F.4.a.4 Sjuksköterska 360 FS JAN17 - Vårdförbundet · Sjuksköterskans uppgift är att ge och...

Förbundsstyrelsen

25-27 januari 2017 F.4.a.4 Utvecklingsområde

Sida 1 av 40

F.4.a.4 Utvecklingsområde

SJUKSKÖTERSKA 360 GRADER

Syftet med kunskapsunderlaget är att summera kunskap om sjuksköterska– hur ser det ut 360 grader runt medlem som är sjuksköterska?

• Yrket • Sjuksköterskans arbetsfält • Sjuksköterskeyrkets framväxt • Vårdens utveckling – utmaningar framöver • Sjuksköterskeutbildningen • Kunskapsområdet • Samarbete och konkurrens med andra yrken • Yrkets organisering • Medlemskapet • Villkoren och villkorsfrågorna

Yrket

Så här ser sjuksköterskeyrket ut idag Sjuksköterskans uppgift är att ge och ansvara för en god och säker omvårdnad i livets alla skeden. Sjuksköterskans arbete utgår från ett humanistiskt, vetenskapligt och etiskt förhållningssätt, där individens hälsa står i centrum. Utgångspunkten för sjuksköterskans yrkesutövning är bl.a. den etiska koden som antogs i sin nuvarande form av ICN 2012 översatt till svenska 2014 (http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/). Den etiska koden handlar inte bara om kollegiala förhållningssätt och förhållandet till allmänheten. Den handlar även om omdömesförmåga, tillit och respekt, det vill säga etiken blir en personlig aspekt av den professionella handlingen – jag och mina handlingar som jag bär ansvar för. En annan grund för sjuksköterskans yrkesutövning är de 6 kärnkompetenserna(http://qsen.org/competencies/).

Förbundsstyrelsen 25-27 januari 2017


Sida 2 av 40

ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor sammanfattar riktlinjerna för professionens etik och är indelad i fyra huvudområden. • sjuksköterskan och allmänheten • sjuksköterskan och yrkesutövningen • sjuksköterskan och professionen • sjuksköterskan och medarbetaren

6 Kärnkompetenser • Personcentrerad vård • Samverkan i team • Evidensbaserad Vård • Förbättringskunskap • Säker Vård • Informatik

Sjuksköterskan leder och ansvarar för omvårdnadsarbetet och är ofta den som ser individens hela vårdprocess. Omvårdnad innefattar allt från personens nära vård till den mest avancerade tekniska omvårdnaden. Sjuksköterskor har utifrån ett omvårdnadsperspektiv fokus på personen, familjer eller grupper i samhället. Hennes uppgifter är att främja hälsa och välbefinnande, förebygga och återställa ohälsa samt vårda döende och främja en värdig död. Sjuksköterskan förebygger, behandlar, rehabiliterar och lindrar.

Utöver kunskaper inom omvårdnad behöver sjuksköterskan även kunskap från andra vetenskapsområden t ex medicin, pedagogik, samhälls- och beteendevetenskap.

I sjuksköterskans arbete ingår att planera, utvärdera och följa upp de omvårdnads insatser som görs tillsammans med patient, närstående och medarbetare. Ett exempel kan vara att bedöma individens egna resurser och förmåga till egenvård, behov av undervisning eller stöd. Undervisning och stöd kan sedan sjuksköterskan ge till patienten och närstående både enskilt och i grupp. Sjuksköterskan ansvarar också för medicinska insatser och behandlingar, till exempel olika undersökningar, läkemedelshantering och läkemedelsadministration till patienten. Andra arbetsuppgifter är hälsoupplysning, förebyggande insatser, handledning av studenter samt undervisning av vårdpersonal.



Sida 3 av 40

Ny i Yrket Som ny i yrket får sjuksköterskor ofta höra att de inte kan något. Sjuksköterskor har aldrig haft mer teoretisk kunskap än idag. Men hur tas den nya kunskapen omhand i verksamheten, finns det tillräcklig med kunskap för det i vården? Syftet med yrkesintroduktionen är att stötta de nyutexaminerade sjuksköterskorna att utvecklas i sin yrkesroll och känna sig trygg med att stanna kvar i verksamheten. Idag är det relativt vanligt med arbetsintroduktion på 1-3 veckor. En utökad yrkesintroduktion på upp till ett år är mer sporadiskt förekommande. Vad gjorde sjuksköterskorna innan de blev sjuksköterskor? Det finns ingen sammanställd statistik där det går att härleda vad studenterna gjorde före utbildningen. En särskild statistikbearbetning kan möjligen beställas från SCB mot avgift.

Sjuksköterskans arbetsfält

En av många anledningar till att just bli sjuksköterska är möjligheterna till ett varierat yrkesliv. Sjuksköterskeyrket har bl.a. en lång tradition av internationellt bistånds- och katastrofhjälpsarbete utöver den vård och omsorgs verksamheter som finns både i och utanför Sverige. Sjuksköterskor arbetar idag inom de flesta områden där vård och omsorg bedrivs i offentlig (landsting, kommunal eller statlig regi se också fig. nedan) och privat verksamhet under dygnets alla timmar. De finns till exempel inom sjukhusvård, öppenvård/närvård/primärvård, vård i hemmet, barnhälsovård, kommunal vård och omsorg för äldre, skolhälsovård eller företagshälsovård. Andra branscher där sjuksköterskor även finns är exempelvis försäkringsbolag, kvalitets-utvecklingsföretag och som företagare inom hälsa och vård. Var är professionerna anställda & hur fördelar de sig på olika yrkeskategorier?



Sida 4 av 40

Kodnyckel till SSYK:

Källa: SCB – yrkesregistret Många sjuksköterskor arbetar inom ledande funktioner i vården, till exempel som enhetschefer, chefssjuksköterskor, vårdutvecklare och förvaltningschefer. Andra arbetar som lärare med utbildning både inom universitet/högskola men också i de gymnasiala utbildningssystemet för vård- omsorgs utbildningar. Sjuksköterskeyrket är ett vårdyrke där det kritiska och vetenskapliga förhållningssättet utvecklas i ett livslångt lärande. I sin yrkesutövning använder hon sig själv som instrument vilket ställer höga krav på ett professionellt förhållningssätt som behöver tränas genom hela yrkeslivet. All omvårdnad skall enligt lag ske evidensbaserat, det vill säga att den skall vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjuksköterskan ska visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, som stöd för det arbetar hon utifrån omvårdnadsprocessen. Det innebär att sjuksköterskan självständigt (autonomt) skall kunna tillämpa omvårdnadsprocessen genom bedömning, omvårdnadsdiagnostik, planering, genomförande och utvärdering (Högskoleförordning, 1993:100). För att omvårdnadsprocessen skall få full effekt för patienten behöver sjuksköterskan även utveckla sin systemförståelse, förståelse för hur hälso- och sjukvården är organiserad. Som bevis för sin kunskap och sitt samhällsuppdrag ges hon legitimation från staten. I takt med att kunskapsområdet utvecklas och fler disputerar ökar också antalet sjuksköterskor som forskar både i den kliniska vården och inom det forskningsteoretiska kunskapsfältet. Idag finns det drygt 1500 disputerade sjuksköterskor och 100-tal professorer. I princip all forskning sker med hjälp av forskningsmedel från staten eller särskilda forskningsfonder. På senare år har den kliniska och teamforskningen premierats där också sjuksköterskor ingår i forskningsteamen.



Sida 5 av 40

När börjar professionerna i yrket? Genomsnittsåldern hos legitimationsmottagare, uppdelat efter legitimation och år för utfärdade legitimationer

Legitimation 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Barnmorskor 34,4 33,8 34,3 34,1 34,1 34,4 33,8 33,7

Biomedicinska analytiker 33,8 32,8 31,9 33,3 32,6 31,0 31,4 30,8

Röntgensjuksköterskor 32,3 30,7 32,0 30,5 32,8 29,8 30,9 30,6

Sjuksköterskor 30,1 29,6 29,0 28,8 28,2 28,1 28,2 28,3

Källa: Nationella planeringsstödets (NPS) register, Socialstyrelsen (Per Malmquist)

Allmänt är inträdesåldern på arbetsmarknaden högre för kvinnor än för män, vilket speglar att kvinnor i genomsnitt studerar längre tid än män, se diagram 5. Före 90-talskrisen var inträdesåldern högre för män än för kvinnor1. Att barnmorskor har en högre inträdesålder i yrket kan förklaras med att i Sverige krävs att personen har sjuksköterskeexamen för att söka barnmorskeutbildningen.

1 Medelpensioneringsålder och utträdesålder - maj 2016, Pensionsmyndigheten.



Sida 6 av 40

Sjuksköterskeyrkets framväxt

Här följer några viktiga nedslag i sjuksköterskeyrkets historiska framväxt. Som en grund till yrkes utveckling måste man se den samhällsomvandling som ägde rum under 1800-talet. Viktiga delar var den tekniska utvecklingen, industrialiseringen, en växande stadsbefolkning och en medelklass som fick allt större betydelse. Medelklassens kvinnor sökte försörjningsmöjligheter utanför hemmet främst inom de statliga verken, folkskolorna (lärarinnor) och sjukvården (sjuksköterskor). Kvinnornas behov av lönearbete sammanföll med de offentliga arbetsgivarnas behov av billig arbetskraft. Vissa yrken ansågs stå i särskild samklang med kvinnans natur så som lärarinnor och sjuksköterskor. Samtidigt betonades att kvinnorna arbetade av hängivenhet till de svaga och sjuka inte för vinningsskull eller att göra karriär. Det var alltså bäddat för låglöneyrken av karaktären kall och underordning (SHSTF; 1991). Under 1700- och 1800- talet uppfördes lasarett runt om i landet, främst för minde bemedlade som inte kunde få vård i hemmet. Bland personalen vid lasaretten fanns så kallade ”sjukvakterskor” eller ”sjukpigor” som var helt outbildad kvinnlig arbetskraft oftast inkomna direkt från gatan. De beskrevs ofta som försupna, smutsiga, slarviga och oansvariga. Något som sedan låg till grund för debatten om att sjuksköterskor bör rekryteras bland goda, kristna, moraliskt högtstående kvinnor, gärna från samhällets övre skikt. En av dessa förespråkare var Florence Nightingale (Götlind, 2010) Det var genom Florence Nightingale (1820-1910) och hennes bok ”Notes on nursing” som den första sjuksköterskeutbildningen, som dagens utbildning har sin grund i, inrättades år 1860 i London. Hon kom från överklassen och slogs för kvinnornas rättigheter och för att skapa den nya sjuksköterskan. Nightingale utbildade sig till sjuksköterska på en skola i Tyskland år 1851, vilket hennes mor och storasyster var emot då detta yrke förknippades med alkoholism och prostitution. Boken ”Notes on nursing” skrevs efter det att Florence kom hem från Krimkriget där hennes uppgift var att organisera den militära sjukvården, hygienen blev hennes största åtgärd. Nightingale såg till att varje patient hade mat, vatten och en varm säng. En hygienisk miljö och omgivning som minskade dödligheten. Efter Krimkrigets slut återvände Nightingale till London där hon skrev boken om sina erfarenheter om hygien och renlighet inom sjukvården. 1860 startade Nightingale sjuksköterskeskolan S:t Thomas Hospital där hon lade grunden för den nya sjuksköterskan och skapade en humanistisk syn inom sjukvården (Moberg, 2007).



