Tidskriften Betong nr 3, 2011

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

POSTTIDNING BReturadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

TEKNIKInjekteringsbetongen ger fördelar

3

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 3/2011

MÄNSKLIGTLite Diana, lite Streisand blirCarina Edblad

www.betong.se / 1500 LÄSER VÅRT NYHETSBREV/ MÅNADENS BLOGGARE SUCCÉ/ EXPERTERNA SVARAR/ REDAKTÖREN REFLEKTERAR/ ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE

Kampen för träTRÄKÄRLEK FÅR MOTSTÅND

Rosengårds bokalerHÅLLBART BYGGANDE I FOKUS

DESIGNNya och gamla möbler i betong

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.

DRÖMVILLAN»EGEN HÄRD ÄR GULD VÄRD«






MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT

NR 3/2011 PRIS: 99 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

BET0311_1_52_omslag.indd 1 11-05-27 09.35.33

Grace Construction Products

N Y H E T - ADVA® XR™ 3018ADVA® XR™ 3018 är en nyutvecklad flyttillsats till fabrikstillverkad betong därfokus ligger på förbättrad ekonomi för användaren utan att göra avkall pågoda flytegenskaper och bra öppethållande.

En andra stor fördel med produkten är att nygjutna ytor kan bearbetas medlätthet utan att klistra mot verktyg och annan utrustning. ADVA XR 3018 gerbra betong och god ekonomi till de flesta betongsorter, inklusive anläggnings-betong.

Kontakta Grace och boka din provning.

www.graceconstruction.com 042-16 78 00

Specialisterna på flyttillsatserhar också en standardlösning.

ireo

.se

BET0311_annons.indd 2 11-05-25 10.59.05

BETONG 3 | 2011 3

NR 3/2011

28

10 Drömvillan

Tidskriften Betong följer upp Vision 2030 med fokus på social hållbarhet.

Arkitekten Philip Bergerhoff bygger värsta villan i betong.

10 Projektet | Villa BergerhoffNär arkitekten Philip Bergerhoff får bygga sin dröm-villa och satsar över sex miljoner ur egen � cka blir det betong. Hälften av pengarna lägger han på de exklusiva gjutningarna.

20 Återblick | Träbyggnadsstrategin fyller tio årFör tio år sen kom de första motionerna om ett nationellt träbyggnadsprogram. Tidskriften Betong gör en återblick på hur det var och hur det blev. För Falun kostade det 33 miljoner kronor.

27 Miljö | BetongvägarBetongvägar har tre stora fördelar gentemot asfalt. Amerikanen Leif Wathne berättar.

28 Granskat | Betongbranschen 2030Hållbarhet är ett område där betongsektorn måste vara i framkant om 20 år. Läs hur vi ska bli det och vårt exem-pel från Rosengård på social hållbarhet.

4 LedareGe betongen en chans!

7 MixatInternationellt pris till svensk brandforskning.

9 DesignatFokus möbler. Mörk ek och betong och en kopia av Le Corbusiers 20-tals stol.

41 Hallå där! Olof Johansson SVR:s nya vd.

42 Utblick Åldrad betong. Just nu rus-tas ett monument upp inför 200-årsjubileet av slaget vid Leipzig.

46 InspirationArkitekten Markus Aerni

har hämtat inspiration från en nedlagd nitroglycerin-fabrik.

48 BetongföreningRådet för estetik vill gärna att du följer med till Schweiz. Läs mer om deras studieresa.

49 AnslagstavlanPå Signerat försvarar Kai Ödeen Betongföreningens brandrapport. Vi tipsar också om kurs i gra� sk betong och rättar våra fel.

50 MänskligtTvåbarnsmamman Carina Edblad är ny vd på Färdig Betong. Hon gillar all be-tong som säljer. Läs hennes 18 svar.

20 Statligt träbygg

33 Sprutbetong-ens historia Professor Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong i 40 år. I två delar berättar han om sina erfarenheter och i detta nummer tar han oss fram till 80-talet.

37 Injekteringsbe-tong på gång I förra numret skrev vi om injekteringsbetongens miljö-fördelar. Här får ni ta del av Pernillas Petersens examens-arbete i samma ämne.

I VARJE NUMMER! TEKNIK

Granskat

| INNEHÅLL |

BETONG 3 | 2011 3

ARTIKLAR & REPORTAGE

BILD

: CEC

ILIA

LU

ND

GRE

N

BET0311_03_innehall.indd 3 11-05-25 14.04.34

Ge betongen en chans!

HAR PRECIS SKRIVIT KLART min återblick om hur den nationella träbyggnadsstrategin gjor-de sin entré i Sverige för tio år sen. Framtidens byggmaterial med potential, utvecklingsmöj-ligheter och miljöfördelar målas upp. I kontrast till betong som det bara byggs med för att byggbranschen inte vill utveckla sig utan göra som de alltid har gjort.

Ingenstans nämns betongens potential, utvecklingsmöjligheter och miljöfördelar. Så därför ska jag göra det nu.

Betong för tio år sen är inte samma som betong idag. Cementa berättade nyligen att de minskat koldioxidutsläppen i samband med cementframställningen med tio procent de se-naste tio åren. Och 23 procent på 20 år. Målet är att minska utsläppen ytterligare med tio procent inom fyra år. Snacka om potential.

Förutom att cementen blir miljövänligare bubblar det av potential att ersätta portlandce-mentet med miljövänligare material. I Storbritannien används till exempel betong med ända upp till 75 procent slagg och endast 25 procent portlandcement mot normalt.

Forskare i Tyskland har utvecklat en teknik där cement kan tillverkas vid bara 200 graders temperatur. Det innebär att energiåtgången och därmed koldioxidutsläppen minskas till hälf-ten jämfört med hur cement idag tillverkas. Ett brittiskt företag tillverkar betong av magnesi-umsilikat i stället för kalksten. Snacka om utvecklingsmöjligheter.

Och så har vi det här med karbonatiseringen som är ett område i sig. Ungefär 60 procent av koldioxidutsläppen vid cementframställning kommer från kalcineringen när kalkstenens karbonat omvandlas. Men under sin livslängd genomgår betongen en omvänd process, den karbonatiserar, och tar upp koldioxid. I det mycket långa perspektivet 100 procent.

Men under en normal livslängd på ett hus kanske karbonatiseringen kan vara så hög som 25 procent. Börjar man dessutom bygga med hänsyn till betongs förmåga att ta upp koldi-oxid, med exponerade ytor och porösare betongsorter där hållfastheten inte kräver det och krossar betongen i slutet av livscykeln och exponerar den mot luften kan karbonatiseringen bli ännu högre, kanske 50 procent.

Och till sist måste jag bara nämna Göteborgs Energi som i egna undersökningar kommit fram till att betonghusen lagrar värme upp till sex gånger längre än trähus vilket minskar kol-dioxidutsläppen. Snacka om miljöfördelar.

Så ge betongen en chans. Vi är framtidens hållbara material.

Med tyngd och kreativitetgör vi branschen stolt.

UTGES AVBETONGFÖRENINGEN

Tidskriften BetongStorgatan 19Box 55684102 15 StockholmTelefon: 08-762 62 14www.betong.se

REDAKTIONCHEFREDAKTÖR Roger Andersson [email protected] Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/TEKNIKREDAKTÖR Johan Silfwerbrand: [email protected]: 0707-26 40 05

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: [email protected] Telefon: 0739-55 04 51

REDAKTIONSRÅDKjell Wallin, Mats Emborg, Sten Forsström, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund, Lotta Niland och Hans Hedlund

ANNONSERANNONSHUSET ABLinnégatan 22, 114 47 Stockholm

Telefon: 08-662 75 00

Fax: 08-662 71 29

Patrik Swenzén [email protected]

Philip Otter [email protected]

Fredrik Johnsson [email protected]

PRENUMERATIONMARIE BRUNNBERG ABBox 55763 22 HallstavikTelefon: 0175-216 [email protected]

PRISLösnummerpris: 99 SEK.

Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms.

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material.

ISSN 1101-9190

OMSLAGSBILDFoto av Boel Ferm

4 BETONG 3 | 2011

Det våras för betongenI ARVIKA KONSTHALL hade konstnär Marie Isaksson en utställning under perioden 26 mars-17 april 2011. Utställningen hette Som ur ett frö och bestod av en installation bestående av 20 frön i betong. Fröna är cirka 17 centimeter och är gjutna i vitcement och målade med en linoljebaserad färg. Kanske innehåller betongfröna morgondagens hållbara betong…www.marie-isaksson.se

LEDARE ROGER ANDERSSON

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH BETONG.SE | STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BET0311_04_ledare.indd 4 11-05-25 12.59.48

Har du också passion för betong?Betong är ett fantastiskt material med många möjligheter. Vi ser innovativtpå betongens olika användningsområden och utvecklar ständigt nya idéer.Delar du vår passion ser vi fram emot ett framtida samarbete, som kund, som partner eller som medarbetare. Läs mer om oss, våra produkter och vår passion för det vi gör på abetong.se

BET0311_annons.indd 5 11-05-25 10.59.06

BET0311_annons.indd 6 11-05-25 10.59.08

BETONG 3 | 2011 7

Betongvillor är framtidenOM TIO ÅR BYGGS de � esta villor med träpanel, men betongvillorna ger minst problem. Det visar en undersökning gjord av PFM Research på uppdrag av fasadskivstillverkaren Cembrit där 100 arkitekter som ritar hus tillfrågats. På frågan om vilket fasadmaterial som ger � est problem under en livscykel på 50 år svarar 35 procent puts och 22 procent träpanel. Endast en av de 100 arkitekterna svarade betong.

ROBERT JANSSON och Lars Boström på SP Sveriges Tekniska Forsk-ningsinstitut har tilldelats utmärkelsen Bigglestone Award for Excellence in Communication of Fire Protection Concepts. Bakom utmärkelsen står USA-baserade Fire Protection Research Foundation, the National

Fire Protection Association och den vetenskap-liga tidskriften Fire Technology. Priset delas ut

för artikeln “The In� uence of Pressure in the Pore System on Fire Spalling of Concrete” som publicerades under 2010 i Fire Technology.

-Vår artikel blev framröstad som bästa artikel bland 45 andra som publicerades förra året. Det är de olika redaktörerna som tar emot artiklarna och sen bestämmer vilka experter som ska granska dem före publicering som har röstat, säger Robert Jansson.

Priset på 5 000 dollar hämtar Robert, som är huvudförfattare till artikeln, vid en ceremoni i Boston i juni.

-I artikeln presenterar vi experimentella resultat som visar att ångtrycket inte är den

dominerande faktorn bakom fenomenet brand-spjälkning. En alternativ teori till ångtrycksteo-rin, baserad på in� uensen av uppkomst av en fuktmättad zon med betydligt lägre hållfasthet, presenteras också. Brandspjälkningsfenomenet kan i de � esta fall undvikas genom att stoppa i polypropylen� brer i betongen, säger Robert Jansson, som just nu arbetar på sin doktorsav-handling kring den brandspjälkningshämmande funktionen hos polypropylen� brer vid KTH.

Robert Jansson har varit sekreterare i Be-tongföreningens brandkommitté och en viktig kugge i Betongföreningens nyligen utgivna brandrapport.

Internationellt pris till svensk brandforskning

DEN VÄRLDSBERÖMDE KONSTNÄREN Antony Gormleys 18 meter höga betong-torn i skulpturparken Kivik Art Centre ska betraktas som en byggnad. Det fastslår Kammarrätten och därmed får rocklegen-den Ulf Lundell rätt.Tornet som restes 2008 har väckt starka känslor. Skulpturparkens närmaste granne, den riksbekante artisten Ulf Lundell, har � era gånger överklagat de beslut som gett Kivik Art Centre rätt att behålla konstverket. Enligt Kammarrättens beslut måste nu Sim-rishamns kommun betrakta verket som ett svartbygge eftersom Kivik saknar bygglov för tornet.Ulf Lundell, som blev berömd för sin sjungande uppmaning om att åka upp i Kaknästornet och slita sönder molnen, har tydligen ändrat inställning till både konsten och betongen.

Ända ut i kantenGOLVSLIPNINGSFÖRETAGET HTC presenterar en ny produkt som ska underlätta kantslipningen av betonggolv. Maskinen heter HTC 270 EG och har ett sliphuvud som är tio centimeter och når hela 26 centimeter in under hyllor och element. Sliphuvudet går också att justera i både X- och Y-led och hela maskinen är delbar vilket gör den transportvänlig.

MIXAT

Konstig byggnad är svart

Mixade nyheter från betongvärlden

Betongsektorns storsatsningDEN 29 SEPTEMBER inträffar betongsektorns viktigaste dag på Grand Hotell i Stockholm. Då arrangeras Betongbyggnadsdagen 2011 tillsam-mans med Betonggalan, Tidskriften Betongs stora event. Betongbyggnadsdagen, som är betongsektorns stora dag, räknar med över 300 besökare och Betonggalan räknar med att de större lokalerna på Grand ska ge � er gäster än de 600 som förra året närvarade vid Berns.

Lättviktigt från FinjaNU LANSERAR FINJA lättklinkerblocket Ergotherm Plus 400 med en isoleringsförmåga på 0,13 W/m2K, enligt Finja. Den utlovade isoleringsförmågan uppnås genom en tjock-are cellplastkärna än sina föregångare i Er-gothermserien. Längden på det nya blocket har reducerats till 500 millimeter, istället för 600 millimeter för att lättare kunna hanteras.

Robert Jansson

BET0311_07_mixat.indd 7 11-05-26 13.04.05

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm

Foto

graf

: Dan

iel H

ertz

ell

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

Med Anläggningscement bygger vi vårt samhälle!

Cement är den sammanhållande kraften i betong så också i Esbobron i Stockholm. Vårt cement

används till att bygga, broar, dammar, tunnlar, vägar, flygfält, vattentorn,

reningsverk mm.

BET0311_annons.indd 8 11-05-25 10.59.09

DESIGNAT

BETONG 3 | 2011 9

Så här till sommaren bjuder vi på lite möbler. En del ska nog stå inne medan andra med fördel kan stå i trädgården. Inte minst med tanke på vikten...

Möblera för sommaren

Påkörbar natthimmelVID MALMÖ CENTRAL � nns fem olika statyer i välvd svart betong varav två är sittbara. Formgivare är Nina Lindegaard och förutom statyer fungerar de som påkörningsskydd. Kvällstid belyses skulpturerna inifrån via � beroptik för att skapa känslan av en natthimmel med stjärnor som tindrar oregelbundet.

Sömnig betongBERIT LINDFELDT hade sin första separatutställning redan 1978. Hon har gjort en rad offentliga utsmyckningar och är ledamot i Kungliga Akademien för de fria konsterna. Till vår möbelsamling bidrar hon med Sömnen, en betongsäng som köpts av en privat person.www.beritlindfeldt.se

Tung och anrikCONFORT HAR SEN 1980 tillverkats i 35 exemplar. De är exakta kopior av Le Corbusiers stol från 1928. Den väger 250 kilo och alla exemplar är sålda. Inom kort kommer dock produktionen återupptas och fem stolar tillverkas. De kostar då circa 322 000 kronor styck.www.stefanzwicky.ch

Träig betongPÅ SENASTE MÖBELMÄSSAN i Stockholm

visade Tony Abrahamsson på Vigrum Konst-Form upp nya möbler där ek och betong

kombineras. Förutom betong arbetar han med järn och rakubränd keramik. Ateljén hit-

tar man på gården Vigrum i Hovby strax söder om Lidköping. Det lilla bordet kostar cirka

6 000 kr i butik och buffén, som tillverkats i 20 numrerade exemplar kostar cirka 30 000 kr.

www.vigrum.com

BET0311_09_designat.indd 9 11-05-25 13.04.36

10 Betong 3 | 201110 Betong 3 | 2011

| Projektet |

BET0311_10-18_projektet.indd 10 11-05-26 14.14.19

Betong 3 | 2011 11 Betong 3 | 2011 11

Med en tydlig idé och stort tålamod bygger Philip Bergerhoff och frun Paula sin drömvilla 46 meter över havet. En synligt bärande struktur ställde höga krav på både betongentreprenör och byggherre. TexT: Carina Tyskbo FoTo: boel Ferm

- VälkoMna! arkitEktEn Philip Ber-gerhoff har rosa pikétröja och ett nästan lika starkt handslag som betonggjutarna från APJ. Kanske inte så konstigt. Han har själv deltagit i arbetet otaliga timmar det senaste året, när skalet till hans tio år långa vision i Tyresö Strand utanför Stockholm tagit form. Ett hem för familjen, en villa så rå, grundläggande och naturnära som möjligt, varvad med kloka tekniska lös-ningar, hänsyn till grannar och några re-jäla skopor extraordinära detaljer förstås. Aprilsolen strålar över uteplatsen i östläge och poolen, gjuten i ett stycke. Nedanför oss brer Baltiska sjön ut sig - sämre place-ring av ett hem kan man ju tänka sig.

-Ja, visst finns här lyxiga inslag , men vi är inte rika. Det tror alla när man gjuter ett så här speciellt hus. Men de här ka-talogvillorna omkring kostade säkert lika mycket, säger Philip och pekar på grann-kåkarna som tappert klättrar runtom i de branta sluttningarna.

Det var för tio år sedan som Philip och Paula köpte den drygt 3 000 kvadratmeter stora skogstomten. Planerna för ett fram-tida hem i synlig rå betong började skis-sas fram och förra våren revs de två bruna stugorna på bergsknallen. Philip var mån om att det 210 kvadratmeter stora huset skulle påverka naturen så lite som möjligt, bli en ö i skogen, som han säger.

Att huset liksom ”klistrats” på skogs-hällen gör också att det från gatan inte ser mycket större ut än det gamla fritids-huset, något som gläder utsiktssuktande grannar. För att skapa en trekantsformad kil i berget för souterrängdelen sprängde man etappvis bakåt, nerifrån och upp. Nu täcker huset hela sprängkanten och har bara ett begränsat sprängsår vid östga-veln. Det kommer att återfyllas och plan-teras med blåbärsris och mossa. Nej, inga gräsplättar, rabatter eller ens entrégångar här inte.

