Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga...
Transcript of Statistik om barn och unga · 4 Andel barn med övervikt eller fetma SCB har genom sina årliga...
1
Barnombudsmannen analyserar
Senast uppdaterad 2016-03-23
Statistik om barn och unga
Bästa möjliga hälsa
2
Innehållsförteckning Bästa möjliga hälsa ................................................................................................. 3
Andel barn med övervikt eller fetma ................................................................... 4 Spädbarnsdödlighet ............................................................................................ 6 Andel barn med låg födelsevikt ........................................................................... 8 Andel kariesfria barn ......................................................................................... 10 Andel barn som tycker att de har bra hälsa ...................................................... 12 Andel barn med psykiska besvär ...................................................................... 14 Andel barn med psykosomatiska besvär .......................................................... 16 Andel barn som dricker alkohol varje månad.................................................... 18 Andel barn som röker eller snusar .................................................................... 20 Andel elever som någon gång använt narkotika .............................................. 22 Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna ............................... 24 Sammanfattande analys ................................................................................... 25 Källor ................................................................................................................. 26 Läs mer ............................................................................................................. 26 Begreppsförklaring ............................................................................................ 26 Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator .............. 27
3
Bästa möjliga hälsa
Varje barn har rätt till liv och utveckling. Det innefattar bästa uppnåeliga hälsa, rätt till
sjukvård och rehabilitering, och rätt till en säker och utvecklande fysisk miljö.
Rättigheterna finns framförallt uttryckta i artiklarna 24 och 31 i FN:s konvention om
barnets rättigheter (barnkonventionen).
Indikatorerna på målområde 2, bästa möjliga hälsa, innefattar barns och ungas fysiska
och psykiska hälsa, tandhälsa och barns användning av alkohol, narkotika och tobak.
4
Andel barn med övervikt eller fetma
SCB har genom sina årliga undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF)
ställt ett stort antal frågor till vuxna och barn, bland annat om vikt och längd. Indikatorn
visar andelen barn mellan 16 och 17 år med övervikt eller fetma.1
Andel barn med övervikt eller fetma
Procent
Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB
År 2013/14 hade 11 procent av 16–17-åringarna övervikt eller fetma. Det är inga större
skillnader mellan pojkar och flickor. Under den senaste femårsperioden har det inte skett
några större förändringar i andelen med övervikt eller fetma. På längre sikt har det
däremot förekommit en ökning av andelen barn med övervikt eller fetma. År 1980/81 var
andelen med övervikt eller fetma 4 procent.
1 Gränserna för övervikt och fetma är baserade på BMI (Body Mass Index) och har definierats av forskaren Cole med
kollegor (Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity
worldwide: international survey. BMJ 2000;32(7244): 1240-3).
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Flickor
Pojkar
Riket
5
Andel barn med övervikt eller fetma
2013/14
Procent Felmarginal
(±)
Alla 11 4
Kön
Flickor 9 5
Pojkar 13 6
Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC), SCB
6
Spädbarnsdödlighet
SCB har genom Registret över totalbefolkningen (RTB) uppgifter om födda och avlidna
individer. Indikatorn visar hur många barn under 1 år per 1 000 levande födda som dör
under ett kalenderår.
Omkring hälften av alla barn som dör varje år är yngre än ett år gamla. De första
levnadsdagarna är mest riskfyllda i ett barns liv, ungefär en fjärdedel av alla barn som
avlider dör under de fem första dagarna efter födseln.2
Spädbarnsdödligheten har minskat under hela 1900-talet men planade ut under slutet av
1990-talet. Under de senaste tio åren har spädbarnsdödligheten varierat mellan 2,1 och
3,1 barn per 1 000 födda. År 2011 var spädbarnsdödligheten som lägst (2,1 barn per
1 000).
I ett historiskt perspektiv har spädbarnsdödligheten varit högre bland pojkar än bland
flickor, men skillnaderna har minskat. År 2015 dog 2,1 av 1 000 flickor och 2,8 av 1 000
pojkar.
