Sven Wimnell 16 januari 2017:Att förbättra världen. Att förbättra Sverige. Inkomstskattesystemet ger orimligt höga skatter för de lägsta inkomsterna. De måste kompenseras för det. Det behövs en politik för hushållens förhållanden.

http://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdf

http://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdf

Sven Wimnell 16 januari 2017: Att förbättra världen. Att förbättra Sverige. Inkomstskattesystemet ger orimligt höga skatter för de lägsta inkomsterna. De måste kompenseras för det. Det behövs en politik för hushållens förhållanden.http://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdf

Innehåll:Sida 5

Kapitel 1: Att förbättra världen

6

Margot Wallström: ”Det här vill vi uppnå i säkerhetsrådet 8

Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv10

Om FN14

Säkerhetsrådet

17

Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens

problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?19

Ämnet om samhällsplaneringens problem20

Utvecklingens krafter21

Systemet för mänskliga verksamheter24

Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter

27

”För hållbar förändring: undvik Trumpfällorna

29

Sveriges regeringar under 100 år31

Makthavare i världen efter andra världskriget

33

En svensk världsplanering 35

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida40

Sveriges bistånd till världen via alla organisationer inom alla

sektorer 2015

42

Kapitel 2: Att förbättra Sverige

43

Riksdagens historia46

Inkomstskatterna

48

Konsumentverkets beräkningar 201653

Månadskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer53

Årskostnader år 2016, förvärvsarbetande icke-pensionärer54

Pensionärer 201654

Årskostnader år 2016, pensionärer55

Flytta hemifrån

56

Det behövs förbättringar på många områden, men en viktig del

gäller att man har pengar till sina levnadskostnader57

2006-2016 Förvärvsarbetande icke-pensionärer utan barn.63

Underskott och överskott i hushållsbudgetarna

63

Fyra förslag som förbättrar för de lägsta inkomsterna63

1 Bostadsbidrag införs för barnlösa ickepensionärer65

Kommentarer till försäkringskassans regler om bostadsbidrag

för unga 18-28 år.68

2 Systemet för pensionärernas bostadstillägg.69

3 Bostadsbidrag för barnfamiljer69

4.TV-avgiften avskaffas för privathushåll71

Problem med bostadslån. Varken amorteringskrav eller sämre

ränteavdrag i huvudregeln bör föreslås av regeringen

74

Något om skatte- och bidragshistoria77

Mer om skatter och bidrag83

Tillägg om skatter

http://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzzb.pdf

85

Konsten att följa Odysseus i kampen mot populismen89

De ökade klyftorna i samhället oroar finansministern92

”Regeringen måste lämna den borgerliga tvångströjan. (V)94

Vänsterpartiet har tyvärr inte förstått skattesystemet och deras

skatteförslag är inte bra95

Så bör principerna för ett nytt skattesystem se ut. (TCO)97

TCO föreslår i DN principer för ett nytt skattesystem, men

deras förslag rör detaljer som kan ordnas inom ramen för det

gällande skattesystemet i den mån det är lämpligt

Det nuvarande inkomstskattesystemet är enkelt och bra om man bortser från jobbskatteavdraget och brister i kompensationerna för de höga orimliga skatterna vid de lägsta inkomsterna.

Man måste ha klart för sig att systemet är en kompromiss som kräver kompensationer vid de lägsta inkomsterna. och de kom-pensationera bör inte ses som bidrag. Systemet gynnar makar/sambor. Kompensationerna måste ta hänsyn till att ensamstående är missgynnade. Det gäller både pensionärer och icke-pensionärer. Ungdomsbostadsbidragen utgår från en låg levnadsstandard. Pensionsmyndigheten gör kompensationerna för pensionärer med de lägsta inkomsterna på ett sätt som deras tjänstemän inte kan klargöra. Socialförsäkringsministern borde förklara hur det går till och vilken levnadstandard de utgår från. Och ändra de orimliga reglerna för pensionärernas bostadstillägg.

99

Från SCB: Statistik för alla 2015 99

Det här är KPI100

Statistikdatabasen. Officiell statistik från SCB och andra

myndigheter102

I inkomststatistiken skiljs inte mellan ensamstående och

makar/

sambor104

Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige hela året

efter region, kön, ålder, inkomstklass, tabellinnehåll och år.106

Det går inte att med SCBs statistik få klarhet om dem som har

lägre inkomst än 200 000 kr per år och som därigenom inte har

till de lägsta rimliga levnadskostnaderna

107

Hushållskostnader och stödformer od107

Undersökningar om migration och löner o d108

Regeringen. Socialförsäkringar111

Socialstyrelsen. 3 mars 2016112

Flyktingsituationen113

Hitta rätt myndighet / Ekonomiskt bistånd115

Hitta rätt myndighet / Ekonomiskt bistånd / Försörjningsstöd116

Ekonomiskt bistånd / Riksnormen118

Ansvariga statsråd119

Försäkringskassan 2 mars 2016120

Bostadsbidrag – barnfamiljer123

Bostadsbidrag till unga utan barn125

Centrala studiestödsnämnden. 3 mars 2016126

Belopp heltidsstudier127

Sveriges förenade studentkårer128

SFS Studentbudget 2016

129

Förbättringar för de lägsta inkomsterna133

Regeringen ombildades 25 maj 2016 .135

22 politikområden för politiken 26 maj 2016136

22 politikområden för politiken 26 maj 2016

Komletterad med namn och adresser 4 januari 2017.138

Utredningar efter 30 maj 2016139

Hur det är och vad som bör göras finns i dessa utredningar och

allt ska inte upprepas nu.14

Sammanfattningsvis

141

Bild Sveriges urbanisering141

Karta Sveriges befolkning142

Dödsorsaker142

De vanligaste yrkena143

Parlamentariska landsbygdskommitténs slutbetänkande145

Energikommissionens betänkande146

Regeringens forskningspolitiska proposition

148

Något från Svenska Läkaresällskapet 6-7 december 2016. 148

Kroniska sjukdomar. 149

Hälsoklyftor.150

Rankinglistor för hälsoproblem152

Gör skolan och arbetslivet oss sjuka?156

Demensvård157

Jämlik hälsa: Nationell strategi158

Hjärnmotion. 158

Levnadsvaneprojektet 2016

159

Partiernas viktigaste frågor 2017161

Retoriken tyder på tidig upptakt tillvalåret 2018162

Det nya svarta i politiken164

Riksdagens snabbprotokoll 2016/17:52 Onsdagen den 11

januari Kl. 09.00–13.11 16.00–16.02

Kapitel 3: Några tidningsartiklar 18 december 2016 till 10 januari 2017 som rör de sämst ställda, hälso- och sjukvård, stress, trygghet, hemlösa, barn, ungdomar, kvinnor och äldre. Och historia. Sida 219.

Tidningsartiklar kan ge uppfattningar om vad som pågår, ge fakta och många slags åsikter, både önskvärda och ej önskvärda.

Artiklar om ekonomi, näringar, försvar od och om utrikes förhållanden kan av utrymmesskäl ej komma med, de får komma senare.

516

Tillägg 15 januari 2017516

Enfaldiga riktlinjer för behandling av depression519

Sockerpiller för miljarder520

Det viktigaste vi kan göra är att prata om det523

Facket öppnar för kompromiss524

Läkarlarm om situationen på akuten525

Blått laserljus förvandlar musen till ett rovdjur527

Därför kan må bra-hormonet också få oss att vilja slåss mer

529

Tillägg 16 januari 2017529

Socialstyrelsen tar upp dialog med kritiker530

Oseriösa rekryteringstester kostar miljoner534

Myndigheter överväger att slopa kritiserade metoder535

“Billigare och lika bra att bara dra lott om jobben537

Sjuksköterskor har fått nog – säger upp sig540

Därför kommer Trumps politik bli mindre förfärande än han

själv

Kapitel 1: Att förbättra världen.

5

Kapitel 1: Att förbättra världen.

6

Margot Wallström: ”Det här vill vi uppnå i säkerhetsrådet8

Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv10

Om FN14

Säkerhetsrådet

17

Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens

problem. Hur ska man kunna förbättra världen ?19

Ämnet om samhällsplaneringens problem20

Utvecklingens krafter21

Systemet för mänskliga verksamheter24

Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter

27

”För hållbar förändring: undvik Trumpfällorna

29

Sveriges regeringar under 100 år31

Makthavare i världen efter andra världskriget

33

En svensk världsplanering 35

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Sida40

Sveriges bistånd till världen via alla organisationer inom alla

sektorer 2015

DN MÅNDAG 2 JANUARI 2017

“ Margot Wallström: ”Det här vill vi uppnå i säkerhetsrådet”

Sverige tar över ordförandeklubban. Det finns inga enkla lös-ningar för världens konflikter, men FN:s fredsinsatser måste effek-tiviseras och kvinnor inkluderas i fredsprocesserna. Säkerhetsrå-dets sätt att arbeta måste förbättras, exempelvis bör vetoanvänd-ningen begränsas, skriver utrikesminister Margot Wallström (S).

Nu inleds Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd. Under januari månad är vi dessutom ordförandeland.

Det sker i en tid som präglas av många komplicerade konflikter. Syrien är fortsatt en mardröm. Spänningarna i vårt närområde har ökat. Sam-arbeten som EU och FN, som skapades under efterkrigstiden för att säkra freden, ifrågasätts. I allt högre grad höjs i stället röster som talar för isolering och nationalism.

Det finns därför ingen tid att förlora om vi vill göra skillnad och för-söka påverka utvecklingen i världen i en bättre riktning. ”FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet”, sade dåvarande generalsekreteraren Dag Hammarskjöld 1954. Citatet känns i dag mer relevant än på länge.

Samtidigt som det finns problem i säkerhetsrådet har vi nyligen sett exempel på att det går att göra framsteg. Dagen innan julafton enades säkerhetsrådet om den första resolutionen om fredsprocessen i Mellan-östern på åtta år. Resolutionen innebär ett viktigt folkrättsligt klar-görande av världssamfundets syn på bosättningarna.

I går, i samma stund som Sverige tog plats i säkerhetsrådet, blev António Guterres ny generalsekreterare för FN. Vi är uppmuntrade av Guterres vision inför sitt uppdrag, med fokus på att stärka FN:s för-måga att förebygga väpnade konflikter.

