya metoder/arbetssätt. Effekter även utanför Mölndal De internationella projekten och samarbetena ger inte enbart effekter i Mölndal utan är även med och bidrar till utveckling på andra håll både i Sverige och i övriga världen. Delvis genom att dela erfarenheter och idéer inom projekten men även genom att effekterna och lärdomarna från projekten sprider sig även efteråt. Marianne och Lena från Krokslättsgymnasiet berättar om en sådan effekt de sett. Förra året när elever hade praktik i Uganda blev de illa berörda och frustrerade när de såg att lärare på deras praktikplats slog skolbarnen. Detta ledde till samtal med rektorn och åtgärder på skolan. När nya elever i år gjorde praktik på samma skola har de kunnat vittna om hur det har

0 1 2 3 4 5 6 7

Inte alls





Det går idag se effekter av projektet som lever kvar i verksamheten i form av

användande av nya metoder/arbetssätt

13

förändrats radikalt. Det är inte längre några lärare som slår barnen och runt om på skolan sitter nu affischer som påminner om att aga är förbjudet på skolan. Efter nya samtal med ansvariga på skolan så visar det sig att tack vare att eleverna från Krokslättsgymnasiet fört informationen vidare om agan så har den ugandiska skolan kunnat jobba aktivt med frågan och på så sätt fått till en förändring. Ett annat exempel på effekter som sprider sig kommer från projektet Plug-‐in, där Mölndal genom projektet lyckades jobba fram positiva metoder för att jobba med att sysselsätta och hjälpa utsatta unga vuxna. David Nilsson som var projektledare för Plug-‐in i Mölndal berättar att han bland annat fått samtal från Alingsås där de berättat att de tagit efter Mölndals-‐modellen. Svårigheter Både under intervjuerna och i enkätundersökningen behandlades vilka svårigheter som finns med att driva projekt och internationella samarbeten. I enkätundersökningen svarade nästan hälften att de inte upplevt att projektets genomförande, resultat eller spridning i någon större utsträckning påverkats av interna eller externa svårigheter. Intervjuerna och enkätundersökningarna visar ändå på några återkommande svårigheter som är vanliga vid internationellt samarbete och projektarbete. Kommunikation En punkt som återkom i intervjuerna var kommunikation. Flera projekt hade upplevt kommunikationssvårigheter på olika sätt. Några berättade om hur de i projekt hade jobbat med partners som hade bristande engelska-‐kunskaper och att det därför varit svårt att kommunicera i projektet. De flesta beskriver dock att det blivit lättare under projektets gång. Vissa upplevde även att det inom den egna organisationen ibland fanns en oro inför att kommunicera på engelska men att detta också vanligtvis gick över en bit in i projektet. Utav de som samverkat i skandinaviska projekt där deltagarna huvudsakligen kommunicerat på sina respektive modersmål var det flera som upplevde det som svårt speciellt när det gällde att kommunicera med danska partners, vilka upplevdes svåra att förstå. I enkätundersökningen uttrycker tre svarande att deras projekt påverkats av svårigheter med kommunikation eller språk. Personal En annan svårighet som många av de intervjuade tog upp, både de som drivit projekt och personer på chefs-‐positioner, var att inom projekt där det är resor eller liknande blir ett tydligt personalbortfall, en lucka som då ofta måste fyllas. Det kan innebära att sätta in vikarier eller liknande vilket då blir en kostnad för verksamheten. Några av respondenterna påpekade specifikt att det är sällan projektfinansiären, exempelvis EU, har pengar i projektet som får användas till att hyra in vikarier, vilket var önskvärt enligt dessa. En av respondenterna hade dock varit med i ett sådant projekt där man givit ersättning för att verksamheten skulle kunna finansiera att sätta in annan personal då andra behövde jobba med projektet, vilket respondenten uttryckte var väldigt positivt. De respondenter som varit involverade i projekt upplevde dock att personalbortfallet och att insättandet av vikarier dock inte i någon större utsträckning påverkade brukarna negativt. En av rektorerna berättade att det är klart att de påverkas om lärare åker iväg men givetvis åker inte alla i ett helt arbetslag iväg utan det finns alltid lärare kvar som eleverna känner till. Det är inte som att de blir lämnade utan det


