Tjuv, tjuvaktigare, get - RÖ
-
Upload
rebecca-oernberg -
Category
Documents
-
view
226 -
download
2
description
Transcript of Tjuv, tjuvaktigare, get - RÖ
Tjuvaktig, tjuvaktigare, get En etologisk studie av den domesticerade
getens sociala beteende
Rebecca Örnberg, DNV 10
Kungsängsgymnasiet 2012
Handledare: Carina Ek
Abstract:
Getter är ett flockdjur i familjen Bovidae, slidhornsdjur. På många sätt påminner de om får,
fastän flocken inte är lika sammanhållande hos getterna. Jag har fått en uppgift att göra en
etologisk studie och jag har då valt att studera de sociala beteendena hos get. Många av de
sociala beteenden getter har kan även ses hos får, men jag valde att studera getter eftersom
de ska vara mer självständiga och ännu mer sociala än får. Den här studien är till för att få en
överblick över de sociala beteendena hos get samt lägga en grund för eventuella framtida
studier av getter. Flocken som studeras är en flock mjölkgetter på ett mejeri i Bår. Flocken
består av 120 getter och killingar, varav 90 av dem mjölkas.
Inledning:
Mitt namn är Rebecca Örnberg. Jag läser
en etologikurs på Kungsängsgymnasiet i
Sala. Som en slutuppgift skulle vi göra en
etologisk studie på ett valfritt,
domesticerat djur. Vi har gjort en liknande
studie förut under en studieresa till
Kolmården då vi studerade schimpanser. I
den här studien får vi dock mer frihet att
välja metod och beteende att studera
själva. Jag har alltid fascinerats av djurs
sociala strukturer, så jag visste redan
innan att jag ville studera det sociala
beteendet hos något djur. I slutändan
beslöt jag mig för att studera getter,
eftersom de ska vara mycket sociala djur.
Getterna jag kommer studera finns på ett
getostmejeri i Bår strax utanför Möklinta.
Emma Lindman kommer också vara med
under de två tillfällen jag ska studera
djuren.
Syfte och frågeställning:
Syftet med den här studien är att få
användning för våra kunskaper i etologi i
praktiken, att studera ett domesticerat
djur samt att själva kunna ta ansvar för
och genomföra en etologisk studie. Ett
mer indirekt mål med detta är också att
skriva en ordentlig rapport på ett arbete
som gjorts, vilket är väldigt nyttigt att
kunna i framtiden.
Min frågeställning är inte särskilt specifik.
Jag är som sagt väldigt intresserad av djurs
sociala struktur och beteende och jag ser
det här mer som en förstudie av det
sociala beteendet hos getter inför
eventuella framtida studier. Jag kommer
titta på några vanliga beteenden hos
getter för att få en överblick av hur vanliga
de är och hur getterna använder sig av
dem.
Metod och material:
Då jag enbart studerar några få, utvalda
beteenden använder jag mig av Ad Libitum
metoden. Det innebär att jag bara
registrerar de beteenden jag har valt när
jag ser dem, och lämnar allt annat ute.
Figur 1- en av getterna i flocken jag studerar
För att göra det lättare för mig kommer
jag använda mig av ett fokaldjur som jag
tittar på. Då det är ett stort bestånd av
getter (över hundra djur) blir det för
mycket att hålla koll på om jag ska försöka
registrera ”mina” beteenden hos alla
getter. De getter jag kommer vara hos är
alla honor (tillsammans med killingar). De
beteenden jag kommer studera här
följande:
Stegring.
Stegring med stångning.
Klättring (på en annan get).
Klättring (på föremål).
Stångning
Nysningar.
Huvudknuffar.
Urinera.
Vidröra en annan get.
Tittar på en annan get.
Rammar en annan get.
Tvingar upp/jagar bort en annan
get.
Blir upptvingad/blir bortjagad av
en annan get.
Fladdra med tungan.
Krafsa på benen.
”Blubbrande”.
Bräker.
Det finns så klart fler beteenden som på
olika sätt är sociala signaler och
beteenden, men det här är dem jag
kommer titta på under min studie.
Figur 2 - Geten Agnes, mitt fokaldjur
Mitt fokaldjur är geten Agnes, en tvåårig
hona av rasen Svensk lantras (eventuellt
uppblandad med saanenget och
toggenburg). Agnes har inte fått några
killingar ännu. Totalt bor det 120 getter på
gården varav 90 av dem mjölkas. Bockarna
bor i en hage för sig för att förhindra
oönskad betäckning. Getterna får gå fritt
in och ut i en lada och en hage och de har
tillgång till hagen året om.