Det tänker vi ta fasta på under Sveriges ordförandeskap i januari månad. Vi vill:

1 Ge António Guterres en god start. Vi avser bidra till att lägga grun-den för en aktiv och konstruktiv relation mellan säkerhetsrådet och den nye generalsekreteraren. Det är nödvändigt för att FN ska kunna ta sig an de många utmaningarna på freds- och säkerhetsom-rådet.

2 Lyfta FN:s arbete med konfliktförebyggande samt kopplingen mellan kvinnor, fred och säkerhet. FN måste på ett betydligt bättre sätt förebygga och hindra återfall i väpnade konflikter, inkludera kvinnor i fredsprocesser och se sambanden mellan fred, säkerhet och utveckling.

Det behövs tidig varning om risker och annalkande kriser. Det måste i sin tur följas av tidig handling, vare sig det handlar om medling eller mer kraftfulla åtgärder. Kvinnors aktiva inflytande i fredsprocesser är en strategisk fråga för internationell fred och säkerhet. Det är både rätt och smart – forskning visar att fredsavtal håller längre om kvinnor har deltagit i förhandlingar. Syriska, somaliska, andra kvinnors röster måste hörs i säkerhetsrådet.

3 Förbättra säkerhetsrådets sätt att arbeta. Vi vill bidra till ett säkerhetsråd som är mer handlingskraftigt, transparent, och legitimt. Vårt arbetssätt ska präglas av öppenhet och dialog på ett sätt som bidrar till både förankring och förtroende. En bredd av fredsaktörer, såsom civila samhället, bör involveras.

Nästa vecka, den 10 januari, bjuder Sverige in till en öppen debatt på ministernivå om konfliktförebyggande. Vi kan inte ignorera varnings-signaler, för att i nästa stund lägga till ytterligare väpnade konflikter – och mänskligt lidande – på säkerhetsrådets dagordning.

Debatten kommer att bli generalsekreterarens första formella möte med säkerhetsrådet. Syftet är att ge honom och medlemsländerna en grund för att stärka FN:s arbete med att förebygga och förhindra åter-fall i konflikt.

Vi är väl förberedda. Sverige har varit observatör i rådet och genomför konsultationer med dess samtliga länder. På hemmaplan har vi haft dialog med riksdagen och civila samhället, och vi har inrättat ett refe-rensråd med experter.

Sverige ska som medlem i säkerhetsrådet vara ansvarsfull, professio-nell, trovärdig, dialoginriktad och öppen. Sveriges utrikespolitik vilar på en stadig grund av folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett humanitärt perspektiv. Vi kommer att fortsätta att motverka kränk-ningar av FN-stadgans våldsförbud, av de mänskliga rättigheterna och av den internationella humanitära rätten. Vetoanvändningen i säker-hetsrådet måste begränsas – särskilt vid situationer av massövergrepp som i Syrien.

Som rådsmedlem kommer det mesta av vår tid att ägnas åt hantering av de situationer, kriser och insatser som dominerar rådets arbete och dagordning. Och eftersom rådets agenda är händelsestyrd – en konflikt kan blossa upp på rekordtid – krävs beredskap för det oväntade.

Världssamfundet konfronteras i ökad utsträckning med nya utma-ningar. Pandemier, naturkatastrofer och klimatförändringar och cyber-hot är exempel på detta. FN-systemet i dess helhet behöver hantera dessa nya sorters hot mot internationell fred och säkerhet i det tjugo-första århundradet.

FN:s fredsinsatser måste effektiviseras. Samtidigt behöver också säkerhetsrådet, som formulerar mandat för insatserna, ta hänsyn till vilken kapacitet som finns att genomföra uppgiften. Det sexuella våld som internationell trupp begått mot civilbefolkningen i bland annat Centralafrikanska republiken är fullständigt oacceptabelt. Sverige kommer med kraft driva krav på effektiv nolltolerans.

Sverige värnar FN:s samarbete med regionala organisationer. Det gäller inte minst samarbetet inom fred och säkerhet med EU och Afrikanska unionen. Som aktiv medlem i såväl FN som EU avser Sverige självklart att bidra till att stärka samarbetet dem emellan.

Det finns inga enkla lösningar för världens många konflikter eller för motsättningarna i säkerhetsrådet. Långsiktigt, tålmodigt arbete är vad som krävs. Att stå upp för principer och dialog eller fortsätta jobba för jämställdhetsintegrering kan vara otacksamt och emellanåt obekvämt – likväl måste det göras för att bygga den gemensamma säkerhet och hållbara fred som vi tror på.

Vi gör det med utgångspunkten att Sverige är ett öppet och omvärlds-beroende land i en globaliserad värld. För oss är det avgörande att världens länder löser problem gemensamt, och att blod på slagfältet ersätts med tålamod vid förhandlingsbordet. Sverige ska bidra till att upprätthålla den internationella ordningen där FN och dess säkerhets-råd är kärnan. De kommande två åren gör vi det som medlem av rådet.

Sverige valdes in i säkerhetsrådet med övertygande stöd: 134 röster. Världens länder sade sitt. Nu är det upp till oss att axla ansvaret som följer.

Margot Wallström (S), utrikesminister “

DN SÖNDAG 8 JANUARI 2017

”Sveriges säkerhet måste ses i ett bredare perspektiv”

“ Regeringen presenterar säkerhetsstrategi. Vi definierar de natio-nella intressen som är vägledande och de grundläggande värden som ligger till grund för vår säkerhet. Utifrån detta analyserar vi åtta primära hot. För att genomföra strategin behöver hela det svenska samhället engageras, skriver statsminister Stefan Löfven (S).

Sveriges fred, frihet och säkerhet ska värnas. Staten har ingen viktiga-re uppgift än denna.

Det nya säkerhetsläget, de tilltagande maktpolitiska rivaliteterna, och den bredare säkerhetspolitiska utvecklingen ställer nya krav på statens kapacitet att värna säkerheten för Sveriges invånare. Det ställer också nya krav på att tänka strategiskt, över längre perioder, och på att bättre förstå säkerhetsutvecklingen, både i vår omvärld men också inom vårt eget land.

Under den senaste tiden har det säkerhetspolitiska läget i vårt närom-råde försämrats, särskilt efter Rysslands olagliga annektering av Krim. Vi har fått rapporter om främmande undervattensverksamhet på svenskt territorialvatten, och vi har sett en kraftig ökad militär aktivitet kring Östersjön. Den internationella terrorismen slår mot allt fler oskyldiga civila. Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga, med mer dramatiskt väder och fler regionala konflikter som driver människor på flykt. Känsligheten har ökat för störningar i viktiga samhällsfunktioner

– elnät, järnvägar, vattenförsörjning. Informationsteknologin, som förbättrat tillvaron för de allra flesta, har samtidigt skapat nya sårbar-heter som kan utnyttjas av både stater och individer.

Säkerhetsfrågorna måste nu dessutom ses ur ett bredare perspektiv än tidigare. Detta har präglat arbetet i regeringens säkerhetspolitiska råd som jag inrättade efter mitt tillträde som statsminister. Det breda säker-hetsbegreppet är också grunden för den nationella säkerhetsstrategi som regeringen presenterar i dag, när Folk och försvars rikskonferens inleds i Sälen.

För första gången samlar nu en svensk regering sin syn på Sveriges säkerhet i bred bemärkelse. Säkerhetsstrategin utgår från målen för vår säkerhet, tar ut riktningen och sätter ramarna för det arbete som krävs för att värna vår säkerhet och för att lägga de gemensamma resurserna där de gör bäst nytta. I strategin definierar regeringen de nationella intressen som är vägledande för vårt säkerhetsarbete. Strategin talar också om de grundläggande – och oförytterliga – värden som ligger till grund för vår säkerhet. Utifrån dessa intressen och värden analyserar strategin åtta primära hot som utmanar förmågan att skydda vår be-folkning och vårt land.

1 Militära hot. Att ett enskilt militärt väpnat angrepp skulle riktas di-rekt mot Sverige är fortsatt osannolikt. Men kriser och incidenter som inbegriper militära maktmedel kan aldrig uteslutas. Den militära alli-ansfriheten tjänar oss väl, och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Samtidigt fördjupas våra försvars- och säkerhetspoliiska sam-arbeten. Sverige stärker nu sitt försvar efter många års avveckling, och skapar en modern och sammanhållen totalförsvarsplanering, inklusive ett psykologiskt försvar anpassat efter dagens förhållanden.

2 Informations- och cybersäkerhet. Cyberhotet är allvarligt och påtagligt. Nyligen har amerikanska myndigheter rapporterat att de har belägg för att det senaste presidentvalet otillbörligt påverkats av opera-tioner som styrts från Ryssland. Även Sverige kan bli föremål för såda-na påverkansförsök. Samtidigt som vi ska fortsätta att utveckla vår kapacitet att dra nytta av alla de möjligheter som digitaliseringen innebär, ska vi utveckla vår kapacitet att minska sårbarheter, motstå försök till påverkan, och stärka vår informations- och cybersäkerhet.

3 Terrorism och våldsbejakande extremism. De flesta terroristatten-tat genomförs utanför Europas gränser, men utvecklingen visar hur Europa alltmer drabbas av terrorism. Flera av våra grannländer har utsatts hårt och även i Sverige är terrorismen ett överhängande hot. Den svenska strategin mot terrorism bygger på att förebygga, försvåra och förhindra. Individer i riskzoner måste fångas upp, innan de radika-liseras. Polisen och andra myndigheter ska ha ordentliga resurser och förmågor för att avvärja terroristhot.

4 Organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten blir grövre, större och mer hotfull. Handel med människor, vapen och droger är de yrkeskriminellas vardag. Vissa nätverk har både avsikt och förmåga att störa grundläggande demokratiska processer. Det be-hövs förebyggande insatser i tidig ålder och en ökad polisiär närvaro. Arbetet för att motverka förekomsten av illegala vapen och explosiva varor ska fortsätta. I de särskilt brottsutsatta områdena krävs extra ut-hålliga insatser.

5 Hot mot energiförsörjning. Störningar i försörjningen av el, bränsle, gas och värme kan leda till allvarliga konsekvenser, både för människors liv och hälsa och för samhällets funktionalitet. Ett tryggt

och robust energisystem ska bygga på en diversifierad energimix, säkra transporter och välfungerande energimarknader. Minskat bero-ende av fossila bränslen förbättrar försörjningstryggheten.

