Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre...

9
This article was downloaded by: [Columbia University] On: 06 October 2014, At: 08:09 Publisher: Taylor & Francis Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar Publication details, including instructions for authors and subscription information: http://www.tandfonline.com/loi/sgff19 Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.» Uno Sundelin Published online: 06 Jan 2010. To cite this article: Uno Sundelin (1922) Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.», Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 44:1-2, 174-180, DOI: 10.1080/11035892209442231 To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035892209442231 PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the “Content”) contained in the publications on our platform. However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make no representations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and views expressed in this publication are the opinions and views of the authors, and are not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Content should not be relied upon and should be independently verified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for any losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of the Content.

Transcript of Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre...

Page 1: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

This article was downloaded by: [Columbia University]On: 06 October 2014, At: 08:09Publisher: Taylor & FrancisInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH,UK

Geologiska Föreningen iStockholm FörhandlingarPublication details, including instructions for authorsand subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/sgff19

Svar på der Bertil Haldensinlägg med anlcdning avmin avhandling «Über diespätquartäre Geschichte ete.»Uno SundelinPublished online: 06 Jan 2010.

To cite this article: Uno Sundelin (1922) Svar på der Bertil Haldens inläggmed anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»,Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar, 44:1-2, 174-180, DOI:10.1080/11035892209442231

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/11035892209442231

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all theinformation (the “Content”) contained in the publications on our platform.However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make norepresentations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness,or suitability for any purpose of the Content. Any opinions and viewsexpressed in this publication are the opinions and views of the authors, andare not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of theContent should not be relied upon and should be independently verified withprimary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable for anylosses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages,and other liabilities whatsoever or howsoever caused arising directly orindirectly in connection with, in relation to or arising out of the use of theContent.

Page 2: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

This article may be used for research, teaching, and private study purposes.Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan,sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone isexpressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found athttp://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 3: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

174 GEOL. F ~ R E S . F ~ R I I A S D L . Bd 44. LI. 1? 0. 1920.

An mBlaaden ocli liritikcr.

d v

Us0 SUSIELIS.

Doktor 13. HALDES har i H. 5 Bd 43 av G. F. 17. diskutcrat och kriti- scrnt vissn punktcr i min 1919 publiccradc avhandling BUbcr die spat- quartiire Geschichte der IGistcngegenden btergiitlands und Smhlandsa. Huvudsakligcn riktar sig Haldcn mot en del uttalanden, vari jag liyllat en frbn hans egen avvikandc mening, mcdnn j a g bctriiffande nvhnndlingcn i nllmiinlict fbr crkznnandet att hava Df6rstitt att p i ett i stort sctt lyckat siitt knsta nytt ljus over svirtolkade lagcrfoljdcr sanit satta nivifariindrin- garna i samband mcd vegetationens utvccklinp.

Inliiggct motivcras av HALDESS oro, ntt vissn ininn villomeningar - d. v. s. frbn hans cgnn avviknnde - biirjat citeras i den gcologiska lit- tcraturen och gcnom att i t c r och 5ter anforas liota att sli igcnom. Iinnde inte dcnnn fnra forutsetts ocli i tid forcbyggts nv d:r HALDES? Eliuru det w r i t angeniimare far mig, om jag f i t t vcntilera dc ifrignvarandc spors- milen, n i r min avhandling utkom, och dc voro aktuclln far mig pS ctt annnt siitt an nu, dH hclt nndrn uppgiftcr upptaga min tid och mina tan- liar, vill jag e j undnndrn niig en diskussion, lielst dcnnn i vissn stycken, som HALDEN siigcr, ror sig om ,for forsticndct nv dc baltiska lasternas utvccklingsliistoria bctydclscfulla principiclln fr;gor>.

HALDES sk'inker min mcd ham egen iivercnsst'immandc tolkning av dc lcrlagrcn mcllanlngrandc sand- och grusskikten sitt obctingade gillnndc, men lian kan intc i a110 dcla min motivering. J3g har niimligcn anfijrt frinvaron av alla vittringsfcnomcn i och under sand- ocli grusskiktcn som ett stod mot oscillationstcoricn. Hi, foljcr en diskussion, hurdvida jag nied zvittringsfcnomcnp mcnat ~ g d - ellcr rostfirgning p5 grund av limo- nitbildningo d le r ~blckjordsbildningnr~. \'ad jag narmnst tordc haft i tan-

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 4: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

