Forskningsprojektet

Mineralrike norr

Projektledare: Ulf WibergMedarbetare: Erika Knobblock och Örjan

PetterssonKulturgeografiska institutionen, Umeå Universitet

Mineralrike norr

- Finansiär: Sparbanksstiftelsen Norrland- Projektperiod: 20071001– 20091231

- Syfte: att undersöka de regionala möjligheterna tillhållbar tillväxt baserad på ny prospekterings- ochutvinningsverksamhet inom mineral- och gruvområdeti norra Sveriges inland.

Fokus läggs på en analys av tillväxtmöjligheter genom ökad samverkan och klusterbyggande inom norra Sverige.

Mineralrike Norr - Förväntade resultat:

Projektet ska leda fram till konkreta förslag till strategi och handlingsplaner för en tillväxtinriktad samverkan och klusterbyggande lokalt och regionalt.

Mineralrike norr

Nära samarbete med nyckelaktörer kring tillvaratagandet av regionala spridningseffekter via en särskilt tillsatt styrgrupp eftersträvas. Intervjuer med företrädare för mineralnäringen, underleverantörer, näringslivsföreträdare i allmänhet, kommunala och regionala företrädare ska genomföras.Samarbete med pågående projekt gällande kartläggning av underleverantörssystemet kan komma att utvecklas Undersöka hur andra länder/regioner arbetar för att tillvarata/ öka de positiva regionala effekterna som mineralnäringen ger.

Mineralrike norr

• Fas 1: Utvärdera de senaste årens utveckling, beskriva nuläget samt presentera alternativa scenarier om framtida regionala socio-ekonomiska effekter

• Fas 2: Utarbetande av en strategi- och handlingsplan

Vad kan vi lära av de senaste åren?

- ett femårigt backspegelperspektiv

Exempel på problem och flaskhalsar - behövs t ex starkare/förenklat regelverk, mer tillgång på riskvilligt kapital? Är uppstartningsfasen för lång? Hur kan den i så fall kortas? Vilka är de drivande nyckelaktörerna? Är det möjligt att få långsiktiga och varaktiga positiva lokala samhällseffekter av de gruvinvesteringar som görs och planeras – puckelproblematik och veckopendling snarare än hållbar ortsutveckling genom kvarstannande och inflyttning?

forts…vad kan vi lära av de senaste åren?

• Finns det någon skillnad i hur olika gruvföretag agerar, ex vis rekrytering av arbetskraft och anlitande av underleverantörer?

• Har det funnits kompetensförsörjningsproblem? Hur har i så fall detta hanterats och hur agerar man idag när ytterligare investeringar är att vänta? Samarbetar företagen med olika utbildningsinstanser för att lösa frågan?

• Vad betyder den tekniska FoU-verksamheten i länet och samverkan med Luleå tekniska universitet för gruvutvecklingen?

Table 1. Population change 1995-2007 in municipalities in theVästerbotten county with identified mineral resources.

Municipality Population 2007

Change 2000-2007

%

Change1995-2000

%

Skellefteå 72 090 -0,5 -3,8

Norsjö 4 380 -6,6 -8,4

Malå 3 338 -7,5 -9,3

Lycksele 12 503 -4,3 -6,5

Sorsele 2 811 -12,0 -5,8

Storuman 6 383 -7,9 -6,8

Åsele 3 265 -9,9 -9,7

Dorotea 2 993 -10,7 -7,3

Source: Statistics Sweden.

Tabell 2. Employment change (settled in the municipality) 1995-2006 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources.

Municipality Number of employed 2006

Change 2000-2006

%

Change1995-2000

%

Skellefteå 33 016 +3,6 -0,2

Norsjö 2 030 +7,6 -10,1

Malå 1 563 -0,1 -3,0

Lycksele 5 735 +1,9 -4,4

Sorsele 1 248 -3,7 -2,1

Storuman 2 746 -2,4 -4,0

Åsele 1 300 -5,6 -8,3

Dorotea 1 250 -3,3 -4,9

Source: Statistics Sweden.

Tabell 3. Employment change within mining and manufacturing industry

(settled in the municipality) 1995-2006 in municipalities in the Västerbotten county with identified mineral resources.

Source: Statistics Sweden.

Municipality Number of employed

2006

Change 2000-2006

%

Change 1995-2000

%

Skellefteå 6 875 -0,5 -2,8

Norsjö 601 +2,7 -10,0

Malå 451 -6,4 +2,6

Lycksele 787 -12,7 +17,1

Sorsele 210 -35,2 +38,5

Storuman 342 -20,5 +8,9

Åsele 172 -30,1 -10,1

Dorotea 373 +10,7 -0,6

Gruvprojekt som bedöms ge tydliga samhällseffekter inom 5-10 år

• Dragon Mining - Svartliden

• Lappland Goldminers AB - Blaikengruvan- Fäboliden

• Northland Resources Inc - Barsele

• Tertiary Minerals plc. - Blaiken Berörda kommuner: - Lycksele- Storuman- Sorsele

Kalkyl över lokala samhällseffekter vid gruvetableringar i Svartliden och Fäboliden,

kommunerna Lycksele och Storuman (Sörensson, 2003)

Fäboliden 200 direkta årsarbetstillfällen i 10 år Svartliden 50 direkta årsarbetstillfällen i 8 år Total investering 1 250 miljoner kronor Ca 10 000 sysselsatta i berörda kommuner, dvs 2,5% i direkt tillskott Successivt växande sysselsättning, puckel i samband med gruvinvesteringen, därefter successiv minskning Tydligt växande inkomster, men först efter gruvinvesteringen Successivt växande bruttoregionprodukt (förädlingsvärde) Uppbromsad befolkningsminskning under hela perioden

Alternativa regionala scenarios;

Ger olika demografiska och socioekonomiska samhällseffekter

- Konkurrerande resursanvändningsperspektivSårbar naturmiljö som bör bevaras eller prioriterad markresurs för andra näringar, vilket starkt reducerar potentialerna till utveckling.

- Exploatering ledd av globala aktörer Svaga regionala spridningseffekter, svåra att påverka om inte regelverk införs.

- Regionalt tillväxtkonceptUtvecklingsinitiativ formade i samverkan mellan företag och myndigheter; samverkan mellan exploatörer, FoU-organ, underleverantörer, arbetsmarknadsinsatser, samhällsplanering etc.

Exempel från Kanada: Socioekonomiska överenskommelser/ effekt- och

förmånsavtal mellan gruvföretag, kommun och företrädare för lokalsamhällena/ ursprungsbefolkning (Ritter,2000)

Sysselsättningskvoter eller mål Speciella utbildningar lämpliga för lokalbefolkningen Mål för lokala inköp av varor och tjänster Stöd till lokal företagsutveckling Stöd till sysselsättning och utbildning för kvinnor Främjande av den lokala kulturens utveckling

Ulf WibergUlf.Wiberg@geography.umu.se090-786 55 37 eller 070-548 6466

Erika Knobblock Erika.knobblock@geography.umu.se090-786 59 01 eller 070-78 11 009

Örjan PetterssonOrjan.pettersson@geography.umu.se090-786 60 66