Tanke Känsla Handling

En modell för bättre resultat genom balans

av Magnus Finkelstein

© Magnus Finkelstein, Mindstretching Sweden, 2013 Illustrationer av Eifra Santesson Förlag: eget förlag, Mindstretching Sweden KB, 969726-8598 ISBN 978-91-979335-0-6

TANKE

KÄNSLA

HANDLING

En modell för bättre resultat genom balans

Av Magnus Finkelstein

© Mindstretching Sweden KB 2013

Introduktion

Kan du känna igen dig i den där sköna känslan av lätthet då allt bara flyter på, då

inga hinder finns, då du gör rätt saker nästan automatiskt och det du gör stämmer

med dina förväntningar och planer? När allt är flytande, motståndslöst, effektivt

och belönande.

De tillfällen då denna känsla uppstår som ett resultat är de tillfällen då du har total

balans mellan dina tankar, känslor och handlingar. De spelar på samma frekvens

och ut kommer en symfoni av sprudlande vällust och harmoni. Livet är lätt att leva,

det positiva tar över, glaset är fullt och kraften att gå vidare mot nya utmaningar

och erövringar är stark.

Känner du igen dig i frustrationen när allt går dig emot, då minsta lilla skitsak

verkar stå i vägen för dig och du naturligtvis just den morgonen tappar kaffeburken

i golvet, glödlampan i hallen går sönder och du missar bussen?

Vid dessa tillfällen är förmodligen inte dina tankar, känslor och handlingar

samspelta och laddade med samma energi.

Livet är en resa i landet mellan ytterligheter. Vissa har en stor arena med stora

skillnader mellan höjdpunkt och bottennapp. Andra har mindre skillnader. Oavsett

hur det ser ut för dig, så beror dina resultat på balansen mellan dina tankar,

känslor och handlingar. Dessa delar finns i alla processer och påverkar våra

resultat. Och våra upplevelser av dem.

Resultaten i ditt liv består av dina tankar, känslor och handlingar i kombination

och samverkan.

Förord Hur kan jag styra mitt liv för att uppnå de resultat jag vill ha?

Jag tror att vi alla kan påverka våra liv betydligt mer än vad vi generellt själva tror.

Jag tror att vi behöver se ett samband och en bild i våra huvuden av hur livet är

sammanlänkat, för att förstå hur vi kan påverka det. Jag tror att det är ganska

enkelt när vi väl har förstått hur vi får de resultat vi får. Då kan vi göra andra

aktiva val!

Jag har själv deltagit i ett oräkneligt antal kurser, lyssnat på otaliga föreläsningar,

läst hyllmeter av böcker i ämnet personlig utveckling, sett filmer på temat, samt

hållit egna kurser och utbildningar inom grupputveckling och ledarskap. Jag har

gått i terapi, varit hos medier, deltagit i seanser, träffat lärde män och kvinnor, haft

personliga coacher, deltagit i Mastermind-retreats och gjort egna personliga äventyr

för att utmana mig själv. Jag deltog frivilligt i hela den processen. Så, en dag på en

långpromenad, föll mönstret på plats.

Tanke Känsla Handling är mitt svar på frågan om vad som påverkar våra resultat.

Vi kan själva aktivt påverka dem och skapa balans och därmed bättre resultat!

Tanke Känsla Handling finns i alla processer och i all utveckling; Tankar som

skapar känslor som skapar handling… som skapar nya tankar, som skapar

handlingar… som skapar känslor som skapar nya tankar. Alla delar hänger ihop på

ett naturligt och samtidigt förfinat sätt.

Jag har tagit del av åtskilliga teorier genom åren och prackats på mängder av

”sanningar” om hur det ligger till. Men för mig har det alltid saknats något.

Teorierna har varit för komplicerade och jag har inte förstått. Jag har upplevt att

jag borde förstå, att jag borde göra på ett visst sätt för att lyckas och att andra har

haft svaren som jag inte kunnat se. Vilket har känts frustrerande.

När idén om den här boken dök upp började jag med att skala av så mycket jag

kunde. Kvar blev:

Tanke x Känsla x Handling = Resultat (T x K x H = R)

Grundtanken med denna bok är att förmedla en enkel teori på ett lättbegripligt sätt

som praktiskt går att använda på tre kärnfulla frågor;

Hur får vi våra resultat?

Vad påverkar dem?

Hur kan jag styra och påverka mitt liv för att uppnå de resultat jag vill ha?

/Magnus Finkelstein

Därför! Därför är svaret på frågan Varför? Varför ytterligare en bok om personlig

utveckling? Det finns ju så många redan.

Jo, det finns massor av dem. Jag har dock ännu inte hittat någon som på ett enkelt

sätt förklarar så jag förstår hur enkelt det kan vara att påverka sina egna resultat.

De flesta böcker jag läst i ämnet är för komplicerade och teorierna för krångliga.

Eller så är koncepten som beskrivs för skeva och obalanserade. I alla fall för min

smak.

Jag tycker att det behövs ytterligare en bok som är enkel att förstå och som ger

svar på frågan hur man kan påverka sitt liv och som lyfter fram hur även små

förändringar kan göra stor skillnad. Därför skrev jag denna bok!

En annan anledning till att den här modellen behövs, är att den skapar möjligheten

att själv ta ansvar för sin egen utveckling utan pekpinnar! Jag har upplevt att det

ofta pekas med hela handen och varnas för olika saker och i vissa exceptionella fall

även hotas för att skrämma fram personlig utveckling. Jag vill med denna bok

förmedla känslan av eget ansvar, utan att komma med sanningar och diktera hur

det ÄR! Genom att själv ta ansvar för din egen process tar du även ansvaret för dina

resultat. Denna enkla modell är ett hjälpmedel som jag vill ska ge dig en bild av hur

utveckling kan se ut.

Min personliga anledning till att skriva denna bok är att få dela med mig av mina

erfarenheter av personlig utveckling. Jag har lärt mig en del och jag tror på att dela

med mig. Min egen livsfilosofi kallar jag för Vågor på vattnet. Den handlar om

generositet.

Vågor på vattnet

Genom generositet skapas positiv påverkan på din omgivning, som leder till vidare

generositet som sprider sig vidare och vidare. Ingen kan göra allt, men alla kan göra

något. Vågor på vattnet är en symbol för dynamisk rörelse och kraft.

Att skapa vågor på vattnet betyder att ge. Du behöver inte nödvändigtvis känna

mottagaren eller ens veta vem det är. Det viktiga och intressanta är att skapa

vågorna och sätta ytan i rörelse. Det är generositet i sin finaste form. Du förväntar

dig inget tack, du ser kanske inte resultaten av ditt givande, men du ger ändå i

förhoppning om att det skall påverka din omgivning i första, andra och tredje led.

Att skapa vågor på vattnet är att inspirera andra att också ge. Du kan alltid ge

inspiration, kunskap, erfarenhet. Genom att ge sådant som går att ge vidare skapas

vågorna. Du har ingen nytta av att spara på det, du har det ju redan. Du förlorar

det inte genom att ge bort det och det kostar inget.

Att skapa vågor på vattnet är en kreativ handling och kreativitet är en gåva i sig.

Alla har inte förmågan att vara kreativa. Men de kan vara goda förvaltare av

kreativitet och på så vis sprider sig kreativiteten i alla fall.

Att skapa vågor på vattnet är kul och faktiskt lönsamt, för det du sänder ut får du

tillbaka. Kanske inte i samma form, men på något annat sätt. Ju mer du ger, desto

mer kommer du att få. Det är en naturlag.

Pröva! Testa att skapa vågor på vattnet. Det är lätt, du kan börja med ett leende. Le

mot någon och du kommer få ett leende tillbaka. Och den personen kommer att

fortsätta dela leende och glädje till någon annan i sin omgivning. Eller ge av din

kunskap till dina barn eller föräldrar. Gör det utan krav på belöning eller beröm. Ge

bort det och de kommer att sända det vidare. Du kan ge en gåva till någon utan att

personen vet om det. Överraska någon du inte känner med en gåva. Gör det

anonymt utan att vänta på tack. Gör det och du har skapat en första våg.

I mitt jobb med grupputveckling och ledarskapsträning skapar jag vågor på vattnet

hela tiden. Tillsammans med deltagarna jobbar jag med attityder, stämningar,

gruppkultur och ledarskap. Det handlar i princip bara om att skapa vågor på

vattnet.

I ett längre perspektiv påverkar vågorna alla i din omgivning; dina arbetskamrater,

deras familjer, deras barns kamrater och deras föräldrar. Att ge är ett billigt och

kostnadseffektivt sätt att skapa vågor på vattnet. Att ge utan krav på att få tillbaka

är det säkraste sättet att veta att du får något tillbaka. Ha tillit till det så gör du

världen till en bättre plats att leva på.

Ett därför till

Varför personlig utveckling över huvud taget?

För att utan det så sker ingenting. Då blir det precis som nu, fast baklänges. Vad

menar jag med det? Jo, allt utvecklas hela tiden; uppfinningar, forskning, nya

trender kommer, vi lär oss mer och mer hela tiden. Om du mitt i allt detta står still,

går du relativt sett faktiskt bakåt, då allt omkring dig utvecklas.

Utveckling är naturligt. Det pågår hela tiden, så varför inte hänga på? Det kostar

inte särskilt mycket, men kan ge otroligt mycket tillbaka. Tänk bara tanken att du

själv kan fördela din tid; hur mycket tid du lägger på dig själv, dina intressen och

din familj, etc. Det är möjligt, det är din tid! Alla har 168 timmar i veckan, 8 760

timmar på ett år. Tid är ingen bristvara. Det är en prioriteringsfråga och en resurs.

Känn efter hur spännande det vore att uppleva nya saker, genom att tänja på din

komfortzon en aning. Visst kräver det mod och kan vara läskigt. Men belöningen

kan vara fantastisk. Mod existerar inte utan rädsla, så istället för att slå bort en

längtan med rädsla, omfamna den istället och utveckla ditt mod.

Fantisera kring vad du kan göra med en stark motivation. Du kan få saker gjort

som du inte ens visste att du var kapabel till. Bygga ett hus, träna upp din kropp,

bli en god partner, en fantastisk förälder, samla ihop till den där jorden-runt-resan

som alltid hägrat, skriva en bok, bli expert på något...

Låt dig inspireras, ta till dig av de tankar och idéer som dyker upp hos dig när du

läser denna bok och ha tillit till vad som sker. Det sker av en anledning.

Nu kör vi!

Inledning

Personlig utveckling, processer och balans

Process betyder enligt Svenska Akademins Ordlista ”förlopp; utvecklingsgång”. Det

innebär ett förändringsskeende, att något händer. Ordet används inom så skiftande

verksamheter som biologi, fysik, kemi, filosofi, industri och juridik.

Inom biologi t. ex. finns en enkel och tydlig bild av vad en process är. Du sår ett frö,

du ger det näring, vattnar och skapar förutsättningar för fröet att gro och växa. Och

du skördar. Det är en process i sin allra enklaste form.

Allt skeende är en process. Livet i sig är en. Vi föds, vi lever och vi dör. En enskild

dag är också en process. Vi vaknar, vi gör något, vi somnar och så börjar det om.

Jobbet är en process. Skolan, resor, varje relation, varje projekt är en process. Att

håret växer och att matsmältningen fungerar är exempel på processer.

Jag kommer att använda ordet process i den här boken och hoppas du kan

översätta det med din egen bild av utveckling eller skeende när du läser.

Syftet med den här boken är att skapa en förståelse för hur vi kan påverka vår egen

utveckling och styra våra liv för att uppnå de resultat vi vill ha. Jag vill förmedla en

enkel tanke som du kan använda som ett verktyg i ditt liv, en modell som visar hur

alla processer du är berörd av hänger ihop och är uppbyggda.

Varje process består av tre delar: tankar, känslor och handlingar. Du tänker något,

du känner något och du gör något. Det är en process. Dessa beståndsdelar

tillsammans ger ALLTID ett resultat!

Dina tankar kan du välja själv. De tankar du inte vill ha kan du slå bort genom att

ersätta dem med andra tankar. Känslor fungerar på samma sätt. Du kan påverka

hur du känner genom att aktivt välja en ny känsla. Även dina handlingar väljer du

själv. Det betyder att du själv kan påverka dina resultat.

Men så lätt är det ju inte, kanske du tänker nu? Nä, kanske inte lätt, men det är

möjligt. Min upplevelse är att vi människor styrs hårt av våra vanor. Vi tänker

tankar vi tänkt förut, vi känner känslor vi vant oss vid att känna och vi gör saker

som vi brukar göra. Och därför får vi de resultat vi brukar få. Genom att ändra på

våra vanor får vi nya resultat.

”Även små förändringar kan skapa stor skillnad!”

Genom att ifrågasätta våra tankar, känslor och handlingar kan vi skapa möjligheter

att tänja på den världsbild vi idag lever i. För att göra detta enkelt och överskådligt

kan du använda dig av metoden Tanke Känsla Handling.

Vi väljer våra tankar själva. Genom impulser utifrån sätts tankar igång och vi väljer

om vi vill tänka dem eller inte. Om du upplever något obehagligt på TV så kan du

titta bort och välja att tänka på något annat. Eller byta kanal. Vissa tankar märker

vi inte ens själv att vi tänker, för vi är så vana vid dem. De går direkt ner i det

undermedvetna där de bearbetas och tolkas av våra åsikter, inställningar och

attityder. Andra tankar måste vi göra medvetna val kring som exempelvis nya

tankar och idéer. Om du får ett förslag från någon om att gå med i en teatergrupp,

kan du slå bort det som nonsens eller välja att fundera på det lite mer. Andra

tankar slår vi bort direkt utan att knappt märka det. Det är de som styrs av våra

värderingar och är kopplade till vårt undermedvetna. Det kan vara sådana tankar

som står i direkt motsats till vår moral, att stjäla något till exempel, eller något som

står i konflikt med en fördom (fisk är äckligt…).

Känslorna kommer också till oss på olika sätt. Ibland via en tanke eller något vi

gör. Plötsligt dyker en känsla upp och vi måste ta ställning till vad vi ska göra med

den. Från känslorna finns också en koppling till det undermedvetna och därmed till

våra värderingar, minnen och vanor. Vi kan skjuta undan vissa känslor och vi kan

öppna upp oss för andra känslor. En del söker vi aktivt upp själva, som exempelvis

spänning. Det kan vi göra genom att se en läskig film eller klättra högt upp i ett

träd. Andra känslor undviker vi aktivt. Det kan gälla samma områden som ovan,

men i stället för att kalla det spänning så kallar vi det olust eller rädsla. Då byter vi

kanal eller låter bli att klättra.

Våra handlingar, vad vi gör, kan vi också välja. Vi kan välja om vi vill slå på något

när vi blir arga eller om vi skall svära tyst för oss själva. Vi kan välja om vi ska säga

något eller förbli tysta, om vi ska köpa något eller låta bli. Det är vårt eget val om vi

ska lyssna eller så dövörat till när någon pratar med oss, om vi ska bygga om och

renovera skjulet eller riva ner det och bygga nytt. Ibland styrs våra handlingar av

våra invanda vanor. Vi agerar automatiskt, utan att vi själva knappt märker det.