Teori:
Capra aegagus hircus
Domän: Eukaryoter
Rike: Djur Animalia Stam: Ryggsträngsdjur Chordata
Understam: Ryggradsdjur Vertebrata
Klass: Däggdjur Mammalia Ordning: Partåiga
hovdjur Artiodactyla
Underordning: Idisslare Ruminantia
Familj: Slidhornsdjur Bovidae Underfamilj: Getdjur Caprinae
Släkte: Getter Capra Art: Vildget C. aegagrus
Underart: Tamget C.a hircus
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Tamget 21/6
2012)
Ursprung och domesticering:
Domesticering innebär den genetiska,
beteendemässiga och fysiska förändring
ett djur genomgår genom ändamålsenligt
och selektiv avel av en människa. Ett
domesticerat djur är mer eller mindre
beroende av människor för att klara sig
(http://www.ne.se/domesticering). Man
pratar om olika grader av domesticering. En
vild art lever hela livet utan betydande
mänsklig påverkan. En art som är uppfödd i
fångenskap blir omhändertagen av en
människa, men går på annat sätt inte att skilja
från de vilda exemplaren av samma art. En art
kan vara kommersiellt uppfödd och hålls då av
människor (exempelvis hjortar och elefanter)
men de är inte särskilt förändrade i genetiken
eller beteendet. Detta kallas också delvis
domesticering. Sedan har vi den sista gruppen
där djuren är fullständigt domesticerade och
har därför blivit genetiskt förändrade i många
generationer genom mänskligt kontrollerad
förökning
(http://sv.wikipedia.org/wiki/Domesticering).
Det finns sex vilda getarter, alla lever i
Asien och Medelhavsområdet. Trots att
tamgetternas vilda kusiner oftast lever
bland branta klippor och steniga
bergssidor, är de mycket anpassningsbara
och har haft stor framgång i de områden
där de lever. Tillsammans med fåren, var
getterna bland de första att bli
domesticerade för ungefär 10.000 år
sedan. Medan våra tama får härstammar
från många olika arter, tror man att
getterna har sitt ursprung i endast en
enda, besoargeten. Idag finns ungefär 600
getarter världen över, så avelstrycket har
varit ganska hårt.
(http://www.cabi.org/vetmedresource/upload
s/file/VetMedResource/Chap12_97818459353
68.pdf)
Flockbeteende:
Precis som får är getter flockdjur även om
de inte bildar lika starkt sammanhållande
flockar som får. Till skillnad från får så
bildar bockarna egna flockar när det inte
är parningssäsong. Under hösten bildar
vilda getter harem där en alfahanne har
parningsrätt till alla honor och tar på sig
rollen som flockens försvarare. Även om
yngre och svagare bockar kan förekomma
i flocken, är det den högst rankade bocken
som bestämmer. Under resten av året är
det den högst rankade honan som
bestämmer(http://www.lifestyleblock.co.nz/l
ifestyle-file/livestock-a-pets/goats/item/95-
social-behaviour-in-goats.html). Hon och
hennes killingar har företräde till be bästa
mat- och sovplatserna och är hon en
mjölkget är det hon som blir mjölkad först.
Alfahonan, precis som hanen behåller sin
position tills hon dör eller är för svag för
att försvara den.
(http://www.dummies.com/how-
to/content/what-is-normal-goat-
behavior.html)
Killingar:
30 minuter efter födseln reser sig den
nyfödda killingen upp och en timma efter
födsel börjar den dia. Genom kemiska och
taktila signaler lär sig killingen känna igen
sin mamma och vice versa redan några
timmar efter födsel och efter en till två
dagar kan de känna igen varandra genom
visuella och akustiska signaler.
Igenkänningen mellan get och killing är
mycket viktig eftersom gethonan bara diar
sin egen avkomma. Medan lamm är
”efterföljare”, de följer efter mamman
från början, är killingar ”gömmare”.
Medan geten återvänder till flocken, ligger
killingen gömd i flera timmar och väntar
på att mamman ska komma tillbaka och
mata den. När geten ska hitta killingarna
igen, går hon till den plats hon lämnade
killingen och kallar på dem med låga ljud
(http://www.cabi.org/vetmedresource/upload
s/file/VetMedResource/Chap12_97818459353
68.pdf).
