Silverbibeln LR

ISOLERGUIDEN04

En vägledningtill Boverkets byggregler om energihus-hållning och värmeisolering

Isolerguiden

Isolerguiden är utgiven av Swedisol, föreningen för tillverkare av högeffektiv mineralullsisolering.Författare är Gunnar Anderlind och Claes-Göran Stadler.

Produktion: L&M Malmströmer AB

Isolerguiden kan beställas från Isover tfn 042-84000Paroc tfn 0500-469000Roxull tfn 036-125200

På Swedisols hemsida, www.swedisol.sefinns en digital version av Isolerguiden. Den är uppdaterad med de senaste förändringarna i regelverket och tolkningen av dessa.

Copyright: Swedisol och författarna

ISBN 91-973761-6-7

Tryck: Åbergs Tryckeri AB, Tomelilla 2004

Förord 5Inledning 6Energihushållning och värmeisolering 9

Energihushållning 10Miljöhänsyn 11Optimal isolering 11Dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för framtiden 12Byggsektorns Miljöprogram 2003 13Huset som energisystem 13

Regler för CE-märkning och kvalitetsmärkning av mineralull 15

Varför CE-märkning 16Svenska regler 16Standarder för värmeisoleringsmaterial 16Regler för kvalitetsmärkning med VIM-märke 17Regler för kvalitetsmärkning med Keymark 18

Allmänt om bestämmelserna i Boverkets Byggregler BBR 19

Utdrag ur BBR 20Kraven i BBR 20Klimatskärm 21Två olika alternativ att uppfylla kraven 22De tre delkraven 23Referenshusmetoden 24Flödesscheman 24

Begränsning av värmeförluster 25Alternativ 1: Tre Delkrav 26

Delkrav 1. Värmeisolering och transmissionsförluster 26Delkrav 2. Lufttäthet 33Delkrav 3. Effektiv värme-användning 34

Alternativ 2: Referenshusmetoden (omfördelningsberäkning) 35

Termiskt rumsklimat 39Vad är riktad operativ temperatur 40

Konstruktiv utformning 43Luft- och ångspärr 45Isolerutförande 46Vindskydd 47Ventilerade luftspalter 48

Bilagor 49Bilaga A. Beräkning av Ukorr 50Bilaga B. Beräkning av köldbryggor 72Bilaga C. Kommentarer till bilaga A

och B 83Bilaga D. Beräkning av Fs och

Fs,krav. Tre exempel 95Bilaga E. Beräkning av optimal

isoleringstjocklek 101Bilaga F. Så tolkar du

mineralullsetiketten 110Bilaga G. Vissa förkortningar och

begrepp 118Bilaga H. Standardförteckning och

referenser 122

Innehåll

Sid Sid

Swedisol har sedan 1988 publicerat ett hjälpmedel för att underlättatolkningen och därmed även tillämpningen av våra svenska byggregler förvärmeisolering, eller som avsnitt 9 heter i Boverkets byggregler (BBR)”Värmeisolering och energihushållning”.

När nu den tredje utgåvan av Swedisols ”Isolerguide” publiceras så har enreviderad utgåva av BBR just presenterats. Den heter BFS 2002:19 BBR 10.

Den nya föreskriften innehåller inte några speciella skärpningar av kra-ven på energihushållning, tvärtom har ambitionen från Boverkets sidavarit att bibehålla den tidigare kravnivån. Dock har man ändrat siffervär-den i de formulerade kraven och infört en lång rad nya beteckningar ochbegrepp. Detta är förorsakat av den nu pågående europaharmoniseringenav material- och beräkningsstandarder där det sker en successiv övergångi takt med att standarderna publiceras. Det innebär att vi kan förvänta ossganska täta revideringar under de närmaste åren. Boverket har redan avi-serat en sådan till år 2006. Då kommer också en skärpning av dagens kravpå värmeisolering att införas.

