Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid …713686/FULLTEXT01.pdf · av sjuksköterskans...
Transcript of Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid …713686/FULLTEXT01.pdf · av sjuksköterskans...
Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid
förstoppning.
- en litteraturstudie
Nursing interventions focusing at constipation.
- a literature study
Johanna Dahlström
Josefin Forsberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Omvårdnad/sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå: 15 hp
Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål
Examinerande lärare: Gunilla Borglin
VT – 14
Patienter på sjukhus löper en ökad risk för att bli förstoppade. Sjuksköterskan möter
dagligen patienter med förstoppning och därför är det viktigt att ha kunskap om
vilka omvårdnadsinterventioner som har god effekt vid förstoppning. Syftet med
litteraturstudien var att beskriva sjusköterskans omvårdnadsinterventioner vid
förstoppning. Metoden som användes var litteraturstudie där författarna följde Polit
och Beck (2011) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna
CINAHL och PubMed. Efter urvalsprocess och kvalitetsgranskning återstod elva
kvantitativa artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. Resultatet redogör för
tre kategorier av omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan använda sig av
vid förstoppning. Dessa var kost, komplementära behandlingsmetoder och
toalettassistans. I Slutsatsen framkom att samtliga omvårdnadsinterventioner som
litteraturstudiens resultat grundades på ledde till förbättring av patienternas
förstoppningsproblematik.
Sammanfattning Titel: Sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid förstoppning – en
litteraturstudie
Nursing interventions focusing at constipation - a literature study
Avdelning: Institutioner för Hälsovetenskaper
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, C-nivå.
Författare: Johanna Dahlström och Josefin Forsberg.
Handledare: Mia Forshag och Ulla Wrangstål.
Examinerande lärande: Gunilla Borglin.
Sidor: 28
Nyckelord: Förstoppning, sjuksköterskan och omvårdnadsinterventioner
Innehållsförteckning
Introduktion ...................................................................................................................... 4
Förstoppning ................................................................................................................. 4
Omvårdnad ................................................................................................................... 5
Omvårdnadsinterventioner ........................................................................................... 6
Problemformulering ..................................................................................................... 6
Syfte .............................................................................................................................. 6
Metod ................................................................................................................................ 7
Litteratursökning .......................................................................................................... 7
Urval ............................................................................................................................. 9
Databearbetning ............................................................................................................ 9
Etiska övervägande ....................................................................................................... 9
Resultat ........................................................................................................................... 11
Kost ............................................................................................................................. 12
Kosttillskott ............................................................................................................ 12
Frukt ....................................................................................................................... 12
Mejeriprodukter ...................................................................................................... 13
Fiber ........................................................................................................................ 13
Komplementära behandlingsmetoder ......................................................................... 13
Magmassage ........................................................................................................... 13
SFA ......................................................................................................................... 14
Toalettassistans ........................................................................................................... 14
Diskussion ...................................................................................................................... 15
Resultatdiskussion ...................................................................................................... 15
Metoddiskussion ......................................................................................................... 17
Klinisk betydelse ........................................................................................................ 18
Förslag till fortsatt forskning ...................................................................................... 18
Slutsats ........................................................................................................................ 19
Referenslista ................................................................................................................... 20
Bilaga 1: Artikelmatris
4
Introduktion
I Sverige är förstoppningsproblematik vanligt förekommande. Totalt 18-22% av alla
kvinnor i Sverige och 7-8% av alla män uppger att de ofta eller ibland upplever att de är
förstoppade (Karling et al. 2009). Med ökad ålder tillkommer en ökad risk att drabbas
av förstoppning och 20-40% av de äldre över 65 år besväras av förstoppning (Hsieh
2005). Enligt Friedrichsen och Erichsén (2004) kan förstoppning förknippas med
skamkänslor hos patienten. Sjuksköterskan har därför en viktig roll att identifiera tecken
på förstoppning och sätta in adekvata omvårdnadsinterventioner (Friedrichsen &
Erichsén 2004).
Förstoppning
Förstoppning innebär förändrade avföringsvanor, vilket betyder att patienten får ett
minskat behov av att gå på toaletten och/eller att avföringen blir hårdare till
konsistensen. Förstoppning uppkommer vanligtvis på grund av ett för litet intag fibrer i
kosten, ett för litet intag av vätska och/eller för lite motion. De symtom som kan uppstå
vid förstoppning är bland annat att patienten känner ett lätt obehag, att de kan känna sig
uppblåsta, ha buksmärtor eller påverkas så pass av förstoppningen att de är illamående
och kräks (Bailes & Reeve 2013; Fritz & Pitlick 2012; Toner & Claros 2012).
Patienter som lider av förstoppningsproblematik kan vara beroende av laxermedel för
att bibehålla regelbundna tarmrörelser och därmed tarmtömning. Det är dock viktigt att
se till patientens tidigare toalettvanor eftersom dessa är individuella (Toner & Claros
2012). Tiden då avföringen är i tarmen behöver inte påverka avföringsfrekvensen
eftersom avföringsreflexen kan ignoreras, därför kan individer själva påverka sin
avföringsfrekvens (Heaton et al. 1992). Förstoppning är en av de fem vanligaste
diagnostiserade åkommorna när en patient besöker öppenvården och blir då således
kostsamt för samhället. Det är inte bara kostsamt för samhället utan påverkar även
patienternas livskvalitet negativt (Toner & Claros 2012).
Förstoppning är vanligt bland äldre och innebär att patienten har mindre än tre
avföringar i veckan. Det kan även uppstå andra symtom så som att patienten känner att
han/hon inte kan tömma tarmen, att patienten har spänd mage och har överdrivet hård
avföring. Anledningen till att förstoppning främst drabbar äldre kan beror på flera olika
orsaker, som bland annat att de får i sig för lite fibrer och vätska eller att de har drabbats
av sjukdom. Förstoppning kan även vara en biverkning av medicinering (Cherniack
2013; Fritz & Pitlick 2012).
Patienter på sjukhus löper en ökad risk att bli förstoppade. Detta eftersom dessa
patienter kan ha genomgått en operation och kan därför bli immobiliserade, få ändrade
matvanor, har svårt att ta sig till toaletten när de vill eller får biverkningar av läkemedel.
Det är främst opioider som kan ge biverkning i form av förstoppning. Det är inte heller
ovanligt att många äldre patienter lider av kronisk förstoppning och redan är
förstoppade innan de läggs in på sjukhus (Daniels & Schmelzer 2013; Sinclair 2011).
5
Omvårdnad
Omvårdnad växte fram som ett eget vetenskapsområde under 1970-talet då
utbildningsreformen Vård-77 grundades. Sjuksköterskeutbildningen byggde inte längre
på kunskaper ur den medicinska vetenskapen utan hade nu omvårdnad som eget område
(Bentling 2013). Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson (Eriksson 1995) beskriver de
tre begreppen vård, hälsa och människa i sin omvårdnadsteori. Eriksson (1995) anser
utifrån begreppen att vårdpersonal ska se människan som en individ med egna känslor
och tankar som aldrig ska jämföras mellan olika individer. Eriksson (1995) ser
människan som en helhet som består av kropp, själ och ande. Dessa är beroende av
varandra och går inte att skilja. Sjuksköterskan ska låta patienterna vara delaktiga i
vårdandet och vårda utifrån en helhetssyn av människan (Eriksson 1995).
Enligt Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen 2005) ska
sjuksköterskan i sin profession ha förmåga att ta tillvara på det friska hos patienten,
använda kunskaper inom omvårdnad och tillämpa omvårdnadsprocessen
(Socialstyrelsen 2005). Omvårdnadsstatus utgör en del av omvårdnadsprocessen där
bland annat eliminationsstatus ingår. Även omvårdnadsdiagnoser är en del av
omvårdnadsprocessen (Ehnfors et al. 2013). Herdman (2011) menar att sjuksköterskan i
sitt yrke måste ställa korrekta omvårdnadsdiagnoser för att kunna ge patienten en
specifik och god omvårdnad. Sjuksköterskan ska se patientens grundläggande och
specifika omvårdnadsbehov genom en helhetssyn (Socialstyrelsen 2005). Omvårdnaden
ska bygga på mänskliga rättigheter och respekt för individen (International council of
nurses [ICN] 2007). Personcentrerad omvårdnad utgör en del av de sex
kärnkompetenserna som sjuksköterskan har. Personcentrerad omvårdnad innebär att
sjuksköterskan ska ge omvårdand utifrån patientens individuella värderingar och
integrera patienten i omvårdnaden (McCance & McCormack 2013).
