Tidskriften Betong 4, 2012

nr 4/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

2

den kreativa byg

gt

idskriften 2/09

www.betong.se / Rösta på åRets nomineRade till Betonggalan/onsdagsBloggen/nyhetsBRev vaRje vecka/expeRteRna svaRaR

Med tyngd och kreativitet

gör vi branschen stolt

Be

ton

g

Lärdomar från Haiti och Japan

den kreativa byg

gt

idskriften 4/2012

4

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

Vi kan även i färg

Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

Annedal Betong på flera sätt

Designat / Pusslande hyllorTeknik / Temperaturmodell

Arkitektur / Betong vs Asfalt



BET0412_1_60_omslag.indd 1 2012-09-10 14:55

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentratPIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatteninför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö,minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning,färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligenkostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

www.graceconstruction.com+46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levere-ras i behändiga enliterspåsarför platsgjutning eller i fat ochbulk för automatiska blandar-system. Se mer information om produkten på www.mapei.se

Viscofluid SCC/10

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homo-geniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper. När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen. • Finns för leverans• Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stilla-stående betong.

Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

NYHET!

| innehåll |

Betong 4 | 2012 3

nr 4/2012

6

29 Annedal

Färdig Betong kommer med en ny produkt som reducerar koldioxidutsläppen med upp till 50 procent.

Mångfaldig och ny betongarkitektur.13 Utblick | Haiti Haiti bygger upp sig efter den förödande jordbävningen. tidskriften Betong har varit där och sätter jordbävnings-säkert byggande i fokus.

3 Inblick | Förbifart Stockholm en grundlig utredning av fördelarna med asfalt respektive betong utföll till betongens fördel.

29 Arkitektur | Annedal Boutställningen i Annedal i Stockholm bjuder på en mång-fald av betongarkitektur. tidskriften Betong var på plats.

37 Betongföreningen 100 år Varför vara med i en hundraårig förening? Svaret ges i den enkät som tidskriften Betong gjort med föreningens medlemmar.

13 Utblick

44 Oskar Larsson ny modell för att beräkna klimatrelaterade tempera-turlaster.

48 Karlsruhe Doktorandsymposiet i Karls-ruhe bjöd på nya intressan-ta rön. Johan Silfwerbrand var på plats och berättar.

55 Utförandefel på E4 utanför Uppsala Betongen måste åtgärdas på nya e4 norr om Uppsala redan efter sex år. trafikver-ket hävdar att det är ett utförandefel.

I vArjE nUmmEr! TEKnIK

Mixat

ArTIKLAr & rEpOrTAgE

4 Ledare Arbetslöshet är som betong.

6 mixat nya produkter, nya vd:ar och nya broar.

11 Designat Birgitta Stenberg är nomi-nerad till Årets Betongde-signer.

52 nytt: Fråga Experten! Max tillåten lutning för L-stöd och minsta tjocklek på ett betongelement.

57 Signerat Arne Hellström tycker att betydelsen av köldbryggor underskattas inom bygg-branschen. till och med av Boverket.

58 nytt: Teknikmix Betongen bakom WtC i USA redovisas och även nya betongbanan på JFK i USA.

2012-09-11 12:44

Betong mot arbetslöshet!

Arbetslöshet är som betong. Ja, det är inte mina ord. Jag skulle aldrig nämna ordet betong tillsammans med något negativt. Som betongpolitiker. Nu var det kanske ett dåligt exempel, politiker kan vara riktigt trevliga. Bara de betalar sin TV-licens och inte börjar välja byggma-terial åt folket.

Otrolig tanke i och för sig. Ja, inte det där med TV-licensen. Det har vi vant oss vid. Men tänk er om politikerna skulle få för sig att bestämma att ett visst hyreshus eller en viss skola skulle byggas i ett visst material. Kosta vad det kosta vill. Såna politiker skulle jag aldrig sam-manknippa med betong. Nej, träpolitiker skulle jag kalla dem…

Åter till arbetslösheten och betongen. Just nu ligger den i Sverige på 8,8 procent. Det är högt om man jämför med vad vi hade 1990. Då var den på två procent. Och det är högt om man jämför med Norge. De har tre procent.

Men det är lågt om man jämför med Sverige 1997. Då var den på nästan tolv procent. Och det är lågt om man jämför med Spanien. 25 procent är inte så roligt.

Men den socialdemokratiska riksdagsledamoten Ylva Johansson tycker vi ska jämföra oss med de låga talen. Därför vill hon reformera Arbetsförmedlingen. Det skriver hon på Bränn-punkt, SvD:s debattsida. Hon vill också reformera arbetsmarknadspolitiken. Jo, det är sant. Hon är inte bara missnöjd med arbetslösheten och Arbetsförmedlingen, utan hela regeringens politik.

Mitt i spalten blir hon lite poetisk. ”Arbetslöshet är som betong”, skriver hon. Hur då? ”Lös i början och allt fastare ju längre tiden går”, fortsätter hon.

Beskrivningen är bra, tycker jag. Ut med de arbetslösa i arbetslivet innan de styvnar och stelnar. Medan de är färska, lösa och självkompakterande.

Men till vad? Enligt Arbetsförmedlingen, som visserligen behöver reformeras och förbättras, enligt Ylva, så är betongarbetare framtidsyrket. Just idag söks det 30 betongarbetare på Plats-banken vilket är en kraftig minskning jämfört med förra året. Arbetsförmedlingen berättar också att arbetslösheten bland betongarbetare är mycket lägre än den genomsnittliga arbets-lösheten i Sverige. Och de närmsta tio åren kommer det vara mycket liten konkurrens om be-tongjobben. I hela landet, men speciellt på västkusten.

Så nu riktar jag mig till er, ni i åldern 15-24, ni som är bland de 28,3 procent i den åldersgrup-pen som är utan arbete, fler än i Spanien för övrigt: Låt inte arbetslösheten bli som betong, bli betongarbetare!

» Arbetsförmedlingen berättar också att arbetslösheten bland betongarbetare är mycket lägre än den genomsnittliga arbetslös-heten i Sverige. «

Med tyngd och kreativitet gör vi branschen stolt.

Utges Av Betongföreningen

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 www.betong.se

redAktion chefredaktör Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ansvarig utgivare/ teknikredaktör Johan Silfwerbrand: [email protected] Telefon: 0707-26 40 05

art director Jenny Almersdotter: [email protected]

redAktionsråd Kjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Anna Rolf, Margareta Redlund Laninge, Åsa Lehto, Arne Hellström, Alf Aggring och Hans Hedlund.

Annonser annonshuset aB

Linnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PrenUmerAtion Marie BrunnBerg aB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 [email protected]

Pris Lösnummerpris: 99 SEK. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

tryckeri LjungBergs tryckeri aB

Box 100, 264 22 Klippan

omslAgsbild Fotograf Erland Segerstedt.

4 Betong 4 | 2012

Roger Andersson, chefredaktör

saxatÅReTS vAckRASTe bok har utsetts i norge av grafill, organisasjonen for visuell

kommunikasjon. Vann gjorde Betongoverflater, en bok om

betongytor. grattis norge!

klippt & skuretNu FiNNS Betongparkföreningen. Inte 100 år gammal som Betongföreningen, men nästan lika aktiv. Med ide-ella resurser försöker den få Ljusdals kommun att bygga en betongpark för alla skejtare i omgivningarna. Arbetet uppmärksammades nyligen och de tilldelades ett pris och ett litet stipendium.

ledare roger andersson

chefredAktör för tIdskrIften Betong & Betong.se | stor MedLeM I BetongförenIngen

BET0412_04-05_ledare.indd 4-5

www.pigmentec.se

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

Color- and Technologycenter

Foto: Cecilia Larsson

2012-09-10 12:32

6 Betong 4 | 2012

mixat Mixade nyheter från betongvärlden

Färdig Betong tar nu i med hårdhandskar-na för att få ned betongens koldioxidbelast-ning. Lösningen är en ny produkt som kallas FBLC10, FBLC20 och så vidare där siffran anger den reduktion av koldioxid i procent som åstadkoms jämfört med motsvarande standardprodukt.

-Reduktionen av koldioxid kan nå ända upp till 50 procent, men begränsas av vissa riktlinjer i normen och av de användnings-områden och de väderförhållanden som råder vid gjutning, säger Curt Arne Carlsson, chef för Affärsutveckling på Färdig Betong.

Bakom koldioxidreduktionen gömmer sig en ersättning av cementet mot andra bindemedel som till exempel masugnsslagg

från järntillverkning. Men Färdig Betong vill betona att deras nya produkt inte låser sig till ett visst bindemedel.

- Reaktionsprodukterna är i stort sett identiska med de från portlandcement, men reaktionerna kan vara lite långsammare. Vi får emellertid många andra fina egenskaper på köpet som bättre pump- och bearbetbar-het, mindre risk för temperatursprickor, min-dre risk för kemiska angrepp, ljusare betong och så vidare, säger Curt Arne Carlsson.

-Viss försiktighet bör dock iakttas vid krav på saltfrostbeständighet, varför också normen här ger en begränsad inblandnings-mängd på 25 procent av cementvikten, säger Curt Arne Carlsson.

Med den nya produkten hoppas Curt Arne Carlsson att betongbranschen följer bilindustrin och börjar fokusera mer på koldioxidutsläpp och andra relevanta egen-skaper än på hästkrafter som motsvaras av 28-dygnshållfasthet.

-Andra krav på betong, som till exempel uttorkning i vissa inomhuskonstruktioner ger ändå så höga hållfastheter i konstruktionen att föreskriven 28-dygnshållfasthet ibland överskrids med bortåt 100 procent. Det inne-bär i sin tur, att cementhalten och därmed koldioxidbelastningen blir onödigt hög. I sådana fall kan vår nya betong åstadkomma samma prestanda, men med halverad koldi-oxidbelastning, säger Curt Arne Carlsson.

Landets järnvägsBroar i betong tål högre belastning än vad vi tidigare trott, visar en ny doktorsavhand-ling vid Luleå tekniska universitet. Dessutom går det nu att beräkna hur förstärkning med kolfiberstänger påverkar möjligheterna att öka belast-ningen.

- Jag har utvecklat en ny beräk-ningsmetod med vilken man kan

bedöma bärförmågan hos betong-broar med betydligt större noggrann-het än tidigare och jag har kommit fram till att många järnvägsbroar kan klara högre axellaster än idag vilket innebär betydande besparingar, säger teknologie doktor Arto Puurula vid Luleå tekniska universitet.

Arto Puurula presenterar sin forskning närmare i årets sista nummer, nr 6.

Betong tål mer än vi tror

Färdig miljövänlig betong

Grace släpper året runtnu Kommer tillsatsmedelstillverkaren grace med en formolja som fungerar att använda året runt. Precis som företagets tidigare formoljor är den vegetabilisk och uppfyller kraven en-ligt BAStA. Den nya produkten får namnet Pieri Decobio S-34 och är en vidareutveckling av klassikern Pieri Decobio S-32.

Ny vd på Bohus Betong Lars BrasK, som tidigare jobbade på Halfen, blir ny vd på Bohus Betong. Han tillträdde sin tjänst den 1 septem-ber. nuvarande vd och ägare, Peder gustavsson förvärvade Bohus Betong 2004 och har sedan dess sett företa-get femdubbla sin omsättning till 25 miljoner kronor per år och gå från sex anställda till 15. Målet är att företaget ska öka omsättningen ytterligare, till 45 miljoner under en femårsperiod.

Betongmästarna blir Prefab- mästarnade FinsKa Företagen Lujabetoni och YBt köper upp det konkursdrabbade företaget Betongmästarna i Sverige AB. Det innebär att verksamheten vid fabriken i Öjebyn utanför Piteå fortsätter även om det är oklart hur många av de 82 anställda som får jobba kvar. Även projekteringskontoret i Sundsvall räddas. Det nya namnet blir Prefabmästarna.

BET0412_06-09_mixat.indd 6-7

Betong 4 | 2012 7

Kista torn BLir med sina 120 meter Stock-holms högsta bostadshus. något högre än grannen Kista Science tower som är 117 meter och lika hög som andra grannen Victoria tower. Därmed blir det delad andraplats i listan över Stockholms högsta byggnader som toppas av Kaknästornet på 155 meter. Bakom tornet står JM som hoppas på en första inflyttning om drygt två år och produk-tionsstart nu i höst. tornet innehåller 266 lägenheter fördelat på 40 våningar. Alla lägenheter är bo-stadsrätter med inglasad balkong och har en fasad av betong och glas. Ännu en titel som Kista torn kommer få är Sveriges näst högsta bostadshus, efter turning torso som är högsta byggnaden i Sverige med sina 190 meter.

Betongtorn högst i StockholM

Rekordorder till SträngbetongtiLLsammans med Ruuki har Strängbetong fått i uppdrag av Peab att bygga stommen till Mall of Scandinavia, Skandinaviens största köpcentrum i Arenastaden i Solna. ordens värde uppgår till ungefär 740 miljoner kronor och blir därmed Strängbetongs hittills största entreprenad någonsin. 260 000 kvadratmeter betongbjälklag och 40 000 kvadratmeter väggar kommer leve-reras. Mall of Scandinavia kommer att bli sju våningar hög, varav tre plan förväntas innehålla ungefär 250 butiker och ett antal restauranger.

Kalhyggen miljöbovKaLhyggen sLäpper ut enorma mängder koldioxid de första 10-15 åren. Det skriver klimatfoskarna Anders Lindroth, Ben Smith, Martin Sykes, Håkan Wallander och Patrik Westin på Dn Debatt. Studier i europa visar att kalhyggen släpper ut 7-18 ton koldioxid per hektar under det första året och mätningar i Sverige visar att svenska kalhyggen ligger i överkant av dessa siffror. Utifrån den beräkningen och med tanke på att vi i Sverige kalavverkar 200 000 hektar varje år, motsvarar det 18 miljoner ton koldioxid per år. Det motsvarar cirka 27 procent av det totala årliga koldioxidutsläppet i Sverige, enligt artikeln.

EU satsar på betongnu sKa eu satsa på mer miljövänlig betong ute i de europeiska städerna. Projektet Light2CAt har beviljats eU-medel för att ut-veckla en ny klass av betongkonstruktioner som ska bidra till att minska koncentrationen av luftföroreningar. Projektet består i att utveckla ett titanbaserat (tio 2) material som blandas i betongen och när solljuset träffar betongytan utlöses en reaktion som tillsammans med syre och vatten leder till en minskad koncentra-tion av luftföroreningar, däribland nox. Projektet Light2cat för-väntas pågå i tre år och drivs av tolv samarbetspartner däribland Cementa och Starka.

Rolf Dickman blir tyskägtFamiLjeFöretaget Rolf Dickman AB som grundades 1964 köptes i maj upp av tyska företaget Max Frank, ett av europas största specialistföre-tag för tillverkning av tekniska lösningar för betongkonstruktioner.

– Vi har tidigare varit återförsäljare, men nu har vi tillgång till Max Franks tillverkning och utveckling och kan erbjuda produkterna direkt till entreprenörerna utan mellanhänder, säger Mats Dickman, vd och son till grundaren Rolf Dickman.

Max Frank finns i tio länder i europa och har idag 560 anställda och Rolf Dickman har sedan uppköpet utökat sina anställda från tolv till 14.

– Vi har etablerat oss i Danmark och planerar för fullt att nyanställa fler i Sverige och även etablera oss i Finland, säger Mats Dickman.

– Max Frank är ledande uppfinnare när det gäller tekniska lösningar för byggindustrin och nu får vi på ett tidigt stadium del av deras kunska-per, något vi inte fick i samma utsträckning när vi var återförsäljare, säger Mats Dickman.