Spädbarnsdödlighet
Antal per 1000
Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB
2 Barnombudsmannen. Upp till 18, 2010.
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
200
1900 1920 1940 1960 1980 2000
Flickor
Pojkar
Riket
7
Spädbarnsdödlighet
2014
Antal
per
1000
Alla 2,5
Kön
Flickor 2,1
Pojkar 2,8
Källa: Max18, Registret över totalbefolkningen (RTB), SCB
8
Andel barn med låg födelsevikt
Socialstyrelsen har genom medicinska födelseregistret uppgifter om barn med låg
födelsevikt. Indikatorn visar hur många barn som föds med låg födelsevikt efter
fullgången graviditet.3 Definitionen på låg födelsevikt är mindre än 2 500 gram. Andelen
barn som föds med låg vikt har minskat sedan 1970-talet då som mest 17,2 barn per
1 000 föddes med låg vikt. Sedan 1990-talet har andelen varit relativt oförändrad då
mellan 10 och 13 barn per 1 000 har fötts med låg vikt.
Andel barn med låg födelsevikt
Antal per 1000
Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen
Det är en högre andel flickor än pojkar som har låg födelsevikt. Det finns även skillnader
när det gäller moderns födelseland. Andelen barn med låg födelsevikt är högre när
modern är född i ett land utanför Norden.
3 Fullgången graviditet definieras som 37 veckor eller mer. Enbart enkelbörder inkluderas.
0
5
10
15
20
25
Flickor
Pojkar
Riket
0
5
10
15
20
25
Flickor
Pojkar
Riket
9
Andel barn med låg födelsevikt
2015
Antal
per
1000
Alla 12,7
Kön
Flickor 14,9
Pojkar 10,5
Moderns födelseland
Sverige 11
Övriga Norden 11,4
Andra länder 16,5
Källa: Max18, Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen
10
Andel kariesfria barn
Indikatorn visar hur stor andel barn som är kariesfria i åldrarna 3, 6 och 12 år.
Uppgifterna samlas in av Socialstyrelsen genom en enkät till de olika
huvudmannaområdena.4
Andel kariesfria barn (6 år)
Procent
Källa: Max18, Socialstyrelsen
Barns tandhälsa utvecklades positivt under många år fram till omkring år 2000 då den
förblev oförändrad under några år för att sedan förbättras ytterligare under åren 2005–
2011. Vid det senaste mätåret, 2014, var 76 procent av 6-åringarna kariesfria.
Sverige närmar sig därmed Världshälsoorganisationens (WHO) mål att 80 procent av
sexåringarna ska vara kariesfria år 2020.5 Flickorna ligger något närmare målbilden än
pojkarna, 77 procent jämfört med 76 procent var kariesfria under 2014. I den äldsta
åldersgruppen är förhållandet omvänt och pojkarna är i något högre utsträckning än
flickorna kariesfria. Bland treåringarna är 96 procent av både flickor och pojkar kariesfria.
Ju yngre barn, desto friskare tänder.
4 Landstingen är huvudmän. Sverige har 20 landsting. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men
betecknas som regioner då de har ett utvidgat ansvar för regional utveckling. Gotland är kommun med
landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar med rätt att kalla sig region. Tillsammans med Gotland blir det 21
enheter. 5 Barnombudsmannen. Upp till 18, 2010.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
2010 2011 2012 2013 2014
Flickor 6 år
Pojkar 6 år
Riket 6 år
11
Andel kariesfria barn
2014
Procent
Alla
76
Flickor, 3 år 96
Pojkar, 3 år 95
Flickor, 6 år 77
Pojkar, 6 år 76
Flickor, 12 år 66
Pojkar, 12 år 69
Källa: Max18, Socialstyrelsen
12
Andel barn som tycker att de har bra hälsa
Folkhälsomyndigheten frågar barn om hur de upplever sin egen hälsa i undersökningen
Skolbarns hälsovanor. De barn som svarat ”bra” eller ”mycket bra” på frågan ”Hur tycker
du att din hälsa är?” har klassificerats som att de upplever sin hälsa som bra.
Undersökningen genomförs i årskurs 5, 7 och 9 vart fjärde år.
Indikatorn speglar både barns faktiska hälsa, och vilka förväntningar de har på sin hälsa.