Har du någonsin kört bil och när du parkerar hemma undrat över hur du kom dit?

Du minns inte riktigt resan, det gick med någon sorts autopilot. Du minns i varje

fall inte alla växlingar, kopplingar och svängar. Det invanda tog över och det bara

löpte på. Själv kanske du var i tankarnas värld under tiden.

Vi kan välja väldigt mycket själva vad vi vill tänka, hur vi vill känna och

vad vi ska göra. Och samtidigt styrs vi av vanor och invanda beteenden,

värderingar och mönster.

Med modellen Tanke Känsla Handling kan du få en bild av

hur det hänger ihop. Du har möjlighet att själv välja om du

vill göra förändringar för att uppnå nya resultat. Modellen är

till för att på ett överskådligt sätt dela upp processer i lagom

förståliga bitar så att det blir tydligare. Modellen är ett verktyg,

en parlör, ett lexikon och ett hjälpmedel för att förstå det du

redan vet.

Genom medvetna förändringar i någon parameter av modellen (Tanke Känsla

Handling), påverkas även de andra. Låt oss säga att en vän presenterar en idé för

dig; du utmanas på att springa ett maraton om nio månader. Du kan välja att slå

bort denna tanke som totalt löjlig, eller så lyssnar du på den och medvetet

analyserar den. Denna tanke kommer att påverka dina känslor på något vis.

Antingen känner du spänning och lust eller så känner du rädsla och panik. Eller

något annat. Rent fysiskt kanske du agerar genom att befängt blänga på den som

kommit med utmaningen, eller så lägger du pannan i djupa veck och faktiskt

lyssnar på dina tankar och känslor kring förslaget. Alternativt så lyser det i dina

ögon och du lutar dig fram, sträcker upp handen och säger; ”Utmaningen antagen!!

High five!”.

Du har massor av val hela tiden kring hur du vill tänka eller undvika att tänka, hur

du vill känna eller låta bli att känna. Dina handlingar kan du välja antingen genom

ett aktivt val eller genom att låta invanda vanor ta över. Att inte agera är också ett

val.

Oavsett hur du väljer, eller inte aktivt väljer, så har du en enorm

utvecklingspotential för att få nya, bättre och mer önskade resultat i ditt liv. Tanke

Känsla Handling handlar om hur du väljer att se på denna potential. Du har

fortfarande valmöjligheten att låta detta bli en intressant hypotes, ett befängt

förslag eller en första impuls till en livslång förändringsprocess. Du väljer!

En intressant och viktig del i förändringsprocessernas underbara värld är vikten av

balans. En av grundbultarna i metoden Tanke Känsla Handling är just balansen

mellan parametrarna. Många andra modeller och metoder går ut på att ändra

endast en av dessa parametrar. Till exempel finns det många som förespråkar idén

TÄNK POSITIVT - gör du bara det så löser sig allt. Samtidigt finns det andra som

förespråkar en INRE RESA med syftet att utveckla känslolivet som metod för att bli

komplett. Naturligtvis finns det också massor av handböcker, metoder och kurser

som handlar om VAD du ska göra, HUR du ska agera och NÄR du ska göra det -

hur du genom att sätta upp tuffa, inspirerande mål och börja göra saker med

stenhård disciplin, kan göra dig själv lycklig.

Jag anser att du inte kan kompensera en parameter med en annan. Alla är lika

viktiga och hör samman. Att lägga all energi på bara en av dem påverkar balansen.

Jag tror inte att ett starkt engagemang utan en bra struktur leder till samma

inverkan som ett lite lägre engagemang med en fungerande plan, eller att hårt

arbete kan kompensera en dålig idé utan känsla. Balansen påverkar resultatet!

Jag har valt att rikta denna bok till både de med övervägande logiskt tänkande och

till dem med mer emotionellt tänkande. Därför uttrycks modellen i såväl en

matematisk formel (T x K x H = R), som i text och bilder. Det finns en hel del

exempel och övningar för den som aktivt vill pröva modellen. Jag tror att DU på

detta sätt kan hitta just din förklaring till hur det hänger ihop. Det är min

ambition.

Introduktion av modellen Varje process består av Tanke, Känsla och Handling!

Tanke Känsla Handling: alla delar finns alltid i en

process. Olika mycket i olika processer, men de finns

ALLTID där. Beroende på hur parametrarna är

fördelade blir resultatet olika.

Vad är vad?

För att urskilja parametrarna i processen så startar vi med ett exempel:

Att bygga ett hus!

Parametern Tanke:

Idé - att bygga ett hus att själv bo i. Ett lagom stort hus, med lagom

energiförbrukning på en lämplig plats med rimligt avstånd till närmaste stad.

Plan – hitta en tomt, köpa den, ritningar, bygglov, logistisk ordning, upphandling

av underentreprenörer, material, inflyttningsdatum.

Vision – ett hem att bo i, en plats för återhämtning, med utsikt, plats för en

verkstad, ett hus som man vill fira jul i, ett hus som sticker ut, som stämmer

överens med din personlighet.

Mål – att flytta in i god tid före nästa jul, att klara bygget inom budget.

Resurser – egna kunskaper och skickligheter, specialkompetens som måste köpas

in, ekonomiska resurser (budget och kalkyl).

Parametern Känsla:

Design – hur det ska se ut, den stil som känns bra.

Material – de material som känns rätt; miljövänliga, billiga, dyra, enkla, snygga,

lyxiga, praktiska.

Rumsfördelning – hur rummen skall användas, var spisen bör stå, hur det ska

kännas att arbeta i köket, vad som är praktiskt. Antal rum, om det skall finnas

flera övernattningsrum eller bara ett.

Färger – Att välja färger som får en att må bra, att ha olika färger i olika rum, eller

samma färger rakt igenom. Att välja naturliga eller syntetiska färger.

Upplevelsen – hur du vill må i de olika rummen. Hur ljussättningen påverkar

detta. Vad du vill signalera med entrén. Vilken tomtavgränsning du ska ha; mur,

staket, häck, plank, eller ingen alls (påverkar känslan av trygghet och avskildhet,

samt intrycket gentemot besökare och förbipasserande).

Stämning – vilken stämning du vill skapa. Ombonat, modernt, luftigt, spännande,

nytänkande, klassiskt.

Oro – vad kan gå fel? Kommer du hålla budget? Kommer du bli nöjd med

resultatet?

Glädje och tillfredställelse – friheten att få bestämma själv, skaparglädjen,

passionen för att designa, tryggheten att ha ett eget hem...

Parametern Handling:

Förberedande handling – hitta och köpa en tomt, ansöka om bygglov, kontraktera

en arkitekt.

Planering – upprätta en fungerande byggplan (skapa den fysiskt).

Upphandling – kontraktera underentreprenörer (skriva på kontrakt), inköp av

material.

Genomförande – bygga huset, färgsätta, välja ytskikt.

Inredning – välja möbler och köpa dem, kombinera med gammalt.

Inflyttning – boka flyttfirma, flytta, inflyttningsfest.

Resultatet av processen:

Kombinationen av tankarna, känslorna och handlingarna blir ett Resultat.

Huset blir klart, du flyttar in. Det är tydliga och påtagliga delar av resultatet. Andra

saker är; upplevelsen av hela byggprocessen, känslan när du första gången kliver

över tröskeln till ditt nya hus, stressen under byggnationen, värdet på fastigheten,

vad du lärde dig längs vägen om byggnation och om dig själv som människa, hur

budgeten hölls, tillfredställelsen av att vara klar, utsikten från sovrummet, känslan

i rummen, känslan i kroppen den första morgonen i ditt nya hem, första middagen

med släkten eller vännerna.

Du kan se dina insatser i de olika parametrarna som mängd av energi du satsat. Ju

jämnare du fördelat denna energi mellan de olika parametrarna, desto bättre

resultat. Om dina planer och visioner stämmer överens med dina känslor och

förhoppningar och dessutom ligger i linje med själva utförandet, ju bättre resultat.

Hur hade du upplevt resultatet om tanke, känsla och handling hade haft obalans?

Tänk dig att planeringen och utförandet hållit hög kvalitet, samtidigt som det

kompromissats med materialvalen, färgsättningen och rumsdispositionen? Hur hade

du upplevt slutresultatet då? Eller om visionen överensstämt exakt med färgsättning

och rumsfördelning, men utförandet varit bristfälligt med små sprickor i hörn och

vinklar? Eller om hela bygget dragit flera månader över tiden och inflyttningen blivit

till påsk istället för till jul?

För att få det perfekt i hela processen kan det krävas en massiv insats. Dock är det

skillnad på balans och på mängden energi du lägger in.

Sammanfattning

Tankarna, känslorna och handlingarna finns ALLTID med i en process. Beroende

på hur dessa tankar, känslor och handlingar är kombinerade och balanserade blir

resultaten olika. Det är denna processtyrning vi kommer att fördjupa i denna bok,

för att skapa förståelse för processer och hur du kan påverka dem och dina

resultat.

Grunderna för Tanke Känsla Handling Tanke Känsla Handling hänger ihop i en process. Tillsammans skapar de

resultatet. Såhär är de olika delarna i modellen sammansatta:

Tankarna är det som sker i hjärnan. Det är idéer, visioner, funderingar, drömmar.

Det är också kunskaper, insikter, logik. Det är här vi planerar, lägger upp

strategier, formulerar våra mål med mera. I hjärnan finns både höger hjärnhalva

och vänster hjärnhalva. Tillsammans har de enorma resurser och nästan oändlig

potential. Den högra halvan står för kreativitet, intuition, tänka i bilder etc. Den

vänstra sidan står för den logiska biten, analysförmågan samt strukturer.

Känslorna sitter mer i magen och hjärtat. De består av allt från oro till total frid,

via frustration, kärlek, irritation, ilska, glädje, hopp o.s.v. Och här finns även

motivation, engagemang och tillit, samt våra värderingar och fördomar. Hur vi

förhåller oss till våra känslor påverkar vårt tillstånd. Känslor handlar mycket om

att skapa harmoni. Känslan kan vara stark och den kan vara en förnimmelse. Båda

lägena påverkar dock resultatet i processen. Ibland är det en liten nyans som gör

den stora skillnaden.

Handlingarna är det vi gör. Som en kroppslig bild kan vi säga att de sitter i armar

och ben. Vi går, springer, bygger, ringer, säljer, köper, samlar, tränar, åker,

bestämmer, agerar, producerar. Våra handlingar är ofta ganska tydliga, vi kan se

våra handlingars ”resultat” mer eller mindre direkt. Om vi gräver en grop så ser vi

resultatet av grävandet omedelbart. Huruvida gropen ger ett gott resultat i en hel

process är dock en helt annan fråga. Den kanske är grävd på fel ställe? Till

handlingarna hör även det vi inte gör!

Resultatet är helheten av hela processen. Inte bara idén, upplevelsen eller det som

skapats. Resultatet är tanke, känsla och handling i kombination. Hur starkt

resultatet blir beror på mängden energi du lägger in, samt på fördelningen mellan

dessa delar i processen. Ju mer balans det är mellan tankarna, känslorna och

handlingarna, desto mindre energi går det åt för att uppnå ett gott resultat. Det blir

helt enkelt mindre friktion då.

Exempel på ett resultat

Ett exempel på hur parametrarna tanke, känsla och handling hänger ihop är en

fotbollsmatch. Två lag spelar en match där ena laget gör 3 mål och det andra laget

gör 1 mål. Vad är resultatet av matchen? Ett vanligt svar är 3 – 1. Det går dock att

titta lite djupare på det hela och dela upp det i delarna Tanke Känsla Handling.

Tanke: här hittar du spelidén, spelarnas kunskaper om fotboll, taktiken och

visionen inför matchen.

Känsla: här hittar du engagemanget, motivationen, nervositeten, lagkänslan,

stoltheten.

Handling: här är det själva matchen som räknas. Alla sparkar, alla mål, all löpning

utan boll mm.

Resultatet av matchen är alla dessa delar tillsammans. Resultatet kan vara en hel

massa saker som inte har med själva matchresultatet att göra; publikintäkter,

skador på spelare, vad lagen lärde sig av matchen rent taktiskt, om någon blev

utvisad och därmed avstängd nästa match, om någon gjorde debut för laget, vad

domaren upplevde, vad publiken och journalisterna tyckte, hur det gick för alla

som satsade pengar på matchen etc.

Ett redan klassiskt exempel är Bragden i Berlin, 16 oktober 2012, då Sverige låg

under med 4 – 0 mot Tyskland när det var bara 30 minuter kvar. Sverige lyckades

komma ifatt och kvittera på övertid. En fantastisk bedrift. Vad var resultatet av den

matchen? Mycket mer än 4 – 4. Den matchen påverkade moralen i laget, fick en hel

nation att tro på mirakel och gav Sverige en fantastisk möjlighet att nå VM-

slutspelet i Brasilien. Vad resultatet av den matchen blev för tyskarna behöver vi

inte gå in närmare på för att förstå att den inte riktigt var samma som för Sverige.

Det är skillnad på resultat och ”matchresultat”. Ofta pratar vi dock om just

matchresultaten när vi pratar om resultat. Försäljningsresultat t ex. Eller

ekonomiska vinster, antal enheter producerade, antal mil körda och så vidare. I

vårt resonemang i denna bok pratar vi om helhetsresultatet, hela processens

resultat.

En ekonomisk vinst kan kosta mer än den smakar. Att jobba 60 timmar i veckan,

stressa och oroa sig för att uppnå ett gott ekonomiskt resultat är inte alltid värt

insatsen. Utan en bra plan eller strategi kan det bli förödande för den fysiska

hälsan. För att inte tala om den känslomässiga kostnaden.

För någon annan kan samma ekonomiska resultat bestå av bara några timmars

arbete. Han eller hon kanske har en väl fungerande plan, eller särskilda kunskaper

som genererar ett högt ekonomiskt pris. Eller så har de känslan som krävs för att

prestera som bäst när det behövs, till exempel i en tävling eller i skapandet av ett

konstverk.

Balans mellan tanke, känsla och handling är en av nycklarna till goda resultat. Att

hårt arbete skulle vara den enda vägen till framgång är en myt vi gärna är med och

motbevisar.

Jag har skapat en formel för att visualisera detta. T x K x H = R

(Mer om formeln; se här)

Men innan vi går in djupare på formeln och hur du kan använda den för att få

överblick över dina resultat och insikt om vad du kan göra för att påverka dem, går

vi ytterligare lite djupare in i de olika parametrarna.

Tanke

Vissa säger; du blir vad du tänker! Det var en revolutionerande idé

första gången jag hörde den. Jag gillade den och tog den till mig. Jag

trodde att jag skulle kunna ändra mina resultat genom att byta ut

mina tankar. Och visst stämmer det. Absolut. Idén med detta citat

är att du genom dina tankar påverkar vad du känner och hur du

känner påverkar vad du gör, vilket ger dig dina resultat. Jag håller

med i stora drag. Men för mig är det mer än så som påverkar

resultatet.