Tung sömni Företaget nordic Design Collectives kollektion ”Making hard things soft” kan man välja ett kuddfodral med betongmotiv. Antingen en vägg eller ett golv om man hellre vill. Fodralet passar kuddar med måtten 50x50 centimeter och kostar 600 kronor. www.nordicdesigncollective.se

| mixat |

2012-09-11 12:46

BET0412_06-09_mixat.indd 8-9

| mixat |

| anslagstavlan |

Bevara betongen väl!Betong ur en bebyggelseantikvaries perspektiv. nu finns den. Sven-olof Ahlberg är författare och Byggtjänst är för-laget. Boken är på 472 sidor och tar ett ambitiöst avstamp i betongens historia. Priset är 750 kr plus moms och finns att köpa på Svensk Byggtjänst hemsida.

Läs Bo göran Hellers recension på www.betong.se/eftersnack.

svensKe designern oscar Bauer från designbyrån oscar & ewan har på uppdrag av the olympic Delivery Authority tagit fram en väggmålning till den nybyggda betongbron på Angel Lane på väg in till den olympiska parken. Väggmålningen är 200 meter lång och 2,2 meter hög. Inspirationen för designen togs från himlen över Stratford och speciellt över den olympiska parken där byggnader inte står så tätt som i resten av London. Därför har bron fått namnet the Clouds Bridge i folkmun. Motivet har tagits fram med små kvadrater där moln framträder ju längre ifrån man kommer designen.

Molnig betong i London

Sales Engineer - construction productsMälardalen and NorthGrace, a leading global supplier to the constructionindustry, has an exciting opportunity in its ConcreteProducts Division for a Sales Engineer. Your primaryresponsibility will be to maintain sales and build existing customer relationships whilst identifyingand pursuing new areas of sales growth & contactswithin the territory. Additionally, you will be required toprovide technical service support to our customers,working closely with our European TechnicalDepartment. The role is an important part of ourSwedish sales operation with potential growth intosales management for the right candidate.

For more information, please visit our website graceconstruction.com or contact • HR Manager Karen Christian, +44 1753 490003 • Sales Manager Per Davoust, +46 42 167809

About GraceGrace is a leading global supplier andemploys 6,000 people in over 40 countriesand had 2011 net sales of $3.2 billion.

2012-09-10 13:18

Våra miljöbetonger FBLC (Färdig Betong Low Carbon) har potential att redu-cera CO2 med upp till 50% i produktionsskedet. Vi tillverkar FBLC-betongen genom att delvis ersätta vanligt cement, som har ett högt CO2-avtryck med andra alternativa bindmedel med ringa eller inget CO2-avtryck. Bestånds-delarna i dessa bindemedel påminner mycket om det vanliga cementets och reaktionsprodukterna är i stort sett identiska med dem för vanlig betong. Våra FBLC betonger erbjuds idag på våra huvudorter samt på förfrågan.

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • [email protected] • www.fardigbetong.se

Nu minskar vi CO2 med upp till 50% i våra

FBLC betonger!För mer info, besök vår hemsida:

www.fardigbetong.se

BET0412_10-11_designat.indd 10-11

designat

www.betonggalleriet.se

Betong 4 | 2012 11

Birgitta StenBerg har varit skulptör och designer sedan mitten av 60-talet. tyvärr har hon varit overksam några år efter en tids sjukdom.

– Men nu är jag frisk och har börjat skapa igen. Har dessutom tagit kontakt med min gjutare, säger hon.

Hon är känd genom sina offentliga upp-drag över hela landet, till exempel “Fålar tre” i entrén till Danderyds sjukhus och “Pärlbåtsnäcka” utanför S1 i Uppsala. Men hennes egen favorit är ett bruksföremål, en pall i betong och ek.

– Det är min absoluta favorit, men jag tycker även om trollslända i betongrelief och så förstås mina moduler som jag ska börja gjuta nu igen.

På hemsidan nämns hennes intresse för trädgårdar och att hennes motiv ofta asso-cierar till naturens rikedom och former. Det

var i hennes trädgård ute på Blidö som ett trasigt brunnslock fick en ersättare i form av ett snäckmönster ingjutet i betongen.

Hennes lite trasiga fågelhuvuden har dock inte tillkommit med naturens inspiration.

– Det är nidbilder av verkliga personer, men det blir för komplicerat att förklara hur och vilka de avbildar, säger hon.

Birgitta Stenberg är en av tre nominerade till Årets Betongdesigner, ett pris som delas ut på Betonggalan den 22 november på Berns i Stockholm. De övriga två är Amalia Årfelt och Britt-Ingrid Persson.

Men redan den 22 september kan ni se hennes utställning på Betonggalleriet i Stockholm.

Trädgårdsformer får betongliv TexT: RogeR AndeRsson FoTo: geRdT LundebeRg

2012-09-10 14:18

Nu även med filmer. Plus många uppdateringar!

Ladda ner vår gratisapp med information om hur man bäst utnyttjar alla betongens unika egenskaper, användning, hantering samt bl a betongkalkylator, exponeringsklasser och byggvarudeklaration. Sök BetongAppen® i App Store eller på Play butik.

BetongAppen generation 2.Ännu mer fullmatad!

BET0412_12-21_projektet.indd 1-13

. Plus många uppdateringar!

Betong 4 | 2012 13

| Utblick |

Konsekvenserna av jordbävningen i Haiti ställde frågan om jordbävningssäkert byggande i nytt fokus. Går det att bygga jordbävningssäkert i ett land med små resurser? Tidskriften Betong är på plats i Port-au-Prince för att följa återuppbyggandet. TexT: Göran Lundin FoTo: erLand SeGerSTedT

Uppskakande byggande iUppskakande byggande i

2012-09-10 15:38

| utblick |

KlocKan tio minuter i fem, den 12 januari 2010 bör-jade marken skaka i Haitis huvudstad, Port-au-Prince.

Oväntat, brutalt. I närmare fyrtio sek-under varade jordbävningen som gjorde över en miljon människor hemlösa, dö-dade närmare 200 000 och i ett enda slag förstörde samhällets överbygg-nad och nästan all infrastruktur. Det var som om en atombomb detonerat i Stockholms centrum.

På St. Josephs Guest House, ett sju vå-ningar högt hus som också var ett hem för före detta hemlösa barn, fortplantade sig chockvågorna uppåt och de översta våningarna kollapsade. Bill Nathan, som är musiker och uppvuxen på St. Joseph, befann sig allra högst upp och förstod att hans enda chans att klara sig, var att hoppa. Han landade illa och skadade sig svårt, men överlevde. Samtidigt tog ett stort mangoträd emot rasmassorna och höll emot så pass länge att Bill hann bä-ras undan. Sedan flögs han ut till USA för att få vård.

Ett och ett halvt år senare står den nya byggnaden färdig, ännu högre än tidi-gare. Ett färgglatt, litet höghus, mycket mera ändamålsenligt byggt än det förra och framförallt med en konstruktion som är jordbävningssäker. Åtminstone för de magnituder, som kan förväntas i Haiti. Hela återuppbyggnaden har gjorts på totalentreprenad av en haitisk, välrenom-merad arkitektfirma och gått lös på cirka sju miljoner kronor. Ett drygt insamlings-arbete av pengar, framförallt i USA, har gjort det möjligt.

– Vi vill inte ta några risker den här gången. Det gamla huset byggde vi på våning för våning när vi hade råd, precis som man brukar göra i Haiti. Det var inte aktuellt den här gången. Det kändes tryggt att ha någon som kunde ta hela ansvaret, även om det blev lite dyrare, säger Michael Geilenfeldt, föreståndare för St. Josephs Guest House.

Michael följer oss upp till arkitekt-kontoret i huvudstaden, där vi träffar Clifford och Phillipe Chatelain, två av tre arkitekter på byrån. Dessutom finns där en teknisk ingenjör.

– Visst kom jordbävningen som en fullständig överraskning även för oss, även om vi visste att Haiti låg i ett jord-bävningsområde, säger Clifford Chate-lain.

– Det var 160 år sedan sist. Men, po-ängterar han, inte något av alla hus vi

ritat och byggt, kollapsade. Trots en del mer eller mindre allvarliga skador be-hövde ingen sätta livet till.

Problemet i Haiti är att här är alla sin egen lyckas smed när det gäller hus-byggande. Det finns inga byggnormer, inga regler för hur man ska, eller inte ska, bygga. Det allra vanligaste byggnadsma-terialet är betongblock, av starkt skiftan-de kvalitéet.

– Många haitier blandar sin egen be-tong och gjuter block hemma på gården, men de använder sand och cement av sämre kvalitéet. Ofta är dessutom vattnet dåligt och resultatet blir en mycket spröd sten. För att spara in pengar drar man också in på armeringen, säger Clifford Chatelain.

– I Haiti, inflikar Phillipe, är över 90 procent av alla hus gjorda av ägarna själva, bara några få procent av arkitek-ter eller ingenjörer. Vårt grundproblem är egentligen inte att vi saknar material eller kunskap, utan att landet är så fat-tigt. Tvärtom har Haiti en lång tradi-tion av att bygga, men under ett antal år har allt stått stilla och den utbildade arbetskraften försvunnit utomlands. Framförallt till Dominikanska Repu-bliken, där det byggs fina och jordbäv-ningssäkra hus.

En annan faktor som spelar in i Haiti är markbristen.

– Det finns områden i Port-au-Prince som man absolut inte ska bygga bostäder på av geologiska skäl, men alla lediga ytor ockuperas av illegala bosättningar, som snabbt blir permanenta, säger Phi-lippe.

En sanning som vi senare får åskåd-liggjord under en rundtur med Clifford. I de branta sluttningarna ovanför Port-au-Prince har det tillkommit hundratals hus, som obegripligt nog lyckas klamra sig fast.Jordbävningssäkert?

– Knappast. Fattigdomen är kvar. Det innebär att man fortsätter att bygga på samma sätt. Så länge inte staten tar sitt ansvar och skapar regler och normer, kommer ingen verklig förändring, säger Clifford Chatelain.

Ett annat exempel på det är den ambi-tiösa satsningen på skolor, som nyvalde presidenten Michel Martelly står bakom. En stor del av skol- och universitetsbygg-naderna i Port-au-Prince förstördes under jordbävningen.

– Tyvärr kommer samma sak att hända

14 Betong 4 | 2012


Betong 4 | 2012 15

I Haiti finns inga byggnormer och byggandet är ett hantverk där var och en bygger som han tycker.

2012-09-11 12:49

16 Betong 4 | 2012

nästa gång vi får en jordbävning. Skolor-na byggs inte med tillräckliga kvalitets-krav, säger Clifford Chatelain.

St. Joseph, däremot, är ett hus av armerad betong, inte av betongblock. Armeringen är förstärkt och dimensio-nerna tilltagna så att det finns margina-ler nedåt. Dessutom är konstruktionen förankrad flera meter ner i berget.

– Vi utgår ifrån utländska byggnor-mer och lyssnar på erfarenheter från andra, jordbävningsdrabbade områden, fortsätter Clifford medan vi åker runt.

– Totalentreprenad är en stor fördel här i Haiti. Det innebär att vi lättare kan ha en övergripande kontroll över hela processen. Eftersom det inte finns några kvalitetsnormer måste vi själva, i varje steg, se till att saker blir rätt gjorda. Från besiktning av grundarbete och för-ankring, över kontroll av betongens alla beståndsdelar och hållfasthet hos arme-ringsjärn, till färdig produkt. I Haiti vill många beställare själva vara byggherrar, men resultatet blir ofta felbeställningar och kraftiga fördyringar.

– När det gäller betongen har vi kon-takt med två, tre företag som kan garan-tera kvalitéen. Men vi gör ändå tester och analyser. Fusk kan man ofta se med blotta ögat, säger Clifford Chatelain.

Enligt Clifford kostar det kanske fyr-tio procent mer att bygga jordbävnings-säkert, men han är noga med att betona att Haiti själv har tillräckligt med kun-skaper och resurser att bygga rätt.

– Efter jordbävningen invaderades vi av utländska arkitekter och ingenjörer som ville hjälpa till, men de visste ing-enting om landet och om de lokala för-utsättningarna. Så deras kunskap kunde långt ifrån alltid omsättas i praktiskt arbete, säger Clifford.

PeTer ÖsTrÖm, pensionerad affärs-man i Haiti och före detta delägare i Ci-ménterie Nationale, Haitis egen gamla cementindustri, illustrerar Cliffords slutsats på följande sätt:

– Låt oss säga att en utländsk expert kommer hit och ber om en skalpell för att utföra ett visst moment. Men i han-

den får han inte en skalpell utan ett gem. Han har ingen aning om vad han ska göra med gemet och ger kanske upp. En haitier, dominikan eller kuban, däre-mot, som känner den haitiska verklighe-ten, synar gemet en stund och funderar. ”Om jag ber om ett gem till kanske jag kan konstruera en skalpell.” Det är att utgå ifrån lokala förhållanden och lösa knepiga problem med medel som finns till hands.

Peter Öström var själv i Haiti under jordbävningen och kan ge många, dra-matiska ögonblicksbilder. Lite ironiskt beskriver han skalvet som en gigantisk variant av lustiga huset på tivoli, där marken i våldsamma vågrörelser rörde sig upp och ned och hus och byggnader dansade med.

Peter Öström kan cement och ger några aktuella siffror:

– Före jordbävningen konsumerade Haiti kanske 700 000 ton cement. Idag, efter jordbävningen, är volymen uppe i över två miljoner och i stadigt ökande. Jordbävningen har definitivt skapat sy-

Det vanligaste byggmaterialet i Haiti är betongblock som gjutits av bygg-arbetarna själva. Kvaliteten är därför väldigt varierande.


Betong 4 | 2012 17

| Projektet |

nergieffekter som ingen förutsett. Nu byggs hotell, banker, bostäder och annat i hög takt. Förhoppningsvis utan alltför mycket fusk, säger Peter Öström.

HaiTi Har idaG ingen egen cementin-dustri eftersom landet saknar egna ener-giresurser. Det skulle kosta mer än det smakade. Cimènterie Nationale impor-terar klinkers från framförallt Colom-bia och blandar ihop anrättningen själv. Huvudägare idag är ett colombianskt företag, medan den haitiska staten äger återstoden. Även Dominikanska Repu-bliken är stor inom cementindustrin.

– Att Haiti själv skulle kunna till-verka cement verkar otroligt, med tanke på energikostnaderna, därför är det bra med samarbete. Men logistiken i hela landet måste förbättras. Bättre hamnar, bättre vägar, säger Peter Öström.

Peter är försiktig optimist.– Stora vägprojekt är på gång och

landet har öppnat upp. En satsning på turism pågår, framförallt i södern, och här finns en stor potential. Men det är många stötestenar på vägen. Framförallt måste Haiti få en fungerande adminis-tration.

En annan svensk, som också är inblan-dad i ett Haiti som reser sig ur ruinerna, är Björn Arnbäck, från Helsingborg, men sedan länge bosatt i Miami. Han arbe-tar åt ett haiti-amerikanskt byggföretag som heter R&R Construction S.A. Björn tar oss med på en dagslång rundtur, som innefattar hotellbyggen, bankhus och affärskomplex. Konstruktionerna skif-tar från fackverk i stål till betong. Inte i något fall betongblock. Vid flygplatsen är snart Servo hotell klart, med stomme helt i stål och med hotellrum bestående av färdiginredda containrar från Kina.

– Eftersom det ska bli stora glasfasader vid entrén, har vi inte bara jordbävnings-risk att ta hänsyn till utan också orkaner, säger Björn Arnbäck.