Ijd -I.$. n. 1-21 ASM\raLASI)EX OGII IiRITIIXH. 173,

var blckjordsbildningnr. Dd dessn, som HALDES sjiilv siigcr, 1iiro I;5ndn far ntt oftn vnrn mgcket resistentar, knn j a g verkligen ickc insc, ntt. jng begdtt ndgot fel gcnom ntt frarnhdlln deras frdnvnro som e t t stod gcnt- cnrot oscillntionstcorien. I Iinlrnnrsundstraktcn, diir transgression a r L- llncct forekommit, har jag inkttngit vissn fenomcn. som tordc rnra a t t ll;infarn till de niimnda vittringsforeteelscrna: blckfirgnd sand mcd sonder- fnllondc stcnnr (~knvclbacke”) under en mfkt ig litorinaavlngring. F r i n - ,nron as vittringsfijreteclscr var ju f- 5. cndast ett nv de ski l l jag anforde

I en nnnnn uppsnts (Om en stcndldersboplats r id litorinagriiusen i Ostcrgotland, Rig 1920) hnr jag dcssutom i vissa avsecn- den an utfiirlighrc motiverat min Bsikt..

IIururida HALDEN opponerar sig mot mit t frdn hononi hiimtndc nrgu- IIICDt, ntt frinvnron 3v c t t nndra snndskikt *Ji viss mdn* iiven talar mot. o,cillationstcorien, framgdr cj klort - jag fijrmodnr, ntt det icke f r mcnin- gcn. Vad som daremot f r tydligt, iir HALDESS missbel5tenlict nicd min 2polemiskn not* i iimnet. Som ct t uppmiirksnmt gmomlfsnnde nv dcnnil tor&! ge vid hnndcn, iir emellertid notcn i f r iga knnppast nvscdd a t t vara po]emisk utaii utgor fastmcr e t t nv mitt cget klnrhetsbchor fijrcstnrnt ut- rcdnndc nv fiirhdllnnden, sorn i HALDEXS frnmstiillning icke erhdllit e n for lnin bcgrinsade fnttningsgdrn lilnrgiirande formulcring. . Dct Hr ju ocksd majligt, a t t det finnes e n ellcr annnn, for vilkcn’ mitt lilla 1)d1ieknndc ickc sdsoni f6r HALDES innebiir Dsjiilrklara sakf6rhdllnnden$. H u r n u iin fSr- Ililler sig nied den snkcn, vnrc de t mig f j f r ran s t t viljn gora HALDES sir3118 stridig a t t hnS3 upptfckt, a t t distaln straJidgrusskikt kunna utcbli i en Ingcrfoljd! Som nv ordalydclscn ( ~ e s scheint a priori gcgcbcno . . .) i’ mitt uttalnndc framgir, var detta c n sak, som jag faun sjhlvklar’och a l l t d rills in tc kundc vnra fiircmdl for ndgra iirofulla upptiicktcr. Eftcrsorn snken eluellcrtid ickc iir pdpcliad , i dct snmmanfnttnndc knpitlet rornndc dessa frdgor i BALUESS arbetc utnn cndast finnes ornniimnd en p’assant i dcn spccielh delcn, linn upptiickten liitt nog forbiscs, ndgot som jng - f. 6. utan nlltfor stort skuldmedretande - bekinncr mig skyldig till.

IIALDES uppgcr i sin gradualnrhnndling L. G. i Bcrgsj6 s:n i Helsing- hnd till tminst 114 rn.a o; 11. H a n hiinvissr hiirvidlag (jiimtc till en din- toniacEtnbcl1 i avhendlingcn) till e n uppsnts i iimnet i G. F. F. 191G, yarest han niirmnrc rcdogor fijr sitt besthmningsf6rsok. Av dcnna uppsnts. f r amgh , a t t . emcdao HALDES icke funni t ndgra spir nv brnckvattensdia- tomnc6cr i cn t j f m , bcliigen 116 m. 5. h., mednn sddana - niimligen Mastogloia elliptica - sillsgnt iakttagits i en 500 m. diirifrdn nvliigsen tjiirn, .l~clHgcn 113 ni. 0. h., nnser han sig liunna fisera L. G . i trakten till “:a 114 111. o. 11.3 IIALDES fornrgar sig nu over, a t t jag vid ornniim- nandet (i indirekt form) av denna bcstiimning rdknt utclHrnnn D C : ~ D fmmf6r siffrnn 114. Eftcrsom cmellcrtid griinsen siigcs ligga .under 115 men over 113 m. o. h. (dessa siffror iiro iiven hos HALDES utan ndgot . ~ : n $ ) , kan dct ju txclias tiimligcn oviiscntligt,~ om siffran 11.1 f i r ct t 3c:a” ellcr c j i ssllsknp. Att intc diirfor nvses precis pi ccntimetern e l k millimetcrn 114 m.? iir ju en sjiilvklar sak. Xog tycks at t vi kundc finnn ndgrn viktignrc imncn far diskussion! - Att iiven JLastogEoia Sniifhii 2’. aniphicepiiala i cn n r grndnnlnvhnndlingens diatomac6listor uppgcs sdsom ssllsynt fijrckom- mande i tjiirnen & 113 m., brr tcr icke udden 2s rnin lilln h i t i k nngdcndc I~niplighetcn ntt liiggn iIfnsfog~oia-nrtcrna till grund far en fisering n r L. G .