6 Hot mot transporter och infrastruktur. Särskilt riskfyllt är stör-ningar och bortfall av resurser som drivmedel, elförsörjning, fordons-försörjning och it/telekommunikationer. För samhällsviktiga transpor-ter är det extra angeläget med robusthet och utbytbarhet. Detta gäller inte minst vår livsmedelförsörjning. Vitala delar av transportinfrastruk-turen behöver ett bättre skalskydd.

7 Hälsohot. Hot mot befolkningens hälsa är smittsamma sjukdomar men också andra typer av biologiska och kemiska hot. Dessa kan ha formen av bakterier, virus och andra mikroorganismer, men det kan också vara radioaktiva, biologiska och kemiska vapen. Ett särskilt svårt hot mot den moderna sjukvården är den ökade resistensen mot antibiotika. I Sverige behövs beredskapsplaner som övas, och resurser för hantering av olika typer av hälsohot som influensapandemier.

8 Klimatförändringar. Klimatförändringarna hotar redan i dag vissa staters befolkningar och existens. På inget annat område är behovet av förebyggande åtgärder mer uppenbart. Sverige ska stärka sin ledande roll i det internationella samarbetet för ett hejda klimatförändringarna. Den förstärks av vår egen nationella politik för minskade fossila ut-släpp, och vårt utvecklingsbistånds fokus på att minska de globala ut-släppen av växthusgaser.

För genomförandet av den nationella säkerhetsstrategin behöver hela det svenska samhället engageras. Aktivt deltagande från myndigheter,

enskilda individer, näringsliv och civilsamhälle är därför av avgörande betydelse för att förebygga och hantera kriser.

Regeringen bär dock det övergripande ansvaret, och alla departement kommer att utgå från strategin när nu nästa steg ska tas och arbetet med olika initiativ drivas vidare. Vi ska bättre kunna värna totalförsva-rets intressen på olika områden i samhället. Det ska därför göras en översyn av regelverken så att strategiska säkerhetsavgöranden inte blir till kommunala eller privata ställningstaganden, utan nationella beslut.

Det finns samtidigt anledning att överväga hur näringslivets säker-hetsskyddsarbete kring samhällskritisk teknologi och verksamhet som är av strategiskt intresse för Sverige bäst kan utföras.

De allra flesta frågor med bäring på svensk säkerhet har samlat breda majoriteter i Sveriges riksdag. Jag anser att det bör vara möjligt att nå en bred samling också i arbetet med att förverkliga innehållet i denna strategi. En starkare svensk säkerhet skapas inte genom politiskt spel och taktiserande, utan genom strävan efter samsyn och samarbete för landets bästa.

Stefan Löfven, statsminister “

Från svenska FN-förbundet www.sfn.se/ FNs egen hemsida finns på un.org

Om FNFörenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekono-miska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation kan sägas företräda alla världens länder på det sätt som FN gör.

FN i korthet

•

Bildades 24 oktober 1945 då FN:s stadga trädde i kraft efter

andra världskriget.

•

Fanns från början 51 medlemsländer.

•

Idag finns det 193 medlemsländer.

Vad är FN?FN är ett mellanstatligt, globalt forum för samarbete, beslut och över-enskommelser i frågor som är viktiga för hela mänskligheten. Samar-betet bygger på frivillighet och ska inte inkräkta på någon stats rätt till självbestämmande. Det är frivilligt att gå med och frivilligt att ansluta sig till olika konventioner. Dock har alla medlemmar en skyldighet att följa FN-stadgan och folkrättens principer.

Är FN en sorts världsregering?Nej. En regering representerar ett land och ett folk. FN representerar varken en särskild regering eller ett enskilt folk. Det är en organisation med suveräna stater som medlemmar. FN kan bara göra det som med-lemmarna själva bestämmer och kan i princip inte tvinga ett land att göra något. Undantaget är beslut fattade av FN:s säkerhetsråd, som är bindande för FN:s medlemsstater. FN är en mellanstatlig organisation, inte överstatlig som EU, där medlemsländerna lämnar över beslutande-rätten för delar av det egna landets politik till EU:s styrande organ.

http://www.sfn.sehttp://www.sfn.se

FN:s stadgaI stadgan framgår syfte, befogenheter och uppgifter för FN, hur FN i grunden ska vara uppbyggt och hur maktfördelnngen mellan de olika organen ser ut. Här står även vilka rättigheter och skyldigheter medlemmarna har. Läs FN: stadga här.

FN:s mål och huvuduppgifterFN:s stadga anger fyra mål för FN:

•

Att upprätthålla internationell fred och säkerhet.

•

Att utveckla vänskapliga förbindelser mellan länder.

•

Att genom internationellt samarbete främja utveckling och

respekt för mänskliga rättigheter.

•

Att utgöra en medelpunkt för länders samverkan för att nå

dessa mål.

FN:s offiella språkI FN finns sex språk på vilka alla officiella dokument ska finnas till-gängliga och till vilka anföranden i generalförsamlingen simultantol-kas. Dessa är arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spans-ka.

Har du frågor om FN?Hittar du inte svaret på dina frågor om FN på vår hemsida går det bra att skicka en fråga till vår infojour. Du kan även ringa: 08-462 25 80.

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktörUppdaterad 17 november 2015. Publicerad 12 maj 2008

Att använda FN:s logotype

FN i Sverige

FN:s historia

FN:s högkvarter

FN:s medlemsländer

FN:s nyhetstjänster

FN:s årsböcker (ny sida)

FN-dokument

FN-förkortningar

FNs ekonomi

FN-stadgan

Generalsekreterare

Internationella FN-dagar

Organisation

Huvudorgan

FN:s underorgan

FN:s fackorgan

Sverige och FN

FN-systemetFN har sex huvudorgan vars uppgifter och befogenheter är inskrivna i FN:s stadga. Under dessa sorterar ett stort antal underorgan, program och organisationer med olika ansvarsområden och arbetsuppgifter. Tillsammans med fackorganen utgör dessa vad vi kallar för FN-syste-met.

FN har sex huvudorgan

•

Generalförsamlingen

•

Säkerhetsrådet

•

Ekonomiska och sociala rådet

•

Förvaltarskapsrådet

•

Internationella domstolen

•

Sekretariatet

http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fn-stadgan/http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fn-stadgan/http://fnold.episerverhosting.com/om-oss/kontakta-oss/infojouren/http://fnold.episerverhosting.com/om-oss/kontakta-oss/infojouren/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/att-anvanda-fns-logotype/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/att-anvanda-fns-logotype/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-i-sverige/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-i-sverige/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-historia/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-historia/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-hogkvarter/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-hogkvarter/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-medlemslander/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-medlemslander/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-nyhetstjanster/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-nyhetstjanster/http://unyearbook.un.org/http://unyearbook.un.org/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-dokument/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-dokument/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-forkortningar/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-forkortningar/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-ekonomi/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fns-ekonomi/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-stadgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/fn-stadgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/generalsekreterare/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/generalsekreterare/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/internationella-fn-dagar1/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/internationella-fn-dagar1/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/fns-underorgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/fns-underorgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/fns-fackorgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/fns-fackorgan/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/svenskar-i-fn/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/svenskar-i-fn/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/generalforsamlingen/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/generalforsamlingen/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/ekonomiska-och-sociala-radet/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/ekonomiska-och-sociala-radet/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/forvaltarskapsradet-huvudorgan-utan-uppgift/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/forvaltarskapsradet-huvudorgan-utan-uppgift/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/internationella-domstolen/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/internationella-domstolen/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sekretariatetet/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sekretariatetet/

Huvudorganen har alla sitt säte i New York, förutom Internationella domstolen som finns i Haag i Nederländerna.

UnderorganI takt med att FN:s ansvarsområden utvidgats har FN:s generalför-samling inrättat allt fler underorgan, i många fall på förslag av ekono-miska och sociala rådet, ECOSOC, eller FN-konferenser. De arbetar med ekonomiska, sociala och humanitära frågor, vart och ett med sitt specifika mandat. Underorganen är direkt underställda FN och rappor-terar om sin verksamhet till ECOSOC och generalförsamlingen.

Varje underorgan leds av en chef som utnämns av generalförsamlingen eller FN:s generalsekreterare. Underorganen har egna budgetar och finansieras med bidrag från FN:s medlemsländer. Bidragen är frivilli-

ga, vilket gör att många av dem brottas med ständiga ekonomiska problem.

FackorganFackorganen är självständiga internationella organisationer och har hand om det mellanstatliga samarbetet inom bestämda ämnesområden. Det kan handla om att arbeta fram internationella regler för t ex post-gång, sjöfart, civilflyg och väderlekstjänst. Utmärkande för fackorga-nen, jämfört med underorganen, är att de har egna beslutande försam-lingar bestående av dess medlemsländer. Några fackorgan fanns före FN, andra bildades i anslutning till FN:s tillkomst. Ytterligare andra har tillkommit efteråt.

Fackorganen samarbetar med varandra, FN och FN:s underorgan via Ekonomiska och sociala rådet, ECOSOC, som de rapporterar till en gång per år. Nästan alla fackorgan deltar via FN:s utvecklingsprogram, UNDP, i FN-systemets gemensamma bistånds- och utvecklingsarbete.

Internationell spridningFN:s under- och fackorgan är utspridda över jorden med tyngdpunkt på Europa och USA. Några få organ finns i utvecklingsländer. Helt självständiga, men anslutna till FN, är WTO, Världshandelsorganisa-tionen) och IAEA, Internationella atomenergiorganet.

Har du frågor om FN?Hittar du inte svaret på dina frågor om FN på vår hemsida går det bra att skicka en fråga till vår infojour. Du kan även ringa: 08-462 25 80.

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktörUppdaterad 16 september 2015. Publicerad 7 maj 2008

http://fnold.episerverhosting.com/om-oss/kontakta-oss/http://fnold.episerverhosting.com/om-oss/kontakta-oss/

Karta över var i världen FN har sina kontor

SäkerhetsrådetSäkerhetsrådets ansvar är att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten.

