Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 hp Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Juni 2015

SJUKSKÖTERSKANS

RAPPORTERING – EN RISK FÖR

PATIENTSÄKERHETEN?

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV RAPPORTERING

MARINA LORENTZON AMANDA ÖSTLUND

SJUKSKÖTERSKANS

RAPPORTERING – EN RISK FÖR

PATIENTSÄKERHETEN?

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV RAPPORTERING

MARINA LORENTZON

AMANDA ÖSTLUND

Lorentzon, M & Östlund, A. Sjuksköterskans rapportering – en risk för

patientsäkerheten? En litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter av

rapportering. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola:

Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2015.

Bakgrund: Rapporten är ett värdefullt verktyg för sjuksköterskor och annan hälso-

och sjukvårdspersonal och används dagligen. Rapporteringen kan ske både

muntligt och skriftligt. Det finns strukturerade kommunikationsverktyg, såsom

SBAR. Både WHO och Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och

sjukvårdspersonalen ska använda SBAR. Rapporteringen är ett riskfyllt moment

ur ett patientsäkerhetsperspektiv och det finns visst eller stort förbättringsbehov.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Metod:

Litteraturstudien inkluderar elva kvalitativa studier. Databassökningen gjordes i

databaserna PubMed, Cinahl, Scopus och PsycInfo. Artiklarna har lästs,

kvalitetsgranskats med en modifierad granskningsmall och analyserats. I

innehållsanalysen framkom 127 koder som placerades i kategorier och slutligen i

teman. Resultat: Två teman och åtta kategorier togs fram. Under temat

organisation och struktur framkom det att kommunikationsstruktur efterfrågades

vid rapportering, organisationen prioriterar inte rapporteringen och hög

arbetsbelastning och stress påverkade rapporteringen negativt. Under temat

relationer och störande moment framkom det att skillnader fanns mellan den

erfarna och oerfarna sjuksköterskans rapport, avbrott och andra störande moment

såsom frågor mitt i rapporteringen påverkade rapporten negativt samt att tillit var

en bidragande faktor för en lyckad rapport. Konklusion: Rapporteringen var

värderad eftersom den hjälpte sjuksköterskorna att prioritera och planera

arbetsdagen. Det framkom att det fanns risker för patientsäkerheten vid

rapporteringen. Det kom även fram vad sjuksköterskorna karaktäriserar som en

bra rapportering. När det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och

möjligheten till god omvårdnad.

Nyckelord: Omvårdnad, patientsäkerhet, patientöverlämning, rapportering,

sjuksköterska.

NURSING HANDOVER – A RISK

FOR PATIENT SAFETY?

A LITERATURE REVIEW ON NURSES’ EXPERIENCES OF HANDOVER

MARINA LORENTZON

AMANDA ÖSTLUND

Lorentzon, M & Östlund A. Nursing handover – a risk for patient safety? A

literature review on nurses’ experiences of handover. Degree project in Nursing

15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of

Care Science, 2015.

Background: The shift report is a valuable tool for nurses and other health care

professionals, which is used on a daily basis. The handover can be delivered both

verbally and in writing. There are structured communication tools, such as SBAR,

which are recommended for use by health care professionals by WHO and

Socialstyrelsen. The shift report is a risky element from a patient safety

perspective and there is some or considerable need for improvement. Aim: To

enlighten nurses’ experiences of handover. Method: The literature review includes

eleven qualitative studies. The search was done in the databases PubMed, Cinahl,

Scopus and PsycInfo. The articles have been read, quality controlled and

analysed. In the content analysis 127 codes were found and placed into categories

and themes. Result: Two themes and eight categories emerged. The theme

organisation and structure showed that a communication structure was requested,

the organisation did not prioritise handover, and high workload as well as stress

had a negative effect on the handover. The theme relationships and disturbing

elements showed that there were differences in the handover between an

experienced and an unexperienced nurse, interruptions and other disturbing

elements, such as questions in the middle of the shift report, had a negative effect

on the handover, and, finally, that trust was a contributing factor for a successful shift report. Conclusion: The handover was valued since it helped the nurses to

prioritise and to plan their day. It showed that there were risks for the patient

safety with the shift report. It also showed what the nurses’ characterise as a good

handover. When deficiencies emerged, the patient safety was jeopardised and so

was the possibility for good nursing.

Keywords: Handover, nurse, nursing care, patient safety, shift report.

FÖRORD

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ann-Britt Ivarsson Ekedahl som

under skrivandet av denna uppsats varit en oersättlig resurs. Hennes otroliga

engagemang, värdefulla förslag och support har varit till stor hjälp under arbetets

gång.

Stort tack!

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning .................................................................................................................. 1

Bakgrund .................................................................................................................. 1

Rapportering ........................................................................................................ 1

Standardiserade kommunikationsverktyg ............................................................ 2

Patientsäkerhet ..................................................................................................... 3

Problemformulering ............................................................................................. 3

Syfte ......................................................................................................................... 3

Definitioner .......................................................................................................... 3

Metod ....................................................................................................................... 4

Inklusions- och exklusionskriterier ...................................................................... 4

Databassökning .................................................................................................... 5

Urval ................................................................................................................ 6

Kvalitetsgranskning ............................................................................................. 6

Dataanalys ............................................................................................................ 7

Etiskt resonemang ................................................................................................ 8

Resultat .................................................................................................................... 8

Organisation och struktur ..................................................................................... 8

Rapporteringens utformning och lokalisation .................................................. 8

Behov av struktur vid rapportering .................................................................. 9

Organisationens påverkan .............................................................................. 10

Hög arbetsbelastning och stress ..................................................................... 10

Relationer och störande moment ....................................................................... 11

Novis och expert ............................................................................................ 11

Frågor och avbrott .......................................................................................... 11

Tillit till kollegan ........................................................................................... 12

Svårigheter med rapporteringen ..................................................................... 13

Diskussion .............................................................................................................. 13

Metoddiskussion ................................................................................................ 13

Inklusions- och exklusionskriterier ................................................................ 13

Databassökning och urval .............................................................................. 14

Kvalitetsgranskning ....................................................................................... 15

Dataanalys ...................................................................................................... 16

Resultatdiskussion ............................................................................................. 16

Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet .................................................. 16

Oerfaren och ostrukturerad ............................................................................ 17

Personcentrerad vård och patientsäkerhet ...................................................... 19

Konklusion ............................................................................................................. 21

Förslag på kunskapsutveckling och förbättringsarbete .......................................... 21

Referenser .............................................................................................................. 22

Bilagor ................................................................................................................... 26

Bilaga 1, SBAR akut/icke akut situation ........................................................... 27

Bilaga 2, Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården .............................. 28

Bilaga 3, Databassökning................................................................................... 29

Bilaga 4, Modifierad mall för kvalitetsgranskning ............................................ 31

Bilaga 5, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet ............................... 32

Bilaga 6, Översikt kategorier ............................................................................. 33

Bilaga 7, Artikelmatris ....................................................................................... 34

1

INLEDNING

Under första terminen på sjuksköterskeprogrammet sker undervisning om struktur

vid rapportering och vilka risker en ofullständig rapport kan medföra. Under den

verksamhetsförlagda utbildningen i termin två och fyra har författarparet haft

olika erfarenheter och upplevelser av rapportering. Vid rapporteringen uppstod

missförstånd då personalen använde avancerade medicinska termer, rapporten inte

gavs till all personal samt personalen kommunicerade på olika sätt. Rapporten

skilde sig åt beroende på vilken avdelning eller arbetsplats den utfördes på. Efter

våra erfarenheter av rapportering på sjukhus under de verksamhetsförlagda

utbildningarna väcktes ett intresse av att undersöka hur sjuksköterskors

erfarenheter av rapportering ser ut.

BAKGRUND

Kommunikation inom vården är nödvändig. Kommunikation innebär överföring

av information (Fossum, 2010). Det finns många skäl till varför kommunikationen

inom hälso- och sjukvården kan brista. Alberta Health Services (2010) presenterar

några anledningar till detta; tillexempel skilda kommunikationsstilar, ständiga

avbrott, hög aktivitetsnivå och stress. Bristande kommunikation bland

vårdpersonal bidrar till majoriteten av vårdskadorna som drabbar patienter

(Socialstyrelsen, 2015a; Wallin & Thor, 2008).

Rapportering Tidigare studier som behandlar rapportering har fokuserat på funktionen, formen

och effektiviteten. Detta har lett till att forskning har undersökt nödvändigheten av

rapportering (Sexton m.fl. 2004). Även platsen där rapporteringen sker har

diskuterats – ska det vara vid sjuksköterskeexpeditionen eller inne hos patienten?

(Evans m.fl. 2012)

Vid skiftbyte sker patientöverlämning och information om patienten rapporteras

över till nästa tjänstgörande personal (Sharp, 2012). Inspektionen för vård och

omsorg (2014) beskriver rapporteringen som ett riskfyllt moment ur ett

patientsäkerhetsperspektiv. Bristen på struktur gör att informationen som

rapporteras över vid skiftbytet lätt blir otillräcklig och otydlig vilket leder till att

missförstånd kan uppstå (Sharp, 2012). Muntlig rapportering används som dialog,

reflektion och kunskapsutbyte (a a). I rapporten koncentrerar sig sjuksköterskorna

ofta på det medicinska kring patienten, där diagnos är viktigt att få med (Ekman &

Segesten, 1995). Risker med muntlig rapportering är att den som rapporterar

fokuserar på sina egna värderingar och kan därför missa viktig information samt

att rapporten kan vara tidskrävande (Meissner m.fl. 2007; Sharp, 2012). World

Health Organization, WHO (2007) rekommenderar att frågor ska vara en del av

rapporteringen. För många frågor, irrelevanta frågor eller frågor ställda vid fel

tidpunkt kan väcka irritation (Sharit m.fl. 2008). Rapporteringen sker oftast på

sjuksköterskeexpeditionen där patienten inte är närvarande (Griffin, 2010). Det

finns även bedsiderapportering som innebär att sjuksköterskorna utför sin rapport

muntligen och i anslutning till patienten (Anderson & Mangino, 2006).

Skriftlig rapportering innebär att personalen på egen hand läser på om patienterna.

Fördelar med den skriftliga rapporteringen är att personalen kan läsa in sig mer

2

noggrant på nya patienter och mindre på patienter som de haft skiftet innan. Det är

även positivt att personalen kan gå tillbaka och titta på rapporten vid ett senare

tillfälle. Nackdelar med skriftlig rapportering är att det inte finns någon möjlighet

att reflektera och ställa frågor (Sharp, 2012).

I en liten studie av Croos (2014) med 26 deltagare värderar sjuksköterskor,

sjuksköterskestudenter och annan hälso- och sjukvårdspersonal sin egen förmåga

vid rapportering. Sju personer svarade att de var ”mycket bra” på rapportering, 14

svarade ”bra”, tre personer svarade att de var ”dåliga” på det och två personer

kunde inte bedöma sin rapporteringsförmåga. Studien visar även att de svarande

finner rapporteringen mycket positiv vilket indikerar att de värderar tiden de

lägger på rapporteringen samt att det är ett värdefullt verktyg för säker vård (a a).

Säker vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som är viktiga att

studera som blivande sjuksköterska (Furåker & Nilsson, 2013; Svensk

sjuksköterskeförening, 2010a). Längden av yrkeserfarenhet kan påverka

rapporteringens utformning, kvalitet och innehåll (Taylor, 2002).

Omvårdnadsteoretikern Patricia Benner (1993) visar att det finns skillnader

mellan en novis och en erfaren sjuksköterska. Den erfarna sjuksköterskan,

experten, arbetar från en djup förståelse och kan se helheten i situationen.

Sjuksköterskan som är novis eller avancerad nybörjare uppfattar inte hela

situationen då den är ny och främmande (a a). Benner (1993) skriver att

erfarenheten inte enbart syftar på antalet yrkesår utan snarare på processen som

var sjuksköterska genomgår.

En av de största anledningarna till att tillbud och andra händelser i vården sker

beror på att kommunikationen mellan personalen har brustit (Sveriges kommuner

och landsting, 2010). WHO (2007) har strukturerat en modell för säker

kommunikation och informationsöverföring som Socialstyrelsen (2015a)

använder sig av. Modellen innefattar bland annat att en standard ska utvecklas för

hur patientinformation ska förmedlas mellan olika arbetsskift, vårdenheter och

verksamheter. Informationen ska begränsas så att det enbart är det nödvändiga

som rapporteras utifrån den givna situationen (WHO, 2007).

Standardiserade kommunikationsverktyg Standardiserad kommunikation hjälper hälso- och sjukvårdspersonal till samma

kommunikationsstil. Detta leder till att de har gemensamma förväntningar på

strukturen och vilken information som kommer att utbytas (Alberta Health

Services, 2010). Genom att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg

stöds personalen då en viss standard säkerställs oberoende av yrkeskategori och

personlighet. Det finns flera olika kommunikationsverktyg såsom checklistor,

rapporter och modeller (Lindh & Sahlqvist, 2012). Exempel på ett standardiserat

kommunikationsverktyg är SBAR (Sharp, 2012; Wallin & Thor, 2008).

WHO (2007) föreslår att en standardiserad metod för kommunikation bör

användas. För att öka patientsäkerheten arbetar de olika landstingen med säker

kommunikation genom SBAR som är ett strukturerat sätt att ge information i

vården (Socialstyrelsen, 2014). SBAR är en förkortning som står för situation,

bakgrund, aktuellt tillstånd och rekommendation (bilaga 1). Samtalet avslutas

med frågor, dels för förtydligande; dels för att få bekräftelse på att informationen

är rätt uppfattad (Sveriges kommuner och landsting, 2010).