oscillntionsteoricn.

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 5: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

P i G A X M ~ ~ L A S D E X O C l I IiRITIIiEB. [Jan.-Fcbr. 1!)~,

E j . lieller a t t . dintoniacccrnn ifrign till. art- .OCL indiiiclantal succcisivt nv- toga ornn clypcusgriinscn. . Jng vidlibller~ alltjiimt, ntt. det iir yttcrst sr i r t acl i vnnskligt ntt p i grundval n r de Iiiigsta, siillsynt upptriidandc Jlasfo. .gZoia-nrtcrnn faststiilln en ~IIistogIoid-litorinngriins (se. f. G. Iiinkre frnm). U.iL- DESS- mer sviirnnde uttryck amiiist 114 in* rijrnnde li6jdcn.n\- L. G. igrndunl: .nrhan3lingcn~tydcr'niiijIigen I+, dtt han sjiilv nuiiicr iir nbgot' osiikcr om saken. - . N i u metod .ntt, diir isoleringskontakten (I. I<.) frnmtfiider \itc i fiiltet, tngn fiir dintomnci.undcrsijlining avseddn' pror f r h det .bnltiskn 'scdiincntct, .omedelbart under kontnliten - , e j ioin IIALDES c t t gcnernlpror .frill lion: tnktzoncn, vnrigeiiom cnligt min mening i vissn fall en felbcstiinining kan tiinkas skc, p i grund ny a t t .en del singnre brachnttensformcr. sbsom just Xasfoolo ia eUiptica utigcr \-iirmetiden undantags~~s.'farekoniniit iircn i in. sjiinr - ger IIALDES nnledning ntt stiilln till mig, kuggfrdgan: i H u r knn SUXDELIS e~ct i t l igen -\-eta, Tar I. I<. l igger?~ Jag beliowr ci!dast kasta frbgnn i t c r till asin frnmstiillarc: IIur knn IIALDES dct? ' I IIALDESS .dunlnvlinndling s. 1 5 siiges niimligcn bl. a. att: ,Zagiitlgyftjang ,direkt i fa[ ! .tirsl:iZjbnra ocrc begriinsningsyfa itiotii eft biicken iir snnitidigt iitbiltlnd ; . .. Dess hontnkt mot orcrliggnnde sh-nttensgyttja, 'isolcringskontnktcn', mot- .svarar snnnolikt dcn tidpunkt, d i pnsspunktcn 1ib;jts iircr harets hiigmt- tcnsnirdn. Dcnnn . isolcring liar ocltsd medfikt cn foriindriog i scdimentn- tionen, cj blott mcd hiinsyn' till det mikroskopiskfi fossilinnehdllet utm .ocksii i mingn fnll ifr5gn 0111 ninkroskopisk bcsknffcnllct .ocli utsccndc. Lngungyttjornn iign jo s:"tlunda, som ocksb IIALDES frnnilibllit, oftn en liarakteristisl; gulgron cllcr grigr6n fiirg, under det ntt insjijgFttjnn e j siil- l n h . m c d , brunnktign firgngpnscr triirt Brerlngrar lngungyttjnn. En h t i g Niiddring i HALDESS grnduaInrIiindIing linr ocksi Bvertygnt mi& om, ntt IIALDES sjiilv oft9 - i orcrensstiimmelse nicd sitt nyss citcrhde attnlande i grndunlnrhnndlingen, men i motsnts till ~ n d som siiges i dct polemisks inliiggct - inlittngit en i fiiltct urskiljbnr griins mcllnn Ing~p- och insjo- gyttjan. - E n nnnnn snl; iir, ntt m n n naturligtvis c j med nigon nbsolut risshct 1;nn rctn, ntt dcn fijrmodnde I.' 1:. ocksi Hr den rcrklign. -Dcttn fb r givetvis den scnnre miliroskoperingen nrgiira. Hiirav liindrns emcllcrtid p i intct vis den i~r mig forordndc ocli anviitidn metodcns praktiskn till- 1Hmpning. Prortagning Iian ocli biir nnturligen ockid ske i 'siviil den f6r- modndc kontakten, som i gyttjnn diiriirer. Rislien ntt e j fi mcd dc yngstn bnltiskn scdimcntcn blir sdlundn ingcn - endast tillfiirlitlighcten blir storre. :ir nu dettn cn zcirculiis in clenionsfrandoy? - Att kontnkten understundoni iir Dmnskcrnd) kiinner jng riil. DA f i r . nnturligen den mikro- skopiskn nnnlyscn cnsnni f i l l2 utshget. I rcnlitcten, tror jag, h n HALDES ocli jag tilkimpnt tiimligcn lilinrtnt f6rfnringssiitt. \'ad jng emellertid i motsnts mot IIALDEX gjort giillandc ocli nlltjiimt ridhiller, iir det s. n. S.