Jag tror att dina handlingar likväl kan påverka dina tankar och känslor. Om du gör

något, av en slump kanske, eller blir övertalad att göra något nytt - åka

bergochdalbana t ex. och du upplever det som fantastiskt häftigt och får en

frihetskänsla i kroppen, känner adrenalinet rusa, då påverkar det dina känslor och

din inställning till bergochdalbanor. Det kanske föder en ny idé hos dig, att du ska

bli mer äventyrlig av dig och testa fler adrenalinfulla aktiviteter. Handlingen

påverkade känslan och tanken.

På samma sätt menar jag att en känsla kan påverka dina tankar samt dina

handlingar. Ett väldigt tydligt exempel är när du blir blixtförälskad. Du får en

massa drömmar och visioner om ett liv tillsammans med den här personen. Och

samtidigt gör du vad du kan för att bli uppmärksammad av den du fallit för. Lite

snyggare kläder än vanligt, lite mer vax i håret, ett leende på läpparna när ni möts.

Dina känslor – i det här fallet förälskelsen - påverkar tankarna (drömmar och

visioner) och handlingarna (du ler, klär upp dig och beter dig förälskat).

Det finns tusentals exempel på hur allt hänger ihop.

Tanke i denna formel består av allt du skapar i och använder via din hjärna. Ditt

intellekt om du så vill. I vissa processer, t.ex. affärsutveckling, så kan Tanke fyllas

med kunskaper, kapital eller strukturer istället (jag vill bara nämna att formeln

fungerar även på denna typ av processer, men i fortsättningen kommer jag använda

mer personliga egenskaper och exempel). Det finns flera delar som ryms i denna del

av formeln, delar som inte passar in i de andra, utan bara passar här; idéer,

visioner, drömmar, strukturer, analyser etc. Dessutom har ju hjärnan två olika

delar, den högra och den vänstra, och de fungerar lite olika och påverkar oss och

vår personlighet på olika sätt. Den högra delen har en starkare koppling till känslor

och den vänstra en starkare koppling till handling. Den högra är mer kopplad till

dåtid och framtid, medan den vänstra är mer i nuet.

I parametern Tanke finns allt från drömmar och visioner, till strukturer, planer och

mål. Allt detta skapar vi i huvudet. Och där emellan finns nyanser som fantasier,

intentioner, idéer, rutiner, delmål, mätbarhet etc.

Vi tänker i bilder. Och det är intressant, för i och med att vi gör det, så får vi alla

olika bilder i huvudet när vi hör eller tänker på vissa ord eller händelser. Det

påverkar vår kommunikation med andra. Dessa bilder påverkar också våra

kopplingar till våra känslor, våra värderingar och fördomar. Om någon i ett samtal

pratar om en hund, så dyker det upp en bild av en hund i ditt huvud. Om det är

fler som lyssnar, så lär det komma upp bilder i deras huvuden också på hundar.

Har ni samma bilder? Förmodligen inte. Var och en av er kommer att välja en bild

som passar in på ert förhållande till hundar, era minnen av hundar etc. En

subjektiv bild. Om ni däremot känner hunden i fråga, då lär en bild på just den

hunden dyka upp.

Naturligtvis påverkar våra tankar vilka vi är och blir. Om vi väljer att tänka positiva

tankar framför negativa, så påverkar det hur vi mår och vad vi gör. Och då också i

en förlängning våra resultat. Vi kan välja våra tankar. För vissa är detta påstående

en ny idé och inte ens sant. För andra är det en sanning. Jag väljer att tro på det.

Ingen kan tvinga oss att tänka på ett särskilt vis. Andra kan influera dina tankar,

påverka dem, men inte tvinga dig att tänka på något speciellt sätt. Du kan alltid

välja att tänka på något annat. Ibland kan det vara svårt, men du har alltid

möjligheten.

Sanningar är ett annat spännande ämne. De tenderar att påverka oss och våra

tankar massor. Och ibland är de inte ens ”sanna”! Vad är sant? Det ändrar sig hela

tiden. Förr var det sant att jorden var platt, att Gud skapat världen på sju dagar

och att du skulle få kramp om du badade inom en halvtimme efter att du ätit. Du

kan välja bort dessa ”sanningar” och istället tänka nytt, annorlunda. Fast ofta så

ligger dessa sanningar i kulturella strukturer, samhällsstrukturer och i

värderingsstyrda regler. På så vis blir de en direktkoppling till dina

känslor/värderingar och till dina handlingar. Om du följer samhällets normer vill

säga.

Mindre sanningar är lättare att förändra. Till exempel dina vanor och inre

sanningar om dig själv. Ofta skapar vi sanningar baserade på erfarenheter. Ibland

kan det räcka med en eller ett par liknande erfarenheter för att skapa en sanning

om oss själva. Till exempel om du bjuder ut någon på dejt och får nej två gånger i

rad, så kan det ge dig själv en anledning att skapa en sanning om att du inte är

attraktiv nog att gå ut med. Ett annat exempel är att du ”vet” att du är en

kvällsmänniska. Du går och lägger dig sent och är trött på morgnarna. Är det

”sant”. Sitter det i dina gener? Har det gått i arv? Vanan kanske har det, men inte

genom din DNA. Det går att ändra på. Jag vet att det är möjligt, för jag har själv

gjort det. Det tog ett tag, en månad för att vara mer exakt. Men det gick! Efter en

månads träning trivdes jag jättebra med att stiga upp tidigt på morgonen istället för

att vara uppe sent på kvällen.

En annan del av parametern Tanke är våra drömmar och visioner. Och fantasier.

Som liten var det helt accepterat att drömma och fantisera. Men när du blev äldre

och började skolan var det plötsligt inte lika bra längre. Då skulle du sitta still och

inte drömma, utan göra precis som alla andra. Det är synd att det är så,

fortfarande. För drömmar och visioner har en fantastisk kraft och innehåller en

kraftfull energi. Med en stark dröm eller en klar vision kan du komma långt på

vägen mot ditt uppsatta mål. Drömmar och visioner hör till högra hjärnhalvan, den

kreativa. De har en stark koppling till ditt undermedvetna och din intuition. På så

vis har de en naturlig förbindelse med parametern Känsla.

Mål, strategier och planer däremot, tillhör den vänstra, logiska hjärnhalvan. De

tankarna har struktur, mönster, mätbarhet och är mer linjära än molnformade. De

har mer en koppling till parametern Handling.

Känsla

Vi har alla känslor, massor av känslor. Vissa anser sig till och med

vara känslomänniskor. Vad är det som styr våra känslor? Är det vi

själva? Eller kommer de till oss utifrån?

Känsla som parameter i formeln innebär allt från rädsla till

självkänsla, via likgiltighet, frustration och kärlek. Det är även motivation, energi,

stolthet, engagemang, stämning, vibrationer, värderingar och fördomar. Och

naturligtvis intuition. Hit hör också vanor som är kopplade till ditt undermedvetna,

som gör att du intar ett tillstånd utan att du själv tänker på det.

Våra känslor har stark påverkan på våra livsresultat. Hur vi mår påverkar hur vi

tänker och agerar. Känner vi oss glada, positiva och energirika så brukar vi få och

uppleva större, starkare och tydligare resultat. Och tvärt om - när vi är låga,

energilösa och negativa påverkar vi resultaten negativt. Vi kan själva påverka våra

känslor. Vi kan välja vår inställning till olika saker och vi kan välja vår attityd. Vi

kan vända negativa känslor till neutrala eller positiva. Det är häftigt.

Så, hur gör man? Det finns massor av olika metoder och trix för att skapa rätt

tillstånd i kropp och känsla. Även om du kan ändra tillstånd på ett ögonblick, så

finns det ingen quick-fix för hur du lär dig att göra det. Jag tror på träning,

konstant repetition och medveten träning.

Känslor och stämningar finns överallt. Har du någonsin kommit in i ett rum och

känt av känslan i det? Kanske att det nyss hänt något där? Eller att det ligger en

stämning av oro eller glädje i det? Du vet inte varför, men du känner det. Samma

sak är det i naturen. En skog som är tyst visar att djuren är rädda, medan en skog

med fågelkvitter är harmonisk och lekfull. Detta gäller även filmer, böcker, tavlor

och musik. De har en stämning i sig som vi gillar eller väljer bort. På samma sätt

fungerar du och jag. Vi är känsliga för stämningar. Och andra runt omkring oss är

känsliga för de stämningar vi sänder ut. Precis som fåglarna i skogen påverkas din

omgivning av dig. Och du av din omgivning. Du minns säkert någon gång du fick

ett vänligt bemötande i en butik, eller hur? Det kan ha varit en blick bara som

skapade en god stämning. Den butiken rekommenderar du gärna till andra. Det

påverkar den butikens resultat. Och på samma sätt fast tvärt om påverkas den

butik du pratar skit om, den i vilken du fick en arg blick av innehavaren för att du

drog in snö från gatan.

De värderingar vi har, har vi antingen skaffat oss själva genom erfarenheter och

medveten träning, eller så har vi tillskansat oss dem genom arv från vår omgivning;

familj, skola, jobb, idrottsledare, kompisar etc. Många av dessa värderingar är vi

inte så medvetna om, så i vissa situationer reagerar vi utan att vi själva lägger

märket till varför eller hur? Det ligger i vårt undermedvetna och poppar upp där det

passar in. Detta påverkar naturligtvis våra resultat. Det påverkar hur vi agerar och

tänker. Ett exempel på en sådan undermedveten känsla kan vara stökighet. När är

det stökigt hemma? När ett par flyttar ihop så kommer denna undermedvetna

värdering ofta upp till ytan. Den ena parten har en nivå och den andra en annan

nivå, båda förmodligen nedärvda i det undermedvetna från föräldrahemmet. Eller

från mormor. Den ena parten kanske har levt ensam en längre tid och lagt sig till

med en egen ny nivå, som kanske är en protest mot föräldrahemmet. Men plötsligt,

i samband med att personen nu ska bli sambo, så förändras denna nivå genast,

genom en undermedveten koppling till en värdering som gäller i parrelation, men

inte i singelstatus. Intressant, eller hur?

Andra värderingar, de som vi är mer medvetna om, kan vi kontrollera bättre

eftersom vi förstår dess ursprung. De värderingarna är självvalda och därför

närmare oss i vårt medvetande. Då blir vi tydligare inför andra och vi känner oss

mer beslutsamma. Det kan vara politiskt valda värderingar, supportertillhörighet,

accepterandet av en företagskultur, eller ett aktivt avståndstagande från det

samma. Det kan gälla tydliga val vi gör i nya situationer, som tycke och smak

gällande nya maträtter, dataprogram eller mode.

Samma sak är det med vanor . Vi har massor av dem, utan att vi tänker på dem.

Vilket ben sätter du först i dina byxor när du klär på dig, höger eller vänster?

Vilken del av kroppen torkar du först efter att du duschat? Sveper du handuken

omkring dig, eller börjar du med håret, för att sedan torka bröstet, armarna och

benen, innan du sveper handduken kring dig? Fundera på det nästa gång du klär

på dig eller duschar. Du har med all sannolikhet ett invant mönster som är unikt

för dig. En invand vana. Och dessa påverkar också våra känslor, genom att de

undermedvetet styr oss till att göra samma saker om och om igen. När dessa

mönster bryts eller förhindras av någon anledning, då påverkas våra känslor. Ta

exemplet med byxorna ovan. Om du bryter ett ben och får gips, då kommer du att

märka av det, garanterat!

Allt det här med stämningar, värderingar och vanor påverkar våra känslor och styr

stora delar av våra liv. Känslor som kommer till oss bearbetar vi på olika sätt. Ilska

till exempel. Vissa knyter näven i fickan, eller slår bort det. Andra reagerar högljutt

och fäktar med hela kroppen när de blir arga. Glädje fungerar på samma sätt. Vissa

kan inte tygla sin glädje utan hoppar omkring, dansar, ler med hela ansiktet och

vill krama alla inom räckhåll. Andra ler lite lätt och säger ”Jo, det känns bra”. Det

är så olika. Och det är ju fantastiskt.

Vissa känslor är starkare och viktigare, andra kan vi ha överseende med för att de

inte betyder så mycket. Likväl kan de vara med och påverka våra resultat. För alla

känslor räknas. De påverkar varandra, hänger ihop. Ibland står känslor i konflikt

med varandra. Glädje du känner för någon annan kan samtidigt innebära

avundsjuka hos dig. Ensamhet kan vara frihet. Eller längtan! Eller båda samtidigt.

Rädsla kan leda till mod. (För mod utan rädsla är ju inte mod, för om du inte är

rädd så behöver du ju inte vara modig, eller hur?).

Våra känslor påverkar våra liv. Och de flesta av oss söker balans och harmoni i

livspusslet. Vi söker glädje och försöker undvika smärta. Allt vi gör, går igenom och

väljer handlar om det. När vi känner obehag anpassar vi oss för att det ska kännas

mindre obehagligt. När vi känner lust, vill vi få mer av det. Vi undviker sådant vi vet

smärtar och vi söker det som inte gör ont. Ta ett tandläkarbesök som ett exempel.

Vi undviker det i det längsta, men när vi ändå tillslut går så väljer vi bedövning.

Träning är ett annat exempel. Vissa av oss gillar att träna så hårt att vi nästan

kräks. Varför? Jo, för att det ger någon form av tillfredställelse det också. Det fyller

ett behov, ett kvitto till mig själv att jag kan ta ut mig så mycket och komma igen,

jag kan tänja så mycket på min uthållighet. För andra är det rena skräcken, de

undviker all form av träning som innehåller minsta tendens av svett.

Ibland krockar dessa drivkrafter, att söka glädje och undvika smärta, med varandra

och vi upplever förvirring, oro eller likgiltighet. Vi vet inte vilket håll vi ska gå åt. Vi

vet inte vad vi ska välja. Oftast väljer vi då något invant, något vi känner igen. För

det känns tryggast på det viset. Det ger minst upphov till smärta. Det är enklare att

välja något bekant än att riskera att uppleva något smärtsamt eller obehagligt på

okänt vatten.

Om vi gör som vi brukar, följer samma mönster som vanligt, då sker ingen större

utveckling. För att få nya resultat behöver vi medvetet utmana oss själva att välja

nya vägar, bryta gamla mönster och vanor och välja andra beteenden än de

automatiska. Det är det som personlig utveckling handlar om i stort. Våra känslor

påverkar våra liv, våra resultat och våra relationer med andra. Du kan påverka

dina känslor. Du kan påverka hur du reagerar på hur dina känslor. Och det gör

stor skillnad för dina resultat.

Handling

Som parameter i formeln T x K x H = R så är H handling.

Handling är det vi gör, det som skapas och produceras. Vårt

agerande helt enkelt. Vi gör saker hela tiden. Vi försover oss, vi

kommer i tid, vi köper saker, vi säljer, vi byter, vi jobbar, vi är

lediga och har fritidssysselsättningar. Vi har relationer av olika

slag, vi är ensamma. Vi gör saker hela tiden! Även här finns vanor,

men de vanor som passar in här är de vanor vi utför (inte de som undermedvetet

påverkar känslorna).

Ofta kan Handling blandas ihop med resultatet. Om vi försover oss är det en

handling. Resultatet är själva konsekvensen av försovningen; sen till jobbet, missad

frukost, trött och grinig, dåligt flyt på arbetsdagen, seg på kvällen osv. Resultatet

är våra känslor, tankar och fortsatta handlingar som kan kopplas till själva

försovningen.