Hur barn upplever sin egen hälsa omfattar mer än den fysiska hälsan, så som socialt
välmående och psykisk hälsa. Indikatorn är därmed direkt relaterad till
Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ”ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom”.6
Andel barn som tycker att de har bra hälsa år 2013/2014
Procent
Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten
Drygt nio av tio barn tycker att deras hälsa är bra. Det är vanligare att yngre barn och
pojkar tycker att de har bra hälsa. Det finns inga nämnvärda skillnader mellan barn som
är utrikes födda eller födda i Sverige. Däremot upplever barn till ensamstående föräldrar
och barn med funktionsnedsättning sin hälsa som sämre.
6 Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10. Statens folkhälsoinstitut (FHI). 2011
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Åk 5 Åk 7 Åk 9
Flickor
Pojkar
Riket
13
Andel barn som tycker att de har bra hälsa
2013/14
Procent Felmarginal
Alla 91 -0 +1
Kön
Flickor 89 -1 +1
Pojkar 93 -1 +1
Årskurs
Åk 5 96 -1 +1
Åk 7 90 -2 +1
Åk 9 88 -1 +1
Familjetyp
Ensamstående föräldrar 88 -3 +3
Båda ursprungliga föräldrar 93 -1 +1
Växelvis boende 90 -3 +2
Mest med ena föräldern 84 -2+3
Födelseland
Utrikes född 92 -2 +2
Född i Sverige 91 -0 +1
Funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning 86 -2+1
Övriga barn 93 -1 +0
Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen. Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten
14
Andel barn med psykiska besvär
SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn
mellan 10 och 18 år om de har psykiska besvär. Frågorna som ställs är (från och med år
2013) ”Hur ofta är du spänd och nervös?”, ”Hur ofta känner du dig ledsen eller nere?” och
”Hur ofta känner du dig sur och irriterad?” De barn som svarat ”För det mesta” eller
”Ganska ofta” på minst två av frågorna anses ha psykiska besvär.
År 2013/14 hade vart tionde barn psykiska besvär (15 procent av flickorna och 7 procent
av pojkarna). Psykiska besvär är vanligare bland flickor än bland pojkar i alla
åldersgrupper och hos äldre barn. Psykiska besvär är vanligast hos de äldsta flickorna,
där andelen är 19 procent. Skillnader i psykisk hälsa utifrån antal syskon och föräldrarnas
utbildningsnivå är däremot mycket små. .
Andel barn med psykiska besvär 2013/14
Procent
Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB
0
5
10
15
20
25
30
35
40
10-12 år 13-15 år 16-18 år
Flickor
Pojkar
Riket
15
Andel barn med psykiska besvär
2013/14
Procent Felmarginal
(±)
Alla 10 2
Kön
Flickor 15 3
Pojkar 7 2
Ålder
10-12 år 7 2
13-15 år 11 3
16-18 år 13 4
Årskurs
Åk 4-6 6 2
Åk 7-9 13 4
Gymnasiet 12 4
Familjetyp
Ensamstående föräldrar 16 6
Sammanboende föräldrar 9 2
Antal syskon
Inga hemmaboende syskon 10 4
Ett hemmaboende syskon 9 3
Två eller flera hemmaboende syskon 12 3
Föräldrarnas utbildningsnivå
Högst gymnasial 11 3
Eftergymnasial 10 2
Utländsk/svensk bakgrund
Utländsk bakgrund 13 5
Svensk bakgrund 10 2
Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB
. = Uppgift finns ej på grund av sekretess Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av Barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB
16
Andel barn med psykosomatiska besvär
SCB har genom sina årliga undersökningar av barns levnadsförhållanden frågat barn
mellan 10 och 18 år om de upplever olika psykosomatiska besvär. Definitionen av att ha
psykosomatiska besvär är här att minst en gång i veckan ha minst två av följande besvär:
huvudvärk, ont i magen och svårt att somna.
Andel barn med psykosomatiska besvär 2013/2014
Procent
Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB
Vart femte barn mellan 10 och 18 år hade psykosomatiska besvär 2013/14 (27 procent
av flickorna och 16 procent av pojkarna). Andelen är ungefär densamma som tidigare
mätår. I alla åldersgrupper har fler flickor än pojkar psykosomatiska besvär.