3

Patientsäkerhet En litteraturstudie som granskat 218 studier presenterar att det finns ett tydligt

samband mellan rapportering och risker för patientsäkerheten (Wong m.fl. 2008).

Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson (1991) diskuterar patientsäkerheten

bland sina 14 delfaktorer för den grundläggande sjukvården. Hon framhåller att i

sjuksköterskans utbildning bör kunskap om säkerhetsföreskrifter och

säkerhetsåtgärder ingå. Hon uttrycker i den nionde delfaktorn att den sjuke inte

själv kan påverka sin omgivning om denne anser att den skadar denne utan att det

är sjuksköterskans ansvar att skydda patienten mot vårdskador (a a). Virginia

Hendersons (1991) 14 punkter, se bilaga 2. I en avhandling av Ödegård (2006)

presenteras fem punkter med potentiella riskfaktorer som vårdpersonalen anser

kan orsaka patientskador. Dessa punkter är hög patienttillströmning, bristande

professionell erfarenhet, bristande interprofessionell kommunikation och

samverkan, brister relaterade till den fysiska miljön samt brister relaterade till

arbetstider (a a).

Inom hälso- och sjukvården ses patientsäkerhet som det viktigaste

kvalitetsområdet (Socialstyrelsen, 2014) och är ett grundläggande krav enligt

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL. Patientsäkerhet definieras enligt 1

kap 6 § Patientsäkerhetslagen (2010:659) PSL som skydd mot vårdskada.

Bristfällig patientsäkerhet leder till vårdskador som i sin tur orsakar lidande för

patienten, förlängd vårdtid och kostnader för samhället (Lindh & Sahlqvist, 2012;

Sveriges kommuner och landsting, 2014).

Problemformulering Patientöverlämningen är ett värdefullt verktyg för hälso- och sjukvårdspersonalen

(Croos, 2014) och används dagligen vid skiftbyte, när patienten byter avdelning

eller vårdenhet (Eggland & Heinemann, 1994; Lamond, 2000). Det beskrivs även

som ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv (Sharp, 2012; Wong

m.fl. 2008). I Socialstyrelsens lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet (2015b)

beskrivs det att brister i utbildning och kompetens är de vanligaste orsakerna till

att vårdskada uppstår. Olika yrkesgrupper, såsom sjuksköterska, undersköterska

och läkare, skattar överlämningar och överföringar av patienter och information

som ett område med visst eller stort förbättringsbehov (a a). Tidigare studier har

framförallt undersökt effektiviteten, funktionen och utformningen av rapportering

(Sexton m.fl. 2004). Under litteratursökningarna fann författarparet en

kunskapslucka gällande rapportering, nämligen sjuksköterskors erfarenhet av

rapportering. Detta område är relevant då medvetenheten kring andra

sjuksköterskors erfarenheter kan utveckla och förbättra den enskilda

sjuksköterskans egen förmåga att utföra en bra rapport.

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av

rapportering.

Definitioner Rapportering kallas även för patientöverlämning och utförs av sjuksköterskor eller

annan vårdpersonal (Sharp, 2012). Rapporten kan utföras både muntligt och

skriftligt (a a). Det kan ske vid skiftbyte och när patienten byter avdelning eller

vårdenhet. Syftet med en rapport är att ge personal en överblick av patienten

4

(Eggland & Heinemann, 1994; Lamond, 2000). Vid en rapport överförs hela eller

delar av ansvaret till annan sjukvårdspersonal (Australian Medical Association,

2006). I detta arbete används rapport, rapportering och patientöverlämning som

synonyma begrepp.

I 1 kap. 4 § PSL framgår det att hälso- och sjukvårdspersonal bland annat består

av de som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som

medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt den som assisterar personal

med legitimation. Detta är den definition av annan vårdpersonal som används i

denna litteraturstudie.

I Bonniers svenska ordbok (Malmström m.fl. 2007) beskrivs erfarenhet som

upplevelse, kunskap, kunnighet som bygger på upplevelse och iakttagelse,

praktiskt vetande och livserfarenhet. Erfarenhet definieras i denna studie som

tidigare upplevda händelser samt tankar, känslor och åsikter kring det som

upplevts.

METOD

I denna litteraturstudie har vetenskapliga artiklar gallrats, granskats och

kvalitetsbedömts. Enligt Willman m.fl. (2011) bör dessa moment utföras

systematiskt och redovisas för läsaren. I studien har Willmans m.fl. (2011)

tillvägagångssätt för att systematiskt kunna finna och bedöma relevant

vetenskaplig litteratur i sju steg använts. Dessa sju steg innefattar att problemet

definieras och avgränsas med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier samt att

en plan för litteratursökningen utformas och genomförs. Sedan tolkas och

sammanställs bevisen i studierna innan rekommendationer slutligen baseras på

bevisens kvalitet (a a). Det sista steget har justerats då rekommendationer i denna

litteraturstudie inte har baserats på bevisens kvalitet.

Syftet konstruerades med hjälp av en strukturerad frågeställning. För

frågeställningar som besvaras med studier med kvalitativ metodansats ska

undersökningsgruppen, området och resultatet preciseras (Willman m.fl. 2011).

Modellen användes som ett hjälpmedel för att hitta huvudbegrepp som behövdes

för att blocksökning ska kunna genomföras.

Tabell 1. Strukturerad frågeställning.

Undersökningsgrupp (population) Område Resultat

Sjuksköterskor Rapportering Erfarenhet

Inklusions- och exklusionskriterier Artiklar som berör sjuksköterskors erfarenheter av rapportering, såväl skriftlig

som muntlig, har inkluderats. Eftersom de befunnits relevanta för studiens syfte.

Artiklar som behandlar sjuksköterskors och annan hälso- och sjukvårdspersonals

samt sjuksköterskestudenters gemensamma erfarenheter av rapportering har även

inkluderats. Däremot har artiklar som enbart gäller annan hälso- och

sjukvårdspersonal än sjuksköterskor exkluderats. Studierna kan behandla andra

områden än allmänsjuksköterskans. Studier som berört ett specialistområde på ett

sådant sätt att det inte kan appliceras på allmänsjuksköterskans rapport har

exkluderats.

5

Artiklar från tidskrifter utan referentgranskning har exkluderats, likaså artiklar

som enbart presenterar erfarenheter med kvantitativa data har exkluderats. Språk i

vetenskapliga artiklar har begränsats till engelska, svenska, norska och danska.

Inga begränsningar har angivits angående publiceringsårtal. Artiklar som

inkluderats i studiens resultatdel uppnår medelhög eller hög kvalitet vid en

kvalitetsgranskning (bilaga 5).

Databassökning När det aktuella syftet var etablerat gjordes pilotsökningar. Sedan genomfördes

databassökning i fyra databaser. Enligt Polit & Beck (2014) innehåller

databaserna PubMed, Cinahl och Scopus tidskrifter inom omvårdnad. Databasen

PsycInfo innehåller psykologisk forskning inom omvårdnad (Forsberg &

Wengström, 2013). Efter sökningarna i PubMed och Cinahl gjordes därför

ytterligare sökningar i databaserna Scopus och PsycInfo. De två senare

databaserna kände författarparet inte till sedan tidigare och bokade därför ett möte

med en bibliotekarie för att få kunskap.

Inför sökningarna identifierades tre sökblock utifrån syftet och den strukturerade

frågeställningen (se tabell 1) i enlighet med SBU (2014). När kärnan för

sökblocken identifierats hittades synonymer till dessa. Synonymer används för att

minska risken att missa relevanta artiklar i sökningen (a a). De synonyma

begreppen kombineras med den booleska termen OR, och varje sökblock

kombineras sedan med den booleska termen AND (SBU, 2014). Genom att

använda synonyma begrepp och den booleska termen OR får det till resultat att

sökningarna ökas liksom sensitiviteten, om man jämför med sökning på enstaka

ord (Willman m.fl. 2011). Trunkering används vid sökord där olika ändelser kan

förekomma, detta för att få en bredare sökning (SBU, 2014). Trunkeringar är

märkta med trunkeringstecknet *.

Sökord som sökblocken utgått från:

- Nurs* OR Nurse OR Nursing

- Patient handoff OR ”handoff” OR ”shift report” OR ”change-of-shift”

- Experienc* OR attitude* OR perception*

Med hjälp av Karolinska institutets (2015) översättningsverktyg för översättning

av svenska ord till Medical Subject Headings (MeSH) och MeSH-träden

identifierades relevanta söktermer till blocksökningarna samt synonyma ord. Vid

sökningarna i databaserna användes både ämnesord och fritextsökningar.

Fritextord används för att fånga upp de allra senaste artiklarna som ännu inte

blivit indexerade (SBU, 2014). Ämnesorden i PubMed benämns MeSH och i

Cinahl kallas ämnesorden för Cinahl Headings (MH) (Willman m.fl. 2011). I

databasen Scopus användes enbart fritextord eftersom det inte finns ämnesord

som sökalternativ. I PsycInfo används Thesaurus för ämnesord. För att få en

översikt över vilka termer som använts i databassökningarna se bilaga 3.

Databaserna är uppbyggda på olika sätt och därför får olika vägar för varje

söksystem utvecklas (Willman m.fl. 2011). Sökblocket ”rapportering” har behövt

modifieras i Cinahl och Scopus. I Cinahl gjordes sökningar i detta block enbart

med ämnesord då fritextord resulterade i för många träffar. Detta i enlighet med

Forsberg & Wengström (2013). Vid sökningen i Scopus valdes termerna ”change-

of-shift” och ”shift report” då de andra sökorden hade flera tolkningar och

6

databasen berör flera ämnen än medicin och omvårdnad. Genom dessa

förändringar behölls en hög specificitet.

Urval Enligt Forsberg & Wengström (2013) ska urvalet av artiklar beskrivas.

Beskrivningen ska bland annat innefatta publiceringsårtal, antal träffar i de olika

databaserna, presentation av de valda artiklarna och eventuella avgränsningar

(a a). Informationen presenteras i bilaga 3 och bilaga 7.

Databassökningen genererade 171 artiklar i PubMed, 368 från Cinahl, 292 i

Scopus och 52 från PsycInfo. Samtliga titlar lästes och titlar som eventuellt

svarade på litteraturstudiens syfte valdes ut. De utvalda artiklarnas abstrakt

granskades. När abstraktet granskats valdes de som tycktes svara på syftet ut för

granskning av hela artikeln. När artiklarna genomlästs noggrant valdes åtta

artiklar ut från PubMed, åtta från Cinahl, åtta från Scopus och tre från PsycInfo.

Då första sökningen gjordes i PubMed återfanns sex av artiklarna i Cinahl. Efter

sökningen i Cinahl gjordes en sökning i Scopus som resulterade i sju dubbletter

och en ny artikel. Slutligen gjordes en sökning i PsycInfo som resulterade i tre

dubbletter. Totalt genererade databassökningen elva artiklar, varav tio hade

kvalitativ ansats och en hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Samtliga

utvalda artiklar avsåg intervjuer, antingen individuellt eller genom fokusgrupp.

Sex studier gällde observationer och fyra studier hade även andra

datainsamlingsmetoder såsom enkät och journalanalys. Artiklarna som valdes till

litteraturstudien publicerades mellan 2000 och 2014. En granskning av de valda

studiernas referenser och även andra litteraturstudiers källor har gjorts. Detta

genererade inte i några nya artiklar.

Kvalitetsgranskning För att säkerställa att subjektiviteten blir så liten som möjligt har granskning och

kvalitetsbedömning gjorts av båda författarna oberoende av varandra, detta i

enlighet med Willman m.fl. (2011). Efter den enskilda granskningen diskuterades

samtliga artiklar för att säkerställa att en likartad bedömning hade gjorts. I de fall

där författarparet bedömt artiklarna olika diskuterades artikeln mer ingående så att

ett gemensamt beslut om kvaliteten kunde fattas. Granskningen har gjorts med

hjälp av modifierad mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ

forskningsmetodik (bilaga 4). Granskningsmallen har modifierats utifrån

Willmans m.fl. (2011) samt SBU:s (2014) granskningsmallar för artiklar med

kvalitativ metod. Granskningen har även gjorts med hjälp av kriterier (bilaga 5)

som är inspirerade av SBU (2014) och Forsberg & Wengström (2013).

Överst på granskningsformuläret byttes text ut och kompletterades med författare,

land, publiceringsårtal och deltagare, detta för att läsaren snabbt ska kunna få en

överblick över studien. Svarsalternativet oklart/vet ej togs bort då det inte ansågs

relevant och om oklarheter uppstod skrevs detta ned i kommentarfältet och togs

upp för diskussion. Vid modifieringen togs frågor bort, såsom frågan ”redovisas

resultatet i förhållande till en teoretisk referensram” samt frågan om

”teori/modell/hypotes genereras” eftersom det inte ansågs relevant. En del frågor

slogs samman då de var mycket lika. Forskarens förförståelse togs i SBU:s (2014)

granskningsmall upp under tre frågor och i modifikationen slogs dessa tre frågor

ihop till en som benämns ”behandlas forskarnas förförståelse?”.