Ett annat exempel på när resultat bladas ihop med handling är försäljning.

Resultatet av hur mycket som såldes är inte detsamma som handlingen. Antalet

sålda enheter är ett mått på handlingen. Men resultatet är helheten av

försäljningen. Resultatet är alla konsekvenser av antalet sålda enheter (jämför med

matchresultatet i exemplet tidigare, Bragden i Berlin). Blev det någon vinst?

Förbättrades relationerna med kunderna? Hur påverkades säljarnas motivation?

Stärktes varumärket av försäljningen? Kom varorna till nytta för någon? Etc.

Handling är det vi gör. Ibland gör vi lite eller ingenting och det kan få stora eller

små konsekvenser. Ibland gör vi mycket vilket också kan få stora eller små

konsekvenser. Att inte göra något är också en handling!

Sammanfattningsvis så är det vi gör, medvetet eller undermedvetet, eller det vi

väljer att inte göra, vad som passar in under parametern Handling i formeln. Och

naturligtvis så påverkar det våra resultat precis lika mycket som våra tankar och

känslor. Inte mer. Inte mindre.

Resultat

Kopplat till formeln är resultatet produkten av Tanke,

Känsla och Handling. Det är helheten av dessa,

multiplicerat med varandra. Jag kommer i nästa kapitel att

förklara den matematiska delen av formeln, så jag förklarar det inte mer

djupgående just här.

Resultatet är hela upplevelsen, alla konsekvenser och effekterna av det du lagt in i

processen i form av kunskaper, idéer, engagemang, motivation, det du faktiskt gjort

och hur det påverkar dig och ditt liv.

I vissa processer är dessa resultat påtagliga och mätbara. I andra är de diffusa och

grumliga, svåra att ta på och knappt förnimbara. Vissa resultat kan vi känna,

andra kan vi se och ytterligare andra kan vi ha åsikter om.

Dina livsresultat är vad du har fram till hittills i ditt liv. Det är de saker du har, de

erfarenheter du har, de upplevelser du har, den ekonomi du har, de relationer du

har, de möjligheter du har, de drömmar du har, den längtan du har, dina

ambitioner, dina referenser, ditt tålamod, din vilja, din fysik, din hälsa, din

tillfredställelse, din visdom, din kunskap. Du kan välja hur du vill se på dina

resultat. Vissa delar kanske du inte ens ser, eller värderar, för att du inte är van att

se på dem med andra glasögon. Vad som är vanligt är att upp-prioritera vissa delar

av resultatet på grund av de normer som gäller, t.ex. ekonomi och betyg, och

nervärdera andra som drömmar och engagemang.

Dina framtida resultat är samma saker som ovan! Du väljer själv vad som är viktigt

för dig och var du lägger din energi. Och där du lägger energin kommer dina

resultat att påverkas mest. Dina tankar och idéer, dina känslor, ditt engagemang,

din envetenhet och beslutsamhet i kombination med dina gärningar blir ditt

resultat. Allt hänger ihop!

Och kom ihåg, du får alltid resultat. Oavsett om du gör något eller inte, så får du

ett resultat. Låt oss säga att du går på stan och får syn på en gammal klasskamrat

eller arbetskollega. Du tänker ”Henne skulle jag vilja prata med”. Du känner lust,

glädje och en strimma av nostalgi från svunna tider. Men du har bråttom och har

egentligen inte tiden för det just nu. Du har två val; gå vidare och lämna det

bakom dig eller stanna upp och ta kontakt. Om du går vidare så får det ett resultat.

Om du stannar upp och tar kontakt så får det ett annat resultat. Men du får alltid

ett resultat! Oavsett. Resultatet du får beror inte endast på vad du väljer att göra,

eller inte göra, utan även på hur det påverkar vad du kommer att känna och tänka.

Om du går vidare så kan resultatet bli att du tänker på henne och tar kontakt

senare. Eller inte. Om du väljer att stanna upp så kan resultatet bli nästan vad

som helst, beroende på hennes reaktion. Hon kanske inte heller har tid att stanna

och prata? Det kanske bara blir en artig blick och en nick. Vilket kan påverkar dina

känslor just där och då. Men något resultat blir det under alla omständigheter.

Resultatet i formeln T x K x H är helheten av hela processen och alla dess effekter.

Formeln

Tanke x Känsla x Handling = Resultat

Formeln har jag skapat för att resultatet enkelt och

överskådligt ska kunna kopplas till mätbarhet. Formeln gör att

du kan jämföra dina resultat med dig själv. Den bygger på

självskattning. Du sätter själv in dina siffror i formeln, baserat

på din uppskattning på en 10-gradig skala.

Tanke – din uppskattning på en skala 0 – 10 över din idé, din

vision, din struktur, din metod, dina kunskaper, ditt mål etc.

Känsla – din uppskattning på en skala 0 – 10 över din motivation, ditt

engagemang, din oro, din självkänsla, din upplevelse etc.

Handling – din uppskattning på en skala 0 – 10 över ditt agerande, din

ansträngning, ditt utförande etc.

Resultat – produkten av dina uppskattningar ovan (Tanke x Känsla x Handling)

Exempel:

Självskattning

Alla har en inre ”termometer” som avgör hur mycket vi känner för och

värderar olika saker. Det är en sorts uppskattningsskala som visar hur

vi gillar, ogillar eller bedömer olika saker. I denna formel går skalan

från 0 till 10. 0 är lika med nästan icke existerande alls, jättedåligt, helt

likgiltigt etc. 10 står för det ultimata, det perfekta, det allra bästa

någonsin.

Vi tar ett exempel. Om du på en skala från 0 till 10 skulle tänka på en maträtt som

för dig värderas till en 4:a, vilken skulle det bli? För mig skulle en sådan maträtt

kunna vara blodpudding med lingonsylt och strimlad vitkål. Kanske till och med en

3:a, beroende på sylten och vitkålens färskhet och tallrikens upplägg. Jag väljer en

4:a, vilket visar på att min inställning till den maträtten inte bemöts av särskild

glädje eller hunger. Jag tycker inte så jättemycket om blodpudding. Men jag äter

det och det är okej.

Skulle jag istället tänka på en maträtt som för mig är en 7:a, skulle jag välja en

Ceasarsallad. Jag gillar Ceasarsallad. Jag brukar testa den lite här och var i

världen när jag är ute och reser. Det är kul att jämföra hur den lagas på olika

ställen. En klar 7:a för mig. Om kycklingen var kravmärkt, salladen ekologisk och

biodynamiskt odlad och parmesanosten riktigt smakrik och fräsch så kanske jag

till och med skulle ge den en 8:a. Skulle den dessutom serveras på silverfat och jag

satt i gott sällskap, och jag dessutom var mycket hungrig, skulle jag nog värdera

denna maträtt till en 9:a.

Detta är ett enkelt sätt att se möjligheterna. Med blodpuddingen som exempel kan

man se hur råvarorna och smakerna mycket väl skulle kunna förhöjas. Om

tillbehören, som sylt och vitkål, var elegant upplagt på tallriken och tillskuret med

ett spännande mönster skulle dessa faktorer definitivt höja värdet. Om

blodpuddingen i sig var tillagad av någon man älskar och måltiden delad med

samma person, skulle omständigheterna höja värdet med den positiva känslan. Om

jag dessutom inte hade ätit annat än ris på en vecka skulle jag kanske i denna

situation längta efter vilken annan typ av mat som helst. Dessa faktorer

tillsammans skulle kunna få min 4:a förhöjd till en 7:a.

Genom att använda denna skala och värdera olika faktorer kan man också se

möjligheterna till förändring av det värdet. Man kan se vilka faktorer som påverkar

värdet mest och vad som behöver vara annorlunda för att värdet skall påverkas.

Ett annat exempel skulle kunna vara bilar. Vad har du för känsla för bilar? Vilket

bilmärke är en 8:a för dig? Och vilket är en typisk 4:a? Känn efter, vad dyker upp?

Är en Audi en 8:a för dig? Eller blir det en Subaru? Hur ställer du dig till bilmärket

Skoda? Var hamnar det på skalan? Vad är det som avgör var det hamnar?

Självskattning är en viktig del av formeln. För att kunna stoppa in dina egna

värden i formeln och där igenom få ett resultat, behöver du använda och förstå

självskattning. Formeln är baserad på dina egna subjektiva bedömningar. Du kan

inte jämföra dina resultat med någon annan, då skattningsskalan är så olika från

person till person. Men du kan jämföra dina resultat med dig själv och därmed se

din egen utveckling!

Siffrorna i formeln

Dessa inre bedömningar på självskattningsskalan går att stoppa in som siffror i

formeln:

T x K x H = R

Varje siffra är en subjektiv bedömning av både det positiva och det

negativa inom varje parameter. Alltså både den energi det tar och den

kvalitet det ger.

Låt oss välja en process: att montera en IKEA-hylla. Du har inte så stor idé om hur

du ska göra, ingen direkt plan. Den medhavda beskrivningen är svår att förstå. Du

väljer att inte lägga så mycket energi på att planera ditt arbete. Det blir en 3:a i

Tanke. Du hade dock gott hopp om att det skulle bli bra. Men det var lite jobbigt

att få till det. Du var inte helt säker på att du skulle fixa det. Det blir en 5:a i

Känsla. Själva monterandet funkar ganska bra. Det var inte så svårt. Det tog lite

tid men alla bitar kom med, även om du fick göra om en gång, då du satt

frontsockeln bak och fram. Handlingen blir en 7:a. När vi stoppar in dessa siffror i

formeln ser det ut såhär: 3 x 5 x 7 = 105. Resultatet är helheten av hela processen,

att montera hyllan. Hela vägen från plan till sista skruv.

Sådant som påverkar dina resultat

Om du skulle ändra någon insats i någon av parametrarna i Tanke Känsla

Handling och därmed skapa ett annat värde i någon del av formeln, så påverkar

det resultatet direkt.

Låt oss säga att du förbättrar din plan en aning i exemplet ovan. Du

bestämmer dig för att innan du börjar montera någon del, så ska du läsa

genom beskrivningen noga och inventera alla delar. Det höjer din 3:a till

en 4:a i Tanke.

Då blir formeln 4 x 5 x 7 = 140. En ökning med 33 %!

Gällande parametern Känsla så väljer du att sätta på lite härlig musik

inför monterandet och brygger en kopp kaffe. Då blir 5:an en 6:a.

Och gällande parametern Handling så börjar du med att skapa bättre

plats genom att flytta på soffan. Det blir en 8:a.

Andra saker du skulle kunna göra för att påverka och förbättra denna enkla

process är till exempel att låna en skruvdragare av grannen, se till att du har bra

belysning när du jobbar, planera in arbetet så att du har gott om tid och inte

kommer att bli störd, fundera på hur du ska fylla hyllan med saker på ett sätt så

att den fyller en funktion och löser andra problem (till exempel få bort alla DVD-

skivor och TV-spel som alltid ligger framme), fråga någon du litar på om råd innan

du börjar. Allt sådant påverkar resultatet av den enkla processen att montera en

IKEA-hylla.

Balans

En annan spännande sak som påverkar resultatet är balansen mellan de olika

parametrarna i formeln. Ju jämnare fördelning, desto högre resultat. Vikten av

balans helt enkelt!

Exemplet ovan med IKEA-hyllan innehöll 15 enheter totalt (3 + 5 + 7 = 15). Dessa

enheter är en blandning av energi och kvalitet. Om vi istället för att tillföra fler

enheter, fördelar om dem vi redan har så händer något intressant.

Om du tar planeringen på allvar och packar upp alla delar först och läser

beskrivningen noga, så har du gett förberedelserna och planeringen en högre

kvalitet och lätt fått upp parametern Tanke till en 5:a. Du behöver då inte lägga

lika mycket energi på själva monteringen, då du ju fattade redan innan hur du

skulle göra, så den kan du dra ner till en 5:a.

3 x 5 x 7 blir med balans 5 x 5 x 5 istället.

Resultatet ökar! Med samma antal enheter använda i formeln sker en ökning med

19% bara genom omfördelning av resurserna i processen! Vad skulle en 19-

procentig ökning av effektivitet betyda i ditt liv? Tänk om du skulle kunna få ut

19% mer av din träning, din försäljning eller ditt ledarskap, bara genom att

omfördela dina resurser lite.

Om du tränar tre pass i veckan på gymmet med syftet att gå ner i

vikt och du har ett mål och en plan, så ger detta en 5:a i Tanke. Du

kommer till passen stressad, tänker på annat under tiden och du

skyndar dig iväg in i stressen direkt efter passet. Ingen vidare

kvalitet på träningen alltså. Känsla får en 3:a. Men du kör dina tre

pass i veckan plikttroget utan att missa ett enda pass. En 7:a i

Handling.

Med en omfördelning genom att ta bort stressen och välja 2 pass i

veckan istället, så kommer säkert lusten och därmed Känslan att

öka. Du kan ha kvar samma mål och samma plan och få lite mer

kvalitet på träningen istället för kvantitet.

Du kan se de olika värdena du stoppar in i formeln och i processerna som enheter

av energi och kvalitet. Mixen av dem ger dig din siffra. Den kraft du använder för

att genomföra processen, Tankekraft, känslokraft och handlingskraft, kombinerat

med vad den ger i form av kvalitet. Med ett jämnare flöde mellan dem skapas ett

högre resultat. Du kan alltså få ut ett bättre resultat med samma insats om du

fördelar enheterna jämnt!

Låt formeln bli ett verktyg, så att du genom självskattning kan mäta din egen

utveckling. I alla processer, i alla saker som händer i ditt liv finns denna formel och

delarna tanke, känsla och handling.

I mataffären; inköpslista, planering av måltider, ingredienser till recept (T),

spontaninköp, låta hungern och suget bestämma vad som hamnar i korgen

(K), att gå till affären men kanske bara köpa mjölk och köpa en pizza istället

på vägen hem…(H)

Ett projekt på jobbet; planering, ta reda på alla förutsättningar innan, sätta

mål, stämma av och inventera resurserna, strukturen (T), lita på din

intuition, använda dig av ditt engagemang för att få med andra, skapa lust,

minska oro (K), skapa produkten/tjänsten, genomförandet av alla moment

längs vägen, presentationen av projektet (H).

Köpa ny soffa; kolla måtten, bestämma budget för den, planera var den ska

stå (T), välja färg och material, stil, mjukhet (K), åka och titta, välja och slå

till(H)!

I varje litet delmoment i ovan nämnda exempel kan vi gå en nivå till med Tanke

Känsla Handling. Ta projektpresentationen till exempel. Bara den i sig själv kan

delas upp i Tanke Känsla Handling! Planering av den, nervositet/självförtroende,

genomförande.

Fler exempel som innehåller Tanke Känsla Handling hittar du här.

Med medvetenhet om hur det hänger ihop och med träning på att särskilja de olika

parametrarna, kan du med lätthet få en överblick över var du lättast kan påverka

din utveckling och dina resultat.

Vikten av balans i formeln ovan är ett bra exempel på det. Har du jämvikt i ditt liv?