Swedisol har under arbetets gång haft flera avstämningar med Boverketför att kontrollera att Isolerguidens tolkning av BBR är korrekt. Swedisolhar även löpande lämnat synpunkter på Boverkets handbok ”Termiskaberäkningar”. Vår förhoppning är att skrifterna skall komplettera varand-ra och tillsammans utgöra ett effektivt hjälpmedel för att utforma en bygg-nad så att den uppfyller kraven i BBR kapitel 9. En oklarhet som tyvärrfortfarande kvarstår är om effekten av s.k. köldbryggor skall ingå i kra-ven.

Vi hoppas att Isolerguiden skall fortsätta att vara ett mycket utnyttjatoch intressant hjälpmedel i undervisningen vid våra tekniska högskoloroch gymnasier.

swedisolförening för tillverkare

av högeffektiv mineralullsisolering

Förord

I en av bilagorna redovisas hur mineralullsprodukter märks, hur etiketten serut enligt den nya standarden SS-EN 13162. De nya beteckningarna med därtillhörande klasser eller gränsvärden redovisas även.

I en annan bilaga presenteras en metod, den s.k. ENEU®-metoden, för attdimensionera en isolering. Metoden, som sedan flera år använts för att underlät-ta utvärdering av anbud avseende energikrävande utrustning inom verkstadsin-dustrin, har här anpassats för att dimensionera isolertjocklek.

Avsikten med Swedisols skrift är att underlätta arbetet vid projektering medmineralullsisolerade konstruktioner för att visa att man uppfyller normens kravmen också att visa hur man beräknar den mest ekonomiska isolertjockleken fören viss konstruktion.

Swedisol introducerar en förenklad metod för att med hög precision beräknabyggnadsdelarnas U-värden och effekten av köldbryggor. Avläsningar i diagramersätter den ofta komplicerade beräkningsgången i standarderna.

Den 1 september 2002 infördes ett reviderat avsnitt om Energihushållning ochvärmeisolering i Boverkets Byggregler, BBR. Under en övergångstid fram till den31 augusti 2004 får det gamla avsnittet 9 i BBR tillämpas vid projektering. Sedanblir det nya avsnittet bindande. Revideringen gäller enbart de delar i avsnitt 9 sombehandlar värmeisolering och den är förorsakad av att vi i våra regelverk tilläm-par gemensamma europeiska standarder för beräkningsmetoder och för bygg-nadsmaterial, s.k. EN-standarder.

Målsättningen vid den nu genomförda revideringen har varit att bibehållakravnivån. Detta innebär att de byggnader som uppfyller BBR:s tidigare krav påvärmeisolering med mycket stor sannolikhet även kommer att uppfylla de nyakraven. Det nya ligger i att nya beräkningsstandarder införs för U-värdesbe-räkningar för fönster, dörrar, väggar, tak och golv. Principen för beräkningarnaändras inte men olika former av påslag s.k. ∆U-värden justeras, de flesta nedåt.Det beror på att senare års forskning visat att våra svenska värden legat något förhögt. Dessutom ändras en rad beteckningar och symboler. Sättet att märka pro-dukter och att redovisa produktens tekniska egenskaper standardiseras. Detta ären konsekvens av de gemensamma europeiska produktstandarderna. Den prak-tiska följden blir att ett U-värde beräknat enligt de nya reglerna blir lägre än tidi-gare. Trots att kravnivån i BBR siffermässigt kan uppfattas som en skärpning såleder den alltså inte till att man behöver isolera en byggnad mera än förr.Teoretiskt så minskar värmeförlusterna men i praktiken är dom oförändrade.

En viktig nyhet i BBR är att man visar hur man kan ta hänsyn till s.k. kon-struktiva köldbryggor, d.v.s. bjälklagskanter, balkonger, hörn mm. Något direktkrav på att även väga in dessa i U-medelvärdet införs inte nu. Det står ännu sålänge byggherren fritt att välja hur han vill beakta köldbryggornas inverkan. Detär t.ex. lämpligt att ta hänsyn till köldbryggorna vid bestämning av byggnadenseffektbehov.