Medan generalförsamlingen kan diskutera vilket globalt problem som helst, ägnar sig säkerhetsrådet enbart åt frågor som rör fred och säker-het. FN:s alla medlemsländer har åtagit sig att följa säkerhetsrådets beslut och genomföra dem.

Säkerhetsrådets uppgifter:

•

Undersöka varje konflikt eller situation som kan leda till en

internationell konflikt.

•

Presentera förfaringssätt och förlikningsvillkor för att få fram

en lösning.

•

Rekommendera handlingar mot varje hot eller aggressiv

handling.

•

Presentera förslag för generalförsamlingen i samband med val

av generalsekreterare

MedlemmarSäkerhetsrådet består av 15 medlemmar varav fem är permanenta medlemmar. Dessa är: USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland samt Kina. De fem permanenta medlemsländerna har vetorätt och kan var för sig stoppa ett beslut i rådet.

Övriga tio medlemmar väljs in på två år vardera enligt modellen fem länder från Asien och Afrika, två från Latinamerika, två från gruppen Västeuropa, Kanada, Australien och Nya Zeeland samt ett från Öst-europa.

Ordförandeposten innehas en månad i taget och cirkulerar bland med-lemmarna i bokstavsordning efter ländernas engelska namn. Sverige har vid tre tillfällen suttit i säkerhetsrådet: 1957-58, 1975-76 och 1997-98.

I säkerhetsrådet sitter följande länder:Ständiga medlemmar:

•

Frankrike

•

Kina

•

Ryssland

•

Storbritannien

•

USAÖvriga medlemmar (år när mandatet går ut)

•

Angola (2016)

•

Chad (2015)

•

Chile (2015)

•

Jordan (2015)

•

Lithuania (2015)

•

Malaysia (2016)

•

New Zealand (2016)

•

Nigeria (2015)

•

Spain (2016)

•

Venezuela (Bolivarian Republic of) (2016)Läs mer om rådets medlemmar på säkerhetsrådets hemsida

MötesordningTill skillnad från generalförsamlingen håller inte säkerhetsrådet regel-bundna möten. När som helst dygnet runt kan medlemmarna i säker-hetsrådet kallas till möte med några timmars varsel. Därför måste varje land som är medlem i rådet ständigt ha en representant på plats i New York.

http://www.franceonu.org/http://www.franceonu.org/http://www.china-un.org/chn/http://www.china-un.org/chn/http://www.un.int/russia/new/MainRootrus/index_plain.htmlhttp://www.un.int/russia/new/MainRootrus/index_plain.htmlhttp://www.ukun.org/http://www.ukun.org/http://www.usunnewyork.usmission.gov/http://www.usunnewyork.usmission.gov/http://www.un.int/angola/http://www.un.int/angola/http://chileabroad.gov.cl/onu/en/http://chileabroad.gov.cl/onu/en/http://www.missionjordanun.org/http://www.missionjordanun.org/http://mission-un-ny.mfa.lt/http://mission-un-ny.mfa.lt/http://www.un.int/angola/http://www.un.int/angola/http://www.nzembassy.com/united-nationshttp://www.nzembassy.com/united-nationshttp://redesign.nigeriaunmission.org/http://redesign.nigeriaunmission.org/http://www.spainun.org/en/http://www.spainun.org/en/http://www.un.org/en/sc/http://www.un.org/en/sc/

Slutna och öppna mötenSäkerhetsrådet håller så gott som dagligen möten som kallas konsulta-tioner och som inte är offentliga. Vid dessa kan såväl parterna i en konflikt som generalsekreteraren delta eller synpunkter inhämtas från andra aktörer, till exempel humanitära organisationer

I rådssalen hålls de offentliga mötena där uttalanden läses upp och omröstningar med handuppräckning sker. Hur länderna tänker rösta är redan klarlagt i de informella mötena.

Beslut och vetorättSäkerhetsrådet antar en mängd resolutioner varje år. För att ett resolu-tionsförslag ska gå igenom måste man ha nio ja-röster av femton möjliga och bland dessa de fem permanenta medlemmarnas. Dessa har vetorätt, vilket innebär att de var för sig kan stoppa ett beslut. Veto-rätten är omdiskuterad och många länder ifrågasätter den. Vetorätten gäller ej i så kallade procedurfrågor.

Läs mer om användandet av vetot

Hur hanterar säkerhetsrådet konflikter?Vilka åtgärder säkerhetsrådet kan besluta om står i FN-stadgans kapitel VI och VII. När en konflikt som hotar internationell fred och säkerhet blossar upp, uppmanar säkerhetsrådet parterna att gå till förhandlingar för att lösa konflikten på fredlig väg.

Säkerhetsrådet kan också föreslå egna lösningar på konflikten. Om strider har utbrutit är säkerhetsrådets första steg att få stopp på strider-na – eldupphör – så att förhandlingar mellan parterna kan börja. Säker-hetsrådet kan upprätta en fredsbevarande styrka som får till uppgift att bland annat övervaka ett vapenstillestånd.

Fredsframtvingande åtgärder enligt kapitel VII i stadganOm ett eller flera länder inte följer säkerhetsrådets beslut kan rådet besluta om sanktioner mot landet/länderna i fråga. Andra länder upp-manas då att avbryta sina kontakter med landet/länderna. Det kan handla om diplomatiska, kulturella och idrottsliga utbyten, flygförbin-delser och handel. Rådet kan använda vapenembargo för att minska tillgången på vapen hos parterna och därmed tvinga fram en fredlig lösning. Till rådet finns flera sanktionskommittéer knutna, som ska övervaka att sanktionerna har effekt.

Läs mer om sanktionskommittéerna

Användandet av våldSom sista utväg kan säkerhetsrådet besluta om kollektiva militära insatser med rätt att använda våld. Dessa kan antingen vara under FN:s kommando och flagg, som i Kongo 1961, Somalia 1992 och Östtimor 1999. Eller så kan säkerhetsrådet godkänna att medlemsländer genom-för stridsinsatserna, som i Korea 1950 och Irak 1990 där ett antal län-der deltog i respektive insats under USA:s kommando.

Varför ingriper inte FN oftare?En av de vanligaste frågorna om FN handlar om varför inte FN ingri-per oftare och mer kraftfullt. Det man i första hand då tänker på är varför inte säkerhetsrådet kan fatta fler och snabbare beslut.

Ofta är detta en svår balansgång där hänsyn måste tas till en rad fak-torer. Alla medlemmar i FN är suveräna stater och de bestämmer själva över sina territorier och sin lagstiftning. FN får inte blanda sig i län-ders enskilda angelägenheter. Detta är en viktig utgångspunkt i FN:s stadga och hur det internationella samarbetet ska bedrivas och kunna få legitimitet hos alla medlemmar.

http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/anvandandet-av-veto-i-fns-sakerhetsrad/http://fnold.episerverhosting.com/fn-info/om-fn/organisation/huvudorgan/sakerhetsradet/anvandandet-av-veto-i-fns-sakerhetsrad/http://www.un.org/sc/committees/http://www.un.org/sc/committees/

Men, hur ska FN reagera när civilbefolkningen plågas och landets egen regering inte kan skydda sina medborgare eller till och med själva utövar våld mot dessa? Det finns en tröghet i FN-systemet, och medlemsländerna har ofta mycket olika synsätt på politiska konflikter.

Under den tidsperiod som gick under beteckningen "det kalla kriget" lamslogs mycket av arbetet på grund av stormakternas låsta positioner. Fortfarande är vetorätten i säkerhetsrådet ett hinder. Dock finns det sedan 2005 en möjlighet för FN att ingripa oftare..

Skyldighet att skyddaSedan hösten 2005 har FN beslutat att det råder en skyldighet att skydda civilbefolkningar från folkmord, etnisk rensning och krigsför-brytelser. I princip innebär detta att FN ska kunna fatta beslut om tvingande åtgärder för att skydda civilbefolkning och som alltså sätter mänsklig säkerhet framför principen om medlemsländers suveränitet

Läs mer om skyldighet att skydda

Ansvarig för sidan: FN-förbundets webbredaktörUppdaterad 15 april 2015. Publicerad 20 oktober 2010

http://fnold.episerverhosting.com/om-oss/verksamhet-/fred-sakerhet-och-nedrustning/rtop/http://fnold.episerverhosting.com/om-oss/verksamhet-/fred-sakerhet-och-nedrustning/rtop/

Sven Wimnells hemsida på Internet: Samhällsplaneringens problem.Hur ska man kunna förbättra världen ?Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människor-nas verksamheter. De har sedan 18 år tillbaka på hemsidan grup-perats i 129 verksamhetsområden i huvudområden numrerade 1-9.

På Sven Wimnells hemsida på Internet, ges en redovisning av ett forskningsarbete med titeln: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Med ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Forskningen har med varierande intensitet pågått sedan mitten av 1960-talet.Utvecklingen mot framtiden beror huvudsakligen av människornas verksamheter. De har ordnats in i 129 verksamhetsområden i nio hu-vudområden numrerade 1-9. I områdena finns verksamheter som till-sammans formar världens framtid: myndigheter och privata företag och organisationer, arbetare, tjänstemän, filosofer, forskare, lärare, ele-ver, författare, människor av alla slag med alla upptänkliga verksam-heter, yrkesverksamheter, fritidsverksamheter, tankeverksamheter o s vHemsidan lades in på Internet våren 1998. Redovisningen omfattar sju inledande dokument och 129 dokument med verksamhetsområden som i första hand ska belysa hur verksamheterna fördelas på de olika om-rådena. De första åren fylldes de 129 sidorna med sådant, men det visade sig att allt inte kunde läggas in, det skulle bli för mycket. Därför gjordes särskilda bilagor, vanligen i pdf-format, som fick länkar på de 129 sidorna.

På område 40 förtecknas bilagor som har att göra med klassifikations-systemets utformning. Klassifikationssystemet innebär en samhällsbe-

skrivning som beskriver de olika verksamheterna, verksamhetsom-rådena och hur de beror av varandra.

Senare har arbetet mer växlats över till att påverka utvecklingen ge-nom politiken och många bilagor om det har gjorts och finns förteck-nade på område 36-39. Många bilagor handlar både om att visa syste-mets uppbyggnad och att påverka politiken och mycket gäller att bara undersöka verksamheterna i de olika områdena.