Fyra klossar och en

PassionFyra klossar och en

Passion


12 Betong 3 | 2011

| Projektet |

-Huset har ett principiellt förhållande till tomten. Allt som händer sker innan-för väggen, direkt utanför börjar skogen. Därför utgick jag från en yttre mur som skapar en ram och begränsar intrycket. I husets krets finns inom- och utomhusde-larna. Skjutdörrar leder ut mot en solaltan, poolen och en grusad altan med en växtlå-da. Utomhusdelen är ungefär lika stor som den invändiga ytan. Här innanför muren slipper grannarna se oss och vi dem, skrat-tar Philip.

Dags för lunch. En ranglig järntrappa leder upp till APJ:s byggbarack där vi dricker kaffe och äter köttbullsmacka. Philip visar husmodell och planlösningar och berättar att grundtanken med villan innanför muren är fyra uppställda klossar: En kloss för matrum och kök, nästa för garderob och gästtoalett, den tredje klos-sen för arbetsrum och trappa och den sista för förråd och två eldstäder, invändigt och utvändigt. På nedre plan finns två barnsov-rum, badrum med badkar, ett allrum med teve, teknikrum för bland annat bergvär-men och en sängkammare med eget bad.

-Varje kloss har en total omkrets som är delbar med 1,20 meter. Formsättningen jobbar hela vägen runt och skapar ett te-gelliknande mönster på ytan. För att bli helt släta göts de mot vaxade plywoodfor-mar. Bröstning, sockel och bjälklag göts

istället mot råplan träyta i fallande läng-der. På så sätt har huset två olika uttryck som signalerar funktionen. Samma tanke ska finnas inomhus. Utanför klossen: skif-fergolv och trätak, inuti trägolv och gips-tak, säger Philip.

Med grannar så nära inpå var förut-sättningarna för bygget klara från början. Väder, vind, sol och orientering på tomten gav resten av pusselbitarna. Husets norr-vända läge kräver ett så stort ljusinsläpp som möjligt. Glaspartierna blir minst lika imponerande som utsikten, i vardags-rummet kommer skjutfönstren att mäta närmare sju kvadratmeter. Så där behövs ingen teve, menar Philip.

–Treglasfönstren i klossarna saknar kar-mar och ska silikonlimmas helt i liv med fasaden. Kopplingarna mellan dem däre-mot – entrén, poolen, vardagsrummet och växtlådan på västsidan - är indragna olika

Att gjuta den 6,6 meter långa poolen på utomhusal-tanen var en väldigt speciell utmaning. En tjock vägg/stödmur löper runt hela poolen. Stödmuren mot mar-ken övergår till att bli väggen som bär bjälklaget, vilket är särskilt från poolen. Arbetet genomfördes genom en tvådelad gjutning. Först väggjutning för rumsväggen, innanför den en isodränskiva och därefter en 25 cm tjock betonggjutning. Hela poolens insida skulle vara fri från formstagshål. Formen som gjordes för poolväg-gen kunde alltså inte förankras i plattan, den satt löst och flöt. För att hindra formen från att glida runt av betongtrycket var man tvungen att gjuta väldigt lång-samt, en halv meters steghöjd per timme, cirka 2,25 meter. 13 kubikmeter betong gick åt för arbetet, allt i en och samma gjutning. Bottenplattan är 25 cm tjock, under poolen ligger återfyllning och 20 cm isolering.

Syftet med poolen är inte bara njutning – vatten-spegeln kommer även reflektera solljuset upp i taket inne i det norrorienterade vardagsrummet. Poolen blev djup, vattendjupet ligger på 2,10 meter för att passa en två meter lång villaägare. Poolens norrvägg utgör också vägg till sängkammaren. Tanken på ett undervattensfönster var lite lockande, medger Philip Bergerhoff. Men utan James Bond-budget får sådana idéer vila tills vidare…

» Varje kloss har en total omkrets som är delbar med 1,20 meter. Formsättningen jobbar hela vä-

gen runt och skapar ett tegelliknande mönster... «

Foto

: Phi

lip B

erge

rhof

f

Formarna bestod av vaxad plywood för att få så släta ytor som möjligt. Socklar och bjälklag göts mot råplan träyta för att få en råare kontrast och markera funktioner.


Betong 3 | 2011 13

Ovan: Philip Berger-hoff har placerat fönstren i de olika rummen efter vad de ska innehålla. Sovrummet får ett långsmalt fönster i sänghöjd. Medan barnrummen och vardagsrummet får fönster med stora ljusinsläpp.

Till vänster: Form-stagshålen är ren kosmetika och har skapats genom att konerna har sågats av, fyllts med fog-skum och limmats fast i formen på exakta avstånd.

Till höger: C28/35 har använts genom-gående utom vid valv och till poolen där C32/40 använts.

Mer om Villa BergerhoffBeställare: Philip Bergerhoff och Paula söderman Bergerhoff.arkitekt: Philip Bergerhoff.konstruktör: Peter karlström, konkret stockholm.entrePrenör: aPJ Betong & an-läggningsteknik.Byggstart: augusti 2010.kostnad: 3 miljoner kronor för betongarbeten, 1 miljon kronor för markarbeten.Betongleverantör: skanska.Betongmängd: 270 kubikmeter.


14 Betong 3 | 2011

mycket. På så sätt förstärker jag klossarna och skapar variation i uttrycket.

Uttrycket ja. I de flesta fall kläs betong-stommen in men Philip ville ha en helt synlig bärande struktur på sitt hus. Det kräver sina gjutare - mycket står på spel, inte minst en privatpersons plånbok och en arkitekts ära. Är du nöjd med utföran-det?

-Mycket. Det är nästan omöjligt att hitta en entreprenör i Sverige som kan den här typen av avancerad platsgjutning. Jag fann APJ via ett tidigare samarbete och det har fungerat väldigt bra att jobba så nära varandra som vi gjort. Jag har inte gjutit men varit med i allt runtomkring under nästan ett års tid, då krävs en hel del av samarbetet. Ytskiktet blev mycket bra, bara vid entrén har ballast och ce-ment delat sig lite. Men betong är ett le-vande material där olika nyanser är en del av uttrycket.

Platschefen David Larsson kommer för att önska trevlig helg och ta staffordshi-reterriern Doddo med sig till bilen. Han hinner återgälda uppskattningen medan han byter om:

- I våra projekt har vi oftare kontakt med konstruktören än med arkitekten, men Philip tog hand om både det arki-tektoniska och konstruktiva. Det har va-rit väldigt kul att jobba åt honom. Hela grejen med synliga betongytor var en stor

utmaning för oss, i vanliga fall kläs ju be-tongstommen in. Jag har inte sett något liknande i vårt land. Jodå, jag skulle gärna bo här själv, säger David Larsson.

Vi lämnar baracken och går på ytter-ligare en husesyn, nu till nedre plan. Phi-lip vänder snabbt tillbaka och hämtar en tröja, det är isande kallt i skuggorna på norrsidan. Passande då att tala köldbryg-gor och värmesystem. Den största utma-ningen i en lösning som den här är att mel-lanbjälklaget är varmt, men ansluter till en kall utomhusvägg. För att reducera köld-bryggan har huset isolerats med trycktålig foamglasisolering, både över och under mellanbjälklaget.

-Det blir samtidig en ångspärr, ett mer pragmatiskt sätt att bygga i betong. Stan-dardisoleringen i foamglas tål tio gånger så mycket tryck som motsvarande cell-plastisolering.

Två bergvärmehål är borrade och kla-ra, 160 meter ner i granithällen. Kapaci-teten är rejält tilltagen, hela tolv kilowatt. Det räcker för att värma poolen och hela huset med vattenburen golvvärme, på så sätt slipper man radiatorer. Den svagaste länken energimässigt blir inte betongväg-garna utan glaspartierna, framförallt i te-verummet som har stora fönster mot norr och bara minimal isolering ovanpå taket. I vardagsrummet på övervåningen kom-mer eldstaden att värma ”förråds- och

| Projektet |

Byggnaden är ritad efter form-skivornas mått på 120 centime-ter. Det gör att mönstren alltid slutar i hörnen med måtten 30, 60, 90 eller 120 centimeter.

Mer om Philip BergerhoffÅlder: 40Familj: fru och en son, 2,5 årKarriär: Studier vid Bauhausuni-versitet i Weimar, Atlanta och Stock-holm. Arbete hos Rupert Gardner Design, Dudley Böhm Arkitekter samt sedan januari 2004 med egna arkitektstudion WRB.arbetsplats: Arkitektstudio WRB (Widjedal Racki Bergerhoff).FavoritarKiteKt: Luigi Snozzi, HdM, Peter Märkli och många andra som går den extra milen och inte låter begränsa sig av förutfattade meningar, tekniska begränsningar eller trångsinta lagstiftningar. De som gör sin egen sak även om det innebär ett risktagande.bästa yrKesminne: Mitt eget bygge.bäst med mitt hus: Engagemang och entusiasmen hos alla inblan-dade!Favoritbetong: Salk Insitute i La Jolla i Kalifornien ritad av Louis Kahn.


Betong 3 | 2011 15

eldstadsklossen”, som ventileras för att ge värmen vidare till hela våningen.

- Men också väggen ovanför blir en värmebunker i sig. Utrymmet ovanför insatsspisen ska vara helt öppet med iso-lering först uppe vid taket. Den värmen som uppstår runt skorstenen värmer upp hela betongväggen. Det varar långt in på natten, som en gammal kakelugn, säger Philip.

Ljusinsläppet för rummen på nedre plan blev också en praktisk och estetisk utma-ning. Förutom väl tilltagna fönster i de två barnrummen och ett långsmalt fönster i sängkammaren har tre vertikala fönster placerats uppe i bröstningen mot altan- golvet. Där lyser södersolen in och ljustvät-tar norrväggarna på nedre plan. Så här vid

tvåtiden på eftermiddagen flödar rummet av ljus, fastän vi står på skuggsidan och huttrar. Smart.

Vi funderar över föräldrarnas ganska lågt liggande, avlånga fönster som liksom kapar av utsikten – hur tänkte han där…?

-Att man ska ligga ner i sängen för att se havet förstås. Här inne vistas vi bara i sängen. Varför placera stora utsiktsfönster i ståhöjd då?

Uppe på altanen igen. Solen har flyttat sig, fjärden blånat och skuggorna ändrar form över fasaderna. Vi stryker över de släta, mjuka klossytorna med de konfor-made ”plupparna”, som blev en medveten detalj i ytan. Varifrån kommer betong-kunskaperna och hängivenheten?

-Det är en lång relation. Jag kommer

från Tyskland och där finns en annan tradition kring att bygga med synlig be-tong. Till Sverige kom jag 1999, efter att ha avslutat arkitektutbildningen på Bau-hausuniversitetet i Weimar. Fem år senare startade vi Arkitektstudio WRB, där jag är en av delägarna. Flera av våra projekt har varit i betong i både Sverige och Norge.

Men det var ingen självklarhet för Philips fru Paula att det framtida hem-met skulle bestå av fyra betongklossar. Han tog henne med på en studieresa till Lago Maggiore i Schweiz, välkänt för sin betongarkitektur. De kom, såg och impo-nerades – och Paula övertygades. En rätt stor portion tålamod har behövts sedan dess. Timmarna på vägen mellan hem-met i Märsta och bygget i Tyresö går inte längre att räkna. Att det är en äkta pas-sion förstår man när tre miljoner av to-talbudgeten på 6,5 miljoner har gått till betonggjutningen.

Sista gjutningen sker på måndag. Två skorstenar, en odlingslåda på altanen och trappan ner till nedre våningen. Sedan står skalet där, precis som Philip ville ha det, men det ska kläs med allt annat som gör det till ett hem.

-Jag har jobbat på bygge i Tyskland, så jag räknar med att göra det mesta själv, utom tätskiktet. Invigningsfest? Lär nog dröja... och med tanke på budgeten får det bli knytistema, säger han och skrattar.

En ursparning på insidan vid fönstren gör att karmen göms sett utifrån. Intrycket blir att glaset möter betongen.

Betongen innehåller sex procent titandioxid.


| Projektet |

16 Betong 3 | 2011

Tidskriften Betong har studerat markna-den för nya betongvillor och bjuder på en exposé av såväl funktionella som mer ex-perimentella hus. Med hållbarhetstemat i fokus har vi speciellt frågat tillverkarna hur de arbetat för att lösa problem med köldbryggor och energisystem. TexT: Carina Tyskbo

En betongens

Fjällhuset 1.1Lanserades 2009 av KAWA Arkitektur. ett annorlunda fjällhus framtaget utifrån ett flexibelt byggsystem där väggar tak och golv förtillverkas av korslimmat massivträ. Fundament och förtillverkad kärna helt gjuten i betong. Konstruktionen ger ett välisolerat klimatskal och ett hus som är förberett för miljömässig uppvärmning. Byggsystemet förkortar byggtiden och ger hög byggkvalitet. Huset är anpassat för fritidsboende året om. Det har gott om förråd för den som vill låsa in sina egna sa-ker och hyra ut under delar av året. Fjällhuset är inte ett typhus men ett byggkon-cept som kan anpassas till platsen.

Så löstes köldbryggan:Betongfundamentet som bär huset har en nedre del exponerad för utomhusluften innehållande entré och kärna med förråd och en övre, som utgör våtrumskärna med köksdel. Den nedre delen består av en yttre betongfasad med isolering in mot kärnan, som aldrig möter det yttre skalet. Den isolerade trävolymen ligger upplagd på fundamentet med isolering i anslutningen. trapphuset utgör en klimatsluss och kan hållas mindre uppvärmd, där hänger man av sig utrustning i en nedre hall och ytterkläder i dess övre varmare del. www.howkawa.se


Betong 3 | 2011 17

En betongens villakavalkad

Finja AB ”Kubhuset”Lanserades först 2007 men har vidareutvecklats. två-planshus, sex rum, inomhusyta cirka 217 kvm. Huset presenteras som ett försök att utifrån ett fåtal stan-dardelement kunna bygga ihop spännande arkitekto-niska lösningar och få symbios mellan valmöjlighet och standardprodukter.

Så löstes köldbryggan:Byggt med sandwichelement där förbindelserna mellan ytter- och innerskal minimeras och där isoleringen har förskjutna skarvar i flera lager. All genomgående betong undviks så långt det är möjligt.www.finja.se

Villa ÅboLanserades i april 2011, be-räknas stå klar i höst utanför Lund. Av Fojab arkitekter. tvåplansvilla, sex rum och kök, cirka 180 kvm, betong och PIR-isolering, U-värde-fönster med lucka: Cirka 0,47 W/kvmK (vanligt föns-ter 1,3 W/kvmK). Betong-stomme och fönsterluckor som stängs när det blir för kallt eller för varmt och ger möjlighet till dubbelt så stora fönsterytor jämfört med van-liga passivhus. Stomme och bjälklag är i betong, orga-niska material har undvikits i hela huset. I yttervägg och yttertak används så kallad PIR-isolering (polyisocyanu-rat) som har cirka 50 procent bättre isolerförmåga än vanlig isolering.www.fojab.se


18 Betong 3 | 2011

Hjohuset Lanserades i början av 2011 av Aristotelis Magoulis. enplanshus, 180 kvm, fyra sovrum, öppen planlösning, platta på mark, ener-gieffektiv U-min-grund och randisolering. Väggar av högisolerade betongelement. Hjohuset ska utmärka sig genom miljövänlig bygg-nation, hälsosamt och jämnt inomhusklimat, mycket lågt energibe-hov, hög fuktsäkerhet, minimalt underhållsbehov.

så löstes köldbryggan:grunden: Utvändig randisolering. Väggar: två väggelement av be-tong monteras väldigt exakt med 15 cm spalt och isolering dikt an. Fogas med mjukfog. Fönster: underhållsfria lågenergifönster, mycket lågt U-värde. Monteras mycket tätt och fogas ytterligare mot en klack för att få optimal tätning. tak: Förhöjda takstolar med 60 cm lösullisolering, takkonstruktion med diffusionsöppen underlagsduk gör att hela taket andas. takpannor med titandioxid neutraliserar kväveoxid och motverkar påväxt av mossa.Mer information: Aristotelis Magoulis, tel 0735-754107.

| Projektet |

“Hutznhaisl” – tillbaka till rötternatyska arkitektbyrån AFF Architekten presenterade vintern 2010 en massiv fritidsstuga i Fichtelberg i Sachsen. Här i den avskilda skogs- och bergsmiljön har arkitekterna ex-perimenterat med hur mycket vi kan vara utan och ändå ha ett meningsfullt och fritt liv, som Lycko-Hans i Bröderna grimms saga. naket, rent och utan störande detaljer. Boendeyta 57 kvm och 6 kvm materialförråd. Öppen planlösning med stort vardags-rums-, köks- och matdel i ett, plus två sovrum. Väggar av 20 cm oisolerad betong, tak av 240 cm vattentät, stålarmerad betong. timmergolv från lokala träd, inredning av återvunnet material, väl tilltagna tvåglasfönster med laminerat säkerhetsglas. Som en hälsning till rötterna göts dessutom väggarna mot den gamla trästugan som stått på platsen, lämnad åt sitt öde i skogen. www.aff-architekten.comFoto: Christian Schink


Betongbyggnadsdagen är den självklara mötesplatsen för betongsektorns alla aktörer och årets tema är ”Betong – en lönsam affär”. Vi har alla ett ansvar att se till att utvecklingen är hållbar. Vi inleder dagen med att redogöra för de krav som samhället och våra myndig-heter ställer på oss i byggsektorn. Vi har valt ut ett antal projekt där vi belyser betongens styrka vad gäller bland annat värmelagrings-förmåga, ekonomi, hållfasthet, flexibilitet, arbetsmiljö, luftmiljö (vägar) och estetik.

Till kvällens Betonggala bjuder branschens företag in sina kunder och andra viktiga personer till ett trevligt mingel med underhållning och prisutdelning.