Boverket har aviserat en genomgripande revidering av hela BBR inom en 2- till3-årsperiod och då är avsikten att införa effekten av köldbryggorna i kravet. Dåkan vi också förvänta oss en generell skärpning av den kravnivå som infördes iBoverkets Nybyggnadsregler redan 1987.

I denna skrift redovisas hur man går till väga för att visa att en byggnad upp-fyller de krav på energihushållning och värmeisolering som anges i BoverketsByggregler, BBR.

Inledning Boverket Föreskrifter och

allmänna råd

Boverkets byggregler

BFS 1993:57 med ändringar till och med 2002:19

Energihushållning och värmeisolering

Miljöhänsyn

Hur är det då med isoleringens inverkan på vår miljö? Leder tillverkning ochtransport av isolering till stor miljöförstöring? Hur tar man slutligt hand om iso-leringen vid rivning?

Att använda värmeisolering har en mycket positiv inverkan på miljön.Tillverkning inklusive råvaruuttag, transporter och montage ger en negativ miljö-påverkan som kompenseras redan under det första året som isoleringen används.Man brukar säga att miljönyttan är flera hundra gånger större än miljöbelast-ningen.

Om man ser till byggnadens hela livstid så svarar drift och underhåll för ca85% av den totala miljöbelastningen. Totalt dominerande är energi till värme ochvarmvatten. Cirka 15 % kommer från tillverkningsprocessen och mindre än 1 %från rivningen. Det är lätt att visa att en investering i extra mycket isolering åter-betalar sig mångfalt om man ser till miljöbelastningen för hela livscykeln. Ochdenna extra isolering är även motiverad av rent privatekonomiska skäl.

Optimal isolering

Av tradition har vi brukat räkna ut vad som är ekonomiskt optimal isolertjock-lek för olika konstruktioner i en byggnad. Man tar då hänsyn till att byggkost-naderna stiger när man ökar isoleringen. Men samtidigt minskar den årliga ener-giförbrukningen utan att man har några utgifter för underhåll. Ett schematisktexempel visas här för ett traditionellt vindsbjälklag där den ekonomiska tjockle-ken brukar hamna runt 50 cm. Man finner denna där kurvan har sitt minimum,enkelt uttryckt den lägsta årliga utgiften för bygg- och energikostnad.

e n e r g i h u s h å l l n i n g o c h v ä r m e i s o l e r i n g 1110 e n e r g i h u s h å l l n i n g o c h v ä r m e i s o l e r i n g

Kapitelrubriken i BBR är en direkt översättning av det 6:e så kallade ”Väsentligakravet” i EU:s Byggproduktdirektiv. EU-kommissionen har alltså valt att framhä-va betydelsen av att byggnader uppförs med beaktande av behovet av god ener-gihushållning och då speciellt med en god värmeisoleringsstandard. Man hargjort detta som en konsekvens av senare års skenande energipriser, men även meden ökad medvetenhet om våra globala miljöproblem i åtanke.

Energihushållning

BBR anger minimikraven för att begränsa behovet av värmeenergi i våra byggna-der. Syftet är att få en god energihushållning.

Men vad är en god energihushållning? För vem skall den vara god? För hus-ägaren? För hyresgästen? För samhället?

Här finns egentligen inte någon motsättning. Om man väljer den privateko-nomiskt mest lönsamma isolertjockleken (den som i dagligt tal brukar kallas förekonomisk isolertjocklek) så visar det sig att den i allmänhet är större än vad BBRkräver. Den ger dessutom ett behagligare inomhusklimat och den ger framför alltbättre energihushållning sett från samhällets synpunkt när nu miljöhänsyn alltoftare vägs in.

