1

2

”Kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas 

i takt med arbetslivets krav”

3

BESÖK

5 682 458:‐

327 personer

15 bibliotek 

2 år4

Besök

Mobiliseringsfas sept 2011‐jan 2012

Genomförandefas

feb 2012‐aug 2013

• Genomföra utbildningar

• Utveckla verktyg5

Syften

• Se till att bibliotekspersonalen har relevant kompetens och känna trygghet i sin roll.

• Genomföra nödvändiga utbildningsinsatser. 

• Utveckla verktyg och metoder för att kompetensutvecklingen ska fortgå efter projektets avslutande.

6

Skolbibliotekarielyft!i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och 

Östergötlands län

7

Skolbibliotekarielyftet

3 414 984:‐

300 personer

5 län

2 år8

Per län ‐

• 30 deltagare från grundskole‐ och gymnasiebibliotek

+ 30 skolledare/utvecklingsledare som deltar i delar av utbildningen och följer/stöttar sin personal

9

Mobiliseringsfasjan 2012 ‐ juli 2012 

Informationsbrev janKartläggning:‐ kompetensutvecklingsbehov webbenkäter etc. feb/mars

‐ rektorers syn på behov & framtida kompetens ‐ elevers syn på behov & framtida kompetens

Upphandling av utbildning april 2012‐juli 2012 10

Genomförandefassept 2012 ‐ vår 2014

Utbildningar sept 2012‐dec 2013:

Block 1 hösten 20123 fysiska möten, 5 e‐möten a’ 2 tim

Block 2 våren 20133 fysiska möten, 5 e‐möten a’ 2 tim

Block 3 hösten 2013

3 fysiska möten, 5 e‐möten a’ 2 tim

11

Slutkonferens 26 maj 2014

Mål övergripandeGe nyckelkompetenser och metoder för strategiska insatser till regionens skol‐ och gymnasiebibliotekarier. 

Uppmärksamma för beslutsfattare, tjänstemän och politiker, inom skola och folkbibliotek vilken roll en adekvat skolbiblioteksresurs kan spela för skolutveckling och måluppfyllelse för skola, lärare, elever.

12

ProjektmålMålgruppen ska efter projektet ha fått ökade och nya kunskaper om skolans styrdokument,

pedagogik och metodik, insatser för elever i behov av särskilt stöd, informationskompetens

språk‐ och läsutveckling, sociala medier, digitala verktyg och andra områden definierade

under mobiliseringsfasens kartläggning.

13

14

15

Svenskarna och Internet 2011

• 69% av befolkningen använder Internet dagligen (2003: 25%)– 12‐44 år: 90%

• 50% av treåringarna använder Internet ibland

• 52% över 12 år är med i sociala nätverk (ökar 10% per år)– 16‐25 år: 96%

– Ökar mest: 66‐75 år (8%  25%)

16

Den andra digitala klyftan…

Elever från lägre socialgrupper använder datorn mest för underhållning.

Elever från akademiska hem uppmuntras till lärande via teknikens möjligheter

Are the New Millenium Learners making the grade?OECD rapport.

17

Svenskarna och Internet 2011

• 42% spelar spel på Internet– Unga män (16‐25 år): 90%

– Unga kvinnor (16‐25 år): 60%

• 21% fildelar (38% använder Spotify)– Unga män (16‐25 år): 69%

– Unga kvinnor (16‐25 år): 38% flickor

• 16 % av kvinnorna och 5% av männen läser bloggar dagligen– Pojkar (12‐15 år): 1% läser bloggar

– Flickor (12‐15 år): 52% läser bloggar18

20

Lån av e-böcker fördubblades 2005-2009

21http://www.rob‐matthews.com/index.php?/project/wikipedia/

22

Läsförmåga

• Var femte elev når inte grundläggande nivå i läsning

• Pojkar har sämre resultat än flickor

• Elever med utländsk bakgrund har sämre resultat

• Läser ofta: 30% (2006)  19% (2010)

• Hur påverkar datoranvändning?

23

Gymnasiekompetens

• 25 % av 25 åringarna har inte gymnasiekompetens.

• Stora skillnader mellan tjejer och killar.

• Ännu större i invandrargrupper.

24

By Spree2010 Ingo Bernhardt

Lärande ‐ trender 

• Lära hela livet…

• Lära sig att lära istället för fakta/paketerad kunskap – ta ansvar för sina egna processer med stöd och handledning av lärare och bibliotekarie

• 1 till 1

• Lärande var som helst, när som helst

• Öppna lärresurser, molnet, mobilitet

• Ökade möjligheter för informellt lärande

• Information i överflöd – hantera verktygen

27

Att förbereda gymnasister för högre studier

28

Skolinspektionen har fram till i oktober i år avslagit 75 % av alla ansökningar om att starta friskola.  

Hälften av avslagen beror helt eller delvis på av avsaknad av skolbibliotek.

Friskolor får avslag…

”Det vi tittar på är hur de har tänkt sig att hantera skolbiblioteket i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi vill att de ska ha skolbibliotek som en funktion på skolan. Det ska både finnas skönlitterära och fack‐ och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.”

Andreas Spång, tf enhetschef för Skolinspektionens tillståndsprövning

”Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service.”

Skolinspektionens definition:

SWOT

32

?•Vilka färdigheter/kompetenser har gymnasiebiblioteket?

•Vilka brister?

33