Det är så mycket som händer att det är svårt att både sköta de 129 om-rådena på hemsidan och att göra bilagor. Arbetet gäller att hålla koll på alla som med verksamheter påverkar utvecklingen. Det är så många att enda möjligheten i det arbetet är att skaffa kunskaper från hemsidor på Internet. Människor som väsentligt påverkar utvecklingen finns ofta i företag och organisationer som numera måste ha hemsidor på Internet för att kunna göra sig gällande. Hemsidesinnehavare som man har an-ledning besöka har vanligen sitt material svåröverskådligt och ändrar ofta åsikter och adresser. Det är inte möjligt att ständigt kontrollera dem och deras ändringar.

I mars 2011 gjordes en revidering av de 129 områdena, där mycket plockades bort. I april 2014 påbörjas revideringar då ännu mer tas bort. Det finns på de 129 områdena på hemsidan inte plats för några mer omfattande beskrivningar eller beskrivningar som har kort giltighets-tid. Områdena måste i stor utsträckning få innehålla länkar till bilagor som innehåller beskrivningar av verksamheter och länkar till beskriv-ningar.

De särskilda utredningarna/bilagorna finns förtecknade i följande pdf, som också innehåller innehållsförteckningar till de senaste årens utredningar.

Sven Wimnell 080203+++: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett forskningsarbete. Utredningar och deras innehåll. (http://wimnell.com/omr40zf.pdf)

http://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdfhttp://wimnell.com/omr40zf.pdf

I början är dokumenten uppdelade på olika kategorier, men från och med 8 april 2011 (sidan 164) förtecknas de i kronologisk ordning, varvid den senaste läggs underst.

De senaste utredningarna, som var för sig ofta redovisar aktuella saker i alla de 129 delområdena. De förtecknas i början av hem-sidan i kronologisk ordning med den senaste allra överst.Adressen till hemsidan är http://wimnell.com

Utredningen den 1 oktober 2015 innehåller mycket omfattande och aktuella uppgifter om högskolor, forskning, klassifikations-systemet för verksamheter m m.Sven Wimnell 1 oktober 2015: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Med ett klassifikations-system för mänskliga verksamheter som hjälp vid planeringen av framtiden.http://wimnell.com/omr40zj.pdf

Utredningen den 5 februari 2016 innehåller en sorts sammanfatt-ning av arbetet med samhällsplaneringens problem t o m 4 febru-ari 2016. Sven Wimnell 5 februari 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Med ett system för mänskliga verksamheter som kan hjälpa oss att forma framtiden. http://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdf

Utredningen den 1 april innehåller en repetition av förslag och något om politik efter 4 februari 2016 till slutet av mars 2016.Sven Wimnell 1 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Tillägg till utredningen 5 februari 2016. http://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdf

Utredningen den 2 april innehåller tidningsartiklar efter 4 febru-ari 2016. Sven Wimnell 2 april 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. Tidningsartiklar och debattartiklar efter 4 februari 2016.http://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdf

Utredningen den 4 april 2016 innehåller regeringens priorite-ringar och förslag om regionplaneringar i Sverige.Sven Wimnell 4 april 2016: Utvecklingens krafter. Levnadsför-hållanden. Regeringens verksamheter och prioriteringar enligt hemsidan på internet 2 april 2016. Vad gör Kristina Persson ? Planering av Sverige. Utbildning och kultur.http://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdf

Utredningen den 29 april 2016:Sven Wimnell 29 april 2016: Vårbudgeten 2016, tidningsartiklar och förslag om en svensk världsplanering för svenska behov och planeringar för Sverige och 6 svenska regioner.http://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdf

Sven Wimnell 8 maj 2016: Hushållens levnadskostnader. Samhällskunskap, samhällsplanering. Sveriges regioner. Region-planering. Förstamajtal 2016. Miljöpartiet. Oppositionen. Kungenhttp://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdf

Sven Wimnell 9+16+26 maj 2016: Sveriges 6 regioner. Länsstyrelser, landsting och kommuner. Invånare 2005 och 2013. Antalet bostäder 2010. Länkar till deras hemsidor på internet 6 maj 2016 med uppgifter om allt de vill visa upp m m. http://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdf Sven Wimnell 30 maj 2016: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen ? Ny regering 25 maj 2016. http://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdf

http://wimnell.comhttp://wimnell.comhttp://wimnell.com/omr40zj.pdfhttp://wimnell.com/omr40zj.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzk.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzl.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzm.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzn.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzo.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzp.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzq.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzr.pdf

Sven Wimnell 4 juni2016: Verksamheterna i 22 politikområden och något om samhällsplaneringens problem. Kulturministern: Skattepengar ska inte gå till hatretorik och polarisering. http://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdf

Sven Wimnell 18 juni 2016: Världen och Sverige 5-13 juni. Regeringens utbildningspolitik, politik för fysiska och sociala miljöer i regioner och kommuner och politik för hushåll samt partiledardebatt. http://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdf

Sven Wimnell 29 augusti 2016: Brev till statsråd. Om bostäder och skolor m m.http://wimnell.com/omr36-39zzzu.pdfÄven om skatter o d.

Till statsminister Stefan Löfven den 10 september 2016.http://wimnell.com/omr36-39zzzv.pdf

Sven Wimnell 10 oktober 2016:Riksmötets öppnande 13 september 2016. Statsbudget 2017. Budgetmotioner. Debatter. Kommentarer. Läget i Sverige och i världen. De politiska partierna. Jämlikhet.http://wimnell.com/omr36-39zzzx.pdf

Sven Wimnell 9 november 2016:Verksamheter och kunskaper som alla i en demokrati bör känna till och vad regeringen gör och borde göra. Och tidningsartiklar.http://wimnell.com/omr36-39zzzy.pdf

Sven Wimnell 3 december 2016:De nya regionerna. Läget i världen. Mänskliga verksamheter som styr världen. Regeringens politik och brist på politik. Sam-hällsplaneringens problem. Planering av fysiska och sociala miljöer. Tidningsartiklar. http://wimnell.com/omr36-39zzzz.pdf

Sven Wimnell 20 december 2016: Ett bättre nytt år önskas. Kunskaper och etik. Statsministerns jultal. Tidningsartiklar 12-20 december 2016, Ett system för mänskliga verksamheter som styr utvecklingen. Hur ska man kunna förbättra världen?http://wimnell.com/omr36-39zzzza.pdf

Ämnet om samhällsplaneringens problemÄmnet om samhällsplaneringens problem har utretts i samband med forskarutbildningen i samhällsplanering vid Nordiska Insti-tutet för Samhällsplanering, Nordplan. Intitutet bildades 1968 av de nordiska länderna med plats i Stockholm. Av någon anledning lades det ner efter ett par decennier.

Innan nedläggningen publicerade intitutet dock en rapport, Nordplan meddelande 1986:5 “Sven Wimnell : Samhällsplane-ringens problem: ett klassifikationssystem som hjälpmedel.”

Systemet ordnar samhällsplaneringens problem på ett systema-tiskt sätt. Enligt Libris finns rapporten på bibliotek :

Umeå universitetsbibliotek,Kungl. biblioteket,Nordregio, Biblioteket,Riksdagsbiblioteket,Stockholms universitetsbibliotek, Geobiblioteket,Lunds universitets bibliotek, Universitetsbiblioteket,Malmö stadsbibliotek, Informations- och lånecentralen ochSveriges lantbruksuniversitets bibliotek, Alnarpsbiblioteket.Handelshögskolan i Stockholm

http://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzs.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzt.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzu.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzu.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzv.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzv.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzx.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzx.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzx.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzx.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzy.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzy.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzy.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzy.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzz.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzz.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzza.pdfhttp://wimnell.com/omr36-39zzzza.pdf

Följande sidor från omr36-39zzzn

Utvecklingens krafter.Utvecklingen i världen i framtiden beror av människornas verk-samheter och av naturens verksamheter, dess krafter och resurser. Människornas verksamheter gäller tankeverksamheter och hand-lingar hos individer, grupper, organisationer och institutioner o d. Naturen och människorna påverkar och påverkas.

För att få grepp om utvecklingen måste man ha beskrivningar om människornas och naturens verksamheter. Människornas tankar och handlingar är för det mesta inte beskrivna utan bara utförda, Individer, grupper, organisationer etc är ofta dåliga på att beskri-va sina tankar och handlingar, det behövs i stor utsträckning sär-skilda åtgärder för att få fram nödvändiga beskrivningar, det be-hövs bl a forskningar inom en lång rad vetenskaper och utred-ningssystem.

Naturen har inga tankar och kan inte själv beskriva vad den gör, för att få fram beskrivningar om naturens krafter och resuser blir det bl a uppgifter för människor inom naturvetenskaperna att gö-ra beskrivningar om naturen. På det hela taget är det då männi-skornas verksamheter som avgör världens framtid.

För framtidsplaneringen har forskats fram en planeringsfilosofi och ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter som ska ge bättre underlag för kunskaper om verksamheterna och deras samband - för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld.

De mänskliga verksamheterna har på översta nivån grupperats i nio huvudområden:

1. Psykologiska och filosofiska verksamheter.

20 områden2. Religiösa verksamheter o d.

5 områden3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden 6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter.

30 områden7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer.

21 områden8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.

12 områdenSumma

129 områden

Huvudområdena har underindelats i delområden enligt en decimalprincip som framgår av de härefter följande sidorna.

Alla röstberättigade måste känna till vad demokratiska samhällen består av och hur de fungerar och behöver känna till systemet för de mänskliga verksamheterna.

Isynnerhet de som sysslar med information och utbildning och de som har makt och ledande ställning i verksamheterna behöver kunskaper om allt och har i sitt arbete nytta av att väl känna till alla verksamheter som formar framtiden.

Systemet för mänskliga verksamheter.1. Psykologiska och filosofiska verksamheter20 områden:

Texten för områdena är länk till hemsidan.

SW   1 Psykologiska och filosofiska verksamheter.

SW   10 Samlade kunskaper och övergripande värderingarSW   . 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv.SW   . 102 Biblioteksverksamheter. Databaser. InternetsökningSW   . 103 Allmänna encyklopedier. Övergripande värderingar.SW   . 104 Övergripande filosofiska verksamheter om sambandSW   . 105 Övergripande om forskning SW   . 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter SW   . 107 Övergripande filosofier om utbildning o d.SW   . 108 Samhällskunskap. SW   . 109 Ide- filosofi- och lärdomshistoria.