Flasknappade killingar som inte får gå med
hjorden lär sig aldrig äta gräs eller hö. Om
en killing blir matad med flaska så snart
den är hungrig kommer dess naturliga
nyfikenhet att prova nya födoämnen
hämmas. Därför är det viktigt att erbjuda
killingen annat att äta även om den
flaskmatas och den bör gå med resten av
hjorden från dag ett
(http://fiascofarm.com/goats/behavior.htm).
Sexuellt beteende:
Getter förökar sig inte året om, utan har
en parningssäsong. Det sexuella
beteendet styrs av honans sexuella
aktivitet, som i sin tur styrs av dagarnas
längd eller mängd regn hos tropiska arter.
Parningssäsongen inträffar under hösten
eftersom både getter och bockar då är i
bra form efter sommaren och killingarna
föds till våren.
Honans brunstcykel vara i 21 dygn och
syns genom att geten blir rastlös och
bräker ofta. Hon kan också börja urinera
oftare och lyfta och vifta på svansen.
Hanen avgör om honan är brunstig genom
att lukta på henne och på hennes urin,
som följs av flemning där överläppen lyfts
så lukter kan komma till det vomeronasala
organet. Hanen urinerar på sina ben och
sin mage för att visa på sin dominans och
börjar sedan uppvakta honan genom att
knuffa och slicka på henne och vicka
huvudet fram och tillbaka horisontellt med
marken. Detta är ett viktigt steg, eftersom
en bock som försöker para sig med en
hona utan tidigare uppvaktning blir
avvisad
(http://www.cabi.org/vetmedresource/upload
s/file/VetMedResource/Chap12_97818459353
68.pdf).
Socialt beteende:
Getter är mycket sociala både i det vilda
och som domesticerat djur och de lever i
små till mellanstora grupper. Flockarna
består större delen av tiden enbart av
hondjur och killingar, medan handjuren
har egna flockar (deras områden
överlappar ofta honornas revir). Under
parningstid återförenas dessa gruppen och
bildar en större flock bestående av både
handjur och hondjur.
Figur 3 - två getter som stångas
Honorna slåss sällan, även om det kan
förekomma. Oftast visas dominans genom
svårsedda beteenden så som ögonkontakt
och att luta hakan mot ett annat djur.
Bockarna å sin sida visar dominans på ett
mycket mer aggressivt sätt. De slåss med
horn, huvud och klövar, oftast för att
avgöra vem som har rätt till en hona.
Hornen fungerar som en symbol för
rangen; ju större horn desto högre rang.
Därför slåss inte hanar med olika
hornstorlek och på det sättet minskar
skador. Getter har en mycket tjock skalle
för att skydda hjärnan vid dessa slagsmål
som kan gå väldigt vilt till.
(http://www.cabi.org/vetmedresource/upload
s/file/VetMedResource/Chap12_97818459353
68.pdf)
Nedan följer en lista över några sociala
beteenden:
Stegring: Används för att visa dominans.
Stegring med stångning: Vanligaste sättet
att visa dominans över en annan individ.
Klättring (på en annan get): Lek, killingar
klättrar bara på sin ”familj”.
Klättring (på föremål): Lek.
Nysningar: Varningssignal, hos killingar
kan det vara lek.
Huvudknuffar: Kan vara tecken på
dominans eller en lek.
Urinera.
Vidröra en annan get: Används för
igenkänning eller för att visa dominans.
Tittar på en annan get: Kan vara för att
visa dominans.
Rammar en annan get: En get med hög
rang kan ramma en get med låg rang för
att vara säker på att den vet sin plats.
Tvingar upp/jagar bort en annan get:
Tecken på dominans.
Blir upptvingad/blir bortjagad av en
annan get: Tecken på låg rang.
Fladdra med tungan: Tecken på dominans
eller redo för parning
Krafsa på benen: Tecken på dominans
eller redo för parning.
”Blubbrande”: Ett speciellt ljud geten kan
göra när hon är redo för parning (även
bocken gör detta mot en get som är redo
för parning).
Bräker: Akustisk signal.
Flemmar: finns beskrivet under ”sexuellt
beteende”.
(http://fiascofarm.com/goats/behavior.htm,
http://www.cabi.org/vetmedresource/upload
s/file/VetMedResource/Chap12_97818459353
68.pdf,
http://www.lifestyleblock.co.nz/lifestyle-
file/livestock-a-pets/goats/item/95-social-
behaviour-in-goats.html,
http://www.dummies.com/how-
to/content/what-is-normal-goat-
behavior.html).
Hypotes:
Även om getterna som jag ska studera bor
i ett stort bestånd, har de gott om plats
och hålls på ett sätt som är nära det vilda.