Hur fördelar du din energi mellan arbete, drömmar, motivation, engagemang,

kunskaper, stress etc.? Finns det något du kan göra annorlunda för att få bättre

balans? Balans mellan jobb och fritid till exempel. Hur har du det där? Har du en

bra plan eller ett system som fungerar så att du känner dig energifull nog efter

jobbet för att få ut vad du vill få ut av din fria tid?

Hur ser ditt liv ut i stort gällande Tanke Känsla Handling? Genom att omfördela

energin och jämna ut parametrarna nås ett högre resultat, som i exemplet med

Ikea-hyllan. Eller så kan du förhöja någon parameter genom att tillföra något, som i

exemplet med maten, och ge processen mer energi eller kvalitet. Kanske måste du

ta från någon annan process för att livspusslet ska gå ihop. Men det kan det vara

värt. Om du till exempel lägger mer energi och kvalitet på din fysik genom att ta

från ”nöjeskontot”, d.v.s. tiden framför TV:n, så kan det påverka din ork på jobbet,

vilket på sikt kan påverka din ekonomi, vilket i sin tur kan påverka dina

möjligheter att resa, vilket ger dig verkliga äventyr och upplevelser istället för dem

du ser på TV:n. Allt hänger ihop! Du väljer hur du vill fördela det.

Läs mer om formeln under kapitlet Mer om formeln!

Tydlighet mellan olika processer

Vi kan också använda övergången från en process till en annan för att skapa mer

energi och kvalitet. För att uppnå mer energi på fritiden kan du börja med att göra

ett tydligt avslut på varje arbetsdag.

Exempel: Ta 5 minuter det sista du gör varje dag på jobbet och gör en lista med 5

punkter över det viktigaste du behöver göra nästa dag. Prioritera dem och lägg sedan

listan på ditt skrivbord eller i din arbetsbil eller var du nu jobbar någonstans. Sen

stänger du ner jobbet mentalt, tar en kort promenad på 5 minuter och rensar skallen.

Jag lovar att det kommer att göra skillnad. Stor skillnad! Genom denna enkla åtgärd

har du frigjort energi till din egen tid. Och du har samtidigt skapat en fantastisk

förutsättning för en bra start på nästa arbetsdag! Parametern Tanke är redan

påbörjad.

Var ärlig mot dig själv

Vi har alltid ett val hur vi vill se på våra liv. Modellen Tanke Känsla Handling

hjälper dig att dela upp det så att det blir tydligare, så att du kan se din potential!

Om du är ärlig mot dig själv kommer du att se var din obalans ligger. Det kan vara

att du är oorganiserad och behöver en bättre struktur, eller att du kanske inte har

rätt känsla och inställning till vad du håller på med och känner dig omotiverad.

Kanske har du en bra idé som du tror på, men du kommer inte till skott med den!

Eller kanske gör du saker hela tiden, så att du aldrig hinner reflektera och

utvärdera vad du håller på med…

Var ärlig mot dig själv. Använd denna modell för att dela upp ditt liv i dessa

parametrar och upptäck vad du kan omfördela, vad du behöver tillföra eller vad du

kan göra mindre av för att uppnå det du vill i livet.

Mer om formeln hittar du i ett kapitel längst bak i boken. Där går vi igenom det

matematiska och logiska i detalj, med flera exempel på vad som händer vid olika

förändringar. Vi kommer även att referera till den delen i kommande kapitel.

Mer om balans och icke-kompensation

Som tidigare nämnts så är vikten av balans mellan parametrarna en viktig faktor

för att uppnå maximala resultat. Det krockar lite med generella uppfattningar i

vardagen och med den kultur vi lever i. Vi har blivit vana vid att jobba hårdare när

vi vill uppnå något.

Och naturligtvis påverkar det resultatet också. Genom att stoppa in mer energi i till

exempel Handling, så uppnås ett skenbart högre resultat. Men i verkligheten får det

ofta en helt annan effekt.

Du kan inte kompensera en dålig plan med att göra mer! Och du kan inte

kompensera ditt oengagemang genom att jobba mer heller. Oftast innebär mer och

hårdare arbete precis motsatsen till den önskade effekten av mer och hårdare

arbete, nämligen att engagemanget och kvaliteten sjunker och metoden, planen och

visionen blir lidande. Det är till och med så att hårt arbete ofta försämrar resultatet!

Stress är en vanlig effekt av hårt arbete. Och den påverkar garanterat alla dina

resultat negativt.

Att jobba smartare är bättre än att jobba hårdare!

Känner du igen dig i följande scenario? Du jobbar med något och du har en

deadline som snabbt närmar sig. Vad säger du då till dig själv? Att ta det lugnt och

planera bättre, att se visionen? Eller att varva ner och komma i rätt stämning och

känna lugn och harmoni? Förmodligen inte. Förmodligen skriker generationers

erfarenheter och gamla strukturers invanda svar i ditt huvud: JOBBA HÅRDARE!

Men du VET att det inte är det rätta svaret. Du VET att du behöver behålla lugnet

och hålla stressen på avstånd. Du VET att du behöver arbeta rationellt och följa

den upplagda planen. Ändå jobbar du förmodligen hårdare, vilket leder till att du

blir tröttare, mer stressad och tar sämre beslut. Du skapar en nedåtspiral.

Okej, låt oss säga att du genom hårt arbete klarar deadline och producerar

det som förväntas av dig. Vad är resultatet av den processen? Om du i detta

läge skulle plocka fram formeln och genom självskattning stoppa in siffror i

formeln, hur skulle den se ut då?

Skulle du ge dig själv en hög eller låg siffra i Tanke?

Skulle du ge dig själv en hög eller låg siffra i Känsla?

Att du har en hög siffra i Handling vet vi ju redan. All den energi du la in!

Du gjorde mycket!

Hur har din kompensation med hårt arbete påverkat de övriga parametrarna? Vad

känner du just nu? Du kanske känner stolthet över att du klarade det! Det är ju

bra i så fall. Men var det värt all stress längs vägen? Du kanske känner att du

försummat dig själv, din familj och dina vänner på vägen mot denna deadline. Var

det värt det? Är det så att du nu har en hel massa att städa upp efter dig, antingen

tusen papper på kontoret, eller den totala röran i verkstaden? Hur väger du in det i

formeln? Hade du haft mindre att ta hand om nu, om du hade haft en bättre

struktur? Naturligtvis kan du lägga in effekten av vad du lärde dig

erfarenhetsmässigt också. Kanske på pluskontot?!

Oavsett vad du svarar på dessa frågor, så hoppas jag att du ser effekten av att

överkompensera Handling som i exemplet ovan.

Och ärligt talat så är det precis samma sak med de andra parametrarna också.

Särskilt under stress. Vissa av oss återgår till strukturen totat när vi blir stressade.

Du har säkert träffat på någon kollega eller har en vän som blir otroligt fixerad vid

regler, struktur och lagar under stress. Eller som hårdnackat tjatar om helheten

och visionen, om att vi inte får tappa syftet med vad vi gör. Du har säkert också

träffat på typen som helt stänger av allt känsloliv under stress, eller som helt enkelt

lägger av, sjukskriver sig och försvinner.

Stress har en otrolig påverkan på alla parametrarna i

formeln. När obalansen blir för stor så tillåter vi också

stressen (och andra oönskade krafter) att ta plats.

Istället för att skapa en sådan nedåtspiral kan du med lite

medvetenhet och insikt förebygga att det händer, genom att

aktivt hålla koll på balansen mellan parametrarna. Här

kommer några checkfrågor som är bra att ha ögonen på:

Vet jag varför jag gör detta?

Är målet tydligt?

Har jag en bra plan/följer jag planen?

Har jag valt rätt metod?

Är jag motiverad?

Har jag ett engagemang som skapar lust?

Tror jag på vad jag gör?

Gör jag tillräckligt mycket?

Får jag energi av det jag gör?

Gör jag rätt saker?

Dessa och liknande frågor skapar förutsättningar för en uppåtspiral. Kan du svara

ja på de flesta av dessa, då kommer du att vilja göra mer, du kommer att sprida god

energi till andra och du kommer att få ett fantastiskt resultat. När du har balans

mellan dina tankar, känslor och handlingar så får du tillgång till din fulla potential.

Då är du i fullständig integritet med dig själv. Då svarar du på frågorna ovan med

lätthet och med en självklarhet som kommer inifrån.

Sammanfattning Balans

Att ha balans mellan dina tankar, dina känslor och vad du gör, ger mindre friktion,

tar mindre energi och leder till att du får mer flyt i livet.

Genom att fördela din energi i en process så jämnt som möjligt får du ut största

möjliga resultat av den. Du kan inte kompensera en bristfällig parameter med att

höja effekten på en annan. Det skapar snarare sämre resultat. Med balans mellan

tanke, känsla och handling når du ett tillstånd av äkta integritet.

Tanke Känsla Handling i grupper

Som en utvikning i resonemanget kring modellen Tanke Känsla Handling vill jag

bara nämna att den kan användas i ett större perspektiv också. Till exempel för

grupper. Då kan helheten av gruppmedlemmarnas egenskaper och

specialistkunskaper användas för att skapa en balans mellan parametrarna i

formeln.

Någon är expert på struktur och idéer. Någon bidrar med god stämning och

engagemang. Någon är expert på att utföra hantverket eller försäljningen.

Tillsammans skapas balans och gruppens resultat blir bättre än om alla gjorde

samma sak.

Jämför en arbetsgrupp med ett lag. Det behövs olika typer av spelare och

kompetenser för att skapa en bra helhet.

Exempel: Tanke Känsla Handling

Här kommer några exempel på processer som innehåller Tanke Känsla Handling.

Min förhoppning är att du skall finna dem intressanta och inspirerande. Jag önskar

att de får dig att ta en titt på dina egna processer och skeenden och värdera om du

kan göra något annorlunda för att uppnå bättre resultat i ditt liv.

Att planera semester

Att planera en semester kräver för vissa lång förberedelse, engagemang och

planering. Andra planerar inte alls utan tar dagarna som de kommer. Vissa bokar

in sin semester med arbetsgivaren så snart det går, kastar sig över semesterlistan

när den dyker upp runt april månad. Andra tar vad som blir över. Egenföretagarna

låter ofta kunderna, uppdragen och ekonomin avgöra när det är dags.

Har du någon gång åkt på en sistaminutenresa, bara spontant köpt en resa till

något varmare land, med enda syfte att få sol då den svenska sommaren regnat

bort? Om du har det, visst kan du väl erkänna att det var en reservplan du hade?

Eller tillhör du dem som planerat åker på sista minuten?

Naturligtvis innehåller planerande av en semester tanke, känsla och handling. Låt

oss säga att ni är två personer som skall ha semester tillsammans. Ni är ett par

som skall på semester utomlands i juli. Ni har sparat 25.000 kronor tillsammans

och ni vill vara borta tre veckor i något varmt land. Det är förutsättningarna. Hur

skulle du planera det om du var en av parterna i detta par? Skulle du gå på känsla

först? Eller låta det ekonomiska styra?

Vad det är vi vill ha när vi köper en resa, lägger tid, pengar och energi på oss själva

och varandra varierar naturligtvis från person till person, från par till par. Vissa vill

ha äventyr, andra vill ha billig mat och dryck, vissa vill ha sol, andra vill ha skugga,

vissa vill ha lata dagar, andra vill ha en aktiv semester. Vi vill alla ha valuta för

pengarna; värme, exotiska platser, spännande möten, köpa något fint, känna frihet,

stressa av, nya miljöer, eller kanske välkända miljöer för trygghetens skull.

Shopping, sand mellan tårna, bergsbestigning, främmande språk, nya smaker, tax-

free, solnedgång i horisonten, möten med djur, lugn och ro, tid att läsa, lösa

korsord, skriva på den eviga romanen, snorkla, hinna träffa vänner...

Att planera en semester är fullt av tankar, känslor och handlingar. Och det är bara

under planerandedelen. Senare, under själva semestern blir det än mer tankar,

känslor och handlingar.

När man är två som gemensamt skall besluta om en resa i juli på semestern, hur

tas då besluten? Någon av er kanske styr processen och kommer med förslagen.

Eller så kommer ni med varsitt förslag! Det ser naturligtvis olika ut, men att det

behövs prioriteras och kompromissas är nog inte alls ovanligt. Och kanske finns

det andra omständigheter som styr besluten. Det kanske finns en sommarstuga i

familjen som innebär en del förpliktelser. Det kan påverka beslutet, för den MÅSTE

ni ju spendera tid på, eller? Det kanske helt enkelt inte blir någon resa alls. Eller

varför inte spara en veckas semester och åka på solsemester i höst?

De olika parametrarna

Tanke i ett sådant här exempel blir då allt det som handlar om drömmen med

resan, bilderna av hur det kommer vara, blandat med de ekonomiska

förutsättningarna och logiska argument för och emot olika förslag, samt den

slutliga planen.

Känsla blir de parametrar som svarar på lusten att åka till ett speciellt land, stad

eller ö, kopplingar till tidigare erfarenheter, bilderna i resekatalogen, bedömningen

av mysighetsgraden av olika alternativ. Samt naturligtvis alla undermedvetna

fördomar och förutfattade meningar man har om resmålen.

Handling i planerandet blir allt från att skaffa resekataloger och surfa på nätet, till

att boka tid i almanackan för att diskutera den stundande semestern, via att

ansöka om samma veckor hos respektive arbetsgivare, till att till slut besluta sig

och boka resan.

Om ni har kommit överrens och båda är riktigt nöjda med resmålet, med hur

processen att komma fram till ert gemensamma val fungerade, med

förväntningarna inför stundande resa, urvalet på katalogerna, tillgodoseendet av

drömmarna, känslan av att ni valde rätt, då har ni ett bra resultat för planerandet

av semestern. Resultatet av planerandet av semestern är inte VAD ni bokade för

resa, eller VAD ni ska göra på resmålet. Resultatet av planerandet av semestern är

HUR ni gjorde, inklusive VAD ni kom fram till och känslan kring detta.

Trevlig resa!

Tanke – i huvudet!

Känsla – i magen!

Handling – i armar, händer, ben och fötter!

Resultatet – allt du får uppleva under planerandets gång!

Börja träna och bli hälsosam

Har du någon gång bestämt dig för att nu är det dags att ta tag i träningen och

hälsan? Har du kanske gett det som nyårslöfte till och med? Du är inte ensam!

För att lyckas krävs; engagemang, motivation, kunskap, tid, vilja, rutiner,

förändringar av gamla vanor, uppmuntran, en stor portion handling i form av fysisk

träning. Du kanske triggas av måsten eller av löften? Eller du kanske vill göra hela

förvandlingen i smyg, utan att någon annan vet om det? I vilket av fallen behöver

du förmodligen en strategi som ger dig energi. Du kanske borde ha en

träningskompis som du kan tävla med, eller en PT för att lyckas? Eller så räcker

det att du tävlar med dig själv. Kanske genom vardagsträning, som att gå i trappor

istället för att åka hiss, cykla istället för att ta bilen, promenera mer och minska på

sockret.

Dessa ”projekt” misslyckas ofta. Men vad är det som sätter käpparna i de så

berömda hjulen? Mitt svar är: balans. Eller snarare brist på balans. När du kan

särskilja vad som är tanke, känsla och handling i en process, då kan du skapa

balans.