Trots att stålet importeras, pekar Björn på detaljer av haitiskt ursprung: en del av bjälklaget vid hotellentrén har tvärgåen-de förstärkningar av armeringsjärn.

– Det är en lokal haitisk uppfinning, som visat sig vara mycket stark. Experter har tidigare dömt ut metoden, men inga bjälklag av den här modellen lär ha kol-lapsat under jordbävningen, säger Björn Arnbäck.

När nu Björn gjort oss uppmärksamma på denna typ av stålbalk hittar vi den överallt. Även på St. Joseph, där vi själva bor.

Vi åKer Vidare i den myllrande tra-fiken, mot centrum, där Björn ansvarar för ett husbygge på fem våningar. Det är en haitisk beställare, och huset ska in-rymma finansbolag och banker. Det här är också ett fackverksbygge i stål, med kraftiga, armerade stödplattor för de bä-

rande delarna. Dessa ska sedan kopplas samman med betongbroar.

Armeringsjärnen bockas och kapas för hand. För den kraftigaste typen av järn går det åt fyra-fem man. Björn ondgör sig över att det är svårt att lära ut ny teknik, man vill göra som man alltid gjort tidi-gare. Både han och Peter efterlyser yr-kesutbildningar, som kan hjälpa till att lyfta landet.

– Här är alla självlärda och det blir svårare att lära ut nya byggnadsmeto-der, säger Björn Arnbäck.

Vi aVsluTar daGen med att åka upp till hotell Montana, där Björn bor och hjälper till med rekonstruktionen av den nästan helt förstörda anläggningen. Här

» Efter jordbävningen invaderades vi av utländska arkitekter och ingenjörer som ville hjälpa till, men de visste ingenting om landet... «

| Utblick |

2012-09-10 15:38

18 Betong 4 | 2012

Efter jord-bävningen

byggs fler hus med armerad

betong.

dog över trehundra personer, av vilka flera var FN-personal och representanter från olika hjälporganisationer. Ägaren själv, Nadmie Riddle, som Björn presen-terar oss för, var instängd i fem dygn i husruinerna. Hon var hårsmånen från att dö. Ett team från Dominikanska Repu-bliken lyckades till slut befria henne.

Tältlägren håller på att försvinna från huvudstaden, men det stora problemet är att hitta mark att bygga nytt åt alla bostadslösa. Ett stort projekt pågår ett par mil utanför Port-au-Prince, nära bergskedjan Montagnes trou d’Eau. Ett torrt och ogästvänligt område. Här växer hundratals små betonghus upp i långa rader, med plats för mellan 8 000-10 000 innevånare. De som ska bo här, är bo-stadslösa från tältlägren framför det ra-serade presidentpalatset.

Entreprenör är ett dominikanskt fö-retag. När vi kommer dit är det sent på eftermiddagen och ett hundratal arbetare är sysselsatta med armering av väggar för nya hus. En haitisk arbetare berättar att merparten av arbetskraften är dominika-ner av haitiskt ursprung.

– De har bättre erfarenhet av att gjuta i betong, medan vi haitier av tradition byggt i betongblock, säger Peter Öström.

När anläggningen står färdig om några månader, ska inflyttningen börja. Frågan är bara om det blir så lätt. Peter Öström är skeptisk:

– Även om husen är fina, föredrar nog många haitier att bo i tält, där de har sitt sociala nätverk. Det här riskerar att bli ghetton, med massor av nya problem.

Haiti söker vägar ut ur krisen efter jordbävningen. Vi som var här nio må-nader efter jordbävningen kan se stora framsteg. Det enda som är riktigt säkert vad gäller framtiden, är att det blir nya jordbävningar.

– Spänningen i jordplattorna finns kvar. Det kan dröja 30-40 år, men det kommer – här eller i någon annan del av landet. Då gäller det att vara förberedd, säger Clifford Chatelain.

» Tältlägren håller på att för-svinna från huvudstaden, men det stora problemet är att hitta mark att bygga nytt åt alla bostadslösa.. «

En haitisk uppfinning, fack-verksbalk med ditsvetsade armeringsjärn.


Betong 4 | 2012 19

| Utblick teknik |

nder senare år har Chile och Japan drabbats av svåra jordbävningar men med be-tydligt mindre skador än i

Haiti. Varför denna skillnad? Människan kan motverka effekter av jordbävning om man har tänkt igenom vad som kan in-träffa och har ekonomiska resurser för att kunna utföra det som man tänkt.

så här agerar man för att begränsa effekter av jordbävning:1. stadsplanerna skall göras så att man får fria ytor, såsom parker, och ett antal breda vägar som inte blockeras av ned-fallande byggnader. Räddningstjänster skall vara förberedda med förråd av tält, gaskök med mera så att den drabbade be-folkningen snabbt kan få mat och logi. Det finns erfarenheter från tidigare jord-bävningar om vilka områden som har olämpliga markförhållanden. Jordbäv-ningen kan för vissa jordarter åstadkom-ma kvicksandseffekter så att byggnader välter. Sådana områden skall undantas från bebyggelse!2. Byggnader skall utföras symmetris-ka för att hålla ner vridningseffekter av jordbävningen. Dubbelsymmetri är inte förbjuden. Det är klart olämpligt att grundlägga delarna av en byggnad på olika sätt.3. Byggnader görs helst antingen mycket styva (Modell ”Bunker”) eller flexibla så att de ”inte hänger med” jordbävnings-rörelserna. Bunkermodellen är i princip den bästa, men är dyrbar. En styv bygg-nad innebär små deformationer så att den med stor sannolikhet kan användas efter jordbävningen utan större skador. Den

flexibla modellen är den som tillämpas för höga byggnader i till exempel Tokyo. Vid jordbävningen rör sig byggnaden med stora deformationer och håller ihop utan att kollapsa, det vill säga personska-dor undviks. Däremot kan det bli skador på trapphus och annat så att byggnaden kräver reparationer för att fungera som den är tänkt.4. det är inte ekonomiskt rimligt ens i ett rikt land att dimensionera alla byggnader för de värsta jordbävningar som kan tän-kas. Man skall dock se till att sjukhus, brandstationer, räddningstjänstcentraler, skolor med mera är betydligt starkare än normala byggnader. Inte minst sko-lor är lämpliga för att härbärgera män-niskor som förlorat sin bostad. Det har funnits exempel på brandstationer vars byggnadskonstruktioner är superstarka, men där dörrarna har blivit odugliga så att det inte gått att få ut brandbilar och ambulanser.

Efter en jordbävning finns det byggna-der med olika former av skador:

• Helt kollapsade byggnader blir inte en fråga för ingenjörer, men desto mera för räddningspersonal.

• Helt oskadade byggnader borde inte innebära några problem. MEN: Det gäl-ler att det finns en kompetent ingenjör som kan inge förtroende hos de boende när han säger att byggnaden är helt säker att bo i även när det kommer efterskalv.

• Delvis skadade byggnader innebär problem. Å ena sidan behövs logi för de drabbade personerna. Å andra sidan finns risker för att byggnaden kommer att kollapsa senare.

• Erfarenhetsåterföring: Vilka områ-

den och vilka byggnadstyper har klarat sig sämst och bäst? Det gäller att inte glömma bort denna aspekt i allt det kaos som uppstår efter en jordbävning.

Byggnormerna i Sverige innehåller inga krav beträffande dimensionering mot jordbävning.

Enligt min kännedom har vi i Sverige enbart haft jordbävningsdimensionering för de senaste kärnkraftverkens säker-hetsrelaterade byggnader. De kärnkraft-verk det är frågan om är Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Det samma har även gällt för vissa senare ombyggnader av andra kärnkraftverk. Motsvarande gäller för de finska kärnkraftverken. Olkiluoto 3, som byggs för närvarande, är dimensio-nerat för jordbävning och de två finska verk som upphandlas just nu skall också dimensioneras för jordbävning. De svens-ka och finska kärnkraftmyndigheterna har utrett vilken typ av jordbävning som gäller för Fennoskandias geologi. Den ”nordiska” jordbävningen är kortvariga-re än till exempel den ”amerikanska” vil-ket är fördelaktigt eftersom det därmed blir mindre risk för resonanseffekter.

Grundregeln är att konstruktions-detaljer skall medge energiupptagning (”Duktilitet”). Byggfel avslöjas obarm-härtigt av en jordbävning. Byggfusk bi-drar nog till många kollapser

Med dagens datorhjälpmedel kan konstruktörerna utföra dynamiska be-räkningar på FE-modeller av byggna-den (FE= Finita element) och efterlikna jordbävningens svängningsrörelser. Man kommer dock långt med förnuft och överslagsberäkningar om man följer tidi-gare nämnda tumregler.

Genomtänkt byggande nyckel vid jordbävningardet kostar att bygga jordbävningssäkert vilket gör att rikare länder klarar jordbävningar bättre än fattiga. men många åtgärder handlar om att planera rätt. sten Forsström, sweco, berättar här om sina erfarenheter från jordbävningssäkert byggande. TexT: STen ForSSTröm

u

2012-09-10 15:39

20 Betong 4 | 2012

när arkitekten Toyo ito skulle rita Tama art university utanför Tokyo var kravet att det skulle vara jordbävningssäkert. med hjälp av konstruktören mitsuro sasaki blev det en fristående byggnad som vilar på gummikuddar i en stor betonglåda. TexT: roger AnderSSon FoTo:BiolA KAdiri

JapanGungande byggnad i

JapanGungande byggnad i

Jordbävningssäkra Tama Art University står bokstavligen i en betonglåda där den kan skaka fritt.


| Utblick teknik |

Tama arT uniVersiTy har mycket att begrun-da. Av dess fyra hörn är bara ett rätvinkligt, två av fasaderna är nämligen välvda för att ta upp omgivningens terräng. Så är också den

nedre av de två våningarnas golv sluttande. Två tredje-delar sluttar hela tre grader.

Konstruktionen består av bärande plåtar i generösa bågar som lämnar hela 75 procent av fasaden till glas-fönstrens möjligheter. Plåtarna har sedan begjutits med självkompakterande betong och ger smäckra väggar, en-dast 20 cm breda. Betongen, som alltså inte bidrar till den bärande konstruktionen, har tre andra funktioner: brandsäkerhet, hindra plåtarna att bukta och sist men inte minst, bidra till estetiken.

Bågarna från fasaden fortsätter in i byggnaden som ger intrycket av underjordisk källare med valv som leder vidare till nästa rum. Trots att spannen är på tolv meter smalnar valven ner till ett möte i fina kryss på endast 40 centimeter.

Hela byggnaden är jordbävningssäker och ska stå emot en jordbävning lika stor som den i Kobe, som hade mag-nitud 7,2 på Richterskalan. Byggnaden står därför på pe-lare med gummikuddar och kan röra sig fritt i en betong-låda som ska stå emot kringliggande jordmassor.

ananHela byggnaden vilar på gummikuddar och en givare visar om byggnaden rört sig ur sin position om det uppstår en jordbävning.

Konstruktören och arkitekten har lyckats skapa en smäcker byggnad trots att den står emot en jordbäv-ning lika stor som den i Kobe.

Betong 4 | 2012 21

2012-09-10 15:39

SOM GJUTET.På Swerock utvecklar och tillverkar vi betong som anpassas efter dina byggkrav och speciella behov. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbe-tar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forsknings-projekt.

Med 40 betongfabriker - från norr till söder - är vi en av Sveriges största leverantörer av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

enligt ISO 9001 och 14001.

www.swerock.se

BET0412_22-27_forbifartsthlm.indd 22-23

| inBLiCK |

Betong vs asfalt. De två alternativen ställdes mot varandra när Trafikverket skulle välja beläggning till

Förbifart Stockholm. Betong utsågs till det klart bästa alternativet. Nu startar dessutom ett unikt försök med en

helt ny typ av väg i Sverige – ”rillning” av betongväg. TexT: Maria HagsTröM Bild: ToMas öHrling

Betong vinnare i slaget om

Förbifart Stockholm

Betong 4 | 2012 23

2012-09-10 10:45

| InblIck |

24 Betong 4 | 2012

mincips

FörbiFart Stockholm är ett av Sveriges genom tiderna störs-ta infrastrukturprojekt. Vägen som binder samman norra och

södra delarna av Stockholms län har dessutom en av världens längsta tunn-lar i stadsmiljö. Den 21 kilometer långa vägen kommer att bestå av 18 kilometer tunnlar för att skona viktiga natur- och kulturvärden.

Men under jord, nere i tunnlar, är det alltid en utmaning att hålla luften så ren som möjligt, när det nu dessutom hand-lar om en väg som trafikeras av upp till 140 000 fordon per dygn i hög hastighet blir utmaningen ännu större. Risken är stor att luften blir fylld med dåliga par-tiklar. Det är den främsta anledningen till att förbifarten görs i betong. Enligt mätningar som gjorts på asfalt- och be-tongsträckor på E4:an förbi Uppsala var partikelhalterna för betong 30 pro-

cent lägre än asfalt, för dubbade däck.När de två beläggningsalternativen as-

falt och betong ställdes mot varandra i en utredning från Trafikverket visade sig betong vara ett bättre val på de flesta av punkterna.

– Valet av betong beror i första hand på att det blir mindre partiklar i luften, men det finns andra aspekter, till exem-pel är det mindre rullmotstånd och det kan minska bränsleförbrukningen och utsläpp av koldioxid. Det handlar ju om många fordon som ska passera där un-der vägens livstid, säger Björn Kullander, Trafikverkets specialist på vägkonstruk-tioner.

Ännu bättre tror Trafikverket att be-tongvägen kan bli om den räfflas. Det skulle kunna bidra till att minska både trafikbuller och partikelhalter. Därför har ett försök inletts på E4:an utanför Uppsala. En kilometer av betongvä-

gen har räfflats djupt i vägens riktning, så kallad ”rillning”, för att testa en ny tanke: är det möjligt att absorbera ljudet från bilarnas däck genom att ”kapsla in” det i rillornas hålrum? Tester har tidigare gjorts i USA som har visat att vägbullret minskat. Förhoppningen är att rillningen ska minska friktionen genom att däckens kontakt med vägbanan blir mindre och därmed också påverkar bensinförbruk-ningen.

– Det är det vi vill testa i Sverige och om det fungerar för vårt nordiska klimat. Till skillnad från USA har vi dubbdäck, vi vill se om det håller för dubbdäcken och om det kan vara någonting för För-bifart Stockholm. Det här är nytt för oss, vi vet inte om det är bra eller dåligt, säger Björn Kullander.

Försöket kommer att följas och utvär-deras under några år. Förbifart Stock-holm börjar byggas hösten 2013, men

Trafikverkets utredning visade att betong var det bättre materialet för Förbifart Stockholm. Under-hållskostnaderna och konsekvenserna vid brand var några avgörande faktorer.


det dröjer flera år innan man kommer till att lägga körbanans beläggning. Björn Kullander har stora förhoppningar på att bullret ska minska ordentligt med de räfflade vägarna och att det är något som kan användas till Förbifart Stockholm. Om rillningen bidrar till att minska par-tikelhalten är mer osäkert. Däremot vet man att betongbeläggningen i sig innebär färre partiklar jämfört med asfalt. Slita-get på betongvägar är mindre än på asfalt när det gäller dubbade däck och spårut-vecklingen är mindre. Enligt Trafikver-kets rapport är spårdjupet på betong 2,4 mm efter sju år och på asfalt 10,0 mm.