Anmäl dig senast den 15 september på: www.betongforeningen.se

Betongbyggnadsdagen samt Betonggalan 2011

BETONGEN LÖNSAM AFFÄR

Vi samkör de två evenemangen på Grand Hotel i Stockholm den 29 september.

Betongbyggnadsdagen arrangeras av Betongföreningen i samarbete med Cementa, Svensk Betong och CBI Betonginstitutet. Foto

graf

: Dan

iel H

ertz

ell

BET0311_annons.indd 19 11-05-26 09.47.57

20 Betong 3 | 2011

| granskat |

tio årtio årPolitikernas kamp att få fler träbyggnader i Sverige har inte varit lätt. Man har fått köra över såväl Konkurrensverket som Statskontoret och Kommerskollegium. Dessutom har forskar-na gett dem bakläxa på deras miljöargument. TexT: RogeR AndeRsson Bild: CeCiliA lundgRen

Statligt träbyggandeStatligt träbyggande

BET0311_20-26_tra_granskat.indd 20 11-05-25 12.53.40

BETONG 3 | 2011 21

TIO ÅR I

januari 2004 lämnade Fredrik von Platen, tjänstledig från sitt arbete som biträdande generaldirektör på Boverket, över underla-get ”Mer trä i byggandet” till Närings- och Miljödepartementen. Ett underlag som � nansierats med statliga medel och som

framförde visionen att 30 procent av � erbostads-husen skulle byggas med trästomme inom några år mot dåvarande tio procent. En vision som helt enkelt innebar en minskad marknad för konkur-rerande material.

I underlaget hade det tidigare så starka argu-mentet att trä är bättre för miljön än stål och be-tong tonats ner. Anledningen var rapporten Vad inne-bär ett ökat träbyggande i Sverige för miljön?

framtagen vid Institution för Miljösystemanalys på Chalmers på uppdrag av Miljödepartementet. Rapporten granskade be� ntliga livscykelanalyser och slutsatsen löd: ”Universitetsstudierna ser inga skillnader mellan trä eller andra material sett över husens livslängd” och ”om man vill uppnå mins-kad energianvändning och minskade koldioxidut-släpp i samband med hus, så är det mycket vik-tigare att göra insatser rörande användningsfasen (uppvärmningssystem, el, varmvatten) än material-val vid byggandet.”

Istället hävdade man att ett ökat träbyggande

TIO ÅR


22 BETONG 3 | 2011

| GRANSKAT |

var bra för konkurrensen, något som Kom-merskollegium inte höll med om. Kom-merskollegium är Sveriges myndighet för handelspolitik med uppgift att se till en effektiv inre marknad och en öppen han-delspolitik i EU och de kom med ett starkt yttrande som tvingade ut hela underlaget för den nationella träbyggnadsstrategin på remiss.

– Vi blev förvånade över förslaget, vi tyckte det var problem att regeringen valde att stödja en viss del inom byggsektorn, säger Inga Rosenlund, utredare på Kom-merskollegium.

Statskontoret, som arbetar på regering-ens uppdrag med att på olika sätt främja utvecklingen av en rättsäker, demokratisk och effektiv offentlig sektor, var också kri-tiskt. ”Det är olämpligt att staten tar den aktiva roll som föreslås… Statskontoret har svårt att förstå varför inte marknaden själv förmår utveckla och exploatera den stora marknadspotential som beskrivs i rapporten”, skriver de i sitt remissvar.

Även på Konkurrensverket var man kri-tisk. ”Ett alltför intimt samarbete mellan stat och näringsliv kan skada medborgar-nas och konsumenternas förtroende för förvaltning, demokrati och företagande genom de intressekon� ikter som kan upp-komma på olika plan”, varnar man för i sitt remissvar.

– Vi tycker inte det � nns någon ursäkt att premiera ett byggmaterial framför någ-ra andra. Träindustrin har dessutom till-räckligt med pengar att marknadsföra sig själv, säger Anders Gerde, handläggare på Konkurrensverket.

Trots de tunga instansernas reaktioner och de många negativa remissvaren beslu-

tade regeringen att bilda en kommitté med namnet Nationella Träbyggnadsstrategin den 21 oktober 2004. En ordförande, en sekreterare och ett kansli bekostades med statliga pengar.

Förutom att arrangera Träbyggnads-dagar med Regeringskansliets logotyp på inbjudningarna innebar uppdraget att upp-vakta de statliga forsknings� nansiärerna Vinnova och Formas för att få dem att skjuta till pengar till forskning om träbyg-gande. Man skulle också uppvakta statliga och kommunala byggherrar för att få dem att uppföra pilotprojekt.

Naturvårdsverket hade i sitt tidigare re-missvar efterlyst en mer noggrann analys av de påstådda miljöfördelarna av träbyg-gandet, vilket det skyltats tydligt med på de träbyggnadsdagar som Regeringskansliet varit med att anordna.

Därför � ck Tomas Ekvall på IVL, Svens-ka Miljöinstitutet uppdraget att granska de livscykelanalyser, som då fanns tillgängliga. Tomas Ekvall blev klar med sin rapport i januari 2006 som då överlämnades till kommittén Nationella träbyggnadsstra-tegin och i sin redogörelse för arbetsläget till Näringsdepartementet den 26 okto-ber 2007 skriver kommittén själv så här: ”Slutsatsen i studien är att det inte går att få objektiva svar på hur mycket koldiox-idutsläppen minskar då trä används som stommaterial.”

Hösten 2006 är det riksdagsval och Fredrik Reinfeldt blir statsminister. Han har tidigare varit mycket kritisk till den social-demokratiska regeringens träbyggnadsstra-tegi och sa vid ett framträdande på mässan Betongfeber den 10 november 2005 i Infra City i Upplands Väsby att ”den nationella träbyggnadsstrategin grundats på ett felak-tigt tänkesätt och att skattepengar inte ska användas för att uppmuntra till byggande i trä. De som är professionellt kunniga ska själva avgöra vilket material som passar bäst i varje enskilt fall.”

Men trots Fredrik Reinfeldts löften till betongbranschen förlängdes Nationella träbyggnadsstrategin år 2007 och � er stat-liga miljoner satsades för att öka träbyg-gandet.

Kommittén Nationella träbyggnads-strategin kom med sin slutrapport i slutet av 2008 och regeringen lämnade bort hu-vudansvaret för ett ökat träbyggande i Sve-rige till kommuner och länsstyrelser under namnet Trästad 2012. Landshövdingarna i Västerbotten, Dalarna och Kronoberg bil-dar tillsammans med regionrådet i Västra Götalandsregionen en ledningsgrupp för projektet och 16 kommuner har anslutit sig.

Mer om…Trästad 2012TRÄSTAD 2012 ska tjäna som en inspirationskälla för lokala byggare, arkitekter, planerare och politiker. Syftet är att utveckla svensk kom-petens och teknik, och på sikt skapa en europeisk och global marknad för modern industriell träbyggnadsteknik. 16 kommuner har anslutit sig: Växjö, Västervik, Eksjö, Skövde, Borås, Troll-hättan, Mora, Orsa, Falun, Älvdalen, Rättvik, Umeå, Lycksele, Skellefteå, Piteå och Kalix.

www.trastad2012.se

.

» Vi tycker inte det fi nns någon ursäkt att premiera ett byggmaterial framför några andra. Trä-industrin har dessutom tillräckligt med pengar att marknadsföra sig själv...«


Betong 3 | 2011 23

.

Det blir dyrt när politiker väljer byggmaterial. I över sju år har regering och kommuner engagerat sig för att bygga mer i trä på bekostnad av betong och stål. I Åre och Nybro backade kommunen ur, men Falun valde att satsa upp mot 30 miljoner

extra för att få en träbyggnad.

Den 3 maj 2006 är det Träbyggnadsdag i Åre. Kl 11.00 kliver Leif Saletti, vd på Årehus, upp på scenen och berättar om Åres satsning på modernt träbyggande inför alpina VM 2007. 36 lägenheter med trästommar ska uppföras.

Leif Saletti såg materialvalet som självklart.– Jämtland är trälänet. Men vi har en outvecklad trä-

industri och ville påvisa möjligheterna att förädla träet lokalt.

När anbuden kom in var det dock ingen munter läsning och den 29 augusti kallar Leif Saletti styrelsen till ett extra telefonmöte där han berättar att anbuden ligger fyra mil-joner kronor över projektbudgeten. Enhälligt beslutas att projektet ska läggas på is.

Efter valet 2006 fick Åre en borgerlig majoritet. Samar-betet med den Nationella träbyggnadsstrategin, som var Socialdemokraternas baby, var inte längre lika självklar och nya, materialneutrala anbud togs in för de tänkta bo-stadshusen. Istället för 36 trälägenheter blev det nu ett betonghus med 43 lägenheter.

– Betongbjälklagen är tunnare och vi fick ut ett helt våningsplan extra. Istället för fem våningar blev det nu sex så vi fick ett helt våningsplan extra för samma pengar. Ja, till och med lite mindre, säger Leif Saletti.

Ungefär samtidigt motionerar s-politikern Lennart Storm i Nybro om att det kommunala bostadsbolaget Nybro Bostad ska bygga ett planerat hyreshus i trä. I mo-tionen står det bland annat att ”byggherrar, inte minst statliga och kommunala måste lära sig att bygga fler stora byggnader i trä. Trä är ju ett material som speglar den svenska folksjälen.”

Stefan Henrixon, vd på Nybro Bostad, ställde sig mycket frågande till motionen.

– Det är ju fel att kommunen ska börja bestämma vilka material bostadsbolagen ska bygga i.

Därför svarade han i ett yttrande att han vill använda betong till stomme och väggar och att rätt material ska användas till rätt saker.

– Men kommunledningen struntade i vårt svar på mo-tionen och fattade ändå beslut att bostäderna skulle byg-gas i trä, säger Stefan Henrixon.

Men som gammal byggnadsarbetare såg han många nackdelar med att bygga i trä och han valde därför att ta strid och begärde in kompletterande anbud i andra ma-terial. Eftersom han fick lägre pris med betongstomme måste kommunstyrelsen backa.

– Vad blir nästa steg om politikerna som inte kan nå-got om byggnadsmaterial ska bestämma vilka material vi ska använda. Även om det är kommunen som äger lägen-heterna är det vi som ska hyra ut dem och ta ansvar för att det är bra byggt och då kan vi inte bygga i trä när det i många fall är ett sämre och dyrare material än betong, säger Stefan Henrixon.

Men det är inte alla kommuner som tycker prislappen är för hög. När det kommunala bostadsbolaget i Falun, Kopparstaden, skulle uppföra kvarteret Hyttkammaren hade kommunstyrelsen beslutat att det skulle uppföras med trästommar.

Resultatet blev 46 lägenheter och 52 varmgarage till ett pris av 24 488 kronor per kvadratmeter boarea, när Boverkets investeringsbidrag och investeringsstöd på knappt fem miljoner kronor räknats bort. Samma år, 2008, var snittpriset i motsvarande del av landet 19 916 kronor enligt SCB, Statistiska centralbyrån. Det innebär att Hyttkammaren blev drygt 15 800 000 kronor dyrare än vad övriga flerbostadshus i området kostade i snitt det året.

Hade man vänt sig till någon av de största bostadsbyg-garna i Sverige som Tidskriften Betong talat med hade man idag fått ett flerbostadshus med hyresrätter för i snitt 14 000 kronor per kvadratmeter boarea. Det innebär att Kopparstaden hade kunnat spara över 36 miljoner kronor åt sina hyresgäster. Men då hade huset blivit i betong.

Nu fick det Falubaserade företaget HMB Construction totalentreprenaden utan att några andra anbud togs in.

– Vi tyckte det blev dyrt, men å andra sidan fick vi 52 varmgarage, säger Ingrid Forsell, teknisk chef på Kop-parstaden.

Elke Herbst, informationschef på Kopparstaden, be-rättar om varför det blev en träbyggnad utan konkurre-rande anbud.

– Kommunstyrelsen har gjort en avsiktsförklaring att vi ska ta tillbaka trälandet Sverige, till och med Holland som inte har någon skog bygger mer i trä än vad vi gör. Trähus är bra för miljön och vi kommunala bolag har muskler, vi behöver inte ta ut någon vinst på kanske tio år, så jag tycker det är naturligt att vi är med och ger uppmärksam-het åt träbyggande.

Om hyresgästerna tycker samma sak vet hon inte.– Det är ju bara indirekt hyresgästernas pengar. Det be-

hövs flera former att bygga eftersom det är så dyrt och den extra kostnaden för Hyttkammaren kan man se som läropengar, säger Elke Herbst.

Träbygg kostar flis

TexT: RogeR AndeRsson


| GRANSKAT |

24 BETONG 3 | 2011

Trä i stommar innebär minskade koldioxidutsläpp. Detta enligt professor Leif Gustavsson vid Mittuniversitetet i Östersund. Tomas Ekvall, miljöforskare på IVL, som på Naturvårdsverkets uppdrag granskat hans forskning menar dock att rapporterna bygger mer på antagen potential än sannolikhet.

Enligt en jämförande stu-die mellan ett hus med be-tongstommar och ett hus med trästommar minskar utsläppen av koldioxid vid val av trästomme med vad

som motsvarar utsläppen från 60 ton kol. Studien är gjord av Leif Gustavsson vid Mittuniversitetet i Östersund.

Leif Gustavsson får dock en hel del kritik av miljöforskaren Tomas Ekvall på IVL Svenska Miljöinstitutet som på Natur-vårdsverkets uppdrag granskat innehållet i Gustavssons rapporter. Tomas Ekvall me-nar att en del data och metodval som an-vänts gynnar trä och med andra data och metodval kan träets påstådda miljöförde-lar försvinna helt och hållet.

– Det är felaktigt att en del av våra data och metodval gynnar trä. Vi är oberoende forskare som publicerar i välrenommerade internationella tidskrifter där andra fors-kare och vetenskapliga redaktörer gran-skar våra artiklar. I detta sammanhang är det ingen som har påstått att vi gynnar trä, säger Leif Gustavsson.

En sak Tomas Ekvall slår ner på är Leif Gustavssons procentval för betongens kar-bonatisering. Gustavsson räknar på åtta procent.

– Uppgifterna är baserade på material från Portland Cement Association i USA, säger Leif Gustavsson.

Björn Gillberg på Miljöcentrum hävdar att betongen tar upp hundra procent av den koldioxid som den avgett vid kalcine-ringen när den karbonatiseras.

– Det är ett kemiskt faktum. Betongen upphör inte när byggnaden rivs så sett ur evighetsperspektivet är det så och det är det som styr koldioxidperspektivet, säger Björn Gillberg.

Olika nordiska studier framtagna av cement- och betong-industrin visar att mellan 30 och 70 pro-cents karbonatisering kan medräknas i dagens livscykelanalyser.

Tomas Ekvall påpekar dessutom i sin rapport att Gustavssons analys inte inklu-derar karbonatisering som sker efter att huset rivits eller effekterna av eventuell återvinning av betongen.

En annan viktig uppgift i Gustavssons forskning är beräkningen av hur mycket av skogsbiprodukterna som kan användas och till vad. Gustavsson beräknar att 70 procent av toppar och grenar tas tillvara. Han beräknar också att övriga skogsbi-produkter tas tillvara till 100 procent. Gustavssons beräkningar grundar sig på den miljövinst som biprodukterna ger om de används som biobränsle och då ersätter fossila bränslen.

– Det är felaktigt att våra beräkningar grundar sig på den miljövinst som bipro-dukterna ger. Vi beräknar de minskade kol-dioxidutsläpp som blir om biprodukter an-vänds för att ersätta fossila bränslen, men vi visar också resultat om inga biprodukter används. Vi antar att 70 procent av toppar och grenar kan tas till vara, inte att de tas till vara. Vad gäller sågspån, bark och annat från träbearbetning antar vi att 100 pro-cent kan tas till vara efter avdrag för intern användning och för råvara till produktion av spånskivor, säger Leif Gustavsson.

I rapporten ”Biobränsle från skogen - tillgång och efterfrågan” utgiven av Skogs-industrierna 2006, bedöms utvinningen till biobränsle från de skogsbiprodukter som

Träforskning får mothugg

» Vi anger inte vad som kommer att hända med en viss sanno-likhet utan vad som är möjligt att göra...«

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: CECILIA LUNDGREN


Mer om…Nationella träbyggnadsstrategin

Betong 3 | 2011 25

kommer från avverkningen kunna för-dubblas. Det innebär att dagens utvinning max kan ligga på 50 procent. Stefan Wir-tén, skogsdirektör på Skogsindustrierna, kommenterar Leif Gustavssons siffror:

– Vi har bara beräknat vad som utvinns idag och vad som skulle kunna utvinnas i framtiden. Någon beräkning av hur mycket av de totala skogsbiprodukterna vi utvin-ner har vi inte gjort, men vi kommer aldrig komma i närheten av de siffrorna.

”Allt biobränsle antas ersätta kol eller naturgas. Det gör att produktion av bio-bränsle samt förbränning av träavfall och biprodukter leder till en rejäl miljövinst i koldioxidanalysen”, skriver Tomas Ekvall i sin rapport. Tomas Ekvall tycker i sin granskning att metoden är rimlig om syftet är att undersöka vilken potential trästom-mar har att minska koldioxidutsläppen. Däremot inte om man vill veta vad som sannolikt händer.

– Vi anger inte vad som kommer att hän-da med en viss sannolikhet utan vad som är

Det var för tio år sen det började. Flera motioner ledde till slut fram till ett riksdags-beslut.

Utdrag ur motion inlämnad den 1 oktober 2001 av Lennart Beijer (V), Kjell-Erik Karls-son (V), Maggi Mikaelsson (V), Jonas Ring-qvist (V), Gunilla Wahlén (V) och Lennart Värmby (V):

”Byggbranschen i Sverige är – av olika skäl – inriktad på betong- och stålkon-struktioner. För att bryta denna utveckling och ändra inriktning krävs det nationella programmet för ökad träanvändning. Det är inte på något sätt orimligt att träan-vändningen kan öka med 25 procent på fem år i Sverige. I delar av byggsektorn är andelen trä så låg att en ökning med 50 procent ter sig fullt möjlig att nå under samma period. En ökad användning av den svenska skogsråvaran är bra för svensk ekonomi, sysselsättning och miljö. Det är av nationellt intresse att på olika sätt underlätta en sådan utveckling.”