7

Vid granskning med den modifierade mallen användes varken procentsats eller

poängsystem. I litteraturen (SBU, 2014) beskrivs att vissa frågor, såsom ”råder

datamättnad”, inte alltid kan tillämpas vilket leder till att denna fråga inte ger lika

mycket tyngd som andra frågor, exempelvis om studien har ett tydligt formulerat

syfte. Då olika frågor har olika tyngd har författarparet istället valt att granska

artiklarna utifrån ett helhetsperspektiv med hjälp av kriterierna som redovisas i

bilaga 5.

Utifrån helhetsbedömningen och kriterierna i bilaga 5 bedöms om artiklarna har

hög, medelhög eller låg kvalitet. Här presenteras kriterier för bedömning av

vetenskaplig kvalitet som är inspirerad av Forsberg och Wengström (2013) samt

SBU:s (2014) kriterier för vetenskaplig kvalitet. Samtliga punkter under rubriken

”hög kvalitet” ska ha uppnåtts för att studien ska bedömas ha en hög kvalitet. För

att medelhög kvalitet ska uppfyllas krävs det att minst fyra av kriterierna under

hög kvalitet är uppnådda. Efter granskning ansågs fyra artiklar ha hög kvalitet och

sju medelhög kvalitet. Vilka artiklar som uppnådde respektive kvalitet samt

förklaring till bedömningen visas i bilaga 7.

Dataanalys Till dataanalysen har författarparet gjort en innehållsanalys enligt Forsberg &

Wengströms (2013) enkla form av innehållsanalys som innefattar fem steg.

Innehållsanalys görs för att beskriva och kvantifiera specifika fenomen genom att

systematiskt och stegvis klassificera data och därigenom finna mönster och teman

(a a).

Första steget i en innehållsanalys är att bekanta sig med materialet (Forsberg &

Wengström, 2013). Detta gjorde författarparet genom att flertalet gånger läsa

igenom artiklarna både enskilt och gemensamt. Sedan presenterades en

sammanfattning av artiklarna muntligt för att säkerställa att författarparet

uppfattat artiklarna korrekt. Slutligen sammanfördes artiklarna i en artikelmatris

(bilaga 7). Andra steget är att koda delar av texten (a a). Författarparet tog ut 111

betydelsefulla citat eller meningar. Fem av dessa exkluderades då de inte svarade

på studiens syfte. Citaten och meningarna markerades i texten, skrevs ned och

klipptes sedan ut och kodades till 126 koder. De utvalda citaten eller meningarna

kunde innehålla mer än en kod. Koderna placerades tillsammans med andra koder

som tillsammans bildade ett mönster och placerades sedan i åtta kategorier:

Rapporteringens utformning och lokalisation, Behov av struktur vid rapportering,

Organisationens påverkan, Hög arbetsbelastning och stress, Novis och expert,

Frågor och avbrott, Tillit till kollegan och Svårigheter med rapporteringen. De

studier som ingår i respektive kategori redovisas i bilaga 6. Kategorisering är

innehållsanalysens tredje steg. Det fjärde steget innefattar att kategorier fogas

samman till ett eller flera teman (Forsberg & Wengström, 2013). Utifrån de åtta

kategorierna kunde två teman identifieras: Organisation och struktur samt

Relationer och störande moment. I det femte steget ska resultatet tolkas och

diskuteras (a a). Detta kan ses under rubrikerna Resultat och Resultatdiskussion.

Enligt Willman m.fl. (2011) är det viktigt att koder och teman har tillfälliga namn

i detta skede. Sedan kontrolleras att temanamnen matchar alla inkluderade koder

och vissa koder kan kategoriseras om (a a). Koder flyttades runt, kategorier

sammanfogades och teman ändrades genom att Willmans m.fl. (2011) råd följdes.

Vid dataanalysen har inga koder exkluderats. Om en kod inte passade under den

kategori som den från början tillhörde blev den placerad i en annan kategori.

8

En av de utvalda artiklarna (Carroll m.fl. 2012) presenterade sitt resultat både

kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa delen exkluderas i denna studie och

har inte analyserats.

Etiskt resonemang Sannfärdighetsprincipen innebär att redovisa sanningen utan förvrängning

(Stryhn, 2007). Enligt Forsberg & Wengström (2013) ska resultat presenteras på

detta sätt. I denna litteraturstudie framförs allt som svarade på studiens syfte

korrekt och utan förvrängning. I resultatet presenteras både positiva och negativa

aspekter som framkommit. Författarna har tidigare erfarenheter av rapportering

från de tidigare verksamhetsförlagda utbildningarna. Där har både bra och mycket

bristfälliga rapporter noterats. Liknande åsikter har framkommit vid diskussion

med medstudenter, handledare och yrkesverksam personal. Under dataanalysen

har författarparet bortsett från sina tidigare erfarenheter och redovisat allt som

svarat på studiens syfte även om det var åsikter som författarparet inte delade.

RESULTAT

Resultatet baseras på elva kvalitativa studier från sju länder. Tre från Australien

och tre från USA, och de övriga från Sverige, Norge, Danmark, England och

Israel. Datainsamlingsmetoden i åtta studier bestod av minst två metoder. I de

övriga tre användes intervju eller fokusgrupp (bilaga 7). Hälso- och

sjukvårdspersonalen i studierna kommer från akutmottagning, ambulans, barnakut

och avdelningar med inriktning intensivvård, geriatrik, medicin, kirurgi, neonatal,

gynekologi och psykiatri. I resultatet presenteras de inkluderade studierna under

rubrikerna Organisation och struktur samt Relationer och störande moment.

Rubrikerna härstammar från de teman som framkom under innehållsanalysen. En

översikt av vilka studier som ingår i de olika kategorierna presenteras i bilaga 6.

Hälso- och sjukvårdspersonalen var enligt Aases m.fl. (2007) studie inte medvetna

om vilka risker som kan finnas vid en patientöverlämning. Både skriven och

muntlig kommunikation var otydlig vilket beskrivs som en risk för

patientsäkerheten (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att

det är uppenbart att misstag vid rapportering kan skada patienten (Aase m.fl.

2007). En sjuksköterska som arbetade på sjukhus uttryckte allvaret angående

riskerna vid rapportering: ”Det är en sak att jobba på sjukhuset… men ingen

önskar att själv bli inlagd”. (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012, s 401).

Organisation och struktur Under denna rubrik återfinns tio av elva studier som presenteras i kategorierna

Rapporteringens utformning och lokalisation, Behov av struktur vid rapportering,

Organisationens påverkan samt Hög arbetsbelastning och stress.

Rapporteringens utformning och lokalisation Hur rapporten ska vara utformad diskuterades i sex studier. Att enbart inkludera

relevant information om patienten ansågs vara en viktig egenskap hos den som för

rapporten (Aase m.fl. 2007; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Staggers m.fl. 2012).

Att kunna utföra rapporten snabbt sågs som ett bevis på skicklighet (Payne m.fl.

2000). Oerfarna sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter föredrog däremot en

rapport som inte gick snabbt då de inte hann uppfatta all information (a a). I

rapporteringen förekom medicinsk jargong som krävde förkunskaper för att kunna

9

förstå vad som menades, vilket gjorde att ny eller oerfaren personal ansåg att

rapporten var kryptisk och svår att förstå (Payne m.fl. 2000). En sjuksköterska

uttryckte att rapporten inte skulle vara för lång eftersom det då fanns en risk att

hon tappade fokus och missade en del av rapportens innehåll (Aase m.fl 2007).

För att en rapport skulle vara effektiv skulle den ske med flera olika metoder:

skriftlig, muntlig och fysisk patientöverlämning (Bruce & Suserud, 2005).

Genomgående för arbetet på akutmottagningarna var att rapporten lämnades flera

gånger till olika personer som arbetade där (Bost m.fl. 2011; Dyrholm Siemsen

m.fl. 2012). Vid patientöverlämning från ambulanspersonal till personal på

akutmottagningen utförde ofta personalen flera uppgifter samtidigt. Detta ledde

till många frågor och repetition av informationen (Bost m.fl. 2011).

Det fanns delade meningar om var och hur rapporten skulle ske. I fem studier togs

rapportens lokalisation upp. Att hålla rapporten inne hos patienten ansågs av en

sjuksköterska vara positivt då hon samtidigt som rapporten ägde rum fick

möjlighet att använda sina sinnen för att få en bättre bild av patienten (Drach-

Zahavy m.fl. 2014). Även en sjuksköterska i studien av Bruce & Suserud (2005)

kände att rapport inne hos patienten kunde vara positivt då en dialog mellan

patient och dem som rapporterar kunde föras. Sjuksköterskor i två andra studier

uttryckte att de inte ville ha rapporten inne hos patienten då de ansåg att det inte

var tid för varken familj eller patient att ställa frågor, utan de ansåg att enbart

skulle vara sjuksköterskor närvarande (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Murray m.fl.

2013).

En studie diskuterade kring rapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen. Det

ansågs inte vara en lämplig plats för rapportering då det var ständiga avbrott och

mycket rörelse i rummet (McCloughen m.fl. 2008). Kritik mot att rapporteringen

skedde via telefon har också framförts. Vid rapportering via telefonen blev

kommunikationen otillräcklig och relevanta detaljer missades jämfört med om

rapporten skedde ansikte mot ansikte (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). En studie av

Aase m.fl. (2007) utfördes på två olika avdelningar på ett sjukhus där de använde

sig av olika sätt att rapportera. En avdelning rapporterade muntligt och den andra

avdelningen använde sig av skriftlig rapportering. Samtliga 23 informanter från

båda avdelningarna menade att muntlig rapportering var att föredra. Beskrivningar

kunde vid muntlig rapportering utföras mer noggrant jämfört med skriftligt

rapportering. Vid skriftlig rapportering kände personalen att de blev tvungna att

”skriva en uppsats” för att mottagaren skulle förstå. Handskrivna skriftliga

rapporter tog ibland lång tid att läsa då sjuksköterskans handstil var svår att tyda

(a a). En sjuksköterska ansåg att en skriftlig rapport ska kompletteras med muntlig

information (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012).

Behov av struktur vid rapportering Brist på struktur vid rapporteringen kunde leda till att information som skulle ha

överförts missas (Bost m.fl. 2011). I studien av McCloughen m.fl. (2008)

framgick det vid bandavlyssning på flera olika avdelningar på sjukhuset att det var

svårt att identifiera en struktur vid rapportering. I studien av Bost m.fl. (2011)

framkom det vid intervjuer att personalen saknade struktur vid rapporteringen.

Vid observationer av personalen kom det fram att en struktur användes men den

varierade något beroende på personalens tidigare erfarenheter (a a). I flera av de

47 intervjuerna uttryckte informanterna att det var svårt med kommunikationen

10

när det inte fanns någon uttalad struktur vid rapporteringen samt att det blev en

ökad risk för förväxlingar (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012).

Personalen uttryckte att de önskade ett standardiserat kommunikationsverktyg

eller tydliga riktlinjer för att underlätta rapporteringen (Dyrholm Siemsen m.fl.

2012; Murray m.fl. 2013). I en studie av Drach-Zahavy m.fl. (2014) höll de flesta

av de 18 deltagande sjuksköterskorna med om att rapporteringen borde vara

strukturerad. I samma studie meddelade sjuksköterskorna att de syftade till att

strukturera rapporten i enlighet med avdelningens utsatta riktlinjer (a a).

Rapporteringen ansågs vara bra när den var kortfattad och strukturerad (Aase m.fl.

2007). I en studie av Bruce & Suserud (2005) framhöll deltagarna att rapporten

kunde mottas på två olika sätt: enskilt eller i team. Vid en teamrapportering

försäkrades det att samtliga fick samma information och risken för missförstånd

minimerades (a a).

Sjuksköterskor strukturerade sin rapport med hjälp av sina anteckningar (Carroll

m.fl. 2012; Staggers m.fl. 2012) och en del rapporterade enbart från minnet

(Carroll m.fl. 2012). Även markering med penna gjordes för att komma ihåg att

rapportera det allra viktigaste (Staggers m.fl. 2012). En sjuksköterska uttryckte att

det är helt avgörande att hon har med sig sina anteckningar för att kunna ge en bra

rapport. Det hjälpte henne att organisera sina tankar och påminde henne om vilken

information som skulle rapporteras vidare (Murray m.fl. 2013). Erfarna

sjuksköterskor hade under åren utvecklat en egen struktur för sina anteckningar,

och den nya sjuksköterskan upptäckte kort efter sin examen behovet av en

struktur. Sjuksköterskorna var medvetna om att deras individuella struktur inte

passade alla då behoven såg olika ut (Staggers m.fl. 2012).

Organisationens påverkan Det framgår i två studier att rapporteringen varken var värderad eller prioriterad

(Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). Sjukhusets kultur

fokuserade inte på säkerhetsaspekten vid rapporteringen (Dyrholm Siemsen m.fl.

2012). En sjuksköterska hade åsikten att statusen på rapporteringen måste höjas

eftersom den då kommer att behandlas som ett viktigt moment (McCloughen m.fl.

2008). Organisationen hade ingen utbildning för rapportering, utan den varierade

då personalen lärt sig av varandra (Bost m.fl. 2011). En sjuksköterska från

McCloughens m.fl. (2008) studie tyckte att utbildning och träning i

patientöverlämning hade varit till god hjälp och lett till bättre rapportering. En

annan sjuksköterska uttryckte att rapportering var användbar, oavsett kvalitet.

Rapporten gjorde att personalen blev varse vad som förväntades av dem under

dagens arbetspass samt att det blev lättare att planera och prioritera

arbetsuppgifterna (a a). Även i studierna av Staggers m.fl. (2012) och Drach-

Zahavy m.fl. (2014) uttryckte två sjuksköterskor att de använde rapporten till att

planera och prioritera dagens arbetsuppgifter.