principicllt oriktiga i ntt grundn ,litorinnSriins~bcstiiinningrar p H dintomnc6: utslnget i gcncrnlpror frdn isolcririgs.sliontaktcii. JIenar man med llitorintl- griinsn clypcusgriinscn, iir risscrligcn risken iircn enlist dcn IL iLmsska metoden s i gott som ingcn,. d i Cainpylodiseiis clypeiis s 3 r i t t kiint aldrig l e n t i v i m insj6nr. Om man i t c r mcd zlitoringriins~ nrser mastogloin- griinscn, finncs diir en riss risk? cftcrsom Jfnstogloia-nrter nv ifrbgnmrnnde slag antriiffnts iircn i otrirclalitiga insjijsj-ttjor.

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 6: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

l'ii

II;irlllell iir jng framnic \.id frJgnii 0111 litorinngriinscns identifiering rncd clyI,cusgr~lls clIc,r mnstogloin-griins cllcr ev. nicd ingcntlern. I praI;t ikcii svIICs 1 1 . 4 1 , ~ ~ ~ 11nc.i rdt dctnndrn nltcrnntivet, tcorctiskt iofer omfattar ]inn (jet sist llsm~dn. IT:in forniulcrnr niimligen - i Gvcrciisstiimmclsc me? ticiignrc FI:I'IZ JOSSOX - sin uppfiittning nr bcgrcppct L. G. sb: 2L. G. iir illorll e t t visst onirSdc tlcn i putidcn h,Sgst bel$gnn nirb, till rilkcn ~ n l t i k u l l l i i i t t , riiknat fr i i i dcn tidpunkt, dd dcss vattcnytn till fdljd clen postg~ncinln lnnds~11kningcn brngtcs i nil i"r nicd Atlnntcn, sil1111dn onrsett 1iuritri t ln raifnet i BalfiHicni rid deiina sin maxirninizn" Tar s;ff , b r g C / j eller .salt samt onvsctt, Iiururidn dcniin IiBgstn n i rb uppuitts tidi-

(s:,5oni i norrn och mcllcrsta Bdtikuni, tliir ingen siikcr siinkniiig ko11- staternts) cIIcr scnnrc (sSsom i siitlrii E~l t ik i im, t ~ i i r ifrignrnrniitlc strand- linje lldddcs rid siinkningens mnsiniuni*.

S i r idn den h ~ v d r u n n n iippfntlningen riirandc ustcrsjons iitvrcklings- llistorin i hurudsnk iir riktig, iir ju ingcnting aft nnrnirkn p6 dcnnn stand- I)ilnlits feoretiska beriittipndc. Som bclinnt liar cmcllcrtid nyligcii ( r l ~ ~ ~ y s 101;). gjorts giillandc, ntt Aiicglussjiin bcfiinnit sig i nird met1 rit)nlltcll. On1 sd tilliivcntyrs w r i t fallct, undras just var UALDES i cnliglict nicd sill definition rill liiggn L. G.?