Utdrag ur motion inlämnad den 3 oktober 2001 av Carina Adolfsson Elgestam (S) och Sven-Erik Österberg (S)

”Byggandet av offentliga lokaler och

flervåningshus är två viktiga områden som uppvisar en låg träandel. Enligt vår uppfattning beror det på att branschen inte haft möjligheter att konkurrera inom framför allt delar av byggsektorn. Mer avancerade träkonstruktioner har under lång tid varit uteslutna från viktiga områ-den inom bygg- och infrastruktursektorn såsom flervåningshus, större offentliga byggnader och väg- och järnvägsbroar.

Till viss del handlar det även om gamla fördomar som har med brand att göra. Idag med den kunskap och utveckling som skett inom branschen är dock inte det hotet större än med annat material. Stål och betong smälter vid en brand vilket kan utgöra minst lika stor fara. Att en ökad användning av trä har odiskutabla positiva effekter på klimatet har således ett flertal länder i Europa redan konstaterat.

För att få framför allt byggsektorn – som är fast i traditionell betong- och stål-byggnadsteknik – att på allvar använda träbyggnadstekniken i större skala krävs en satsning på utbildning inom både arkitektur och design. Trä borde vara framtidens byggmaterial. Det är det enda förnyelsebara byggmaterialet.”

möjligt att göra, säger Leif Gustavsson.Leif Gustavsson beräknar även att 90

procent av träet används som bränsle efter rivning och då ersätter fossilt bränsle. Stor-leken på den beräknade miljövinsten ställer sig Tomas Ekvall sig tvivlande till.

– Vi tar idag emot utsorterade avfalls-fraktioner från andra länder till vår av-fallsförbränning. Skulle vi använda mer rivningsavfall kan vi komma att ta emot mindre utifrån som då läggs på deponi. Om vi istället hanterar det extra rivnings-avfallet genom att bygga ut avfallsförbrän-ningen, tränger den främst ut biobränsle från fjärrvärmenäten. Biprodukterna från skogen ersätter kanske också förnybart bränsle, säger Tomas Ekvall.

Rivningsvirke som läggs på deponi ris-kerar att leda till betydande utsläpp av metan, vilket helt kan eliminera trästom-marnas potential till att reducera utsläppen av växthusgaser, skriver Tomas Ekvall i sin rapport.

– Varför skall vi lägga rivningsvirket på

en deponi som genererar metan som se-dan släpps ut i atmosfären? Om vi önskar minska utsläppen av växthusgaser och oljeberoendet varför skall biprodukter-na från skogen ersätta förnybart bränsle och inte fossilt? säger Leif Gustavsson.

Tomas Ekvall konstaterar också att Gustavssons studier inte tar någon hänsyn till användningsfasen och inte heller reno-veringar under byggnadens livstid. Inte hel-ler tas någon hänsyn till konstruktionernas värmelagringsförmåga eller precision, på-pekar Ekvall i sin granskning.

Leif Gustavsson motiverar avgränsning-en med att de har utgått från två likvärdiga hus vad gäller boendeservice och energian-vändning i användarfasen.

Rätt använd kan dock en betongstomme spara mycket energi under användningsfa-sen, visar en del studier. I Sverre Fossdals rapport ”Miljömässiga aspekter vid bruk av betong”, framtagen vid Sintef Byggforsk i Norge hänvisas till simuleringar som visar att man kan minska kylningen i hus med betongstomme med 25 procent. Studier vid Lunds universitet visar på upp till 30 procent mindre energianvändning vid tung stomme.

– Våra analyser inklusive osäkerhetsana-lyser visar att trähus ger lägre nettoutsläpp av koldioxid än betonghuset, där en bygg-nad med samma boendeservice och ener-gianvändning i brukarfasen uppförs med betongstomme respektive med trästomme. Vi välkomnar en saklig kritik och debatt, men att vi gynnar trä och därmed är osak-liga och att internationella tidskrifter i så fall inte har sakligt granskat vårt material är naturligtvis mycket allvarligt. Det tar vi helt avstånd ifrån, säger Leif Gustavsson.

REFEREnSER:

1 Gustavsson L., Pingoud K. and Sathre R. (2006) Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete and wood framed buildings, Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change Vol. 11, no. 3, pp 667-691

2 Gustavsson L. and Sathre R. (2006) Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment Vol. 41, no. 7, pp 940-951

3 Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L., Lang-vall, O., Olsson, M., Sathre, R. and Stendahl, J. In-tegrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Jour-nal of Forest Research (accepted for publication). Artikeln är publicerad i E. Eriksson’s doktorsav-handling, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala i en slags omvänd process.

.


| GRANSKAT |

26 BETONG 3 | 2011

TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: JENNY ALMERSDOTTER

DET VAR EN GÅNG två grisar. De bestämde sig för att bygga var sitt hus innan vintern kom. Det skulle bli så skönt att sitta inne i värmen och höra vargarna yla i vintermörkret utanför.

I landet där de bodde fanns en varg som genast � ck reda på deras planer. Vargen jobbade på den kungliga träbyggnadsbyrån och uppbar lön från självaste kungen. Allt han behövde göra var att få lättlurade grisar att bygga sina hus i trä istället för betong. Ju � er trähus, desto bättre. Det hade kungen bestämt.

Kungen visste i och för sig inget om husbyggnad, men han tyckte mycket om att vistas ute i det gröna bland alla träden. Dessutom var han lite rädd för sin granne, Skogens Drottning. Hon var mycket in-� ytelserik och hade många beundrare som lätt skulle gå i krig med henne om hon bara vinkade lite med lill� ngret. Och det gjorde hon ofta. Kungen var faktiskt lite osäker på om han överhuvudtaget skulle kunna sitta kvar på tronen utan hennes stöd.

Vargen kom med � na broschyrer med kungliga sigill som lovade guld och gröna skogar. Allt blev bättre med trähus: gräset grönare, plånbo-ken större och grisarna gladare. Och även kungen, inte att förakta.

Den ena grisen tyckte att trähusuppmålandet lät grymt. Den andra grisen tänkte på historien om de tre små grisarna och valde betong.

När vintern kom var de båda husen klara. Trähusgrisen var lite för-vånad. Hans räkning var dyrare än betonghusgrisens.

”Det är inte mitt fel”, sa vargen, ”det är för att det byggs för få trähus”.

När trähusgrisen räknade våningar hade han bara fyra medan be-tonghusgrisen hade fått fem trots att båda husen var lika höga.

”Du bor lite mindre men får den varma träkänslan”, svarade var-gen.

Fast så särskilt varmt var det inte trots att trähusgrisen bar in mycket mer ved än betonghusgrisen. Väggarna kändes kalla och här och var kunde Nordanvinden smyga in.

Någon vidare träkänsla var det inte heller. Alla väggar var klädda med gips.

”Det är för brandrisken, du får tänka dig träet bakom”, svarade vargen.

Snart behövde trähuset målas om. ”Behöver inte du måla om?” frågade trähusgrisen sin betonggran-

ne.”Måla? Betong infärgas”, svarade betonghusgrisen.När målningen var klar � ck de båda grisarna var sin vattenläcka.

Betonghusgrisen rev ut det lilla trä han hade i lister och karmar och satte in en värme� äkt. Trähusgrisen � ck det lite svårare. All gips måste ut, likaså trägolvet. Träreglarna vred sig i fukten och måste bytas ut, väggarna började mögla.

”Klaga inte, ditt hus blir ju som nytt, och skattebetalarna pröjsar”, sa vargen.

”Men var ska jag bo under tiden?””Hos betonghusgrisen. Kungen har hyrt ett rum åt

dig där.”Så blev det att de båda grisarna tillbringade vintern

tillsammans nöjda och glada. Men några ylande var-gar hörde de inte i vintermörkret utanför. Ett betong-hus håller nämligen högsta ljudklass.(ÅTERPUBLICERAT FRÅN NR 3 2008)

Kåseri Mer om…Regeringens förlängning ”Under den period som träbyggandet har förhindrats har andra materialslag erhållit statligt stöd till forskning, utveckling och utbildning. Nu yrkes-verksamma arkitekter, konstruktörer, byggentreprenörer och beställare har under sin studietid inte bibringats kunskaper i det moderna träbyg-gandet. En viktig del i träbyggnads-strategin är därför att genomföra fortbildning inom modernt träbyg-gande för yrkesverksamma.”

/Maud Olofsson (C), näringsminister.

Gustavsson vs EkvallTomas Ekvall på IVL Miljöinstitutet fick av Naturvårdsverket i uppdrag att göra en genomgång av befintliga livscykelanalyser. Det resulterade i rapporten ”Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader – komplet-terande kartläggning av kunskaps-läget” som överlämnades 2006. I rapporten granskar Tomas Ekvall åtta olika analyser. I sitt förord skriver han ”att det inte går att få objektiva svar på om koldioxidutsläppen minskar då trä används som stommaterial”.


BETONG 3 | 2011 27

| MILJÖ |

LEIF WATHNE tittar upp på de 83 besö-karna som satt sig i den biosalsliknande lokalen på Betongföreningens årsmöte på Försvarshögskolan i Stockholm den 2 maj. Så börjar han sin engelska väg-beskrivning om fördelarna med betong-vägar.

– När vi diskuterar hållbarhet och vä-gar är det viktigt att tänka på vad som händer på vägen under de cirka 30 år som den har som livslängd. Själva produktio-nen av vägen är inte lika viktig. Den ener-giförbrukning som produktionsfasen gör av med är bara två procent av hela livs-längden, säger Leif Wathne och visar en powerpointbild med forskningsresultat.

Kan man få ner bränsleförbrukningen på fordonen som tra� kerar vägen med två till tre procent motsvarar det hela produktionsfasen. Och det kan man med betongvägar.

– Det � nns forskning som visar att bräns-leförbrukningen i vissa fall kan minska med upp till 20 procent på en betongväg jämfört med en väg av asfalt, säger Leif Wathne och bläddrar fram nästa bild.

National Research Council i Kanada

mätte bränsleförbrukningen på två olika lastbilar och kom fram till att på betong-vägen minskade förbrukningen med mel-lan en och sex procent jämfört med en asfaltsväg. VTI i Sverige gjorde motsva-rande mätning på personbilar och kom fram till en minskad bränsleförbrukning på 1,1 procent på betongvägen.

Även i stadstra� k kan betongvägar minska bränsleförbrukningen med mel-lan 3,2 och 4,7 procent visar en rapport från The University of Texas.

Nyckelfaktorn för lägre bränsleför-brukning är att vägen är slät och hård. Leif Wathne illustrerar det med ett bow-lingklot som rullar bättre på ett trägolv än på en gummimatta. Rörelseenergin försvinner med friktionen.

– En asfaltsväg är mjukare än en be-tongväg och en betongväg håller sig slät under en längre tid. Även om en asfaltsväg från början är slät och � n blir det snabbt spår och bränsleförbrukningen blir högre, säger Leif Wathne.

Han tar ett räkneexempel från en väg med 20 000 fordon per dygn och en mins-kad bränsleförbrukning på en procent.

Under 30 år sparar man då 220 000 liter bränsle per kilometer. Det kan man sen räkna om till antal mil väg som � nns i landet.

Leif Wathne byter spår och börjar tala om albedo, ett mått på förmågan att re-� ektera ljus. Ett är en absolut re� ektions-förmåga, som i en spegel. Noll innebär absolut absorption av ljuset. Betong har albedo mellan 0,25 och 0,45 i olika rap-porter medan asfalt har mellan 0,05 och 0,20.

– Det innebär att du kan spara 40-50 procent i belysningskostnader på en be-tongväg, vilket är en stor besparing. För många kommuner är belysning av vägar den tredje största kostnaden efter kost-nader för skolor och anställda, säger Leif Wathne.

Förutom minskade beslysningskostna-der berättar Leif Wathne också om vikten av att re� ektera solens energi tillbaka ut i rymden. Det minskar uppvärmningen av jorden som är ett stort miljöproblem.

I � era amerikanska städer, till exempel Chicago och Miami, � nns krav på lägsta albedo på vägar och trottoarer.

Betongvägen BÄR TILL BÄTTRE MILJÖ

MER OM3 fördelar med betongvägar• Hårdare vägbana minskar friktion

• Slätare vägbana under hela livsläng-den

• Ljusare vägbana reflekterar ljus bättre

.

Betongvägar kan rädda miljön. Det var budskapet när Leif Wathne från American Concrete Pavement Association var på besök i Sverige och berättade om aktuell forskning. Här kommer tre skäl för betongen och miljön. TEXT: ROGER ANDERSSON

| MILJÖ |

BÄR TILL BÄTTRE MILJÖBetongvägenBetongvägenBetongvägenBetongvägenBÄR TILL BÄTTRE MILJÖBÄR TILL BÄTTRE MILJÖBÄR TILL BÄTTRE MILJÖBÄR TILL BÄTTRE MILJÖBÄR TILL BÄTTRE MILJÖBetongvägen

BET0311_27_miljo.indd 27 11-05-25 13.55.25

28 BETONG 3 | 2011

I vår serie Vision 2030 har turen kommit till tema hållbarhet. Först granskas hållbarhe-ten ur det sociala perspektivet. Arkitekten Kenji Miyazu på Jaenecke Arkitekter ge-staltade en tillbyggnad i miljonprogram-området Rosengård. Målet var att skapa en trygg mötesplats där boende trivs och entreprenörer vågar satsa. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JESPER BLOMQVIST OCH JAENECKE ARKITEKTER

Social hållbarhet

Granskat special del 2

Vision 2030

28 BETONG 3 | 2011

Så blir betongsektorn

i framkant år 2030!1. Höj statusen internt och externt (Betong nr 2)

2. Hållbar produktion (i detta nr av Betong)

3. Utbilda och förbättra arbetsmiljön och säkerheten (Betong nr 4)

4. Industrialisera och kom in tidigt i byggprocessen (Betong nr 5)

5. Rekrytera rätt (Betong nr 6)

BET0311_28-32_granskat.indd 28 11-05-26 11.40.51

BETONG 3 | 2011 29

| GRANSKAT |

Vilka bostadsområden står kvar fysiskt om 20 år - el-ler om 120? Och har män-niskorna valt att stanna kvar där, leva, verka och lämna avtryck? Betong-

branschen blir allt skickligare på att be-skriva hållbarhet rent fysiskt, vi har goda argument kring robusthet, värmelagrings-förmåga och minskad energiåtgång. Men vilken betydelse har betongen för den sociala hållbarheten, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle och uppfylla mänskliga behov? Inte lika lätt att beskriva eller förutse.

Det vet arkitekten och vd:n Kenji Mi-yazu på Jaenecke Arkitekter i Malmö. Han � ck av MKB Fastighets AB uppdraget att göra en tillbyggnad i kvarteret Törnrosen i Rosengård. Projektets syfte var att främja entreprenörskap, etablera vinstdrivande affärsverksamheter och skapa goda före-bilder i området. En basar på Bennets väg som kallas bokal (bo+lokal), stod färdig år 2010 och belönades samma år med Skånes Arkitekturpris.

Utgångspunkten var ett stråk utanför ett trevåningshus i rött tegel, byggt på 60-talet. En smal gräsremsa skilde huset från en cy-kelväg, och det ”rummet”, som Kenji Mi-yazu kallar det, saknade vettiga lokaler för näringsidkarna i området. Affärerna ägde rum i källare, garage och inne i lägenheter. MKB ville bygga en varierad och rik stads-miljö, där handeln kan kopplas till boendet och komma upp i ljuset.

– Fenomenet att bo vid arbetet är ju egentligen gammalt. Tänk på tobakshand-laren som nyduschad kliver ut i sin affär på morgonen via bakdörren, från sin egen bostad. Det fysiska rummet saknades men viljan fanns bland människorna att stå i solskenet, prata, handla, � ka och se barnen leka, menar Kenji Miyazu.

Miljonprogrammen har varit debat-terade i princip sedan de byggdes, med alla åsiktsytterligheter från rivning till K-märkning. Områdena präglas av sin starka funktionsuppdelning mellan bostä-der, grönytor, cykelvägar och bilvägar. Till miljonprogrammets försvar menar Kenji Miyazu att planeringen utgick från den tidens byggforskning och de boregler, en planideologi som tog avstånd från missför-hållanden med trångboddhet, mörker och dålig hygien.

– Men områdena blev uppväxtmaskiner med standardiserade lösningar. Byggnader-nas utformning ger få möjligheter om du vill förändra livet och kanske starta eget. Alla förutsätts ha samma behov: Komma

hem från jobbet, laga middag, se på teve och sova, säger Kenji Miyazu.

För stadsplanerarna är det en helig graal att skapa stadsliv och urbanitet, men det � nns ingen manual för hur en plats ska fungera när den är klar. Trots många års erfarenhet måste magkänslan till, och de faktiska trådar som � nns att tillgå. Det gränsar till konstnärlig verksamhet, som när en musiker, matkreatör eller konstnär kan sina grepp, sitt hantverk.

– Så fort man tror att man ”kan” det, faller det platt. I Rosengård förde vi en dialog med näringsidkarna som visade att det behövdes verksamhet. Man saknade ett stabilt samhälle, en komplett levnadsmiljö, något som förstås också hänger samman med socioekonomiska faktorer. Vi ville skapa en hybrid mellan förortsmiljö och vanlig gatumiljö. Men jag tror inte att stor-möten med brukare är hela lösningen– det blir lätt en pseudodemokrati där vi som tjänstemannatolkar frågar: Hur vill ni ha det? Om resultatet sedan blir dåligt säger vi: Men ni ville ju ha det så! Då avhänder man sig ansvaret man har som yrkesutö-vare, säger Kenji Miyazu.