Omvårdnadsarbetet ska utifrån patientens behov organiseras i team, där sjuksköterskan
är arbetsledare (Socialstyrelsen 2005). Teamarbete är enligt Berlin (2013) ytterligare en
av sjuksköterskans kärnkompetenser. Sjuksköterskans funktion i teamarbetet är bland
annat att planera och koordinera omvårdnaden kring patienten, vilket bygger på ett
samarbete mellan de olika professionerna (Berlin 2013). Sjuksköterskan ska bedriva
kvalitetsarbete inom omvårdnad där arbetsmiljön ska främja vårdkvalitet och säkerhet.
Säker vård är ytterligare en kärnkompetens för sjuksköterskan, vilket enligt Ödegård
(2013) innefattar patientsäkerhet. I patientsäkert arbete använder sjuksköterskan sin
kunskap för att minska risken för vårdskador (Ödegård 2013). Omvårdnaden ska vara
forskningsbaserad och ständigt uppdaterad (ICN 2007). Evidensbaserad omvårdnad
bygger på att sjuksköterskan integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap
tillsammans med beprövad kunskap utifrån patientens önskning och förutsättningar
(Willman 2013). Evidensbaserad omvårdnad är en av kärnkompetenserna som ska leda
till en så god och effektiv omvårdnad som möjligt (Willman 2013). Sjuksköterskan ska
arbeta för att förbättra omvårdnaden genom att ständigt utveckla sin personliga
kompetens samt även se hur vården kan förbättras organisatoriskt, vilket enligt Elg och
Olsson (2013) är en av sjuksköterskans kärnkompetenser.
6
Omvårdnadsinterventioner
Omvårdnadsinterventioner bygger enligt Bulechek et al. (2013) på evidensbaserad
kunskap som utförs för att ge optimal omvårdnad till patienterna. Bulechek et al. (2013)
definierar omvårdnadsinterventioner som åtgärder baserade på klinisk bedömning och
kunskap, vilket sjuksköterskan genomför genom interaktion med patienten.
Omvårdnadsinterventioner kan innefatta åtgärder som sker direkt genom interaktion
med patienten. Interventionen kan även ske indirekt vilket innebär att behandlingen inte
sker på plats, men görs förebyggande för att gynna en eller flera patienter på sikt
(Bulechek et al. 2013; Wong et al. 2009).
Omvårdnadsinterventioner är åtgärder som sjuksköterskan utför vilken har grunden i
kunskap och omdöme vilket genomförs för att förbättra patientens situation och nå det
önskade resultatet (Polit & Beck 2011; Wong et al. 2009). En intervention kan vara
initierad av sjuksköterskan baserat på en omvårdnadsdiagnos. Interventionen kan också
initieras av en läkare som ställt en medicinsk diagnos och genom delegering låter
sjuksköterskan utföra interventionen (Wong et al. 2009).
I sjuksköterskeprofessionen ingår det enligt Whittemore och Grey (2002) att kunna se
förbättringsmöjligheter och genom detta se vilka omvårdnadsinterventioner som leder
till förbättring hos den enskilde patienten.
Problemformulering
I sjuksköterskeprofessionen ingår tillämpning av omvårdnadsprocessen, där elimination
är en del av omvårdnadsstatus. Förstoppning är en av de fem vanligaste
omvårdnadsdiagnoserna som ställs av sjuksköterskan när patienter uppsöker öppenvård.
Patienter som är inneliggande på sjukhus löper en ökad risk att bli förstoppade och det
ligger på sjuksköterskans ansvar att uppmärksamma detta. Förstoppning leder till
lidande, försämrad livskvalitet hos patienterna och är kostsamt för samhället.
Förstoppning är ett återkommande problem som sjuksköterskan måste arbeta mot med
hjälp av teamarbete, personcentrerad- och evidensbaserad omvårdnad. Därför ville
författarna ta reda på vilka aktuella omvårdnadsinterventioner som finns att använda sig
av vid förstoppning.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner
vid förstoppning.
7
Metod
Författarna har använt litteraturstudie som metod. För att genomföra en litteraturstudie
krävs ett tillräckligt stort urval av vetenskapliga artiklar för att kunna dra slutsatser och
kritiskt granska forskning (Forsberg & Wengström 2013; Polit & Beck 2011). Samtliga
artiklar som användes var kvantitativa.
I en litteraturstudie krävs det att författarna formulerat tydliga frågeställningar och syfte.
Författarna ska därefter besluta vilka sökord som är relevanta för att finna de artiklar
som svarar mot syftet. Slutligen ska artiklarna kritiskt granskas och sammanställas
(Polit & Beck 2011). Författarna har använt Polit och Beck (2011) flödesschema som
består av nio steg (figur 1) som beskriver hur en litteraturstudie ska genomföras.
Figur 1 Polit och Beck (2011), flödesschema fritt översatt av författarna
Litteratursökning
Litteraturstudiens syfte formulerades utifrån ett upptäckt problemområde, vilket ingår i
Polit och Beck (2011) flödesschema steg ett (figur 1). Beslut fattades sedan att de
vetenskapliga artiklarna skulle sökas i databaserna CINAHL och PubMed, eftersom
dessa är relevanta databaser inom omvårdnad och medicin. Steg två enligt Polit och
Beck (2011) flödesschema innefattar att författarna ska välja databas och besluta vilka
sökord som ska användas. Steg tre enligt Polit och Beck (2011) flödesschema innefattar
att söka och identifiera artiklar i databaserna som är relevanta mot syftet.
Inklusionskriterier är enligt Polit och Beck (2011) de specifika kriterier som sökningen
ska innehålla. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara peer review, att de var
skrivna på engelska och att de var publicerade i CINAHL från 2008-01-01 till 2014-01-
21. I PubMed var artiklarna publicerade från år 2008 till år 2014. Exklutionskriterier är
enligt Polit och Beck (2011) de kriterier som sökningen inte ska innehålla.
Steg 1:
Frågeställningar och syfte formuleras
Steg 2:
Besluta vilka databaser och sökord som skall
användas
Steg 3:
Söka och identifiera användbara artiklar
Steg 4:
Bearbeta artiklarna och granska mot syftet
Steg 5:
Läsa igenom valda artiklar
Steg 6:
Sammanställa och tolka informationen från
artiklarna
Steg 7:
Kritiskt granska artiklarna
Steg 8:
Integrera och analysera informationen, därefter
leta efter teman
Steg 9:
Förbereda en kritisk sammanställning av
artiklarna
8
Exklusionskriterier som användes i litteratursökningen på båda databaserna var att
artiklarna inte skulle ha deltagare som var under 18 år.
I CINAHL söktes ämnesorden fram genom CINAHL Headings, vilket resulterade i
Major Heading där ämnesorden var Nursing Intervention (S1), Constipation (S2) och
Nursing Practice, Evidence-Based (S3). Constipation/prevention and control [PC] (S4)
var en Subheading till ämnesordet Constipation (S 2) (tabell 1). I PubMed söktes
ämnesorden fram genom MeSH vilket resulterade i ämnesordet Constipation (S3) med
Subheading Prevention and control (S4). I PubMed utfördes även en fritextsökning med
sökorden Nurse* (S1) och Intervention* (S2).