SW   11/19 Individernas inre verkligheter.SW   11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.SW   12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. SW   13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. SW   14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d.SW   15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. SW   16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. SW   17 Individens moral och uppfattningar om moral. SW   18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst.

2. Religiösa verksamheter o d. 5 områden:

SW   2 Religiösa verksamheter o d. SW   20 Övergripande religiösa verksamheter o d. SW   21 Allmän religionsvetenskap. SW   22/28 Kristna religioner. SW   29 Icke kristna religioner o d.

3. Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 15 områden

SW   3 Politikvetenskaper och politiska verksamheter.

SW   31 Statistik och demografi. SW   32 Statsvetenskap. SW   33 Nationalekonomi, internationell ekonomi. SW   34 Lagar o förordningar, traktat, juridik.

SW   35 De demokratiskt valda församlingarnas verksamheter. SW   . 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) SW   . 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (och mots.) SW   . 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) SW   . 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d).

SW   36/39 Politiska krav och politiska planeringar: SW   36 ...om individernas kroppsliga förhållanden. SW   37 ...om utbildning o d. SW   38 ...om fysiska miljöer o ekonomiska verks. SW   39 ...om sociala miljöer, nöjen, sport o d.

http://wimnell.com/omr1.htmlhttp://wimnell.com/omr1.htmlhttp://wimnell.com/omr10.htmlhttp://wimnell.com/omr10.htmlhttp://wimnell.com/omr101.htmlhttp://wimnell.com/omr101.htmlhttp://wimnell.com/omr102.htmlhttp://wimnell.com/omr102.htmlhttp://wimnell.com/omr103.htmlhttp://wimnell.com/omr103.htmlhttp://wimnell.com/omr104.htmlhttp://wimnell.com/omr104.htmlhttp://wimnell.com/omr105.htmlhttp://wimnell.com/omr105.htmlhttp://wimnell.com/omr106.htmlhttp://wimnell.com/omr106.htmlhttp://wimnell.com/omr107.htmlhttp://wimnell.com/omr107.htmlhttp://wimnell.com/omr108.htmlhttp://wimnell.com/omr108.htmlhttp://wimnell.com/omr109.htmlhttp://wimnell.com/omr109.htmlhttp://wimnell.com/omr11-19.htmlhttp://wimnell.com/omr11-19.htmlhttp://wimnell.com/omr11.htmlhttp://wimnell.com/omr11.htmlhttp://wimnell.com/omr12.htmlhttp://wimnell.com/omr12.htmlhttp://wimnell.com/omr13.htmlhttp://wimnell.com/omr13.htmlhttp://wimnell.com/omr14.htmlhttp://wimnell.com/omr14.htmlhttp://wimnell.com/omr15.htmlhttp://wimnell.com/omr15.htmlhttp://wimnell.com/omr16.htmlhttp://wimnell.com/omr16.htmlhttp://wimnell.com/omr17.htmlhttp://wimnell.com/omr17.htmlhttp://wimnell.com/omr18-19.htmlhttp://wimnell.com/omr18-19.htmlhttp://wimnell.com/omr2.htmlhttp://wimnell.com/omr2.htmlhttp://wimnell.com/omr20.htmlhttp://wimnell.com/omr20.htmlhttp://wimnell.com/omr21.htmlhttp://wimnell.com/omr21.htmlhttp://wimnell.com/omr22-28.htmlhttp://wimnell.com/omr22-28.htmlhttp://wimnell.com/omr29.htmlhttp://wimnell.com/omr29.htmlhttp://wimnell.com/omr3.htmlhttp://wimnell.com/omr3.htmlhttp://wimnell.com/omr31.htmlhttp://wimnell.com/omr31.htmlhttp://wimnell.com/omr32.htmlhttp://wimnell.com/omr32.htmlhttp://wimnell.com/omr33.htmlhttp://wimnell.com/omr33.htmlhttp://wimnell.com/omr34.htmlhttp://wimnell.com/omr34.htmlhttp://wimnell.com/omr35.htmlhttp://wimnell.com/omr35.htmlhttp://wimnell.com/omr351.htmlhttp://wimnell.com/omr351.htmlhttp://wimnell.com/omr352.htmlhttp://wimnell.com/omr352.htmlhttp://wimnell.com/omr353.htmlhttp://wimnell.com/omr353.htmlhttp://wimnell.com/omr354.htmlhttp://wimnell.com/omr354.htmlhttp://wimnell.com/omr36-39.htmlhttp://wimnell.com/omr36-39.htmlhttp://wimnell.com/omr36.htmlhttp://wimnell.com/omr36.htmlhttp://wimnell.com/omr37.htmlhttp://wimnell.com/omr37.htmlhttp://wimnell.com/omr38.htmlhttp://wimnell.com/omr38.htmlhttp://wimnell.com/omr39.htmlhttp://wimnell.com/omr39.html

4. Sambandsforskningsverksamheter. Infostruktur. 3 områden:

SW   4 Sambandsforskningsverksamheter. SW   40 Systemvetenskap.Infostruktur. SW   41-49 Samband o samordning mellan olika verksamheter.

5. Naturforsknings- och matematikverksamheter. 11 områden

SW   5 Naturforsknings- och matematikverksamheter. SW   50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap. SW   51 Matematik. SW   52 Astronomi, rymdforskning. SW   53 Fysik o d. SW   54 Kemi o d. SW   55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d. SW   56 Paleontologi, arkeologi o d. SW   57 Biologi, ekologi. Naturgeogr. Utv.lära, ärftlighet SW   58 Botanik. SW   59 Zoologi.

6. Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 30 områden:

SW   6 Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. SW   60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verksamheter.

SW   61 Hälso- o sjukvårdsverks., räddning o d. Veterinärverks. SW   62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d) SW   63 Biologisk produktion. Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske od.

SW   64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. SW   . 641 Matlagning. 642 Måltider, matservering. SW   . 643 Organisation av boende, personalrum o d, hotell. SW   . 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning o d. SW   . 645 Användning av inventarier o d. SW   . 646 Personlig hygien o d, klädvård (utom tvätt o d) SW   . 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster o utgifter mm. SW   . 648 Städnings-, rengörings- och tvättverksamheter o d. SW   . 649 Personvård: barn, hemsjukvård.

SW   65 Adm, distribution, kommunikation, organisation o d. SW   . 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning. SW   . 6520-6524 Opolitisk offentlig civil förvaltning. SW   . 6525-6529 Militära verksamheter. SW   . 653 Handelsverksamheter. SW   . 654 Telekommunikationsverksamheter. SW   . 655 Förlagsverksamheter o d. SW   . 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. SW   . 657 Penningverksamheter. Finans. Försäkring. Skatter. SW   . 658 Allm.företagsekonomi, Arbets-förmedling o -marknad. SW   . 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od.

SW   66/68 Tillverkning av varor. SW 66 Tillverkning av kemivaror od.SW 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o dSW 68 Tillverkning av komplexvaror.

SW   69 Tillverkning/ byggande av byggnader o anläggningar.

http://wimnell.com/omr4.htmlhttp://wimnell.com/omr4.htmlhttp://wimnell.com/omr40.htmlhttp://wimnell.com/omr40.htmlhttp://wimnell.com/omr41-49.htmlhttp://wimnell.com/omr41-49.htmlhttp://wimnell.com/omr5.htmlhttp://wimnell.com/omr5.htmlhttp://wimnell.com/omr50.htmlhttp://wimnell.com/omr50.htmlhttp://wimnell.com/omr51.htmlhttp://wimnell.com/omr51.htmlhttp://wimnell.com/omr52.htmlhttp://wimnell.com/omr52.htmlhttp://wimnell.com/omr53.htmlhttp://wimnell.com/omr53.htmlhttp://wimnell.com/omr54.htmlhttp://wimnell.com/omr54.htmlhttp://wimnell.com/omr55.htmlhttp://wimnell.com/omr55.htmlhttp://wimnell.com/omr56.htmlhttp://wimnell.com/omr56.htmlhttp://wimnell.com/omr57.htmlhttp://wimnell.com/omr57.htmlhttp://wimnell.com/omr58.htmlhttp://wimnell.com/omr58.htmlhttp://wimnell.com/omr59.htmlhttp://wimnell.com/omr59.htmlhttp://wimnell.com/omr6.htmlhttp://wimnell.com/omr6.htmlhttp://wimnell.com/omr60.htmlhttp://wimnell.com/omr60.htmlhttp://wimnell.com/omr61.htmlhttp://wimnell.com/omr61.htmlhttp://wimnell.com/omr62.htmlhttp://wimnell.com/omr62.htmlhttp://wimnell.com/omr63.htmlhttp://wimnell.com/omr63.htmlhttp://wimnell.com/omr64.htmlhttp://wimnell.com/omr64.htmlhttp://wimnell.com/omr641-642.htmlhttp://wimnell.com/omr641-642.htmlhttp://wimnell.com/omr643.htmlhttp://wimnell.com/omr643.htmlhttp://wimnell.com/omr644.htmlhttp://wimnell.com/omr644.htmlhttp://wimnell.com/omr645.htmlhttp://wimnell.com/omr645.htmlhttp://wimnell.com/omr646.htmlhttp://wimnell.com/omr646.htmlhttp://wimnell.com/omr647.htmlhttp://wimnell.com/omr647.htmlhttp://wimnell.com/omr648.htmlhttp://wimnell.com/omr648.htmlhttp://wimnell.com/omr649.htmlhttp://wimnell.com/omr649.htmlhttp://wimnell.com/omr65.htmlhttp://wimnell.com/omr65.htmlhttp://wimnell.com/omr651.htmlhttp://wimnell.com/omr651.htmlhttp://wimnell.com/omr6520-6524.htmlhttp://wimnell.com/omr6520-6524.htmlhttp://wimnell.com/omr6525-6529.htmlhttp://wimnell.com/omr6525-6529.htmlhttp://wimnell.com/omr653.htmlhttp://wimnell.com/omr653.htmlhttp://wimnell.com/omr654.htmlhttp://wimnell.com/omr654.htmlhttp://wimnell.com/omr655.htmlhttp://wimnell.com/omr655.htmlhttp://wimnell.com/omr656.htmlhttp://wimnell.com/omr656.htmlhttp://wimnell.com/omr657.htmlhttp://wimnell.com/omr657.htmlhttp://wimnell.com/omr658.htmlhttp://wimnell.com/omr658.htmlhttp://wimnell.com/omr659.htmlhttp://wimnell.com/omr659.htmlhttp://wimnell.com/omr66-68.htmlhttp://wimnell.com/omr66-68.htmlhttp://wimnell.com/omr69.htmlhttp://wimnell.com/omr69.html

7. Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 21 områden:

SW   7 Formgivning av fysiska och sociala miljöer. SW   70 Allmänt om konst o kultur.