När ett område ska projekteras har alla som arbetar i processen en tendens att alltid se till mätbara behov före andra kriterier, eftersom det är svårt att sätta en peng på det omätbara. Det blir ett instru-mentellt sätt att se sammanhangen, menar Kenji Miyazu. Stadsutveckling handlar inte längre bara om teknik, det sociala och det tekniska måste hänga ihop.

– Byggnaden som sådan skapar inte livet vi är ute efter, det gör människorna själva. Det enda vi som arkitekter, fastighetsbolag och stadsplanerare kan göra är att ge förut-sättningarna som underlättar för det livet. De � esta av oss kan inte beskriva det goda stadslivet. Det handlar om mer än njutning, trevnad eller bekvämlighet. Välbe� nnande tycker jag är det bästa ordet.

Lösningen som Jaenecke presenterade var en basartillbyggnad till huset, ett välvt skärmtak som möter omgivningens fyrkan-tiga storskalighet med en småskalig form som ändå kunde ta för sig. Det svävande taket skulle vara lätt och vänligt att gå in under.

– Vi visste också att de olika butikerna skulle ge ett väldigt brokigt intryck. Som-liga ägare är intresserade av design och att hålla snyggt, andra inte. Därför behövdes ett ramverk för att möta den brokigheten innan den blir rörig. Det handlar om en värdighet och en acceptans för idkarnas olikheter, säger Kenji Miyazu.

Betong var ett givet material för arbetet

Social hållbarhet

BETONG 3 | 2011 29

FOTO

: JES

PER

BLO

MQ

VIS

T


30 BETONG 3 | 2011

| GRANSKAT |

med de svävande taken. Betong har en hög plasticitet, ger ett homogent intryck och til-låter stora spännvidder. Varje element väger strax under 30 ton, de � ck inte bli för höga och gå över trevåningshusets första plan.

– Takens välvda form är inspirerad av arkitekten Jørn Utzon, som ritade Sydneys operahus. Den svängda formen har mer formenergi än en rak form, på så sätt får taken ett pregnant uttryck och öppnar sig mot ljuset. För att ta vara på ljuset och gynna kaféverksamhet blev bokalerna sö-dervända.

FÖRUTOM SJÄLVA tillbyggnaden ytskikts-renoverades lägenheterna och byggdes om invändigt. Man direktkopplade dem till affärslokalen via en egen ingång. Kenji Miyazu är väldigt nöjd med Starka som projekterat, tillverkat och monterat all be-tongprefab. Det mindre lyckade handlar snarare om hans egen oerfarenhet kring att skapa betongelement från grunden.

– Kanske var min utformning en för stor utmaning för tekniken, jag hade velat ha mer kontroll över icke formsatta ytor. Men den här tillbyggnaden kommer att hålla länge ur ett stadslivsperspektiv, hundra år eller mer, säger Kenji Miyazu.

Apropå Vision 2030 tror Kenji Miyazu absolut att hans grundidé kan kopieras till liknande bostadsområden i framtiden. Be-tongens robusthet och mjuka ytor gör att man kan anpassa den till varje situation. De estetiska uttrycksmöjligheterna är mycket stora.

– Det som kan ligga betongen i fatet är kostnaden – det här blev ganska dyra tak generellt. Jag är ny� ken på om man kan hitta sätt att göra formbyggandet billigare, så att korta serier också kan bli kostnadsef-fektiva, säger Kenji Miyazu.

»Fenomenet att bo vid arbetet är ju egentli-gen gammalt. Tänk på tobakshandlaren som nyduschad kliver ut i sin affär på morgonen

via bakdörren, från sin egen bostad«

HållbarhetTRE SAKER VI GJORT BRA:• Cementa har minskat sina koldioxidutsläpp med tio procent samtidigt som man har ökat användningen av alternativa bränslen med 34 procent, båda siffrorna jämfört med 2004. •Max Hamburgerrestauranger valde exponerad betong i såväl byggnation som inredning till sin nya, unikt miljöprofi lerade restaurang ritad av Lomar Arkitekter. Beräknad energiförbrukning per kvm och år: 65 kWh.• Strängbetongs Termodeck, ett kombinerat ventilations- och uppvärm-ningssystem som ger ett stabilt och dragfritt inomhusklimat och som utnyttjar betongens värmelagrande förmåga. Fanns redan på 1980-talet, men upplever med nya energikrav vid byggande en renässans.

TRE SAKER VI BEHÖVER GÖRA:•Minska koldioxidutsläppen i tillverkningsskedet av cement genom forsk-ning.• Betongkompetensen måste in tidigt i byggskedet för att minska överdi-mensionering, få lättare konstruktioner och påverka transporterna. •Utnyttja karbonatiseringen, det vill säga betongens förmåga att ta upp koldioxid.

SOCIAL HÅLLBARHET handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläg-gande mänskliga behov uppfylls. Ett av villkoren för att uppnå social hållbarhet, är att inte hindra männis-kor att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling innefattar även delarna ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Källa: Wikipedia

Kenji Miyazu.


Betong 3 | 2011 31

Margaretha SöderStröM, inforMationSchef MKB faStighetS aB”Från vår sida är vi otroligt nöjda med bokalerna på Bennets väg. Vi tycket att den välvda betongen är väldigt snygg och formen passar utmärkt in i området. Betongen är inte ett signum för bokalen som idé men jag kan tänka mig att andra arkitekter som eventuellt får utmaningen att bygga om andra miljonprogramområden kommer att inspireras av Jaeneckes lösning. Vi har skapat en mötesplats, det är liv och rörelse i området och bättre service för de boende. Att främja en-treprenörskap var ett av målen och det har lyckats, även om

det blev dyrare än projekterat. nu har bokalerna använts i drygt ett år, om ett par år utvärderar vi projektet och ser hur vi kan gå vidare. Bokalerna har rönt stort intresse både inom Sverige och i utlandet. nu senast var bostadsministern på besök.”

ghenwa nahiM, driver BloMSter-gården i BennetS Bazar”Jag trivs jättebra här i bokalen. Med tre barn är det perfekt att jobba så nära hemmet, nackdelen är att jag lätt jobbar

för mycket. Jag uppskattar att det har blivit liv och rörelse här, men vissa tycker inte om att ungdomarna samlas – till och med på de sedumklädda betongtaken utanför våra köks-fönster. Men inget förstörs eller stjäls och nu slipper folk bedriva verksamhet i källarplanen eller i lägenheterna.

Min affärslokal är på 79 kvm, ljus och fin. Jag gillar betongarkitekturen och det asiatiska utse-endet på de välvda taken, men vi skulle behöva lite mer hemtrevligt grönt kring entréerna. Vår lägenhet bakom affären är på 125 kvm förde-lad på två våningar. Hyran är bra, 5000 kr för bokalen och 8200 kr för lägenheten. Affärerna går lite trögt, i Rosengård är snittblommor en lyxvara. Men många som cyklar förbi från stan stannar och handlar. Mina grannar driver bland annat herrfrisör, juicebar och konditori och efter stängning på kvällen sitter vi utanför entréerna och småpratar. Min familj bodde tidigare inne i Malmö centrum men vi trivs bättre här, det är lugnare och tryggare för barnen.”

Maria nilSSon, projeKtledare, StarKa BetongeleMent”Arbetet med bokalerna visar verkligen betongens möjligheter och formbarhet. Att tillverka de stora, svängda elementen på närmare 30 ton styck var en riktig utmaning och ett handarbete för våra duktiga konstruktörer, formbyggare och montörer. Varje takelement är 10,2 meter långt och består av två svängda delar som fogats samman med en rak del till ett element. Materialet är infärgad vit betong med vit ballast. De är klotterskyddsbe-handlade och väldigt lättskötta - rinningar från regnvatten kan lätt tvättas bort av affärsinnehavarna.

Syftet med bokalerna var tydligt från början och mitt intryck är att de passar den typen av umgänge som man kan se i södra europa. Flera av oss har rest ner till Malmö och tittat på resultatet och upplevt den sociala torgkänslan på plats. Då känner vi oss stolta. Det är svårare att fördärva en butik när man personifierar platsen och när den som driver butiken bor alldeles intill.

Man kan absolut göra större serier av bokalutbyggnaderna men då måste man få beställ-ning på flera projekt samtidigt för att kunna industrialisera det hela och slå ut formpriset.”


32 Betong 3 | 2011

| granskat |

Kommentar, ronny andersson, gästprofessor, Cementa- Framförda kommentarer vi-sar att de senaste årens mil-jödebatt lett till en mer tro-värdig och nyanserad bild av de olika materialens miljöpå-

verkan. Betong ger ett hållbart och miljöriktigt byggande. I relation till Sveriges 16 nationella miljömål är inget annat material mer miljöriktigt än betong. när det gäller byggfysik, installatio-ner och energiprojektering har det på senare år legat stort fokus på energi och klimat. Det har på nytt lärt oss att den tunga stommens höga värmelagring är betydelsefull för inomhuskli-mat, energiåtgång samt effektbehov. Vi måste

också se till att till exempel lufttätheten, som är avgörande för energieffektiviteten i lågenergi- och passivhus, både byggs rätt och är beständig under sin livstid. Betonglösningar ger i sådana här byggen både säkra och robusta konstruk-tioner.

Utsläppen av koldioxid per ton cement har minskats med mer än 20 procent och ännu am-bitiösare mål för fortsatta minskningar driver utvecklingen. Betong tar också upp koldioxid när den karbonatiseras under användningsti-den. när betongen efter sin livstid krossas och återvinns tar den upp ännu mer koldioxid. tar man hänsyn till detta blir jämförelser med andra material mer rättvis.

Men betongbyggandet har också stora ut-vecklingsmöjligheter och genom sin utbredda

användning ett stort ansvar och del i samhällets hållbarhet. Detta gäller under produktionen/bygget men även användningen av våra pro-dukter. Vi måste fortsätta minska våra koldioxid-utsläpp. Vi måste använda verktyg som miljö-klassningssystem och »hållbarhetsstandarden« tC/Cen 350 för att kvantifiera och följa upp vårt miljöarbete, och delta i övriga samhällsbyggan-dets utveckling, bland annat genom informa-tionshantering via It och BIM. Framförallt måste vi bli ännu mer brukar- och kunddrivna.

Det kan vi bara bli genom att fortsätta ut-veckla våra processer och produkter. Vi måste utveckla material, konstruktioner och system som inte bara uppfyller samhällets minimikrav och normer utan fullt ut brukarnas krav. Först då är betongbyggandet hållbart även framöver.

Granskat special del 2

Vision 2030

tommy Bisgaard, direk-tör för den svensk-danska branschorganisationen tegelinformation.1 - Visst finns problemet med koldioxidutsläpp vid cementtillverkningen, men den koldioxid som släpps ut vid till exempel lättbetongs-

tillverkningen återtas på 10-12 år. 2. -Vi har ett koldioxidutsläpp i produktions-fasen då teglet i de flesta fall måste brännas i höga temperaturer för att säkra frostbeständig-heten och den långa livslängden.

-Vi har dessutom tillsatt träspån till bygg-murstenarna. Det ger en lägre energiför-brukning eftersom man transporterar hälften så mycket i vikt. På den danska marknaden motsvarar sågspåns-teglet mer än hälften av

allt tegel som används i bakmurar eller inner-väggar På det sättet hjälper vi också träbran-schen eftersom det sågspån vi använder är skräp från träindustrin.

-Lerbrytningen har ibland ifrågasatts, men lera finns inte på listan av begränsade natur-tillgångar, inte heller kalk som används till ce-menttillverkningen. Vi bryter nära fabriken för att korta transporter, får inget avfall och åter-

ställer marken efteråt. Dessutom används 100 procent av leran.

tegel har lång livslängd, låga underhållsbe-hov och god värmelagringsförmåga.

tekniska Institutet i Köpenhamn visar genom många undersökningar att man sparar från tio procent och upp till 50 procent av energikost-naderna med tunga stommar, beroende på vä-der och vind och byggnadens placering.

Bo-eriK Pers, vd Jernkontoret, Stålbranschens branschorganisation1. -generellt måste vi titta mer på byggnadens hela livscykel. Koldioxidproble-matiken är ett globalt problem. Även om vi får striktare regler här drabbas vi av koldioxidutsläppen från andra länder. Lagarna som styr utsläppen måste formuleras på ett sätt som inte snedvrider vår konkurrenskraft. Risken finns att den svenska marknaden slås ut av länder med lägre koldioxidbegränsningar, detta måste politikerna förstå. Basindustrin i Sverige står för mer än 90 procent av nettoexporten, slarvas det bort har vi inget kassaflöde.2. -I produktionsfasen då järnmalmen smälts ner och reduceras till järn har vi ett koldioxidutsläpp, men vi arbetar kontinuerligt med att effektivisera och koldioxidrena den processen. efter ca 20-30 år, när produkten skrotas återvinns stålet och då går det i allmänhet att göra ännu bättre stål än ursprunget.

-Stål står inte emot brand så bra, det måste bäddas in om det används i byggkonstruktioner. Där har betong fler fördelar. Men stålet har en utomordentlig förmåga att ta upp laster, vibrationer och rörelser. Kombinationer av stål och betong kan ge väldigt bra lösningar.

niclas svensson, kanslichef, Sveriges träbyggnadskansli1. -Cementproduktionen är självfallet den största boven, men betongbranschen be-höver även förnya byggpro-cessen för att komma ner i klimatpåverkan. 2. -Vi har haft ett dimensions-

problem när det gäller höga trästommar, men nu kan vi bygga upp till 20 våningar utan pro-blem. Vi har väl så goda hållbarhetsargument som andra branscher och det är en jättemyt att trä exempelvis skulle ha sämre värmelag-ringsförmåga än andra material. Utmaningen för oss är att se till att industriellt byggande ges en snabb utveckling i byggsektorn.

Det är klart att det finns mer att göra också inom träbyggandet; utveckling av fasadsystem, smartare installationer med mera.

» Visst finns problemet med koldioxidutsläpp vid cementtillverkningen, men den koldioxid som

släpps ut vid till exempel lättbetongstillverkning-en återtas på 10-12 år. «

Koll på konkurenterna! 1.vilKa utmaningar står BetongBranschen inför när det gäller hållBarhet? 2. vad Behöver din Bransch arBeta med?


BETONG 3 | 2011 33

35-årig kunskap om sprutbetong

HÅLLBART ÄR ETT AV DAGENS modeord. Vi talar om ett hållbart samhälle och ett hållbart byggande. En del fokuserar enbart på cementtillverkningen och lika sätt att minska koldioxidutsläppen med-an andra uppehåller sig vid användarfa-sen. Självklart måste vi satsa på båda två, men vi får inte glömma en tredje möjlig-het. Det är att förlänga livslängden. För mig associerar hållbarhet mest till lång livslängd och stryktålighet. Här har be-tongen en fantastisk potential. Romarna byggde mycket i betong och det är inte bara Pantheon i Rom som är 2000 år gammal.

Hela CBI Betonginstitutet var nyligen på Öland. Öland ger � era tankar om långa perspektiv. Kalkstenen är 500 miljoner år gammal och i Degerhamn har man bru-tit den och bränt den till cement i 100 år. Kalkbrottet som vi såg ut över från nära håll räcker för 200 års produktion. Sedan kan cementet användas i en anläggning som skall stå minst 100 år. Vi blickar 300 år framåt i tiden. Borgholms slottsruin byggdes senast om på 1600-talet. Vis-serligen brann taket ned på 1800-talet, men stenstommen står kvar. På 1600-talet planterade man ekar som skulle användas till � ottan 300 år senare.

Men Öland är också Ölandsbron. Den invigdes 1972. Den ena entreprenören byggde den medan den andra reparerar den. Även denna vår pågår reparationer, nu av kantbalkar. Jag tycker att Ölands-bron är elegant och jag vet att den har betytt mycket för Öland, men idémäs-sigt hör den till 1960-talet då ”slit och släng” var modeord.

Nu vet vi mer och dagens broar byggs för 120 år. Men jag tror inte att vi får slå oss till ro. Kunskapen om beständighet, underhåll och reparation måste fortsät-ta att öka om vi skall nå det hållbara samhället

Hållbar livslängd

Jonas Holmgren har forskat om sprutbetong i snart 40 år. Till Tidskriften Betongs läsare delar han här med sig av sina erfarenheter och åsikter. I detta nummer skriver han om 1960-80-talet och i nästa nummer om 1990-2000-talet.

TEKNIK REDAKTÖR JOHAN SILFWERBRAND [email protected]

JONAS HOLMGREN,

BETONGBYGGNAD, KTH

PÅ 60-TALET GJORDES normalt ingen typ av beräkningar för en sprutbetongför-stärkning, men det fanns givetvis idéer om dess mekaniska verkningssätt i ett hårt berg. Man ansåg att sprutbetong kunde tränga in i sprickor samt hålla större eller mindre låsstenar på plats och därigenom hjälpa till att stabilisera berget.

Det pyramidformade blocket, som stansar sig igenom ett sprutbetongskikt, introducerades tidigt som en modell för sprutbetongs förstärkningsverkan. Nor-malt dimensionerades sprutbetongför-stärkningen på basis av erfarenhet och därför blev förstärkningsskiktet tjockare ju sämre berget ansågs vara. Vid riktigt dåliga bergförhållanden användes arme-ringsnät tillsammans med ökad sprutbe-tongtjocklek.

I andra fall infördes armeringsnät utan motsvarande ökning av skikttjockleken.

Bergbultningen var normalt inte utfor-mad för statisk samverkan med sprut-betongförstärkningen vare sig denna var armerad eller inte.

ALL SPRUTNING utfördes med torrmeto-den. Vid vattenförande sprickor användes mineralullsremsor täckta med plastfolie, armeringsnät och sprutbetong. Ibland accelererades sprutbetongen genom att pulveraccelerator skyffelvis blandades in i torrbruket, som ofta blandades på plats i en frifallsblandare. Det var många gånger enda möjligheten att få stopp på inläckande vatten. En sådan sprutbetong stoppade visserligen vattnet, men den bröts ned kemiskt ganska snabbt. Om denna sprutbetong sedan täcktes med riktig sprutbetong, så maskerade man att det viktiga, vidhäftande lagret var av un-dermålig kvalitet.