Tabell 1: Databassökning och urval i CINAHL
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
CINAHL
Datum
2014-01-21
(MH ”Nursing Intervention”) S1 665
(MH ”Constipation”) S2 358
(MH ”Nursing Practice,
Evidence-Based”) S3
410
(MH ”Constipation/PC”) S4 31 22 3 3
(S1 AND S2) 6 4 (2) 0
(S2 AND S3) 7 2 (1) 0
Summa 25 3 3
( ) interna dubbletter, MH Major Heading
Tabell 2: Databassökning och urval i PubMed
Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
PubMed
Datum
2014-01-21
Nurse* S1 59126
Intervention* S2 227467
("Constipation"[Mesh]) S3 2121
"prevention and control"
[Subheading] S4
217720
S1 AND S2 851
S2 AND S3 171 35 (4)^ 10 (2)^ 9 (2)^
S3 AND S4 141 17 (8) 5 (4) 1
S1 AND S3 55 15 (9) (1)^ 0 0
S1 AND S2 AND S3 15 8 (8) 0 0
Summa 50 (5)^ 9 8
( ) interna dubbletter, ( )^ externa dubbletter
9
Urval
Urval 1: Utifrån litteraturstudiens syfte bearbetades de framsökta artiklarnas titel och
abstract för att finna om de svarade mot syftet, detta ingår i Polit och Beck (2011)
flödesschema, steg fyra. Till urval 1 i databasen CINAHL valdes 25 artiklar utifrån titel
och abstract respektive 50 artiklar i PubMed.
Urval 2: Genom Polit och Beck (2011) steg fem och sex i flödesschemat, genomfördes
urval 2. Artiklarna lästes i sin helhet för att säkerhetsställa att de svarade mot
litteraturstudiens syfte. I databasen CINAHL valdes tre artiklar ut till urval 3. I
databasen PubMed valdes nio artiklar ut till urval 3. De artiklarna som valdes bort
svarade inte mot litteraturstudiens syfte.
Urval 3: För att genomföra urval 3 krävdes det att artiklarna kritiskt granskades, detta
enligt Polit och Beck (2011) flödesschema steg sju. Artiklarna kvalitetsgranskades med
Polit och Beck (2011) ”Guide to an Overall Critique of an Quantitative Research
Report”. När kvalitetsgranskningen var genomförd kvarstod samtliga artiklar från
databasen CINAHL. I databasen PubMed valdes en artikel bort efter
kvalitetsgranskningen. Speed et al. (2010) artikel valdes bort efter kvalitetsgranskningen
då den inte höll god vetenskaplig kvalitét. I databasen CINAHL kvarstod efter urval 3
tre stycken artiklar. I PubMed återstod åtta artiklar efter kvalitetsgranskningen.
Sammanlagt kvarstod 11 artiklar efter urval 3.
Databearbetning
Författarna inledde databearbetningen med Polit och Beck (2011) steg åtta i
flödesschemat (figur 1). Innan artiklarna lästes igenom numrerades dessa av författarna.
Artiklarna från urval 3 lästes noggrant igenom av båda författarna självständigt och de
delarna i artiklarnas resultat som svarade mot syftet skrevs ner på enskilda papper.
Därefter redovisade författarna för varandra sina tolkningar av användbart resultat i
artiklarna. De delar i artiklarnas resultat som svarade mot syftet integrerades.
Artiklarnas resultat lästes igenom ett flertal gånger av båda författarna för att undvika
att viktig data missats. Författarna skrev sedan gemensamma papper med artiklarnas
användbara resultat som svarade mot litteraturstudiens syfte och letade sedan efter
kategorier. Slutligen genomförde författarna Polit och Beck (2011) steg nio i
flödesschemat, som innebar att artiklarna kritiskt sammanställdes och kategorier
bildades.
Etiska övervägande
Etiska överväganden som författarna har tagit hänsyn till i litteraturstudien var att
redovisa det som står i artiklarnas resultat och redovisa det forskarna skrivit. Författarna
har även tagit hänsyn till vikten av att referera korrekt för att undvika plagiering
(Forsberg och Wengström 2013; Vetenskapsrådet 2011). Författarna använde
universitetets referenssystem (Harvard KAU 2011). Polit och Beck (2011) beskriver att
forskarna måste överväga etiska värderingar i forskningen, vilket kan innefatta att
forskningen gått lagligt till och att deltagarna vet vad de medverkar i. Samtliga artiklar
som använts i litteraturstudien har granskats av en etisk kommitté och blivit godkända.
För att redovisa artiklarna har författarna i litteraturstudien använt en artikelmatris
10
(Forsberg & Wengström 2013; Polit och Beck 2011). Artiklarna var skrivna på engelska
vilket innebar att författarna var tvungna att översätta till svenska. För att minimera
risken för en inkorrekt översättning, använde författarna ett engelskt-svenskt lexikon.
Ytterligare ett etiskt övervägande författarna hade, var om forskningen var sponsrad
(Polit och Beck 2011).
11
Resultat
Litteraturstudiens resultat baserades på 11 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design.
Sammanlagt representerade dessa artiklar 788 deltagare som slutförde studierna. Sju av
artiklarna redovisade att det var 305 kvinnor och 177 män som deltog i studierna.
Deltagarna i artiklarna var i ålder från 18 år till 98 år. Fyra av artiklarna gjordes i
Europa, två i Asien, tre i Australien, en i Sydamerika och en i Nordamerika. Dessa
artiklar finns kort presenterade i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarnas resultat
redovisas i tre kategorier, varav två med subkategorier. Resultatet är en
sammanställning av de vetenskapliga artiklarnas resultat i form av de delar som svarade
mot författarnas syfte (Backman 2008; Forsberg & Wengström 2013). Författarnas
kategorier var kost, komplementära behandlingsmetoder och toalettassistans.
Subkategorierna till kost var kosttillskott, frukt, mejeriprodukter och fiber. Till
komplementära behandlingsmetoder användes subkategorierna magmassage och SFA
(Sötpotatis, Fotbad och Akupressur). Författarnas kategorier och subkategorier
redovisas i figur 2.
Figur 2 Resultatets kategorier och subkategorier
Omvårdnadsinterventioner vid förstoppning
Kost
Kosttillskott Frukt Mejeri-
produkter Fiber
Toalettassistans Komplementära behandlingsmetoder
Magmassage SFA (Sötpotatis, Fotbad och akupressur)
12
Kost
I ett flertal av artiklarna i litteraturstudien framkom kostens betydelse som
omvårdnadsintervention vid förstoppning. Omvårdnadsinterventioner som
sjuksköterskan kan utföra i form av kost var att erbjuda kosttillkott, frukt,
mejeriprodukter och fiber till patienterna.
Kosttillskott
Waitzberg et al. (2013) har studerat effekten av synbiotika som omvårdnadsintervention
vid förstoppning hos kvinnor. Synbiotika är en kombination av probiotika (levande
mjölksyrebakterier som påverkar bakterieflorans balans i mag- och tarmkanalen) och
prebiotika (metaboliska kostfibrer som stimulerar probiotikans positiva effekt genom att
stimulera dess tillväxt). Waitzberg et al. (2013) har använt produkten LACTOFOS som
innehåller synbiotika. Deltagarna i interventionsgruppen fick ökad avföringsfrekvens
och avföringskonsistensen förbättrades jämfört med placebogruppen. Deltagarna i
interventionsgruppen självskattade sin förstoppning som förbättrad jämfört med
placebogruppen (Waitzberg et al. 2013). Hawrelak och Myers (2010) utförde en studie
med två olika former av naturläkemedel, där ett av naturläkemedlen användes vid
förstoppning (tabell 3). Hawrelak och Myers (2010) jämförde deltagarnas resultat två
veckor före interventionen samt två veckor efter interventionsperioden var avslutad.
Användningen av naturläkemedlet resulterade i att avföringsfrekvensen ökade med
20%, 29% fick förbättrad avföringskonsistens, 14% fick minskade buksmärtor och 13%
fick en minskad känsla av uppblåsthet. Samtliga deltagare upplevde att deras
förstoppning hade blivit förbättrad och 65% fick en minskad känsla av spänd buk.
Samtliga deltagare ville fortsätta med naturläkemedlet efter det att studien var avslutad
(Hawrelak & Myers 2010). Tabell 3 C-IBS formula
C-IBS formula Engångsdos Daglig dos
Laktulos 3g 6g
Pulver från Ulmus fulva (ett träd) 7g 14g
Lakrits 1.5g 3g
Havrekli 2g 4g
Naturläkemedel C-IBS formula, ingredienser fritt översatt till svenska
Frukt
Interventionsgruppen i Chang et al. (2010) studie jämfördes med en placebogrupp samt
en grupp friska individer som inte hade någon förstoppningsproblematik.