Den mest lönsamma isoleringen måste beräknas utifrån en viss livstid förhuset. Isoleringen slits inte, kräver inget underhåll och behöver inte bytas ut. Manbrukar räkna med en livstid på 50 år för isoleringen vilket skulle motsvara entänkt brukstid för byggnaden. Det är egentligen alldeles för lite. Om konstruk-tionen är rätt utformad finns det ingenting som påverkar isoleringen där den lig-ger på plats. Den har avsedd isolerande effekt så länge den finns där och hurgammal en isolering kan bli det vet vi ännu inte. Livslängden är i praktiken obe-gränsad. Det är därför som en livscykelanalys för en mineralullsisolerad kon-struktion visar att man borde isolera avsevärt mycket mera än vad BBR anger.

Det är alltså viktigt att man isolerar ordentligt med sikte på framtiden när manbygger nytt eller renoverar. Sett över byggnadens livstid så finns det knappastnågon energieffektiviseringsåtgärd som är så lönsam för husägaren som just enkraftig isolering. I bilaga E visas en metod för att dimensionera isolertjockleken.

Även om en bättre isolerstandard än vad BBR kräver ökar kostnaden så är deten mycket lönsam åtgärd i förhållande till sin effekt. Man kan se den extra kost-naden som en mycket billig försäkring mot vad som händer i framtiden. Det lig-ger god ekonomi i att ha stigande energipriser i tankarna så att man slipper göraen större investering i tilläggsisolering längre fram. Att välja en hög isolerstandard,är en lönsam försäkring mot framtida energiprishöjningar.

Total miljöbalans förmineralullsisolering

Positivt bidrag

Negativt bidrag

Tillverkning Bruksskede Rivning

En byggnads totalamiljöbelastning

Normal isolering

Ökad isolering

Tillverkning Bruksskede Rivning

e n e r g i h u s h å l l n i n g o c h v ä r m e i s o l e r i n g 1312 e n e r g i h u s h å l l n i n g o c h v ä r m e i s o l e r i n g

I figuren har även antytts var en miljömäss-sigt optimal isolertjocklek hamnar. Kurvanrepresenterar summan av miljöpåverkan viduppförandet av byggnaden och för den årligadriften. Den miljömässigt optimala tjocklekenhamnar för vindsbjälklaget på orealistiska 2,5m. Det beror främst på att de extra effekterna påmiljön när tjockleken ökas nästan bara kommerfrån själva isoleringen. Kalkylen visar att en satsning på isolertjocklekar utöverdet vanliga också innebär en satsning på vår miljö.

Dialogprojektet Bygga, Bo och Förvalta för framtiden

Swedisol har deltagit i ett s.k. dialogprojekt mellan regeringen och bygg- ochfastighetssektorn som inleddes under 1999. En första överenskommelse om des.k. Bygga/Bo-målen för en hållbar samhällsutveckling träffades mellan regering-en och de deltagande företagen i oktober 2000. År 2003 undertecknades en andraöverenskommelse om ett stort antal konkreta åtaganden för att uppfylla de upp-satta målen. Bland undertecknarna fanns Swedisols medlemsföretag Isover, Parococh Roxull.

Många av åtagandena handlar om att införa rutiner för att på ett långsiktigtoptimalt sätt ta hänsyn till miljö och kostnader vid projektering, uppförande, för-valtning, renovering, ombyggnad och rivning av en byggnad. Kort sagt att alltidha ett helhetsperspektiv på en långsiktigt hållbar utveckling. Flera av över-enskommelserna handlar om att uppskatta livscykelkostnader (LCC) vid val avtekniska lösningar i byggnader.

Ett instrument för att genomföra sådana LCC-analyser lanseras av en av dia-logprojektets arbetsgrupper. Kalkylmetoden kallas LCCEnergi och är baserad pådet s.k. ENEU®-konceptet. Swedisol har bett mannen bakom ENEU®-konceptet,Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB, att presentera hur metoden kan tillämpas vidval av isolerstandard för en ny byggnad och vid en renovering. Redovisningenfinns i Bilaga E. En utförligare presentation av metoden finns i skriften ”Kalkyleramed LCCEnergi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustningbaserat på ENEU®-konceptet”, som säljs av Industrilitteratur AB, Stockholm.