1970-TALET FORSKNING. Vid University of Illinois i Champaign-Urbana hade ett om-fattande forskningsprogram om sprutbe-tong inletts. Detta inspirerade Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) och Forti-� kationsförvaltningen (FortF) att inleda diskussioner om ett svenskt forsknings-projekt rörande samspelet mellan sprut-betong och hårt berg.

Jag blev ombedd att vara ledare för det projektet. Efter några inledande diskus-sioner beslöts att en serie av väl kontrol-lerade försök på en enkel blockmodell skulle utföras i full skala. Anledningen var bland annat att den pyramidformade blockmodellen antogs ge ett skjuvbrott då blocket stansade igenom sprutbetong-en vid blockets perimeter, men att det var tveksamt om detta faktiskt inträffar i verkligheten. Anledningen till att fullska-liga försök valdes var i första hand peda-

35-årig kunskap om sprutbetong

Bergbultningen var normalt inte utfor-mad för statisk samverkan med sprut-

1970-TALET FORSKNING.

Illinois i Champaign-Urbana hade ett om-

Del 1!

BET0311_33-35_teknik1.indd 33 11-05-26 10.20.00

34 Betong 3 | 2011

gogisk: man trodde att praktikens folk skulle vara lättare att övertyga om rele-vansen i försöken om dessa genomfördes i full skala.

Ett stort stålstativ med tre granitblock på totalt fem ton byggdes, se figur 1. Det var möjligt att luta det så att den övre ytan på granitblocken kunde sprutas i vertikalt läge. Före provning tippades den så att sprutbetongen var överst och mittblock-et kunde tryckas uppåt under provning. Provningsanordningen användes under flera år. Provning av oarmerade, nätarme-rade, stångarmerade och fiberarmerade, plana och bågformade sprutbetongskikt utfördes (Holmgren, 1979, 1985a).

Många av provkropparna var också bergförankrade med bult. De viktigaste resultaten var att vidhäftningen mellan sprutbetong och berg utgör ett mycket starkt förband mellan de två materialen och att det är en svag korrelation mellan tjockleken på lagret och dess lastöverfö-ringskapacitet över en spricka.

Detta ämne är fortfarande under dis-kussion och inte alla håller med om min slutsats. Provningarna visade också tyd-ligt att bergförankrad sprutbetong har en gynnsam effekt både när vidhäftningen är otillförlitlig och när ett plastiskt beteende krävs.

Resultaten av detta projekt sätter fokus på vidhäftningsförbandet mellan sprut-betong och berg. Hahn genomförde en grundlig laboratorieundersökning av vid-häftningen mellan sprutbetong och olika bergarter (Hahn, T. 1983). Denna studie visade att mycket god vidhäftning (över 1 MPa) är att vänta mot de flesta van-liga bergarter i Sverige med undantag för glimmerskiffer och, naturligtvis, också alltför svaga bergarter.

Några koNsulter iNsåg vikten av vid-häftningen och började ställa krav på denna i bygghandlingar. Detta orsakade

viss förvirring i början, men när reg-ler hade fastställts för bedömningen av provresultaten och hur provningsutrust-ning bör utformas, accepterades kravet på 0,5 MPa vidhäftningshållfasthet, nå-got som fortfarande används.

Värdet 0,5 MPa var avsiktligt valt, eftersom det är ett lågt värde jämfört med vad som är praktiskt nåbart. Tan-ken är att varje entreprenör, som gör ett bra jobb, inte skall misslyckas i detta avseende. Å andra sidan bör entrepre-nörer, som inte rengör berget eller inte informerar beställaren om dåliga berg-förhållanden, straffas genom denna re-gel. Denna bakgrund är viktig att känna till när en del personer idag vill dividera detta värde med partialkoefficienter, nå-got som redan är inbyggt i detta ganska låga värde.

Fortifikationsförvaltningen (FortF), som hade särskilda typer av bergrum dimensionerade för explosionslaster, beslöt att endast ”enkla« bergförstärk-ningar var tillåtna att betongspruta utan stödjande konstruktionsberäkningar. Mer avancerade typer av förstärkningar skulle utformas genom modeller där för-stärkningen var tänkt att bära en viss »berglast«. Detta tvingade konstruktö-ren att gå igenom alla detaljer i förstärk-ningen och visa genom beräkningar att den kunde bära den antagna lasten.

Således skulle bärförmågan hos berg-bultar, brickor på dem, den armerade sprutbetongen mellan bultarna balanse-ras mot varandra. Om den erforderliga kapaciteten hos någon del av systemet inte befanns vara tillräcklig så skulle en omdimensionering lätt kunna utföras.

uNder detta årtioNde blev våtsprut-ningsmetoden mer och mer använd. Ex-periment med stålfiberarmerad sprutbe-tong utfördes också. Till att börja med användes korta fibrer av kalldragen tråd.

Metoden att blanda in fibrerna var också föremål för en hel del experimenterande. Kalldragna fibrer med vågform, som till-sattes med hjälp av ett vibrerande bord gav en fiberarmerad sprutbetong av ac-ceptabel kvalitet. En entreprenör ersatte sådana fibrer med fibrer som klipptes från ett stålband i en av Vägverkets en-treprenader. Det gav en extremt spröd sprutbetong, vilket medförde att Väg-verket förbjöd stålfibrer i sina entrepre-nader under nära tio års tid.

1980-talet ForskNiNg. Stålfiberarme-rad sprutbetong i den stora provriggen som beskrivs ovan, tyder på att en sådan sprutbetong kan uppvisa ett plastiskt beteende i skjuvning i sprucket stadium. Småskaliga skjuvförsök utfördes och de visade att stålfiberarmerad sprutbetong visar mycket god deformationsförmåga i skjuvning och att den uppvisar plastiska egenskaper med en last-nedböjningskur-va, som inte slutar förrän de flesta fib-rerna dragits ut ur betongen(Holmgren, 1985a).

Frågor om utformningen av skydds-rum och militära bergrum, som ligger nära markytan var mycket aktuella - särskilt eftersom stålfibrer hade blivit den dominerande armeringen i sprutbe-tongförstärkningar. Ett forskningsprojekt genomfördes i syfte att ta reda på opti-mal utformning av sådana anläggningar. I detta projekt utfördes en stor försöksse-rie på dynamiskt belastad, oarmerad och armerad sprutbetong (Holmgren, 1985b, även Holmgren & Ansell, 2006). Projek-tet resulterade i några viktiga principer för konstruktion av dynamiskt belastad sprutbetongförstärkning. Dynamisk be-lastning från bergblock som exciterats av bombdetonationer orsakar i första hand ett vidhäftningsbrott i gränssnittet mel-lan berget och sprutbetong. Den lossnade sprutbetongen har i sig en låg energiab-sorberande kapacitet, så rörelseenergin från bergblocket måste absorberas av bergbultar med tillräcklig deformations-förmåga. Sprutbetongskiktet skall alltså vara konstruerat för en fördelad last som motsvarar flytlasten hos bultarna. Denna last skall överföras till bergbultarna av en komponent, som har en större lastkapa-citet än bulten för att undvika ett loka-liserat, sprött brott. Sprutbetongskiktet kan utformas med hjälp av brottlinjebe-räkningar där residualböjhållfastheten används för beräkning av flytlasten i en brottlinje.

stålFiberbetoNg har utvecklats av ma-

| teknik |

Figur 1. Storskalig provningsanordning för experimentella under-sökningar av verkningssättet hos sprutbetong på hårt berg.

BET0311_33-35_teknik1.indd 34 11-05-26 10.20.01

terialforskare som inte var fokuserade på konstruktörens behov av att ha ett håll-fasthetsvärde för bestämning av dimensio-nerna hos en bärande konstruktion. För stål� berarmerad sprutbetong i applikatio-ner där brottlinjeberäkningar utförs, be-hövs kunskap om � ytmomentet hos en � -berbetongbalk eller -platta. Det stod också helt klart att stål� berarmerad betong inte kan de� nieras i bygghandlingar efter typ och mängd av � brer, utan att ett krav bör bygga på den momentkapacitet som krävs av konstruktionen. För svenska bygghand-lingar formulerades ett krav utifrån last-

deformationskurva för en balk försedd med en brottanvis-ning (JH-metoden), (Holmgren 1985c). Kravet var mycket enkelt att använda för bedömning av det aktuella materia-let. Balkens kurva skall passera över en viss miniminivå och även hålla sig ovan-för en viss nivå vid

en given deformation. Nivån valdes så att sprutbetong med låg böjdraghållfasthet uteslöts och läget för deformationspunk-ten valdes så att en sprutbetong med låg residualhållfasthet uteslöts. Se � gur 2.

Detta koncept är mycket likt det som nu införs i Eurokoderna.

VÅTSPRUTNINGSMETODEN hade nu blivit den dominerande sprutmetoden i Sverige. På � bermarknaden var Bekaerts zl-� brer och EE-� brer de mest använda. Betong-sprutningsföretaget Besab experimente-rade med en specialdesignad � bermatare,

som kunde hålla � brerna isär och transpor-tera dem till ett specialutformat munstycke, till vilket också betong pumpades. Med hjälp av tryckluft accelererades sedan den färska betongen så att den lämnade mun-stycket med tillräcklig fart. Fibermataren krävde en extra operatör och därmed blev metoden för dyr.

En annan entreprenör, Ekebro, experi-menterade med en anordning, som kapa-de � brer från en kalldragen ståltråd under sprutning. Fibrerna måste transporteras med en mycket hög fart till munstycket, vilket ofta medförde störningar. Denna ut-rustning användes i en fabrik där balkong-fasader producerades, men den användes aldrig i produktion under mark. Bekaerts � brer och EE- � brerna kunde lätt tillsättas betong, vilket gav dem en marknadsfördel.

Behovet av en handbok för provning av sprutbetongs egenskaper kändes starkt un-der detta årtionde och det skrevs en som innehöll råd om sprutning av provlådor, ur-vaskningsprov för bestämning av � berinne-håll och utförandet av balkprover (Alemo et al, 1986 ). Balkprovning enligt ASTM C-1018 och bestämning av seghetsindex beskrevs liksom JH-metoden. .

”När jag blir stor ska jag transportera miljösmart som pappa.”

Vi ska vara ett föredöme i aktivt miljöarbete. Bland annat ansvarar vi för att hushålla med naturens resurser vid transporter. Våra fabriker är strategiskt spridda över landet, nära byggarbetsplatserna då korta körsträckor ger långtgående miljövinster.

Figur 2. Tidig svensk metod

för att de� niera kraven för stål-

� berarmerad sprutbetong

(JH-metoden).

BET0311_33-35_teknik1.indd 35 11-05-26 10.20.02

S:T Eriks - Sveriges ledande leverantör sedan 1888av Mark, Tak och VA system för en bättre miljö

Vi erbjuder produkter inom marbeläggning, murar, utsmyckning och tak kompletterat med nyckelfärdiga VA-stationer och andra

anläggningsprodukter. Vi är duktiga på design och vi kan betong, vi gjuter unika specialprodukter och hjälper dig att utveckla

dina kreativa idéer till fast form.

www.steriks.se

Vi tar fasta på dina idéer

Betongkemi Nordic AB

Betongkemi Nordic AB Gråbo Industriväg 8C 443 40 Gråbo

www.betongkemi.se [email protected] telefon: 031 3525080

Vi har lösningarna för att bygga den framtid

du drömmer om

Betongkemi Nordic AB lanserar sin senaste produkt, Chryso Fluid Optima 248. En helt ny produkt utvecklad för svensk fabriksbetong.

Nu kan vi också erbjuda stålfiber och PP-fiber.

BET0311_annons.indd 36 11-05-25 10.59.18

| TEKNIK |

BETONG 3 | 2011 37

Injekteringsbetong minskar krympning och temperaturutveck-ling i betongen och därmed också risken för sprickbildning. Den har också betydligt lägre cementhalt vilket är en miljöfördel. Här skriver Pernilla Petersen om sitt examensarbete som grundar sig på ett praktikfall där en bro reparerades.

PERNILLA PETERSEN,

SIKA

Injekteringsbetong- en gammal goding i ny skepnad

INJEKTERINGSBETONG har använts i Sverige sedan 1930-talet. Gjutmetoden användes från början, och ett antal årtion-den framåt, främst för gjutning av grova konstruktioner som exempelvis hamnkon-struktioner. Metoden kom sedan att glöm-mas bort under en period men har nu åter tagits i bruk, bland annat vid reparationen av Gamla Årstabron i Stockholm.

Injekteringsbetong innebär att formen först fylls med tvättad ballast varefter ett cementbruk injekteras och fyller ut hål-rummet mellan ballastkornen. Ballasten skall vara tvättad för att en god vidhäftning mellan ballastkornens yta och cementpas-tan skall erhållas. Att formen först packas med enbart ballast leder till en hög stenhalt och en hålrumsvolym på endast cirka 35 procent.

Hålrumsvolymen blir efter injekteringen den färdiga betongens pastavolym vilken därmed blir mycket liten och innebär en kraftigt reducerad krympning jämfört med konventionell betong. Det stenskellett som ballasten skapar verkar också mothållande på krympningen. Den låga krympningen leder till minskad sprickrisk (krympsprick-or), mindre erforderlig armeringsmängd (krymparmering), minskad risk för vid-häftningsbrott samt ger möjlighet att för-länga gjutetapperna. Mätningar har visat att injekteringsbetongens krympning är ca 0,15 ‰ vilket är mindre än 25 procent av den konventionella betongens krympning som oftast ligger inom intervallet 0,6-0,8 promille.

Den minskade pastavolymen leder också till lägre värmeutveckling i betongen under härdningen och därmed reducerad risk för temperatursprickor men också för sekun-där ettringitbildning. Den låga cementpas-tavolymen ger ett cementinnehåll på endast

cirka 250 kg per kubikmeter betong, vilket är betydligt mindre än hos konventionell betong där mängden oftast är 350-450 kg. En lägre cementförbrukning är positivt ur miljöhänseende då det minskar avtrycket i form av koldioxidemission.

Förutom de tekniska, ekonomiska och miljömässiga fördelarna � nns också pro-duktionstekniska fördelar. Val av tillfälle för ballastfyllning är inte låst som i fallet med konventionell betong då betongleve-ransen bokas i förväg. Med injekterings-metoden fylls formen med ballast när det passar i produktionen och i den takt man önskar utan tidspress eftersom öppethål-landetiden inte blir begränsande.

Det man bör tänka på är att den låga värmeutvecklingen kan innebära ett be-hov av stödvärme som värmekabel och värme� äkt med intäckning vintertid. En annan sak att tänka på vintertid är att möjligheterna att kontrollera huruvida is-bildning skett i formen minskar när den är ballastfylld och bruket bör därför injekte-ras i samband med ballastfyllningen.

Jag arbetade tidigare som arbetsledare och entreprenadingenjör på brorepara-tionsprojekt. Parallellt gjorde jag också mitt examensarbete; en jämförande studie mellan konventionell fabriksbe-tong och injekteringsbetong avseende konstruktionskvalitet men också ur ett arbetsmiljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Här kommer en beskrivning av ett praktikfall där broreparationen var projekterad att utföras med konven-tionell betong men där stora problem uppkom och injekteringsbetong därför implementerades.

Reparationen utfördes på två konstruk-tionsdelar; kantbalken som höjdes jämfört med tidigare och vars tätskikt förnyades

samt undersidan av brokonsolen vars tät-skikt också förnyades. Efter vattenbilning längs brokonsolens undersida och kant-balk samt montage av ny armering form-sattes brokonsolens undersida.

1. Gjutning med konventionell betongUnderstycket göts separat och formrevs innan formsättning för kantbalk. Under-styckena göts i ca tio meter långa etapper medan kantbalkarna göts i etapper om cirka 15 meter. Vid gjutning av undersida brokonsol efterspändes formen efter av-slutad gjutning för att pågjutningen skulle pressas upp mot motgjutningsytan och vid-häftningen förbättras. Svårigheter uppstod redan från början och problemen återupp-repades gjutning efter gjutning.

De två huvudsakliga problemen var sprickbildning c/c 1,8 meter längs kantbal-ken samt inhomogen betong och svårighet

Bild 1. Uppmätt krympning hos injekteringsbetong med olika ballasttyp, K för krossad och N för natur-grus, samt med olika fraktion och packad respektive opackad. Samtliga prover är vattenlagrade innan långsam uttorkning sker. Betongprover sågades ut ur en gjuten betongmassa och krympningen mättes enligt SS 13 17 15.

BET0311_37-39_teknik2.indd 37 11-05-25 15.20.05

| TEKNIK |

38 BETONG 3 | 2011

att uppnå tillräcklig vidhäftning uppåt på undersidan av brokonsolen. Betongen se-parerade på grund av den komplicerade gjutformen. Dels skedde stenseparation då betongen skulle ta sig ned i den svagt lu-tande, endast 100 millimeter tjocka formen och förbi fem centrerade a-järn.

Stenen tenderade att stanna längst ut medan cementpastan rann in mot brolå-dan. Dels orsakade vibratorstavarna, som till viss del kunde hjälpa till att för� ytta betongen in mot brolådan, att det tunna skiktet av färsk betong istället vibrerades sönder. Det slam som bildades lade sig som ett skikt närmast motgjutningsytan och � ertalet borrkärnor visade att pågjutningen antingen inte hade någon eller mycket liten kontakt med denna.

2. Gjutning med injekteringsbetong

Ballasten blåstes via en 3-tumslang ner i formen på undersidan av brokonsolen med hjälp av blåsutrustning. Enligt litteratur-uppgifter rekommenderas att ballastens dmin vid injekteringsgjutning inte bör vara mindre än tolv millimeter och att dmax bör väljas så stort som möjligt med hänsyn till dimensionen hos sektionen som ska gjutas. Ballastens dmax bör vara minst 8–10 gånger större än injekteringsbrukets dmax. Detta för att säkerställa att bruket har möjlighet att tränga in i alla hålrum mellan ballastkor-nen.