Interventionsgruppen och gruppen med friska individer fick kiwi morgon och kväll. Det
framkom en signifikant skillnad i avföringsfrekvens mellan interventionsgruppen och
placebogruppen under studiens gång. Interventionsgruppen och gruppen med friska
individer fick ökad avföringsfrekvens jämfört med utgångsvärdena efter fyra veckors
interventionstid. Dessa två grupper fick även en minskad tid då avföringen var i tarmen
(Chang et al. 2010). Udani och Bloom (2013) använde i studien en interventionsgrupp
som fick kiwipulver (extrakt från kiwi). Interventionsgruppen jämfördes med en
placebogrupp. Avföringsfrekvensen och känslan av fullständig tarmtömning
förbättrades i interventionsgruppen. Gasbesvär minskade i interventionsgruppen och
13
deltagarna fick en minskad känsla av uppsvälldhet, mindre besvär av magsmärtor och
var nöjda med sina magvanor efter interventionstiden. Antalet brådskade avföringar
minskade signifikant i interventionsgruppen jämfört med placebogruppen.
Interventionsgruppen fick även bättre konsistens på avföringen, den var mjukare och
hade lättare att passera ut ur ändtarmen. Deltagarna i interventionsgruppen fick
signifikant ökat antal avföringar utan laxermedel jämfört med placebogruppen vid
studiens slut (Udani & Bloom 2013).
Mejeriprodukter
Sakai et al. (2011) använde sig av en interventionsgrupp och en placebogrupp i studien.
Interventionsgruppen fick en flaska drickyoghurt om dagen som innehöll
mjölksyrabakterier och proteinet kasein. Placebogruppen fick drickyoghurt utan
mjölksyrebakterier och kasein. Förekomsten av hård och klumpig avföring i
interventionsgruppen minskade från 73,7% till 36,8%. I placebogruppen ökade
förekomsten av hård och klumpig avföring från 75% till 85%. Avföringskonsistensen
blev mjukare hos interventionsgruppen jämfört med placebogruppen. Tiden deltagarna i
interventionsgruppen behövde sitta på toaletten för att tömma tarmen minskade jämfört
med placebogruppen. Avföringsfrekvensen ökade signifikant i interventionsgruppen
och även känslan av fullständig tarmtömning (Sakai et al. 2011).
Fiber
Lawton et al. (2013) redogör för effekten av frukostflingor innehållande vetekli som
omvårdnadsintervention vid förstoppning. Deltagarna som åt frukostflingorna fick
minskad förstoppning, minskad känsla av uppblåsthet, mindre trög mage och minskad
känsla av obehag från mag- och tarmkanalen. De fick en signifikant ökad
avföringsfrekvens, bättre avföringskonsistens samt lättare att tömma tarmen (Lawton et
al. 2013). I Sturtzel et al. (2009) studie redogörs effekten av havrekli i den dagliga
kosten som omvårdnadsintervention vid förstoppning. Interventionsgruppen ökade
intaget av fibrer under en tolvveckorsperiod. Detta ledde till att deltagarna i
interventionsgruppen kunde minska sitt intag av laxermedel med 59%. I
kontrollgruppen ökade intaget av laxermedel med 8%.
Komplementära behandlingsmetoder
I artiklarnas resultat som användes i litteraturstudien framkom olika former av
komplementära behandlingsmetoder som omvårdnadsinterventioner vid förstoppning.
De komplementära omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kunde använda sig av
var magmassage och SFA.
Magmassage
Interventionsgruppen i Lämås et al. (2009) studie fick under en åttaveckorsperiod
magmassage fem gånger i veckan. Studien visade att magmassage ledde till signifikant
minskade magsmärtor hos interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
Interventionsgruppen fick även ökad avföringsfrekvens samt minskade
förstoppningssymtom. McClurg et al. (2011) studie baseras på en interventionsgrupp
och en kontrollgrupp. Magmassagen ledde till mindre problem med
förstoppningssymtom och ökad avföringsfrekvens hos interventionsgruppen jämfört
14
med kontrollgruppen. En person i interventionsgruppen kunde minska sitt intag av
laxermedel med hjälp av magmassagen. Interventionsgruppen kunde förkorta tiden de
behövde sitta på toaletten för att kunna tömma tarmen. Totalt 80% av deltagarna uppgav
att de ville fortsätta med massagen efter interventionsperiodens slut (McClurg et al.
2011).
SFA
Ren et al. (2012) undersöktes interventionen SFA som bestod av sötpotatis, fotbad och
akupressur (en form av massage). Deltagarna i interventionsgruppen åt kokt sötpotatis,
tog fotbad dagligen samt utförde akupressur två gånger om dagen. Deltagarna fick
undervisning i hur de självständigt skulle utföra akupressur. Deltagarna i
interventionsgruppen jämfördes med deltagarna i en kontrollgrupp. För att inkludera
deltagare till studien använde Ren et al. (2012) bedömningsinstrumentet Rome III för att
mäta grad av förstoppning. Efter interventionsperioden med SFA upplevde 27,27% i
interventionsgruppen att de var förstoppade jämfört med 48,98% i kontrollgruppen. I
interventionsgruppen upplevde 13,64% att de hade en känsla av att de hade ett hinder i
tarmen jämfört med 38,78% i kontrollgruppen. Det var en signifikant skillnad i
användning av laxermedel, 25% i interventionsgruppen och 51% i kontrollgruppen efter
studiens avslut. I interventionsgruppen använde sig 2,27% av lavemang jämfört med
26,53% i kontrollgruppen när studien avslutats. Så många som 86% i
interventionsgruppen upplevde efter studiens slut att de var nöjda med sin tarmtömning
jämfört med 61% i kontrollgruppen.
Toalettassistans
I en artikel framkom det att omvårdnadsinterventionen toalettassistans kan användas av
sjuksköterskan vid förstoppning. Toalettassistans innebar att sjusköterskan följde
patienterna till toaletten varannan timme.
Schnelle et al. (2009) studie pågick under tio dagar, varav två dagar bestod av
toalettassistans varannan timma. Avföringsfrekvensen ökade signifikant under de två
dagar deltagarna erbjöds kontinuerlig assistans till toaletten. Deltagarna fick även en
ökad känsla av att kunna tömma tarmen samt en mer normal avföring de två dagarna de
fick planerad toalettassistans (Schnelle et al. 2009).
15
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner
vid förstoppning. I resultatet har det framkommit tre kategorier med olika former av
omvårdnadsinterventioner som kan användas vid förstoppning. Dessa kategorier var
kost, komplementära behandlingar och toalettassistans. Kategorin kost innehöll
subkategorierna kosttillskott, frukt, mejeriprodukter och fiber. Kategorin
komplementära behandlingar innehöll subkategorierna magmassage och SFA.
Resultatet har påvisat olika omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra som
minskar förstoppningsproblematik hos patienterna.
Resultatdiskussion
Resultatets 11 artiklar hade sammanlagt 788 deltagare vilket författarna ser som en
styrka för resultatet. Det var betydligt fler kvinnor än män som deltog i sju av artiklarna
och detta speglar att det är fler kvinnor än män som drabbas av
förstoppningsproblematik. Deltagarna i samtliga artiklar var från 18 års ålder till 98 års
ålder vilket tyder på att omvårdnadsinterventionerna som framkom i litteraturstudiens
resultat kan användas vid förstoppning genom hela vuxenlivet.
Waitzberg et al. (2013) anser att synbiotika som omvårdnadsintervention leder till att
patienterna fått en ökad avföringsfrekvens och bättre avföringskonsistens. Även Fateh et
al. (2011) belyser synbiotikans effekt vid förstoppning. Fateh et al. (2011) styrker
Waitzberg et al. (2013) resultat genom att de kommit fram till att synbiotika ger en ökad
avföringsfrekvens och bättre avföringskonsistens. Waitzberg et al. (2013) har genomfört
studien i Brasilien och använde sig av produkten LACTOFOS som innehöll synbiotika.