Byggsektorns Miljöprogram 2003

Byggsektorns Kretsloppsråd har antagit ett miljöprogram som har många likhetermed dialogprojektet Bygga/Bo. Det övergripande syftet med ByggsektornsMiljöprogram är ”Att initiera, stödja och följa upp utvecklingen av en hållbarbyggd miljö för att därigenom fullfölja byggsektorns åtagande”. Kretsloppsrådetsroll är att leda och samordna Byggsektorns miljöarbete.

Miljöprogram 2003 anger fyra prioriterade miljöområden: Energihushållning,Materialhushållning, Utfasning av farliga ämnen samt Säkerställande av godinnemiljö.

Miljöprogram 2003 bygger på miljöledningssystemets principer (ISO 14001)och avsikten är att översätta sektorns övergripande mål till detaljmål och hand-lingsplaner hos branschorganisationer och enskilda företag.

Huset som energisystem

Vill man konstruera ett hus som uppfyller kraven på god energihushållning på ettoptimalt sätt så måste man se till helheten och inte bara till de enskilda delarna.Ofta visar det sig att extra isolering leder till att man kan välja ett lite enklareuppvärmningssystem.

Ett uppmärksammat exempel på detta är en serie radhus i Lindås Park. Därklarar man uppvärmningen med ett enkelt elbatteri i ventilationskanalerna förtilluft och den elvärmen behöver bara träda in när det är extremt kallt ute. 6000kWh per år har Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut registrerat som total

Nu finns husen utan värmesystem i verklighetenHans Eek

Hus utan värmesystem i vårt kalla klimat, är detmöjligt? Ja, inte bara möjligt utan också verkligt.För i naturskön miljö i Lindås 20 km söder omGöteborg har Egnahemsbolaget byggt 20 radhus,där ett traditionellt uppvärmningssystem harersatts med värmeväxlare, i kombination medextra välisolerade konstruktioner och solfångare.

Radhusen har ritats av EFEM arkitektkontor och ärresultatet av ett flerårigt forskningsprojekt i sam-arbete med Chalmers, Formas, Lunds Tekniska Högskola, och SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut.

De energisnåla husen är extremt välisolerade. Ytterväggarna har 43 cm isolering. Foto: Hans Eek

Uppoffring

Ekonomi

Miljö

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0Optimal tjocklek i m

14 e n e r g i h u s h å l l n i n g o c h v ä r m e i s o l e r i n g

energiförbrukning för de uppföljda husen. Detta är visserligen lite mer än manräknat med (4610 kWh per år) men man hoppas att komma ner mot denna nivånär byggfukten torkat ut och när de som bor där har lärt sig att ”köra” husen påett optimalt sätt.

Den extremt låga energiförbrukningen har man lyckats åstadkomma medhjälp av en väggisolering på 43 cm, en bjälklagsisolering på 48 cm och en välgenomtänkt placering av bra fönster. Dessutom har man varit mycket noga medatt göra byggnadens klimatskärm lufttät. Man har lyckats göra den 4 gångertätare än vad BBR kräver! Solfångare för tappvarmvatten och ett effektivtvärmeåtervinningsaggregat för ventilationsluften bidrar också till att hållaenergiförbrukningen nere.

När man projekterar så är det alltså viktigt att man ser till huset som helhetoch inte till de enskilda komponenternas prestanda. Man måste t.ex. tänka på attolika komponenter i en byggnad har olika lång livslängd. Swedisol rekom-menderar att man i ett tidigt skede studerar vilka effekter på valet av uppvärm-ningssystem som olika isolerstandarder i huset får.

Ett bra sätt att optimera energisystemet är att utnyttja de möjligheter som BBRger. I BBR finns det ett krav på att byggnadens behov av energi minskas medminst 50 % av den energimängd som behövs för uppvärmning av ventilations-luften. Detta krav kan man klara med extra isolering och på så sätt komma ifrånatt installera ventilationsvärmeväxlare, värmepump eller solfångare. I normensrådstext uttrycks denna möjlighet lite otydligt som ”annan byggnadstekniskåtgärd”. Vad man menar i klartext är extra isolering utöver normens grundkrav.