Hög arbetsbelastning och stress Sex studiers deltagare påpekade att en hög arbetsbelastning påverkade rapporten. I

Dyrholm Siemsens m.fl. (2012) studie uttryckte ett sjukvårdsbiträde att ju högre

arbetsbelastningen var, desto fler misstag gjordes. Stress och hög arbetsbelastning

var negativa faktorer som påverkade kvaliteten av rapporteringen (Aase m.fl.

2007). Omständigheter som påverkade rapporteringen var personal som skyndade

hem (Carroll m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008), tidsbrist, personalbrist och

arbete under press (Aase m.fl. 2007; Drach-Zahavy m.fl. 2014; McCloughen m.fl.

11

2008). När personalen skyndade hem kunde det leda till att information

utelämnades eller att rapporten inte gavs till alla berörda (Carroll m.fl. 2012;

McCloughen m.fl. 2008).

I en studie som utfördes på en akutmottagning framkom det att personalen ofta

utförde flera arbetsuppgifter samtidigt som de förde rapport vilket ledde till att

information missades (Bost m.fl. 2011). En sjuksköterska uttryckte att rapporten

skulle prioriteras och ges mer tid. Det skulle även finnas tid att sätta sig ned och

läsa igenom patientens journal (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Det framkom att

det generellt var svårt att uppnå en säker patientöverlämning vid oklara

anvisningar och hög arbetsbelastning. Personalen fick ofta arbeta i svåra

situationer som äventyrade patientsäkerheten vid patientöverlämningar. Det

uppstod moralisk stress då de ibland fick göra saker som innebar att de

kompromissade med kvaliteten och säkerheten (a a).

Relationer och störande moment Nedan presenteras det resultat som framkom i tio av de elva inkluderade studierna

som beskriver relationer eller störande moment med rapportering i följande

kategorier: Novis och expert, Frågor och avbrott, Tillit till kollegan samt

Svårigheter med rapporteringen.

Novis och expert I sju studier framkom det att det fanns skillnader mellan oerfarna och erfarna

sjuksköterskor. Studierna har inte beskrivit när en sjuksköterska räknas som

oerfaren eller novis, utan det är deltagarna eller författarna till de olika studierna

som har uttryckt det.

En erfaren sjuksköterska gjorde färre misstag (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012),

bedömde patientens behov mer effektivt, såg helheten och kunde avgöra vad som

var relevant (Bruce & Suserud, 2005). Rapporten som gavs av den erfarna

sjuksköterskan ansågs ha en högre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och innefattade

enbart det som var viktigt (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Rapporten skiljde sig åt

beroende på vad den personen som rapporterade ansåg vara viktigt. Exempelvis

kunde den oerfarna anse att andra saker var relevanta än den erfarna

sjuksköterskan (McCloughen m.fl. 2008). En novis sjuksköterska utförde mer

omfattande rapporter (Aase m.fl. 2007) och föredrog att själv få mer omfattande

rapport som inte var stressad eller innehöll för mycket medicinsk jargong (Payne

m.fl. 2000). Hastighet ansågs vara ett tecken på skicklighet (a a). Sjuksköterskor

med mindre erfarenhet blev mer påverkade av störningar under rapporten (Carroll

m.fl. 2012) och kunde känna ångest inför den (Manias & Street, 2000). En erfaren

sjuksköterska som gav rapport till en sjuksköterska som redan kände patienten

kortade vanligtvis ner rapporten. Till följd av detta fick hon ofta fler frågor

(Carroll m.fl. 2012).

Frågor och avbrott Innan rapporteringen startas ställdes ofta frågan ”Känner du patienten?”. Var

svaret ja blev det enbart en uppdatering och detaljer om patienten uteblev,

berättade en sjuksköterska (Carroll m.fl. 2012). Detta ledde till att den som

rapporterade kunde missa att ge information då hon trodde att mottagaren redan

kände till den (Manias & Street, 2000).

12

Om frågor ställdes under rapporteringen, kunde den rapporterande bli irriterad och

få en känsla av att rapporten var dålig (Carroll m.fl. 2012). En sjuksköterska

uttryckte att hon visste att hon gett en bra rapport om hon inte fick många frågor

(a a). Tre andra sjuksköterskor i samma studie samt en sjuksköterska i studien från

Aase m.fl. (2007) uttryckte att en bra rapport var associerad med få frågor. I en

studie av Bost m.fl. (2011) framkom det att om fler specifika frågor ställdes kom

mer värdefull information fram. En sjuksköterska uttryckte att det var viktigt att

ställa många frågor vid rapportering för att öka lärandemöjligheten i teamet

(Drach-Zahavy m.fl. 2014). Sjuksköterskestudenter uttryckte osäkerhet gällande

att avbryta och ställa frågor trots att de ibland kände att rapporten var svår att

förstå (Payne m.fl. 2000).

Hälso- och sjukvårdspersonalen beskrev i sex av studierna att olika former av

avbrott störde rapporteringen. Både yttre och inre avbrott störde rapporten. Med

yttre avbrott avsågs störningar som uppkommer utanför rapporteringsrummet.

Inre avbrott innefattade störningar som uppstod i den personalgrupp som deltog i

rapporten. Yttre faktorer som beskrevs som störande moment under rapporten var

frågor från anhöriga eller patienter, läkare som vill ha uppdateringar om patienten

(Aase m.fl. 2007; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013), telefonsamtal

och stress (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Störningar under rapporten kunde även

uppstå mellan de rapporterande deltagarna. Studierna beskrev inre avbrott såsom

avbrytande frågor (Aase m.fl. 2007), samtal om annat som inte rör rapporten,

ouppmärksamhet och att personal lämnade rummet mitt i rapporten (Bost m.fl.

2011; Drach-Zahavy m.fl. 2014).

Studierna uttryckte att avbrotten ledde till längre rapportering (Bost m.fl. 2011),

till sämre kvalitet på rapporten (Aase m.fl. 2007) samt till att det blev svårare att

fokusera (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Avbrotten kunde även leda till att överflödig

och irrelevant information överfördes samt en ökad risk till att saker glömdes bort

(Murray m.fl. 2013). Ett förslag för att minska avbrotten under rapporteringen

framfördes av en sjuksköterska i studien av Murray m.fl. (2013). Förslaget var att

rapporteringen skulle, liksom vid hanteringen av läkemedel, vara ostörd och

enbart avbrytas vid akuta lägen (a a). En studie uttryckte att avbrott under

rapporten var ovanligt och oftast gjordes av de mer erfarna sjuksköterskorna

(Payne m.fl. 2000).

Tillit till kollegan Rapportens innehåll berodde på nivån av tillit mellan dem som var närvarande vid

rapporten (Bost m.fl. 2011; Bruce & Suserud, 2005). Fanns det tillit till personen

som rapporterade agerade personalen utifrån rapporten enligt en som arbetade i

ambulansteamet. En sjuksköterska på den mottagande akutmottagningen berättade

att hon inte litade blint på rapporter som hon mottog av ambulanspersonalen, utan

hon bedömde även patienten efter eget huvud (Bost m.fl. 2011). Om något i

rapporten inte stämde överens fanns det ett behov av att läsa igenom journalerna

för att få en klar och korrekt bild av patienten (Drach-Zahavy m.fl. 2014). En

sjuksköterska kände att hon inte kunde lita på vissa av sina kollegor då de inte

kände till patientens diagnos och inte förstod allvaret med den. Detta gjorde att

hon dubbelkollade informationen så att det inte uppstod någon risk för patienten

(Drach-Zahavy m.fl. 2014). I en studie av Manias & Street (2000) förekom det att

den sjuksköterska som tog över patienten uttryckte misstro mot det arbete den

hemgående sjuksköterskan utfört under arbetspasset. Rapporten påverkades även

av personkemin inom arbetslaget, och det framkom att bra relationer ledde till en

13

bra rapport (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Under rapporteringen förväntade sig

den som rapporterade att bli lyssnad på (Bost m.fl. 2011; Dyrholm Siemsen m.fl.

2012). När kollegorna var uppmärksamma och mötte den rapporterandes blick

resulterade det i god kommunikation och en bra rapport (Carroll m.fl. 2012; Bruce

& Suserud, 2005).

Svårigheter med rapporteringen Olika patienttyper beskrevs som olika svåra att rapportera. Patienter med tydliga

medicinska problem eller de som varit inlagda under en kort period ansågs enklare

att rapportera (Aase m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005). Även patienttyper eller

patienter som personalen kände sedan tidigare var lättare att föra rapport kring

(Aase m.fl. 2007). De patienttyper som kändes svårare att rapportera över var

patienter med psykisk ohälsa, äldre multisjuka samt patienter som varit

inneliggande under en längre period och hade en komplex sjukdomsbild (Aase

m.fl. 2007; Bruce & Suserud, 2005).

DISKUSSION

Nedan presenteras en diskussion kring litteraturstudiens metod och resultat. I

metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor och svagheter samt hur olika

metodval har kunnat påverka studiens resultat. Under resultatdiskussionen

diskuteras de valda studiernas metod och urval samt denna studies resultat i

förhållande till annan litteratur.

Metoddiskussion Litteraturstudiens tillvägagångssätt har strukturerats med Willmans m.fl. (2011)

sju steg vilket ses som en styrka då författarparet under litteraturstudien har utgått

från en tydlig struktur för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. En

studies trovärdighet grundas i om det finns en tydligt beskriven metod som går att

upprepa (Polit & Beck, 2014). Studiens trovärdighet ökar eftersom metoden

beskrivs tydligt vilket leder till att den lättare kan genomföras på nytt. För att

konstruera syftet har en strukturerad frågeställning använts vilket har varit till stor

hjälp och är en styrka då databassökningen lättare har kunnat svara på syftet.

Under projektplanen gjordes en tidsplan över vilka moment som skulle vara

färdigställda vid en viss tidspunkt. Tidsplanen har korrigerats under arbetet på

grund av att författarparet varit optimistiska vid tidsdisponeringen och att problem

som uppkommit under arbetet har behövts åtgärdas. Detta kan ha påverkat

resultatet eftersom mindre tid än avsatt har kunnat ägnas åt skrivandet av resultat

och resultatdiskussion. I slutet av arbetet med projektplanen insåg författarparet

att de gärna hade gjort en empirisk studie med samma syfte. Detta för att kunna få

reda på svenska sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Författarparet hade

velat göra observationsstudier med kompletterande intervjuer för att kunna

undersöka användandet av SBAR.

Inklusions- och exklusionskriterier SBU (2014) skriver att avgränsningar gällande språk görs i förhållande till

språkkunskaper i den grupp som ska granska arbetet. Begränsningar på artiklarnas

språk gjordes eftersom artiklarna skulle kunna läsas och förstås av författarparet,

medstudenter och lärare. Det innebär att forskning på andra språk går förlorad och

14

relevanta studier kan ha missats vilket hade kunnat förändra resultatet. Under

databassökningarna framkom en del artiklar vars titlar och abstrakt väckte intresse

för fortsatt granskning. Artiklarna var på ett språk författarparet inte behärskade

och fick därför exkluderas.

Inga krav på publiceringsårtal har ställts vilket kan ses både som en styrka och

som en svaghet då icke aktuell forskning kan ha inkluderats samtidigt som hela

forskningsfältet har granskats. SBU (2014) rekommenderar att begränsningar ska

användas om en metod är förnyad och inte längre aktuell. Denna studie

undersöker erfarenheter och inte en metod som kan ändras. Därför såg

författarparet inte att en avgränsning gällande publiceringsår var nödvändig. Att

inte avgränsa publiceringsårtal kan ha påverkat resultatet då utvecklingen inom

hälso- och sjukvården har gått framåt, exempelvis gällande datorisering av

journalsystem. Vid artikelsökningen ställdes inga krav på kostnadsfrihet för att

betalartiklar som svarar på syftet inte skulle missas, vilket ses som en styrka.

I fyra av de valda studierna inkluderas även annan sjukvårdspersonal än

sjuksköterskor. Detta ses inte som en svaghet då sjuksköterskor i sitt arbete

rapporterar över patienter även till andra yrkeskategorier. Urvalets

representativitet kan ifrågasättas på grund av att sjuksköterskorna i de valda

studierna har olika bakgrund, arbetar på olika platser och att studierna är olika

stora. Andra områden än allmänsjuksköterskans inkluderades då det inte fanns

tillräckligt många artiklar som enbart berör hennes område. Författarparet valde

därför att inkludera andra områden då kärnan av rapportering är samma även på

en specialistavdelning. Detta kan vara en svaghet. Resultatet hade kunnat bli

annorlunda om det enbart varit allmänsjuksköterskor med i de valda studierna.

Generaliserbarhet innebär i vilken grad resultatet kan överföras eller generaliseras

till andra grupper eller sammanhang (Polit & Beck, 2014). Generaliserbarheten

kan eventuellt ha blivit större då flera olika typer av sjuksköterskor har

inkluderats, samtidigt kan generaliserbarheten påverkats negativt eftersom det inte

var en enhetlig grupp av sjuksköterskor som den kan generaliseras tillbaka till.

Databassökning och urval Litteraturstudiens syfte ändrades under arbetets gång. Ursprungligen var syftet att

undersöka sjuksköterskors upplevelser av att rapportera enligt

rapporteringsverktyget SBAR eftersom det rekommenderas och lärs ut på Malmö

Högskolas sjuksköterskeprogram. Vid pilotsökningar upptäcktes det att området

inte var väl utforskat och syftet fick därmed vidgas.