Plan, vision, kunskap om kost och träning, metod och strategi tillhör Tanke och är

precis lika viktiga för att du skall lyckas som själva träningen i sig.

Motivation, lust och glädje, envishet, byggandet av självkänsla längs vägen, firandet

av små segrar och tillfredställelsen av en positiv utveckling får representera Känsla

i processen.

Och träningen, koständringen samt nya vardagsvanor kring träning och hälsa får

representera Handling i formeln.

Med balans mellan dessa så kommer du att lyckas! Med balans mellan dessa så

kommer du att få bättre resultat än om du tränar stenhårt utan plan (vilket ju kan

leda till skador), än om du plågar dig med tråkiga pass som får din lust att fortsätta

att sjunka, än om du lär dig allt om kost och följer en diet utan att träna, eller tvärt

om tränar massor utan att följa en diet som passar din träning. Med lagom mängd

träningspass i kombination med rätt mat, kommer du att få helt andra resultat.

Och det kommer att sporra dig, vilket leder till en uppåtspiral som gör att du

fortsätter!

Det här är ingen raketforskning direkt, det är självklarheter. Hellre en balans på en

lägre nivå än obalans på en nivå där du lägger in massor av energi utan att få ut

något. Själv tränar jag en kvart om dagen och kompletterar det med längre pass

några gånger i veckan. Och framförallt så slår jag inte på mig själv om jag missar

något pass. Istället firar jag varje gång jag passerar 10 pass i min träningsloggbok.

Jag intar mindre energi och kalorier än vad jag gör av med. Och det går sakta men

säkert åt rätt håll. Det funkar för mig. Och tro mig, som så många andra har jag

testat massor av metoder utan att lyckas. Balans fungerar. Det tar lite längre tid att

komma i form efter ett uppehåll, t.ex. vid sjukdom eller skada, men det är värt det

då belastningen på kroppen blir mindre vilket minskar risken för nya förkylningar

eller skador. Med återkommande ryggproblem och en meniskskada så vet jag vad

jag måste göra och det är ju sådan otrolig skillnad på att må bra i kroppen och på

att inte göra det.

För mig är det viktigt att det är kul, att jag känner mig inspirerad och motiverad,

att träningen är givande i sig och att jag lär mig nya saker om främst kost. Det är

kul med nya recept och sätt att tillaga hälsosammare mat på. Jag är ingen

fanatiker och känner mig inte som en slav under någon extrem diet. Sunt förnuft

och måttlighet fungerar bra.

Jag har sms-kontakt med min son också. Varje gång någon av oss har gjort ett

träningspass så skickar vi ett sporrande sms till varandra. Han jobbar som kock

och behöver också en push för att bränna alla feta såser han tvingas provsmaka.

Testa! Se hur du kan skapa balans i din vardag för träning och nyttigare mat.

Det finns inga genvägar tror jag, de leder enligt min erfarenhet till jojo-bantning

eller överansträngning av leder och muskler. Och jag minns med sorg alla de

gånger jag som yngre före detta elitidrottare försökte komma tillbaka i toppform

efter en skada genom hårdträning. En genväg som blev en senväg med nya skador

som följd.

Att lära sig saker eller att få bättre betyg

Hur skaffar man sig bättre betyg? Pluggar mera? Det är det vanligaste svaret, men

inte det bästa.

Om du väljer att se skolan som en plats att lära dig saker på, då är betyget själva

matchresultatet. Du kan ju lära dig ämnet så att du kan det lagom till provet och

sedan glömma bort det. Det är i mitt tycke inget bra resultat sett ur ett större

perspektiv. Möjligtvis ett bra resultat på kort sikt.

Om du redan pluggar mycket men saknar engagemang, intresse eller motivation,

eller inte har en strategi eller metod som fungerar för hur du lär dig, då kan du

plugga hur mycket som helst utan att lära dig. Med en strategi som fungerar för dig

och med en motivation som engagerar dig, så kommer du att kunna lära dig

betydligt snabbare. Och det lär påverka även dina provresultat.

Inlärning i skolan uppdelat i Tanke, Känsla och Handling ser ut såhär:

Tanke; kunskaper, logiskt tänkande, strategi, metod/studieteknik, vision om ett

bra betyg, en målbild.

Känsla; engagemang, motivation, intresse för ämnet, självkänsla kring att nå ett

bra betyg.

Handling; att lära sig ämnet, plugga, förstå, prestera bra på prov.

Resultatet blir tanke, känsla och handling tillsammans. Vad du lär dig, både vad

gäller kunskap och inlärningsmetod, hur det känns att studera, samt vad du får för

betyg baserat på hur du presterar på proven.

Ett enkelt sätt att välja en inlärningsmetod som fungerar, är att prova att lära ut

något till någon annan. Det sätt du lär ut saker på är ofta det sätt du vill lära in på.

Om en elev i skolan har svårt att lära sig räkna matte genom boken och att sitta

stilla och lyssna på en lärare, be henne lära dig något som hon gillar, åka

skateboard eller något. Hon kommer att lära dig på det sätt hon tycker om att lära

sig saker på;

- hon visar dig hur man gör

- eller hon låter dig testa själv och samtidigt berättar hur du ska göra

- hon kanske börjar rita på ett papper för att teoretiskt visa hur det fungerar

- eller lär ut på något annat sätt.

Sättet vi lär in på är oftast samma sätt som vi lär ut på. Det sätt hon väljer är det

sätt hon behöver för att själv lära sig på.

Som arbetsgivare är jag mer intresserad av att arbeta med personer som har ett

kreativt och fungerande sätt att lära sig saker på, än med en person som har en

massa kunskap om olika saker. Behovet av kunskaper ändras hela tiden, medan

behovet av att kunna lära sig nya saker består.

Hur gör du när du ska lära dig något eller uppnå ett särskilt mål? Hur skapar du

balans mellan Tanke Känsla Handling?

Att anlägga en trädgård

Det sägs att man minst bör räkna med en process på tre år när man bygger upp en

trädgård. Så lång tid tar det för växterna att rota sig ordentligt och finna den

växtkraft de behöver. Att planera den kan gå fort, eller ta oändlig med tid, beroende

på vem man är, vad man vill och själva trädgårdens beskaffenheter.

För mig blir processen att arrangera en trädgård väldigt symbolisk och tydlig. Jag

kan verkligen se det i bilder. Man planterar, vattnar och låter det växa. Uteplatsen

skall skapas, ett däck byggas, grenar sågas ner för att ge plats åt en mer

eftermiddagssol. Uteköket skall byggas och i samband med det blir det dags att

sätta in den där så hett efterlängtade altandörren från köket. Och frågorna hopar

sig; vad gillar jag för växter, hur ska vi använda trädgården, hur mycket tid är vi

villiga att lägga på löpande skötsel och underhåll? Ska vi ha en lekyta eller ett

trädgårdsland? En pool eller en mysig berså?

Planering (Tanke) är A och O. Känslan är A och O. Handlingen, arbetet är ett

måste som vi inte kommer undan, oavsett om vi lägger ut det eller ej.

Förr var jag inte alls intresserad av trädgård. För mig var det en plats som hade en

gräsmatta och som jag grillade i och drack kaffe med vänner i. Men både min syster

och min före detta fru var trädgårdsdesigners, så jag har inte kommit undan deras

iver och passion för trädgård. Det har smittat av sig och nu har jag en alldeles egen

tomt, en hel liten gård faktiskt, med tun, uthus, inramad trädgård omgiven av

minst 60 meter syrenhäck. Jag har jordkällare, smultronbacke och en bäck som

rinner vid tomtgränsen, en häggdunge bakom ladan, två ordentligt resliga lärkträd

på gott och väl 18 meter. Min mark gränsar till en äng och kantas av skog. Och jag

har massor av gräsytor.

Så jag ställde mig frågan; vad vill jag med allt det här? Hur vill jag att det skall

användas och se ut? Vill jag verkligen klippa gräs hela somrarna? Dessutom har

jag företagsgrupper här ibland som tränar grupputveckling och ledarskap. Så det

ska ju anpassas till dem också.

Jag har bott här två somrar nu och den tredje är på väg. Jag har inte hunnit börja i

trädgården än, utan renoverat bostadshuset och ladan. Men jag har hunnit

fundera. Och jag har haft min syster här och vi har planerat lite. Eller snarare, hon

har svarat på alla mina besynnerliga frågor. En plan håller sakta på att ta form.

Mycket tanke, en hel del känsla. Men än så länge ingen handling, annat än den

förhatliga gräsklippningen. Till slut köpte jag en åkgräsklippare och då blev det

roligare.

Men trädgården är ju inte bara till för somrarna. Den finns ju där året om. Så det

fick bli en snöslunga också. Den senaste vintern har jag fått gott och väl över 150

cm nysnö. Klippa gräs och skotta, skotta och klippa gräs. Nej, det finns bättre

saker att göra i en trädgård, även om det kan vara rätt meditativa sysselsättningar

emellanåt.

En sak jag är nöjd med är hängmattan som hänger ute året runt. Att ligga i den i

dunjacka en klar vinternatt och titta på stjärnorna är en härlig och befriande

känsla.

Det är kul att planera. Och vintern är bästa tiden för det. Om jag väntar till

sommaren så kommer jag missa massor av tid. Känslan får bygga på minnen från

förra sommaren. Till det har jag alla foton jag tog då. Handlingen består i att

faktiskt göra planen och att titta på material, räkna ut kostnader och att köra

snöslunga så länge. Jag ser verkligen fram mot våren och att få sätta igång. I

höstas skapade jag odlingsbäddar av ris från syrenhäcken kombinerat med

ängsklipp och gräsklipp. De bör vara redo att fylla med jord till våren. Sen är det

bara att så och plantera.

Att planera en trädgård är fyllt av tankar, känslor och handlingar. Och med en bra

plan som ger en god känsla så går arbetet lättare och det blir garanterat bättre i det

långa loppet.

Kan du koppla denna process till ditt eget arbete?

Vilka av dina processer behöver gott om tid för att utvecklas på rätt sätt?

Att uppfostra hundar och barn

Här kommer praktexemplet på hur viktigt det är med balans mellan tanke, känsla

och handling för att uppnå ett gott resultat.

Numera så ”uppfostrar” man inte barn, nu är man mammor eller pappor. Då jag

var liten så uppfostrade man barn. Det hette så. Och var man olydig hotades det

med uppfostringsanstalt (plats för vanartiga barn). Men hundar uppfostrar man

fortfarande. Jag är uppvuxen på en kennel, så jag har fått både och parallellt, så att

säga.

Låt oss ta hunduppfostran som exempel på tanke, känsla handling i en process.

Nyckeln i handling är konsekvens. Alltså orsak och verkan i kombination med att

vara konsekvent, tydlig, öppen och ärlig. Då funkar det (oavsett om det gäller ett

barn eller en hund). Genom att vara konsekvent och säga en sak, mena det och

agera utifrån det, blir det lätt för hunden att förstå vad som gäller och vilka

konsekvenserna blir om den följer, eller inte följer.

Det finns många olika sätt att använda sig av konsekvens. Belöning och

uppmuntran, tillrättavisning eller ignorering. Vilken som är bäst lämnar jag åt

respektive hundägare att bedöma. Men utan konsekvens så funkar ingen av dem.

Om du ibland gör på ett sätt och en annan gång på ett annat, då blir hunden

förvirrad och vet inte vad som gäller. Det är då den börjar göra egna tolkningar och

lägga till sitt eget sätt, som att rymma, skälla, dra, mopsa med andra hundar etc.

Lägg där till även hundens kynne och urinstinkter och du har en cocktail av saker

att ta hänsyn till när du uppfostrar din hund.

Kopplat till tanke, känsla, handling och resultat blir det ganska tydligt. Låt oss ta

en detalj som alla hundägare vill kunna bemästra; en hund som inte drar och går

fot i löst koppel.

Vad krävs för att din hund ska gå fot i löst koppel? Träning. Kommunikation.

Förtroende. En metod som du håller dig till och är konsekvent med. Dela upp det i

tanke, känsla och handling; visionen och målet att ha en hund som inte drar är

tanke. Metoden du väljer är Tanke. Förtroende är Känsla. Kommunikation också.

Samspelet mellan dig och din hund bygger på känsla. Träningen och att vara

konsekvent är Handling.

Det finns inte utrymme för obalans här. Om ditt T är en 5:a och ditt K

är en 3:a och ditt H är en 9:a så blir det obalans och din hund

kommer inte att lyda och känna förtroende. Du är konsekvent och du

tränar mycket, men med en metod som inte är så bra och det är inte

så viktigt för dig ändå.

Och vore det på något annat sätt, T = 8, K = 3 och H = 6 så blir det

också obalans. Här är det kommunikationen och samspelet mellan dig

och din hund som brister, tydligheten i kommunikationen.

I exemplen ovan blir Resultaten 135 respektive144.

Med samma insats av energi och kvalitet (summan av enheterna i

formeln) jämnt fördelat blir formeln 6 x 5 x 6 = 180. Ganska stor

skillnad.

Just med hundar blir detta tydligt, för här kan du som hundägare välja på massor

av metoder. Det finns hur många hunduppfostringskurser som helst, olika skolor,

olika sätt. Och nästan varje ras har sin egen förening som uttrycker att just deras

hundras är speciell och skall behandlas på ett särskilt sätt. Det blir mycket fokus

på metoden och på mängden träning. Och så lägger vi lite dåligt samvete och dåligt

självförtroende på det och vips så har vi en dragig hund som skäller på andra

hundar. Och varje tänkt underbar promenad blir ett litet helvete.

Balans! Om du fokuserar för mycket på en metod, en idé eller en vision och inte

kopplar det till en innerlig känsla och ett tillstånd av engagemang, så spelar det

ingen roll hur mycket du gör eller inte gör. Ditt resultat kommer inte att vara i

närheten av den potential det skulle kunna vara i förhållande till den tid och energi

du lägger in.

Ok, nu kopplar vi detta till barn istället. Är det någon skillnad? Man uppfostrar väl

inte sina barn på samma sätt som sin hund? Eller..?

Tänk på det. Konsekvens i handling. Hur gör du mot dina barn? Eller hur gör dina

föräldrar mot dig? Med barn diskuterar vi, resonerar, bestämmer över, gör

undantag, pratar, belönar, ignorerar ibland, skämmer bort, kramar, curlar,

bestraffar ibland. Och här finns det så många fler tabun att ta hänsyn till.

Balansen mellan tanke, känsla och handling är precis lika viktig och gällande här.

Du kan inte bara älska ditt barn, eller bara ha en uppfostringsmodell du följer. Du

behöver balans som skapar förtroende, som skapar förutsättningar för ditt barn att

växa, som ger dig förutsättningar att växa som förälder.

Jag har tre barn. De är vuxna nu. Min mellandotter är till och med själv mamma.

Jag har inte ”uppfostrat” dem enligt någon handbok. Men jag har präglat dem

utifrån mina egna värderingar, medvetna och undermedvetna. Jag har försökt vara

konsekvent och jag har lyckats ibland och misslyckats ibland. Jag har varit

kärleksfull, jag har varit nej-sägare och ja-sägare, jag har varit arg för någon

skitsak ibland och inte blivit arg för något större problem andra gånger. Den modell

jag valde var att vara tydlig. Tydlig när jag gör undantag från de ”regler” vi satt upp,

tydlig med vad som är ok och inte ok. Det har fungerat för mig, för oss. Och jag

satsade mycket på närhet och ärlighet. Det är något jag känner att jag får igen nu,

för vi kan prata om det mesta med varandra som vuxna. Balans? Ja, jag tror det.