Regler för CE-märkning och kvalitetsmärkning

av mineralull

r e g l e r f ö r c e - m ä r k n i n g o c h k va l i t e t s m ä r k n i n g av m i n e r a l u l l 1716 r e g l e r f ö r c e - m ä r k n i n g o c h k va l i t e t s m ä r k n i n g av m i n e r a l u l l

Varför CE-märkning?

För att underlätta handeln inom Europa har gemensammastandarder tagits fram för en mängd varor för att de utannationella hinder fritt skall kunna säljas inom hela EU. I stan-darderna för värmeisolering finner man regler för hur de flestaintressanta produktegenskaper skall redovisas. Hänvisning sker till provningsme-toder och egenskapernas beteckningar och nivåer läggs fast, ibland i form avgränsvärden men oftast i klasser. Det är mycket viktigt att känna till att CE-märkningen inte är något kvalitetsmärke utan endast ett sätt att få produktegen-skaperna provade och redovisade på samma sätt inom hela EU. CE-märkningenär alltså ingen generell garanti för att en produkt får användas i svenska byggnader.

Svenska regler

För byggprodukter som saluförs i Sverige är CE-märkning våren 2003 fortfa-rande frivillig. I de flesta EU-länder är CE-märkning ett tvingande villkor för attfå sälja produkten. Swedisols medlemmar Isover, Paroc och Roxull har alla införtCE-märkning av sina produkter bl.a. av det skälet att produkterna även säljs påmarknader där CE-märkning är obligatorisk.

Kravnivåer bestämmer varje nation själv men man måstehålla sig till de standardiserade klasserna. I Sverige fastläggerBoverket de krav som gäller för byggnader. Ambitionen frånBoverket är att ange s.k. funktionskrav. Detta innebär attBoverket i princip vill överlåta åt branschen att översätta dessa funktionskrav tillfaktiska produktegenskaper och konstruktionernas utformning. Isolerguiden ärett exempel på detta. I avsnitt 9 i BBR anges kraven för värmeisolering. Komplet-terande information lämnas i Boverkets handbok ”Termiska beräkningar”.

Standarder för värmeisoleringsmaterial

Europastandarden SS-EN 13162 gäller för mineralull som äravsedd att användas som värmeisolering i byggnader. Den heter”Värmeisoleringsprodukter för byggnader - Fabrikstillverkademineralullsprodukter (MW) – Egenskapsredovisning”.Standarden tillhandahålls av SIS.

I den första omgången av standarder för byggisolering ingår 10 material, allamed lägre deklarerad värmekonduktivitet, λD, än 0,06 W/m°C. För alla dessa 10material införs nu gemensamma egenskapsbeteckningar och klassgränser. För till-verkarna införs en miniminivå för interna kontrollrutiner ibland kompletteradmed extern tillverkningskontroll av vissa egenskaper.

Det finns eller kommer också att finnas standarder för teknisk isoleringavsedd för t.ex. rör och ventilationskanaler och det kommer också speciella stan-darder för lösfyllnadsisolering.

De första 10 standarderna för värmeisoleringsmaterial trädde i kraft den 1mars 2002. Efter den 13 maj 2003 är de bindande och alla nationella standarderhar därmed upphört att gälla. Samtidigt upphörde möjligheten att åberopa vårasvenska typgodkännanden för dessa 10 material. Observera dock att en CE-märkning inte är jämförbar med ett typgodkännande. Typgodkännandet varavstämt mot BBR medan CE-märket bara garanterar att de produktegenskapersom redovisas är korrekta.