Sida 7 av 40

Utbildningen byggde på det om var hörnstenarna i Nightingales vårdfilosofi. Det var patienten, inte sjukdomen, som skulle vårdas. Det skulle ske med hjälp av ljus, frisk luft, tystnad, rena lakan och sjukhuskläder och lämplig kost. Utbildningen skulle också få eleverna att utveckla sin moral och karaktär för det var bara en god människa som kunde bli en bra sjuksköterska. Det religiösa kallet var alltså viktigt, men också kunskapen (Götlind, 2010). Nightingale blev ett ideal även i Sverige och var en inspiration för Sophie Leijonhufvud, som genom Röda korset startade en ny sjuksköterskeutbildning. På uppdrag och bekostnad av Sophie Leijonhufvud och Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i strid (nu mer Röda Korset) åkte Emmy Rappe 1866 till London och St Thomas´ hospital och utbildade sig till sjuksköterska. Tanken var att efter utbildningen resa hem till Sverige och starta en sjuksköterskeutbildning. Vilket hon också gjorde på Uppsala nya sjukhus 1867 (idag Akademiska sjukhuset). Problemen var dock stora, och handlade om såväl brist på pengar och personal, som ett envist motstånd från läkarkåren. Någon teoretisk kunskap blev det aldrig tal om under de 6 månader som utbildningen fortgick. För eleverna handlade det mest om grovarbete och långa perioder av nattvak. Under de tio år som Rappe förestod utbildningen i Uppsala utbildades 57 sjuksköterskor. Från och med 1881 utbildades Röda Korsets sjuksköterskor på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm (Götlind, 2010). Att bli sjuksköterska var ungefär som att gå i kloster, efter utbildning anställdes sjuksköterskan på lasarettet direkt av läkaren och fick sin bostad i nära anslutning till vårdavdelningen. Anställningarna för sjuksköterskorna sköttes av s.k. sjuksköterskebyråer som då också förhandlade lönen som sjuksköterskan skulle få vid sin anställning. Att anställas av läkaren direkt underströk ägandeförhållandet vilket innebar att läkaren också kunde avskeda sjuksköterskan när som eller ta med sig ”sina” sjuksköterskor när läkaren bytte arbetsplats – den hierarkiska ordningen fanns med redan får sjuksköterskeyrkets allra första tid och som vi fortfarande kämpar med. Först 1928 fråntogs läkaren sin rätt att fritt anställa och avskeda sjuksköterskor. Efter 1928 var avskedandet av sjuksköterskor en fråga för sjukhus direktionen (SHSTF,1986). Legitimation Legitimation ger samhället till särskilt samhällsviktiga yrken och är samhällets bevis för att den som jobbar i ett yrke har den kompetens och lämplighet som krävs för uppdraget. Sjuksköterskan har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården när det gäller omvårdnaden. Sjuksköterskan är en professionell aktör och arbetar utifrån ett samhällsuppdrag. Samhällsuppdragets förväntningar följer de rådande sociokulturella förändringarna. Samhället har förväntningar och krav på sjuksköterskan. Det betyder att medborgarna vill veta vem det är man möter i vården och att man behöver kunna lita på att den profession man möter har en viss nivå av kunskap.



Sida 8 av 40

Från början var själva sjukskötersketiteln oskyddad. Vem som helst kunde kalla sig sjuksköterska och arbeta som sjuksköterska. När medicinalstyrelsen blev tillsynsmyndighet för sjuksköterskor 1920 blev situationen bättre. Behörig sjuksköterska var den som genomgått den av staten godkända utbildningen och hade pensionsrätt(SHSTF, 1986). På 1930-talet började SSF arbeta för att införa legitimation för sjuksköterskor. Något som blev en långvarig kamp för föreningen men gav slutligen resultat i och med utfärdandet av 1958 års kungliga reglemente(Götlind, 2010). Så blev sjuksköterskeyrket ett legitimationsyrke 1958 och sjuksköterskorna fick möjligheten att ansöka om legitimation hos Medicinalstyrelsen. Yrkets professionalisering – en process En viktig del av yrkets framväxt är den professionaliseringsprocess som skett och fortfarande pågår (AA). Sjuksköterskeutbildningen är sedan drygt 20 år en akademisk yrkesutbildning. De senaste 150 åren har stora förändringar skett avseende yrkets utveckling från att i princip vara okänt till att bli erkänt och därefter så småningom legitimerat. Det finns även många sjuksköterskor som genomgår forskarutbildning och blir yrkesutövare med doktorsexamen (Forsberg, 2016). Både de tidiga kraven på utbildning och kampen för legitimation bör ses som ett tidigt led i yrkets professionalisering(Götlind, 2010). Yrkets historiska utveckling från ett rent praktiskt yrke till en akademisk profession har inte varit okomplicerat (Forsberg, 2016). En process som att erhålla professionell status kan inte avgränsas i tid. Men vad innebär det då att tillhöra en profession? Det finns många olika definitioner av begreppet profession, men det som är gemensamma kännetecken för en profession är att den:

1) vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde 2) har ett samhällsansvar med legitimation 3) följer egna etiska regler 4) har ett självständigt yrkesansvar och är autonom 5) har en egen kultur och en nationell organisation

Professionsforskningen har haft stor betydelse för kvinnliga yrken där ibland sjuksköterskeyrke och sjuksköterskans professionsutveckling. En forskning som strävade efter en kunskapsutveckling för att ge professionen en starkare ställning och mandat att ta till sig det egna kunskapsområdet (Svensk sjuksköterskeförening, 2009). Genom en starkare ställning kan också yrkets status höjas.



Sida 9 av 40

Vårdens utveckling – utmaningar framöver

De utmaningar som finns framöver för sjuksköterskeyrket är också en del av vårdens utveckling. De megatrender som mest påtagligt påverkar sjuksköterskan i framtiden är demografi, urbanisering, digitalisering, teknikutveckling, globalisering och migration. Efterfrågan på hälso-, vård- och omsorgsrelaterade tjänster ökar, dels på grund av en ökad befolkning framför allt fler äldre, ett högre välstånd och en polariserad hälsa, dels för att vi får fler och bättre behandlingar till följd av utvecklingen inom olika teknikområden. . Ett exempel på vårdens utveckling är också den överflyttning av omvårdnad från landstingen till kommunerna som inte har följts av tillräcklig omallokering av de resurser som behövs. Den högspecialiserade vården har i praktiken fått ökade resurser medan kommunerna missgynnats av skatteväxlingen. Något som idag har visats sig i att det finns för få sjuksköterskor och framförallt specialistsjuksköterskor inom den kommunala äldrevården. Idag finns endast ca 2% specialistsjuksköterskor med inriktning mot äldrevård inom den kommunala vård- och omsorgsverksamheten något som missgynnar patienter med ett stort omvårdnadsbehov. Utmaningarna för sjuksköterskeyrket kommer då att handla om bristen på sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor men också om att kunna vara anställningsbar hela yrkeslivet genom att hela tiden införskaffa sig ny kunskap Demografi och urbanisering Sverige får en ökad andel i äldre i befolkningen. Samtidigt koncentreras populationen till storstadsregioner och lokala tätorter, medan försörjningsbördan i framtiden bedöms öka mest i de perifera delarna av landet. Demografiskt förväntas också en stor folkökning. År 2060 beräknas Sveriges befolkning uppgå till 12,9 miljoner, en ökning från dagens nivå med mer än 3 miljoner, det vill säga drygt 30 procent. Tillväxttakten förväntas vara som störst under de närmaste åren, främst till följd av en fortsatt hög invandring. Den här utvecklingen kan på kort sikt bidra till att Sverige får en relativt sett något yngre befolkning än vad som annars hade blivit utfallet. Idag arbetar ungefär en halv miljon människor i Sverige med vård och omsorg. Många av dem uppnår pensionsålder under den närmaste tioårsperioden. Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, kommer det att behövas ungefär 233000 nya medarbetare i vården och omsorgen – kommuner, landsting/regioner samt privata utförare – fram till år 2023. Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, cirka 90 000, beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor kommer att ha god arbetsmarknad. Särskilt goda framtidsutsikter har sjuksköterskor med inriktning mot intern medicin och/eller kirurgi, psykiatri, anestesi, intensivvård samt distriktsjuksköterskor, barnsjuksköterskor. Behovet kommer att variera mellan verksamheter och landsting (SKL,2014).