Asfalt ligger också i lä när det gäller att spara belysning i tunnlarna eftersom betongen är ljus i färgen och reflekterar mer ljus. I rapporten framgår att om man har lysrör och jämför en kilometer tun-nelrör är effektförbrukningen 28 kW med asfalt och 18 kW med betong. Skill-

Betong vs AsfaltSpårbildning och Slitage – mindre med betong. Spårdjupet på betong är 2,4 mm efter sju år och på asfalt 10,0 mm. partiklar – halten av partiklar är 30 procent lägre med betong när det gäller dubbdäck, men något lägre för asfalt när det gäller friktionsdäck. rullmotStånd – mindre när vägbanan är i betong, leder till mindre bränsleförbrukning. För lätta fordon är förbrukningen 1,1 procent lägre på betong. För tunga fordon har både svenska och utländska mätningar pekat på att skillnaden är 4-5 procent.ljuShet – betong är ljusare och sparar därför på belysning i vägtunnlar. buller - Slitlager av asfalt och betong har likvärdiga bulleregenskaper vid samma stenstorlek.brand – Konsekvenser vid en omfattande brand är större med asfalt. Den kan börja brinna.reparation och flexibilitet – Asfaltreparationer kräver kortare åtgärdstid.koStnader – Investeringskostnaden är lägre om man använder asfalt. Även tidsvinst och flexibilitet är ett plus för asfalt. Men ser man det mer långsiktigt är slitaget mindre på betong och det förekommer inte någon plastisk deformation, vilket gör att underhållskostnaden blir betydligt lägre.

Kostnader investering och underhåll investering underhåll summa (under 40 år) asfalt 190 mkr 160 mkr 350 mkrBetong 200 mkr 45 mkr 245 mkr

Källa: Trafikverkets rapport: E4 Förbifart Stockholm, PM Redovisning av beläggningsalternativen Asfalt och Betong

Betong 4 | 2012 25

2012-09-11 12:52

| inBLiCK |

26 Betong 4 | 2012

mer om

Förbifart StockholmFörbiFart Stockholm är ett av Sveriges genom tiderna största infra-strukturprojekt. Det blir en ny sträckning för E4:an väster om Stockholm. Leden binder samman de norra och södra länsde-larna, avlastar Essingeleden och in-nerstaden och minskar sårbarheten i Stockholms trafiksystem. av vägens 21 km går drygt 18 km i tunnel.restiden för hela sträckan beräknas till 15 minuter. byggstart planeras till hösten 2013 och byggtiden är åtta till tio år.Förbifart Stockholm beräknas kosta cirka 28 miljarder kronor, varav 80 procent finansieras av trängselskatt och 20 procent av staten. Det stora projektet har skapat de-batt. Motståndare menar att det kan bidra till fler bilar, koldioxidutsläpp och att det är en stor kostnad. istäl-let anser man att pengarna borde satsas på utbyggd kollektivtrafik, de menar att det inte finns pengar till båda. De som är för projektet menar att vägen behövs med tanke på den snabbt växande befolkningen i Stockholm, att trafiksystemet behöver bli mer miljöanpassat och effektivt och att förbifarten leder till snabbare resor och transporter i regionen. regeringen beslutade 3 september 2009 att tillåta byggan-det av Förbifart Stockholm.

Förbifart Stockholm blir mestadels under jord. Av 21 km blir 18 km tunnel där cirka 140 000 fordon per dygn kommer passera.

naden är 36 procent. Detta leder till en driftskostnadsbesparing under 40 år med ungefär 125 miljoner kronor med priset 1 kr/kWh.

En nackdel med betongen är i tillverk-nings- och byggskedet då det är en större miljöbelastning genom koldioxidutsläpp.

– Men sen hämtar man hem det där och det blir till ett plus under betongens hela livslängd, säger Björn Kullander.

När man ställde beläggningsalternati-ven mot varandra tittade man också på vad som händer om en brand uppstår i en tunnel. Konsekvenser vid en omfattande brand är större om vägbanan är av asfalt. Anledningen är att hettan runt branden kommer att stiga och eventuellt leda till att en stor asfaltyta börjar brinna. Det är en orsak till att till exempel Öster-rike endast tillåter betongbeläggningar i tunnlar.

Trots de många fördelarna är betong-vägar fortfarande sällsynta i Sverige, det finns bara sex till sju mil i hela landet.

– Tyvärr är det så. Det som har gjort att det hittills har varit svårt att få bygga

betongvägar är det här med finansie-ringen. Man har inte sett på det här som en helhet, med både investering, drift, underhåll och samhällsnyttan. Man har bara kollat på vad det kostar att bygga och då det är lite dyrare med betong. Man tittar inte på att betongvägen håller i ungefär 40 år och asfalt i 20 år eller att man efter sex år på asfalt måste gå till-baka och göra ett nytt lager. Den första underhållsåtgärden på betong är kanske först efter 20 år, säger Björn Kullander och fortsätter: Att vi har så få betongvä-gar kan också bero på att asfaltsindustrin i Sverige är väldigt stark, medan det sak-nas kompetens för drift och underhåll av betongvägar.

Därför anser Trafikverket att det är angeläget att förbättra kunskap om ska-dor och underhållsmetoder för betongvä-gar. Och att Förbifart Stockholm görs i betong efter en omfattande utredning, skulle kunna bidra till mer betongväg i Sverige så småningom.

Björn Kullander tycker att något har börjat hända inom Trafikverket, att man

börjat förändra sättet att se på betong. Han tror att vi i framtiden kommer att få se fler betongvägar där det är mycket trafik.

– Jag hoppas att det ska lossna lite nu och att man ska se just fördelarna på ett längre perspektiv, säger han. Men man måste upp till en viss trafikvolym innan det lönar sig. I Förbifart Stockholms tunnlar är betongen självskriven, inte bara för att den innebär sänkta partikel-halter och färre avstängningar för repara-tioner. I Förbifart Stockholm talar vi om kanske 140 000 fordon per dygn. Där om någonstans i Sverige är betong ett bra al-ternativ, säger Björn Kullander.

| inBLiCK |


Cementas vision

nollutsläppav CO2

En nollvision för betong bygger på teknik-språng, vardagseffektivisering och livscy-kelperspektiv. Effektivare produktion och styrsystem, lägre energiförbrukning med större andel biobränslen och produktutveckling – allt påverkar och bidrar till lägre utsläpp.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 54 000 medarbetare i fler än 40 länder.

2012-09-10 10:45

Kan en betongvägg se ut hur som helst?

BET0412_28-33_annedal.indd 28-29

Betong 4 | 2012 29

| Arkitektur |

Boutställningen Annedal 2012 bjöd på 24 visningslägen-heter som 22 byggherrar stod bakom. Mycket inrednings-inspiration, förstås. Men Tidskriften Betong var där och letade betong.TexT: RogeR AndeRsson foTo: MARTinA HolMgRen

Betong 4 | 2012 29

Bo i betong i

Annedal

Två sätt att använda fasadelement syns tydligt på boutställ-ningen i Annedal. Det främre huset har förstärkt skar-varna genoma att färga dem, det bor-tre har blindskarvar och trollar bort dem.

2012-09-10 16:23

30 Betong 4 | 2012

På 1990-TAleT var det hög-konjunktur för bostadsmässor, medan 00-talet varit lite mer sparsmakat.

– Jag tycker bostadsmässor är bra, be-sökarna har chans att få en sammanfatt-ning och se många olika lägenheter, säger Mats Egelius, arkitekt på White, som är en av de många inblandade i Annedal i västra storstockholm.

Han har själv ritat ett av de intressan-taste betongkvarteren på utställningen. Vita elementfasader med rillor som får det att likna plankor som spikats upp på fasaden.

– På det sättet trollade vi bort de ho-risontella skarvarna. Som du ser har vi anpassat rillorna till fönstren och de fort-sätter ut i murarna på gården, säger Mats Egelius och blickar runt på utegården.

Bredvid står Staffan Grundmark, re-gionchef Stockholm på Besqab, som gav Mats uppdraget.

– Vi ville ha betongelement, det är en trång byggplats och det är en fördel att kunna montera snabbt. Fönstren var på plats vid leverans, så vi har sluppit alla ställningar Jag tror att prefab även blir

billigare i längden, säger Staffan Grund-mark.

Även radhuslängan fick bli i betong.– Det hade kanske blivit billigare med

trä, men ett stenhus blir inte så rassligt. Du får rejäla fönsternischer, säger Staffan Grundström.

Radhuslängan är byggd i suterräng med dubbla våningar mot Bällstaån.

– Vi höjde upp gården för att få bättre vattenkontakt, under ligger ett garage, säger Mats Egelius.

Förutom kravet på att använda be-tongelement ställdes Mats Egelius inför ett annat krav. Buller. Som för att bekräf-ta vad han säger rullar ett godståg förbi på andra sidan Bällstaån.

– Alla boende ska kunna sova med öp-pet fönster, så kallat tyst fönster. Som du ser ligger fönstren i ljudskugga av ingla-sade balkonger. Balkongerna är också lite vinklade och ligger omlott så att ljudet inte studsar, säger Mats Egelius.

Balkongerna är i betong och taket på balkongerna är i glas vilket ger stora ljus-insläpp.

– Jag tycker så många som möjligt borde komma hit och kolla. Stockholm

| Arkitektur |

Per Johansson och Stefan For-slund från Joliark berättar om sina punkthus längs Bällstaån.

I Whites kvarter ingår radhus ner mot vattnet, även dem med

betongelement.


Balkongerna är trekantiga för att minska bullret. Då behövs dessutom bara en infästning. Elementen löper över två våningsplan och innehåller inga fönster. Notera att den yttre skivan i kantelementet är tunnare och löper ut över långsidans element.

2012-09-10 16:23

| Arkitektur |

32 Betong 4 | 2012

Stad är ganska njugga när det gäller ele-mentfasader för att de inte gillar skarvar. Här syns de ju inte, säger Mats Egelius.

Längre ner längs Bällstaån ligger Einar Mattsons område. Tre huskroppar, 68 lä-genheter, som står med kortsidan mot ån. Även här var förutsättningarna betong-element, men arkitekterna på Joliark, Per Johansson och Stefan Forslund, valde en annan lösning än Mats Egelius.

– Skarvar kan vara intressanta, tycker vi. Därför färgade vi skarvarna, säger Per Johansson.

Fasaden är inte bärande på långsidorna vilket ger utrymme åt en finess.

– Vi har inga fönster i elementen, utan har hela element mellan fönstren i två vå-ningar som vi varvar, säger Stefan Forslund.

Varför då? Både Stefan och Erik tittar på varandra och skrattar. Det blir Stefan som får förklara:

– Ett betongelement kostar lika mycket oavsett om du har gjort hål för fönstret eller inte. Du betalar för hålet, så att säga. Nu får vi mer betong för pengarna.

Det mellersta huset är lätt falurött, medan de två andra är svartgrå. Den svar-ta nyansen går igen i det röda husets fogar och i alla de tre husens fönster.

– Det gör att det ser ut som det röda huset har fler hål i sig, medan de svartgråa blir mer som en enda hel yta, säger Stefan Forslund.

Även här var bullerreducering ett krav, något som löstes med trekantiga balkonger.

– Med trekantiga balkonger behöver du

bara ett stag som håller dem uppe, vilket spar pengar, säger Per Johansson.

Kortsidans element är bärande, men arkitekterna ville inte ha de breda kan-terna som ett sandwichelement ger. Det löstes genom att den yttre skivan i ele-mentet gjordes tunnare och löper ut över långsidans element.

Huskropparna kragar ut mot Bällsta-ån och liksom sträcker sig ut över vatt-net. För att få den effekten valdes en påle som delar sig i fyra upp mot huset. Det var också ett billigare alternativ än flera pålar.

– Lekplatserna har vi ritat som små bryggor och vi har även dimensionerat området för den 100-årsflod som kom-mer, säger Stefan Forslund.

| Arkitektur |

Fem svar om bomässor Mats Egelius, White arkitekter, och författare till rapporten Bo-stadsmässor på 90-talet svarar.

1. Ger bostadsmässor bättre arkitektur?Ja, lägstanivån höjs. Men annars är det ingen skillnad att rita till en mässa. Vad byggherren vill betala och vad de boenden vill köpa för styr.2. Vad är skillnaden mellan bostadsmässan i Ham-marby sjöstad ocH den i annedal?Sjöstan var mycket funkis där allt ser väldigt lika ut. Annedal är mer till-låtande, här accepteras mer och variation är ett uttalat mål.3. Vad Gör en lyckad bomässa?Börja med en arkitekttävling om planen och fortsätt sen med tävlingar om några byggnader i området. Området måste vara koncentrerat med ett mässcentrum med tydlig översikt. Området ska vara delvis inflyttat och visningslägenheter med teman för fiktiva personer är bra. Konferen-ser och varumässor är mindre lyckat.4. Vad minns du bäst från andra bomässor?Det inglasade uterummet i Upplands-Väsby, de ekologiska stadskvarte-ren i Västerås och detaljomsorgen på Stumholmen i Karlskrona.5. Hur ViktiGa är bomässor?Svenskt husbyggande kan bli en exportvara och vi har mycket att visa upp internationellt. Mässorna borde utvecklas till internationella turist-attraktioner, men då måste det få kosta och då behövs statliga insatser.

Mats Egelius från White löste bullerproblemet genom att glasa in balkongerna och placera dem omlott. Notera rillorna i elementen som gör att skarvarna inte märks.


Säljare!Vi behöver förstärka med fler säljare.

Välkommen med din ansökan till: Rolf Dickman AB, Sporreg. 15, 213 77 Malmö eller på E-mail [email protected] senast den 15 oktober.

Nu söker vi både resande säljare och innesäljare. Vi erbjuder ett roligt och spännande jobb med mycket kundkontakt hos entreprenörer, ingenjörer och beställare i ett satsande företag som numera ingår i den tyska Max Frank-koncernen. Som säljare kommer Du att jobba med hela försäljnings- processen, från kundbesök, rådgivning och anbuds- lämnande till avslut. Vi söker både Dig som vill arbeta på vårt Malmökontor och Dig som vill arbeta som resande säljare.

Din bakgrundVi ser helst att Du har erfarenhet av byggbranschen och/eller byggteknisk utbildning samt har sälj- erfarenhet.Du har körkort och är van att planera Din tid.

För mer informationBesök vår hemsida, www.rolf-dickman.se eller ring VD Mats Dickman 040-947070.

Sedan maj 2012 ingår Rolf Dickman AB i Max Frank-koncernen och är ett dotterbolag till Max Frank GmbH & Co. KG, en av Europas största familjeägda tillverkare och leverantörer av tekniska lösningar för byggindustrin. Rolf Dickman AB har huvudkontor i Malmö och lokala kontor i Stockholm och Köpenhamn. Vi erbjuder idag innovativa produkter inom fem olika områden: distanser, formteknik, armeringsteknik, tätningsteknik och byggnadsakustik.

2012-09-10 16:23

| betonggalan |

34 Betong 4 | 2012

Betonggalan 2012 anordnas den 22 november i Berns Stora Salong. Temat i år blir ”Ung&Tung” med målet att lyfta fram betongsektorn som en attraktiv arbetsgivare. I år blir höjdpunkten en modeshow i samarbete med dansgruppen Urban Angels. Vi har 800 biljetter, mer än hälften är redan sålda.

Precis som tidigare delar vi ut priser i sju kategorier. Sju kunniga juryn har tagit fram tre nomineringar i varje kategori. Vinnaren utses genom röstning på hemsidan www.betong.se. Där får du även all information om hur du beställer biljetter med mera.

Röstningen startade den 17 september.

Ung och tung Betonggala!Ung och tung Betonggala!