lfen iiccn om tlcn niimndn uppfnttningcn ickc skullc ha n3gon grund fijr sig, torde e t t fiscrnndc n r L. G. i iivcrcnsstiimn~clsc med den Jons- ~on-Rnldcnsla definitioncn stotn p1 oiherstiglign prnktiska svdrighcter. Hur s k a ~ l man uiirnligcn inom den norrn ocli troligcn iiven mcllcrsta delen n r yirt Innd, diir mcd all siikcrhct ingen trnnsgrcssion nv L-hnvct fiireI<nm- mit ocli foljnktligcn ingn transgrcssionsvnllar c. 'd. kommit .till iitbiIcI- ning, Iiuni1a 1)vstHnimn en L. G. Boarsctt liuriirida vnttnct i Bnltikuni r id dennn sin masiniiniri m r siitt, briiclit ellcr snltn? 3Ied diatomaceernas hjiilp 1iir det intc rnrn rn6jligt. Till dcss HALDES Iiirt oss, hrir detta sk:d skc, Iiira vi betriiffandc den nr transgression cj drabbndc delen a r vdrt land rnrn hHnvisadc till den nv IIALDIS sjiilv liksom nv mig 0. 11.

anviindn metotlcn ntt siikn faststiilln dcn hSgstn niv:", rnrtill L-hnrets om hiickt vnttcn rittnandc orgnniSmcr nH - vnrc sig man Iicstiinimcr sig fijr JlasfogZoia-nrtcr cllcr Carnpylodiscus clypeus.

Som nr dct sagdn tor& frnmgitt, orerensstiimmcr HALDESS identi- fiering n r mastogloingrinsen med litorinagriinscn niippeligen med hans teoretiskn stindpunkt i frigan. i'idarc finncs en mijjlighet till feibe- stiirnning a r mnstogloiagriinsen, p i grund nv a t t ifrigarnrande Jfasfogloia- artcr under riirmctiden fijreliommit siren i rissn insjonr (Atminstone om man anrinder UALDESS rgcnerniprormetodr). Och slutligcn iir, snni jag yipeknt, och son1 jag cj knn finnn a t t HALDES rcdcrlagt, el1 fisering a r mastogloiagriinsen p3 grund nv illasfogloia-nrtcrnns oanscnlighet ocli fitalig- hct i de baltiskn nvlagripgnrnn H hijgre nirAcr myckct ymlsklig.

Att dircmot e n clypcusgriins i allmiinlict utan sririghct kan faststiillas medgivcs iircn av HALDES. N i n identifierin:: nv clypcusgriinscn ocli lito- rinngrsnsen fdrklarns emcllcrtiil r a m mindre vctcns1;aplig iin HALDESS identifiering nv mastogloingriins ocli litorinagriins. - Xtt dc p5 hijgre nivbcr $11 Cmnpylotliscus clypcz(s upptriidandc 3fasfo~loia~artecna, niir dc triffas i Laltiskn nvlngringnr, rcrkligen angc, a t t briickt vnttcii bGrjat upp- --_

Iinrs. av niig. 1?--L.?OziO. G. I.: F. 1922.

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 7: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

l i S . \ S ~ I i I , . \ X ~ l : S O C I I I<l:IT[l<Rli. [J:in.-Fc!l)r. 1922.

koiiimn i ~ < a ~ t i k u n i , iir ju nilgot, som jag sjiiIr frtiiiiIiSIIit (Ubcr die spit- quartiirc ctc. s. 207). Jng tillskrircr dem lilisont rdic nun \-crscIi\ri1,- dcnde Bzinotin Clerci und die nun nuftrctendc A'ifscliia scalaris') c t t orer. ZAngsstndium mcllnn hnc~Iuss j6n oel: Litorinnhavet. - Arcn om minilll;. siffran fijr Cainyylodiscits cTypw5' snltkrnr miltiinda siinriirc li6r siittns till 1 zit till pro miIIc,' arspeglar cIypcusfIorans fiirsta upptriidnndc tyd. ligcn liknfullt den fijrstn inrniidringen nr cri cgcntlig litorinnl florn, som >)CainpyZodiscus clypciis so gut \vie iihcrnll dicjcnigc Brnck\rassernrt ist, dic - nbgeselien Yon den Jfasfogloien - a m hijclistcn rciclita (I. c. s. 203). Uiidcr clgpeusgriinsen triiffns tliircntot vnnligen nicd cns ctt flcrtnl autlrn rcrlrlign brack~nttcnsdintomnc~cr, oftn i stor indivitlriketlom, visandc ntt B~ltiliti1ii nu blirit c t t inhnr nied brickt rntten.