14

finns kvar ordinarie personal som känner dem och som de kan vända sig till. Utifrån de som själva varit aktiva i projekt sågs svårigheten med personalbortfall mest som en ekonomisk svårighet som kunde göra att det var svårare att övertala och motivera chefer om att kunna genomföra projektet, då flera nämnde att personalbortfall kunde vara något som skapade skepsis hos chefer. När det kom till den frågan gick det således se en viss skillnad mellan de olika respondentgrupperna. Personer på chefspositioner påpekade i större grad att det kunde påverka verksamheten negativt med bortfallet, de som själva drivit projekt var inte i samma utsträckning oroliga för det utan såg mer den ekonomiska dimensionen som en svårighet. Administration och tid Även om nästan alla respondenter på olika sätt betonar projekt som något positivt är det samtidigt många som även lyfter fram att det är eller åtminstone under perioder kan vara arbetsamt att arbeta i projekt. Delvis är det många projekt som kräver mycket administrativt arbete både i ansökningsfasen och under själva projekttiden med uppföljning och rapportering. Flera nämner också att det kan vara höga krav på hur detta ska vara utformat och att det administrativa både kräver hög kvantitet och kvalitet. I enkätundersökningen svarar knappt hälften av de tillfrågade att deras projekt påverkats av tidsbrist, några svarar även att projektet påverkats av krävande administration.

0 1 2 3 4 5

Övriga Påverkades inte av interna svårigheter

Bristande intresse bland brukare Bristande intresse bland medarbetare

Bristande intresse bland chefer Bristande intresse bland politiker

Kostnader Tidsbrist

Projektets genomförande, resultat och spridning påverkades av interna svårigheter i form av

0 1 2 3 4 5 6

Övriga

Påverkades inte av externa svårigheter

Olika förväntningar inom partnerskapet

Kulturella skillnader

Språk-‐/Kommunikationssvårigheter

Informationsbrist

Krävande administration

Projektets genomförande, resultat och spridning påverkades av externa svårigheter i form av

15

Johann Packendorff5 som studerat projektarbete skriver att det inte är ovanligt att projektarbete leder till tidskonflikter i arbetet. Detta är vanligt när projektarbetet är en del av den anställdes jobb och denne förväntas både sköta sitt vanliga jobb och samtidigt vara hängiven/delaktig i arbetet med projektet. Detta bekräftas i intervjuerna där flera av respondenterna beskriver denna typ av tidskonflikt. Flera nämner även att det som den största anledningen till varför man eventuellt är avvaktande inför att gå in i nya projekt. I förhållande till arbetsbördan berörs även rollen som lead-‐partner, där det nämns att det blir extra mycket jobb för den part som ska ha denna roll. Flera av de intervjuade har varit i den rollen och upplevde att de blev överraskade över hur mycket extra arbete rollen krävde. Till följd av det är det några som säger att de är tveksamma inför att ta på sig lead-‐partnerrollen igen även om de gärna vill gå in i nya projekt. I motsats till detta är det dock några respondenter som ser lead-‐partnerrollen som något positivt att sträva efter. Istället för arbetsbelastningen betonar de möjligheterna i att på ett tydligt sätt kunna vara med att forma och styra projektet så att det verkligen blir det de vill och verksamheten mest behöver. Framgångsfaktorer Även om det finns svårigheter med att driva projekt visar intervjuerna och enkätundersökningen att de allra flesta projekt i slutändan ändå ses som lyckade. Projekten lever inte bara upp till dess syften utan ger också andra positiva effekter på de berörda personerna och på verksamheten. Ur intervjuerna framkommer ett antal nycklar för att lyckas få ett framgångsrikt projekt. Projektidé och projektplan Majoriteten av de som varit involverade i projekt tar upp vikten av att ha en bra projektledning, projektidé och projektplan. Det är viktigt att planen och projektidén är väl genomarbetade och att de är tydligt förankrade i verksamheten och bland partners. Det är viktigt att de som utformar det gör ett gediget och noggrant arbete med dessa komponenter så att projektparterna innan de går in i projektet vet vad det innebär och är överens om idé, mål och genomförande vilket respondenterna menar underlättar arbetet enormt. En av respondenterna beskriver hur ett projekt där Mölndal var lead-‐partner inte blev av, vilket respondenten till stor del tror berodde på att projektidén inte var tillräckligt genomtänkt och arbetad. Danuta Ciasnocha, som är van vid att skriva ansökningar, säger att det är oerhört viktigt att projektet är väl genomtänkt och strukturerat och att detta framkommer i ansökan så att det sedan bara är för parterna att följa den. Delaktighet En nyckel som flera av de intervjuade tar upp är delaktighet. För att projektet ska bli lyckat är det oerhört viktigt att projektet är förankrat bland verksamhetens personal och att arbetet inte enbart hänger på någon eller några enstaka eldsjälar. Eldsjälarna är oerhört viktiga och organisationen bör vårda och uppmuntra dessa människor menar Lars Ekberg, som jobbar som näringslivschef och som har erfarenheter av att jobba med internationella projekt. Ska arbetet i projektet bli lyckat på lång sikt och kunna utveckla hela verksamheten så krävs det att fler, gärna alla, är mer eller mindre delaktiga i projektet eller åtminstone har vetskap om det. I intervjuerna ges olika exempel på hur man i de olika projekten har jobbat med delaktighet. En rektor pratar om informationsspridning och hur viktigt det är att alla på skolan ska vara medvetna om