Psykosomatiska besvär är vanligast bland flickor i åldern 16-18 år, där andelen är 33
procent (jämfört med 19 procent av pojkarna i samma ålder).
0
5
10
15
20
25
30
35
40
10-12 år 13-15 år 16-18 år
Flickor
Pojkar
Riket
17
Andel barn med psykosomatiska besvär
2013/14
Procent Felmarginal
(±)
Alla 21 2
Kön
Flickor 27 4
Pojkar 16 3
Ålder
10-12 år 16 3
13-15 år 23 4
16-18 år 25 4
Årskurs
Åk 4-6 14 3
Åk 7-9 26 4
Gymnasiet 24 5
Familjetyp
Ensamstående föräldrar 26 7
Sammanboende föräldrar 20 2
Antal syskon
Inga hemmaboende syskon 24 6
Ett hemmaboende syskon 22 4
Två eller flera hemmaboende syskon 19 4
Föräldrarnas utbildningsnivå
Högst gymnasial 21 4
Eftergymnasial 21 3
Socioekonomisk grupp7
Arbetarhushåll 19 5
Tjänstemannahushåll 17 3
Företagarhushåll 23 6
Utländsk/svensk bakgrund
Utländsk bakgrund 23 6
Svensk bakgrund 21 3
. = Uppgift finns ej på av grund sekretess eller för få observationer i gruppen. Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Källa: Max18, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB
7 Uppgifter från 2011/12
18
Andel barn som dricker alkohol varje månad
Folkhälsomyndigheten har genom sin undersökning ”Skolbarns hälsovanor” frågat elever
i årskurs 7 och 9 om deras alkoholvanor. Indikatorn visar andelen ungdomar som svarat
”Varje månad eller oftare” på frågan ”Hur ofta dricker du alkohol nuförtiden, som t.ex. vin,
sprit, öl, cider eller alkoläsk?”.
Andel barn som anger att de dricker alkohol varje månad har minskat sedan frågan
ställdes för första gången 1989/90. Då var det dessutom en högre andel pojkar än flickor
som drack alkohol i denna omfattning, medan det i 2013/14 års undersökning inte råder
några nämnvärda skillnader mellan könen.
Andelen barn som dricker alkohol varje månad är högre bland de äldre barnen än de
yngre, (16 procent i årkurs 9 jämfört med sex procent i årskurs 7). Det är något vanligare
att dricka alkohol bland barn med en funktionsnedsättning i förhållande till övriga barn (14
procent respektive 10 procent). Det råder inga faktiska skillnader i alkoholkonsumtion när
man jämför barn utifrån svensk eller utländsk bakgrund eller familjetyp.
Andel barn som dricker alkohol varje månad
Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Pojkar åk 7
Flickor åk 7
Pojkar åk 9
Flickor åk 9
19
Andel barn som dricker alkohol varje månad
2013/14
Procent Felmarginal
Alla 11 -1 +1
Kön
Flickor 11 -1 +2
Pojkar 11 -1 +1
Årskurs
Åk 7 6 -1 +1
Åk 9 16 -2 +1
Familjetyp
Ensamstående föräldrar 12 -2 +4
Båda ursprungliga föräldrar 10 -1 +1
Växelvis boende 13 -3 +3
Mest med ena föräldern 15 -3 +3
Födelseland
Född i Sverige 11 -1 +1
Utrikes född 12 -2 +3
Funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning 14 -2 +2
Övriga barn 10 -1 +1
Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen.
Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten
20
Andel barn som röker eller snusar
Folkhälsomyndigheten har i sin undersökning ”Skolbarns hälsovanor” frågat elever i
årskurs 7 och 9 hur ofta de röker och snusar. De som har svarat att de röker eller snusar
varje dag, minst en gång i veckan men mindre än varje dag eller mindre än en gång i
veckan har klassificerats som rökare respektive snusare.
Det är vanligare att röka än att snusa. Pojkarna snusar i större utsträckning än flickorna.
Det är också något vanligare att röka och snusa bland de äldre barnen i årskurs 9 samt
bland barn med en funktionsnedsättning. Andelen är också högre bland barn till
ensamstående föräldrar. Andelen barn som röker har varit relativt oförändrad över tid,
men med en viss nedgång sedan 1997/98. Andelen som röker och/eller snusar har
minskat sedan 2001/02.