Jag rdgnr tro, a t t mitt fiscrntide n v det egcntlign Litorinnltnrcts inl)rott till clypeusflornns upptriidnndc (med klnrt nngirandc n r a t t cn Iie,oyll. nnndc snltninpsprocess dessf6rinnnii ljiirjnt) iir fullt u t likn ~~te~tsl;nl)li,ot oclt riilgrundnt son1 KILDESS :"lsil;t. a t t snntnt;~ hnv liar tngit sin b&-- j an i ocli mcd dc sporndiskt upptriiclandc Jfasiog~oia-3rtcriin. Dctta 5; mycket mcr som RALDCSS nv bcgynnniidc sHltn Iinrditeriscr~tlc 7 prnIitisl<n Litorinaliavs niippeligcn Iinn h n gjort s i t t intriidc snmtidigt som hans - litrninstonc inom Bnltikums -nordlign dclar - till en biji jnn utnri trivcl fullstiindigt firska btcorctiska LitorinahavD.

Undcr dct ntt HALDES finncr dct ~ i i 1 d j i r r t , av mig at t identifiers clypeusgriins med litorinogriins, nntager hnn, ntt isohscriin f6r fijrstniirnnda grzns, i stiillet amarhcrn nngorlunda synltrona strandlinjer f r i n tidcn fijr siinkningcns masirnuma. Dcttn antngnndc grundnr hnn p B det forltbllandet, :itt clypeusfloran, enligt vnd jng ( z p i soni dct viII spins goda grunder~) gjort sonnolikt, inv:intlrnt e j s3 I3ng tid f6rc litorinasiinkningens mnsimuni. I k t t n IIAT,I)ESS nntngnndc syncs cmellertid uiig riil djiirrt, ocli jng nnfijr i min avliandling skiil, sorn tala mot c n stdnu tollming. Den starlit stcg- radc grndicntcn i isobassystemet X om Vdstcrvikstrnktcn farmodas niim- ligcn av mig till en riss grad f h sin f6rlrlaring av den Inndhijjning, som hHr fijrsiggitt undcr tiden mellan clypcusgriiiiscns utbildning ocli litorins- transgressionens mnsimum i sijder. Dcnna min fijrmodnn hnr nyligen iqq)tagits nr RAaIs.ts (G. F. F. 1020 s. 256) sdsom dcn cv. fijrklnringcn iircn till motsrarandc egcndomligltct i InntlI~ijjni~igsgrntlic~itcn i trnktcrns iistcr om Ostersjijn.'

ITAbDESS bctygnndc nv sin ngnostiska s t h d p u n k t rijrnndc Ors2IiCU till pollcnfijrskjutningcii kring isolcringsliontaktcn, samtidigt som grundrnlen f i r mitt tollrningsfijrsiik: ckblandskogcns loknlt gynnadc stiillning i Irust- zoncrna, mcdgires vnrn ,en myclict regclbundet Aterkoinmonde, f6rctcclsc, gcr mig ickc anledning till nigm kommentarcr.

Det nv mig Bberopnde arbetct Hr ej tillgangligt f i r mig, och jag knu dlrfijr e j LT-

g i h , om jag st8tt mig p i de a\- Irarms fiirmodade sakuppgifterna eller nlgra nndra. Eftersoni jag omi?jli,oen knn vetn, Tad HALDES Ssyftar nied sitt fa1 on1 min >lie-

I lai idl in~ nv de fossila diatomncfernn,, kan jng natiirligtvis ej ing5 pS nsgot egentligt sraroin8l i snken. At t ett eller nnnat skriv- eller tryckfel knn firekomma (nlsom b+ tr8Rinde det 1iitt genouiskldade fallet nied C'luPfoccrns seiracnnthzoii) iir nntnrligt och nlgot, som jag firmodar a w n I I A L D ~ S ililand rlkat u t fiir. E l k kan det rara plnrnlisfornien ~ J ~ m t o , q l o i e n ~ rlkr knnske mitt fijrfnrande ntt stnra samtliga Intinskn :irtnnnin, met1 undnlitag av dem, soni utg6ras t iv perronnatiin, t i i d litcn bcgynne1acbo~- stnv, son1 rlckt II.\T.I)ETS missling?