Sida 10 av 40

Sjuksköterskebristen Sjuksköterskebristen kan diskuteras ur två synvinklar

1) ökad efterfrågan allmänt på sjuksköterskor på grund av ökade vårdbehov 2) ökat behov av specialistsjuksköterskor på grund av en allt mer specialiserad vård

Under punkten ett behöver det analyseras noggrant ur mycket brist det verkligen rör sig om, pensionsavgångarna är stora de närmaste åren och i dem uppstår en tydlig brist. Exempelvis var 52 % över 55 år bland psykiatrisjuksköterskorna 2014 (AST-faktaunderlag). En annan faktor som också behöver tas med i diskussionen är - gör sjuksköterskor rätt saker? Detta har varit en diskussion en längre tid och har också diskuterat under förbundsstyrelsens workshop den 15 december 2016. Bland annat diskuterades vikten av att sjuksköterskor dokumenterar det arbete som de utför för att kunna argumentera för att fler sjuksköterskor behövs. Viktigt blir också att sjuksköterskor utvecklar kollegiala konsultationer, bidrar till att utveckla teamarbetet och fast vårdkontakt oavsett huvudman samt lär sig att använda den tekniska utvecklingen och inte minst att arbetsorganisationen använder sig av sjuksköterskornas omvårdnadskompetens både i den direkta vården men och i samtliga ledningsfunktioner. I Socialstyrelsens senaste statistik för tillgång på vårdpersonal från hösten 2016 visar det sig att antalet sjuksköterskor har ökat mellan åren 1995-2014 med ca 23 000 allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskorna minskat med ca 7500 under samma period. Dessa siffror har en viss eftersläpning och gäller förhållandet för sjuksköterskor 2014 men fakta kvarstår att bristen på specialistsjuksköterskor har ökat år för år. Förbundets förhoppning står nu till det nya avtalet med SKL och införandet av Ast-tjänster. Sysselsatta sjuksköterskor, 1995-2014. År 1995 2014 Totalt antal sjuksköterskor 84 982 107 988 Därav antal specialistsjuksköterskor

55 550 48 115

Andelen specialistsjuksköterskor av det totala antalet sjuksköterskor

65 % 45 %

(Socialstyrelsen, 2016)

I SKLs rapport Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen hur möter vi rekryteringsutmaningen? från 2014 har de beräknat rekryteringsbehovet mellan 2013-



Sida 11 av 40

2022 till 38 000 sjuksköterskor. Observera här att detta gäller för de arbetsgivare som hör till kommuner och landsting. I tabellen nedan visas några yrkesgrupper med särskilt goda chanser att få jobb under de närmaste åren. Rekryteringsbehov i vård och omsorg inom kommun och landsting 2013-2022 (SKL,2014) Personalgrupp Anställda

2013 Anställda 2022

Pensioneringar 2013-2022

Rekryteringsbehov 2013-2022

Sjuksköterskor 97 000 110 000 25 000 38 000 Undersköterskor 257 000 310 000 76 000 129 000 Läkare 34 000 38 000 8 000 12 000 Personlig assistenter

22 000 26 000 5 000 9 000

Även arbetsförmedlingen visar på samma bild i sin rapport Var finns jobben? (2016) om bristen på sjuksköterskor och rekryteringsbehoven. I rapporten skrivs det att det blir lättast att få jobb för bland annat sjuksköterskor. Sju av de 20 yrken som finns på Arbetsförmedlingens topplista över högskoleyrken med bäst möjlighet till jobb är sjuksköterskeyrken, både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor så som sjuksköterskor, psykiatrisk vård, operationssjuksköterskor, sjuksköterskor inom akutsjukvård, sjuksköterskor (grundutbildade), geriatriksjuksköterskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor. Den allt större bristen på sjuksköterskor gör att arbetsgivarna breddat sina rekryteringar. Vårdbiträden och barnskötare har till exempel fått större chanser till jobb. Utifrån denna bild av hur många allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som finns i hela landet och vilket rekryteringsbehov som kommuner och landsting kommer att ha så kommer också utmaningarna för sjuksköterskorna att handla om att inte ta över andras arbete i teamet under dygnets alla timmar. Hur sjuksköterskor ska kunna ha ett hållbart yrkesliv utan att behöva lämna det direkta omvårdnadsarbetet, där de så väl kommer att behövas. Detta kommer också att innebära att sjuksköterskorna behöver stärka sin ställning inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan och personcentrerad vård Ett förhållningssätt som diskuteras i dagens vård och omsorg är personcentrerad vård både bland politiker, forskare och i Vårdförbundet. Den personcentrerade vården som förhållningssätt ligger nära sjuksköterskans kunskapsområde. I den personcentrerade vården är personens berättelse, partnerskapet i teamet och överenskommelsen mellan vårdens professioner och personen som centrala delar. PCV är i grunden en omställning från ett paternalistiskt förhållningssätt till ett partnerskap, något som behöver tränas från utbildningens första dag. När personcentrerad vård införs som vårdform krävs strukturella förändringar där det behövs en god introduktion i både ett nytt arbetssätt



Sida 12 av 40

och et nytt förhållningsätt. Forskningen visar att ett sådant arbetssätt ger ekonomisk vinst för vården och nöjdare patienter. Patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom, som hjärtinfarkt, har nästan 2,7 gånger större chans att förbättras om de får vård utifrån ett personcentrerat synsätt, jämfört med traditionell vård. Framförallt utvecklade gruppen som fick personcentrerad vård en högre grad av tillit till sin egen förmåga jämfört med kontrollgruppen. En personlig hälsoplan formulerades på sjukhuset och följdes upp och diskuterades i primärvården. (Fors et al. 2015). Vid personcentrerad vård för personer med försämrad kronisk hjärtsvikt förkortades tiden på sjukhus med 30 procent, vilket innebar signifikant minskade kostnader för slutenvård. (Ekman et al 2012; Hansson et al, 2015) En utmaning för sjuksköterskorna och andra professioner för att genomföra personcentrerad vård blir att skapa tid i arbetsorganisationen. Men den tiden fås tillbaka på sikt. ”En slösad minut i början ger timmar tillbaka i slutet”. Arbetsorganisationen måste alltså förändras mot en större allokering av resurser till inledningen av vårdepisoden. Under förbundsstyrelsens workshop den 15 december 2016 diskuterades detta i termer att sjuksköterskorna ska ta makten över omvårdnadsordinationen och yrkesfunktionen, vidmakthålla omvårdnadskunskapen och utveckla den. Samverka med alla föreningar och nätverk som organiserar sjuksköterskor för att stärka och utveckla sjuksköterskeyrket för mer självständighet i teamen, kollegialitet, mer förebyggande arbete, avancerade specialister och mer systematiskt omvårdnadsarbete Digitalisering och teknikutvecklingen Digitaliseringen och teknikutvecklingen har under de senaste decennierna medfört en snabb omvandling inom alla samhällsområden, en förändring som vi bara har sett början av. Det enda vi vet om utvecklingen framöver är att vi förmodligen inte fullt ut kan föreställa oss alla konsekvenser av digitaliseringens och teknikutvecklingens transformerande effekter för sjuksköterskan. Utvecklingen av hälso- och sjukvården har varit starkt teknikdriven även om utvecklingen av informationssystemen ligger efter andra samhällssektorer. Digitaliseringen har inneburit stora rationaliseringar framför allt inom specialistsjukvården. Omvårdnadsinformatiken är den del av hälsoinformatiken eller eHälsa som berör sjuksköterskans kunskapsområde. Sjuksköterskors förutsättningar för att utöva yrket kommer också att förändras, inte bara genom de förändrade förutsättningarna i samhället utan också genom förändringstrycket inom vårdapparaten. Idag är eHälsosystemen dåligt anpassade till sjuksköterskans arbete. Tekniskt är eHälsosystemen otidsenliga och oflexibla vilket är ett hinder för hennes omvårdnadsarbete. IT-strul för vårdens professioner beräknas motsvara kostnader på mellan 5 och 6 miljarder kronor per år. Ett problem är också bristen på ehälso-kompetens hos sjuksköterskorna. Ett problem som varken möter upp i utbildningen eller i arbetsgivarens fortbildning. Nu pågår arbete med upphandling av



Sida 13 av 40

framtidens vårdinformationssystem i majoriteten av landets landsting och regioner. Det är en stor utmaning att påverka eHälsoutvecklingen mot system som stödjer omvårdnaden och den personcentrerade vården över vårdgivargränserna. Globalisering och migration Globaliseringen är den växande sammankopplingen och utbytet mellan länder som återspeglas i ökade flöden av människor, kapital, varor, tjänster, kunskap, information, teknik och kulturer. Flöden som bl.a. kunnat öka tack vare lägre kostnader för transporter och kommunikationer. Globaliseringen har under de senaste 25 åren markant utökat marknaderna även för vårdprodukter och vårdtjänster. I kölvattnet på globaliseringen, ser vi en ökad migration bland annat på regional fattigdom och krig. Enligt FN är omkring 60 miljoner människor i världen på flykt undan krig och konflikter. Den globalisering och migration som nu sker har även medfört klimatförändringar, ett förändrat sjukdomspanorama med bland annat antibiotikarestens problematik. Allt detta sammantaget påverkar och kommer att påverka sjuksköterskornas framtida kunskaps- och yrkesutveckling. Redan idag ser vi att immigrationen av sjuksköterskor från andra länder skapar utmaningar när det gäller språk- och kulturförståelse. Om och när en personcentrad vård införs kommer detta att påverka sjuksköterskorna eftersom den språkliga och kulturella förståelsen av patienten är central i en personcentrerad vård. Vi ser idag problem även med rena kunskapsbrister hos sjuksköterskor med utländsk utbildning. Den svenska sjuksköterskerollen har en syn på omvårdnad och medicinsk-teknisk kompetens som saknas i andra länders utbildningar. Även längden och nivån på utbildning skiftar i värden. Ett exempel kan vara de direktutbildningar som finns ute i Europa exempelvis kan inte en direktutbildad operationssjuksköterska få en skyddad specialistbeteckning i Sverige. Samhällsuppdrag för jämlik hälsa Som det har beskrivits i texten ovan är sjuksköterskor legitimerade. Legitimation ger samhället till särskilt samhällsviktiga yrken och är samhällets bevis för att den som jobbar i ett yrke har den kompetens och lämplighet som krävs för uppdraget. Samhället har alltså förväntningar och krav på sjuksköterskan. Det betyder att medborgarna vill veta vem man möter i vården och att man behöver kunna lita på att den profession man möter har en viss nivå av kunskap. Sjuksköterskan har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter, har ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården när det gäller omvårdnaden. Diskussionen i samhället handlar idag om individens rätt till en jämlik hälsa och att vården och omsorgen skall ha ett kompensatoriskt uppdrag. Det kompensatoriska uppdraget innebär att vården måste anpassa form och innehåll efter vilka resurser och förmågor befolkningen i ett visst område har det samt utifrån varje enskild persons resurser och förmågor och kompensera där förmågor sviktar. Det kompensatoriska