16

projektet och veta vad det innebär. En annan av respondenterna berättade att de enbart hade två i personalen som varit med på samtliga projektrelaterade möten och träffar och att de istället vid varje möte roterat vilka övriga i personalen som skulle vara med. Detta var för att fler skulle bli delaktiga och involverade vilket hade fungerat bra i deras projekt. Danuta Ciasnocha beskrev hur hon i initieringsfasen av ett projekt på exempelvis en förskola beskriver att alla lärare på alla avdelningar inte kan följa med på en eventuell projektresa, men att det ändå kan vara av värde för övriga avdelningar och personal att vara delaktiga i det som projektet innebär på hemmaplan då det kan vara till glädje och nytta för verksamheten också. Prestigelöshet För att få ett lyckat projekt var det även flera som poängterade vikten av prestigelöshet. Det är viktigt att inte gå in i projekt för att bevisa något eller med tron att man är bättre än någon annan partner utan att gå in i samarbetet med ett öppet sinne för att kunna lära sig. Flera vittnade om hur de blivit överraskade över hur mycket de kunde lära av länder som de kanske inte räknat med att de hade så mycket att lära av. Som tidigare nämnts kan det vara så att de som är mest olika oss är de vi kan lära oss mest utav. Mervärde Det poängterades också tydligt från de som själva varit med i projekt att man inte ska gå med i internationella projekt för pengarnas skull. För att få ett lyckat projekt måste det finnas någon form av mervärde. Söker man bara för att få pengar är det inte värt det, säger flera. Då är det både lättare och i slutändan ofta billigare att försöka få mer budgetpengar till de önskade insatserna. Därför ska man alltså inte vara med i massor av projekt för sakens skull utan det ska ge ett mervärde till verksamheten, dess personal och/eller brukare. Däremot är det givetvis bra om man i något som verksamheten ändå vill förändra kan använda ett internationellt projekt för att utveckla detta. Vidare poängterar respondenterna att pengarna givetvis inte är obetydliga i sammanhanget och naturligtvis har stor betydelse och är viktiga för att det ska gå genomföra, men pengarna ska vara ett medel inte ett mål. Mölndals-‐versionen För att få ett lyckat projekt nämns även att det är viktigt att ta till sig kunskaper, erfarenheter och lära av andra men att inse att det oftast inte går att ta färdiga koncept och kopiera rakt av. Flera de intervjuade nämner istället att det oftast blir bättre om man tar tankar och idéer och sedan utifrån det gör en Mölndals-‐version som är anpassad för förutsättningarna här. Spridning Det finns en önskan om att ett projekt inte bara ska vara en tidsbegränsad satsning på ett ställe, utan tanken är att projekten även ska bidra till en utveckling av den berörda verksamheten och få effekter som lever kvar och i ett större perspektiv vara en del i att forma ett ännu bättre Mölndal. För att detta ska ske behövs en spridning av projektens lärdomar. Det behöver både spridas på den berörda arbetsplatsen men gärna även till övrig verksamhet som kan ha nytta av dessa kunskaper. Under intervjuerna diskuterades hur man kan och bör jobba med spridning och i enkäterna frågade vi vilka kanaler som de svarande hade använt för att sprida lärdomar och information om projektet.