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 8: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

1 1 ~ 44. 11. 1-2.1 AXNXLAKDES OCII KRTTIKER. 179

~ 1 ~ 1 t l i g C ~ i Ieverernr HALDES en liten Intnlj, riktnd niot niinn uttalniidcn i fr;gnn om sjijnrnns igenviisning ocli vnttenstindets sekuliira riislingnr i desnnlma. Dcii uppmiirksnmhct, H A L D E S i sitt inliigg Sgnnr dessn frbgor,

ickc i nigon som liclst propoition till det utrymme, samnin frigor bcrctts i min uppsnts (2 sidor nr e t t 10-tnl). Den knnppliiindiga beliond- lingen i niin frnmstiillning lindc sin g r i d dcls diiri, a t t vissn andrn spijrs-’ lnil - sisom OstersjGns nivdf6riindringnr ocli dc~r su1)fossiln viistviirldcns rclntjoilcr till Inndhojningsstadicrnn - i hiigrc grad f ingat mi t t intrcsse, dcls bter diiri a t t niojliglietcrna ntt mcd Icdning nv strnndkiirrens ocIi -nlossnrnns strntigrnfi utrijnn vnttenst5ndets viislingnr i sjonrnn p i grund nv i nrhandlingcn ( s . 233) meddelade omstiindiglictcr IiBr roro vidn min- drc, $11 fnllet w r i t med dc storn inlnndssjijnr. j ag tidigarc bclinndlnt. I ;i~ercnsstiimrnelsc liiirmetl liar j a g cndnst uttnlnt mig i tiimliycn allniiinnn ordnlag om, i vilken riktninq minn crf:irenlicter pelin.

nl. a. rBnder sig HALDCS mot, ntt j3g i liklict nicd L. Y. POST nlirniier ~~gnocnr icc tumtorven bland telmntiskn torrslng. At t %wgocaricetunitorv 3~ rotfilttyp” knn bildas gungflynrtnt spec. i Ii6glandssj6nr ocli knsttrnktens vindsk~ddadc sm5 bnssiinger f6rneliar jag cj. Diircmot delnr j3g ingnlundn IIALDESS uppfnttning, a t t dylik torv Dnldrig bildns telmatiskt rid sjonrs jgenvBsningP. Dct synes mig ocksb d g o t egcndomligt, a t t IIAL1)E.V s5 kntegoriskt avvisnr tnnken, ntt rden relntivt svngt liuniifierndc mngnocnricc- tumtorren nv rotfilttyp) s1;ulle kunnn rnra nv tclmntiskt ursprung, niir han ssmtidigt, sdsorn av fortsiittningcn frnmgir. riiknar den genom iiverghngs- former nicd den form ntnn tvivel forbundnn kiirrdprtndc magnocnritcetum- torvcn till telmntiskn bildningnr. - F. 6. inskriinkcr jag mig till en Iiiin- visning dcls till vnd j a g i dennn snk tidigarc nnf6rt (G. F. F. 1916 s. S1 ff.), dcls till V. POSTS ocli IIALUCSS diskussion i iimnet (G. F. F. 11120 s . 55).

Xin dsikt, a t t e t t ldgt rnttcnstdnd r i t t iiwn i kusttrnktcns sj%r under viirmetidcn, grundar sig ickc blott p i liiget a\- tclmntiska t o r d a g av olika beskaffcnhet, sisom de iivcn nv HALDES som tclmntislia uppfnttade >,hog- huinifieradc, kiirrdyartndc bildningnrnn, rilkns modcrformationer tydligcn myckct riil kunna \-am ma,onocaricctaT, utan ock p k farekomsten nv semi- tcrrestridi ocli terrestrisk torr (01iIia slag nr skogstorv) snuf nbnorm nic- drigen Nivcnus in den Secbcclicn, teiliveisc auf fester Tonunterlagc untcr den natiirliclien Pnashijlicn~. I iundc dct intc rniijiigcn bcteckiias som ct t litct ~cgentlomligt siitt att citcrn, a t t alldelcs forbigi dcnnn f6r den nr-. hndlnde frsgnn ingalunda oriisentliga pnssus?

p A t t sjSars igenviixning mcd friikcntorv iir en fiircteclsc, som framfiirnllt iir knuten till det nordislia, rclntivt humida klimatet. Lr ju ndgot som brn stiimmcr mcd niin inkttngelsc, a t t dennn igcnrssningstyp w r i t rcl. \ anlig niider dc t fuktiga och jiimforclsevis ks.lign ~prirnat lnnt iska~ skcdet. Xvcn om dcnnn igenviisningstyps fiirsvinnnndc (dettn Br viil IEALDESS tnnkegkng) ulirmnst skullc sammnnhiingn med dct kylign klimntcts uppliijrande, f6r- €has dock e j diirav frdnrnron nndcr den f6ljnnde tidcn nv den normnln igcnriisningstyp, som inledcs gcnoin vnss eIIar siir. Sidan igcnviiuninc forcliommer dennn dng i niinga sjonr iiven i lausttraktcn.