Produkten LACTOFOS finns inte att tillhandahålla i Sverige, vilket gör det svårt att
använda denna omvårdnadsintervention i Sverige. Waitzberg et al. (2013) betonar att
studien fick stöd från SKL Functional Nutrition genom att de sponsrade med produkten
LACTOFOS. Författarna har uppmärksammat detta och anser därför att det skulle
kunna finnas en vinstaspekt i studien.
Hawrelak och Myers (2010) naturläkemedel (tabell 3) resulterade i ökad
avföringsfrekvens, förbättrad konsistens av avföringen, mindre buksmärtor och en
minskad känsla av uppblåsthet hos deltagarna. Alla deltagare i studien upplevde att
deras förstoppning hade förbättrats och att de ville fortsätta med naturläkemedlet efter
att studien var avslutad. Naturläkemedlet som användes i Hawrelak och Myers (2010)
studie gavs till patienter i Australien. I Sverige måste naturläkemedel vara godkända av
Läkemedelsverket för att få säljas (Claeson 2013). Hawrelak och Myers (2010)
naturläkemedel säljs inte i Sverige och därför är det inte en intervention sjuksköterskor i
Sverige kan använda sig av i nuläget. Ingredienserna laktulos, lakrits och havrekli finns
att tillhandahålla i Sverige, den sista ingrediensen som är pulver från Ulmus fulva finns
inte i Sverige. Det hade varit intressant med forskning på de tre ingredienserna som
finns att tillhandahålla i Sverige för att undersöka effekten av dessa tre i kombination
vid förstoppning.
Chang et al. (2010) omvårdnadsintervention bestod av kiwi. Deltagarna som intog kiwi
fick förbättrad avföringsfrekvens samt minskad tid avföringen var i tarmen. Chan et al.
16
(2007) styrker Chang et al. (2010) studie att kiwi som omvårdnadsintervention minskar
den tid då avföringen är i tarmen. Chan et al. (2007) deltagare fick även förbättrad
tarmtömning, deras magvanor förbättrades och de kunde minska intaget av laxermedel.
I studien av Udani och Bloom (2013) förbättrades interventionsgruppens tarmtömning
och avföringsfrekvens. Deltagarna i interventionsgruppen upplevde även minskad
känsla av uppblåsthet, mindre gasbesvär, förbättrade magvanor samt mindre besvär av
magsmärtor efter intag av kiwipulver. Personerna som deltog i interventionsgruppen
fick dessutom bättre avföringskonsistens och de kunde minska intag av laxermedel
(Udani & Bloom 2013). Kiwipulvret producerades och lanserades i Nya Zeeland vilket
författarna ser som en begränsning i Sverige jämfört med frukten kiwi som går att köpa
i alla mataffärer.
Sakai et al. (2011) använde drickyoghurt innehållande mjölksyraprodukter och kasein
som omvårdnadsintervention vid förstoppning. Avföringskonsistensen och
avföringsfrekvensen förbättrades hos deltagarna i interventionsgruppen. Deltagarna
behövde inte lika lång tid på sig att tömma tarmen när de var på toaletten (Sakai et al.
2011). Även Koebnick et al. (2003) deltagare fick förbättrad avföringskonsistens och
avföringsfrekvens efter intag av drickyoghurt innehållande mjölksyraprodukter och
kasein. Koebnick et al. (2003) studie styrker Sakai et al. (2011) studie om drickyoghurt,
detta eftersom båda har fått fram jämförbara resultat med liknande
omvårdnadsintervention.
Lawton et al. (2013) och Strutzel et al. (2009) anser att ett ökat intag av fiber i kosten är
en effektiv omvårdnadsintervention vid förstoppning. Strutzel et al. (2009) använde sig
av fiber i form av havrekli. Detta ledde till att deltagarna i interventionsgruppen kunde
minska sitt intag av laxermedel. Lawton et al. (2013) intervention bestod av vetekli,
vilket ledde till minskad känsla av uppblåsthet och minskad förstoppningsproblematik.
Deltagarna i interventionsgruppen fick även ökad avföringsfrekvens, bättre
avföringskonsistens och de fick lättare att tömma tarmen (Lawton et al. 2013).
Socialstyrelsen (2010) belyser användning av fiber vid risk för förstoppning. Fiberrik
kost kan leda till ökad avföringsfrekvens och kortare tid då avföringen är i tarmen.
Lawton et al. (2013) och Strutzel et al. (2009) studier styrker att fiber är en
omvårdnadsintervention som har god effekt vid förstoppning samt när risk för
förstoppning finns.
Magmassage som omvårdnadsintervention vid förstoppning ledde till att deltagarna i
interventionsgrupperna fick en ökad avföringsfrekvens (Lämås et al. 2009; McClurg et
al. 2011). Deltagarna i Lämås et al. (2009) interventionsgrupp fick dessutom mindre
problem med magsmärtor och mindre förstoppningssymtom. Deltagrana i McClurg et
al. (2011) interventionsgrupp hade minskat sitt intag av laxermedel vid studiens slut och
de behövde inte sitta lika länge på toaletten för att tömma tarmen. Studien pågick under
åtta veckor men resultat har endast sammanställts från vecka ett till fyra på grund av
bristande dokumentation från deltagarna. McClurg et al. (2011) studie höll trots detta
kvalitetsgranskningen då McClurg et al. (2011) tydligt redovisade att resultatet endast
baserades på data från vecka ett till fyra. Den bristande dokumentationen i McClurg et
al. (2011) studie leder till att författarna ändå anser att Lämås et al. (2009) studie har ett
trovärdigare resultat. Enligt Socialstyrelsen (2010) kan magmassage som
omvårdnadsintervention leda till att lindra förstoppning. Eftersom Socialstyrelsen
17
(2010) styrker Lämås et al. (2009) och McClurg (2011) studier anser författarna att
denna omvårdnadsintervention är användbar vid förstoppning.
Ren et al. (2012) menar att SFA som intervention ledde till en signifikant skillnad
mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen. I Ren et al. (2012) studie framkom
inga siffror på hur deltagarna upplevde sin förstoppning innan interventionen, utan det
resultat som redovisas är en jämförelse mellan interventionsgruppen och
kontrollgruppen efter interventionstiden. Deltagarna i interventionsgruppen upplevde
att de var mindre förstoppade och de kunde använda mindre laxermedel och lavemang
jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna i interventionsgruppen var även mer tillfreds
med sin tarmtömning jämfört med kontrollgruppen. Författarna har inte funnit fler
studier om omvårdnadsinterventionen SFA och ser det som en svaghet i resultatet för
denna intervention.
Kontinuerlig toalettassistans varannan timma användes som omvårdnadsintervention i
Schnelle et al. (2009) studie. Toalettassistans ledde till att avföringsfrekvensen ökade,
deltagarna fick en ökad känsla av att de kunde tömma tarmen och avföringskonsistensen
förbättrades. Socialstyrelsen (2010) poängterar vikten av att patienter får individuellt
regelbundna toalettvanor för att minska förstoppningsproblematik. Virani et al. (2011)
beskriver att sjukvårdspersonal ska ta tillvara på den reflex som uppstår cirka 30
minuter efter måltid för att underlätta tarmtömning. Socialstyrelsen (2010) och Virani et
al. (2011) styrker Schnelle et al. (2009) studie då de poängterar att sjuksköterskor måste
erbjuda patienterna hjälp till toaletten utifrån patienternas behov samt se till tarmens
fysiologiska funktion. För att kunna genomföra toalettassistans varannan timma anser
författarna att teamarbete blir avgörande då sjuksköterskan kan behöva ta hjälp av
undersköterskor för att hinna genomföra detta i sitt dagliga arbete.
Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning har omvårdnadsinterventioner som
exempelvis motion, vätska och rapsolja förespråkats. Författarna trodde att aktuella
artiklar om detta skulle finnas i litteraturstudien, men det framkom istället andra former
av omvårdnadsinterventioner. Författarna har reflekterat över om dagens
omvårdnadsinterventioner vid förstoppning består av aktuell forskning. Enligt Willman
(2013) ska sjuksköterskan arbeta evidensbaserat och ständigt hålla sig uppdaterad med
aktuell forskning, frågan författarna ställer sig är om detta verkligen görs inom området
förstoppning. Litteraturstudien hade inklusionskriterien att artiklarna skulle vara
publicerade från år 2008 till år 2014, detta kan ha inneburit att tidigare forskning har
genomförts kring dagens använda omvårdnadsinterventioner. Sjuksköterskan ska utifrån
kärnkompetenserna arbeta för att kunna uppfylla de krav som dagens sjukvård ställer
(Bentling 2013). Författarna anser att Eriksson (1995) omvårdnadsteori där
sjuksköterskan ska vårda utifrån en helhetssyn av människan bör integreras i
kärnkompetenserna för att ge patienterna god vård.