Årets Miljöpris:

•Borgarfjord 3 -Återbruk av kontor med betong-stomme, Fastighetsägare Areim

•Klimatkontrakt för Hyllie, Malmö stad, E.ON och VA SYD

•Passivhuset Lärkträdet, Vara Bostäder

Årets Betongarkitekt:

•Petra Gipp

•Johan Celsing

•Claesson Koivisto Rune

Årets Betongdesigner:

•Britt-Ingrid Persson

•Amalia Årfelt

•Birgitta Stenberg

Årets Betongforskare:

•Oskar Larsson, LTH

•Lars Wadsö, LTH

•Jerry Hedebratt, Tyréns

Årets Betongentreprenör:

•Henrik Rosenberg, Svea Betong och armering

•Ove Irvenå, Veidekke

•Kjell Johansson, NCC

ÅRETS BETONGKONSTRuKTöR:

•Åke Solfeldt, WSP

•Mikael Hallgren, Tyréns

•Christer Carlsson, Ramböll

Årets Montageledare:

•Mattias Wikman, Högsbols Montage

•Krister Collin, Starka

Årets nominerade:

BET0412_34-35_betonggalan.indd 34-35

Vid utvecklingen av nya ytor arbetar vi gärna tillsammans med

våra kunder för att skapa unika fasader som passar varje

specifi k byggnad. I Stockholm och Herrljunga har vi show-

rooms där vi kan visa upp det mesta som går att göra med en

betongfasad. Vi har också laboratorier i anslutning till våra

fabriker dit vi gärna bjuder in så att vi tillsammans kan ta fram

prover och prototyper tidigt i projektet. Våra kunder är ofta de

som driver utvecklingen framåt. Gå in på strangbetong.se/

fasadytor och låt dig inspireras av fasader vi redan tillverkat

och ring oss gärna när det är dags för nästa projekt.

Smartare byggande

Vackra och smarta fasader

SIC

KL

A G

YM

NA

ST

IKH

AL

L. G

IPP

AR

KIT

EK

TB

YR

Å. G

RA

FIS

KT

MO

TIV

: MIK

AE

L GÖ

RA

NS

SO

N.

strangbetong.se/fasadytor

2012-09-11 12:54

Sto Scandinavia AB I Tel 020-37 71 00 I www.sto.se

Kompletta systemlösningar

Konstruktioner som ska leva länge måste få vård i rätt

tid. Varje konstruktion är unik och måste behandlas

efter sina specifika förutsättningar. För funktionell och

varaktig renovering av betongkonstruktioner krävs

systemlösningar. Välj samtidigt en vacker kulör.

Sto kombinerar teknik och estetik.

• Betongrenovering

• Betongskydd

• Balkonger

• Golv

• Kolfiberförstärkning

• Sprutbetong

BET0412_36-37_betongforeningen.indd 36-37

Betong håller för tidens tandEtt 100-års juBilEum sätter onekligen perspektiv på saker och ting. Visst har betongbranschen utvecklats! En bransch som så ofta karakteriseras av traditioner och snigelfart har, särskilt sedan jag själv påbörjade min karriär, visat annat än bara ambitioner. Många idéer och drivkrafter i branschen kommer från materialindustrin och det tycks alltid finnas ett svar på problem som uppkommer eller en trend som växer fram. Och det kommer i vågor.

Idag talar vi mycket om produktivitet och effektivitet. Det-ta är ju inget nytt. Men det går idag att angripa frågorna på nya sätt, med nya verktyg och i nya samarbetsformer. Många av lösningarna på dagens problem finns redan. Materialtill-verkare har genom åren identifierat problem och möjligheter i tidiga skeden och det är bland annat i samarbeten med entre-prenörer som många lösningar förverkligas. Branschen håller tillsammans i många av lösningarna och levererar dessa när efterfrågan finns och kommunikationen mellan parterna är tydlig. Då utvecklas branschen.

Betongföreningen har under hundra år lyckats väl med sin uppgift att vara ett nav för utveckling i såväl betongbranschen som hela byggsektorn. Tekniska rapporter är ett exempel på hur central betongföreningen är. Men, som i så många andra områden, så är det först och främst människor som ger liv åt utvecklingen. Betongföreningen har alltid varit en plats för engagerade personer, en naturlig mötesplats som skär genom hela byggsektorn. Betongföreningen har alltid värnat om sina medlemmar och på så sätt sitt oberoende.

Något som skiljer 100 år åt är kommunikationen. Idag växer det fram helt nya sätt att kommunicera och det finns nätverk som sträcker sig globalt. Inom Betongföreningen tror vi att människor idag måste erbjudas flera sätt att förvalta sitt engagemang. Ett stort engagemang betyder inte att man ska lägga allt annat åt sidan. Det betyder främst att man har en vilja att förvalta vad man anser är viktigt, på ett personligt plan eller för branschen.

Vi tror att Betongföreningen kan fortsätta att bidra till en teknisk utveckling av samhället i många hundra år till. Vi tror att det är i mötet mellan människor med olika kompetenser och erfarenheter som problem löses och framtiden byggs och att detta är något värt att värna om. Under 100 år har Betong-föreningen på många sätt möjliggjort detta genom seminarier, möten och stora branschdagar, men i framtiden ska det också ske genom diskussionsforum i sociala medier eller på hemsi-dan. I likhet med branschen angriper vi frågorna på nya sätt, med nya verktyg och i nya samarbetsformer.

Det startar idag. Låt oss mötas i de nya arenorna. Vi dis-kuterar nya tekniska rapporter på LinkedIn, du finner kom-mande seminarier på Facebook och du kan påverka din Be-tongbyggnadsdag 2012 genom #BBD12!

Johan Söderqvist, Ordf. Programråd Öst

» Något som skiljer 100 år åt är kommunikationen. Idag växer det fram helt nya sätt att kommunicera och det finns nätverk som sträcker sig globalt. «

Betong 4 | 2012 37

1912-2012100 år – 100 aktiviteter!

Vi välkomnar våra nya medlemmar!Peter Aronsson, Finja Prefab, Martin Axelsson, Martin Axelsson Consulting, Jan Flodén, Projektgaranti, Göran Gamsäter, gamsäter Media AV, Emil Hedman, Skanska, Johan Holkers, Holkark, David Jarrin Peters, Stomkon Byggprojektering, Bengt Johansson, Bengt Johansson Byggnadskonstruktioner, Mohamed Kiswani, Projektgaranti, Jonas Lind, Betongindustri, Leonhard Schneider, Finja Prefab, Thomas Sjöberg, ÅF, Bo Steendahl, e. Pihl & Søn, Charlotte Urhammar, ebab i Stockholm och Kent Andersson, Betongsliparna.

1912-2012100 år – 100 aktiviteter!

2012-09-11 12:56

38 Betong 4 | 2012

Betongföreningen fyller 100 år. Mycket har hänt, annat är sig likt. Johan Silfwerbrand, chef på CBI Betonginstitutet, och ordförande i Betongföreningen under perioden 2000-2005 har gjort en sammanställning uppdelat på föreningens aktiviteter.TexT: Johan Silfwerbrand

Svenska Betong- föreningens historia

FöreningsmötenaKärnverKsamheten i föreningen har alltsedan begynnelsen varit föreningsmötena. Innehållet i de första decenniernas möten finns utför-ligt beskrivna i tidskriften Betong. De var precis som idag en blandning av föredrag, diskussioner och studiebesök.

År 1941 arrangerade föreningen utställningen ”Cement och Betong 1941” för att markera 100-årsminnet av portlandcementets uppfinning. Utställningen öppnades av kronprins gustaf Adolf (senare kung gustaf VI Adolf). tyngdpunkten för föreningsverksamheten har legat i Stock-holm, men enskilda föreningsmöten har sedan länge förlagts till andra orter. År 1995 breddade föreningen sin verksamhet genom att inrätta ett programråd för västra Sverige. Det fick 1998 respektive 2000 efterföljare i södra respektive östra Sverige.

Tidskriften Betongvid sidan av föreningsmötena är tidskriften Betong det som bäst symboliserar föreningen. tidskriften Betong utkom första gången under våren 1916, alltså bara fyra år efter föreningens bildande. tidskriften utkom regelbundet med fyra nummer per år med minst 16 sidor per nummer.

Betongs förste redaktör var civilingenjör g. Chatillon-Winbergh.

Under en lång period, 1926-1937 var Hjalmar granholm, sedermera professor i byggnadsteknik vid Chalmers, tidskriftens redaktör.

Nordisk Betongefter andra världskriget var det nordiska samarbetet starkt inom många delar av samhället. På svenskt initiativ skapades tidskriften nordisk Betong som var ett samverkansprojekt mellan de nordiska betongföreningarna med nordiska Betongför-bundet som huvudman. tidskriften utkom första gången 1957 och ersatte den helsvenska tidskriften Betong. Bland svenska re-daktörer för nordisk Betong kan nämnas professor Sven gabriel Bergström, professor

I början av förra seklet hade den snabba utvecklingen av betongtekniken – den arme-rade betongen introducerades i Sverige kring 1900 – lett till att ett antal personer an-såg att man behövde bilda en sammanslutning för dem som var verksamma inom be-tongfacket för att diskutera betongtekniska problem och verka för betongteknikens främjande. Den 23 november

1911 samlades 13 herrar på restaurang Kronprinsen i Stock-holm för att åstadkomma en betongförening. Bland dem var Carl Forssell, sedermera stridbar professor i byggnadsstatik vid KTH och riksdagsman, och kusinerna Henrik Kreüger, se-

nare professor i byggnadsteknik och rektor vid KTH, och Ivar Kreuger, vårt lands mest kände väg- och vattenbyggare.

Svenska Betongföreningen bildades vid ett sammanträde den 15 januari året därpå, alltså 1912. Föreningen hade re-dan från starten både enskilda och korporativa medlemmar (firmor kallades de då). Vid stiftandet ingick fyra enskilda medlemmar, däribland Carl Forssell och Henrik Kreüger, och sex firmor av vilka Skånska Cementgjuteriet, Contractor och Kreuger & Toll kan nämnas. Till förste ordförande valdes in-genjör Olof Kjellström. Forssell blev sekreterare.

Tio år efter grundandet hade föreningen vuxit till 97 en-skilda och elva korporativa medlemmar. År 1932 var man 176 plus 30, år 1937 vid tjugofemårsjubileet 274 plus 34 och år 1951 hade föreningen 565 enskilda och 42 korporativa med-lemmar. 1990 låg föreningens medlemsantal på cirka 900 en-skilda och drygt 40 korporativa medlemmar och just nu är medlemsantalet drygt 700 enskilda och cirka 50 korporativa.

Starten

Ivar Kreuger, en av Betongförening-ens grundare


Betong 4 | 2012 39

1912-2012Vi firar 100 år | 1912-2012

Mogens Lorentsen, teknisk dr nils Petersons, teknisk dr Åke Skaren-dahl, civilingenjör Sten Forsström och civilingenjör Poul Mortensen. nordisk Betong upphörde 1990 efter att först den danska och se-dan den norska betongföreningen dragit sig ur projektet.

Tidskriften Betong igenÅr 1991 återuppstod tidskriften Betong, vilket innebar att Svenska Betongföreningens medlemmar inte behövde göra något avbrott i betongläsningen. Från början var

det Byggförlaget med Margareta Redlund som producerade tidningen. Från 1994 var Bo göran Hellers redaktör och Bygg och Bo Media producerade tidningen. Från och med 2004 produceras tidskriften Betong i egen regi med Roger Andersson som chefredaktör. Sen 2010 återfinns den i aktiebolaget Betong Media AB som ägs till en tredjedel av Betongföreningen. De övriga ägarna är Cementa och Svensk Betong.

BestämmelsersvensKa Betongföreningen har alltid verkat för att det skapas rationella tekniska bestämmelser och rekommendationer. Redan 1915 tillsatte föreningen en kommitté som utarbetade ett förslag till enhetliga betongnormer för hela landet. ett annat exempel är ett yttrande från föreningen år 1924 till Kungl. Maj:t angående nya byggnadsstadgan och dess bestämmelser om arbetsledarekompetens för betong- och armerade betongarbeten, men det finns många fler. Från och med 1991 har föreningens kommittéverk-samhet vuxit kraftigt och resulterat i 17 rapporter, den första av dem handlade om beständiga betongkonstruktioner.

Stöd till FoUi äldre tider hade föreningen även möjlighet att stödja forsknings-arbeten. År 1917 skänkte föreningen 3 000 kr till KtH som bidrag till undervisningslaboratorier, år 1926 fick Statens Provningsanstalt 500 kr för en undersökning av betongrörs beständighet och samma år fick ovan nämnde Carl Forssell 1 000 kr för att studera hållfastheten hos betongplattor vid koncentrerad belastning. Det var måhända embryot till den forskning om genomstansning i betongplattor som KtH bedrivit under hela andra hälften av 1900-talet. Under de första 25 åren delade föreningen ut anslag på sammanlagt 23 915 kr, men så var också den korporativa medlemsavgiften kopplad till företagens årsomsättning.

Internationellt samarbeteredan frÅn Början deltog en eller två av föreningens medlemmar varje år i tyska betongföreningens årsmöten. Föreningen blev till och med medlem i Deutscher Beton-Verein år 1927. tre år senare gick man med i Internationella föreningen för bro- och byggnadskonstruktioner (IABSe) där föreningen fortfarande finns kvar. Svenska Betongföreningen har även varit aktiv i internationella organisationer som CeB (Comité euro-International du Béton, grundad 1953) och FIP (Fédération Interna-tionale de la Précontrainte, grundad 1952). Idag är Svenska Betongför-

eningen medlem i fib (Fédération internationale du béton) som skapades genom en sammanslagning av CeB och FIP 1998. Svenska Betongfören-ingen samverkar också med andra föreningar inom europa. I början av 1990-talet bildades european Concrete Societies network (eCSn).

Nordiska BetongförbundetnordisKa BetongförBundet bildades åren efter andra världskriget och anordnar nordiska betongkongresser, ger ut publikationer, arrang-erar kommittéarbete samt medverkar till forskningssamarbete bland annat genom att hålla nordiska betongforskningsmöten. Vi har redan berört nordisk Betong som alltså upphörde 1990. Förbundet ger dock även ut en vetenskaplig publikation: nCR, nordic Concrete Research, grundad 1982.Sedan 1953 arrangeras nordiskt Betongforskningsmöte vart tredje år.

Guldmedaljeninför svensKa Betongföreningens 40-årsjubileum 1952 beslutade föreningen att inrätta ett pris – Svenska Betongföreningens guldmedalj – att utdelas ”som belöning för insatser av betydelse för betongteknikens utveckling” som det heter i stadgarna för medaljen från november 1950. De första guldmedaljerna gick till professor Carl Forssell och civilingenjör g Sam Lalin. Därefter har ytterligare 33 perso-ner belönats.

Swedish Concrete AwardsvensKa Betongföreningen delar även ut ett internationellt pris, Swedish Concrete Award. Föreningen arrangerade 1982 en internationell kongress inom FIP i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Primus motor var hedersledamoten Kurt Månsson, som tyvärr gått bort. Av behållningen från den kongres-sen bildade föreningen fonden Swedish Concrete Award. Swedish Concrete Award delades ut första gången 1985 till professor Ben C. gerwick från USA. Därefter

har medaljen delats ut vartannat år till ytterligare 14 forskare och arki-tekter. Senast belönades den isländske professorn gudni Jóhannesson.

Organisationunder de första decennierna drevs Svenska Betongföreningen av ett verkställande utskott. Det bestod av tre enskilda medlem-mar och tre representanter för de korporativa medlemmarna. Därefter bedrevs verksamheten huvudsakligen av föreningens styrelse. År 1991 bildades Svenska Betongföreningen Service AB som vid sidan av den ideella föreningen driver föreningen idag. Vd för bolaget var sedan starten civilingenjör Patrik Hult, men sen 2011 är Richard McCarthy vd på deltid. till vardags återfinns han på CBI Betonginstitutet. Verksamheten har de senaste decennierna vux-it kraftigt med flera olika råd.