SW   71 Övergripande formgivning/planering av fysiska miljöer. SW   72 Formgivning av byggnader o anläggningar, arkitektur. SW   73 Skulptur o d. Museiverksamheter, konstutställning. SW   74 Konsthantverk, formgivning av bruksföremål. Inredning. SW   75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi. SW   78 Musik ( konserter o d 792)

SW   79 Seder o bruk, nöjen, sociala miljöer o verks. Sport. SW   . 7911-7913 Seder och bruk. SW   . 7914-7919 Film, radio, TV, offentliga fester mm. SW   . 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. SW   . 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. SW   . 794 Spel. Skicklighets-och turspel. Lotteri. Lotto. Tips etc.

SW   795 Sociala miljöer och sociala verksamheter. SW   . 7951 Sociologi. Socialvård.. SW   . 7952/7956 Sociala miljöer, sociala verksamheter. SW   . 7957 Undervisning o d. SW   . 7958 Sociala miljöer o sociala verksamheter i boendet. SW   . 7959 Sociala miljöer o verks.i allmänna grupper o d.

SW   796/799 Sport, idrott o d.

8. Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 12 områden:SW   8 Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. SW   80 Språkliga verksamheter. 802/809 motsvarar 82/89. SW   81 Litteraturvetenskap. Litteraturhistoria. SW   82/89 Skönlitteratur på olika språk. SW   82 Engelsk skönlitteratur o d. SW   83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt. SW   84 Fransk skönlitteratur o d. SW   85 Italiensk skönlitteratur o d. SW   86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d. SW   87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d. SW   88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d. SW   89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d .

9. Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia.12 områden:SW   9 Saklitterära verks.Allmän geografi o historia. Biografi. SW   90 Tidningar, tidkrifter, journalistik. Blandade ämnen. SW   91 Allmän geografi, reseskildringar. 913/919 mots. 93/99. SW   92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d. SW   93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän historia. SW   93 Allmänt om allm. historia. Världs- och forntidshistoria. SW   94 Medeltidens o nya tidens hist. i allmänhet och i Europa. SW   95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. SW   96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. SW   97 Medeltidens o nya tidens hist i Nord- o Mellanamerika. SW   98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika. SW   99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Poler. Rymden.

http://wimnell.com/omr7.htmlhttp://wimnell.com/omr7.htmlhttp://wimnell.com/omr70.htmlhttp://wimnell.com/omr70.htmlhttp://wimnell.com/omr71.htmlhttp://wimnell.com/omr71.htmlhttp://wimnell.com/omr72.htmlhttp://wimnell.com/omr72.htmlhttp://wimnell.com/omr73.htmlhttp://wimnell.com/omr73.htmlhttp://wimnell.com/omr74.htmlhttp://wimnell.com/omr74.htmlhttp://wimnell.com/omr75-77.htmlhttp://wimnell.com/omr75-77.htmlhttp://wimnell.com/omr78.htmlhttp://wimnell.com/omr78.htmlhttp://wimnell.com/omr79.htmlhttp://wimnell.com/omr79.htmlhttp://wimnell.com/omr7911-7913.htmlhttp://wimnell.com/omr7911-7913.htmlhttp://wimnell.com/omr7914-7919.htmlhttp://wimnell.com/omr7914-7919.htmlhttp://wimnell.com/omr792.htmlhttp://wimnell.com/omr792.htmlhttp://wimnell.com/omr793.htmlhttp://wimnell.com/omr793.htmlhttp://wimnell.com/omr794.htmlhttp://wimnell.com/omr794.htmlhttp://wimnell.com/omr795.htmlhttp://wimnell.com/omr795.htmlhttp://wimnell.com/omr7951.htmlhttp://wimnell.com/omr7951.htmlhttp://wimnell.com/omr7952-7956.htmlhttp://wimnell.com/omr7952-7956.htmlhttp://wimnell.com/omr7957.htmlhttp://wimnell.com/omr7957.htmlhttp://wimnell.com/omr7958.htmlhttp://wimnell.com/omr7958.htmlhttp://wimnell.com/omr7959.htmlhttp://wimnell.com/omr7959.htmlhttp://wimnell.com/omr796-799.htmlhttp://wimnell.com/omr796-799.htmlhttp://wimnell.com/omr8.htmlhttp://wimnell.com/omr8.htmlhttp://wimnell.com/omr80.htmlhttp://wimnell.com/omr80.htmlhttp://wimnell.com/omr81.htmlhttp://wimnell.com/omr81.htmlhttp://wimnell.com/omr82-89.htmlhttp://wimnell.com/omr82-89.htmlhttp://wimnell.com/omr82.htmlhttp://wimnell.com/omr82.htmlhttp://wimnell.com/omr83.htmlhttp://wimnell.com/omr83.htmlhttp://wimnell.com/omr84.htmlhttp://wimnell.com/omr84.htmlhttp://wimnell.com/omr85.htmlhttp://wimnell.com/omr85.htmlhttp://wimnell.com/omr86.htmlhttp://wimnell.com/omr86.htmlhttp://wimnell.com/omr87.htmlhttp://wimnell.com/omr87.htmlhttp://wimnell.com/omr88.htmlhttp://wimnell.com/omr88.htmlhttp://wimnell.com/omr89.htmlhttp://wimnell.com/omr89.htmlhttp://wimnell.com/omr9.htmlhttp://wimnell.com/omr9.htmlhttp://wimnell.com/omr90.htmlhttp://wimnell.com/omr90.htmlhttp://wimnell.com/omr91.htmlhttp://wimnell.com/omr91.htmlhttp://wimnell.com/omr92.htmlhttp://wimnell.com/omr92.htmlhttp://wimnell.com/omr93-99.htmlhttp://wimnell.com/omr93-99.htmlhttp://wimnell.com/omr93.htmlhttp://wimnell.com/omr93.htmlhttp://wimnell.com/omr94.htmlhttp://wimnell.com/omr94.htmlhttp://wimnell.com/omr95.htmlhttp://wimnell.com/omr95.htmlhttp://wimnell.com/omr96.htmlhttp://wimnell.com/omr96.htmlhttp://wimnell.com/omr97.htmlhttp://wimnell.com/omr97.htmlhttp://wimnell.com/omr98.htmlhttp://wimnell.com/omr98.htmlhttp://wimnell.com/omr99.htmlhttp://wimnell.com/omr99.html

Människornas levnadsförhållanden och utvecklingens krafter.

Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara fakto-rer :

Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga

status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven.

Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika

psykiska tillstånd och aktiviteter,

individens inre verklighet.

Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska

miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska

miljöerna kan gälla:

* De fysiska miljöerna som estetiska objekt med kulturella

värden och funktioner.

* De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska

värden och teknologiska funktioner.

Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas

psykiska samspel, de sociala miljöerna.

Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter :

Individernas viljor. Kollektiva viljor. (Politik). Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ). Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar). Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut.

Människorna påverkar och påverkas genom verksamheter i fyra olika roller i livet: A.Huvudroll: allmän levnadsroll lekmannaroll-fritidsroll. A1:

att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de

fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och

innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2:

att påverka de politiska styrningarna som direkt eller

indirekt styr individernas levnadsförhållanden, som beror

av de fyra ovan nämnda faktorerna. B. Biroll: förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll. B1:

att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. B2:

att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn

till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få

uträttat i den gemensamma arbetsfördelningen.

Individer och samhällen planerar framtiden. Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall :

Hur var det ?

Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. Hur är det ?

Riktiga kunskaper om rådande förhållanden. Hur kan det bli ? Vilka alternativ är möjliga i framtiden ? Hur bör det bli ? Vilket eller vilka alternativ bör man välja ?

Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. Man bör utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individer-nas levnadsvillkor, som ges av psykiska och kroppsliga förhållanden och av deras fysiska och sociala miljöer.

Vill man förbättra världen - göra världen till en bättre plats - måste man arbeta på alla de fyra områdena om psykiska och kroppsliga förhållanden och fysiska och sociala miljöer. De fyra områdena påverkar varandra och direkt eller indirekt slutmålet: tillfredsställelse för individen.

Ska man gemensamt kunna åstadkomma en bättre framtid i världen måste man ha gemensamma framtidsvisioner, det kräver gemensamma viljor och gemensamma planeringar. I en demokrati är alla medansvariga för utvecklingen och får försöka bilda sig uppfattningar och ta ställning och försöka påverka verksamheter-na inklusive samverkansverksamheterna i lämplig riktning. I en demokrati är det viktigt att alla medborgare är så väl informerade att de kan delta i styrningarna mot framtiden. Det ställer stora krav på informationssystemen.

Resonemangen leder till att man bör göra allt som är möjligt för att till alla genom utbildning och information sprida ut kunskaper om världs-förbättringsproblemen, dvs kunskaper om hur det var och är, kan bli och bör bli. För att ha något att sprida ut måste man hålla igång forsk-ningar, utredningar och planeringar. För att hålla ihop allt detta måste man hålla igång även kontinuerliga planeringar om forskning, utred-ning, utbildning, information och planeringar.

Planeringar bör finnas dels för en mängd ämnesområden-verksam-hetsområden, dels för geografiska områden av olika storlekar. För alla planeringar bör finnas flera framtida tidshorisonter. Både tillstånd och framför allt processer bör planeras. Man bör alltså ha planeringar för tillstånd i rummet vid olika tidpunkter och planeringar för processer som fördelar i rummet och förändrar med tiden.

Man bör noga skilja mellan planeringar och beslut. Planeringar är beslutsunderlag. När alla fått alla informationer i planeringspro-cesserna ska allas åsikter slussas igenom i hierarkierna till dem som fått makt att besluta, och det är också informationsprocesser som ingår i samhällsplaneringens problem.