17

Spridning idag I enkätundersökningen svarar i stort sett alla att de spridit information och lärdomar om projektet vidare till sina kollegor. Hälften har fört det vidare till ledningsgrupp eller liknande och en tredjedel av de svarande har spridit det till politisk nämnd eller motsvarande. Hälften uppger även att de spridit det vidare till andra ej i undersökningen angivna personer. Enligt undersökningen har majoriteten även skrivit en rapport där de redogjort för projektet. En tredjedel har spridit information och lärdomar genom att använda sig av hemsida och/eller blogg. Hälften har på något sätt använt media för att sprida projektet. I intervjuerna är det dock flera som anser att det vore positivt med mer medial uppmärksamhet och att det är positivt om fler använder media på olika sätt för att sprida projekten. En av de intervjuade rektorerna berättar som ett annat positivt exempel på spridning hur man på hens skola har jobbat med föräldrar-‐workshops där man även haft speciella workshops om det internationella arbetet. Facebook-‐grupper och sidor är också något som används och ses som ett positivt hjälpmedel både för kommunikation inom projektet och för spridning. Idéer hur spridningen kan utvecklas Trots att det görs mycket arbete med att sprida kunskaper om och från projekten/samarbetena så finns det enligt respondenterna fortfarande mycket att jobba vidare på för att få en bättre spridning både inom verksamheten och i Mölndal i stort. Ett problem med spridning som påpekades av några av respondenterna är att det, som nämnt bland framgångsfaktorerna, är viktigt att projektet är väl förankrat i verksamheten och att personalen är delaktig. Detta så att det inte enbart är en eller ett fåtal eldsjälar eller inhyrd personal som vet om och jobbar med projektet. Utan ska projektets resultat och effekter genomsyra hela verksamheten måste hela eller åtminstone en stor del av personalen vara medvetna om projektet och på ett eller annat sätt vara delaktiga i det. Då står och faller inte spridningen med en eller några få nyckelpersoner, dessa är givetvis viktiga men inte tillräckliga för att få till en större spridning och förändring. Är det inhyrd personal som jobbar med projekt är det även en risk att mycket utav kunskaperna från projektet försvinner med personalen efter projektets och anställningens slut. Det finns då risk att projektet blir mer knutet till person än verksamhet. För att öka spridningen påpekar flera respondenter vikten av att vårda projektet både under tiden och efter projektets slut. Det handlar om att tillämpa de nya kunskaperna och att prata om projektet, både det som varit lyckat och eventuellt varit mindre lyckat. Inom skolan pratar man om att man vill blir bättre på att kommunicera och sprida lärdomar mellan skolorna. Det är viktigt för att få till en större vetskap om vad för projekt som drivs men också vilka lärdomar som går att dra från varandras erfarenheter, både när det gäller att arbeta i internationella projekt och praktiska lärdomar som nya arbetssätt och metoder. Skolan har som ett försök till spridning seminarier och workshops på höstlovet vartannat år där lärare får dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Någon av de intervjuade menar att detta givit ringar på vattnet men flera menar att uppslutningen inte varit så stor som önskat. Inom skolförvaltningen har man givit tre förstelärare i uppdrag att undersöka vidare hur man kan jobba vidare med utvärdering och spridning av det internationella arbetet. Tankar som finns redan nu är att prata mer om det internationella arbetet på rektorsmötena,