Eftersom det inte är parningssäsong nu,
förväntar jag mig inte se beteenden som
uppkommer vid den tiden. Dessutom lever
bockarna i en hage för sig och kommer
heller inte påverka getternas beteenden.
Getterna är väldigt vana vid människor då
både ägarna och besökare ofta går in till
dem och är med dem, så jag tror inte min
närvaro kommer störa särskilt mycket.
Resultat:
Dag 1
När jag och Emma kom till getostmejeriet
första dagen höll getterna på att mjölkas.
Ägarna hade delat ladan där de bodde i
två delar, den ena för de getter som blivit
mjölkade och den andra för de som skulle
mjölka. Mitt fokaldjur hade inte blivit
mjölkad ännu, så jag höll mig i delen med
den mindre, inte mjölkade gruppen.
Vädret var mulet, ca 17 grader varmt, en
lätt blåst och duggregn i perioder. De
flesta getterna höll sig inomhus till en
början. Det var allmänt lugnt, men mitt
fokaldjur interreagerade en del med de
övriga getterna. Dag ett gjorde jag min
studie från 11.07 till 12.30.
Dag 2
Dag 2 var en väldigt lugn dag. Det var
molnigt men mer sol än dagen innan. Det
var ungefär lika varmt, men inget regn. De
flesta getterna var utomhus, däribland
mitt fokaldjur Agnes. Vi var där frampå
eftermiddagen så mjölkning matning och
de mesta av härjandet var redan förbi.
Agnes låg större delen av tiden och
idisslade eller betade och ägnade inte så
stor tid åt att socialisera med de andra
getterna. Dag två gjorde jag min studie
från 14.32 till 15.40.
Båda dagarna
Agnes använde sig som mest av taktila
signaler genom att vidröra andra getter.
Överlag var hon väldigt självständig och
jag kunde inte märka något annat hos
någon av de andra getterna heller. Endast
två gånger observerade jag (hos andra
getter än mitt fokaldjur) de beteenden
som uppstår när något av djuren är i
brunst.
Det var en väldigt lugn och trygg flock,
rangordningen verkade vara väldigt klar
och de flesta getterna var mycket
självständiga. De beteenden jag såg allra
mest var stångningar och mindre bråk
mellan getterna eller att de vidrörde
varandra på ett närmast vänskapligt sätt.
Beteende Frekvens dag 1 Frekvens dag 2 Frekvens
totalt
Stegring 0 0 0
Stegring med stångning 0 0 0
Klättring på get 1 0 1
Klättring på föremål 9 0 9
Stångning 19 8 27
Nysning 1 0 1
Huvudknuff 7 3 10
Urinera 1 1 2
Vidrör annan get 29 12 41
Tittar på annan get 16 14 30
Rammar 0 0 0
Tvingar upp/jagar bort 0 1 1
Blir upptvingad/bortjagad 0 4 4
Fladdra med tungan 0 0 0
Krafsa på benen 1 0 1
Blubbra 0 0 0
Bräker 0 1 1
Flemning 0 0 0
Totalt 84 44 128
Stegring
Stegring med stångning
Klättring på get
Klättring på föremål
Stångning
Nysning
Huvudknuff
Urinera
Vidrör annan get
Tittar på annan get
Rammar
Tvingar upp/jagar bort
Blirupptvingad/bortjagad
Fladdra med tungan
Krafsa på benen
Blubbra
Bräker
Flemning
0
0
1
9
19
1
7
1
29
16
0
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
0
8
0
3
1
12
14
0
1
4
0
0
0
1
0
27-jun 26-jun
Stegring
Stegring med stångning
Klättring på get
Klättring på föremål
Stångning
Nysning
Huvudknuff
Urinera
Vidrör annan get
Tittar på annan get
Rammar
Tvingar upp/jagar bort
Blir upptvingad/bortjagad
Fladdra med tungan
Krafsa på benen
Blubbra
Bräker
Flemning
0
0
1
9
27
1
10
2
41
30
0
1
4
0
1
0
1
0
Totalt
Totalt
Diskussion:
Flocken jag studerade verkade vara en
mycket lugn flock. De var inte lika
”sociala” som jag väntat mig, utan de
flesta beteenden jag tittade på visade sig
när de var oense om något, mat, en
sovplats, vem som skulle först in och
mjölkas. I övrigt var de, förutom små
hälsningar, väldigt självständiga. Mitt
fokaldjur hade inga killingar att hålla koll
på och att döma av hur hon betedde sig
mot andra och hur andra betedde sig mot
henne, var hon varken hög eller låg i rang.