Bo Göran Hellers, redaktör för Tid-skriften Betong 94-03.

Peter Märkli, mottagare av Swedish Concrete Award 2001.

Patrik Hult, Svenska Betongföreningen Service AB:s tidigare vd.

Sten Forsström, en av redaktörerna för Nordisk Betong.

2012-09-10 15:56

40 Betong 4 | 2012

Medlemmar är vi allihopa…

Varför är ni medlemmar i Betongföreningen?I år fInns det väl 100 svar? Men skall jag välja ett svar så är det att det ger ett fantastiskt nätverk inom betongområdet. och alla kan vara spindeln.

Johan Silfwerbrand, CBI Betonginstitutet

BetongByggnadsdagen, en årlig träffpunkt på hösten för branschfolk som alltid har bra program och är välbesökt.

Alf Rytter, Finja

det är ett utmärkt forum för att träffa folk som älskar betong. Här kan vi diskutera hur vi skall förbättra och utveckla branschen. Vi kan också utveckla olika sätt att göra betongen som byggnadsmaterial mera populär. Här finns också möjlighet att lära sig mer om tekniska framsteg.

Lars-Olof Eliasson, Pigmentec

för att få information om nya tekniska lösningar och nya trender inom betong. Jag ser fram emot betongbyggnads-dagen den 27 september med temat Människan och betongen.

Kristina Isaksson, Skanska Sverige

för att hålla mig uppdaterad i vad som händer i Betong-Sverige.

Pernilla Petersén, Sika Sverige

ny medlem 2012!För att lära mig mer om betong! Dessutom är det trevligt att träffa andra som arbetar med betong med andra förutsättningar.

Helena Cristiansson, Ejlertslunds Grus o Betong

som konstruktör av betongbroar direkt efter KtH, kändes det helt naturligt att gå med i föreningen. Jag fortsatte som entrepre-nör med anläggnings-arbeten och därvid fann jag fortfarande stor glädje och nytta av medlemskapet. Jag är fortfarande som glad pensionär medlem och tänker så förbli. Betong är bra!

Lars Frumerie

ny medlem 2012!Jag jobbar på CBI Betong-institutet och då känns det naturligt att vara medlem. Man får även vara med på intressanta föreläsningar som utveck-lar mig i mitt arbete.

Alexander Herlin, CBI Betonginstitutet

för att Jag arbetar i bran-schen och är intresserad av vad som händer där. genom med-lemskap i föreningen får jag tillgång till intressant och viktig information, betongutveckling och uppdaterade publikationer. Medlemskapet innebär också rabatt på prenumeration av den snygga och intressanta tidningen Betong.

Peter Åhman, APJ Betong & Anläggningsteknik


Betong 4 | 2012 41

1912-2012Vi firar 100 år | 1912-2012

det är mItt sätt att följa utveck-lingen och hålla kontakten med branschen.

Karl-Ivar Karlsson, Byggplanering Fastighetsteknik i

Stockholm

för att hålla mig informerad om vad som händer i branschen. tycker att ni har intres-santa föredrag, men vid 100-års jubileumet verkar det som att ni bara satsar på Stock-holm. göteborg och Malmö kommer i skymundan…

Ruben Gianolio, Prekon Syd

Jag är medlem i det kvinn-liga nätverket Bettan och det är alltid trevligt att träffas och utbyta erfarenheter. Vi är ju inte så många tjejer här på jobbet.

Ann Bergström, Finja

för att få möjlig-het att delta på intressanta studiebe-sök och följa med i betongens utveck-ling!

Henrik Pettersson, Sweco

för att få upplysning om alla nyheter inom ämnet Betong, för att få en möjlighet att komma på studiebesök och att man känner att det är en viss trygghet att vara med i Betongföreningen!

Erik Persson

ny medlem 2012!Som ung kon-sult tror jag att Betongförening-en kan vara ett utmärkt forum för att ta del av

mer etablerade kollegors erfaren-het. Föreningen ger dessutom en bra inblick i andra verksamhetsom-råden inom byggbranschen.

Thomas Sjöberg, ÅF Vattenkraft

Jag är 82 år gammal och bor på landet. Det är enda sättet att hålla mig informerad om vad händer inom betongbranschen. genom att vara med föreningen har jag en levande kontakt som är viktig för mig.

Gabor Kalmar

ny korporatIv medlem 2012det ger möJlIghe-ter att med gemen-sam kraft bidra till att utveckla betongens möjligheter i konkur-rens med andra alter-nativ. genom detta får vi också tillfälle till bland annat benchmarking kring tekniska frågor och olika tillämpningar.

Björn Olsson, Starka

närheten tIll betongkompetens i vardagen.

Michael Åhström, Stockholm Stad

2012-09-11 12:57

Deltabalk - samverkansbalk för tunna bjälklagskonstruktioner

Infästningsteknik för betongkonstruktioner

NamN:__________________________________________________

företag:_______________________________________________

adress:________________________________________________

telefoN:________________________________________________

mejl:__________________________________________________________skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

TEKNIKMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

5

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

ÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



25

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN

MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT







NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT

Designat / Manligt och kvinnligtTeknik / På standardfronten nytt Mänskligt / Jazzig Catherina Fored

Rekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNVIDD

Allt om BetonggalanVINNARNA OCH MINGLARNA



Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD



6 Nummer595 kr!Prenumerera

på Tidskriften Betong!

BET0412_42-43_teknikledare.indd 42-43

Betong 4 | 2012 43

Våga vägra pudlar!I detta nummer av Betong sammanfattar Oskar Larsson sin intressanta doktorsav-handling om temperaturspänningar i lådbroar. Efter examen promoverades han liksom andra nya doktorer under högtidliga former. I Lund sker promoveringen i domkyrkan, i Stockholm i Stadshuset. Självklart är dessa högtidligheter inte gratis, men jag tycker att det är mycket angeläget att universiteten och högskolorna satsar en slant och uppmärk-sammar dessa oftast unga forskare som arbetat hårt och metodiskt under minst fyra år för att nå landets högsta examen.

Hittills har varken DN, Expressen eller Aftonbladet kritiserat promoveringarna men det är kanske bara en tidsfråga. Rötmånad (Bondepraktikans namn på slutet av juli till mitten av augusti) brukar betyda fortsatt nyhetstorka och i år fick vi därför åter några stort uppslagna avslöjanden från den offentliga sektorn och en efterföljande grön debatt. Då tänker jag inte på någon miljödebatt utan på en debatt som skriker av grön avund-sjuka. I hetluften står denna gång Tillväxtverket och Stiftelsen för Strategisk Forskning som påstås ha använt offentliga medel till slösaktig representation.

Men det kanske kan vara aktuellt att ta ett steg tillbaka och fundera litet? Det finns en annan debatt som handlar om forskningsfinansiering och här är rösterna mer unisona, från vänster till höger hörs krav på ökade satsningar främst till unga forskare. Självklart är det angeläget att satsa på unga forskare, men unga forskare är inte bara unga och forskare utan också vanliga människor av kött och blod. Självklart tycker varje forskare – ung som gammal – att ingenting går upp emot ett stort forskningsanslag, men för de flesta är vägen till anslagen lång och mödosam och då kan uppmuntran i form av en trev-lig middag med kollegor vara en god medicin.

Jag nämner forskare som ett exempel, men vi kan inte låta alla offentliganställda leva på vatten och bröd. Att lönerna är lägre i offentlig sektor än i näringslivet är alla med-vetna om, men någon form av festivitas måste även få finnas inom offentlig sektor ifall man skall kunna rekrytera och behålla goda medarbetare. Välavvägda trevligheter utan överdåd är ofta en god personalpolitik, det kostar mycket mer att rekrytera och lära upp nya medarbetare.

Det jag saknar hos dagens generaldirektörer är integritet. Jubileer och personalkon-ferenser på Stadshuset och Grand Hôtel kan näp-peligen ha planerats utan generaldirektörens goda minne. Men varför skall alla chefer göra en pudel? Gör en schäfer i stället, det vill säga bit tillbaka. Våga stå för de beslut som fattats och motivera dem!

» Det jag saknar hos dagens generaldirektörer är integritet... «

Kort & gott Viktigast för just din yrkestyp!

44 Klimatrelaterade temperaturlaster

Beställare och entreprenörer: optime-rade konstruktioner kan leda till lägre kostnader genom en mindre åtgång av byggmaterial.

KonstruKtörer: Specifika designsituationer som ger verkliga temperaturfördel-ningar kan förbättra upp-skattningarna av effekter på grund av temperaturändringar, vilket kan leda till förbättrad dimensionering av betongkon-struktioner.

arKiteKter: om den verk-liga temperaturfördelningen inkluderas kan konstruktionen utnyttjas bättre, vilket kan ge en mer tilltalande utformning. 47 KarlsruheBeställare: nytt sätt att kvantifiera alternativa bin-demedels effekt på betongs beständighet.

arKiteKter: Renässans för skalkonstruktioner.

KonstruKtörer: tvärkraf-tens gåta ännu olöst men ny prisbelönt forskning ger ännu en pusselbit.

entreprenörer: nya sätt att bygga skalkonstruktioner.

Johan Silfwerbrand

teknik redaktör Johan Silfwerbrand [email protected]

kr!

2012-09-10 14:53

44 Betong 4 | 2012

| teknik |

Med en ny FE-modell kan temperaturen i en betong-konstruktion förutsägas mycket noggrannare än tidigare. Det skriver Oskar Larsson, nybliven doktor på Lunds Tekniska Högskola. Den nya modellen visar även att de temperaturvärden som finns angivna för dimensionering i Eurokod troligen är en underskatt-ning av svenska förhållanden.

När TEMpEraTurEN ändras i den omgivande miljön, kommer temperaturen också att ändras i en konstruktion. Komplexa in-teraktioner mellan klimatfaktorer såsom solstrålning, långvågig värmestrålning, omgivningens temperatur och vindförhållan-den bidrar till temperaturändringarna. En temperaturfördelning kan delas upp i komponenter enligt figur 1; medeltemperatur, linjär temperaturdifferens vertikalt och horisontellt, samt en ickelinjär komponent. Då temperaturen varieras i ett material kommer det att expandera eller dra ihop sig och rörelser pro-duceras. Om rörelserna är förhindrade, kan spänningar uppstå vilka kan bidra till sprickor i en betongkonstruktion. Omfat-tande sprickor har hittats i lådbroar i Sverige, med de flesta av sprickorna på den södra sidan. Detta tyder på en stor inverkan av solstrålning, som är en starkt bidragande faktor till tempera-turändringar i betong.

I doktorsavhandlingen ”Climate Related Thermal Actions for Reliable Design of Concrete Structures” [1], som framlagts hos avdelningen för Konstruktionsteknik på Lunds Tekniska Hög-skola, studeras och presenteras orsaker och effekter av varieran-de temperaturer i byggnadsverk av betong, främst betongbroar. I denna artikel presenteras en sammanfattning av vad som be-handlas i avhandlingen.

De temperaturlaster eller klimatsituationer som används vid beräkningar och analyser av temperaturer i betongkonstruktio-ner är ofta baserade på uppskattningar eller generaliseringar av klimatdata som är mer eller mindre noggranna jämfört med verkliga temperaturfält. Antaganden har gjorts om oberoende under vissa tidsperioder, i den europeiska normen har ett treda-gars intervall antagits vara oberoende. De temperaturlaster som anges i Eurokoden SS-EN 1991-1-5 [2] bygger på klimatdata från Tyskland, där klimatet kan skilja sig från andra delar av Europa. Temperaturvärdena har tidigare kontrollerats i mindre skala mot svenska förhållanden, men ingen omfattande under-sökning av rimligheten i dessa värden har genomförts. Dess-utom ligger fokus i normen till största delen på de längsgående spänningarna som kan uppstå i en brokonstruktion. Inte myck-et information och riktlinjer ges avseende temperaturlaster på tvärsnittsnivå där stora spänningar kan uppkomma på grund av dessa effekter. Det som finns angivet är att ”Dimensione-ring av stora broar med lådbalkar i betong bör ske med omsorg då stora temperaturskillnader kan uppkomma mellan inre och yttre livväggar”, en rekommenderad linjär temperaturskillnad på 15°C över väggarna finns angivet.

Istället för fastställda temperaturvärden skulle direktappli-

Klimatrelaterade temperaturlaster

Ny modell för att beräkna

Oskar LarssOn, Lunds Tekniska universiTeT, nomine-rad TiLL ÅreTs BeTongforskare

BET0412_44-47_teknik1.indd 44-45

Betong 4 | 2012 45

Figur 2. Temperaturer för mätpunkter i den västra väggen från mätningar, FE-beräkning med uppmätt inneluftstemperatur (FE-uppmätt), FE-beräkning med inneluftstemperatur från iterationer (FE-iteration).

ade ter cerade klimatsituationer kunna användas för dimensionering,

vilka kan ge en mer fullständig bild av temperatureffekterna. Det finns exempel på tidigare forskning där specifika klimat-situationer använts istället för direkta temperaturvärden, till exempel av Emerson 1976 [3]. De klimatsituationer som har an-vänts vid tidigare analyser ger stora temperaturdifferenser, men nödvändigtvis inte det mest ogynnsamma spänningsfältet. Stora temperaturdifferenser antas ske antingen under en dag med en stor mängd inkommande solstrålning och en stor skillnad mel-lan lägsta och högsta lufttemperatur eller under en natt utan moln med en liknande, men omvänd skillnad i lufttemperatur. I avhandlingen presenteras studier som visar möjligheterna med att använda direkta klimatsituationer istället för fastställda tem-peraturvärden.

För aTT KuNNa förutsäga temperaturen i betongkonstruktioner på ett mer noggrant sätt än tidigare och för att kunna få fram mer specifika klimatsituationer som kan ge dimensionerade ex-tremvärden har en finita elementmodell använts. I modellen kan klimatdata användas som indata tillsammans med de materia-legenskaper som påverkar temperaturnivåerna i betong; densi-tet, specifik värmekapacitet, värmekonduktivitet, emissivitet och absorptionsfaktor för solstrålning. Modellen har validerats mot temperaturmätningar utförda i både en enkel platta och bågen på den Nya Svinesundsbron. I figur 2 presenteras resultaten för en mätpunkt i det undersökta tvärsnittet i Nya Svinesundsbron. Tvärsnittet, som presenteras i figur 3, är längst upp i betongbå-gen, där också kompletterande mätutrustning placerades för att

insamla strålningsdata. Som kan ses i figur 2 är modellen väl lämpad att använda för att förutsäga temperaturfördelningar i betong, eftersom den kan uppskatta temperaturvariationer över tiden med god noggrannhet. För att kunna använda modellen för situationer då temperaturen inne i hålrummet inte finns tillgäng-lig utvecklades en iterationsrutin som utgår från uteluftstempe-raturen. Efter ett antal iterationer stabiliseras temperaturen, då den beror på temperaturen hos de omgivande väggarna. Enligt resultaten presenterade i figur 2 är denna metod väl lämpad att använda för situationer där endast klimatdata från meteorolo-giska stationer finns tillgängliga.