18

och att börja samla liknande projekt en bit in i projektperioden så att de kan få träffas och dela erfarenheter. Flera respondenter menar att det generellt måste bli större medvetenhet om vad som pågår i staden. En av respondenterna ger ett lite skämtsamt men talande exempel och säger att det är flaggorna utanför stadshuset som gör att vi förstår att vi har internationellt besök. Respondenten säger att det givetvis är bra att vi flaggar men att det inte enbart ska vara att vi ser flaggorna som gör att vi vet att vi har internationella besökare. Vi måste öka medvetenheten om dessa frågor, och även ta upp det på en högre politisk nivå. Sammantaget kan man säga att det redan nu jobbas mycket med spridning. Det är flera som nämner att det inte efterfrågas mer skrivningar eller rapporter, då det är ett stort flöde av sådant och det kan vara tidskrävande både att framställa, läsa och ta till sig. Det är snarare mer att information ska vara lättillgänglig som efterfrågas och en önskan var att intranätet ska användas mer för informationsspridning. Chefer och politiker Cheferna och politikernas tankar om det internationella arbetet skiljer sig inte nämnvärt från projektledarnas tankar, utan det mesta är man överens om. Det är viktigt med internationellt arbete, både för att hänga med i utvecklingen i världen och för att skapa en större förståelse för och samhörighet mellan människor. Flera av de svarande cheferna säger dock att de inte har någon närmare insyn i det internationella arbetet och dess effekter, även om fler nämner att det de hör mestadels är positivt. Utifrån intervjuerna är det tydligt att det internationella arbetet främst sker på initiativ från verksamheterna. Politiker och chefer hanterar sedan det som läggs på deras skrivbord, snarare än tvärt om. Huruvida det är positivt eller inte råder det delade meningar om. De flesta upplever inte det som något problem utan trivs med att verksamheten själva har relativt stor frihet att välja i vad och hur mycket man vill engagera sig. Andra menar att det vore önskvärt om det fanns en tydligare linje, exempelvis genom ett handlingsprogram/plan för internationellt arbete som beslutas politiskt för att på så sätt tydligare kunna synliggöra och legitimera det internationella arbetet. Majoriteten av de intervjuade projektledarna upplever att deras chefer och politiker är positivt inställda till att jobba internationellt vilket även bekräftas av politiker och chefer i deras intervjuer. Flera uttrycker ändå att de inte känner något aktivt stöd eller uppmuntran till det men är då samtidigt noga med att uttrycka att de inte heller känner sig motarbetade. Vissa uttrycker dock det som att de kan uppleva en viss skepsis när det kommer till ekonomiskt stöd och personalbortfall när det gäller resor exempelvis. I enkätundersökningen är det dock ingen som anser att bristande intresse hos politiker eller chefer påverkat projektet negativt i någon större utsträckning. När det gäller politiker och chefers roll i det internationella arbetet, ser majoriteten sin roll främst som representant. Flera nämner att titlar i många länder är viktiga och att det således kan det ha stort symboliskt värde med en högre chefs eller politikers närvarande vid internationella besök och även vid resor. Flera nämner även att de kan ha en roll i spridningen när det gäller att föra vidare information och kunskaper om det

19

internationella arbetet som sker ute i verksamheterna då flera av dem har stora nätverk där de träffar mycket olika människor. Mobilitets-‐projekt Sedan 2013 har Mölndals stad erbjudit några anställda möjligheten att åka till ett annat land för att där följa en kollegas arbete under en veckas tid. Syftet är att ge den anställde ny kunskap och inspiration i sitt arbete, som också kan leda till utveckling av verksamheten på arbetsplatsen hemma. Parallellt med detta finns även MWGR-‐ Mobility for Welfare in Gothenburg Region som är ett annat mobilitetsprogram som erbjuder jobbskuggning inom området utanförskap och välfärd. Utifrån enkäten som skickats ut till personer som deltagit i dessa mobilitets-‐projekt går det att se att de som deltagit generellt sett är oerhört positiva och tacksamma för möjligheten. Samtliga svarande anser att utbytet givit ett stort personligt mervärde, majoriteten anser även att det givit mervärde även till andra. Samtliga svarar även att utbytet i stor utsträckning bidragit till kompetensutveckling för dem personligen och samtliga menar även att det även, i allt ifrån mycket hög till ganska liten utsträckning, bidragit till kompetensutveckling för kollegor. En klar majoritet anser även att utbytet skapat nytta för deras verksamhet. Däremot ser majoriteten inte att utbytet har lett till ändrade policydokument och handlingsplaner eller användande av nya metoder och arbetssätt. Vissa upplever dock att utbytet har bidragit till verksamhetsförändringar exempelvis beskriver en svarande hur utbytet har bidragit till bättre planering och uppföljning av livsmedelskontroll och att ett resultat är att det även bildats en kvalitetsgrupp. En annan beskriver hur det givit nya perspektiv och bidragit till nya handlingssätt kring suicidprevention. En tredje beskriver hur utbytet gjorde att verksamheten kunde utveckla sina avtalsmallar. Majoriteten av de svarande har även fortsatt kontakt med samarbetspartners. I enkäten uttrycks även önskemål att Mölndals stad även skulle ta emot fler personer för jobbskuggning här. Utvecklingsmöjligheter Både i enkäterna och i intervjuerna frågades respondenterna vad de hade för förslag på förbättringar av Mölndals stads internationella arbete. Det var två tankar som en klar majoritet av de intervjuade tog upp. Delvis var det att en önskan om mer samarbete mellan förvaltningarna, bland annat genom fler förvaltningsövergripande projekt. Den andra tanken som majoriteten av respondenterna tog upp var att fler borde jobba med internationella projekt Förvaltningsövergripande projekt De flesta av respondenterna tog upp att det finns en önskan om mer samarbete mellan förvaltningarna, bland annat genom fler förvaltningsövergripande projekt. Ett positivt exempel på samarbete över förvaltningarna som togs upp var att en utländsk volontär från kultur och fritid hade varit och dansat med seniorer vilket hade varit oerhört uppskattat. Projektet Plug-‐in är ett exempel på projekt där man jobbade även över förvaltningsgränserna mellan bland annat utbildningsförvaltningen och social-‐ och arbetsmarknadsförvaltningen vilket upplevdes som positivt.