Och naturligtvis har jag känt när jag inte har haft det. Och det är då jag funderat

på vad jag kan göra åt det. Göra mer, jobba på det emotionella eller skaffa en bättre

metod. Det är tillsammans med mina barn som jag lärt mig mest om mig själv. Jag

har älskat att vara förälder. Och till största delen har jag varit ensamstående

pappa.

Vad lär du dig av barn? När jag ser barn leka så längtar jag efter den oförstörda

förmågan jag hade som liten att fantisera fritt. Kan jag återskapa den måntro?

Tanke Känsla Handling inom film

Att göra en film innehåller verkligen tanke, känsla och handling på ett synnerligen

tydligt sätt. För att göra en film behövs en idé, ett manus, bildmanus, dialog etc.

Sen behövs det en ton som förmedlar en känsla, ett budskap som får åskådaren att

engagera sig. Själva inspelningen kräver såväl massor av struktur som

fingertoppskänsla, en hel del improvisation, engagemang från skådespelare,

regissör, producent, ljudtekniker, fotograf, scenograf, scripta m fl.

Strukturen, manus samt visionen tillhör Tanke. Känslan finns där genomgående i

alla moment. Handling är allt från att skriva manuset, planera inspelning, hitta

inspelningsplatser, tillsätta roller, boka teknik, själva filmandet förstås och därpå

efterarbetet i form av klippning, synkning av ljud, färgkorrigering, eftertexter,

distribution av filmen, marknadsföring m.m. (och alla dessa moment innehåller i sig

en egen process bestående av Tanke Känsla Handling).

Jag brukar göra en kortare variant på filminspelning med de grupper jag jobbar

med. Syftet är att träna på gruppsamarbete, kommunikation och ledarskap. Samt

att koppla modellen Tanke Känsla Handling till sitt arbete. De får några timmar på

sig att göra en film som skall vara max 2,5 minuter lång. Ofta kopplar jag något

givet tema till den, t.ex. utveckling eller engagemang. Det kluriga med uppgiften är

att filmen skall vara tagen i en enda tagning. Inga klipp, ingen redigering. För att

fixa det behöver gruppen hitta en idé (tanke), planera noga (tanke), skapa ett

manus (handling), hitta ett budskap och en ton (känsla). De behöver välja genre;

en stumfilm, en dokumentär eller kanske en komedi? Om de ska ha musik eller en

berättarröst till, så behöver de planera in hur det ska bli bra. Mikrofonen sitter i

kameran, så det är ett ”problem” som de måste lösa.

Sen behöver de strukturera filmandet med en inspelningsplan (tanke), träna med

kameran, zoomning och åkningar etc. (handling), filma det live (handling) och

samtidigt gestalta framför kameran (känsla och handling). De ska få med hela

budskapet inom ramen för tidsbegränsningen.

Den färdiga produkten leder alltid till glada skratt och muntra kommentarer. Film

engagerar. Samtidigt är det ett utmärkt media för att beskriva en process. Alla

fattar. Det blir tydligt med tanke, känsla och handling i den filmiska processen. I

reflektionen efter övningen refererar vi till Tanke Känsla Handling.

Resultaten av filmerna är inte själva filmerna. Det är processen dit; samarbetet,

idéerna, insatserna från alla i teamet, känslan i såväl filmen som i gruppen,

utnyttjandet av tiden och känslan när filmen spelades upp.

Vad tror du är framgångsfaktorn för en riktigt bra film? Om vi tar en långfilm som

exempel brukar det sägas att manuset är det viktigaste för att det ska bli en bra

film. Jag tvivlar. Jag tror att manus får mycket fokus på grund av att det är en

bristvara med bra manus. Ett bra manus skapar en bra känsla hos läsaren och det

är ofta filmaren och/eller skådespelarna som läser det i förväg, för att avgöra om

det kan bli en film. Alltså en idé (för det är ju det ett manus är) som skapar en

känsla, så att någon kan göra filmen (handling). Men en filmproduktion innehåller

så mycket mer; val av regissör, skådespelare och inspelningsplatser, finansiering,

marknadsföring, logistik, stämning i teamet, catering för inspelningen, hålla

statister nöjda och glada, fira framgång med inspelningsstart och avslutad

inspelning, rätt teknik för filmens alla processer, chaufförer och bilar för all

transport och mycket, mycket mer.

Vill du göra ett experiment? Välj en favoritfilm och se på den igen. Fundera på

processen som krävdes för att skapa den och försök komma på vad

framgångsfaktorerna var, som gjorde den till din favoritfilm. Du kommer att bli

överraskad av anledningarna. Lycka till!

Att ge till välgörenhet

Hur ger man till välgörenhet och får ut så mycket som möjligt av det? Konstig fråga,

jag känner det när jag skriver den. Men jag väljer att behålla den. För vi får alltid ut

något av allt vi gör. Annars gör vi det inte. Även om att ge till välgörenhet kanske

inte borde innehålla att vi själva får ut något av det. Men det får vi, ändå!

Hur ger man till välgörenhet? Det finns ju så många olika organisationer att ge till,

så många olika ändamål, så många sätt. Du kan ge pengar, tid och kunskap. Det

vanligaste är pengar. Du kan ge månadsvis eller vid engångstillfällen. Du kan köpa

lotter och chansen att vinna pengar själv. Du kan rösta på olika saker i diverse TV-

program och samtidigt skänka en slant till Radiohjälpen.

Vad brinner du för? Vill du hellre göra något? Jag pratade med en vän nyligen om

drömmar. Vi pratade om vad vi ville göra om vi hade obegränsat med pengar. Hans

spontana svar var att göra något fysiskt för de som har det svårt och nämnde att

åka ner till Afrika och gräva en brunn eller bygga en skola. Själv brinner jag för att

dela med mig av de kunskaper och erfarenheter jag har. Alltså inte själva skolan,

utan snarare utbildningen i den.

Om vi kopplar detta till modellen Tanke Känsla Handling så är det naturligtvis

viktigt varför vi ger, hur vi ger och att vi ger. Vi som bor i västvärlden har ju

möjligheten att ge! Jag själv har blandat lite. Jag har fadderbarn i Ghana och jag

ger till Clowner utan Gränser då och då. Och varje år vid jul ger jag via mitt företag

till någon organisation som jag väljer på känsla, istället för att ge julklappar till

mina kunder. Lokalt så ger jag gratisföreläsningar till gymnasieskolor ett par

gånger om året.

För mig är tanken - välgörenhetsorganisationens vision - viktig. Samt naturligtvis

att jag får en bra känsla för den och känner mig trygg med att pengarna kommer

fram. Då ger jag. Det är balansen som avgör vilken organisation som får mina

pengar.

För så kan du också använda modellen Tanke Känsla Handling - som en

beslutsfattare. Oavsett om det gäller välgörenhetsorganisation eller att välja yoghurt

på ICA. Har yoghurten rätt innehållsdeklaration, är den nyttig för mig? Får jag rätt

känsla när jag ser den i kyldisken? Kanske ger den mig några minnen. Eller står

den kort och gott på min inköpslista? När en eller flera av dessa parametrar

stämmer, då väljer jag just den.

Balansen mellan att ge och att göra själv eller att förmedla kunskap eller andra

resurser är något vi alla kan jobba med. För alla har inte pengar att avvara. Men en

god gärning kan alla ge. Och det känns bra!

Fortsätt att ge av vad du kan, det är min uppmaning. Till alla som behöver. Långt

borta och nära. Mycket av vad du kan ge är gratis och ju mer du delar med dig,

desto rikare blir du själv också. Börja med ett leende, fortsätt med lite extra tid till

någon som behöver det, lyssna aktivt och ge av ditt engagemang. Det räcker långt.

Det finns massor av saker du kan ge bort och ändå behålla; kunskap, ömhet,

kärlek, leenden, engagemang. Vad skulle du vilja ge bort till någon som betyder

något särskilt för dig? Eller till någon du inte alls känner? Fundera på det.

Diverse andra processer som innehåller Tanke Känsla Handling

Har du någon gång tagit dig tiden att titta på en riktigt skicklig hantverkare och

sett hur han eller hon utför sitt arbete? Det kan upplevas som att de gör vad de gör

med någon form av automatik. Men icke!

Ta bredspackling som exempel. Snacka om Tanke Känsla Handling. Det krävs

kunskap och teknik för att bredspackla. Mycket spackelmassa på spackeln, lägga

på tjockt och brett. Känslan tar över - jämna, tunga drag som övergår i tunna drag,

som jämnas ut på slutet. Jobba ut det sista draget så att det går att lägga på mer.

Och så om igen, tjocka tunga drag, tunnare drag och jämna till. På med mer...

Det kräver viss teknik och kunskap, att veta hur man gör. Och massor av känsla i

utförandet. Det är en väldigt taktil verksamhet. Två lager och sen slipa.

Jag bredspacklade nyligen ett rum. Det var ett tag sedan jag jobbade som målare,

men takterna sitter i. Passionen för bredspacklade väggar finns kvar. De är levande

och vackra. Jag gillar just det här med att man kan se svaga spår av slippappret i

ytan och samtidigt så är det så slätt det kan bli.

Tanke Känsla Handling finns i princip alla moment vi gör, i stort och i smått. I de

saker vi är riktigt bra på blir de extra tydliga. Vad har du för kunskaper som du

utför till fulländning? När känns det du gör lätt och naturligt? När har du flyt?

Testa att urskilja parametrarna tanke, känsla och handling i en sådan situation.

Och sätt in dem i formeln. Testa! Du kanske förvånar dig själv…

Fler exempel:

Att laga en middag – du kan följa ett recept till punkt och pricka utan att det blir

gott. Har du hört uttrycket att krydda med kärlek? Utan känsla i matlagning så blir

det inte så gott som det skulle kunna bli.

Att måla en tavla – att bara måla en tavla, helt utan idé eller känsla, hur blir det?

Eller att ha en idé men inte kunnandet eller den rätta touchen.

Att fickparkera en bil – du vet hur man gör, tekniskt sett. Men det blir liksom inte

bra. Ibland när du är ensam i bilen och inte är stressad så går det jättebra. Men

när någon är med dig, då funkar det inte alls. Vad är framgångsfaktorerna?

Behöver du mer träning eller handlar det om känslan, självförtroendet. Eller är det

tekniken trots allt?

I din vardag finns hundratals exempel på denne enkla process bestående av Tanke

Känsla Handling. Och i ditt liv finns den också i ett större perspektiv, som en

grundinställning hos dig.

Vad du gör med den avgör du själv.

Övrigt/extra

Ytterligare lite mer om Kompensationseffekten

Du kan förbättra ett resultat genom att tillföra mer energi, genom att göra mer;

tänka mer, känna mer eller utföra mer.

Men att kompensera en dålig idé med mer hårt arbete är som jag tidigare skrivit

inget jag rekommenderar. Eller för den delen att känna mer. Du kan inte heller

kompensera genom att tänka mer om du inte gör något av dessa tankar eller

kopplar dem till dina känslor.

Tyvärr är det just detta som många gör. Kompenserar!

Och det är ju bara naturligt. Om du är bra på att utföra saker med händerna, om

det är din grej, då känns det ju naturligt att göra mer av det, istället för att jobba

med det teoretiska eller emotionella.

Problemet med detta är dock att obalansen mellan parametrarna Tanke Känsla

Handling blir större varje gång du kompenserar. Det kommer inte att ge vare sig

den effekt eller den tillfredställelse dina insatser förtjänar.

Exempel:

Du jobbar hårt på jobbet eller i skolan, är mitt uppe i ett viktigt projekt. Stressen

börjar göra sig påmind. Det är mycket som skall bli klart före deadline. Vad gör du?

Det vanliga är att jobba hårdare. Vilket oftast medför att fokus och koncentration

blir lidande. Du blir tröttare. Och mer stressad. En nedåtspiral börjar ta form.

Ett alternativ är att istället arbeta på att finna rätt känsla och hamna i ”flow”. Du

får mycket mer konstruktivt gjort i ”flow” än i ett stressat tillstånd. När har du flyt

och lätthet i ditt liv? Leta i dina minnen och hitta en känsla av flyt. Lägg in den

känslan i projektet.

Du kan också välja att lägga energi på din plan och struktur. Stressen brukar

släppa lite när du vet exakt i vilken ordning du skall göra saker, vem du kan ta

hjälp av och när du har överblick.

Ett annat alternativ är att ställa dig frågan Varför? Varför gör du det här? Vad är

syftet? Vad får du ut av det? Om du kan svara ärligt på det med hela ditt system av

tankar och känslor, då kommer engagemanget och motivationen, då blir det lättare

att se målet tydligt.

Jag tror inte på att kompensera ett dåligt resultat med att göra mer av vad man

redan gör. Det är som golfspelaren som tappat swingen och då går och tränar ännu

mer på sin dåliga swing. Resultatet blir att den blir ännu sämre, verkligen befäster

sitt existensberättigande i muskelminnen och synapser. Smartare vore väl då att i

stället jobba på känslan eller visionen med golfen.

MER OM FORMELN

FÖRDJUPNING av Formeln

Formeln är Tanke x Känsla x Handling = RESULTAT

I lite djupare mening rent matematiskt så är varje parameter i formeln lika viktig.

Och bäst blir resultatet om parametrarna är så lika varandra i värde som möjligt.

Låt oss leka med ett exempel några varv. Vi har totalt 15 energienheter att fördela

på de tre parametrarna. Varje enhet motsvarar den kvalitet och energi vi lägger på

varje enhet.

T x K x H = Resultat

1 x 5 x 9 = 45 2 x 5 x 8 = 80 3 x 5 x 7 = 105 4 x 5 x 6 = 120 5 x 5 x 5 = 125

Samma mängd energi och kvalitet har brukats i alla exempel. Resultatet varierar

kraftigt.

Några exempel till:

2 x 3 x 10 = 50 2 x 6 x 7 = 84 3 x 6 x 6 = 108

Hur vi än fördelar våra 15 enheter i formeln, så uppstår alltid bäst resultat när

parametrarna är så nära varandra det går. Matematikens lagar. Balans. Jag hävdar

att det är på precis samma sätt i verkligheten. Med balans får vi ett större, starkare

och med betydande resultat. Vi får FLYT!

Om du kan se enheterna i formeln som den energi du lägger

på något, eller den kvalitet du skapar, det engagemang du ger,

styrkan i den struktur du följer, höjden på den kunskap du

tillför, fingertoppskänslan med vilken du ger nyanser åt

processen etc., då förstår du hur viktig balansen är.

En skicklig boxare kan inte bara agera, det vill säga slå och röra sig i ringen. Han

behöver även en strategi att följa, en känsla för vad som sker, erfarenhet som

skapar trygghet, kunskap om sin egen förmåga. Då blir det balans. En obalanserad

boxare som bara kan slå får stryk, massor av stryk och vinner sällan några

matcher alls. Möjligen någon genom en lyckoträff på första slaget i första ronden,

typ... Att som boxare inte ha balans mellan tanke, känsla och handling gör ont!