Andel barn som röker eller snusar
Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Pojkar röker
Flickor röker
Pojkar snusar
Flickor snusar
21
Andel barn som röker eller snusar
2013/14
Procent Felmarginal
Alla 9 -1 +0
Kön
Flickor 9 -1 +1
Pojkar 8 -1 +2
Årskurs
Åk 7 4 -1 +0
Åk 9 13 -1 +1
Familjetyp
Ensamstående föräldrar 12 -3 +4
Båda ursprungliga föräldrar 7 -1 +1
Växelvis boende 7 -2 +3
Mest med ena föräldern 13 -3 +3
Födelseland
Född i Sverige 9 -1 +0
Utrikes född 8 -2 +3
Funktionsnedsättning
Barn med funktionsnedsättning 12 -2 +2
Övriga barn 8 -1 +1
Felmarginal används för urvalsundersökningar och anger inom vilket intervall (skattningen ± felmarginalen) det riktiga värdet med 95 procents sannolikhet finns inom. Till skillnad från de intervall som används i de övriga indikatorerna är detta intervall assymmetriskt, det vill säga den övre och undre gränsen kan ligga olika långt från andelen.
Källa: Max18, Skolbarns hälsovanor, Folkhälsomyndigheten.
22
Andel elever som någon gång använt narkotika
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning
”Skolelevers drogvanor” frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 om de någon gång
använt narkotika. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin,
GHB och andra narkotikaklassade preparat.
Andel elever som någon gång använt narkotika Procent
Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN
Andelen elever som någon gång använt narkotika har inte ändrats nämnvärt den senaste
femårsperioden. Det är vanligare att äldre ungdomar har använt narkotika och andelen är
högre bland pojkar. År 2015 angav 17 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i
gymnasiets årskurs 2 att de använt narkotika. I årskurs nio hade 8 procent av pojkarna
och 5 procent av flickorna använt narkotika.
Eftersom frågorna bara ställts till ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiets årskurs
2 är det, när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupperna
beror på slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt
att ha i åtanke när resultaten ovan tolkas.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pojkar åk 9
Flickor åk 9
Pojkar gymnasiet år 2
Flickor gymnasiet år 2
23
Andel barn som någon gång använt narkotika
2015
Procent
Flickor årskurs 9 5
Pojkar årskurs 9 8
Flickor gymnasiet år 2 14
Pojkar gymnasiet år 2 17
Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN
24
Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i sin undersökning
”Skolelevers drogvanor” frågat elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 om de använt
narkotika de senaste 30 dagarna. Med narkotika avses t ex hasch, marijuana, amfetamin,
kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat.
Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna
Procent
Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN
Den senaste femårsperioden har andelen som använt narkotika den senaste månaden
varit relativt oförändrad. År 2015 hade 1 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i
årskurs 9 använt narkotika den senaste månaden. I gymnasiets årskurs 2 var andelen 5
procent bland pojkarna och 3 procent av flickorna.
Eftersom man bara undersökt ett urval av eleverna i årskurs 9 och gymnasiet så är det,
när skillnaderna i resultaten är små, osäkert om skillnader mellan grupper beror på
slumpen eller om det finns faktiska skillnader mellan grupperna. Detta är viktigt att ha i
åtanke när resultaten ovan tolkas.