20

Fler förvaltningar borde jobba mer med internationella projekt Majoriteten av respondenterna tog även upp att fler borde jobba med internationella projekt och att det borde bli mer spritt i de olika förvaltningarna. Flera nämner hur de tror att det finns många fler verksamheter och förvaltningar som skulle ha stor nytta och glädje av att börja med eller öka antalet internationella samarbeten och projekt. Information Flera respondenter önskade mer vägledning och stimulans uppifrån, bland annat i form av hjälp med vad som går att söka då det kan vara svårt att själva leta efter lämpliga projekt. Flera önskade även att det fanns möjlighet att enkelt ha tillgång till information om andra projekt. En tanke är att det exempelvis skulle finnas en plats på intranätet där det går att hitta ansökningar, projektplaner och rapporter som går att läsa och ta hjälp av i det egna skrivandet. Precis som nämndes i avsnittet om spridning är det viktigt att generellt bli bättre på information, att den ska vara lättillgänglig och organiserad. Lyfta internationellt arbete Ifrån intervjuerna med chefer och politiker framkommer att det internationella arbetet är viktigt och behöver lyftas fram ytterligare. Det ges olika exempel på hur det skulle kunna ske. En av respondenterna menar att det är viktigt att Mölndal visar sig som en aktiv partner som blir attraktiv i Europa som partner och mottagare av internationella projekt i framtiden. En respondent framförde idén om en internationell enhet där fler skulle vara anställda och att enheten därmed skulle kunna serva alla förvaltningar och ge en ytterligare skjuts för det internationella arbetet. Flera nämner även vikten av att ämnet med internationella frågor även lyfts inom politiken, och även lyfta fram rollen som internationell samordnare till en annan nivå. Det kom även synpunkter att man generellt borde bli bättre på att avsätta tid och pengar för att göra omvärldsspaningar innan man gör insatser lokalt, för att se vad man kan lära av andra städer och länders erfarenheter för att sedan kunna ta till vara på dessa i den egna processen. Annat Det är viktigt fortsatt att arbetet med internationellt arbete utgår från ett behov och är tydligt förankrat i verksamheten. Det nämns också att projekt borde börja med att man utvärderar vart verksamheten står vid projektets början för att på så sätt även underlätta utvärderingen av projektet och göra det tydligare vilka effekter som det internationella projektet bidragit till. Tankar om internationellt arbete För att få en sammanfattning av respondenternas tankar om internationellt arbete och dess effekter ombads både de som intervjuades och de som svarade på enkäterna att nämna de ord som de kopplade ihop med internationellt arbete. I Enkäterna fanns 15 alternativ och de svarande fick välja maximalt fem ord. Det var totalt 23 personer som svarade på frågan och de ord som valdes av flest personer var:

• Positivt (19 personer) • Lärorikt (18 personer) • Kontaktskapande (14 personer) • Motiverande (13 personer) • Inspirerande (13 personer)

21

• Kunskapshöjande (13 personer) • Omvärldsförståelse (13 personer)

Lägst antal svar fick orden: irrelevant, frustrerande och kostsamt vilka vardera fick ett kryss. Samma fråga ställdes under intervjuerna, men då utan förslag och begränsning av antalet ord och resultatet stämde väl överens med enkätsvaren. De vanligaste svaren i intervjuerna går att dela in i tre områden med ord som:

• lärorikt, erfarenheter och utveckling • roligt, kul, lustfyllt och glädje • kontakter, gemenskap och vänskap