Sida 14 av 40

uppdraget kan betraktas på makro-, meso- och mikronivå. I detta sammanhang befinner sig sjuksköterskan oftast på mikronivå men också på mesonivå som i vårdens fall blir förvaltningsnivå. I det kompensatoriska uppdraget ligger bland annat att aktivt följa hälsoutvecklingen och arbeta för en jämlik hälsa hos befolkningen - folkhälsoarbete. Sjuksköterskors omvårdnadsarbete handlar om att personen ska uppnår bästa möjliga hälsa. I folkhälsoarbetet arbetar hon oftast med sekundärprevention exempelvis livsstilsförändringar, men även primärprevention exempelvis vaccinationer. Sjuksköterskan tar alltid sin utgångspunkt i personens behov, möjligheter och förmågor utifrån personens berättelse. Sjuksköterskornas utmaningar idag är att få den tid som krävs för hälsoarbete, vilket ofta trängs undan av de medicinska omvårdnadshandlingarna. Mycket handlar om sjuksköterskornas osjälvständighet i dagens arbetsorganisation. En utmaning kommer att bli hur sjuksköterskan skall kunna värna om både det kompensatoriska uppdraget och det förebyggande arbetet. Kompetensutveckling För sjuksköterskor är det en central fråga att få den kompetensutveckling som hon behöver för sitt arbete. Specialistutbildning är en del, men det livslånga lärandet är en absolut nödvändighet för att dels kunna arbete patientsäkert dels för att vara anställningsbar genom hela yrkeslivet. Trots gällande krav ses stora brister i ett strukturerat lärande genom hela yrkeslivet, oftast är det helt upp till individen själv. De krav som finns på vårdverksamheterna att tillhandahålla den kompetens som verksamheten har behov av är omnämnda i patientsäkerhetslagen. Andra regler som styr hälso- och sjukvårdens verksamheter om krav på rätt kompetens och fortbildning är direktivet om yrkeskvalifikationer från EU. När det europeiska yrkeskvalifikationsdirektivet (dir36/55) omarbetades 2009-2015 och infördes januari 2016 fanns förstärkta krav på arbetsgivaren att tills att personalen fick den fortbildning som krävs för verksamheten. Vidare kan nämnas att 2016 slöt Vårdförbundet avtal med SKL i en ny HÖK 16 i bil.4 står det följande; ”De centrala parterna konstaterar beträffande fortbildning att det är sjukvårdshuvudmannen som svarar för att varje medarbetare har den kompetens som krävs för fullgörande av arbetsuppgifterna och som ska ge förutsättningar för kompetensutveckling. Detta är något som ingår i återkommande utvecklingssamtal mellan medarbetare och chef och som formuleras i individuella utvecklingsplaner som inkluderar fortbildning.” När det gäller specialistutbildade sjuksköterskor är bristen idag stor (se ovan). Vårdförbundet har drivit frågan om AST – (akademisk utbildningstjänst) sedan 2012. Nu finns det dock en del goda möjligheter för sjuksköterskor att specialist utbilda sig med goda arbets- och studie villkor genom att allt fler verksamheter inrättar Vårdförbundets modell AST-tjänster. I december 2016 finns AST på följande ställen:



Sida 15 av 40

AST med kollektivavtal Landsting/regioner: Landstinget i Blekinge, Landstinget i Kalmar, Västerbottens läns landsting och Region Örebro län Kommuner: Heby kommun, Karlskrona kommun, Bodens kommun, Finspångs kommun och Laholms kommun Privata arbetsgivare: Vardaga AST med överenskommelse att teckna kollektivavtal Karlshamn kommun Utbildningsanställningar som liknar AST, men utan kollektivavtal Landsting/regioner: Region Jämtland Härjedalen, Region Jönköpings län, Region Skåne, Region Västra Götaland, Landstinget i Värmland och Region Östergötland Kommuner: Stockholms Stad, Ronneby kommun, Umeå kommun och Vetlanda kommun (Vårdförbundets ursprungliga modell läs mer på: https://www.vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/sa-gor-vi-yrkena-battre/akademisk-specialisttjanstgoring/)

Sjuksköterskeutbildning

Idag finns sjuksköterskeprogrammet på 25 universitet och högskolor lokaliserade på ett 40-tal orter runt om Sverige (www.antagning.se). Söktrycket till utbildningen har mellan åren 2007-2015 varierat mellan 2,8 – 3,2. Söktryck är det antal sökande per utbildningsplats. Läsåret 14/15 examinerades 3871 sjuksköterskor (Vårdförbundet i siffror 2015). Sjuksköterskeutbildningen har under årens lopp reformerats vid flera tillfällen. Under årens lopp har det allt mer blivit viktigt att lyfta fram sambanden mellan forskning, utbildning och utvecklingsarbetet. Målet har dock varit det samma sedan den första sjuksköterskeutbildningen som Florence Nightingale grundade 1860 (se ovan s.4) att fortsätta att tänka humanistiskt. Under 1950 - talet ändrades sjuksköterskeutbildningen till en treårig utbildning och nu kunde även män utbilda sig till sjuksköterska. På 70- talet blev sjuksköterskeyrket mer attraktivt under tiden som sjukvården utvecklades och utökades. Det medförde att det blev ett mer vanligt och socialt accepterat yrke. 1982 blev sjuksköterskeutbildningen en högskoleutbildning med en yrkesexamen samt en akademiskexamen med vetenskaplig grund.

Utbildningen är idag en tre årig högskoleutbildning och leder till både yrkesexamen och akademisk grundexamen (kandidat). Efter avslutad utbildning och med ett



Sida 16 av 40

examensbevis kan sjuksköterskan ansöka om legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen.

Sjuksköterskeprogrammen består av både teoretisk och verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningens innehåll är anpassat till dagens och morgondagens krav på god vård nationellt och internationellt. Utbildningens huvudämne är omvårdnadsvetenskap/vårdvetenskap och innehåller både teoretiska och kliniska kurser samt ett uppsatsarbete sjuksköterskan har då en forskningsförberedande utbildning. De sjuksköterskor som fortsätter sina studier på avancerad nivå kan efter två år avlägga licentiat examen och efter ytterligare två år doktorsexamen.

Här följer en kort beskrivning av de olika studieordningarna från 1952 till 1993 års studieordning

• Enligt 1952 års studieordning omfattade sjuksköterskeutbildningen 3–3 ½ år och föregicks av en provtjänstgöring. Sjuksköterskeutbildningen inleddes med en obligatorisk allmänutbildning under de två första åren och därefter följde direkt en specialutbildning i något av följande områden: medicinsk sjukvård, kirurgisk sjukvård, kirurgisk poliklinik, sinnessjukvård, operationssköterskearbete, röntgenarbete, distriktssjukvård, barnsjukvård och barnmorskearbete. De tre sistnämnda var längre och genomfördes vid särskilda läroanstalter. Anestesisköterskekurs tillkom som vidareutbildning för sjuksköterskor under 1954 (Kompetensbeskrivning förlegitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot anestesisjukvård).

• Med 1966 års studieordning delades sjuksköterskeutbildningen upp i grundutbildning respektive vidareutbildning. Grundutbildningen omfattade fem terminer. För att sedan få tillträde till vidareutbildning krävdes en viss tids yrkeserfarenhet. Vidareutbildningslinjer fanns för följande specialområden: medicinsk och kirurgisk sjukvård, psykiatrisk vård och åldringsvård, anestesisjukvård, intensivvård, operationssjukvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård (distrikt) samt obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska). På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor till vissa verksamheter inleddes i början av 1960-talet direktutbildning av operations-, röntgen-, radioterapi- (onkologi) och oftalmologassistenter. Utbildningarna omfattade fyra eller fem terminer.

• Vid 1982 års reformering av vissa medellånga vårdutbildningar samordnades operations-, röntgen- och radioterapiutbildningarna delvis med sjuksköterskeutbildningen inom högskolans hälso- och sjukvårdslinje. Genom övergångsbestämmelser har de jämställts med motsvarande inriktning inom hälso- och sjukvårdslinjen för legitimation som sjuksköterska.1982 års



Sida 17 av 40

studieordning för sjuksköterskeutbildning (hälso- och sjukvårdslinjen) omfattade 80/90 poängs högskolestudier och förutsatte att de studerande tidigare genomgått gymnasieskolans vårdlinje (eller motsvarande vårdutbildning). Från senare delen av 1980-talet anordnades försöksverksamhet med direktantagning till hälso- och sjukvårdslinjen (120/130 poäng) av studerande med allmän behörighet för högskolestudier men som saknade den särskilda behörigheten, dvs. gymnasial vårdutbildning. Hälso- och sjukvårdslinjen gav en grundläggande utbildning i omvårdnad och därtill en specialisering inom något av följande områden: allmän hälso- och sjukvård, operationssjukvård, psykiatrisk vård, ögonsjukvård, onkologi (radioterapi) och diagnostisk radiologi. Samtliga inriktningar berättigade till legitimation som sjuksköterska med kompetens inom respektive område. Detta gäller även den treåriga högskoleutbildning med inriktning mot diagnostisk radiologi som övergångsvis har anordnats efter reformeringen av sjuksköterskeutbildningen den 1 juli 1993.

För vidareutbildning av sjuksköterskor fanns följande påbyggnadslinjer: anestesisjukvård, intensivvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom, öppen hälso- och sjukvård, ortoptik (var och en 40 poäng), obstetrisk och gynekologisk vård (barnmorska, 50 poäng) samt onkologisk omvårdnad (20 poäng) (SOSFS 1995:15).

• I 1993 års studieordning infördes sjuksköterskeprogrammet om 120 poäng där minst 60 poäng skulle omfatta karaktärsämnet omvårdnad. Idag ger programmet både en yrkesexamen och en akademiskexamen på grundnivå (kandidat) vid samtliga lärosäten. Efter avlagd examen och med ett examensbevis kunde studenten ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen. Sjuksköterskeexamen från 1993 års studieordning ger också behörighet att söka legitimation i ett annat EU/EES-land.