CE-märkningen innebär ett standardiserat redovisningssätt för produkternasegenskaper. (Se Bilaga F) Principen är att alla egenskaper som redovisas skall varakontrollerade enligt standardens regler, normalt genom producentens egen till-verkningskontroll. Standarderna för värmeisoleringsmaterial föreskriver endastextern övervakande kontroll för redovisad brandklassificering men alltså inte förhuvudegenskapen värmekonduktivitet.

Mineralullstillverkarna i Sverige och i de flesta andra länder har av traditionvarit vana att frivilligt ta på sig att kvalitetsmärka sina produkter. Detta kommer,som framgår nedan, även att vara möjligt i det nya systemet.

Regler för kvalitetsmärkning med VIM-märke

I Sverige infördes redan för över 30 år sedan VIM-märkning av värmeisolerings-material. VIM står för VärmeIsolerMaterial-kontrollen. VIM-kontrollens reglerär nu helt anpassade till de nya standarderna och gäller materialets viktigasteegenskap, värmekonduktiviteten.

Miniminivån för tillverkarens egenkontroll som före-skrivs i standarderna kompletteras i VIM med en externövervakande kontroll. Ett VIM-märke ger alltså användarenen bättre garanti för att produkten värmeisolerar på redovi-sat sätt jämfört med om den bara är CE-märkt.

För isolerprodukter där en EN-standard ännu saknas och

där CE-märkning alltså inte är möjlig så garanterar VIM-märket konkur-rensneutralitet för värmekonduktiviteten med produkter som är CE-märkta.

VIM-kontrollen i Sverige är organisatoriskt ansluten till SP Cert och leds avett expertråd med representanter för både tillverkare och användare. Självfalletdeltar även SP:s egen kontrollexpertis.

Regler för kvalitetsmärkning med Keymark

Keymark är den europeiska standardiseringsorganisationens eget kvalitetsmärke.Keymark-regler är alltid kopplade till en fastlagd europastandard och ett natio-nellt kvalitetsmärke. Ett Keymark på etiketten garanterar alltså att en produktföljer en standard, för mineralull SS-EN 13162, och att produktenuppfyller kraven för ett nationellt kvalitetsmärke, i Sverige normaltVIM-märket. Ofta innehåller Keymark-reglerna mera omfattandekrav på extern övervakande kontroll än kraven för att få användadet nationella märket. Så är fallet när man jämför VIM och Keymarkför värmeisoleringsmaterial. Ett Keymark visar att produkten harextern kontroll för flera produktegenskaper än värmekonduktivitet(som ju krävs för VIM-märket) och brandklass som krävs i själva standarden förCE-märkning.

Swedisols medlemsföretag - Isover, Paroc och Roxull - har alla ambitionen attanvända Keymark på sina produkter.

Allmänt om bestämmelserna i Boverkets Byggregler BBR

18 r e g l e r f ö r c e - m ä r k n i n g o c h k va l i t e t s m ä r k n i n g av m i n e r a l u l l

a l l m ä n t o m b e s t ä m m e l s e r n a i b ov e r k e t s b y g g r e g l e r b b r 2120 a l l m ä n t o m b e s t ä m m e l s e r n a i b ov e r k e t s b y g g r e g l e r b b r

Utdrag ur BBR En sådan tanke ligger också bakom de båda begränsningar som säger

– att man inte får bygga med sämre isolerstandard än 30 % över normkravetäven om en omfördelningsberäkning enligt referenshusmetoden visar att bygg-naden inte förbrukar för mycket energi.

– att man endast får tillgodogöra sig hälften av effekten av vissa installationerom dom ändå installeras i byggnader där krav saknas på att användningen avenergi skall minskas med 50 % av energin för uppvärmning av ventilationsluft.

Även komfortmässiga och hygieniska krav ligger bakom dessa bestämmelser.När det gäller att begränsa behovet av värmeenergi så är kraven strängare för

bostäder än för lokaler. Skillnaden i kravnivå är ungefär 30 %. Orsaken är främstatt man utgår från att man använder bostadsbyggnader mycket längre tid änlokaler och att man i lokalerna ofta har processer som bidrar till uppvärmningen.Till lokaler räknas bl.a. industribyggnader, kontor, butiker, skolor, dvs. egentligenalla utrymmen som inte är bostäder. För byggnader som innehåller både bostäderoch lokaler gör man en sammanvägning av kraven för de olika utrymmena. Meraom detta längre fram.