Avslutning Studien visar att de övergripande syftena med Mölndals stads internationella arbete är lärande, utveckling, ökad tolerans och minskade fördomar. Intervjuerna och enkäterna visar tydligt att det internationella arbetet även levt upp till dessa syften. Det internationella arbetet är även en viktig del i arbetet för att uppnå Mölndal Vision 2022 där det internationella arbetet på ett tydligt sätt bidrar till att skapa ”kreativa miljöer där människor från olika bakgrund möts och nya tankar föds”. Studiens resultat visar klart att det internationella arbetet i Mölndals stad även till stor del bidragit till en positiv utveckling av stadens verksamheter. Majoriteten av de svarande intygar att verksamheten, i mycket hög eller ganska hög utsträckning, idag använder nya metoder och arbetssätt som en följd av det internationella arbetet. I studien framkommer också att det internationella arbetet i stor utsträckning upplevs som en positiv del av arbetet som ger personligt mervärde, kompetensutveckling och arbetsmotivation. Det internationella arbetet gör således även Mölndals stad till en mer attraktiv arbetsgivare. Den positiva inställningen som finns är en god grund till att jobba vidare och utveckla arbetet med internationella projekt och samarbete. Det handlar bland annat om att förbättra kunskapsspridningen inom organisationen, öka antalet förvaltningsövergripande projekt och öka det internationella arbetet inom förvaltningar som idag inte i någon större utsträckning jobbar med det.


22

Stadens internationella arbete sammanfattas bra med de ord deltagarna i studien valde: positivt, lärorikt och kontaktskapande. Mölndals stads internationella projekt och samarbete visar på framåtanda, utvecklingsvilja och medvetenhet. Det är ett arbete att vara stolt över och som bidrar till att skapa bästa möjliga Mölndal både idag och imorgon.

23

Bilagor Respondenter Marie Östh Karlsson Socialdemokratiskt kommunalråd, kommunstyrelsens ordförande. Marcus Claesson Folkpartistiskt kommunalråd Solveig Hallin Socialdemokratisk ordförande i skolnämnden Elisabeth Jacobsson Förvaltningschef, Skolförvaltningen Lars Ekberg Näringslivschef Danuta Ciasnocha Projektsamordnare, Skolförvaltningen Bo-‐Göran Dahlberg Rektor, Vuxenutbildningen Katarina Breidning Rektor, Glasbergsskolan Andrine Benedixen-‐Mangs Rektor, Kulturskolan David Nilsson Utvecklingsledare, Utbildningsförvaltningen Lotta Malm Enhetschef, Vård och omsorgsförvaltningen Ulf Bredby Trafikingenjör, Tekniska förvaltningen Sara Lesch Internationell samordnare, Kultur och fritidsförvaltningen Marianne Andersson och Lena Fergman Lärare på Krokslättsgymnasiet Förvaltningar representerade i enkäterna Enkät om internationella projekt och samarbete Kultur och fritidsförvaltningen Miljöförvaltningen Mölndals stad Serviceförvaltningen Skolförvaltningen Social och arbetsmarknadsförvaltningen Tekniska förvaltningen Vård och omsorgsförvaltningen


24

Enkät om mobilitetsprojekt Miljöförvaltningen Skolförvaltningen Social och arbetsmarknadsförvaltningen Stadsledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Utbildningsförvaltningen Vård och omsorgsförvaltningen 1 Packendorff, J. (2002;39-‐58) "The temporary society and its enemies: Projects from an individual perspective". In: K. 2 Pérez-‐Karlsson, Å. (2014) ”Meeting the Other and Oneself: Experience and Learning in International, Upper Secondary Sojourns” Hämtad 2015-‐03-‐04 från http://umu.diva-‐portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A745667&dswid=gtm_autoEvent_1426157502179 3 Packendorff, J. (2002;39-‐58) "The temporary society and its enemies: Projects from an individual perspective". In: K. Sahlin-‐Andersson & A. Söderholm (eds.) Beyond Project Management: New Perspectives on the Temporary-‐Permanent Dilemma. Malmö: Liber

4 Pérez-‐Karlsson, Å. (2014) ”Meeting the Other and Oneself: Experience and Learning in International, Upper Secondary Sojourns” Hämtad 2015-‐03-‐04 från http://umu.diva-‐portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A745667&dswid=gtm_autoEvent_1426157502179 5 Packendorff, J. (2002;41) "The temporary society and its enemies: Projects from an individual perspective". In: K. Sahlin-‐Andersson & A. Söderholm (eds.) Beyond Project Management: New Perspectives on the Temporary-‐Permanent Dilemma. Malmö: Liber

Studie av internationellt arbete- Mölndals stad, Frida...

Documents

Transcript of Studie av internationellt arbete- Mölndals stad, Frida...