Till problemen hör också informationsprocesserna från beslut till det slutliga verkställandet. Samhällsplaneringsprocesserna bildar ett jätte-likt informationssystem som rymmer alla informationsflöden. I själva verket är det så att de förekommande informationsprocesserna bildar eller utgör de förekommande planerings- och beslutsprocesserna.

Samhällsplaneringsprocessernas och beslutsprocessernas problem kan ses som en mängd informationsproblem med ca 7 miljarder personers, dvs världsbefolkningens, inre informationsproblem i psykiska pro-cesser och ett yttre informationsproblem med informationsutbyten mellan alla dessa personer. Samhällsplanering innebär bl a konstruk-tion av förslag till framtider, då det konstruktiva arbetet utförs i de psykiska processerna med hjälp av kunskapsmaterial som tillkommer genom både inre och yttre informationsflöden.

Förändringsprocesserna hålls igång av informationsflöden i och mellan människorna, och därför övergår förändringsproblemen och samhälls-planeringens problem i ett stort problem om produktion och spridning av kunskaper och värderingar, som leder till handlingar som förändrar världen.

Vill man förbättra världen bör man i första hand förbättra individernas inre verkligheter och viljor och förbättra de politiska-demokratiska styrningsprocesserna. Det kan man göra genom åtgärder på planerings-, forsknings-, utrednings-, utbildnings- och informationsområdena.

Arbetet om samhällsplaneringens problem vänder sig till dem som har makten över förändrings- och fördelningsprocesserna på olika nivåer och i synnerhet på de politiska nivåerna. Eftersom Sverige är en demo-krati har i princip folket makten. Arbetet vänder sig därför till folket, men då den s k representativa demokratin tillämpas har de förtroende-valda politikerna makten och arbetet vänder sig därför främst till dem.

Men det vänder sig också i hög grad till alla som på ledande sätt på opolitiska nivåer medverkar vid förändring av individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer, och de finns inom alla delar av systemet. Arbetet vänder sig i hög grad till alla som sysslar med utbildning och information.

I rollen A1 behöver man information så att man klarar det dagliga livet. I den rollen kan man ställas inför problem var man ska köpa varor bäst, hur man lagar bra mat, hur man kan resa bäst, hur man gör för att bota krämpor, vart man vänder sig när man blir sjuk, hur man knypplar, vad aktierna står i, vad de ger på bio och teater, vem som vann fotbollsmatcherna etc etc. I den rollen vet man vad man vill efterfråga och det kan då vara bra med en söktjänst där man bara skriver in t ex ”fotbollsmatcher” eller ”magont”. I ett väl utvecklat nät ska man då få ”träffar” som beskriver det man är ute efter.

I rollen B1 gäller det att hitta ett bra jobb man trivs med och man får betalt för så mycket man vill ha. I den rollen måste man välja utbildning om man inte har någon man tycker räcker och då får man söka på utbildningar och lediga jobb.

I rollen B2 gäller det att göra jobbet bra, dvs man måste göra det på bästa sätt och på rätt tid. Vill man använda Internet för den här rollen får man söka på det yrke man valt och se om man kan få några tips om hur man bör göra. Arbetsgivarna bör tala om hur arbetet ska skötas och anställda och specialister och forskare kan komma med förslag till förbättring av arbetsrutinerna.

Rollen A2 är den verkligt svåra rollen : Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. Klassifika-tionssystemet som redovisas här är uppbyggt i första hand med hänsyn till rollen A2, men tillfredsställer automatiskt informationsbehoven i de andra rollerna eftersom man i rollen A2 behöver veta bland annat allt som man behöver veta i de andra rollerna. Det som man ytterligare behöver veta i rollen A2 är hur alla verksamheter påverkar varandra och behöver veta vad man ska sträva mot, dvs veta vilka verksamheter som behövs och hur de bör vara fördelade.

Information för rollen A2 kan man inte få genom att söka på ett enda ord utan man måste orientera sig i hela informationsutbudet. För att inte drunkna i all information måste man ha hjälp att få ordning på frågorna, och den hjälpen får man med det uppgjorda klassifikations-systemet för verksamheter.

DN LÖRDAG 14 JANUARI 2017

”För hållbar förändring: undvik Trumpfällorna”

Nu höjs röster, både från höger och vänster, att ta efter Donald Trumps kommunikationsstrategi. Men lärdomar från kommuni-kationsforskningen visar att detta har dåliga förutsättningar att leda till långsiktig förändring. I stället behöver vi skapa en sam-hällsdialog om visioner och färdvägar för det hållbara samhället, skriver tre miljöforskare.

I efterdyningarna efter det amerikanska presidentvalet, Brexit och högerpopulistiska partiers framgångar i Europa växer diskussionen i tv:s nyhetssändningar, i tidningarnas krönikor och på ledar- och de-battsidor om villkoren och uttrycksformerna för det offentliga samtalet – ett slags debatt om debatten. Här har man ofta fokuserat på proble-men kring det aggressiva tonläget på sociala medier.

Men i denna ”debatt om debatten” skönjer vi också framväxten av en annan argumentationslinje, som förespråkar att politiker och debattörer som värnar ett öppet och demokratiskt samhälle bör ta lärdom av kom-munikationsstrategier som Trump och andra populister använt sig av.

Efter det amerikanska presidentvalet har vi bland annat sett rubriker som ”Lär av Trump och SD – så vinner ni röster” (Aftonbladet 13/11) och ”Det kan vi lära av populisterna” (Expressen 9/11). Två argument finns i debatten: Dels att politiker och experter vinner på att appellera till väljarnas rädsla, dels att inspireras av populisternas förmåga att förenkla budskap.

Liknande argumentationslinjer ser vi också internationellt. Åtskilliga debattörer och analytiker understryker att två lärdomar från Trumps kampanj är att förenklade budskap, gärna i svart och vitt, och anspel-ningar på rädsla är effektiva strategier som bidrog till hans framgång (till exempel The Conversation 10/11, Business2community 7/11, The Coverage 10/11, Huffington Post 28/5, Slate 2/11, Vanguard 21/11).

Det kan mycket väl vara så att ett förenklat twittrande av negativa budskap är en framgångsrik strategi på kort sikt, om man med fram-gång menar att ta sig till Vita Huset eller Rosenbad. Men om man med framgång menar att skapa beredskap och stöd i ett öppet demokratiskt samhälle för en långsiktig socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar samhällsförändring, då visar forskningen på andra kommunikations-strategier:

1Rädsla fungerar sällan som konstruktiv drivkraft i det långa loppet. Budskap som är ämnade att framkalla rädsla kan initialt väcka medvetenhet om allvaret i frågan. Men kommunikation som under längre tid organiseras kring värstascenarion och katastrofbudskap riskerar att leda till bakslag. Snarare än att leda till motivation och handlingskraft kan det medföra uppgivenhet, likgiltighet och hand-lingsförlamning. Kartläggningar av forskningslitteraturen (till exempel Ballantyne, 2016, i Wileys Interdisciplinary Reviews: Climate Change, och Wibeck, 2014, i Environmental Education Research) visar snarare att konstruktiva, handlingsorienterade och lösningsinriktade budskap uppfattas som mera relevanta, användbara och engagemangsskapande.

Detta innebär inte att förminska allvaret i de utmaningar som såväl demokratin som klimatet står inför. Men skall vi nå en långsiktig förändring, långt bortom en eller annan mandatperiod, handlar det om att utveckla de hoppfulla och positiva berättelserna. Därför bör före-

trädare för det öppna och demokratiska samhället undvika frestelsen att anamma samma retoriska strategier och tonläge som rädslepopulis-men. Istället behöver vi mer av debatt kring hur vi i dessa turbulenta tider kan skapa ett mer dialoginriktat kommunikationsklimat som präglas av konstruktiva samtal kring visioner för ett hållbart och in-kluderande samhälle och vägar dit.

2 Trump-inspirerade kommunikationsmodeller utgår från att mottagarna, allmänheten, är passiva och manipuleras genom kommunikation. Ett återkommande argument uppmanar till att ”prata så folk förstår”. Detta uttryck signalerar att budskap måste förenklas för att människor ska kunna ta dem till sig. Vår forskning visar på motsatsen. I våra studier har vi låtit medborgare ur den så kallade ”allmänheten” delta i fokusgruppssamtal – fokuserade gruppintervjuer – kring komplexa, vetenskapsbaserade och ibland etiskt laddade miljö-frågor. Fokusgrupperna har genererat en rad kloka tankar och syn-punkter från samtalsdeltagare som vänt och vridit på frågorna och lyft fram olika viktiga och relevanta perspektiv med utgångspunkt från sina vardagserfarenheter. Detta trots att det handlat om frågor av kom-plicerad, ofta abstrakt, karaktär som de inte varit experter på. Liknande slutsatser kommer fram i internationella studier som använt grupp-baserade metoder som fokusgrupper, konsensuskonferenser, med-borgarpaneler och workshops för att studera medborgares förståelse av komplexa frågor kring exempelvis miljö, klimat eller ny teknik. Snarare än att förenkla budskapen gäller det alltså att hitta former för dialog som ger utrymme för människor att pröva, utveckla och ibland även ompröva sina argument.

3 Debatten om debatten riskerar att få en slagsida mot ett alltför ensidigt betonande av journalisters och politikers roll. Den senaste tiden har vi sett flera exempel på hur medieföreträdare rannsakat sin egen, sina kollegors och våra folkvaldas roll i det hårdnande debatt-

klimatet (se till exempel Aftonbladet 21/11: ”Vi måste skapa ett nytt samtal”).

Denna självreflektion är självfallet viktig. Men utöver detta menar vi att det är viktigt att tänka längre, att involvera fler aktörer i dialogen. I en tid med fundamentala vägval är det angeläget att vi hittar former för att på konstruktiva sätt samtala om framtiden, om vad som känneteck-nar ett gott och hållbart samhälle och vilka vägarna är för att nå dit.

En ursprungsbetydelse av ordet kommunikation är just ”ömsesi-digt utbyte”. Sådana utbyten av tankar och idéer behöver föras på många arenor och av många aktörer, och får inte bli en angelägenhet enbart för politiker och medier. Det goda och konstruktiva sam