• Specialistsjuksköterskeexamen infördes år 2001 och kan ges med 11 olika inriktningar. Efter examen har sjuksköterskan rätt att använda titeln specialistsjuksköterska (skyddad specialistbeteckningen enligt Patientsäkerhetslagen) (Källa: Vårdförbundets faktaunderlag angående AST)

Specialistsjuksköterskeutbildningen Sjuksköterskans specialistutbildning ges idag vid universitet/högskola på avancerade nivå med huvudområdet omvårdnad. Specialistsjuksköterskeexameninfördesår2001,ochrevideradesisambandmedenstörreöversynavhögskolansutbildningarår2007.De reglerade examina gäller med inriktning mot; anestesi- och intensivvård, operationssjukvård, ambulanssjukvård, kirurgisk vård, internmedicinsk vård,



Sida 18 av 40

onkologisk vård, hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, psykiatrisk vård, vård av äldre, distriktssköterska. För att få examen ska studenten ha uppfyllt kursfordringar om 60 högskolepoäng (respektive 75 högskolepoäng för inriktning mot distriktssköterska). Sedan 2012 finns även en öppen inriktning som lärosätet själv kan bestämma inriktning på och ansöka om examensrätt hos UKÄ (universitetskanslersämbetet). Studentenskaocksådelshafullgjortenverksamhetsförlagddelavutbildningensomäranpassadefterbehovetförrespektiveinriktning,delshafullgjortettsjälvständigtarbete,menomfattningenavarbetetärintespecificeradiexamensordningenföryrkesexamen(HSV2010). Däremot ger högskolan även en akademisk magisterexamen där examensarbetet skall vara på 15 HP i huvudområdet. Iexamensordningenfinnstolvgemensammamålförspecialistsjuksköterskeexamen,uppdeladepåkunskapochförståelse,färdighetochförmågasamtvärderingsförmågaochförhållningssätt.Förrespektiveinriktningfinnsdessutom1–3ytterligaremål.Varjelärosätesomgerspecialistsjuksköterskeexamenkandessutomställauppytterligarepreciseradekrav.Grundläggandebehörighetförattantastillenutbildningsomledertillspecialistsjuksköterskeexamenärlegitimationsomsjuksköterska.Därutöverkandetlärosätesomgerutbildningenställakravpåsärskildbehörighetochsamtliga utbildningar har idag kravet att den sökande skall ha en kandidatexamen, men individuella undantag kan göras.Sedanhöstterminen2016gesspecialistutbildningvidexempelvisUmeåuniversitetmedinriktninganestesiochoperationdärdetinteställskravpåmagisterexamenmendärdeerbjuderytterligareettårdåensådanexamenskallavläggas.Utbildningarna bedrivs som hel- halv eller distans utbildning. Några av utbildningarna sker i samarbete mellan olika högskolor och universitet, exempelvis specialistutbildning med inriktning mot äldrevård. Ett flertal andra fördjupningsutbildningar för sjuksköterskor har växt fram för att bättre tillgodose vårdens behov. Här finns utbildningar så som magisterexamen för diabetesvård, astma-/ KOL-vård och hjärt-/kärl vård m.fl. I bristen kölvatten har också arbetsgivare upphandlat hela program med en viss inriktning. Det som då skall observeras för den som söker till utbildningen är att utbildningen ändå är på avancerad nivå vilket inte alltid är fallet idag. Specialistsjuksköterskor En kunskapsbaserad vård kräver specialistutbildade sjuksköterskor för att möta utvecklingen i befolkningens hälsa, göra bedömningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter och för att garantera kunskapsnivå och bibehålla medborgarnas förtroende för sjuksköterskans arbete.



Sida 19 av 40

I dagens vård behövs sjuksköterskor ha mer kunskap som specialistsjuksköterskor med olika inriktningar. I de specialistinriktningar som finns idag är det stora skillnader allt från verksamheter inom den högspecialiserade vården till ensamarbete i den öppna vården och från barn till gamla. Inriktningar som kan komma att variera över tid. Men, det finns också ett behov av avancerade specialistsjuksköterskor som tar ett större ansvar för hela logiker i framtidens vård. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens innebär en avgörande skillnad för vårdens möjligheter att skapa en säker vård med hög kvalitet, enligt en studie gjord av Royal College of Nursing 2. Artikeln visar också att som alternativ till annan vårdpersonal, inklusive läkare, är specialistsjuksköterskor både kliniskt- och kostnadseffektiva. Den visar på direkta och indirekta fördelar med specialistsjuksköterskor, till exempel minskat antal remisser, kortare sjukhusvistelser och minskade risker för komplikationer efter operation.. Specialistutbildningens anknytning till högskola och akademi är nödvändig för att upprätthålla och säkerställa denna utveckling och därmed kvaliteten inom yrket och vården. Det är också av största vikt att specialistutbildningen fortsatt är meriterande för forskarutbildning Utbildning till avancerad specialistsjuksköterska En annan utbildning som växer fram är avancerad specialistutbildning som ger en masterexamen. En sådan utbildning pågår sedan 2014 i Linköping för specialistsjuksköterskor med inriktning mot kirurgi och en bedrivs i Umeå för specialistsjuksköterskor med inriktning mot distriktsvård. För behörighet till dessa utbildningar krävs att sjuksköterskan genomgått en specialistsjuksköterskeutbildning om 60 HP eller 75 HP. Avancerade specialistsjuksköterskor börjar redan idag finnas inom vissa områden. Exempel finns på kirurgisk vårdavdelning i Linköping, primärvård i Skövde och i Umeå. Här har arbetsgivaren tillsammans med universitet och högskola utvecklat utbildningens innehåll

Kunskapsområdet

Kunskapsområdet för sjuksköterskor är omvårdnad. Omvårdnadämnet räknas till de humanistiska akademiska ämnena som angränsar till flera kunskapsområden så som pedagogik, sociologi och den naturvetenskapliga

2 RCN, 2010



Sida 20 av 40

medicinen. Omvårdnaden som kunskapsämne är ur vetenskapligt aspekt ett ungt kunskapsområde vars utveckling började ta synlig fart under 1950-talet. En viktig del av kunskapen finns i professionsetiken. Professionsetik innebär att arbeta med människor och handlar om vilja, mod och förmåga att ta ansvar. För sjuksköterskan är även den ökade digitaliseringen en del av kunskapsmönstrets utveckling, där förändring kommer att ske både i utbildning och framtida arbetssätt. Exempelvis är omvårdnadsinformatiken den del av hälsoinformatiken eller eHälsan som berör sjuksköterskans kunskapsområde. Omvårdnad kan beskrivas både som ett undervisningsämne i sjuksköterskeutbildningen, ett kunskaps- och forskningsområde och som en verksamhet. Omvårdnadsforskningen fick sitt offentliga erkännande i Sverige i samband med U:68-utredningen år 1973. Utvecklingen till egen disciplin tog fart år1977 i och med att högskolereformen trädde i kraft. Mycket kort kan omvårdnadsforskningens uppgift sammanfattas som att utveckla kunskap om människan, hans/hennes utveckling, hälsa och välbefinnande i samband med födelse, ohälsa, lidande och död (SSF 2009). Denna utveckling har på många sätt revolutionerat vården och omvårdnadsinterventioner spelar en direkt roll för vårdens kvalitet och den enskilde patientens möjlighet till hälsa. Idag finns god grund för påståendet att också omvårdnadsvetenskapen blir allt mer specialiserad. Sammantaget leder denna intensiva utveckling inom vården och omsorgens områden till att det ställs nya krav på sjuksköterskors kompetens (SSF 2010). Kunskapsområdet omvårdnadsvetenskap har nu efter mer än 30 års svensk utveckling över 1 500 disputerade sjuksköterskor och ett 100-tal professorer inom kunskapsområdet.

Samarbete och konkurrens med andra yrken

Samarbete Sjuksköterskans arbetsuppgifter är många och varierande, arbetet är både självständigt och i team med annan vårdpersonal exempelvis dietister, kurator, läkare, sjukgymnaster och undersköterskor och alltid tillsammans med patienten och/eller dennes närstående. Att arbeta nära patienten/personen och utgå från dennes behov och förutsättningar har under hela sjuksköterskans existens som yrke funnits som en självklar del i både yrkesutövande och utbildningen. Något som idag ger goda förutsättningar för vårdens utveckling mot en allt mer personcentrerad vård där teamarbetet blir den självklara formen för vårdarbetet.

Teamarbete är också en del av omvårdnaden och sjuksköterskans etiska kod. Något som idag utvecklas under hela utbildningen. Teamets funktion har utvecklats inom vården från att vara teamet som förutsättning för organisationen arbetsgenomförande till ett team som alltmer utgår från personens behov i en uppkommen vårdsituation



Sida 21 av 40

Konkurrens I och med att sjuksköterskans kunskapsområde innehåller delar från angränsande kunskapsområden och vårdens hierarkiska struktur finns också en konkurrens mellan olika angränsande yrken. I takt med vårdens snabba utveckling och specialisering har flera nya yrken tillkommit och därmed tagit över uppgifter som sjuksköterskor tidigare har utfört. Till exempel ett yrke som nu funnits länge är arbetsterapeuten som tagit över en del av distriktssköterskans arbetsområde. Ett annat nyare exempel är farmaceuten intåg i vården som ansvarig för en del av läkemedelshanteringen. En annan typ av konkurrens handlar mer om vårdens hierarkiska struktur där sjuksköterskan har haft och har svårt att synliggöra sin kunskap och sitt arbetsområde. Ett exempel på detta är att sjuksköterskor arbetar alla dygnets timmar och ”tar över arbetsuppgifter” när andra yrkesgrupper inte är i tjänst eller endast finns som jour. I en vård där det medicinska paradigmet fortfarande har en stark ställning kan sjuksköterskan därför ses som den som mer utför andras arbete och sist sitt eget. Sjuksköterskorna behöver bli mer fokuserade på sitt eget kunskapsområde istället för att vara hjälpreda åt alla andra. Så som en föreläsare under Svensk sjuksköterskeförenings sjuksköterskedagar 2016 sammanfattade sjuksköterskans arbete: ”idag är sjuksköterskan upptagen av vad undersköterskan vill, vad läkaren tycker och vad patienten behöver”.