För att kontrollera rimligheten i de angivna temperaturvär-dena i SS-EN 1991-1-5 [2] har FE-beräkningar genomförts med indata från SMHI. Långtidsklimatdata användes i modellen för att uppskatta extremvärden för temperaturlaster baserade på årsmaxima. Detta förfarande skiljer sig från det som använts vid framtagandet av normvärdena i Eurokoden, där tre dagars perioder antogs vara oberoende istället för hela år. Resultaten i avhandlingen visar att värdena i den europeiska normen kan vara en underskattning av svenska förhållanden, då värden med 5-års återkomstperiod från FE-beräkningarna är högre än de dimensionerande värdena i Eurokoden som har en återkomst-period på 50 år.

Resulterande termiska spänningar från långtidssimuleringar har också beräknats och analyserats för flera olika lådtvärsnitt. Resultaten, som delvis presenteras i tabell 1, visade att rekom-mendationen i Eurokoden om temperaturskillnader på tvär-

Figur 1. Temperaturkomponenter hos en temperaturfördelning i en betongkonstruktion (SS-EN 1991-1-5).

2012-09-11 12:59

| teknik |

46 Betong 4 | 2012

snittsnivå kan ge en överskattning av termiska spänningarna. En inkludering av den icke-linjära komponenten i temperatur-fördelningen reducerar de beräknade dragpåkänningarna. Det som främst styr placering och storlek på de tvärgående termiska spänningarna är tjocklek på väggar och plattor. Störst drag-spänning uppkommer i de tunnare elementen, oberoende av om de är horisontella eller vertikala.

De största spänningsvärden som uppnås under ett år beror oftast på en kombination av hög solinstrålning och stora skill-nader i uteluftstemperatur under de föregående dygnen. För Stockholm stämmer detta antagande för alla undersökta år, vilket också stämmer överens med antaganden som gjorts vid tidigare studier. För Luleå däremot kan höga dragspänningar uppstå i betongen även nattetid. En kombination av mycket sto-ra skillnader i uteluftstemperatur över kort tid, cirka tre timmar, tillsammans med ökande molnighet leder till höga temperatur-differenser. Det geografiska läget har därmed en stor betydelse för vilka klimatsituationer som kan anses ge extremvärden för dragspänningar.

EN KOrTTiDssiMuLEriNg med klimatdata från bara några da-gar kan vara användbart för att uppskatta de termiska spän-ningarna. I tabell 2 presenteras resultat från FE-beräkningar med både långtidsdata och korttidsdata för fyra av de under-sökta åren. En fyra dagars period före den förväntade förekom-sten av den maximala dragspänningen i tvärsnittet har valts ut som korttidsindata för varje fall. I tre av fyra fall är resultaten nära varandra, i det fjärde fallet skiljer det sig dock väsentligt. Vädersituationen i det aktuella fallet gav en för låg starttempe-

Vägg/Platta (insidan)

Spänning (MPa), hela temp. fördelningen

Spänning (MPa), endast linjär komponent (ΔT)

Stockholm Topplatta 2.65 3.91

Sydvägg 0.90 2.57

Nordvägg 0.64 1.69

Luleå Topplatta 2.69 3.58

Sydvägg 0.89 2.39

Nordvägg 0.92 2.31

Spänning, ΔT 15°C (rekommenderat EC-värde)

SS- EN 1991-1-5

Topplatta 3.51

Vertikal vägg

2.35

Figur 3. Lägen för temperatur-sensorer i översta tvärsnittet i betongbågen på Nya Svine-sundsbron.

Tabell 1. Maximal dragspänning i tvärsnittet från Nya Svinesundsbron baserat på 15 års klimat-data. Bron är lokaliserad från öst till väst.

BET0412_44-47_teknik1.indd 46-47

.

ratur i beräkningen, vilket medför en sänkning av tempera-turdifferenserna och den maximala dragspänningen. Det är därför viktigt att ha kunskap om vilken indata som använts, eftersom resultaten visar att en tre- eller fyradagars period inte alltid kan betraktas som en oberoende händelse. En simu-lering med en fullskalig 3D-modell av en verklig bro med en kortare period av klimatdata bekräftar tjocklekens betydelse för var den högsta dragspänningen uppkommer, men visar också betydelsen av vilka randvillkor som används i analysen. De största termiska dragspänningarna uppkommer på insi-dan på södra väggen, vilket bekräftar effekten av solstrålning på spänningsfältet i en konstruktion.

DE viKTigasTE sLuTsaTsErNa FråN avHaNDLiNgEN är:

• FE-modellen som har använts kan förutsäga temperaturen i en betongkonstruktion med god noggrannhet baserat på kli-matdata.• De angivna temperaturvärden som finns för dimensionering kan vara en underskattning av svenska förhållanden.• Om den ickelinjära komponenten av temperaturfördelning-en inkluderas minskar de beräknade dragspänningarna.• Störst dragspänning uppkommer i de tunnare elementen, oberoende av om de är horisontella eller vertikala.• En specifik klimatsituation skulle kunna användas för att kunna förutsäga uppkomsten av höga dragspänningar på grund av temperaturvariationer.

rEFErENsEr:

Larsson O. (2012), Climate Related Thermal Actions for Reli-able Design of Concrete Structures, Doktorsavhandling, Avd. För Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola.

SS-EN 1991-1-5 (2003), Eurokod 1: Laster på bärverk – Del 1-5: Allmänna laster – Temperaturpåverkan, SIS Förlag, Stockholm.

Emerson M. (1977), Temperature differences in bridges: basis of design requirements, TRRL Report LR 765, Crowthorne, United Kingdom.

Korttidsdata Långtidsdata

Stockholm

1986 2.75 2.65

1991 1.58 2.26

Luleå

1987 2.10 2.05

1989 2.16 2.18

Tabell 2. Dragspänning på insidan av topplattan (MPa)

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater Siktar Värmeskåp

Vågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare TryckpressarVågar Fukt/temperaturmätare Tryckpressar

Kubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare SättmåttKubformar Lufthaltsmätare Sättmått

Utrustning för materialprovning

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Fejmert® Mixer ABMade in Sweden

Fejmert® Mixer AB

Din kompletta

leverantör

när det gäller...

2012-09-11 12:59

48 Betong 4 | 2012

Karbonatiseringsfrontens djup påverkas högt vid användning av flygaska istället för portlandcement. Det framkom vid fibs nionde

doktorandsymposium i Karlsruhe. Tidskriften Betongs teknikre-daktör var på plats och rapporterar även om hur bakterier kan öka

tätheten i betong. TexT: Johan Silfwerbrand bild: CeCilia lundgren

Rapport från Karlsruhe

| teknik |

BET0412_48-51_teknik2Karlsruhe.indd 48-49

| teknik |

Betong 4 | 2012 49

År 1996 BjöD professor György Balázs in dok-torander inom väg- och vattenbyggnad till ett internationellt seminarium i Budapest. Arrang-emanget blev så lyckat att det återkommer vart-annat år. I år hade turen kommit till Karlsruhe

och Karlsruhe Institute of Technology som arrangerade det ni-onde symposiet den 22-25 juli samtidigt som sommarvärmen äntligen kom till Sydtyskland.

Symposiet öppnades av professor Balázs som sedan ett par år tillbaka är fib:s president. Det är inte omöjligt att hans goda idé med doktorandsymposiet underlättat hans kandidatur, men det låter jag vara osagt.

Prof. Harald Muller och dr Michael Haist arrangerade årets symposium på ett utomordentligt sätt. Själv ingick jag i den drygt 20 personer stora juryn som hade uppgiften att utse sym-posiets pristagare. Formuläret vi fick fylla i efter varje föredrag var mycket omsorgsfullt hopkommet, men att utse de bästa fö-redragshållarna eller doktoranderna var ändå inte lätt. Men kan man dela ut medaljer till konståkare på skridsko skall väl inte vårt uppdrag vara omöjligt.

Resultatet av juryns bedömning blev att de tre första priserna gick till Abraham Sánchez-Corrids (ES), Britta Hackbarth (DE) och Alexander Assmann (DE). Pristagarnas projekt handlade om brovibrationer, tvärkraftsförsök respektive autogen krymp-

n e

2012-09-10 12:01

| teknik |

50 Betong 4 | 2012

ning. Dessutom fick tre doktorander tid-skriftsprenumerationer. De tio bästa fick gratis medlemskap i fib under 2012 och 2013. Kanske något för Betongföreningen att ta efter? Jag tänker då på pristagare och kandidater till föreningens pris till bästa examensarbete.

ToTalT presenTeraDes 107 bidrag från 21 länder. Arrangörerna var gene-rösa med tid till föredragshållarna så föredragen fördelades på fyra parallella sessioner. I första salen behandlades kon-struktionsfrågor och murverk, i den an-dra dynamiska laster och innovationer, i den tredje material och produktion med-an föredragen i den fjärde salen handlade om numeriska metoder, fiberbetong samt reparation och övervakning.

Det är bra med gott om tid för presen-

tationer och frågor men baksidan är att man som åskådare missar 75 procent av innehållet. Många doktorander hade just startat sina projekt, några var omedvetna om tidigare forskning inom deras områ-den medan ytterligare några presenterade projekt som verkligen innehöll nya idéer och rön.

Jag fastnade för fyra områden eller projekt. Skalkonstruktioner attraherar många. Pantheon i Rom är ett klassiskt exempel, Calatravas akvarium i Valen-cia är ett betydligt yngre. Fyra projekt behandlade olika aspekter av skalkon-struktioner. JD van der Woerd (DE) sökte inspiration i origami (= konsten att vika papper) medan M Hagemann (DE) och B Kromoser (AT) berättade om olika pro-duktionsmetoder. Den senares koncept verkar mest innovativt. Det handlar om ett system av enkla geometriska plattele-ment och mellanliggande fogar. Man gju-ter horisontellt och lyfter sedan skalkon-struktionen varvid fogarnas flexibilitet gör att elementen bildar vinklar mellan varandra.

Nyligen har vi kunnat läsa i pressen att Tyskland avbrutit arbetet med koldioxid-lagring i bergrum, så kallat CCS (Carbon

Capture and Storage), men forskningen pågår fortfarande. A Hirsch (DE) berät-tade om försök med olika cement för att skapa en betongplugg som kan användas för tätning av borrhålen ned till berg-lagret utan risk för karbonatiseringsini-tierad korrosion, trots tuffa villkor med hög koldioxidhalt, högtryck och tempe-raturer över 35 grader. Hennes slutsats är dock att erforderlig beständighet kan erhållas också med vanliga cement. La-boratoriets egna blandningar med bari-um- och andra salter gav inga ytterligare förbättringar.

Miljöfrågorna har fått en större tyngd också i den internationella betongfören-ingen, men man kan absolut inte säga att de dominerade symposiet. S Hainer (DE) berättade om studier av ”gröna” betonger och karbonatisering. Han hade ersatt de-

lar av cement med flygaska och kalkstens-filler i accelererade försök. Traditionellt brukar man söka etablera ett k-värde som anger ersättningsbindemedels effektivitet jämfört med portlandcementets. Detta brukar relateras till hållfasthet trots att det ekvivalenta vattencementtalet främst används för beständighetsbedömning. Men Hainer utgick i stället ifrån karbo-natiseringsfrontens djup i relation till en betongblandning med enbart portlandce-ment.

Flygaskan gav ett tämligen högt k-vär-de (0,40) medan kalkfillret gav ett mycket lågt värde (0,03). Själv var jag moderator för just denna session. Tyska regelverket ställer – som Hainer visade – krav på, inte bara högsta vattencementtal, utan också lägsta cementhalt och lägsta hållfasthets-klass. Hur kan man då utnyttja Hainers lovande resultat i praktiken? En tysk pro-fessor i publiken menade att nästa steg är att söka få till stånd ett demonstrations-projekt i vilket man undersöker effekten över lång tid i praktiken. Vägen till funk-tionskrav är nog fortfarande lång.

Till sisT vill jag ta upp något helt an-nat, biomineralisering. Tankarna är inte

nya, P Juhász (HU) berättade att det finns ett franskt patent från 1990. Det som var nytt (åtminstone för mig) var de prak-tiska och tydliga resultaten som Juhász uppnått redan i sina pilotförsök med po-rös sandsten. Han använde bakterier som är vanligt förekommande i jord (Bacillus cereus) och som han blandade in i destil-lerat vatten som han sedan applicerade på provkroppar av porös sandsten av lite olika typ.

Bakterien skapar CaCO3 som ökar tät-heten i materialet. Försöken pågick i fem dygn. Därefter uppmätte han marginella ökningar (<1 %), måttliga reduktioner i vattenabsorption (5-10 %), men höga och ojämna ökningar i tryckhållfasthet (upp till 25 %) och E-modul (upp till 60 %) samtidigt var färgförändringen knappt mätbar. Juhász kommer nu att gå vidare

med större serier bland annat för att öka kunskaperna om förstärkningseffekten och frostbeständighet.

Symposiet avslutades alltså med prisut-delningen, sedvanlig avtackning av dem som bidragit och en inbjudan till nästa symposium som kommer att äga rum i Quebec City (CA) den 20 – 23 juli 2014. Man kan fråga sig ifall juli är en bra må-nad för konferenser. Knappast för nord-bor, jag var ende person från de nordiska länderna. För två år sedan var Köpen-hamn värd och då var symposiet i juni. Men på kontinenten är allt senare, på ar-rangerande KIT pågick vårterminen fort-farande under symposieveckan. En annan reflexion man kan göra är ifall ämnet för symposiet bör begränsas.

Det heter civil engineering = väg- och vattenbyggnad, men endast ett litet antal föredrag handlade om annat än betong. fib vill nog framstå som varande en öppen och inbjudande organisation, men kanske skrämmer organisationens fulla namn fé-dération internationale du béton bort an-dra kategorier? Min åsikt är att man bör begränsa sig till betongdoktorander i både namn och inbjudan – de är tillräckligt många.

| teknik |

»Miljöfrågorna har fått en större tyngd också i den internationella betongföreningen men man kan absolut

inte säga att de dominerade symposiet.«

BET0412_48-51_teknik2Karlsruhe.indd 50-51

2012-09-10 12:02

52 Betong 4 | 2012

expertenFråga Experten på hemsidan har blivit så populär att vi i kommande nummer publicerar ett urval av svaren som vi tror intresserar tidskriftens läsare. Våra experter är Oskar Esping, Färdig Betong, Martin Hansson, Sika, och Arne Hellström, fd Strängbetong, egen konsult.

Sandwichelement med fasadprofil?Skulle vilja ha en fasad som är gjuten med en profil, en randig, så det efter-liknar en träpanel, i olika storlekar. Vad är minsta tjocklek man kan ha på yttre skalet av elementet?/Linda

Hej Linda! En brädad gjutform ger ofta en spännande yta. Använder man brä-dans finsågade sida som formyta får be-tongen en fin trästruktur.

Minsta tjockleken på det yttre “skalet” bestäms främst av täckskiktet för gällan-

de exponeringsklass (se SS137010). Men betongkvalitet, typ av armering,

förankring, produktionsteknik med mera spelar också roll. Du borde dock kunna klara dig med 40 millimeter. Kontakta en elementtillverkare för mer detaljer.

/Oskar Esping

Mjuk betong till bordskiva? Jag ska gjuta ena betongskiva till kö-ket och har hört att det finns något som heter mjuk betong där man helt enkelt tillför polymer (plast) i betong-en eller i en betongbeläggning. Hur blandar men denna blandning och hur

gör man när man gjuter/lägger på be-tongbeläggningen?

/Staffan

Hej Staffan! Den så kallade “mjuka be-tongen” som du beskriver är helt korrekt, men definitionen “mjuk” är lite vilsele-dande. Inblandning av plastdispersion, det vill säga plastpolymer i vattenlösning, ökar deformationskapaciteten hos betongma-trisen och tillåter större rörelser utan att betongen spricker. Jag tror dock inte att plastdispersions inblandning är en bra idé för en bordskiva. Mina tester med denna typ av material har inte lett till större resis-tens mot fläckar eller repor utan tvärtom.