Metoddiskussion
Författarna använde sig av Polit och Beck (2011) flödesschema innehållande nio steg
för att utföra litteraturstudien. Denna metod anser författarna skapade en bra struktur för
litteraturstudiens tillvägagångssätt. Utifrån tidigare erfarenheter och författarnas intresse
formulerades gemensamt litteraturstudiens syfte. Då författarna själva ansåg att syftet
var tydligt användes ingen frågeställning.
18
För att söka artiklar användes databaserna CINAHL och PubMed. För att resultatet
skulle ge så aktuell forskning som möjligt begränsade författarna artiklarnas
utgivningsår mellan år 2008 till år 2014. För att erhålla ett brett utbud av artiklar var
inte sökorden helt identiska i de två databaserna. I CINAHL utgick författarna från
Major Heading Constipation och fann då prevention and control som Subheading.
Prevention and control var den Subheading som svarade bäst mot författarnas syfte och
användes därför även i PubMed. Författarna är medvetna om att relevant forskning kan
ha missats under litteratursökningen eftersom det från början var ett stort urval. En
artikel föll bort efter urval 3 då denna inte höll måttet vid kvalitetsgranskningen.
Samtliga artiklar som slutligen valdes till litteraturstudien var relevanta och svarade mot
syftet.
Resultatet bestod av 11 artiklar där samtliga var av kvantitativ design. Författarna anser
att kvantitativa studier gav ett tydligt och konkret svar, i siffror och tabeller, på vilka
omvårdnadsinterventioner som visade på förbättring. Upplevelser var inte aktuellt i
författarnas litteraturstudie utan de ville ha tydliga resultat som gav en klar bild av de
olika omvårdnadsinterventionerna och deras effekt vid förstoppning. Artiklarna som
användes i litteraturstudien var skrivna på engelska vilket utgör en risk att författarna
kan ha missat och förvanskat information vid översättningen. Risken för detta minskade
genom att författarna i litteraturstudien läste texterna noggrant upprepade gånger,
använde sig av engelskt-svenskt lexikon vid behov samt diskuterade eventuella
oklarheter sinsemellan. Artiklarna var från olika delar av världen vilket författarna anser
styrker litteraturstudiens resultat då förstoppning är ett globalt problem.
Klinisk betydelse
Resultatet i litteraturstudien kan leda till en förbättrad och ökad förståelse om olika
omvårdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan använda sig av för att hjälpa
patienter med förstoppningsproblematik. Det är av stor vikt att sjuksköterskan kan
hjälpa patienter vid förstoppning, då detta kan leda till försämrad livskvalitet.
Författarnas förhoppning är att sjuksköterskor kan använda resultatets
omvårdnadsinterventioner för att också förebygga förstoppning. Slutligen anser
författarna att det borde finnas fler framtagna riktlinjer för hur sjuksköterskan ska gå
tillväga vid omvårdnad av patienter med förstoppningsproblematik. Detta eftersom
sjuksköterskan i sin profession ska arbeta evidensbaserat och ständigt söka efter aktuell
forskning som kan leda till förbättring för patienten samt för omvårdnaden.
Förslag till fortsatt forskning
Det borde forskas ytterligare inom ämnet författarna studerat i litteraturstudien och dess
omvårdnadsinterventioner. Sjuksköterskan möter patienter med förstoppning i sitt yrke
och behöver ha kunskap om omvårdnadsinterventioner som leder till förbättring.
Genom litteratursökningen i CINAHL och PubMed har författarna upptäckt att det
forskats minimalt under de senaste fem åren inom området förstoppning i Sverige.
Författarna anser att ytterligare svensk forskning hade varit intressant. Detta eftersom
sjuksköterskan då lättare hade kunnat jämföra dagens omvårdnadsinterventioner mot
förstoppning med ny forskning. Hade ytterligare svensk forskning funnits att tillgå
skulle detta kunna leda till ökad kunskap och förståelse för vilka
omvårdnadsinterventioner som kan användas av sjuksköterskan vid förstoppning.
19
Slutsats
Litteraturstudiens resultat visade att det finns nio olika typer av
omvårdnadsinterventioner vid förstoppning som författarna anser att sjuksköterskan
skulle kunna använda sig av i sitt dagliga arbete. Detta eftersom samtliga
omvårdnadsinterventioner visar på förbättring av patienternas
förstoppningsproblematik. Samtliga omvårdnadsinterventioner skulle även kunna
användas av allmänheten vid förstoppningsproblematik. De omvårdnadsinterventioner
som framkom var att inta synbiotika, LACTOFOS, kiwi, kiwipulver, drickyoghurt,
fiber, använda sig av magmassage, SFA och toalettassistans.
20
Referenslista
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bailes, B. & Reeve, K. (2013). Constipation in older adults. The Nurse Practitioner, 38
(8), 21-25.
Bentling, S. (2013). Sjuksköterskeprofessionen – en tillbakablick på kompetens och
kunskapskrav. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser.
Stockholm: Liber AB. s.37-62.
Berlin, J. (2013). Teamarbete – ett livsviktigt samspel. I Leksell, J. & Lepp, M. (red).
Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s.159-177.
Bulechek, G., Butcher, H., Dochterman, J. & Wagner, C. (2013). Nursing interventions
classification (NIC). St. Louis: Elsevier.
Chan, A., Leung, G., Tong, T. & Wong, N. (2007). Increasing dietary fiber intake in
terms of kiwiafruit improves constipation in Chinese patients. World Journal of
Gastroenterology, 13 (35), 4771-4775.
Chang , C-C., Lin, Y-T., Lu, Y-T., Liu, Y-S. & Liu, J-F. (2010). Kiwifruit improves
bowel function in patients with irritable bowel syndrome with constipation. Asia Pacific
Journal Clinical Nutrition, 19 (4), 451-457.
Cherniack, E. (2013). Use of complementary and alternative medicine to treat
constipation in the elderly. Geriatrics & Gerology International, 13 (3), 533-538.
Claeson, P. (2013). Naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. [Elektronisk]
Tillgänglig: http://www.fass.se/LIF/healthcarefacts?0&userType=0&docId=168623
[2013-02-13].
Daniels, G. & Schmelzer, M. (2013). Giving laxatives safely and effectively. Medical-
surgical Nursing, 22 (5), 290-302.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A. & Thorell-Ekstrand, I. (2013). Nya VIPS-boken:
Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Elg, M. & Olsson, J. (2013). Organisera för ständiga förbättringar i hälso- och
sjukvården. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser.
Stockholm: Liber AB. s.218-252.
Eriksson, K. (1995). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB.
Fateh, R., Iravani, S., Frootan, M., Rasouli, M. & Saadat, S. (2011). Synbiotic
preparation in men suffering from functional constipation: a randomised controlled trial.
Swiss Medical Weekly, 141:w13239, 1-7.
21
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och Kultur.
Friedrichsen, M. & Erichsén, E. (2004). The lived experience of constipation in cancer
patients in palliative hospital-based home care. International Journal of Palliative
Nursing, 10 (7), 321-325.
Fritz, D. & Pitlick, M. (2012). Evidence about the prevention and management of
constipation: implications for comfort part 1. Home Healthcare Nurse, 30 (9), 533-542.
Harvard KAU. (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2012/06/referenser_harvard_ka
u_aug_11_pdf_17907.pdf [2014-01-27].
Hawrelak, J. & Myers, S. (2010). Effects of two natural medicine formulations on
irritable bowel syndrome symptoms: a pilot study. Journal of Alternative &
Complementary Medicine, 16 (10), 1065-1071.
Heaton, K., Radvan, J., Cripps, H., Mountford, R., Braddon, F. & Hughes, A. (1992).