Yrkets organisering

I början av sjuksköterskornas historia behövdes ingen direkt fackförening. Dels för att fackföreningar ansågs var något för arbetarklassen och sjuksköterskor ansågs sig tillhöra borgarklassen. Dels för att de första sjuksköterskeskolorna var så kallade moderhus, exempelvis Sophiahemmet. Där utbildade sig sjuksköterskan, hon blev förmedlad arbete genom moderhuset och när sjuksköterskan blev gammal eller sjuk och inte längre kunde arbeta togs hon omhand av moderhuset. Den lön sjuksköterskan fick för sitt arbete gick gengäld till moderhuset som gav henne en liten del för eget bruk. Resten sparades genom moderhusets försorg som en slags ålders- och sjukförsäkring. När sedan Sverige fick ett pensionssystem för alla så beslöt Sophiahemmet styrelse att sjuksköterskorna skulle få hela sin lön. Förmedling av arbete skede både via moderhusen och via så kallade sjuksköterskebyråer som inrättades i slutet av 1800-talet bl.a. i Fredrika Bremerförbundets regi. Så småningom övergick dessa till svensk sjuksköterskeförening Sjuksköterskorna organiserade sig först 1910 genom att Svensk sjuksköterskeförening (SSF) bildades, en då inte riksomfattande förening. 1919 bestämdes att det enbart var sjuksköterskor med två årig utbildning eller mer som fick bli medlemmar. Något som medförde att de med kortare utbildning blev socialt utestängda från SSF. Efter det



Sida 22 av 40

bestämde medicinalstyrelsen att dem som inte genomgått statens godkända utbildning inte fick kalla sig sjuksköterska. I föreningen fick endast de bli medlemmar som gått en viss utbildning med en viss längd och var ogifta. Föreningens uppgift var till en börja att främja utbildning och etik. SSF var inte från början en facklig förening. Bertha Wellin som var ordförande 1914-1933 var en företrädare för de gamla idealen och var en stark och självständig kvinna men utmanade inte tidens samhälle. Så när nya stadgar antogs på årsmötet 1933 som bl.a. innebar att SSF även skulle driva lönefrågan avgick Bertha Wellin. Detta blev en milstolpe i föreningens unga historia då föreningen omvandlades till fackförening som förhandlade för medlemmarnas löner (SHSTF. red. E.Monvall, mfl. 1991). Under hela 1950-talet handlade den fackliga kampen om löner, semestrar och arbetstider. Under 1960-talet handlade frågan för föreningen främst om den ständiga olösta sjuksköterskebristen. Efterkrigstidens kraftiga utbyggnad av hälso- och sjukvården gjorde bristen på arbetskraft skriande. 1965 gick MAF (medicinsk-tekniska assistentföreningen), SLF (Svensk laboratorieassistentföreningen) och SSF samman i en förhandlingskartell, med anslutning till TCO. Kartellen fick namnet Svenska Hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (SHSTF). Under 1970-talet kom flera lagar som påverkade arbetslivet, så som lagen om anställningsskydd (LAS) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen började gälla 1974 och 1977 kom lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Detta gjorde att det fackliga intresset växte snabbt, så här efteråt kan det konstateras att 1970-talet var fackföreningsrörelsens gyllene decennium. 1977 föddes det nya SHSTF vilket innebar för sjuksköterskorna att de var medlemmar dels i SHSTF och dels i SSF. Tidskriften för Sveriges sjuksköterskor överfördes till det nya förbundet och fick ett nytt namn Vårdfacket som bytte namn till det nuvarande Vårdfokus 2010. Förutom SSF, MAF, SLF anslöt sig nu också Barnmorskeförbundet till det nya SHSTF. Förbundets första ordförande blev Marianne Lundqvist. Offentliganställda fick konflikträtt 1965. Första gången den rätten utnyttjades var under storkonflikten på den svenska arbetsmarknaden 1980. 1300 av SHSTFs medlemmar togs då ut i strejk (Götlind, 2010). 1998 bytte förbundet namn från SHST till Vårdförbundet. Idag ansvara Vårdförbundet för sjuksköterskornas fackliga frågor samt har ett samverkansavtal med Svensk Sjuksköterskeförening för samsyn i de för sjuksköterskor



Sida 23 av 40

viktiga frågorna. Samarbetsavtalet revideras årligen för att kunna motsvara aktuella frågor för sjuksköterskorna. I 2016 samverkansavtal mellan Svensk sjuksköterskeförening och Vårdförbundet formulerades en gemensam vision enligt följande ”Vår gemensamma vision är att sjuksköterskornas kunskap tas tillvara, att professionen utvecklas och att sjuksköterskor är rätt värderade”. Sjuksköterskorna organiserar sig internationellt Vårdförbundet och Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) samarbetar nära i internationella frågor. I det tidigare nämnda avtalet mellan de två organisationerna omskrivs även det internationella arbetet. Vårdförbundets medlemskap i ICN ledde till ett medlemskap på alla internationella nivåer för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening är samarbetsmedlem (Collaborating partner) i ICN. Norden På nordisk nivå finns Sjuksköterskornas Samarbete i Norden, SSN som har sitt kansli där den som är vald till ordförande finns, idag Danmark. SSN är en av världens äldsta regionala yrkessammanslutningar och har funnits sedan 1920. De samlar sjuksköterskeorganisationer från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige och representerar sammanlagt över 300 000 sjuksköterskor. Vårdförbundet har varit medlem sedan 1990. SSN är ett samarbetsorgan som syftar till utveckling av sjuksköterskors kompetens och funktion, omvårdnadsservice med hög kvalitet, värdering av omvårdnadsfunktionen i form av goda löner och arbetsvillkor, inflytande i beslut om utvecklingen av nordisk sjukvårds- och folkhälso- politik. Samarbetet samordnar även insatser från medlemsorganisationerna i andra nordiska, europeiska och internationella forum. Forsknings- och utvecklingstidningen Vård i Norden har funnits sedan 1980 och från år 2014 tar Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening över skriften. Styrelsen har tre möten per år varav minst ett fysiskt och resten via webb. Kanslierna i medlemsorganisationerna arbetar i nätverk med gemensamma frågor såsom organisations-, folkhälso-, professions- eller internationella frågor. I det professionella nätverket deltar sedan 2017 också Svensksjuksköterskeförening. Organisationspolitiska konferenser anordnas när styrelsen så beslutar och beroende på innehållet deltar även Svensk sjuksköterskeförening. Europa I europasammanhanget sluts sjuksköterskeorganisationerna samman i The European Federation of Nurses Associations (EFN). EFN bildades 1971 och arbetar övergripande för att stärka status och praktik i yrkesutövningen till nytta för medborgare och för sjuksköterskor inom EU och i Europa. Därutöver verkar EFN för patientsäkerhet, arbetsmiljö-, den fria rörligheten och utbildningsfrågor samt att sjuksköterskan och omvårdnaden ska vara i fokus för utvecklingen av den sociala och hälsopolitiska agendan och dess implementering i EU och Europa, att hälso- och sjukvården i EU och Europa är jämställd och av god kvalitet, en tillräcklig, effektiv, kompetent och



Sida 24 av 40

motiverad arbetskraft samt att stärka EFNs representation inom EU och Europa. Federationen representerar över en miljon sjuksköterskor genom sina medlemmar i 34 länder och har sitt säte i Bryssel. Generalförsamlingen och styrelsen träffas två gånger om året och ibland organiseras seminarier i aktuella frågor i anslutning till möten som hålls i Bryssel. De nya stadgarna öppnar upp för fler medlemmar från varje land. Globalt Internationalen för sjuksköterskor, the International Council of Nurses (ICN) som grundades redan 1899 har sitt säte i Genève. ICN har 135 nationella sjuksköterskeorganisationer bakom sig och representerar därmed närmare 20 miljoner sjuksköterskor i världen. Beslutsförsamlingen träffas vartannat år och i anslutning till det genomförs en konferens/kongress. Vårdförbundet är medlem med yttrande och rösträtt medan Svensk sjuksköterskeförening som är medlem genom Vårdförbundet enbart har viss yttranderätt. ICN har tre övergripande mål: att föra omvårdnaden samman över hela världen; utveckla sjuksköterskor och omvårdnaden över hela världen samt att påverka hälsovårdspolitiken. Man arbetar genom sina tre pelare; professionsfrågor; regulation (legitimation) och socio- economic welfare, (SEW) vad vi kallar villkorsfrågor. Under professionspelaren finner man bl a e-hälsa (ICNP) och Leadership for Change; under regulation (legitimation) finns på ICNs hemsida länkar till de flesta legitimationsorganisationer och under SEW pelaren finns bl a International Centre for Human Resources in Nursing, se mer under Samhällspåverkan. Leadership for Change är ett program för att utveckla chefer och ledare i olika delar av världen men främst låg och medellåga inkomstländer. Nu har även ett Ledarinstitut tillkommit i Genève (Global Nursing Leadership Institute) som är öppet för sjuksköterskor och barnmorskor från hela världen. Välgörenhetsorganisationen Florence Nightingale International Foundation(FNIF) genomför projekt såsom Girl Child Education Fund och Mobile Library, som finns både som engelskt och som franskt bibliotek är ett annat projekt. Det finns 260 bibliotek och av dessa är drygt 60 att finna i flyktingläger. FNIF sponsrar även Leadership for Change, TBC-utbildningar m.m. International Nursing Review är ICNs tidskrift som innehåller vetenskapliga artiklar samt aktuella ICN-relaterade händelser. ICN är en erkänd samarbetspart till WHO sen 60 år tillbaka.

Medlemmar i Vårdförbundet

I Sverige fanns ca 108 000 sjuksköterskor 2014. Vid en kontroll dec 2016 i Vårdförbundets medlemsregister Komet fanns 99 611sjuksköterskor som medlemmar i



Sida 25 av 40

Vårdförbundet. Av dessa var 78593 yrkesverksamma, 10102 män och 27192 specialistsjuksköterskor. Procentuellt var 80 % yrkesverksamma och ca 10 % av de yrkesverksamma var män. Medianåldern för sjuksköterskorna var 46 år. 13311 av sjuksköterskorna var anställda i kommunen, 2362 anställda i kommunala bolag, 41 i kommunalt förbund, 53660 i landsting, 8541 i privat och 678 anställda i statlig verksamhet

Bland Vårdförbundets sjuksköterskemedlemmar var 3420 chefer. 522 av cheferna var anställda i kommunerna, 77 i kommunala bolag, 4 i kommunalt förbund, 2413 inom landsting, 377 inom privat verksamhet och 27 var statligt anställda.

Det fanns 4422 sjuksköterskor som var förtroendevalda på arbetsplatsen och 10206 var sjuksköterskestudenter. Bland medlemmarna i Vårdförbundet som är sjuksköterskor är 46 757 också medlemmar i Svensk sjuksköterskeförening.