Det var inte heller brunsttid för dem, det
kan också ha bidragit till att jag såg så få
sociala beteenden. Antagligen fanns det
ingen anledning för mitt fokaldjur att
interreagera med de andra getterna på en
större basis än hälsningar och bråk eller
försvar. Även de andra getterna var i stort
sett för sig själva förutom om att de
bråkade eller hälsade på varandra. De sov
och vilade även tillsammans, men
sammanhållningen i gruppen var inte alls
lika uppenbar som i till exempel en
fårflock.
En av felkällorna för båda dagarna var min
och Emmas närvaro. På grund av
omgivningen och getternas boplats
behövde vi vara inne hos getterna för att
göra vår studie. Vi försökte dock hålla oss
undan så gott det gick och eftersom
getterna är vana vid människor och att få
besök av främmande människor, ansåg vi
inte att vår närvaro skulle vara en stor
felfaktor. För att minska vår påverkan
ytterligare gick vi bara runt i hagen och
bekantade oss med getterna innan vi
började studien. Dag ett blev getterna
också utjagade av ägaren och distraherade
av en hund, vilket avbröt alla pågående
händelser. Dag två var den enda
utomstående faktorn som påverkade dem
en hund som skällde av och till den första
halvtimman.
Första dagen blev getterna mjölkade.
Agnes, mitt fokaldjur, hörde till den grupp
som inte hade blivit mjölkad. Om man
tittar på mina resultat interreagerade hon
nästan dubbelt så många gånger med
andra getter än vid dag två, då hon var ute
i hagen och betade. Detta kan vara för att
mjölkningsordningen är i viss mån också
rangordningen och en get som går före en
annan är därför i högre rang. Agnes, som
verkade vara någonstans i mitten av
rangordningen, ville kanske visa att hon
var i högra rang än en annan och var
därför mer på. Det är något jag skulle
kunna tänka mig att göra en fortsatt studie
på. Skillnad i beteende när en get ska
mjölkas eller har mjölkats och när dagens
”viktiga punkter” såsom mjölkning och
matning är förbi. Kommer hon vara mer
social i det ena fallet än i det andra, eller
är det ingen skillnad? Vilket beteende
används i störst utsträckning vid de olika
situationerna?
I min studie kan man se att det beteende
Agnes använde sig av mest var att vidröra
en annan get. Dock kan detta vara
missvisande, eftersom jag kan ha misstagit
en krock eller ett vidrörande av misstag
för en signal. Även beteendet ”tittar på en
annan get” var svår att avgöra om hon
faktiskt tittade på en annan get eller om
det var något annat hon tittade på. Om
man bortser från de två, är det
stångningen som är det vanligaste
beteendet.
Sammanfattning:
Getter är ett mycket socialt djur som varit
domesticerat i cirka 10 000 år. Trots den
långa period som domesticerat djur
uppvisar de många beteenden som även
syns i det vilda. Getter lever i små till
mellanstora flockar och leds större delen
av året av en alfahona, och av en bock
med hög rang under brunstperioden.
Getter uppvisar en rad sociala beteenden,
och jag har gjort en studie på dessa
beteenden. Metoden jag har använt heter
Ad Libitum, vilket innebär att jag har valt
ett eller flera beteenden och registrerar
dem när jag ser dem.
Min studie visade att getter, i alla fall de
jag studerade, inte är fullt så sociala som
jag väntade mig efter att ha läst om dem
när jag skrev teorin. Detta kan dock ha
kommit av att jag studerade dem vid ”fel”
tillfälle, eller så var rangordningen i stort
sett redan bestämd och det var inte
brunsttid så det fanns ingen anledning för
getterna att interreagera med varandra i
någon större utsträckning.
Källförteckning
Elektroniska källor:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Getter – 22-23 Juni 2012
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tamget –22-23 Juni 2012
http://www.dummies.com/how-to/content/what-is-normal-goat-behavior.html – 22-23 Juni 2012
http://fiascofarm.com/goats/behavior.htm – 22-23 Juni 2012
http://www.lifestyleblock.co.nz/lifestyle-file/livestock-a-pets/goats/item/95-social-behaviour-in-
goats.html – 22-23 Juni 2012
http://www.cabi.org/vetmedresource/uploads/file/VetMedResource/Chap12_9781845935368.pdf –
22-23 Juni 2012
Bildkällor:
Alla bilder är tagna av mig, Rebecca Örnberg, och Emma Lindman vid tillfällena studien
gjordes.