Vid projektet användes natursingel i fraktionen 20–27 millimeter, av kvalitativa och estetiska skäl. Med singel är en liten vibreringsinsats tillräcklig för att bruk ska hitta in i utrymmet mellan formen och den intilliggande stenen. Undersidan av bro-konsolen och kantbalken kunde efter sten-fyllningen injekteras i ett stycke, vilket var en fördel.

Detta gjordes genom en 1,5-tumslang och ventil som fästes i nipplar monterade

på c/c tre meter och i två rader på for-men. Injekteringen skedde underifrån, på undersidan först och allt eftersom bruket steg i nivå på kantbalkens utsida � yttades slangen successivt uppåt tills bruket fyllt hela formen. Genom att starta underifrån, byggs en front upp med vätsketryck som för luft eller eventuellt vatten framför sig och upp till ytan. Det är därmed viktigt att avståndet mellan nipplarna inte blir allt för stort då möjligheten att föra fronten stabilt framåt minskar. Som riktvärde bör avstån-det vara max cirka fyra meter i horisontell led respektive cirka två meter vertikalt.

Om man använder makadam istället för naturgrus åtgår en större mängd ce-mentbruk. Kornens råhet och form gör det också svårare att fylla besvärliga formkon-struktioner. Både den relativt sett ökade ce-menthalten och försvårade stenfyllningen skulle kunna motverkas genom en minsk-ning av stenstorlek hos krossmaterialet. Makadamkornen närmast formytan ten-derar också att lägga sig med en platt sida mot formen vilket påverkar utseendet på den färdiga konstruktionen.

Injekteringsbruket som användes är baserat på lågalkaliskt portlandcement. Tack vare cementtypen och den låga

pastamängden blir temperaturutveckling-en i betongen låg och långsam vilket är en fördel vid gjutning av grova konstruk-tioner. Injekteringsbruket är ett torrbruk som platsblandas i en automatisk blan-darpump och injekteras i formen med övertryck. Det färdigblandade bruket bör ha ett viktförhållande mellan vatten och torrbruk inom 0,18–0,20. Då blir betong-ens egenskaper optimala med låg krymp-ning och hög hållfasthet samtidigt som

Bild 2. Skiss över broreparationen

Bild 3 Sprickbildning längs den nygjutna kantbalken

Bild 4 Till vänster: Stora problem med utfyllnad och vidhäftning med konventionell betong. Till höger: Borrkärna som visar på mycket god vidhäftning med injekteringsbetongen.

KORT & GOTTBESTÄLLARE: Möjlighet att erhålla god konstruktionskvalitet och till ekono-misk besparing genom minskad er-forderlig armeringsmängd, eliminerat behov av kylning samt längre/större gjutetapper.

KONSTRUKTÖR: Reducerad krympar-mering.

ARKITEKTER: Minskad risk för uppseen-deväckande sprickmönster.

ENTREPRENÖR: Möjlighet till en skräd-darsydd produktion med låg ljudvolym och utan vibreringsinsats vid gjutning.

BET0311_37-39_teknik2.indd 38 11-05-25 15.20.06

BETONG 3 | 2011 39

.

Let’s connect

Solbräckegatan 15442 45 KungälvSwedenTel +46 303 24 30 80E-mail [email protected]

Du hittar oss även i Norge:Pretec ASTlf +47 69 10 24 60

Ingjutningsgods till betongindustrin

konsistensen gör bruket lätt att injektera. Resultaten från injekteringsgjutning-

arna på bron var mycket goda. Uttagna borrkärnor visade på mycket god vidhäft-ning och dessa gjutetapper är de enda som inte har kantbalkar med sprickbildning.

Man kan dra slutsatsen att Injekterings-betong är ett mycket bra komplement till den konventionella betongen. I vissa kon-struktionstyper kan man förbättra kvali-tetssäkringen med hjälp av injekterings-betongens egenskaper. Konstruktioner som är särskilt väl lämpade för injekte-ringsbetong är

1. Grova konstruktioner tack vare injek-teringsbetongens låga värmeutveckling.

2. Tunna konstruktioner på grund av den låga krympningen.

3. Komplicerade gjutformar tack vare minskad tidspress och ett stabilt injekte-ringsbruk som fyller ut formen väl.

En annan viktig aspekt är den miljö-mässiga tack vare att cementhalten per kubikmeter betong reduceras betydligt.

För mer detaljerad information samt referenser, se examensarbetet ”Undersök-ning av gjutmetodens inverkan på vid-häftning och sprickrisk vid reparation av en betongbro”, KTH 2010.

StandardiseringsnyttREVIDERING AV EN 206-1

”För-remiss” pågår. Ett officiellt utkast har skickats till alla nationella spegelkommittéer inför CEN/TC104/SC1-mötet den 29-30 juni. TK 190 håller just nu på att sammanställa senaste synpunkterna.

De viktigaste ändringarna rör användande av tillsatsmaterial (framförallt slagg) och användning av återvunnen betong samt nya alternativa metoder för utvärdering av överensstämmelse.

Arbetet följer denna tidplan:

- april 2011: Officiellt utkast har nu skickats till de nationella standardiseringskommittéerna.

- 29-30 juni 2011: SC 1-möte, inkomna syn-punkter ska diskuteras.

- 23-24 nov 2011: TC104-plenarmöte, beslut fattas kring att skicka på remiss (CEN Enquiry).

UTFÖRANDESTANDARDEN

SS-EN 13670 är översatt till svenska och hål-ler på att slutgranskas av SIS inför publice-ring sommaren 2011. Ett förslag på svensk

tillämpningsstandard SS 137006 har tagits fram och var ute på remiss t.o.m 27/5-2011.

PROVNINGSSTANDARDER

Arbetet håller på att avslutas avseende den nya upplagan av boken ”betongprovning”. Alla översättningar av de nya och reviderade provningsstandarderna är gjorda.

BETONGELEMENT

SS 137005 Svensk tillämpningsstandard för Common rules (EN 13369:2004)

- En helt ny tillämpningsstandard för tillämp-ning av ”Common Rules” i Sverige har tagits fram. Denna har varit ute på remiss och beräknas kunna publiceras i sommar.

SÄKERHET VID LYFT AV BETONG-ELEMENT (val av dynamikfaktorer)

- Den europeiska rapporten CEN/TR 15728 handlar om säkerhetsaspekter vid lyft av be-tongelement. Rapporten kommer att publi-ceras efter sommaren med ett svenskt förord som bl.a beskriver rekommenderade värden på dynamikfaktorer som SIS/TK191 har arbe-tat fram med stöd av Arbetsmiljöverket.

MARKUS PETERSON,

STANDARDISERINGSEXPERT, BETONGFORUM

BET0311_37-39_teknik2.indd 39 11-05-25 15.20.08

6 BETONG 1 | 2011

ÅRETS BETONGPRIS

2011

För andra året i rad delar Tidskriften Betong ut pris i olika kategorier. Tre nomineringar görs i varje kategori och sen är det ni läsare som avgör vem vinnaren är genom röstning på hemsidan.

FÖLJANDE KATEGORIER kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.

Skicka DIN NOMINERING med motivering senast den 29 april till chefredaktör Roger Andersson, [email protected].

Prisutdelning sker på BETONGGALAN den 29 SEPTEMBER på Grand Hotell i Stockholm.

Betong-pris

Nominera till

Årets

BET0211_40_annons_GALA.indd 40 2011-03-15 11:21:49

FÖLJANDE KAÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets

Skickaapril till chefredaktör Roger Andersson, [email protected].

Prisutdelning sker på 29 SEP

FÖLJANDE KATFÖLJANDE KATFÖLJANDE KA EGORIER kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets

Skicka DIN NOMINERING med motivering senast den 29 april till chefredaktör Roger Andersson, [email protected].

Prisutdelning sker på BETONGGALAN den 29 SEPTEMBER på Grand Hotell i Stockholm.

FÖLJANDE KATEGORIERFÖLJANDE KAFÖLJANDE KATEGORIERFÖLJANDE KATFÖLJANDE KATEGORIERTFÖLJANDE KATFÖLJANDE KAFÖLJANDE KATEGORIERFÖLJANDE KATFÖLJANDE KA EGORIERFÖLJANDE KATEGORIEREGORIERÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets FÖLJANDE KATEGORIERÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas:EGORIER kommer uppmärksammas:EGORIER kommer uppmärksammas: kommer uppmärksammas: kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas:Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas: kommer uppmärksammas: kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas: Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas:Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

kommer uppmärksammas:Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, ÅretsÅrets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets Årets betongforskare, Årets betongarkitekt, Årets

montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Åretsbetongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets montageledare, Årets betongdesigner och Årets miljöpris.betongkonstruktör, Årets betongentreprenör, Årets

Skicka SkickaSkicka Skicka DIN NOMINERINGDIN NOMINERINGDIN NOMINERINGDIN NOMINERINGmed motivering senast den DIN NOMINERINGmed motivering senast den DIN NOMINERING med motivering senast den 29 med motivering senast den med motivering senast den 29 23 juni till chefredaktör Roger Andersson, [email protected] juni till chefredaktör Roger Andersson, [email protected] DIN NOMINERING23 juni till chefredaktör Roger Andersson, [email protected].

DIN NOMINERING med motivering senast den 29 23 juni till chefredaktör Roger Andersson, [email protected].

med motivering senast den 29 april till chefredaktör Roger Andersson, [email protected] juni till chefredaktör Roger Andersson, [email protected] till chefredaktör Roger Andersson, [email protected] sker på Prisutdelning sker på Prisutdelning sker på Prisutdelning sker på

BETONGGALANBEBETONGGALANBETBETONGGALAN

TONGGALANBETONGGALAN

ONGGALAN den

ONGGALAN den

ONGGALAN den den

den 29 SEPTEMBERPrisutdelning sker på 29 SEPTEMBERPrisutdelning sker på 29 SEP29 SEPTEMBER29 SEP

på Grand Hotell i Stockholm.Prisutdelning sker på på Grand Hotell i Stockholm.Prisutdelning sker på BE på Grand Hotell i Stockholm.BET på Grand Hotell i Stockholm.TONGGALAN på Grand Hotell i Stockholm.ONGGALAN den på Grand Hotell i Stockholm. den ER på Grand Hotell i Stockholm.ER på Grand Hotell i Stockholm. på Grand Hotell i Stockholm.

på Grand Hotell i Stockholm.Prisutdelning sker på Prisutdelning sker på Prisutdelning sker på på Grand Hotell i Stockholm.Prisutdelning sker på Prisutdelning sker på Prisutdelning sker på

BET0311_41_hello.indd 6 11-05-27 09.59.11

BETONG 3 | 2011 41

| HALLÅ DÄR |

Varför nappade du på det här jobbet?Det blir en rolig utmaning att driva vidare en bransch under utveckling, på samma gång som jag hoppas få bidra till en sammanslagning av de två förbunden. Sedan är det spännande att de visar att en förändring är i antågande genom att satsa på en ung person som mig i ledarrollen.

Planer � nns att de båda föreningarna SVR och Aspect ska slås ihop, vilka blir de största utmaningarna?Jag gick på KTH mellan 2004 och 2009 då Väg- och Vatten och Lantmä-teri nyligen slagits ihop till Samhällsbyggnadslinjen, så för mig känns det naturligt att slå ihop föreningarna. Men båda är anrika föreningar med många äldre medlemmar, så det gäller att var lyhörd.

Kan det leda till � er medlemmar?Ja, det tror jag. Förut tror jag en del funderade på om de skulle gå med i Aspect eller SVR, men nu blir det tydligare. Vi har potential för att bli 20 000 medlemmar, men det går inte i en handvändning. Målet är att de som går ut utbildningen nu ska känna det som naturligt att gå med. Det gör de om vi har bra utbildningar, seminarier och bidrar med ett kontakt-nät där de kan träffa sina blivande arbetsgivare.

Tidskriften Betong skriver nu om vision 2030 och hur samhällsbygg-nadssektorn ska vara i framkant om 20 år. Vad tror du krävs för det?Oj, det var en omfattande fråga. Men miljöfrågorna är väldigt viktiga och att kunna tillgodose kompetensförsörjningen. Vi är en bransch som påver-kar många människor, men de som inte är engagerade inom branschen har ofta inte koll på dess omfattning och dess påverkan på samhället. Så att synas i samhällsbyggnadsdebatten, både lokalt och nationellt, är också av stor vikt.

Vilken är din hjärtefråga som du vill driva?Kompetensutveckling, både bland yngre och äldre. Utbildning och rekryte-ring värnar jag om.

I pressmeddelandet som skickades ut beskrivs du som social med en framåtsträvande personlighet, stämmer det?Ha, ha, det var roligt att höra. Men jag håller nog med. Jag är drivande och engagerad och gillar nätverk och att anta utmaningar. Till Student-resurs kom jag och började från noll, men det har gått rätt bra och vi har samarbetat med många inom branschen.

Vilken är din favoritbetong?Från utbildningen minns jag blåbetong, men den var väl inte så bra. Jag säger lättbetong.

Hallå där!OLOF JOHANSSON VD SVR OCH ASPECT

Ung visonär vd

Olof Johansson, 28 år, som den 16 juni tar över som vd för både väg- och vattenbyggarnas förening SVR och lantmätarnas Aspect.

Prenumerera

på Tidskriften Betong NAMN:_____________________________________________

FÖRETAG:___________________________________________

ADRESS:____________________________________________

TELEFON:___________________________________________

MEJL:______________________________________________6 nr av Tidskriften BetongSkicka namn och adress till Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

TEXT: ROGER ANDERSSON

PrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumereraPrenumerera

6 NUMMER

595kr

BET0311_41_hello.indd 41 11-05-27 09.48.53

42 BETONG 3 | 2011

Europas största monument, Völkerschlachtdenkmal i Leipzig, är byggt av betong.

Så här hänger det ihop. År 1813 stod slaget vid Leipzig, en blodig his-

toria med mer än 110 000 döda och ett oräkneligt antal skadade och försvunna. Napoleons armé stod mot en övermäktig motståndare bestående av ryssar, preus-sare, österrikare och faktiskt en handfull svenskar under ledning av forne franske marskalken Bernadotte. Napoleon förlora-de i stort sett hela sin armé och � ck � y till Paris. En av hans marskalkar, Poniatowski, red ner sig i en � od och drunknade.

Frågan om ett nationellt minnesmonu-ment över slaget vid Leipzig diskuterades länge men år 1900 kunde slutligen grund-stenen läggas sedan de lokala myndighe-terna ställt ett markområde till förfogan-de. Arkitekten som utsetts hette Bruno Schmitz som med rätta kan kalla sig mo-numentarkitekt. Han har nämligen även ritat Kyffhäuser Monument och Kaiser Wilhelm Monumentet vilket innebär att de tre största monumenten i Tyskland har kommit till med hjälp av Bruno Scmitz.

Att monumentet skulle bli stort och dominera sin omgivning stod klart från början. Men det var ingalunda självklart att man skulle använda betong - en så omfattande byggnad i betong fanns inte någonstans. I USA hade man börjat byg-ga höga hus med stålkonstruktioner och många menade att stål var det enda rim-liga materialet. Men trots att betong an-vänts mycket sparsamt sedan romartiden � ck det bli så.

En 70 x 80 meters betongplatta med en tjocklek av två meter göts. På betongfun-damentet placerades ett gigantiskt system med 65 betongpelare, 26 meter höga som skulle bära den kommande konstruktio-nen. I fem år pågick byggandet och dag-ligen förbrukades 100 kubikmeter betong. Den färdiga byggnaden kom att väga cirka 300 000 ton, inkluderat de stora, huggna granitblock som täcker utsidan.

Byggandet av Völkerschlachtdenkmal med dess dimensioner medförde också att man lärde sig logistik. För att få fram grovsanden just-in-time byggdes en linba-na direkt från den närbelägna sandtäkten till en gigantisk betongblandare. Särskilda tåg transporterade annat material, nykon-

struerade elektriska motorer vinschade upp material och människor upp till 91 meters höjd. Framför monumentet an-lades en större damm, erinrande om det blod som � öt vid bataljen.

500 trappsteg tar besökaren upp till en utsiktsplattform på toppen där man kan se ut över hela Leipzig. Monumentet kostade cirka 31 miljoner euro att bygga vilket � -nansierades till största delen genom dona-tioner och ett stort lotteri. Därmed behövde Leipzig stad bara skjuta till en del.

Den högtidliga invigningen skedde 1913, hundra år efter slaget vid Leipzig. Adolf Hitler höll gärna sina tal vid monu-mentet när han besökte Leipzig. Det � ck kommunistregimen efter andra världs-kriget att fundera på att riva det eftersom det var ett monument över det tyska riket. Men till slut � ck det stå kvar.

I dag pågår omfattande renoveringar, experter putsar på alla porträtten i na-tursten och byggare är i full färd med att återkonstruera den betongblandning som en gång användes. Återinvigningen är pla-nerad till 2013, två hundra år efter slaget om Leipzig. .

I tyska Leipzig fi nns det 91 meter höga betongmonumentet Völker-schlachtdenkmal. Över hundra år gammalt renoveras det för fullt till 200-årsdagen till minne av slaget vid Leipzig. Men kommunisterna var på vippen att riva det.TEXT: CHRISTER HUGERTH

| UTBLICK |

struerade elektriska motorer vinschade

MER OMVölkerschlacht-denkmalARKITEKT: Bruno Schmitz

STOMME: Betong

FASAD: Granitblock

LÄNGD: 80 meter

BREDD: 70 meter

HÖJD: 91 meter

BYGGTID: 1898-1913

Minne ibetong

BET0311_42_utblick.indd 42 11-05-25 13.26.08

Ett bygge fyllt av mänsklig värmeDina hyresgäster är en fantastisk energikälla. Med sandwichväggar och TermoDeck

kan vi skapa hus som tar vara på den värme som människorna och deras maskiner avger.

Resultatet blir hus med minimala krav på energitillförsel och som till och med klarar kraven

för passivhus. Läs mer om smartare (och grönare) byggande på www.strangbetong.se.