Medianålder för yrkesverksamma medlemmar december 2015 Barnmorskor 52 år Biomedicinska analytiker 52 år Röntgensjuksköterskor 48 år Sjuksköterskor 46 år Källa: Vårdförbundet i Siffror 2016 Vilka frågor ställer sjuksköterskor till Vårdförbundet Direkt? Vårdförbundet direkt är en telefonservice för medlemmar och andra som kontaktar organisationen. Telefonservicen har funnit sedan 2012. Ett hundratal samtal tas emot per dag och 75 procent av dem som kontaktar Vårdförbundet Direkt är medlemmar, åtta procent är förtroendevalda och fyra procent är intresserade av ett medlemskap. De flesta frågorna handlar om lön, anställning, arbetstid och medlemskap (Vårdfokus 2013). Inför arbetet med föreliggande dokument ställdes frågan till verksamheten om vilka frågor som sjuksköterskor ställde. Någon sådan statistik tas inte fram utan den statistik de har är oavsett professionstillhörighet, se ovan. De svar som handläggarna ändå försökte ge var att de vanligaste frågorna från sjuksköterskorna handlade om löner, arbeta mer/övertid/ beordring. När de fem vanligaste listades blev svaret löner, övertid/ersättning, arbetsmiljö. Majoriteten av samtalen kommer från sjuksköterskor, vilket inte är helt svårt att se då sjuksköterskorna tillhör den största medlemsgruppen i Vårdförbundet.



Sida 26 av 40

Utan tvekan är frågor kring lön vanligast. När det gäller lön handlar det mycket om strukturellt felaktiga löner i förhållande till kompetens och erfarenhet. Exempelvis att många sjuksköterskor, med specialistutbildning får se sig omsprungna med flera 1000 kronor av sjuksköterskor som kanske är helt nya i yrket. Den andra mest vanliga frågan är vad kan ”jag” begära i lön och då är det inte studenterna som är på väg ut utan sjuksköterskor som väljer att byta arbetsplats. Många frågar om regionernas kartellbildning. Frågor kring anställning är exempelvis uppsägningstid, provanställningar, timanställningar, visstidsanställningar. Frågor om tjänstledighet är också vanliga. Andra frågor som dyker upp periodvis är vad man får göra mellan examen och tills legitimationen kommer. Andra frågor som mer hör till arbetsmiljöområdet handlar om arbetsbelastning och arbetstid. Exempelvis när patientsäkerheten är i fara på grund av för låg bemanning eller för många oerfarna sjuksköterskor. Frågor som kommer från sjuksköterskor som vi inte får från andra yrkesgrupper är exempelvis

• Vaccinationer. Får jag vaccinera, måste en läkare finnas i huset etc. • Skolsköterskespecifika frågor om journaler, vaccinationer, vårdgivaransvar etc. • Delegeringsfrågor ”min arbetsgivare säger att jag måste delegera men jag anser

inte att personen eller ibland till och med gruppen klarar de arbetsuppgifter som ska delegeras” (vanligt i kommunerna där chefen kanske kommer från en annan profession).

• Om yrkesansvaret, kan jag avsäga mig mitt yrkesansvar när patientsäkerheten inte kan upprätthållas, om/när kan jag säga nej till vissa arbetsuppgifter?

• vad händer om jag hamnar hos IVO, kan jag bli av med min legitimation?

Villkoren och villkorsfrågorna

Lön har under lång tid (se ovan s. 19) varit aktuell villkorsfråga för sjuksköterskor. Det första kollektivavtalet slöts av SHSTF 1966 med dåvarande Kommunförbundet för sjuksköterskor och assistenter för deras löner och anställningsvillkor. Exempelvis innebar avtalet i pengar för en nyutbildad sjuksköterska mellan 1627 och 1808 kronor (SHSTF, 1995). Nedan följer den aktuellaste statistiken för löneläget för sjuksköterskor inom de största sektorerna. Lön 2015 Sjuksköterskor 10:e perc 25:e perc Median 75:e perc 90:e perc Medellön Kommunal sektor 28 050 29 812 31 671 33 300 35 100 31 710 Landstinget 25 500 27 500 30 500 33 000 35 300 30 543



Sida 27 av 40

Privat sektor (Vårdföretagarna) 28 200 30 379 32 530 34 700 36 700 32 642 Statlig sektor 26 600 32 000 35 000 39 400 44 300 35 838



Sida 28 av 40

Sjuksköterskor Antal Differens medellön Löneutveckling Kommunal sektor 12 576 1 110 3,6 Landstinget 50 206 1 318 4,5 Privat sektor (Vårdföretagarna) 4 922 1 160 3,7 Statlig sektor 1 203 1 241 3,5 Källa: Partsgemensamma lönestatistiken Arbetstid Även arbetstiden har varit en viktig fråga för sjuksköterskor genom historien. Som exempel kan nämnas en undersökning som gjordes 1963 på fem sjukhus i Stockholm för att få ett grepp om de anställdas attityder till arbetet. Bland annat ville man veta varför folk slutade arbeta. Det visade sig att det var arbetstiderna som var källan till det största missnöjet både bland sjuksköterskor och kollektivavtalsanställda. Det framfördes klagomål på håltimmar och på att bli inkallad på sina lediga dagar. 33 procent vill arbeta heltid på dagen med sammanhängande arbetstid, endast 5 procent hade ett sådant schema (Olsson, 1985). Sjuksjuksköterskor Andel heltid Andel deltid Antal Kommunal sektor 70 30 12 576 Landsting 86 15 50 206 Privat sektor (Vårdföretagarna) 55 45 4 922

Definition deltid

Deltid baseras på den överenskomna arbetsgraden som står i anställningsavtalet. All arbetsgrad under 100 % räknas som deltid.

Källa: Partsgemensamma lönestatistiken Sjuktal Modern forskning har visat att sjuksköterskor slutar och ofta blir sjukskrivna på grund av för hög arbetsbelastning och dålig introduktion i arbetslivet som nyutexaminerad (Gustavsson, 2007) Nedan följer aktuella siffror över sjukskrivningsdagar per anställd efter yrke, kön och år. Det som bör iakttas är att de långa sjukskrivningarna som AFAs statistik visar. För sjuksköterskor ökar den från 22.3 till 33 per 1000 anställda under åren 2008-2014. Orsakerna till sjukskrivningarna som går att sak fastställa så är det



Sida 29 av 40

vanligast för sjuksköterskor och barnmorskor med psykiskt relaterade ohälsotillstånd samt hot och våld.

Antal sjukskrivningsdagar per anställd efter yrke, kön och år

2011 2012 2013

223barnmorskor;sjuksköterskormedsärskildkompetens män 3,5 4,4 3,7

kvinnor 8,8 9,8 10

totalt 8,3 9,3 9,8

323sjuksköterskor män 5,1 6,2 4,7

kvinnor 8,7 10 10

totalt 8,4 9,6 10

324biomedicinskaanalytiker män 1,9 3,3 6,7

kvinnor 6,7 7,6 8,3

totalt 6,2 7,2 7,8

513vård-ochomsorgspersonal män 5,7 6,3 4,7

kvinnor 10 12 13

totalt 9,9 11 12

Källa: Försäkringskassan/SCB Antalet nya godkända sjukfall (för olika yrkesgrupper) Sjukfall som medför mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning och antal fall per 1 000 sysselsatta. Sorterat efter relativ frekvens 2014, båda könen, kommuner och landsting

Yrke 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal fall 2014

Textil-, skinn och läderindustriarbete 65 25,5 43,6 45,7 43,7 61,4 59,5 50

Byggnadsträarbetare 44,5 37,4 36,2 7,4 33,5 41,8 46 39

Städare och fönsterputsare 27,2 25,6 33,3 35,4 36,6 37,8 42,3 768

Metallarbete 33,8 26,6 36,8 55,4 53,1 50,1 39,8 159

Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 22,3 21,5 25,9 28,9 30,7 35,6 38,8 11 431

Restaurang- och storköksarbete 26,4 24 28,7 30,7 30,6 34 38 1 183

Yrkesförare 23 23,8 29,2 25,9 33 33,4 37 158

Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete 31 28,1 28,9 32,5 35,1 36,3 36,8 211

Socialt arbete 22,1 22,7 25,6 26,6 27,4 33,3 36,5 1 546

Förskollärare och fritidspedagoger 19,8 19,2 22 26,2 26,4 31 36,2 2 783

Sjuksköterskor och barnmorskor 22,3 20,8 23,6 25,3 27,5 29,9 33 2 937

Tandvårdsarbete 21 19,4 21,6 24,6 24,4 29,1 32,6 402

Barnskötare, fritidsledare m.fl. 17,8 16,8 20,3 22,9 23,6 26,8 30,1 2 484



Sida 30 av 40

Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 21,5 15,2 21,2 24,3 23,2 26,4 27,3 486

Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. 18,9 17,6 21,1 25,8 21,7 22,3 24,6 564

Lärare och skolledare 16,1 14 16,3 17,9 20,7 22,2 22,6 2 896

Övrigt industriellt arbete 10,8 7,9 8,4 10,4 11 9,1 19,6 157

Brandpersonal 12,5 15,1 12,3 13,3 18,1 16,9 18,9 96

Elektriskt arbete 14,2 14,3 9,4 15,1 14,1 23,1 16,1 31

Betong-, bygg- och anläggningsarbete 15,3 12,4 10,2 11,4 11,4 8,3 14,2 97

Läkare 10,6 10,2 12,9 11,7 11 13,4 13,7 394

Godshanterings- och lagerarbete m. m. 5,8 5 4,1 6 2,6 6,1 9,1 33

Övriga yrkesgrupper 4 673

Total 19,2 17,8 21,1 23,2 24,4 27,8 30,4 33 758

Källa: AFA försäkring Orsaker till sjukfall

Källa: AFA försäkring



Sida 31 av 40

Olycksfall – orsak, kvinnor respektive män



Sida 32 av 40

Källa: AFA försäkring AFAs sammanfattning av långvarig sjukfrånvaro

• Stigande trend av långvarig sjukfrånvaro de senaste åren • Antalet långa sjukfall fall per 1 000 sysselsatta 2014 var 22,6/1000 sysselsatta

inom sektorn SN/LO och 30,4/1000 sysselsatta inom KL-sektorn • Sjukfallen inte uppe i de nivåer som rådde tidigt 2000-tal (>40/1000 sysselsatta) • Grupper som drabbas av långvarig sjukfrånvaro är undersköterskor &

sjukvårdsbiträden • Kvinnor har generellt sett fler sjukfall per 1 000 sysselsatta än män. • Äldre har generellt sett fler sjukfall per 1 000 sysselsatta än unga • Psykiska diagnoser, som andel av den långvariga sjukfrånvaron i kommuner och

landsting, ökar i alla åldersgrupper, utom bland de yngsta männen. Källa: AFA försäkring Psykosocial arbetsmiljö i olika yrken och relativ risk för sjukfall Figurerna nedan visar jämförelser av den psykosociala arbetsmiljön (upplevd) och hur den relativa risken för sjukfall ser ut mellan olika yrken. Observera att sjuksköterskor och barnmorskor tillhör de med högst upplevd brist och även högst relativ risk för en psykisk diagnos.