Sökningar i flera databaser görs för att undvika publiceringsbias och manuella

sökningar i referenslistor bör göras enligt Willman m.fl. (2011).

Litteratursökningen har gjorts på flera olika sätt, dels genom sökningar i flera

databaser, dels genom kompletterande manuella sökningar i artiklars

referenslistor. Detta ses som styrkor då flera metoder använts för att relevanta

artiklar för litteraturstudiens syfte inte skulle missas. För att få en effektiv

databassökning rekommenderar Forsberg & Wengström (2013) att hjälp tas av en

bibliotekarie som har kunskap om databaserna. Detta har gjorts och ses som en

styrka då flera databaser kunde användas mer effektivt vid artikelsökningarna.

Sökningarna genererade totalt elva användbara artiklar vilket påvisar att

forskningen inom området är begränsad och detta kan påverka studiens resultat.

Sökningarna i de olika databaserna genererade flertalet dubbletter vilket påvisar

att de olika sökningarna med olika sökord var jämbördiga. Databassökning och

15

databearbetning har genomförts gemensamt, vilket kan ses som styrkor då risken

att något ska missas eller missförstås minskar. Relevanta studier kan ha missats på

grund av otydligt formulerade titlar och abstrakt men även den mänskliga faktorn

kan ha spelat roll.

Att författarparet använt sig av både ämnesord och fritextord ses som en styrka

eftersom SBU (2014) beskriver att ämnesord är enhetliga och garanterar att

träffen behandlar det ord som sökts. En annan styrka är att de artiklar som ännu

inte fått ämnesord fångas upp. Olika vägar för varje söksystem utvecklas då

databaserna är uppbyggda på olika sätt (Willman m.fl. 2011). Sökningarna i de

använda databaserna är därför inte identiska utan har behövt ändras för att

fungera. Trots de gjorda förändringarna i sökningarna har det framkommit

dubbletter i flera databaser. Därför ses förändringarna som en styrka då

sökningarna har blivit jämbördiga. Resultatet hade kunnat se annorlunda ut om

dessa förändringar inte hade gjorts. Författarparet har gjort om databassökningen

flertalet gånger för att få den balanserad mellan sensitivitet och specificitet.

Kvalitetsgranskning Granskningen har utförts med hjälp av modifierad mall för kvalitetsgranskning av

studier med kvalitativ forskningsmetodik (se bilaga 4). Modifikationen gjordes

eftersom Willman m.fl. (2011) anser att modifiering ska användas då mallen ska

vara anpassad till den aktuella granskningen. Artikeln av Carroll m.fl. (2012) har

både en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Kvalitetsgranskning har enbart gjorts

av den kvalitativa delen då den kvantitativa delen inte inkluderas i denna studie.

Resultatet kan ha påverkats av denna exkludering. En granskning av artikelns

kvantitativa resultat hade eventuellt kunnat ge den en låg kvalitet och därmed inte

kommit med i studien.

Granskningsmallens modifikation kan ses som en styrka då den är anpassad efter

denna litteraturstudie. Modifikationen kan även vara en svaghet på grund av att

författarparet aldrig tidigare gjort en modifierad granskningsmall vilket kan leda

till att kriterier inkluderats trots att de borde ha exkluderats och vice versa. Detta

kan i sin tur påverka kvalitetsbedömningen till att artiklarna blir över- eller

undervärderade. Felaktig kvalitetsbedömning kan påverka litteraturstudiens

resultat därför att ett av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle uppnå hög

eller medelhög kvalitet.

Willman m.fl. (2011) föreslår poängsystem med procent för att kunna jämföra

olika studiers kvalitet där fördelen är att det visar brister i kvaliteten. Nackdelen är

att det kan ge en falsk känsla av exakthet i bedömningen av studiens kvalitet (a a).

För att bedöma kvalitetsgraden valde författarparet bort att använda sig av

procentsats eller poängsättning. Istället valdes att titta på helheten utifrån en

modifierad granskningsmall samt framtagna kriterier. Helhetsperspektivet kan ses

som en styrka men även som en svaghet eftersom författarparet är noviser när det

gäller kvalitetsgranskning. Bristen på erfarenhet kan ha resulterat i att för stor

eller för liten vikt läggs på de bedömda delarna. Detta kan ha påverkat studiens

resultat eftersom en bedömning med hjälp av poängsystem och procent hade

kunnat leda till att studiers kvalitet bedömts annorlunda.

Enligt Willman m.fl. (2011) får granskningen större tyngd när den utförs av

åtminstone två oberoende granskare. Granskningen av artiklarna gjordes enskilt

vilket ses som en styrka då subjektiviteten minskades. Kvaliteten på artiklarna kan

16

vara över- eller undervärderade beroende på att författarparet hade ringa

erfarenhet av tidigare kvalitetsgranskning. Ingen av de granskade artiklarna har

ansetts ha låg kvalitet vilket kan indikera att författarparet har övervärderat

studiernas kvalitet. Även det faktum att fyra studier uppnådde hög kvalitet bidrar

till denna teori.

Dataanalys Rimligheten i studien baseras på i vilken grad datan är rätt tolkad (Forsberg &

Wengström, 2013; Polit & Beck, 2014). Rimligheten i denna studie kan anses

vara hög då analysprocessen gjorts stegvis enligt Forsberg & Wengströms (2013)

enkla steg för innehållsanalys. Att denna metod har följts ses som en styrka

eftersom den har lett till ett mer strukturerat resultat. Rimligheten kan anses vara

låg då författarparet hade ringa erfarenhet av att utföra innehållsanalyser samt att

metoden av Forsberg & Wengström (2013) inte var bekant sedan tidigare.

Willman m.fl. (2011) förespråkar att koder och teman har tillfälliga namn under

analysprocessen och kan ändras under arbetets gång. Författarparet har under

innehållsanalysen återgått till grundmaterialet för att försäkra sig om att resultatet

stämmer överens med framtagna kategorier och teman. Detta ses som en styrka då

det även innebar en chans att se om citat eller andra meningar missats. Detta har

påverkat resultatet positivt eftersom det blivit mer enhetligt, strukturerat och har

bidragit till en ökad rimlighet. Denna litteraturstudie har inriktat sig på kvalitativa

resultat. Artikeln av Carroll m.fl. (2012) hade en blandad metod och presenterade

sitt resultat med både kvalitativa och kvantitativa data. Den kvantitativa delen av

Carrolls m.fl. (2012) resultat har exkluderats i denna litteraturstudie. Därmed har

den kvantitativa delen inte analyserats. Eftersom Carrolls m.fl. (2012) kvantitativa

delar av resultatet inte svarade på denna studies syfte ses det inte som en svaghet

att den delen har exkluderats.

Resultatdiskussion Under innehållsanalysen upptäckte författarparet att många kategorier gick hand i

hand. Författarparet anser att resultatet svarade mot litteraturstudiens syfte.

Resultatets mest intressanta delar diskuteras under rubrikerna Oerfaren och

ostrukturerad samt Personcentrerad vård och patientsäkerhet. I diskussionen

knyts resultatet samman med litteratur samt Virginia Hendersons (1991)

omvårdnadsteori. De inkluderade artiklarnas metod, urval och land diskuteras

under rubriken Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet.

Resultatets tillförlitlighet och överförbarhet I denna litteraturstudie inkluderades artiklar som behandlar andra professioners

erfarenheter av rapportering än sjuksköterskans. Dock har sjuksköterskan alltid

varit med i artiklarnas urval. Det optimala hade varit att enbart inkludera studier

som undersökte sjuksköterskors erfarenheter och inga andra professioners. Det

framkom under litteratursökningen att sjuksköterskors erfarenheter av

rapportering inte var ett väl utforskat område. Därmed fick författarparet vidga

sina inklusionskriterier och beslutade att inkludera studier som behandlade både

sjuksköterskors och andra professioners åsikter om rapportering. Fyra studier

inkluderade annan hälso- och sjukvårdspersonal än sjuksköterskor. Dessa studier

var skrivna av Bost m.fl. (2011), Dyrholm Siemsen m.fl. (2012), McCloughen

m.fl. (2008) och Payne m.fl. (2000).

17

En svårighet som författarparet stött på under arbetets gång var betydelsen av det

engelska ordet ”nurse”. I Sverige betyder det legitimerad sjuksköterska, men i

andra länder som inkluderats i studien kan det även betyda undersköterska eller

assisterande sjuksköterska. Därför kan det inte garanteras att det enbart är

legitimerade sjuksköterskor som är räknade i de studier som innefattar enbart

sjuksköterskor vilket kan ses som en svaghet i studien. Olika avdelningar och

vårdenheter där sjuksköterskorna arbetar har inkluderats i studien. Det kan ha

påverkat resultatets generaliserbarhet. Författarparet fann inga skillnader vid

innehållsanalyserna mellan specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter och

hur allmänsjuksköterskors erfarenheter av rapportering såg ut.

De valda studierna använde sig av olika datainsamlingsmetoder (bilaga 7). Åtta av

dem använde minst två metoder, exempelvis observation och intervju. Tre studier

använde sig enbart av intervjuer enskilt eller i fokusgrupp. Dessa studier var

skrivna av Bruce & Suserud (2005), Dyrholm Siemsen m.fl. (2012) och Murray

m.fl. (2013). Att observation har använts som datainsamlingsmetod kan ha

påverkat studiens resultat då artikelförfattaren under observationer dragit egna

slutsatser angående sjuksköterskans erfarenheter. Vid observationer har även

intervjuer använts som datainsamlingsmetod vilket stödjer de slutsatser som

observatörerna dragit. Två studier hade sex deltagare (Bruce & Suserud, 2005;

Manias & Street, 2000) och en studie hade åtta (Murray m.fl. 2013). Övriga

studier varierade mellan 18 och 74 deltagare. Det olika antalet kan ha påverkat

resultatet eftersom lika stor tyngd har lagts vid alla studiers resultat oavsett hur

stort deltagarantalet var. I denna studie ingår artiklar från sju länder. Det kan ha

påverkat resultatet då hälso- och sjukvården skiljer sig mellan länderna. Detta kan

ha inverkat på studiens överförbarhet till förhållanden i den svenska hälso- och

sjukvården.

Styrkan i denna litteraturstudies resultat är: trots att studier har inkluderat

sjuksköterskor med specialistutbildningar, annan hälso- och sjukvårdspersonal,

olika datainsamlingsmetoder, varierande vårdenheter och studier utförda i flera

länder visar resultatet på flera likheter. Exempelvis återfinns mellan två och nio

studier under varje kategori i resultatet. Sjuksköterskornas erfarenheter av

rapporteringen har varit olika, men då har författarparet valt att belysa både de

positiva och de negativa erfarenheterna.

Oerfaren och ostrukturerad

En av Ödegårds (2006) fem potentiella riskfaktorer som kan orsaka patientskador

var bristande professionell erfarenhet. Detta framkom även i denna

litteraturstudie. Rapportens upplägg såg olika ut beroende på om sjuksköterskan

var novis eller expert, vilket tas upp i sju studier (Aase m.fl. 2007; Bruce &

Suserud, 2005; Carroll m.fl. 2012; Drach-Zahavy m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen

m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008; Payne m.fl. 2000). Den oerfarna

sjuksköterskan ville ha en omfattande rapport som inte går för fort (Payne m.fl.

2000). Patricia Benner (1993) beskriver att den erfarna sjuksköterskan, experten,

har speciella färdigheter och snabbt kan fokusera på det primära i situationen. I

denna litteraturstudie har detta mönster framkommit och författarparet anser att

det är viktigt att lyfta skillnaderna mellan den erfarna och oerfarna sjuksköterskan.

Den erfarna sjuksköterskan kan snabbt sålla ut vad som är viktigt medan

sjuksköterskan som är novis behöver mer information för att kunna identifiera det

väsentliga. Att ha denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskans förståelse för sina

kollegors olika behov av information och stöd.

18

Den erfarna sjuksköterskans rapport hade högre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och

innefattade enbart det relevanta (Drach-Zahavy m.fl 2014). Den sjuksköterska

som är oerfaren har inte lika hög kvalitet på sin rapport och den kan uppfattas som

sämre. Detta kan förklaras då sjuksköterskan som är novis enligt Benner (1993)

saknar erfarenhet och bakgrundsförståelse för situationen. Även Taylor (2002)

beskriver att erfarenhet är en faktor som påverkar rapporten. Det är viktigt att

beakta. Den erfarna sjuksköterskan kan välja att se rapporteringen som ett

lärotillfälle för den oerfarna sjuksköterskan som genom detta förhållningssätt både

utvecklar den egna kunskapen och rapporteringsförmågan. Benner (1993)

beskriver att handlandet hos nybörjaren främst styrs av regler och riktlinjer. På

grund av detta anser författarparet att det är nödvändigt med tydligt utformade

regler och riktlinjer så den oerfarna sjuksköterskan fattar korrekta beslut utan att

känna tveksamhet. Vad som ansågs relevant skiljde sig mellan den oerfarna och

erfarna sjuksköterskan (McCloughen m.fl. 2008). Meissner m.fl. (2007) skriver att

sjuksköterskan vid rapportering kan lägga in egna värderingar. Författarparet

menar om åsikterna mellan vad som värderas och vad som är relevant skiljer sig

leder det till kommunikationssvårigheter mellan de rapporterande.