Mitt råd till dig är att gjuta med ett bruk med liten maximal stenstorlek samt hög sluthållfasthet > 60 MPa. När du gju-ter se då till att använda ett emulsions-baserat formsläppmedel vilket oftast ger en god och porfriare ytstruktur hos den färdiga betongytan. Tillåt lång tid för härdning samt försäkra dig om att inget avdunstningsvatten kan avgå från bord-skivan under de tre första veckorna efter gjuttillfället. Detta för att försäkra dig om god hållfasthetsutveckling samt att skivan håller sig så dimensionsstabil som möjligt.

För ökad motståndskraft emot fläckar-na är impregnering av ytan ett mycket bra alternativ. Fråga din byggvaruhandel efter denna typ av silan- /siloxanbaserat mate-rial och följ instruktionerna noga. Riklig dosering av denna typ av material kan nämligen ge oönskade vita utfällningar på ytan. Ett annat alternativ att diskutera är hydrofoberande (vattenavvisande) im-pregnering med stensliperier.

Jag har sett en del produkter som fungerat mycket bra även för betong. Lycka till med din kommande betonggjut-ning.

/Martin Hansson

Finns det någon praxis eller stan-dard för toleranser av monterade L-stöd? Hur mycket får L-stödets vertikala yta avvika från 90 grader relativ mark?

/Fredrik

Hej Fredrik! Efter att ha rannsakat mina kunskaper och även hört mig för bland specialister måste jag säga att någon standard för stödmurars tole-ranser dessvärre inte finns.

Det närmaste man kan komma är vad som sägs i toleransdokumentet som utgivits av Elementrådet inom Svensk Betong som finns på www.svenskbetong.se. Man går vidare till ”Bygga med Prefab” och därefter kapi-tel “Toleranser” och “Tabeller”. Tabell 24 beskriver byggplatstoleranser för väggar och säger att väggen får luta ±5 millimeter. Dock avses här väggar i

hus, vilket rimligen inte kan användas för stödmurar. Vill man ange toleran-ser för denna produkt kan man använ-da samma sätt att ange kraven på.

Om det är en nyligen uppförd befint-lig mur kan man alltid anlita en neutral besiktningsman som får avgöra frågan för det enskilda fallet.

/Arne Hellström

Tillåten lutning på L-stöd?

BET0412_52-53_experten.indd 52-53

ten

2012-09-11 13:03

54 Betong 4 | 201254 Betong 4 | 2012

Många höjer på ögonbrynen när Trafikverket meddelar att de ska stänga av E4:an förbi Uppsala för reparationer. Och det en-dast sex år efter invigningen. TexT: RogeR AndeRsson, Bild: BiolA KAdiRi

– Men det är inte betongen det är fel på, det rör sig om ett utförandefel vid fyra av de sam-manlagt 60 betongbroarna, säger Lars Bengtsson, trafikverkets projektledare för e4 förbi Uppsala.

Anledningen till att reparatio-nerna görs just nu är att det varit dags för garantibesiktning.

– Vi upptäckte krackeleringar i betongen i broarnas farbanor på ytor mellan en halv och två kvadratmeter som är upp till två centimeter djupa, säger Lars Bengtsson.

Vägverkets specialist på vägtek-nik, Björn Kullander, förklarar vad som hänt.

– Vid provborrningar visade kärnorna att betongen hade ett felaktigt luftporsystem. Men det är samma betongrecept som övriga betongvägen har, så felet ligger inte i materialet.

Däremot använde entreprenö-ren en mindre anläggningsmaskin över broarna än vad man använde på den övriga vägen.

– Antagligen övervibrerade entreprenören på dessa ställen så att den grövre ballasten sjunkit ner. Det är runt den grövre bal-lasten som de luftfickor bildas där vattnet som fryser ska kunna expandera, men nu var det endast finmaterial kvar vid ytan och det är orsaken till krackeleringarna, säger Björn Kullander.

nu fräses betonglagret bort ner till cirka fem centimeter och efter en tätning med primer läggs ett slitlager av asfalt.

– Det är alltså slitlagret av betong som krackelerat och det påverkar inte konstruktionen i betongbroarna, säger Björn Kul-lander.

Per Brinck, affärsområdeschef på Veidekke anläggning Sverige, som var projektchef på e4 Upp-sala, tycker att krackeleringarna är ett mysterium.

– Det kan vara frostbeständig-heten som det handlar om, men våra egna prover under utförandet visade inga såna tecken, säger han.

Deras tyska underentreprenö-rer, eurovia, lägger själva asfalt som slitlager på liknande broar nere i tyskland, vilket de också förespråkade här i Sverige.

– Broar utsätts för mycket starkare kyla, upp till minus 20 grader, och det är möjligt att vi skulle valt ett annat betongrecept, säger Per Brinck som vill betona att det är en generalentreprenad och att det är trafikverket som ansvarat för projekteringen.

Att det rör sig om ett fel i utfö-randet tycker han inte är bevisat ännu.

– nej, men vi utreder orsaken i samförstånd med trafikverket och visar det sig att det beror på över-vibrering står vi för kostnaderna. Men ännu vet vi inte orsaken, säger Per Brinck.

Han tycker det är synd att åtgärderna fått så stora propor-tioner.

– Det rör sig om några krack-eleringar på fyra av sammanlagt 60 broar, så det är små åtgärder.

Kostnaden rör sig om cirka en miljon kronor på en entreprenad som kostat 1,7 miljarder, säger Per Brinck.

Han vill också betona att det inte ska falla någon skugga på betong som vägmaterial.

– Det rör sig om en av Sveriges mest trafikerade vägar där vi också har lagt en mil med asfalt ovanför betongvägen. Den har vi redan fått åtgärda. Slitaget på betongvägen är helt enligt be-räkningarna och där behövs inga åtgärder, säger Per Brinck.

en annan sak som nu åtgärdas är sprickor som uppstått i vissa av betongplattorna.

– Det är rätt tydligt att det är väguppbyggnaden som varit undermålig och återigen inget fel på betongen. Det är väldigt lerig mark och komplicerade grundvattenförhållande som har medfört rörelser där trummor passerar under vägen, säger Björn Kullander.

| InblIck |

Utförandefel av betongvägenförbi Uppsala

Betongen oskyldig

BET0412_54-55_E4uppsala.indd 54-55

NamN:__________________________________________________

företag:_______________________________________________

adress:________________________________________________

telefoN:________________________________________________

mejl:__________________________________________________________skicka namn och adress till Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX






5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



25

www.betong.se / 12 000 LÄSER NYHETSBREVET / MÅNADENS BLOGGARE: CATHERINA FORED / NÄSTAN 500 BESÖKARE PER DAG / BETONGPLAY: BETONGENS FEM SINNEN









NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN /FRÅN BETONGFÖRENINGEN NR 5/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

Hotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTTHotell PostGAMMALT MÖTER NYTT


Rekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNVIDD




Rekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i Helsingborg

SPÄNNANDESPÄNNANDESPÄNNVIDDRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgRekord i HelsingborgSPÄNNVIDDSPÄNNVIDD



6 Nummer595 kr!Prenumerera

på Tidskriften Betong!

marknadstorget

2012-09-10 12:59

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

Här syns du. Boka plats på marknadstorget. Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00,

eller www.annonshuset.se

marknadstorget

Allt inom städ & betongbranschenAllt inom städ & betongbranschen

BET0412_56-57_signerat.indd 56-57

I en artIkel i Bygg & Teknik nr 2/12 påvisar Björn Berggren och Maria Wall vid Lunds Tekniska Högskola att köldbryggor i vanligt använda kon-struktioner underskattas. Det görs inte bara av arkitekter och ingenjörer utan också av Boverket i BBR:s förenklade beräkningsmodeller. Med yt-terväggar av betong, såväl prefabricerade som platsgjutna, är det enkelt att minimera köldbryggorna. I artikeln visas att en lätt utfackningsvägg behöver en drygt 50 procent tjockare värmeisolering än en motsvarande yttervägg av betong med 200 mm isolering för att uppnå likvärdighet avseende värmegenomgång, när korrekt hänsyn till köldbryggor tas.

Anledningen till skillnaden är att utfackningsväggen av bland annat ljud- och brandskäl måste ställas på bjälklagskanten av betong. När värmeisoleringen utanför bjälklagskanten utförs med 45 mm tjocklek, se figur, bildas en betydande köldbrygga. Vid en vanlig isolertjocklek för flerbostadshus av 200 mm i betongfallet krävs 335 mm isolering för att få motsvarande begränsning av värmegenomgång i den lätta konstruk-tionen. Vid korrekt beräkning av värmegenomgång uppvisar betongyt-terväggen avsevärt ökad konkurrenskraft jämfört med utfackningsväg-gen bland annat eftersom nackdelen av väggtjocklekens betydelse för uthyrningsbar yta utjämnas. Artikelförfattarna tar inte med bärande mellanväggars anslutning mot ytterväggen, vilket annars skulle påvisat ännu större skillnad i isolertjocklek mellan de två konstruktionerna.

Korrekta värmeövergångskoefficienter för konkurrerande byggdelar är betydelsefulla för utvecklingen mot låg energianvändning i nya byggna-der. Boverket bör därför utveckla eller slopa sin förenklade modell för beräkningar av köldbryggor samtidigt som kunskaperna i projektörsledet behöver förbättras.

Utvald person tycker tillArne Hellström, EGEn konsult och En av våra ExpErtEr på bEtonG.sE

| Signerat |

Köldbryggors betydelse undersKattas!

vi skapar i betong för hus och mark!Bara vanligt vatten, rätt komponerat med grus, sten och cement blir betong med många positiva egenskaper. Ett naturmaterial som är beständigt och hållbart. En utmärkt grund att stå på i vårt ständiga miljöarbete.

Vi skapar tilltalande byggstenar för din trädgård och markanläggningar för njutningsfulla utegolv. Merparten av sortimentet passar med mursten, från dekorativa trädgårdsmurar, till större och tyngre konstruktionsmurar, trappor och stödmurar. VA-system, fabriksbetong och betongelement kompletterar vårt breda sortiment inom hus- och anläggningsbyggande. Som underentreprenör erbjuder vi helheten till våra kunder t ex industri-golv, formsättning, armering och gjutning samt plintgjutning. Allt med utgångspunkt från naturen.

www.starka.sewww.facebook.com/starkabetong

STARKA finns i Arboga, Kristianstad, Lund, Tyringe och Ängelholm

Om 200 mm isolering används i en betongvägg krävs 45 + 290 mm isolering i den lätta utfack-

ningsväggen för att få motsvarande begränsning av värmegenomgång när korrekt hänsyn tas till

köldbryggor.

2012-09-11 13:14

| Teknikmix |

JFK byter asfalt mot betongEn av väldEns mest trafikerade flygplatser, JFK utanför New York, med fem rullbanor i asfalt har precis byggt om en av dem till betong. Rullbanan är 4 300 me-ter lång och 60 meter bred. Under tre månader la man ut en ny fogad och dymlad beläggning med tjockleken 450 mm och fogavstånd = 7,5 m. Kraven var bland an-nat högst 205 kg/m3 cement och böjdraghållfastheten 5 MPa. Kontraktet innehöll bonus i fall kraven överträffades. Mer än 1 miljon dollar delades ut i bonus. Genom 120 kg/m3 alternativa bindemedel och dmax = 64 mm nåddes tryckhållfastheten 54 MPa och böjdraghållfastheten 7,6 MPa. År 2014 hoppas man få byta ut asfalt mot betong på en rullbana till.

Hörlurar mEd musik i har för många blivit en ersättare för hörselskydd. Tyvärr med hörsel-skador som följd. Lösningen kan komma från Soundscope som har tagit fram ett hörselskydd med inbyggd digital signalprocessor som trådlöst tar emot ljud från till exempel en mobiltelefon eller kommunikationsradio. Hörselskyd-den tillverkas efter en individuell avgjutning av öronen och kan användas tillsammans med mössa, hjälm och glasögon. Pris: 4 400 kr exklusive moms.Läs mer på www.starkey.se

FörEtagEt HalFEn har erhållit certifikat för lämpliga kompo-nenter att använda i passivhus eller lågenergihus från Passivhaus Institut i Darmstadt. Certifikaten gäller för det nyutvecklade Halfen Balkonginfästning HIT-HP med 80 millimeter isolering och HIT-SP med 120 millimeter isolering. HIT-modulerna finns i 0,25, 0,5 och 1,0 meterslängder och har ett integrerat brandskydd (F120). De reducerar dessutom ljudöver-föringen och uppfyller ljudklass B och C.

Musikaliska hörsleskydd

Passiv nyhet från Halfen

dEt nya Tower One i WTC i New York, kommer att bli 390 meter högt. Till pelarna används betong med hållfast-het upp till 100 MPa. Genom att utnyttja slagg, flygaska och silika kan cementinnehål-let begränsas till 177 kg/m3. Totala bindemedelsmängden är dock 545 kg/m3 vilket ger vbt = 0,24.

Lite ceMent i Wtc

58 BeTONG 4 | 2012

BET0412_58-59_teknikmix.indd 58-59

PIERI DECOBIO C-13 och C-23 är klassade enl SYNAD som vegetabiliska formsläpp

Upptäck de många fördelarna för miljö och ekonomi

Formsläppmedel i koncentratPIERI® DECOBIO C-13 och C-23 släppmedelskoncentrat späds med vatteninför applicering på gjutformen, vilket ger en rad stora fördelar: bättre arbetsmiljö,minskad CO2-förbrukning, minskade transportkostnader, minskad lagerhållning,färre tomemballage, lägre lagerkostnader, enkelt att använda och synnerligenkostnadseffektivt. Produkterna, som tillverkas helt av vegetabiliska råvaror, uppfyller kraven för BASTA och är registrerade på bastaonline.se.

www.graceconstruction.com+46 (0)42 - 16 78 00

Formsläppkoncentrat levere-ras i behändiga enliterspåsarför platsgjutning eller i fat ochbulk för automatiska blandar-system. Se mer information om produkten på www.mapei.se

Viscofluid SCC/10

Viscofluid SCC/10 är en ny tillsats som kan förbättra stabiliteten och homo-geniteten och öka motståndet mot separation utan att ändra betongens färska egenskaper. När betongen är i vila skapas ett slags tredimentionellt gitter som stabilserar betongen. • Finns för leverans• Kompatibel med Mapeis övriga produkter

Viscofluid SCC/10 polymerer i betong som är i rörelse.

Viscofluid SCC/10 polymerer i stilla-stående betong.

Stabilisator för självkomprimerande betong (SKB)

NYHET!

nr 4/2012 pris: 99 sek /från betongföreningen

2

den kreativa byg

gt

idskriften 2/09

www.betong.se / Rösta på åRets nomineRade till Betonggalan/onsdagsBloggen/nyhetsBRev vaRje vecka/expeRteRna svaRaR

Med tyngd och kreativitet

gör vi branschen stolt

Be

ton

g

Lärdomar från Haiti och Japan

den kreativa byg

gt

idskriften 4/2012

4

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00, www.sika.se

Vi kan även i färg

Sika® ColorCrete - Infärgad betong ger nya möjligheter.

Sika® ColorCrete finns i olika kulörer som kan ge betongkonstruktioner ett unikt utseende med kontraster och nyanser som dessutom är beständigt och hållbart.

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

Annedal Betong på flera sätt





BET0412_1_60_omslag.indd 1 2012-09-10 14:55

Tidskriften Betong 4, 2012

Documents

Transcript of Tidskriften Betong 4, 2012