Sida 33 av 40



Sida 34 av 40

Källa: Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2014:4 (Jonas Vallgårda) Hur många medlemmar avslutar sin anställning på grund av varaktig sjukdom? Försäkringskassan meddelar att de har ingen sammanställd statistik över sjukersättning kopplad till yrkesgrupper. När går professionerna i pension? Pensionsmyndigheten har ingen sammanställd statistik som visar in- och utträdesåldrar (faktisk pensionsålder) för olika yrkesgrupper. LO har däremot gjort en studie av sina yrkesgrupper, vilken också innehåller jämförelser med vissa tjänstemannayrken, bland annat vissa specialistsjuksköterskor. Här följer först allmän statistik om pensionsåldrar. Sedan redovisas utdrag från LO:s studie.

Allmänt om pensionsålder Genomsnittsåldern då de förvärvsarbetande i Sverige lämnar arbetslivet, givet att de hör till arbetskraften vid 50 års ålder, har för 2015 beräknats till 63,8 år. Detta är oförändrat jämfört med 2014. Utträdesåldern 2014 och 2015 är den högsta som uppmätts sedan



Sida 35 av 40

början av 1980-talet. Skillnaden mellan mäns och kvinnors utträdesålder har sedan mitten av 1990-talet varit ungefär ett år. Se diagram 1.3 I arbetskraften ingår både sysselsatta och arbetslösa, givet att de aktivt söker arbete. Även en föräldraledig eller sjukskriven person (med bakomliggande anställning) räknas med.

I rapporten ”Pensionering och utträdet ur arbetslivet – skillnader mellan kvinnor och män?” gör Pensionsmyndigheten bland annat följande sammanfattning:

• Det finns inte några större skillnader när det gäller mäns och kvinnors genomsnittsålder vid uttag av inkomstpension,

• Ohälsa är troligtvis en av flera förklaringar till att kvinnors sysselsättningsgrad faller snabbare än mäns efter 60 års ålder, samt

• Beroende på beräkningsmetod ser vi skillnad (eller inte) mellan mäns och kvinnors utträde ur arbetslivet.

Tabellen nedan redovisar: Minskning i sysselsättning från 60-64 år, andel som kan förklaras av sjukersättning och oförklarad andel, för män och kvinnor4 3 Medelpensioneringsålder och utträdesålder - maj 2016, Pensionsmyndigheten. (Jonas Vallgårda)



Sida 36 av 40

Är det så att de som arbetar i kvinnodominerade yrken lämnar arbetslivet tidigare än personer i mansdominerade yrken? Svaret är nej. När vi jämför hur sysselsättningsgraden förändras mellan 55 och 64 års ålder i olika yrkesgrupper visar det sig att det inte finns några väsentliga systematiska skillnader mellan kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper. Om kvinnor och män i olika yrken betedde sig precis som i dag, men alla yrken bestod av en lika stor andel män och kvinnor, skulle det samlade resultatet förbli oförändrat. Kvinnor skulle fortfarande lämna tidigare i samma utsträckning som i dag. Faktum är att kvinnor lämnar arbetslivet tidigare än män inom i stort sett alla yrken. LO har undersökt pensionsåldern för vissa av sina yrkesgrupper och några jämförande tjänstemannagrupper5 Jämförelsen visar att kvinnliga LO-arbetare har en medelpensioneringsålder på 63,5 år och att motsvarande siffra för de kvinnliga tjänstemännen i urvalet är 63,9 år. Motsvarande siffror för männen är 64 år i medelpensioneringsålder för LO-kollektivet och 64,2 år för de manliga tjänstemännen i urvalet. Kommunals största yrkesgrupp, undersköterskor, har en medelpensioneringsålder på 63,9 år för kvinnor och 64,2 år för män I det jämförande tjänstemannaurvalet finns sjuksköterskor med vissa inriktningar inkluderade. Urvalet omfattar: Barnsjuksköterskor, distriktsköterskor, geriatriksjuksköterskor, sjuksköterskor medicin/kirurgi och psykiatrisk vård, vilka har en medelpensioneringsålder på 64,3 år. För kvinnor är medelpensionsåldern 64,1 år och

4 Denna analys bör ses som tämligen grov. Vi tar inte hänsyn till inflödet till sjukersättning från gruppen som tidigare inte räknades som sysselsatta (t.ex. arbetslösa eller utanför arbetskraften). Vi tittar vidare på olika årskullar vid 60 respektive 61 års ålder etc. För att kunna uttala sig om flöden (in i sjukersättning etc.) vore det önskvärt att titta på samma kohort över tid samt att ta hänsyn till dödlighet och migration. 5 Vem kan jobba till 67? LO, 2015.



Sida 37 av 40

för män 65 år. Gruppen manliga specialistsjuksköterskor uppvisade därmed den högsta medelpensionsåldern av alla de jämförda yrkesgrupperna. Källor: Pensionsmyndigheten & LO Åldersintervaller, sysselsatta och pensionerade barnmorskor och sjuksköterskor 2014 Tabell 12. Legitimerade sjuksköterskor efter åldersklass och arbetsmarknadsstatus, antal och andel i %, november 2014 Table 12. Licensed Nurses by Age Group and Status in the Workforce, November 2014

Antal

Syss. inom HoS

Syss. utanför

HoS

Ej sysselsatta Därav

Pensionerade Saknar Totalt

Åldersklass Ej folkbokförda Ej inkomst

personnummer

<30 år 12 680 279 660 181 123 10 186 13 815

30-34 år 11 373 606 800 318 175 20 316 13 115

35-39 år 11 682 879 836 501 134 32 568 13 997

40-44 år 13 391 1 583 1 068 771 128 79 488 16 609

45-49 år 13 954 2 027 1 007 646 144 153 342 17 483

50-54 år 13 483 2 219 1 051 697 188 241 296 17 290

55-59 år 14 376 2 661 1 211 763 204 673 271 19 192

60-64 år 12 541 2 435 1 196 805 185 2 747 141 19 060

65-69 år 3 639 1 452 646 623 x 10 574 75 16 386

70-w år 869 833 1 523 1 464 x 25 266 44 28 535

Totalt 107 988 14 974 9 998 6 769 1 291 39 795 2 727 175 482

Andel i %

Syss. inom HoS

Syss. utanför

HoS

Ej sysselsatta Därav

Pensionerade Saknar Totalt

Åldersklass Ej folkbokförda Ej inkomst

personnummer

<30 år 92 2 5 1 1 0 1 100

30-34 år 87 5 6 2 1 0 2 100

35-39 år 83 6 6 4 1 0 4 100

40-44 år 81 10 6 5 1 0 3 100

45-49 år 80 12 6 4 1 1 2 100

50-54 år 78 13 6 4 1 1 2 100

55-59 år 75 14 6 4 1 4 1 100

60-64 år 66 13 6 4 1 14 1 100

65-69 år 22 9 4 4 x 65 0 100

70-w år 3 3 5 5 x 89 0 100

Totalt 62 9 6 4 1 23 2 100



Sida 38 av 40

Vår anmärkning: 3,3 procent av alla sjuksköterskor som 2014 arbetade inom hälso- och sjukvården var mellan 65-69 år. 0,8 procent var 70 år eller äldre. Som jämförelse var 4,5 procent av alla barnmorskor som 2014 arbetade inom hälso- och sjukvården mellan 65-69 år. 0,8 procent var 70 år eller äldre. Källa: Tillgång på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal för utvalda yrken 2014, Socialstyrelsen



Sida 39 av 40

Referenser

Arbetsförmedlingen (2016) rapport Var finns jobben? Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L. E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M., et al. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. Eur Heart J, 33(9), 1112-1119. Ehrenberg, A. Wallin, L. (2009) Omvårdnadens grunder - ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur AB. Forsberg. A.(2016); Omvårdnad på akademisk grund Att utvecklas och ta ansvar. Fors, A., Ekman, I., Taft, C., Björkelund, C., Frid, K., Larsson, M., et al. (2015). Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care - a randomised controlled trial. International Journal of Cardiology, 187, 693–699. Gustavsson, P. m.fl. (2007). Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro LUST-studien: En landsomfattande longitudinell enkätstudie av sjuksköterskestudenters hälsoutveckling och karriärval under utbildningsåren och i mötet med arbetslivet: Urvalsram, kohorter och genomförande 2002 2006 http://ki.se/sites/default/files/serieb07no1_gustavsson.pdf Götlind. A.(2010); Svensk sjuksköterskeförening 100 år bilder av en sjuksköterska. Hansson, E., Ekman, I., Swedberg, K., Wolf, A., Dudas, K., Ehlers, L., et al. (2015). Personcentred care for patients with chronic heart failure - a cost-utility analysis. Eur J Cardiovasc Nurs. Moberg, Å.(2007);Hon var ingen Florence Nightingale Människan bakom myten. Olssom, Å. (1985) Syster och lönearbetare – om sjuksköterskans ställning på arbetsmarknaden under 75 år. SCB (2010); Länens arbetsmarknad - befolkning, näringsliv, yrken och framtida pensionsavgångar

SHSTF, (1986); Syster och lönearbetare – om sjuksköterskans ställning på arbetsmarknaden under 75 år



Sida 40 av 40

SHSTF. Bygren, B. (1995); SHSTF 25 dramatiska år. SHSTF. red. Monvall, E. mfl. (1991); Konsten att blifva en star qvinna. Print Production AB/Larssons Offset AB. ISBN 91-7043007-1. SKL (2014); Sveriges viktigaste jobb i vården och omsorgen Hur möter vi rekryteringsutmaningen? Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN/Bestnr: 978-91-7585-181-5. Svensk sjuksköterskeförening, (2009) Svensk sjuksköterskeförening om … SJUKSKÖTERSKANS PROFESSION Svensk sjuksköterskeförening (2010) Värdegrund för omvårdnad https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2016-02-03-Brist-pa-sjukskoterskor-och-larare---men-stora-chanser-till-jobb-inom-fler-yrken.html

F.4.a.4 Sjuksköterska 360 FS JAN17 - Vårdförbundet · Sjuksköterskans uppgift är att ge och...

Documents

Transcript of F.4.a.4 Sjuksköterska 360 FS JAN17 - Vårdförbundet · Sjuksköterskans uppgift är att ge och...