Defecation frequency and timing, and stool form in the general population: a
prospective study. Gut, 12 (33), 818-824.
Herdman, H. (red). (2011). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA. Lund:
Studentlitteratur AB.
Hsieh, C. (2005). Treatment of constipation in older adults. American Family Physician,
72 (11), 2277-2285.
International council of nurses [ICN]. (2007). ICNs etiska koder för sjuksköterskor.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-
publikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf [2014-01-30].
Karling, P., Abrahamsson, H., Dolk, A., Hallböök, O., Hellström, P., Knowles, C.,
Kjellström, L., Lindberg, G., Lindfors, P-H., Nyhlin, H., Ohlsson, B., Schmidt, P.,
Sjölund, K., Sjövall, H. & Walter, S. (2009). Function and dysfunction of the colon and
anorectum in adults: working team report of the Swedish Motility Group. Scandinavian
Journal of Gastroenterology, 40 (6), 645-660.
Koebnick, H., Wagner, I., Leitzmann, P., Stren, U. & Zunft, F. (2003). Probiotic
beverage containing lactobacillus casei shirota improves gastrointestinal symptom in
patients with chronic constipation. Canadian Journal Gastroenterology, 10 (17), 1-5.
Lawton, C., Walton, J., Hoyland, A., Howarth, E., Allan, P., Chesters, D. & Dye, L.
(2013). Short term (14 days) consumtion of insolumble wheat bran fibre-containing
breakfast cereals improves subjective digestive feelings, general wellbeing and bowel
funktion in a dose dependent manner. Nutrients, 5 (4), 1436-1455.
22
Lämås, K., Lindholm, L., Stenlund, H., Engström, B. & Jacobsson, C. (2009). Effects of
abdominal massage in management of constipation -- a randomized controlled trial.
International Journal of Nursing Studies, 46 (6), 759-767.
McCance, T. & McCormack, B. (2013). Personcentrerad omvårdnad. I Leksell, J. &
Lepp, M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s.81-110.
McClurg, D., Hagen, S., Hawkins, S. & Lowe-Strong, A. (2011). Abdominal massage
for the alleviation of constipation symptoms in people with multiple sclerosis: a
randomized controlled feasibility study. Multiple Sclerosis Journal, 17 (2), 223-233.
Polit, D. & Beck, C. (2011). NURSING RESEARCH: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice. New York: Lippincott Williams & Wilkins.
Ren, K. Qui, J. Wang, X., Niu, F. & Jiang, T. (2012). The effect of a sweet potato,
footbath, and acupressure intervention in preventing constipation in hospitalized
patients with acute coronary syndromes. Gastroenterology nursing, 35 (4), 271-277.
Sakai, T., Makino, H., Ishikawa, E., Oishi, K. & Kushiro, A. (2011). Fermented milk
containing lactobacillus casei strain shirota reduces incidence of hard or lumpy stools in
healthy population. International Journal of Food Sciences and Nutrition, 62 (4), 423-
430.
Schnelle, J., Simmons, S., Beuscher, L., Peterson, E., Habermann, R. & Leung, F.
(2009). Prevalence of constipation symptoms in fecally incontinent nursing home
residents. The American Geriatrics Society, 57 (4), 647-652.
Sinclair, M. (2011). The use of abdominal massage to treat chronic constipation.
Journal of Bodywork & Movement Therapies, 15 (4), 436-445.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
[Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-
1_20051052.pdf [2014-01-30].
Socialstyrelsen. (2010). Omvårdnad. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforvardochomsorgviddemenssjukdom/c
entralarekommendationer/omvardnad [2014-02-14].
Sturtzel, B., Mikulits, C., Gisinger, C. & Elmadafa, I. (2009). Use of fiber instead of
laxantive treatment in a geriatric hospital to improve the wellbeing of seniors. The
Journal of Nutrition, Health & Aging, 13 (2), 136-139.
Toner, F. & Claros, E. (2012). Preventing, assessing, and managing constipation in
older adults. Nursing, 42 (12), 32-40.
Udani, J. & Bloom, D. (2013). Effects of kivia powder on gut health in patients
23
with occasional constipation: a randomized, double-blind, placebo-controlled study.
Nutrition Journal, 12 (78), 1186-1196.
Vetenskapsrådet. (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf [2014-01-27].
Virani, T., Santos, J., Lappan-Gracon, S., McConnel, H., Schouten, J. & Russel, B.
(2011). Prevention of constipation in the older adult population. Nursing best practice
guideline, 1-53.
Waitzberg, D., Logullo, L., Bittencourt, A., Torrinhas, R., Shiroma, G., Natalia P.
Paulino, N. & Teixeira-da-Silva, M. (2013). Effect of symbiotic in constipated adult
women – a randomized, double-blind, placebo-controlled study of clinical response.
Clinical Nutrition, 32 (1), 27-33.
Whittemore, R. & Grey, M. (2002). The systematic development of nursing
interventions. Journal of Nursing Scholarship, 34 (2), 115-120.
Willman, A. (2013) Kärnkompetensen evidensbaserad omvårdnad. I Leksell, J. & Lepp,
M. (red). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s. 193-200.
Wong, E., Scott, L., Briseno, J., Crawford, C. & Hsu, J-W. (2009). Determining critical
incident nursing interventions for the critical care setting: a pilot study. International
Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 20 (3), 110-121.
Ödegård, S. (2013) Patientsäkerhet. I Leksell, J. & Lepp, M. (red). Sjuksköterskans
kärnkompetenser. Stockholm: Liber AB. s.253-294.
Bilaga 1 (Matris)
Författare Titel Tidskrift och
år
Syfte Metod/Urval Resultat
Chang , C-C.,
Lin, Y-T., Lu,
Y-T., Liu, Y-
S. & Liu, J-F.
Taiwan
Kiwifruit improves
bowel function in
patients with
irritable bowel
syndrome with
constipation.
Asia Pacific
Journal Clinical
Nutrition (2010),
19 (4), 451-457.
Syftet var att undersöka
effekten av kiwi som
intervention mot
förstoppning hos
patienter med IBS och
förstoppning.
Kvantitativ randomiserad studie med kontroll-,
placebo- och interventionsgrupp. Ett strategiskt
urval med 76 deltagare. Antalet kvinnor var
71deltagare och antalet män 5 deltagare.
Deltagarna var från 18 år till 34 år. Studien
pågick under 4 veckor och interventionsgruppen
fick två kiwifrukter per dag.
Bortfall: 6.
Interventionsgruppen fick en ökad
avföringsfrekvens jämfört med
placebogruppen. Interventionsgruppen
hade avföringen kortare tid i tarmen
efter studiens slut.
Hawrelak, J.
& Myers, S.
Australien
Effects of two
natural medicine
formulations on
irritable bowel
syndrome
symptoms: a pilot
study.
Journal of
Alternative &
Complementary
Medicine (2010),
16 (10), 1065-
1071.
Syftet var att fastställa
effekten och toleransen
av två nya former av
naturläkemedel för att
behandla diarré och
förstoppning hos
patienter med IBS.
Kvantitativ pilot-studie med två
interventionsgrupper. Ett strategiskt urval med
31 deltagare med IBS. Deltagarna var från 18 år
till 60 år. Varav 8 med förstoppning. Studien
pågick under 6 veckor.
Bortfall: 0.
Hos deltagarna med förstoppning
ökade avföringsfrekvensen och
avföringens konsistens förbättrades.
Magsmärtor minskade samt känslan av
uppblåsthet.
Lawton, C.,
Walton, J.,
Hoyland, A.,
howarth, E.,
Allan, P.,
Chesters, D. &
Dye, L.
Storbritannien
Short term (14
days) consumtion
of insolumble
wheat bran fibre-
containing
breakfast cereals
improves subjective
digestive feelings,
general wellbeing
and bowel funktion
in a dose dependent
manner.
Nutrients (2013),
5 (4), 1436-1455.
Syftet var att undersöka
om ett ökat fiberintag
under 14 dagar förbättrar
matsmältning, generellt
välmående och
tarmfunktion.
Kvantitativ metod. Ett urval bestående av 156
deltagare. Deltagarna i studien var från 18 år till
50 år. Studien pågick under två veckor. Bortfall:
3.