BET0311_annons.indd 43 11-05-25 10.59.22

MARKNADSTORGET

Vattenfall Research & Development ABwww.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

Ackrediterat laboratorium för betong och sprutbetong

Certifieringsorgan för fabriksbetong och ballast

VATTENFALL RESEARCH & DEVELOPMENT AB

Betongprovning/Certifiering

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning

040-947070 www.rolf-dickman.se

EgcoBox sparar energi!

EgcoBox minskarköldbryggan vid

balkonger och loftgångar

80, 100 & 120mm stenull

SynkoFlex - för täta gjutfogar

040-947070 www.rolf-dickman.se

SynkoFlex tätar gjutfogarutan svällning!

SynkoFlex tätar motvatten, saltvatten & radon

Fullständig svensk doku-mentation och provningar!

BET0211_44-45_marknadstorg.indd 44 2011-03-14 15:13:38

MARKNADSTORGET

Prenumerera

på Tidskriften Betong! NAMN:__________________________________________________

FÖRETAG:_______________________________________________

ADRESS:________________________________________________

TELEFON:________________________________________________

MEJL:__________________________________________________________SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B

Returadress: Tidskriften Betong,

Box 55684, 102 15 Stockholm

TEKNIKMed tillsatsmaterial kan

betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv

lägger betongägg i Sumpan


5

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte

Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER

/EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE

CitytunnelMALMÖS NYA

ÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID

TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet

BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA


BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOMBETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL

20XXX

xxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



20BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



BETONG MÖTER MÄNNISKORNA



CitytunnelMAL


XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX

POSTTIDNING B








5






ÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA



Prenumerera

NR 5/2010 PRIS: 99 SEK

NR 5/2010




CitytunnelMAL

20XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX


TEKNIKMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi

DESIGNAnn-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan


5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2010

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare



CitytunnelMALMÖS NYACitytunnelCitytunnelÖPPNAR VÄRLDEN

MAXXI I Rom ZAHA HADID TÄNJER FORMERNA

20år fyller Vasamuseet BETONG MÖTER MÄNNISKORNA BAKOM

XXXxxx

xxxx

xX

xX

xX


TEKNIKMed tillsatsmaterial kan betongen lagra mer energi




5

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 5/2010

MÄNSKLIGTSträngbetongs vd Charlotte Bergman vill helst vara läkare

www.betong.se / SE FILMEN FRÅN 95-ÅRSFESTEN/ FRÅGA VÅRA EXPERTER /EN KUNSKAPSBANK I VÄRLDSKLASS/ALLT BETONGSEKTORN BEHÖVER/ BETONGTV LIVE


CitytunnelÖPPNAR VÄRLDEN


TÄNJER FORMERNA




DESIGNDESIGNAnn-Charlott Fornheds räv Ann-Charlott Fornheds räv lägger betongägg i Sumpan


CitytunnelCitytunnelÖPPNAR VÄRLDENÖPPNAR VÄRLDEN

CitytunnelÖPPNAR VÄRLDEN

Citytunnel6 NUMMER

595 kr/år!

BET0311_44-45_marknadstorg.indd 45 11-05-26 10.02.09

46 Betong 3 | 2011

Bilden har följt med mig över en lång tid och fort-sätter att inspirera mig genom dess rumsliga djuphet och struktur. Den kaputta, fläckiga

skönheten närmast frilägger materialens själ. Vi ser den utslaktade interiören av en nerlagd nitoglycerinfabrik i Worblau-fen nära Bern i Schweiz. Byggd 1924 i vertikalt terrasserade led har strukturen huserat stora (rivna) kopparkärl i vilka produktionen av nitroglycerin flöt på uppifrån och ned från 1927, utan dyra och riskabla elpumpar. Nitroglycerin är bas för dynamit och bakelit. Bakeliten exporterades till Tyskland, som i Versail-lefördragets kölvatten inte fick ha någon sprängämnesproduktion.

Bilden vi går in i är en fotad fotokopia av ett svartvitt foto från ca 1989 innan fabriken byggdes om till olika stora loka-ler och ateljéer. .

Arkitekt Markus Aerni undervisar på halvtid på Arkitekturskolan på KTH samtidigt som han driver

eget kontor. I detta nummer bidrar han med inspiration

från en nedlagd nitro- glycerinfabrik i Schweiz.

TEXT: Markus aErni

| inspiration |

Fläckad skönhet

BET0311_46_inspiration.indd 46 11-05-25 13.19.30

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • [email protected] • www.fardigbetong.se

Tätare stommeLagrar värme

Lätta att frakta

Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger för-bättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand.

Information: www.fardigbetong.se

BET0311_annons.indd 47 11-05-25 10.59.23

48 Betong 3 | 2011

| betongföreningen |

100 44 Stockholm

Vi välkomnar våra nya medlemmar!

xxxxxxxx har ordet

Låt schweizarna lära oss betongbyggande

Den 6-9 oktober anordnar Betong-föreningens råd för estetik en studie-resa till Schweiz.

– Vi anser att Schweiz är tek-niskt, ingenjörs-mässigt och este-tiskt väldigt bra på

betongbyggande. Det beror väl på att de historiskt har byggt broar i spännande terräng och överfört det kunnandet på husbyggande, säger Anita Stenler, ordfö-rande i Rådet för estetik.

Under hela studieresan guidar arkitek-terna Katarina Lundeberg och Fredric Benesch som driver arkitektkontoret In Praise of Shadows. Fredric Benesch har själv arbetat i regionen tillsammans med den schweiziske konstruktören Jürg Con-zett, vinnare av Swedish Concrete Award

2009. Både Fredrik Benesch och Kata-rina Lundeberg är även lärare på Ar-kitekturskolan vid KTH och de har flera gånger besökt Schweiz med sina studenter.

– Med studiere-san vill vi visa ex-empel på byggnads-verk som förenar intressant teknik med god estetisk utformning. Under resan hoppas vi på ett intressant tankeutbyte mellan tekniskt och estetiskt intresserade personer som behövs för att förbättra byggandet i Sve-rige säger Anita Stenler.

Resan är avsedd för alla som på något

sätt arbetar med betong: entreprenörer, materialtekniker, konstruktörer och ar-kitekter.

Betongföreningens råd för estetik har funnits sen 2002 och har ägnat sig åt frå-gor som gäller de estetiska aspekterna på betongbyggande. Ett viktigt arbete har varit att ta fram rapporten Att beskriva betongytor där rådets medlem Tage Hert-zell varit huvudförfattare.

– I rådet har vi medlemmar från arki-tekturskolorna vid Chalmers och KTH och där har vi haft ett viktigt utbyte av kunskaper, säger Anita Stenler.

Rådet för estetik kommer även vara nomineringsjury för Tidskriften Betongs pris Årets betongarkitekt 2011 som delas ut på Betonggalan den 29 september på Grand Hotel i Stockholm.

Anmälan till studieresan görs senast den 24 juni på Betongföreningens hem-sida www.betongforeningen.se där även mer information om resan finns.

Tomasz Borowiec, Cemex, Anders Bäckman, Sto Scandinavia, Cezanne Liljenberg, Svecon Steel, Karin Comstedt, HeidelbergCement, Katja Fridh, Lunds Universitet, Dan Havner, Färdig Betong, Bengt Johansson, tyrens, Jörgen Krus, Sto Scandinavia, Tomas Lagerbeck, Weber Saint-gobain Byggprodukter, Staffan Larsson, Färdig Betong, Ulf Nilsson, Ramböll, Jan-Olof Nylander, Gustaf Ossmer, Skanska Sverige, Svein Inge Petterteig, SurfaProducts Scandinavia, Thony Sigmund, Saint-gobain Byggproduker, Rolf Svensson, Rolf Torjesen, elkem nordic, Thomas Österberg, Svevia och Johan Söderqvist, Celsa Steel Service.

På BeTONGFÖReNINGeNS årsmöte den 2 maj valdes Ulrica nilsson, regionchef anläggning Stockholm, Sweco, in i styrelsen. Hon ersätter Richard McCarthy som i egenskap av ny vd för föreningen lämnar sin tidigare plats som ledamot. tidigare vd Patrik Hult lämnar därmed styrelsen.-Jag har flera konstruktionsgrupper i min region och kände att det passar mig bra att vara med där det händer. Sen sa min kollega på Sweco, Sten Forsström, att det är det finaste man kan göra i karriären och då kunde jag inte tacka nej, säger Ulrica nilsson.

Ulrica Nilsson ny i styrelsen

text: RogeR AndeRsson

Anita stenler.

BET0311_48-49_foreningen.indd 48 11-05-26 14.08.49

Betong 3 | 2011 49

| anslagstavlan |

| signerat |

Det var meD intresse och viss förund-ran som jag lyssnade till diskussionen vid Betongföreningens hearing på KtH den 14 mars. Min förundran gällde främst den kraftiga kritik som några deltagare gav uttryck för och som jag uppfattade som att Betongföreningens rapport riskerade att ge onödig offentlighet åt en brandteknisk svaghet hos betongen och därmed ge bränsle (ursäkta den oavsiktliga vit-sen) åt konkurrentmaterialen. Det tror jag inte alls. tvärtom är det min bestämda uppfattning att rapporten, med den fylliga redovisningen av kunskapsläget samt förslag till hur fenomenet kan hanteras, med rätta kommer att uppfattas

som att betongbranschen kraftfullt tar tag i ett viktigt problemområde.

Fenomenet spjälkning är genom sin plötsliga och i vissa fall oförutsägbara karaktär ett oroande inslag i den brandtekniska analysen av betongkonstruktioner. Det är därför ange-läget att branschen visar att man tar frågan på stort allvar. Under de senaste 40 åren har många forskare arbetat med frågan och man är väl någorlunda överens om att fuktinnehåll, betongkvalité och tvärsnittsgeometri är viktiga parametrar. Man har också visat att inbland-ning av polypropylenfibrer avsevärt minskar eller helt eliminerar fenomenet. Problemet är

att man ännu inte riktigt har kunnat förklara varför. Avsaknaden av en relevant förklarings-modell är besvärande och jag tycker att man skall lägga rejäla resurser på att få fram en sådan. Problemet har med säkerhet hög svå-righetsgrad och jag har i några sammanhang lite raljant sagt att uppgiften antagligen kräver unga, modiga forskare med svagt utvecklad självbevarelsedrift. Det arbete som pågår vid SP tycker jag väcker en del förhoppningar i sam-manhanget.

Mats Karlsson efterlyser i sitt debattinlägg i nr 3 2/2011 en fortsättning på det påbörjade arbetet och jag kan bara instämma helhjärtat.

skriv till tidskriften Betong| Box 55 684 |102 15 Stockholm |[email protected]

134%

Rättare sagt… trevlig artikel om Arkitekturskolan i förra numret. Men uppgiften att byggnaden har en pelar-balkstomme är direkt felaktig. Det är en stomme av pelardäck med ränderna vilande på fönsterbalkar. /Bo Göran

konstnären Mikael göransson kommer under hösten att hålla kurser i grafisk betong på Konstnärernas Kollektivverkstad i nacka. Kursen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om tekniken men även att ge impulser för att vidareutveckla den i kombination med andra metoder. www.mikaelgoransson.com

Satsa på förklaringsmodell

Utvald person tycker tillKai Ödeen Professor em. KTH

Nyheter varje dagwww.betong.se

vad ska man ha för lägsta kvalitet på plats-gjuten markbetong./Petersvar: gå in på Cementas hemsida, www.cementa.se, under “Våra tjänster” (finns som rubrik på den övre raden) och sök dig där vidare till handboken “Betong på mark”. Där kan du läsa allt om platsgjuten markbetong och under rubriken “typritningar” får du svar på dina frågor./Stig Jansson

Så mycket har annonsförsäljningen på hemsidan ökat med i år...

Visste du att… Betong.se har över 300 unika besö-kare per vardag och att 1 420 perso-ner prenumererar på vårt nyhetsbrev.

»Fråga Experten« på Betong.se!

Tips!

BET0311_48-49_foreningen.indd 49 11-05-26 14.08.50

50 BETONG 3 | 2011

18 18 svar

1) Vilket är ditt favoritord? ”Go” klingar göteborgskt och betyder både ”snäll, schysst” och ”energifylld, handlingskraftig” (ty-värr använder jag det för sällan…).2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möj-ligt? Borde tona ner Luther i mig och skulle gärna addera en musikalisk talang.3) Om du dog och blev pånytt-född, som vem eller vad skulle du återkomma? Som sjöjungfru, skulle varit spän-nande att leva i världen under vattenytan.4) Vad är det roligaste en män-niska kan vara med om? Ömsesidig kärlek till någon annan människa och att bli mamma.5) Vad måste betongsektorn förändra för att vara i framkant i samhällsbyggnadssektorn om 20 år? Känner mig lite för ny i sektorn för att svara på det… Men det är vik-tigt att det � nns en attityd i sektorn

som attraherar kompetenta med-arbetare. Annars är det omöjligt att vara i framkant om 20 år.6) Har du någon förebild, i så fall vem? Har under åren haft olika förebil-der, beroende på vilken fas jag varit i. Just nu är det familjen Thomas, som startat och utvecklat en fantastisk koncern där jag nu fått möjligheten att vara delaktig och leda den svenska verksamheten.7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? Jag är väldigt mån om att hålla mig till sanningen, möjligen kan jag ha mörkat sanningen någon gång för att inte såra.8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Att det har attraherat min man…9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Vara ute. I skogen, på havet eller fjället. Gärna med familj eller goda vänner.10) Vad tror du folk mest kom-mer ihåg dig för?

Att jag är energifylld, positiv och orädd. 11) Tycker du att du är lik nå-gon person, i så fall vilken? Utseendemässigt har jag under åren fått höra att jag är lik både Barbara Streisand och prinsessan Diana…(beror nog på näsan). Till sättet är jag lik min pappa.12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka samman-hang då? Känner mig sällan obekväm, möjligen när jag inte är påläst och borde vara det.13) Finns det något du önskar ogjort? Inget jag tänker på. Jag försöker se framåt och lära av misstag jag gjort. Det är ju så man utvecklas.14) Vilken är den största utma-ningen för att få ett hållbart byggande i framtiden? Att få byggherrar att investera långsiktigt och efterfråga hållbart byggande. Forskning inom hållbart byggande är i framkant, men det � nns mycket bra teknik och

kompetens som inte tas tillvara i kortsiktiga investeringar. 15) Vilken byggnad eller kon-struktion beundrar du mest? Oj, det � nns många häftiga byggnader. Var nyss i Dubai och måste säga att Burj Khalifa är imponerande. Jag har också stor förkärlek till broar: Öresund, Uddevalla och Höga Kusten är alla mycket � na.16) Vilken slogan lever du efter? Försöker leva efter ”Carpe Diem”, en bra balans när man är hårt uppbokad i arbetet.17) Vad gör dig lycklig? När jag känner mig älskad, när jag ser att jag förbättrar något, när jag upplever något roligt tillsammans med vänner, … kan till och med få lyckokänsla av en ”klapp på axeln”18) När gråter du? Jag gråter ofta när jag tittar på drama-� lmer, då skrattar familjen åt mig. Kan också gråta när jag ser idrottssegrar på TV och förstås om någon/något sårar mig riktigt mycket.

Carina Edblad är nytill-trädd vd på Färdig Betong och beundrar grundarfa-miljen Thomas som ut-vecklat företaget till en stor koncern. Utseende-mässigt är hon en bland-ning av Barbara Streisand och prinsessan Diana och fi ck hon en chans skulle hon gärna vara sjöjungfru. TEXT: ROGER ANDERSSON

.

JOBB: VD Färdig Betong sedan april i år

ÅLDER: 48 i juli

CIVILSTÅND: Gift och två tonårsdöttrar

BOR: Villa i Brottkärr, Göteborg

FAVORITBETONG: Alla som säljer bra…

| MÄNSKLIGT |

18 svar18 svarCarinas

Carina Edblad är nytill-trädd vd på Färdig Betong och beundrar grundarfa-miljen Thomas som ut-vecklat företaget till en stor koncern. Utseende-mässigt är hon en bland-ning av Barbara Streisand och prinsessan Diana och fi ck hon en chans skulle hon gärna vara sjöjungfru. TEXT: ROGER ANDERSSON

BET0311_50_manskligt.indd 50 11-05-26 13.08.53

Superplasticerare för fabriksbetongFör betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefabFör betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betongFör självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetongFör betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Polymerteknologi i betongens tjänst

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING

www.mapei.com

Dynamon System

Rescon Mapei ABGelbgjutarevägen 6, 171 48 Solna

Tel: 08-525 090 80 • Fax: 08-525 090 86 [email protected]

BET0311_annons.indd 51 11-05-25 10.59.28

2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09


2

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 2/09

TEKNIKInjekteringsbetongen ger fördelar

3

DEN KREATIVA BYG

GT

IDSKRIFTEN 3/2011

MÄNSKLIGTLite Diana, lite Streisand blirCarina Edblad

www.betong.se / 1500 LÄSER VÅRT NYHETSBREV/ MÅNADENS BLOGGARE SUCCÉ/ EXPERTERNA SVARAR/ REDAKTÖREN REFLEKTERAR/ ÖVER 300 DAGLIGA BESÖKARE



DESIGNNya och gamla möbler i betong

Sika Sverige AB, Tel: 08-621 89 00

[email protected], www.sika.se

På Sika har vi lång erfarenhet av tunnelbyggen. Så lång att vi vågar påstå att det inte finns någon annan som kan erbjuda så många produkter och system för underjordsarbeten som vi. Eller kunskap för den delen.

Kontakta oss därför gärna på ett tidigt stadium, så ökar du chansen att så snabbt som möjligt se ljuset i slutet av tunnelprojektet.

Allt som behövs för ett lyckat tunnelprojekt.

Sprutbetongtillsatser. Fiber. Injektering. Impregnering. Membran. Förankring. Fogband. Brandskydd. Färgsystem.







MED TYNGD OCH KREATIVITET

GÖR VI BRANSCHEN STOLT


BET0311_1_52_omslag.indd 1 11-05-27 09.35.33

Tidskriften Betong nr 3, 2011

Documents

Transcript of Tidskriften Betong nr 3, 2011