För att underlätta rapporteringen uttryckte personalen i tre studier att de önskade

ett standardiserat kommunikationsverktyg eller tydliga riktlinjer (Drach-Zahavy

m.fl. 2014; Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; Murray m.fl. 2013). En studie av Clark

m.fl. (2009) som undersökte införandet av ett standardiserat

kommunikationsverktyg presenterade att 82% av 49 sjuksköterskor och 16 läkare

innan införandet tyckte att en struktur vid rapporteringen behövdes. Efter

införandet av strukturen fann 72% av de 25 svarande att rapporteringen hade blivit

mer strukturerad och effektiv (a a). De studier som redovisats i denna

litteraturstudies resultat samt studien av Clark m.fl. (2009) påvisar att det finns en

stor efterfrågan av struktur vid rapportering. Efter att strukturen införts i studien

av Clark m.fl. (2009) minskade andelen som ansåg att information missades vid

rapportering från 68% till 32%. I studien av Staggers m.fl. (2012) uttryckte

sjuksköterskor att alla är unika och organiserar på olika sätt samt att olika former

av struktur passar olika typer av människor. En svårighet som författarparet ser

med ett standardiserat kommunikationsverktyg är att det förutsätter att samtliga

strukturerar sin rapport på samma sätt. Genom detta möts inte den individens

behov vilket kan vara problematiskt.

Ett exempel på ett standardiserat kommunikationsverktyg är SBAR som

rekommenderas av WHO (2007) och Socialstyrelsen (2014). I en studie av

Beckett & Kipnis (2009) där SBAR infördes framkom det att kommunikationen

förbättrades samt att samarbets- och säkerhetsklimatet blev bättre. I de ovan

nämnda studierna av Clark m.fl. (2009) och Beckett & Kipnis (2009) påvisas att

det som WHO (2007) och Socialstyrelsen (2014) rekommenderar fungerar. En

intressant aspekt är att i Socialstyrelens lägesrapport från 2015 framgår det att

Region Skåne enbart använder SBAR delvis (Socialstyrelsen, 2015b). Att inte

använda SBAR kan ses som en risk för patientsäkerheten. Författarparet är

förvånade över att SBAR enbart används delvis i Region Skåne då Malmö

Högskola redan från första terminen undervisar om SBAR och dess fördelar samt

att Socialstyrelsen (2014) och WHO (2007) rekommenderat användandet av

SBAR under flera år.

19

I SBAR (bilaga 1) finns det under rekommendation punkten ”Finns det fler

frågor” där mottagaren får möjlighet att ställa de frågor som uppkommit under

rapporteringen (Sveriges kommuner och landsting, 2010). Det gör att frågor inte

ställs mitt i rapporteringen, vilket enligt Carroll m.fl. (2012) kan väcka irritation

hos den som rapporterar. Att för många frågor ställs var associerat med en dålig

rapportering (Aase m.fl. 2007). Problemet med för många frågor kvarstår trots att

rapporteringen sker enligt SBAR men däremot kommer frågorna samlade i slutet

av rapporteringen. Sjuksköterskestudenter uttryckte i en studie av Payne m.fl.

(2000) att det var svårt att avbryta och ställa frågor. Virginia Henderson (1991)

uttrycker att säkerhet bör innefattas i sjuksköterskeutbildningen. Författarparet

menar att om rapporteringens struktur utgår från SBAR finns det en naturlig plats

för frågor. Initiativet ligger inte längre hos den som mottar rapporten vilket kan

underlätta för den som vill ställa en fråga då detta moment ingår i

kommunikationsverktyget. Att det finns avsatt tid för frågor ses som en styrka i

SBAR. Att strukturera rapporten enligt SBAR kan leda till att avbrott för frågor

inte sker mitt i rapporten som i sin tur kan leda till en ökad patientsäkerhet.

Därmed bör strukturen läras ut i sjuksköterskeutbildningen.

Personcentrerad vård och patientsäkerhet Delade meningar fanns om var rapporteringen skulle ske. Att rapporteringen sker

inne hos patienten, bedside, kunde både ses positivt (Bruce & Suserud, 2005;

Drach-Zahavy m.fl. 2014) och negativt (Drach-Zahavy m.fl. 2014; Murray m.fl.

2013). I studien av McMurray m.fl. (2010) implementerades

rapporteringsmodellen bedside. Sjuksköterskorna var generellt positiva till denna

förändring då de tyckte att det blev bättre kontinuitet i informationen. Andra

ansåg att förändringen inte var nödvändig (a a). Att utföra rapporteringen bedside

kan förstärka den personcentrerade vården (McMurray m.fl. 2010).

Personcentrerad vård innebär att bekräfta och respektera patientens upplevelse av

ohälsa och sjukdom. Men också att patientens perspektiv ses lika mycket som det

professionella perspektivet (Svensk sjuksköterskeförening, 2010b). Trots att

rapporteringen som hålls bedside kan innebära en ökning av den personcentrerade

vården, fanns det sjuksköterskor i studierna av Drach-Zahavy m.fl. (2014) och

Murray m.fl. (2013) som ansåg att metoden medförde risk för avbrott, eller som

till och med menade att patienter inte bör vara närvarande vid rapportering. Både i

denna litteraturstudie och i studien av McMurray m.fl. (2010) framkom både

positiva och negativa erfarenheter av att rapportera bedside, vilket kan antyda att

det inte är något för alla. En av Hendersons (1991) delfaktorer inom den

grundläggande sjukvården handlar om att hjälpa patienten att framföra sina

önskemål och känslor (bilaga 2). Författarparet ser det positivt att

sjuksköterskorna rapporterar bedside då det kan ge patienten större möjligheter att

diskutera sin egen vård. Det ger patienten och sjuksköterskan ett naturligt tillfälle

att kommunicera och ses även som ytterligare en positiv aspekt av att

rapporteringen sker bedside.

Studien av Aase m.fl. (2007) avsåg sjuksköterskors erfarenheter av muntlig och

skriftlig rapportering. Det var den enda inkluderade studien där sjuksköterskorna

rapporterade skriftligt. Samtliga 23 sjuksköterskor föredrog en muntlig

rapportering. Det framkom att denna kunde utföras mer noggrant än den skriftliga

(Aase m.fl. 2007). Virginia Hendersons (1991) nionde delfaktor säger att

sjuksköterskan ska skydda patienten mot skador (bilaga 2). Författarparet menar

att om den skriftliga rapporten inte är lika noggrann som den muntliga medför det

en risk då information kan missas och att patienten kan komma till skada.

20

Deltagare i sex studier påpekade att en hög arbetsbelastning påverkar rapporten

(Aase m.fl. 2007; Bost m.fl. 2011; Carroll m.fl. 2012; Drach-Zahavy m.fl. 2014;

Dyrholm Siemsen m.fl. 2012; McCloughen m.fl. 2008). Det var svårt att uppnå en

säker rapportering vid en hög arbetsbelastning (Aase m.fl. 2007). WHO (2015)

beskriver arbetsrelaterad stress som det försvar som träder in när det uppstår krav

som inte kan hanteras. Kraven ledde även till att personalen kände att de fick

kompromissa med kvaliteten och säkerheten vid patientöverlämningar och att

moralisk stress uppstod (Dyrholm Siemsen m.fl. 2012). Moralisk stress är en

smärtfylld känsla som sjuksköterskan känner när hon inte kan utföra det arbete

som hon anser behövs, exempelvis på grund av organisatoriska, strukturella eller

ekonomiska förutsättningar (Jameton, 1984). Författarparet anser att

organisationen borde se till att moralisk stress inte uppstår då det är tärande för

sjuksköterskan att inte ha möjlighet att göra det som hon vet är rätt. Inom den

svenska hälso- och sjukvården råder en hög arbetsbelastning (Arbetsmiljöverket,

2015). I denna litteraturstudie framkom det att arbetsbelastningen påverkade

sjuksköterskans rapport negativt. Stressen ledde till ökad brådska då arbetspasset

avslutades och att information missades. Detta gör att rapporteringen blir ett

riskfyllt moment som påverkar patientsäkerheten. Det strider mot

omvårdnadsteoretikern Hendersons (1991) tankar om att sjuksköterskan ska

arbeta för att skydda patienten.

Avbrott under rapporteringen var ett störande moment och kunde exempelvis bero

på avbrytande frågor från patienter eller från personal som deltog i rapporteringen

(Aase m.fl 2007) eller på telefonsamtal (Drach-Zahavy m.fl. 2014). Avbrotten

resulterade i att rapporten fick en sämre kvalitet (Aase m.fl. 2007) och att

information missades (Murray m.fl. 2013). Att information missas på grund av

avbrott är en risk för patientsäkerheten och Virginia Henderson (1991) förespråkar

att moment som riskerar patientens säkerhet ska undvikas. Som yrkesverksam

sjuksköterska är det viktigt att känna till riskerna som avbrott kan medföra och

därmed kan avbrotten undvikas, menar författarparet. Kulturen på sjukhuset

prioriterade inte säkerhetsaspekten vid rapportering (Dyrholm Siemsen m.fl.

2012). Om sjukhusen prioriterade rapporteringen hade säkerheten vid

rapporteringen också ökat. Ett exempel, som även en sjuksköterska i studien av

Payne m.fl. (2000) tog upp är att rapporteringen ska behandlas som ett riskfyllt

moment som enbart får störas vid akuta fall. Alberta Health Services (2010) har

tagit upp avbrott, olika kommunikationsstilar och hög aktivitetsnivå som

anledningar till varför kommunikationen mellan hälso- och sjukvårdspersonalen

brister. Dessa tre anledningar har framkommit i denna litteraturstudie och även

visat sig vara risker vid rapportering.

Brist på kommunikation och samverkan var en potentiell riskfaktor för

patientskador enligt Ödegård (2006). Tillit kollegor emellan har i denna

litteraturstudie visat sig vara en aspekt som påverkar rapporteringen. Ett exempel

var att personalen inte litade på den information som gavs vid rapporteringen och

kände ett behov av att dubbelkontrollera denna (Drach-Zahavy m.fl. 2014). I

sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen, 2005) står det att

sjuksköterskan ska kunna ifrågasätta oklara instruktioner. Författarparet menar att

om oklarheter uppstår vid rapporteringen ska sjuksköterskan i första hand be om

förtydligande eller tilläggande information istället för att direkt kontrollera

journalen. Det kan ses positivt att sjuksköterskan identifierar brister i

kommunikationen och att hon på egen hand kan fylla i kunskapsluckorna.

21

KONKLUSION

Denna studie visade att rapporteringen kan medföra risker för patientsäkerheten.

Riskerna kan bero på att sjuksköterskan är oerfaren, på bristande tillit i

personalgruppen, avbrott vid rapporteringen, hög arbetsbelastning och stress eller

på att rapporten utförs skriftligt. Det framkom att sjuksköterskorna värderade

rapporteringen eftersom den fyllde en viktig funktion då den hjälpte dem att

prioritera, strukturera och planera sin arbetsdag. En bra rapportering

karaktäriserades av att den var strukturerad, sjuksköterskan som rapporterade var

erfaren, få frågor ställdes under rapporteringen, tillit fanns mellan kollegorna,

rapporteringen var prioriterad och enbart relevant information inkluderades. När

det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och möjligheten till god

omvårdnad.

FÖRSLAG PÅ KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Författarparet har under denna litteraturstudie ökat sina kunskaper kring hur en

innehållsanalys utförs. En nyfikenhet har väckts för att samla eget datamaterial

genom intervjuer och genom att analysera innehållet. Författarparet har även

utvecklat sina kunskaper kring rapporteringen och de risker som kan uppstå. Det

finns en stor efterfrågan på en strukturerad kommunikationsmodell vid

rapportering. Rapporteringen sker flera gånger om dagen på alla vårdenheter och

avdelningar runtom i hela världen. Trots detta finns det inte mycket forskning

rörande sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Det saknas även forskning

rörande sjuksköterskors erfarenheter av att använda SBAR, vilket är förvånande

för författarparet då det är ett verktyg som både rekommenderas av

Socialstyrelsen och WHO.

Författarparets förslag om vidare forskning gäller fördjupning av hur den oerfarna

sjuksköterskans erfarenheter kring rapportering skiljer sig från den erfarna

sjuksköterskans. Även forskning gällande sjuksköterskans erfarenheter rörande

SBAR bör fördjupas eftersom kommunikationsverktyget rekommenderas. Denna

litteraturstudie belyser sjuksköterskans erfarenhet av rapportering och möjliggör

för läsaren att reflektera över rapporteringen och dess innehåll. Att kunna

reflektera och identifiera brister vid rapporteringen leder till en medvetenhet om

vilka risker för patientsäkerheten som kan uppstå och hur de ska förebyggas.

Författarparet anser att rapporteringen ska ges en högre status; att personalen ska

få möjlighet att rapportera ostört och att avbrott enbart ska få ske i akuta

situationer. Författarparet anser även att utbildning om SBAR och risker vid

rapportering bör implementeras i Sveriges sjuksköterskeutbildningar.

22

REFERENSER

Aase K, Vasshus Ask H, Meling M, (2007) Safety in transition between shifts – A

qualitative study within healthcare. I: Aven T & Vinnem J E (Eds). Risk,

Reliability and Societal Safety. London: Taylor and Francis Group, s 1209-1215.

Alberta Health Services, (2010) Orientation. SBAR communication tool.

>http://www.patientsafetyinstitute.ca/English/education/psoc/PSOC11/SBAR%20

Communication%20Tool-Alberta%20Health%20Services.pdf< (2015-05-04).