Självskattning

För att använda denna formel behöver du mäta och värdera dig själv och din

kapacitet inom de tre olika områdena. Och detta sker genom egna preferenser och

din intuition. Du har din egen personliga skala. Den går inte att jämföra med någon

annan.

Skalan är från 0 till 10. 0 betyder att du inte har något värde alls i detta

område. 10 betyder att du har nått din maximala potentiella nivå, inget

utrymme för förbättringar alls!

Det finns inget rätt eller fel i denna självskattningsprocess. Det bara är! Du

ställer dig frågan vad något betyder för dig och en siffra uppenbarar sig och

du accepterar den eller inte, du höjer den ett nummer eller två, eller sänker

den lite. Det är helt upp till dig.

Du kan öva på detta genom att värdera olika saker i ditt hus, din smak av mat,

färger, filmer etc. Testa, leka med det. Använd din fantasi och utöva din intuition.

Tycker du att det är svårt, fortsätt bara träna, så kommer det att komma till dig.

Detta är ett verktyg! Om du tränar på att använda det, kommer det att hjälpa dig

att utveckla din intuition för självskattning!

Observera, om du väljer numret 0 i något område, kommer det totala resultatet att

bli 0 också! Detta är en matematisk effekt och jag ser det som logiskt. Om du har 0

någonstans i formeln, är du antagligen inte kapabel att få något resultat alls. Jag

tror att det är svårt, på gränsen till det omöjliga att få en 0:a i någon del, om du tar

dig själv på allvar.

8 positioner

Det finns 8 positioner som fungerar som grundinställningar för olika

personligheter. För att beskriva dem jobbar vi med 2:or och 8:or i formeln, där 2

står för lågt värde och 8 för högt. I exemplen varierar den totala mängden enheter

en del och det är ju naturligt, precis som mellan olika individer i verkligheten. Vissa

presterar mer och lägger in mer energi, andra mindre.

Position 1 – Den passive Position 5 – Tanke & känsla

Position 2 – Tänkaren Position 6 – Tanke & handling

Position 3 – Den känslosamme Position 7 – Känsla & handling

Position 4 – Den aktive Position 8 – Tanke, känsla & handling

Skapa din egen grundposition i formeln. Ta tid på dig, det finns ingen brådska. Låt

din intuition leda dig, eller om du föredrar, låt ditt tänkande göra det åt dig. Du vet

vilket sätt som passar dig bäst. Men gör det! Använd självskattningsskalan som ett

verktyg.

Obs! Du kan naturligtvis använda alla siffror i skalan, inte bara 2:or och 8:or.

Hur gör du?

Om du ska laga middag, hur går du då tillväga? Du har kanske ett recept som du

planerar inköpen efter och sedan följer noga. Eller du kanske kollar vad som finns i

kylen och skapar något utifrån det. Eller rafsar du ihop nått bara, det viktiga är ju

att bli mätt!

Hur gör du inför julen? Blir det som det kommer sig, eller planerar du julklappar

och dekorationer redan i oktober? Eller rent av i augusti?

Hur har du det med din pensionsplan? Har du någon eller löser det sig sen? Du

kanske har fonder som du aktivt byter i takt med konjunkturerna och arkiverar det

orange kuvertet när det kommer…

Om du ska lära dig något nytt, snowboard t ex, hur gör du då? Läser du på hur

man gör, kollar du instruktionsfilmer och frågar någon du känner hur man gör?

Eller är du mer den som vill testa själv, rätt upp på toppen och ner för svarta pisten

direkt, för att snabbt ta reda på om det är något för dig? Eller är det någon

medelväg där du kombinerar praktisk träning med lektioner från någon som kan?

Oavsett hur du gör har du förmodligen olika värden i parametrarna Tanke, Känsla

och Handling i olika situationer. För vissa är planering och teori viktigare än att

aktivt göra. Andra tycker att det viktigaste är att det känns bra. Ytterligare andra

vill genast testa direkt, göra något. Och så finns det alla typer av kombinationer.

Enligt formeln så påverkar varje förändring resultatet rätt mycket.

Du kan genom ökad medvetenhet om detta påverka dina resultat! Jag vet att det är

så, för jag har själv gjort det. Genom aktiva val har jag ibland jämnat ut

förhållandena mellan Tanke, Känsla och Handling. Andra gånger har jag ökat den

del som har haft minst värde. Och vips så har jag fått andra resultat.

Och andra gånger igen, så har jag omedvetet gjort förändringar. Tillfällen då jag har

mått dåligt och känt mig nedstämd så har definitivt mina resultat försämrats, utan

att jag själv medvetet har sänkt Känslan i formeln. Likväl har det påverkat.

Låt oss göra ett litet experiment. Vad händer om vi kan öka vårt värde från lågt till

medel i någon av parametrarna.

Vi tar position 6 som exempel och byter ut 2:an (lågt

värde) mot en 5:a (medelvärde).

En ökning med 150% genom att lägga till lite känsla i

formeln. Jag tycker att det är anmärkningsvärt!

Nu gör vi samma sak med position 3, lägger in en 5:a

istället för en 2:a och se vad som händer.

Det första resultatet var 32. Det nya efter förändringen

blev 80. Alltså en ökning med 150 % igen!

Från att ha känt mycket, men inte gjort mycket eller tänkt mycket, så blev

resultatet fantastisk mycket bättre genom att tillföra bättre tankar. I verkligheten

skulle det kunna vara en struktur eller en idé. Eller kanske ett mål som förtydligar.

Nu är processen igång!

Med all säkerhet kommer även effekten av ökningen och balansen mellan tanke och

känsla i detta exempel att påverka även handlingen. Det finns nu mer och bättre

förutsättningar för att börja agera.

Låt oss öka handlingen från en 2:a till en 4:a.

Det är det här som är utveckling! Genom medvetenhet om

vad vi har, hur vi värderar det och hur det fungerar i

samarbete med andra så kan vi trigga oss själva att utnyttja

så mycket av vår potential som möjligt.

Du kan påverka dina resultat. Du kan ta reda på hur din formel ser ut för en given

process och vidta åtgärder som förbättrar ditt resultat.

Tanke Känsla Handling är ett verktyg, en modell du kan använda. Det är också en

bild du kan referera till för att påminna dig om din egen potential.

Här nedan kommer ett test, där du kan använda Tanke Känsla Handling i

praktiken.

Lycka till!

Till sist... vill jag uppmana dig att träna på självskattningsskalan.

På en skala 0 – 10, vad är en 5:a för dig gällande __________________________?

Fyll i vad det handlar om och hitta fler områden att träna självskattning på.

______________________________?

______________________________?

______________________________?

______________________________?

Eller vänd på det. När något händer, sätt ett värde på det från 0 till 10. Träna! Att

känna till vad saker betyder för dig gör livet lättare. Och det blir enklare att jämföra

och relatera till dem om du använder din intuitiva inre måttstock för att ta reda på

det.

Ämnen som jag inte tagit upp här, men som det finns massor att säga om, är

drömmar, visioner och målbilder, samt mål och planer för att nå dem. Genom att

träna på att drömma och skapa målbilder så utvecklar du din passion för livet. Det

är en bra plats att starta på.

Så dröm, dröm mycket, kraftfullt och stort. Det är gratis att drömma! Och i

drömmen finns frön till din framtid, som du kan sätta och vårda tills de växer till

sig och blir tydliga, engagerande mål. Har du möjlighet, skriv ner dina drömmar,

om så bara för dig själv att läsa. Genom att göra det får du med såväl tanke, känsla

som handling. En nedskriven dröm är en process med ett resultat som ger dig

glädje, hopp och förtröstan.

Sammanfattning För att sammanfatta modellen Tanke Känsla Handling så tänker jag använda mig

av en historia som handlar om ett litet barn.

Ett litet barn kryper. Det tar sig framåt på det sättet. Barnet utforskar livets

besynnerligheter och upplever det ur ett grodperspektiv. Det finns spännande saker

på golvet, så som mattfransar och matrester. Barnet är ganska nöjt med sitt liv på

golvet. Men så en dag så får barnet en idé! Att göra som de stora gör, nämligen gå på

fötterna istället för att krypa.

Så barnet försöker klura ut ett sätt att göra det på. Det tar tag i soffbordet och häver

sig upp på knä. Föräldrarna och storasyskonen ser det. Och farmor med. Genast får

barnet massor av uppmärksamhet. Alla släpper vad de har för händerna och

fokuserar på barnet och utropar sina vildaste sympatier och hejarop.

Taggad av framgången fortsätter barnet att häva sig upp på knä så ofta det kan. På

vägen trillar det många gånger och slår sig lite ibland. Men barnet blir alltid tröstat,

så det gör inte så mycket. En dag klarar barnet av att ställa sig upp med hjälp av

soffan. Samma sak händer igen. Barnet får massivt stöd av familjen, det fotograferas

och hurras!

Nu tränar barnet ett bra tag på att stå vid olika saker, möbler och köksskåp. Noga

håller det balansen med först båda händerna, för att sedan så småningom

hjältemodigt släppa ena handen från stödet och balansera på det viset. Och det

trillar ibland och slår sig lite igen. Och får tröst. Igen.

Barnet blir modigare och modigare och testar att klättra mot mammas och pappas

ben. Och med lite hjälp av dem, med ena handen stadigt hållandes förälderns hand

går barnet några stapplande steg. Inte själv, men nästan!

Och med tiden och massor av övning så händer det en dag, någon gång i närheten av

det första födelsedagskalaset, att barnet släpper taget om hallsoffan och tar sina

första steg på egen hand fram till hallspegeln. Mamma såg det, storebror med. Och

uppståndelsen var total igen. Pappa får samtal på jobbet och farmor, mormor och

morfar får bildbevis via MMS. Tre steg! Det var allt och sedan en duns rakt ner på

blöjan. Inget märkvärdigt i världshistorien direkt, men för barnet kommer livet aldrig

att vara detsamma. Med resan från grodperspektiv till människoperspektiv följer

barnet evolutionens mönster och allt är precis som det skall vara.

Vad barnet har gjort är en resa, en process, helt i linje med modellen Tanke Känsla

Handling. Tanken var att göra som de stora. Känslan var den uppmuntran det

fick, samt upplevelsen av nya perspektiv längs vägen. Handlingen var att först stå

på knä, sedan på fötterna och slutligen gå. Resultatet då? Utveckling i stora mått.

En mall för barnet att fortsätta använda för att utveckla fler saker i livet. Ett

fungerande flöde för nya erövringar, som att tala, äta själv, lära sig springa, läsa,

skriva. Första kyssen, sommarjobbet, första utlandsresan på egen hand. Flytta

hemifrån, bilda familj och bli den där pappan eller mamman som håller sitt lilla

barn i handen, det där nyfikna barnet som kravlat sig upp längs byxbenet i sin

ivriga jakt på utveckling och nya erövringar.

Modellen Tanke Känsla Handling finns överallt, hela tiden. Med insikt om hur vi

kan dela upp processer i dessa delar och medvetet påverka balansen mellan dem,

eller öka energin i någon av dem, kan vi också själva påverka våra livsresultat i den

riktning vi själva önskar. Precis som det lilla barnet, så har vi så mycket vi kan

välja att göra, utforska, utveckla och förädla.

Vi väljer själva när, var, hur och framförallt varför.

Formeln är ett enkelt verktyg. Då vi ju tänker i bilder, kan bilden

av formeln vara ett kom-ihåg. Vad du gör av din medvetenhet om

denna modell väljer du själv. Du kan skicka den vidare, du kan

hålla den för dig själv, eller du kan använda dig av den i ditt

medvetna arbete med att utvecklas. Du kan även använda den

som processverktyg för processer på jobbet.

Och har du blivit riktigt taggad av denna bok och vill fördjupa dig ännu mer, hör av

dig! Jag är alltid öppen för diskussion och nya impulser.

Tack för ditt engagemang som läsare // Magnus

Tanke Känsla Handling självskattningstest

Det här testet har vi skapat för att du ska kunna träna på Tanke Känsla Handling.

0 på skalan är obefintligt. 10 är mesta möjliga eller bästa möjliga.

Frågeställning 1: Allmänt

Rent allmänt, hur mycket av den kapacitet du har nu använder du när det gäller

Tanke; idéer, kunskaper, mål, visioner, drömmar?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Hur stor del av ditt positiva känsloregister använder du?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Hur mycket gör du, i förhållande till din totala kapacitet?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Ta de svar du fått och multiplicera dem i formeln:

T: ___ x K: ___ x H: ___ = ______

(ex. 7 x 8 x 5 = 210)

Frågeställning 2: I riktig framgång

Tänk på en situation där du hade riktig framgång. En situation när det fungerade

riktigt, riktigt bra. Allt flöt på och du var i din absoluta högform.

Tänk tillbaka på den situationen och dela upp delarna i Tanke, Känsla och

Handling.

Hur använde du dina tankar, kunskaper, din vision, din målsättning, din metodik?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Hur var din känsla? Hur stort var ditt engagemang, din tilltro, din självkänsla?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Hur mycket fick du gjort? Eller hur bra blev det gjort?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Multiplicera ihop:

___ x ___ x ___ = ______

Frågeställning 3: När det gick åt skogen

Tänk på en situation där det inte alls gick bra. Där resultatet blev riktigt dåligt.

Hur var din plan? Vad hade du för vision? Hur var strukturen, kunskaperna,

logiken?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Vad hade du för känsla i kroppen då? Hur var engagemanget, nyfikenheten,

självförtroendet? Hur var ditt humör, din närvaro?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Vad fick du gjort den gången? Hur mycket fysiskt praktiskt handlande blev

verkligen av? Vilken kvalitet var det på det som blev gjort?

0 ------- I ------- I ------- I ------- I ------- I ------ I ------- I -------- I ------- I ------10

Multiplicera ihop:

___ x ___ x ___ = ______

Sammanställning:

Frågeställning 1: Allmänt Resultat: _________

Frågeställning 2: Framgång Resultat: _________

Frågeställning 3: Åt skogen Resultat: _________

Vad ser du för mönster? Finns det något? Ser du hur du skulle kunna göra saker

annorlunda i framtiden? Kan du lära dig något av dessa resultat?

Vad skulle hända om du jämnade ut parametrarna en aning?

Om du kunde tillföra mer energi, resurser eller kraft i någon parameter,

vilken skulle du välja?

Gör om testet fler gånger. Ta vardagshändelser, testa med extrema situationer.

Pröva formeln på jobbrelaterade moment och på privata. Testa på processer över

längre tid. Testa på ögonblickshändelser.

Träna på självskattningen. Den kan du komma att ha stor nytta av framöver.

Träna på att plocka ut vad som är vad i en process. Använd denna lathund om du

vill:

TANKE KÄNSLA HANDLING

Idéer Engagemang Fysiskt agerande

Kunskaper Motivation Praktiskt agerande

Visioner Rädsla Tankeverksamhet

Struktur Tillit Leverera

Metod Frustration Passiv handling

Mål Självkänsla Träning

Resurser Intuition Utförande

Lycka till!