Deltagarna upplevde efter
interventionsperioden att de fick
minskad förstoppning, känsla av
uppblåsthet, trög mage och magbesvär.
Deltagarna kunde även lättare tömma
tarmen, de hade ökad
avföringsfrekvens samt bättre
konsistens på avföringen.
Författare Titel Tidskrift och
år
Syfte Metod/Urval Resultat
Lämås, K.,
Lindholm, L.,
Stenlund, H.,
Engström, B.
& Jacobsson,
C.
Sverige
Effects of
abdominal massage
in management of
constipation -- a
randomized
controlled trial.
International
Journal of
Nursing Studies
(2009), 46 (6),
759-767.
Syftet var att undersöka
effekten av magmassage
för tarmfunktion och
laxermedel hos
förstoppade personer.
Kvantitativ randomiserad kontrollstudie.
Strategiskt urval med 60 deltagare, dessa
lottades in i interventions- och kontrollgrupp.
Antal kvinnor var 52 deltagare och antal män 8
deltagare. Deltagarna i studien var från 36 år till
85 år. Interventionsgruppen fick massage i 15
min 5 gånger i veckan under en 8 veckors
period.
Bortfall: 2.
Deltagarna i interventionsgruppen fick
mindre besvär med buksmärta och
symtom av förstoppning jämfört med
kontrollgruppen. Magmassage ökade
avföringsfrekvensen hos deltagarna
interventionsgruppen.
McClurg, D.,
Hagen, S.,
Hawkins, S. &
Lowe-Strong,
A.
Storbritannien
Abdominal
massage for the
alleviation of
constipation
symptoms in people
with multiple
sclerosis: a
randomized
controlled
feasibility study.
Multiple Sclerosis
Journal (2011), 17
(2), 223-233.
Syftet var att fastställa
effekten av magmassage
för att lindra
förstoppning hos
patienter med MS.
Pilot studie.
30 deltagare med MS valdes ut. Deltagarna
delades slumpmässigt in i kontroll- och
interventionsgrupp. Antalet kvinnor var
17deltagare och antalet män 13 deltagare.
Deltagarna i studien var från 33 år till 83 år.
Studien genomfördes under en period på åtta
veckor, under denna period fick
interventionsgruppen 15 min massage dagligen.
Bortfall: 1.
Grundades på fyra veckors studie då
resultat efter denna vecka var
bristfällig. Interventionsgruppen
behövde inte sitta på toaletten lika
länge efter de hade fått massage. Även
avföringens konsistens blev mjukare. I
interventionsgruppen kunde
användning av laxermedel minska.
Ren, K. Qui, J.
Wang, X.,
Niu, F. &
Jiang, T.
Kina
The effect of a
sweet potato,
footbath, and
acupressure
intervention in
preventing
constipation in
hospitalized
patients with acute
coronary
syndromes.
Gastroenterology
nursing (2012), 35 (4), 271-277.
Syftet var att undersöka
effekten av sötpotatis,
fotbad och akupressur
som intervention mot
förstoppning och för att
öka tarmtömningen för
inneliggande patienter.
Kvantitativ randomiserad studie. Ett strategiskt
urval där 93 deltagare valdes ut.
Kontrollgruppen bestod av 49 deltagare och
interventionsgruppen bestod av 44. Antalet
kvinnor var 20 deltagare och antalet män var 73
deltagare. Deltagarna var från 59 år till 64 år.
Bortfall: 5.
Sötpotatis, fotbad, akupressur och
massage var interventioner som ökade
avföringsfrekvensen. I kontrollgruppen
var fler patienter förstoppade jämfört
med interventionsgruppen.
Författare Titel Tidskrift och
år
Syfte Metod/Urval Resultat
Sakai, T.,
Makino, H.,
Ishikawa, E.,
Oishi, K. &
Kushiro, A.
Belgien
Fermented milk
containing
lactobacillus casei
strain shirota
reduces incidence
of hard or lumpy
stools in healthy
population.
International
Journal of Food
Sciences and
Nutrition (2011),
62 (4), 423-430.
Syftet var att undersöka
effekten av drickyoghurt
innehållande kasein hos
frisk individer.
Kvantitativ pilotstudie. Urval bestående av 40
deltagare. Dessa delades in i kontroll och
interventionsgrupp. Antalet kvinnor var 23
deltagare och män 17 deltagare. Deltagarna var
från 21 år till 50 år. Studien pågick under tre
veckor.
Bortfall: 1.
I interventionsgruppen minskade hård
och klumpig avföring jämfört med
kontrollgruppen. Interventionsgruppen
fick även ökad avföringsfrekvens och
ökad känsla av fullständig
tarmtömning.
Schnelle, J.,
Simmons, S.,
Beuscher, L.,
Peterson, E.,
Habermann,
R. & Leung,
F.
USA
Prevalence of
constipation
symptoms in fecally
incontinent nursing
home residents.
The American
Geriatrics Society
(2009), 57 (4),
647-652.
Syftet var att fastställa
förekomsten av
förstoppningssymtom
och effekten av assistens
vid toalettbesök.
Kvantitativ randomiserad kontrollstudie. 136
deltagare valdes ut från ett boende. Antalet
kvinnor var 95 deltagare och antal män var 41
deltagare. Deltagarna var från 76 år till 86 år.
Studien pågick under tio dagar, där två dagar
bestod av assistans till toaletten varannan
timma.
Bortfall: 25.
Under de två dagar deltagarna fick
assistans till toaletten ökade
avföringsfrekvensen och deltagarna
fick en ökad känsla av att tarmen
tömdes vid anföring.
Sturtzel, B.,
Mikulits, C.,
Gisinger, C. &
Elmadafa, I.
Australien
Use of fiber instead
of laxantive
treatment in a
geriatric hospital to
improve the
wellbeing of
seniors.
The Journal of
Nutrition, Health
& Aging (2009),
13 (2), 136-139.
Syftet var att avgöra
effekten av havrekli som
kosttillägg för att minska
användning av
laxermedel samt
undersöka välbefinnande
och kroppsvikt hos
patienterna.
En kontrollstudie med interventionsgrupp och
kontrollgrupp. Urval bestående av 30 patienter.
Deltagarna i studien var från 57 år till 98 år.
Studien pågick under tolv veckor veckor.
Bortfall: 2
Användningen av laxermedel minskade
i interventionsgruppen jämfört med
kontrollgruppen.
Författare Titel Tidskrift och
år
Syfte Metod/Urval Resultat
Udani, J. &
Bloom, D.
Nya Zeeland
Effects of kivia
powder on gut
health in patients
with occasional
constipation: a
randomized,
double-blind,
placebo-controlled
study.
Nutrition Journal
(2013), 12 (78),
1186-1196.
Syftet var att utvärdera
effekten a v kiwipulver
för att förbättra
tarmfunktion och
förstoppning.
Kvantitativ randomiserad metod med ett
strategiskt urval på 87 deltagare. Antal kvinnor
var 50 deltagare och antal män 37 deltagare.
Deltagarna var från 18 år till 65 år. Deltagarna
fick kiwipulver under fyra veckor.
Bortfall: 5.
Interventionsgruppen fick ökad
avföringsfrekvens, minskad buksmärta
och känslan av fullständig tarmtömning
ökade jämfört med placebogruppen.
Waitzberg, D.,
Logullo, L.,
Bittencourt,
A., Torrinhas,
R., Shiroma,
G., Natalia P.
Paulino, N. &
Teixeira-da-
Silva, M.
Brasilien
Effect of synbiotic
in constipated adult
women – a
randomized,
double-blind,
placebo-controlled
study of clinical
response.
Clinical Nutrition
(2013), 32 (1), 27-
33.
Syftet var att utvärdera
effekten av synbiotic för
kroniskt förstoppande
kvinnor.
Kvantitativ randomiserad studie. Strategiskt
urval med 100 deltagare. Deltagarna var från 18
år till 75 år. Studien pågick under fyra veckor.
Bortfall: 1.
Vid användning av synbiotic ökade
antalet avföringar och avförningens
form och konsistens förbättrades
jämfört med placebogruppen.