Anderson C & Mangino R, (2006) Nurse shift report – Who says you can’t talk in

front of the patient? Nursing Administration Quarterly, 30(2), 112-122.

Arbetsmiljöverket, (2015) Vanliga risker inom hälso- och sjukvården

>http://www.av.se/teman/halsosjukvard/risker/?AspxAutoDetectCookieSupport=

1< (2015-05-12).

Australian Medical Association, (2006) Safe handover: safe patients. Guidance

on clinical handover for clinicians and managers.

>https://ama.com.au/sites/default/files/documents/Clinical_Handover_0.pdf<

(2015-05-13).

Beckett D C & Kipnis G, (2009) Collaborative Communication: Integrating

SBAR to Improve Quality/Patient Safety Outcomes. Journal for Healthcare

Quality, 31(5), 19-28.

Benner P, (1993) Från novis till expert – mästerskap och talang i

omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.

Bost N, Crilly J, Patterson E, Chaboyer W, (2011) Clinical handover of patients

arriving by ambulance to a hospital emergency department: A qualitative study.

International Emergency Nursing, 20, 133-141.

Bruce K & Suserud B-O, (2005) The handover process and triage of ambulance-

borne patients: the experience of emergency nurses. British Association of Critical

Care Nurses, Nursing in Critical Care, 10(4), 201-209.

Carroll J S, Williams M, Gallivan T M, (2012) The ins and outs of change of shift

handoffs between nurses: a communication challenge. BMJ Quality and Safety,

21, 586-593.

Clark E, Squire S, Heyme A, Mickle M-E, Petrie E, (2009) The PACT Project:

improving communication at handover. The Medical Journal of Australia,

190(11), 125-127.

Croos S, (2014) The practice of clinical handover: a respite perspective. British

Journal of Nursing, 23(13), 733-737.

Drach-Zahavy A, Goldblatt H, Maizel A, (2014) Between standardisation and

resilience: nurses’ emergent risk management strategies during handovers.

Journal of Clinical Nursing, 24, 592-601.

23

Dyrholm Siemsen I M, Dyrløv Madsen M, Funck Pedersen L, Michaelsen L,

Vesterskov Pedersen A, Andersen H B, Østergaard D, (2012) Factors that impact

on the safety of patient handovers: An interview study. Scandinavian Journal of

Public Health, 40, 439-448.

Eggland E T & Heinemann D S, (1994) Nursing documentation, Charting,

recording and reporting. Philadelphia: Lippincott.

Ekman I & Segesten K, (1995) Deputed power of medical control: the hidden

message in the ritual of oral shift reports. Journal of Advanced Nursing, 22, 1006-

1011.

Evans D, Crunawait J, McClish D, Wood W, Fries C R, (2012) Bedside Shift-to-

Shift Nursing Report: Implementation and Outcomes. Medsurg Nursing, 21(5),

281-292.

Forsberg C & Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &

Kultur.

Fossum B, (2010) Modeller och teorier för kommunikation och bemötande, I:

Fossum B (Red) Kommunikation, samtal och bemötande i vården (upplaga 1:5).

Lund: Studentlitteratur AB, s 23-39.

Furåker C & Nilsson A, (2013) Kompetens, kunskap och lärande. I: Leksell J &

Lepp M (Red) Sjuksköterskans kärnkompetenser (1 upplagan). Stockholm: Liber

AB, s 15-36.

Griffin T, (2010) Bringing Change-of-Shift Report to the bedside: A Patient- and

Family-Centered Approach. Journal of Perinatal and Neonatal Nursing, 24(4),

348-353.

Henderson V, (1991) Grundprinciper för patientvårdande verksamhet, Borås:

Almqvist och Wicksell förlag.

Hälso- och sjukvårdslag 1982:763.

Inspektionen för vård och omsorg, (2014) Kommunikationsbrister i vården,

Artikelnummer: IVO 2014-29.

Jameton A, (1984) Nursing practice: the ethical issues. Englewood Cliffs, NJ:

Prentice-Hall.

Karolinska Institutet, (2015) Svensk MeSH – MeSH sökverktyg.

>http://mesh.kib.ki.se/swemesh/swemesh_se.cfm< (2015-02-10)

Lamond D, (2000) The information content of the nurse change of shift report: a

comparative study. Journal of Advanced Nursing, 31, 794-804.

Lindh M & Sahlqvist L, (2012) Säker vård. Att förebygga skador och

felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur.

24

Malmström S, Györki I, Sjögren P A, (2007) Bonniers svenska ordbok.

Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB.

Manias E & Street A, (2000) The handover: uncovering the hidden practices of

nurses. Intensive and Critical Care Nursing, 16, 373-383.

McCloughen A, O’Brien L, Gillies D, McSherry C, (2008) Nursing handover

within mental health rehabilitation: An exploratory study of practice and

perception. International Journal of Mental Health Nursing, 17, 287-295.

McMurray A, Chaboyer W, Wallis M, Fetherston C, (2010) Implementing

bedside handover: strategies for change management. Journal of Nursing Care

Quality, 24(2), 136-142.

Meissner A, Hasselhorn H-M, Estryn-Behar M, Nézet O, Pokorski J, Gould D,

(2007) Nurses´ perception of shift handovers in Europe – results from the

European nurses´ early exit study. Journal of Advanced Nursing, 57(5), 535-542.

Murray J S, McGrath J, Fallon Smith M, (2013) Understanding the Clinical

Handoff Perspective of Pediatric Emergency Nurses. Pediatric Nursing, 39(5),

243-248.

Patientsäkerhetslag 2010:659

Payne S, Hardey M, Coleman P, (2000) Interactions between nurses during

handovers in elderly care. Journal of Advanced Nursing, 32(2), 277-285.

Polit D F & Beck C T, (2014) Essentials of Nursing Research. Appraising

Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

SBU, (2014) Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: En handbok. 2

uppl. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.

Sexton A, Chan C, Elliott M, Stuart J, Jayasuriya R, Crookes P, (2004) Nursing

handovers: do we really need them? Journal of Nursing Management, 12, 37-42.

Sharit J, McCain L, Thevenin D M, Barach P, (2008) Examining links between

sign-out reporting during shift changeovers and patient management. Risk

Analysis, 28(4), 969-981.

Sharp L, (2012) Effektiv kommunikation för säkrare vård. Lund: Studentlitteratur

AB.

Socialstyrelsen, (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Artikelnummer 2005-105-1.

Socialstyrelsen, (2014) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014.

Artikelnummer 2014-4-7.

Socialstyrelsen, (2015a) Informationsöverföring och kommunikation

> http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/riskomraden/kommunikation<

(2015-02-04),

25

Socialstyrelsen, (2015b) Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015.

Artikelnummer 2015-4-1.

Staggers N, Clark L, Blax J W, Kapsandoy S, (2012) Nurses’ Information

Management and Use of Electronic Tools During Acute Care Handoffs. Western

Journal of Nursing Research, 34(2), 153-173.

Stryhn H, (2007) Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Svensk sjuksköterskeförening, (2010a) Svensk sjuksköterskeförenings strategi för

utbildningsfrågor. Bromma: SSF.

Svensk sjuksköterskeförening, (2010b) Personcentrerad vård.

>http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/ssf-om-

publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf< (2015-05-12)

Sveriges kommuner och landsting, (2010) SBAR för strukturerad kommunikation.

Klippan: Ljungbergs tryckeri.

Sveriges kommuner och landsting, (2014) Patientsäkerhet lönar sig. Kostnader

för skador och vårdskador i slutenvården år 2013.

>http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-131-0.pdf?issuusl=ignore< (2015-

05-13).

Taylor C, (2002) Assessing patients' needs: does the same information guide

expert and novice nurses? International Council of Nurses, International Nursing

Review, 49, 11-19.

Wallin C-J & Thor J, (2008) SBAR – modell för bättre kommunikation mellan

vårdpersonal. Ineffektiv kommunikation bidrar till majoriteten av skador i vården.

Läkartidningen, 26, s 1922-1925.

Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad: en bro

mellan forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Wong M C, Yee K C, Turner P, (2008) A structured evidence-based literature

review regarding the effectiveness of improvement interventions in clinical

handover. >http://www.safetyandquality.gov.au/wp-

content/uploads/2008/01/Clinical-Handover-Literature-Review-for-release.pdf<

(2015-06-08)

World Health Organization, (2007) Communication during patient hand-overs.

>http://www.who.int/patientsafety/solutions/patientsafety/PS-Solution3.pdf<

(2015-05-04)

World Health Organization, (2015) Occupational stress – Stress at the workplace.

>http://www.who.int/occupational_health/topics/stressatwp/en/< (2015-05-15)

Ödegård S, (2006) Säker Vård – patientskador, rapportering och prevention.

Göteborg: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.

26

BILAGOR

Bilaga 1: SBAR, akut/icke akut situation

Bilaga 2: Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården

Bilaga 3: Databassökning

Bilaga 4: Modifierad granskningsmall

Bilaga 5: Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet

Bilaga 6: Översikt kategorier

Bilaga 7: Artikelmatris

27

Bilaga 1, SBAR akut/icke akut situation

Nedan bilder är hämtade från Sveriges kommuner och landsting (2010).

28

Bilaga 2, Delfaktorer inom den grundläggande sjukvården

Grundprinciper för patientvårdande verksamhet, av Virginia Henderson (1991)

s 24, presenterar 14 delfaktorer inom den grundläggande sjukvården.

1. Att hjälpa patienten andas

2. Att hjälpa patienten äta och dricka

3. Att hjälpa patienten med uttömningen

4. Att hjälpa patienten inta lämplig kroppsställning när han går, sitter eller

ligger samt att växla ställning

5. Att hjälpa patienten till vila och sömn

6. Att hjälpa patienten välja lämpliga kläder samt med av- och påklädning

7. Att hjälpa patienten hålla kroppstemperaturen inom normala gränser

8. Att hjälpa patienten hålla sig ren, välvårdad samt skydda huden

9. Att hjälpa patienten undvika faror i omgivningen samt skydda andra mot

skador, som patienten eventuellt kan vålla, såsom infektioner eller

våldshandlingar

10. Att hjälpa patienten meddela sig med andra och ge uttryck för sina

önskemål och känslor

11. Att hjälpa patienten utöva sin religion och leva i enlighet med sin

uppfattning om rätt och orätt

12. Att hjälpa patienten utföra arbete eller skapande verksamhet

13. Att ge patienten möjlighet till förströelse och avkoppling

14. Att hjälpa patienten att lära

29

Bilaga 3, Databassökning Nedan presenteras vilka databaser och sökord som använts för att finna relevanta

artiklar till resultatet. Under antalet valda artiklar visas de artiklar som svarar på

litteraturstudiens syfte. Vid sökningarna framkom en del av artiklarna i flera

databaser, därför redovisas de nya artiklarna inom parentes.

PubMed 150424

Sökord Antal träffar

1. Nurs* 743 739

2. Nursing [MeSH] 225 267

3. Nurses [MeSH] 272 462

4. 1 OR 2 OR 3 749 297

5. Patient handoff [MeSH] 332

6. "Handoff" 652

7. "Handover" 646

8. "Shift report" 91

9. "Change-of-shift" 103

10. 5 OR 6 OR 7 OR 8 OR 9 1324

11. Attitude* 321 485

12. Attitude [MeSH] 272 462

13. Perception* 314 352

14. Perception [MeSH] 337 294

15. Experienc* 774 245

16. 11 OR 12 OR 13 OR 14

OR 15

1 420 954

Kombinerade sökblock

Antal

träffar

Antal lästa

titlar

Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Antal valda

artiklar

17. 4 AND 10 AND 16 171 171 42 18 8

Cinahl 150424.

Sökord Antal träffar

1. Nurs* 1 146 094

2. Nurse [MH] 42 483

3. 1 OR 2 146 094

4. Shift reports [MH] 681

5. Hand off (Patient Safety) [MH] 848

6. 4 OR 5 1306

7. Attitude* 226 170

8. Attitude [MH] 7467

9. Perception* 151 588

10. Perception [MH] 11 924

11. Experienc* 453 756

12. 7 OR 8 OR 9 OR 10 OR 11 611 827

Kombinerade sökblock Antal

träffar

Antal lästa

titlar

Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Antal valda

artiklar

13. 3 AND 6 AND 12 368 368 71 33 8 (2 nya)

30

Scopus 150424

Sökord Antal träffar

1. Nurs* 1 431 111

2. “Shift report” 553

3. “Change-of-shift” 343

4. 2 OR 3 684

5. Attitude* 1 061 213

6. Experienc* 3 591 551

7. Perception* 1 383 026

8. 5 OR 6 OR 7 5 073 287

Kombinerade sökblock Antal

träffar

Antal lästa

titlar

Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Antal valda

artiklar

10. 1 AND 4 AND 8 292 292 42 20 8 (1 ny)

PsycInfo 150424

Sökord Antal träffar

1. Nurs* 121 300

2. Nursing [Thesaurus] 15 753

3. Nurses [Thesaurus] 20 209

4. 1 OR 2 OR 3 121 300

5. "Handoff" 75

6. "Handover" 153

7. "Shift report" 24

8. "Change-of-shift" 21

9. 5 OR 6 OR 7 OR 8 255

10. Attitude* 412 294

11. Attitude [Thesaurus] 26 298

12. Perception* 407 711

13. Perception [Thesaurus] 21 743

14. Experienc* 510 697

15. 10 OR 11 OR 12 OR 13 OR 14 1 121 010

Kombinerade sökblock

Antal

träffar

Antal lästa

titlar

Antal lästa

abstrakt

Antal lästa

artiklar

Antal valda

artiklar

16. 4 AND 9 AND 15 52 52 15 7 3 (0 nya)

31

Bilaga 4, Modifierad mall för kvalitetsgranskning

Denna modifierade mall är baserad på SBU:s (2014) och Willmans m.fl. (2011)

granskningsmallar för artiklar med kvalitativ metod.