Andel barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna
2015
Procent
Flickor årskurs 9 1
Pojkar årskurs 9 3
Flickor gymnasiet år 2 3
Pojkar gymnasiet år 2 5
Källa: Max18, Skolelevers drogvanor, CAN
0
2
4
6
8
10
12
14
2010 2011 2012 2013 2014 2015
Pojkar åk 9
Flickor åk 9
Pojkar gymnasiet år 2
Flickor gymnasiet år 2
25
Sammanfattande analys
Indikator Utveckling över tid
senaste 5 åren
Grupper av barn med mindre god
hälsa
Barn med övervikt eller
fetma
Oförändrad
2009/10–2013/14
Spädbarnsdödlighet
Oförändrad
2010–2015
Pojkar
Barn med låg födelsevikt Oförändrad
2009–2014
Flickor
Barn vars mamma är född utanför
Norden
Kariesfria barn Oförändrad
2009–2014
Äldre barn
Barn som tycker att de har
bra hälsa
Oförändrad
2005/06-2013/14
Flickor
Äldre ungdomar
Barn till ensamstående föräldrar
Barn med funktionsnedsättning
Barn med psykiska besvär -
2013/14
Flickor
Barn med psykosomatiska
besvär
Oförändrad
2009/10–2013/14
Flickor
Barn som dricker alkohol
varje månad
Gynnsam
2001/02-2013/14
Äldre ungdomar
Barn med funktionsnedsättning
Barn som röker eller snusar Gynnsam
2001/02-2013/14
Äldre ungdomar
Barn till ensamstående föräldrar
Barn med funktionsnedsättning
Barn som någon gång
använt narkotika
Oförändrad
2010–2015
Pojkar
Äldre ungdomar
Barn som använt narkotika
de senaste 30 dagarna
Oförändrad
2010–2015
Merparten av indikatorerna på bästa möjliga hälsa visar inte på någon förändring under
den senaste femårsperioden. Ingen av indikatorerna visar på en ogynnsam utveckling
och tre av indikatorerna visar på en gynnsam utveckling. Både andelen barn som röker
eller snusar och andelen som dricker alkohol har minskat. Andelen barn som är kariesfria
har ökat under perioden och Sverige har nästan uppfyllt målet som satts av WHO om att
80 procent av sexåringarna ska vara kariesfria.
Det finns flera könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor har i större utsträckning än
pojkar psykiska och psykosomatiska besvär, och de anser i mindre utsträckning än pojkar
att deras hälsa är bra. Det är också en högre andel flickor som föds med låg födelsevikt.
Däremot är spädbarnsdödligheten något högre bland pojkar. Narkotikaanvändning är
vanligare bland pojkar än bland flickor och det är också vanligare bland pojkar att snusa.
Det finns också åldersskillnader där äldre barn generellt har en sämre hälsa än yngre.
Äldre barn har i större utsträckning karies, skattar sin hälsa sämre och använder oftare
alkohol, tobak och narkotika.
26
Barn med funktionsnedsättningar uppger oftare än andra barn att de inte har bra hälsa.
Det är också något vanligare att barn med funktionsnedsättning dricker alkohol och röker.
Källor
Statistiska centralbyrån. Barns hälsa. Levnadsförhållanden rapport 115, 2007.
Statens folkhälsoinstitut (FHI). Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10, 2011.
Läs mer
Gripe, Isabella (red). Skolelevers drogvanor 2013. Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning. Rapport nr 139.
Begreppsförklaring
Statistisk signifikans
Statistisk signifikans innebär här att skillnaderna mellan olika grupper i
urvalsundersökningarna är tillräckligt stora och tillförlitliga för att sannolikt inte ha uppstått
av en slump. Vi har här signifikanstestat skillnaderna genom att kontrollera att
skattningarnas 95-procentiga konfidensintervall inte överlappar varandra.
Svensk bakgrund
Barn som är inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder eller två inrikes
födda föräldrar.
Utländsk bakgrund
Barn som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
27
Översikt bakgrundsvariabler och geografiska områden per indikator
Indikator
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Kön x x x x x x x x x x x
Ålder x x x
Årskurs x x x x x x x
Familjetyp x x x x x
Antal syskon x x
Funktionsnedsättning x x x
Födelseland x x x
Föräldrarnas inkomstnivå* x x
Föräldrarnas utbildningsnivå x x
Socioekonomisk grupp x x
Utländsk/svensk bakgrund x x
Vistelsetid i Sverige
Moderns födelseland x
Typ av kommun x x x
Län x x^
Kommun
* Finns fram till och med år 2009/10 ^ Redovisas efter landsting 1 Barn med övervikt eller fetma 2 Spädbarnsdödlighet 3 Barn med låg födelsevikt 4 Kariesfria barn 5 Barn som tycker att de har bra hälsa 6 Barn med psykiska besvär 7 Barn med psykosomatiska besvär 8 Barn som dricker alkohol varje månad 9 Barn som röker eller snusar 10 Barn som någon gång använt narkotika 11 Barn som använt narkotika de senaste 30 dagarna