Jag ber fd pkpcka, ntt tolkninqcn nv de ~ofijrmedIndc9 igcnviisnings- kontnktcrna sksom tydandc p i torrt ocli vnrnit klimat, rattenniinskning i sjijarnn ocIi hnstig igenyiisning gcnom tclmntiskn riistsnniIiiilIen ickc cmn-

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014

Page 9: Svar på der Bertil Haldens inlägg med anlcdning av min avhandling «Über die spätquartäre Geschichte ete.»

A S J I ~ i L . l S D C S OCII KRlTIKER. [Jnn.-I?ebr. -... 1so nernr f r h mig utnn frhn L. V. POST, som iiven nv mig bberopns. A,. HALDESS frnmstiilluing knn mnn namligen fA den uppfattningcn, nit jag Yore upphovsmnnnen till niimnda tolkning. Xrns den, som Bras b6r! - LHt mig fb erinrn inin riin HALDES om, Iiuru vi gemensnmt linft n6jet n t t iinder d:r v. PosTs lcdning studern phgbende igcnviisning a\* ifrigava- randc slag r i d 'l'Hkerns strandcr shsom en foljd av dess siinkning. Det iir ju c t t niiraliggande nnalogislut, att denna igenriisningstyp iircn i gin,ona tidcr uppkommit i .samband mod vattenminskning i sjonrnn. Xen det syncs mig Iiimpligt, a t t HALDES fortsiitter diskussioncn riirnndc denna snk med d:r v. POST. - Dct diir om Pstilistisk arts sknll jag diiremot iiitc Yarn oartig nog a t t vidarebefordrn utnn f i r viil 1i4111a till godo nied for egcn del.

NH dct till sist tillhtas rnig uttnla min hijga tankc om HALDESS vnrdc- fulln insnts siirskilt rornndc de mnrins scdimcntens Mdningshistoria ocll klnssifikntion. Hans nrheten komma utnn tvivel ntt i htskillign nvscenden bIi grundliggandc for kommnnde forsliningar p b dessa omrbden. Vid ut- arbetandct nv min nvhandling hnr jag ocks3 haft riitt stort gagn 3~ HAL- DESS just publicerndc nrbetsresultat fr3n Hiilsinglnnd.' J u s t ernedan nrbetsfiiltct iir rcl. nytt och obenrbctnt, iiro emellcrtid nnturligen ickc HALDESS vnre sig mctoder ellcr rcsultnt (likn litct som mina cgna) hijjda ijvcr diskussion, ocli det tordc ocksh vnrn tiimligen sjiilvklart, a t t olika h i k t c r skoh giirn sig giillandc.

Fnlun i dccem3ber 1921.

Ytterligare ott par ord

0111 d:r U. Siuidelins avliaadling: BUber die spiitqnnrtiire Gescliiclite ctc.3

Av

BERTIL E. HALDES.

Ehuru d:r SUSDELIXS svar ph min kritik, son1 ju sjiilv till stor del vnr nvsedd som c t t bemijtnnde av SUNDELTXS anmiirkningar mot mig, i hiigrc grad utgiir prov p i ordrik retorik i n fijrsijk till snkligt bcmiitandc, tordc Knnu nbgra ord i dessa frhgor varn ntt tilliiggn frhn min sida.

Jag liar opponernt - ocli opponcrnr alltfort - mot en dcl a r d:r SUS- DELISS arbctsmetodcr. Hiiri rill jag inriikna icke minst SUKDELIXS siitt

XBjligen Bverskattar dock TIXLDES i nSgon mzn sitt arbetes inflytando pb inin nndersBkning att dBma av ett uttnlande i eit disknssionsinlagg, refererat i G . F. F. 1920, s. 2%. De filtarbeteo, som liggn bnkom min avhnndliog hava namligen g5tt jamsides ined H.ir,DEss arbeten i IIalsingland och voro i hnritdsak avdatade sommnren 1916. Senare ha endast nSgra kompletteringar'skett. Det ar sSlnnda mindro med hansyn till arbetsmetoder tin betriiffande v i s a synpunkter vid avhandiingens ntarbetande (spec. rSrande uppkomsten av vissa baltiska sediment), snni jag st ir i tacksamhetssknld till Ir,\\r.nnes.

Dow

nloa

ded

by [

Col

umbi

a U

nive

rsity

] at

08:

09 0

6 O

ctob

er 2

014