Författare: __________________ Publiceringsårtal: ______

Deltagare: __________________ Land: ________________

Ja Nej Ej tillämpligt

Utgår studien från en väldefinierad

problemformulering/frågeställning? □ □ □

Är urvalet relevant? □ □ □

Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? □ □ □

Inkluderas sjuksköterskor i urvalet? □ □ □

Är kontexten tydligt beskriven? □ □ □

Finns relevant etiskt resonemang? □ □ □

Är datainsamlingen tydligt beskriven och relevant? □ □ □

Råder datamättnad? □ □ □

Är analysen tydligt beskriven? □ □ □

Råder analysmättnad? □ □ □

Är resultatet logiskt och begripligt? □ □ □

Presenteras erfarenheter i studiens resultat? □ □ □

Presenteras tillräckligt av originaldata? □ □ □

Diskuteras resultatets överförbarhet? □ □ □

Behandlas forskarnas förförståelse? □ □ □

Presenteras relevans för klinisk praktik? □ □ □

Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.

Sammanfattande bedömning av kvalitet

Hög □ Medelhög □ Låg □

Kommentarer:

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

__________________________________________________________________

Granskare: ________________________________

32

Bilaga 5, Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet

Med hjälp av granskningsmallen och nedanstående kriterier bedöms kvaliteten på

granskade studier till hög, medelhög eller låg. För att hög kvalitet ska uppnås ska

samtliga punkter under rubriken ”hög kvalitet” uppfyllas. För medelhög kvalitet

krävs det att minst fyra av kriterierna under hög kvalitet är uppfyllda. Kriterierna

är framtagna med inspiration av SBU (2014) och Forsberg och Wengström

(2013).

Hög kvalitet Låg kvalitet

Väldefinierad

problemformulering/frågeställning

Otydlig

problemformulering/frågeställning Tydligt beskriven kontext Otydligt beskriven kontext

Relevant och tydligt beskrivet urval Irrelevant och otydligt beskrivet urval

Relevant och tydligt beskriven

datainsamling

Irrelevant och otydligt beskriven

datainsamling

Relevant och tydligt beskriven analys Irrelevant och otydligt beskriven analys

Resultatet svarar på studiens syfte Resultatet svarar inte på studiens syfte

Etiskt resonemang Inget etiskt resonemang

Medelhög kvalitet: Minst fyra kriterier under hög kvalitet ska finnas för att

medelhög kvalitet ska uppnås

33

Bilaga 6, Översikt kategorier

Nedan redovisas de kategorier som finns i resultatet och vilka studier som ingår.

Tema Organisation och struktur Relationer och störande moment

Kategorier

Rapportens

utformning och

lokalisation

Behov av

struktur vid

rapportering

Organisationens

påverkan

Hög arbets-

belastning

och stress

Novis och

expert

Frågor

och

avbrott

Tillit till

kollegan

Svårigheter

med

rapporteringen

Totalt

Aase m.fl. 2007 X X X X X 5

Bost m.fl. 2011 X X X X X X 6

Bruce & Suserud 2005 X X X X X 5

Carroll m.fl. 2012 X X X X X 5

Drach-Zahavy m.fl. 2014 X X X X X X X 7

Dyrholm Siemsen m.fl.

2012

X X X X X X X 7

Manias & Street 2000 X X X 3

McClough m.fl. 2008 X X X X X 5

Murray m.fl. 2013 X X X 3

Payne m.fl. 2000 X X X 3

Staggers m.fl. 2012 X X X 3

Totalt 9 8 5 7 8 8 6 2

34

Bilaga 7, Artikelmatris

Nedan presenteras de studier som inkluderas i litteraturstudiens resultat. Även resultatet från kvalitetsgranskningen samt kommentar till bedömningen

presenteras under rubriken ”Quality”. Vid medelhög kvalitet beskrivs de kriterier som inte uppfyllts enligt bilaga 5.

Title, Author, Country & Year Aim Method Participants and Setting Results Quality

Safety in the transition between shifts

– A qualitative study within

healthcare.

Aase K, Vasshus Ask H, Meling M

Norway, 2007

Describe how shift handover

is practiced in a local work

setting characterized by

complexity and risk, to

determine important

influencing factors, and to

explore how shift handover

quality may influence safety.

Semi-structured interviews,

observations and document

analysis were analyzed

according to a categorization

strategy.

Observation: Eleven shift

handovers.

Interviews: 23 nurses.

Data collection was gathered

from two different hospital

wards, one using written

handover and one using oral

handover.

Shift handover practices are

complex. Factors influencing

handover practice are information

amount, individual

communication skills, experience,

handover time frame,

interruptions, ward size/patient

capacity and patient type.

Average,

lacked

ethical

consider-

ation.

Clinical handover of patients

arriving by ambulance to a hospital

emergency department: A qualitative

study.

Bost N, Crilly J, Patterson E,

Chaboyer W.

Australia, 2011.

Explore the clinical handover

process between ambulance

and emergency department

personnel of patients arriving

by ambulance at one hospital

and identify factors that

impact on the information

transfer to ascertain strategies

for improvement

Grounded theory. Focused

ethnographic approach –

microethnography with

observations and interviews.

Data analysis with grounded

theory method, initial and

focused coding was done to

develop categories.

Observation: 38 observations of

74 health care professionals.

Interviews: 31 health care

professionals.

Took place at the emergency

department and ambulance

service in Queensland.

Quality of handover appears to be

dependent on the personnel’s

expectations, prior experience,

workload and working

relationships. Themes that

occurred: handover process,

clinical handover content, clinical

handover tools and factors

compromising handover (constant

interruptions, workload, working

relationships, transfer of

responsibility).

High, all

criteria

were met.

The handover process and triage of

ambulance-borne patients: the

experience of emergency nurses.

Bruce K & Suserud B-O

Sweden, 2005

Explore the experience of

nurses receiving patients who

were brought into hospital as

emergencies by ambulance

crews through an analysis of

the handover and triage

process.

Phenomenological life-

world portrayal with

interviews.

Data analysis was

undertaken in three stages:

review of the whole, review

of the parts of the whole and

return to the whole again.

Six emergency nurses with at

least three years’ experience in

the specialty working at the

emergency department.

Four themes emerged: pre-

hospital reporting (a dialogue for

planning), the symbolic handover,

the ideal handover and the non-

ideal handover.

Average,

lacked

descript-

tion of

the

context.

35

Title, Author, Country & Year Aim Method Participants and Setting Results Quality

The ins and outs of change of shift

handoffs between nurses: a

communication challenge.

Carroll J S, Williams M, Gallivan

T M.

USA, 2012.

Report results of a multi-

method study of one

communication practice:

change of shift handoffs

between nurses.

Multi-method study

including interviews, survey,

audio taping and direct

observation, post-handoff

questionnaires and archival

coding of clinical records.

Interviews: 12 registered nurses.

Survey questionnaire: 28

registered nurses.

Audio taping and direct

observation: 77 handoffs during

40 shift changes. 23 different

nurses, which also did post-

handoff questionnaires.

Took place at two general

medical/surgical units of a large

teaching hospital.

Incoming and outgoing nurses

had different expectations for a

good handoff. The result is

presented with the headlines:

handoff overview, handoff

effectiveness measures and

incoming nurse knowledge of the

patient

Average,

aim and

sampling

were not

described.

Between standardisation and

resilience: nurses’ emergent risk

management strategies during

handovers.

Drach-Zahavy A, Goldblatt H,

Maizel A.

Israel, 2014.

To understand how nurses

manage handovers at shift

change and to identify the

working strategies they

employ to maintain patients’

safety.

Demographic questionnaire

and in-depth, semi-

structured interviews.

Analysis in two steps:

Individual transcripts and

examine themes that had

appeared in the initial

analysis.

18 registered nurses, 13 women

and five men aged 25-62 years.

They revealed three themes:

Adaption of the declared

handover goals to goals which fit

the daily routines, contextual

turbulent circumstances and

strategies to optimize care for

patients.

Average,

sampling

and

context

were not

described.

Factors that impact on the safety of

patient handovers: An interview

study.

Dyrholm Siemsen I M, Dyrløv

Madsen M, Funck Pedersen L,

Michaelsen L, Vesterskov

Pedersen A, Andersen H B,

Østergaard D.

Denmark, 2012.

Explore healthcare

professionals’ attitudes and

experiences with critical

episodes in patient handover

in order to elucidate factors

that impact on handover from

ambulance to hospitals, and

within and between hospitals.

Semi-structured interviews.

The analysis was made

using the qualitative

phenomenological method

of systematic text

condensation in four steps.

23 nurses, three nurse assistants,

13 physicians, five paramedics,

two orderlies and one

radiographer (a total of 47) from

different departments and units

at a large university hospital in

the Capital Region in Denmark.

Found eight central factors to

have an impact on patient safety

on handover situation:

communication, information,

organization, infrastructure,

professionalism, responsibility,

team awareness and culture.

Average,

lacked

ethical

consider-

ation.

The handover: uncovering the

hidden practices of nurses.

Manias E & Street A.

Australia, 2000

To examine the practices used

by nurses in communicating

with other nurses during the

handover.

Critical ethnography,

observation, individual and

focus group interviews.

Six registered nurses working at

the intensive care unit. All

nurses participated in every step,

two in-depth interviews took

place with every participant, and

there were three different focus

groups.

They identified five practices for

consideration: The global

handover serving the needs of

nurse coordinators, the

examination, the tyranny of

tidiness, the tyranny of business

and the need to create a sense of

finality.

Average,

lacked

ethical

consider-

ation and

sampling

were not

described.

36

Title, Author, Country & Year Aim Method Participants and Setting Results Quality

Nursing handover within mental

health rehabilitation: An exploratory

study of practice and perception.

McCloughen A, O’Brien L, Gillies

D, McSherry C.

Australia, 2008.

Explore the practice and

beliefs about nursing verbal

handover from the perspective

of nursing staff working in the

rehabilitation units of an

Australian public psychiatric

hospital, and to identify what

should constitute the format

and content of verbal nursing

handover.

Audiotaping verbal

handovers and face-to-face

semi-structured interviews.

Data analysis was done with

content analysis.

A total of 38 nurses which

included enrolled nurses,

registered nurses and nursing

unit managers. The nurses were

included in eight different

handovers. The study was

conducted in mental health

rehabilitation units at a

psychiatric hospital in New

South Wales, Australia. 15

registered nurses and six

enrolled nurses were

interviewed.

The result was presented within

the five focus areas: purpose,

practice, content, quality and

training handovers were found to

lack structure and content, be

retrospective, problem-focused

and inconsistent.

High, all

criteria

were met.

Understanding the Clinical Handoff

Perspective of Pediatric Emergency

Nurses.

Murray J S, McGrath J, Fallon

Smith M.

USA, 2013.

Examine pediatric emergency

nurses’ perceptions and

beliefs regarding the process

of clinical handoff and

barriers to the clinical handoff

process.

Semi-structured interview

with a focus group.

Data analysis was done with

content analysis and line-by-

line coding approach.

Eight emergency nurses in one

focus group in a tertiary care

pediatric emergency

department. All nurses

participated in the semi-

structured interviews.

Recurring themes included

provider-directed handoff,

interruptions – impediment to

care, and envisioning the ideal

process.

High, all

criteria

were met.

Interactions between nurses during

handovers in elderly care.

Payne S, Hardey M, Coleman P.

England, 2000.

Explore the role of nursing

interaction within the context

of handovers and seek to

identify the clinical discourses

used by registered nurses,

student nurses and care

assistants in acute elderly care

wards, to determine their

influence on the delivery of

patient care.

Ethnographic approach with:

non-participant observation,

semi-structured interviews,

audio-taped recording of

handovers and documentary

data. Grounded theory

analysis was undertaken.

Observations: 27 handovers.

Audio-taped handovers: 23.

Interviews: eleven nurses, eight

student nurses, 12 auxiliary

nurses and three senior nurses.

The study was conducted in five

wards in an acute elderly care

unit in a general hospital in the

south of England.

Five themes occurred: formal

verbal information exchange: the

handover, ‘crash’ status, nursing

documentation, paperwork and

informal exchanges. Handovers

were formulaic, partial, cryptic,

given at high speed, used

abbreviations and jargon, required

socialized knowledge to interpret,

prioritized biomedical accounts

and emphasized physical aspects

of care.

Average,

lacked

ethical

consider-

ation and

sampling

were not

described.

Nurses’ Information Management

and Use of Electronic Tools During

Acute Care Handoffs.

Staggers N, Clark L, Blax J W,

Kapsandoy S.

USA, 2012.

Explore the information

management and use of

electronic tools during nursing

handoffs.

Semi-structured interviews

and observations. The first

part of the coding process

was done by two different

coders. The second part

included theoretical and

axial coding.

Observations: 93 unique patient

handoffs during 25 handoffs

with 26 nurses who also

participated in the interviews.

The nurses came from five

medical and surgical units in a

tertiary care facility and a

cancer specialty hospital in the

Western United States

The dataset was coded into five

themes: good nurse expectations

for handoffs, paper forms are

best, information at a glance, only

pertinent information please, and

information tools that work.

High, all

criteria

were met.