Klimatskärm

Du finner uttrycket klimatskärm i BBR och i denna skrift. Det betyder oftast heltenkelt den del av en byggnad som utgör gräns mot ytterluften. Ytterväggar, fön-ster, dörrar, tak – allt detta ingår i klimatskärmen. Här ingår också golv somgenom marken gränsar mot det fria och andra byggnadsdelar som gränsar motouppvärmda utrymmen.

Klimatskärmen skall vara en effektiv spärr mellan värme och kyla, den skallhindra att värmeförlusterna blir för stora. Därför finns det ett speciellt delkrav förvärmeisolering av klimatskärmen. I Sverige har vi sedan länge varit vana att iso-lera ordentligt, vi har varit kända för att ha stränga krav på värmeisolering.Därför klarade sig svenska husägare jämförelsevis bra när den första storaenergikrisen slog till på 70-talet. Nu är de svenska kraven inte längre specielltstränga jämfört med våra grannländers. Men Boverket har aviserat en skärpninginom några år.

Det finns ett speciellt delkrav för tätheten av klimatskärmen. Gemensamt fördelkraven på värmeisolering och täthet är att de förutom energihushållning ävenhar en stark koppling till inomhusklimatet, till komforten. En tät och väl isolerad

Byggnader skall vara utformade så att energibehovet begränsas genom lågavärmeförluster, effektiv energianvändning och effektiv elanvändning.Kraven enligt avsnitt 9:2 Begränsning av värmeförluster och avsnitt 9:3Effektiv värmeanvändning gäller inte för byggnader

som endast används kortare perioder ellerdär inget uppvärmningsbehov föreligger under större delen avuppvärmningsperioden.

Kraven enligt avsnitt 9:2 och 9:3 behöver inte uppfyllas för byggnader därdet genom särskild utredning visas att värmetillskott från processer inombyggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet.Kraven inom avsnitten 9:21 och 9:3 behöver inte uppfyllas för byggnaderdär det genom särskild utredning (omfördelningsberäkning) visas attbehovet av tillförd energi för uppvärmning, tappvarmvatten ochvärmeåtervinning inte överskrider vad som skulle behövas med kravenuppfyllda. Därvid får den ytrelaterade värmeförlustkoefficienten, Fs, inteöverskrida kraven i avsnitt 9:211 med mer än 30 %.I de fall krav ställs på särskilda anordningar enligt föreskrifterna i avsnitt9:3 inte ställs, får endast 50 % av den energibesparing som beräknas upp-nås genom att sådana anordningar ändå installeras, tillgodoräknas i enomfördelningsberäkning.

Kraven i BBR

Bestämmelserna i avsnittet om energihushållning och värmeisolering gäller för deflesta byggnader. Exempel på undantag kan vara en sommarstuga eller en tillfäl-lig byggnad som används i stället för en som är under uppförande. Undantaggäller även för industribyggnader med mycket processenergi. Här gäller det dockatt tänka på att en förändring av verksamheten kan leda till framtida krav påenergiupprustning. Det är därför en klok åtgärd att isolera byggnaden så attkravet i 9:2111 uppfylls. Det är ofta kostsamt att tilläggsisolera i efterhand.

klimatskärm ger lågt behov av värmeenergi och ger därmed en låg uppvärm-ningskostnad.

BBR ställer alltså krav på klimatskärmen. De delar man ställer krav på är kli-matskärmens synliga ytor mot inneluft. Detta innebär att den invändiga ytansmått skall användas och att areorna för innerväggarnas och bjälklagskanternasanslutning mot ytterväggar eller golv och tak inte skall räknas in. Klimatskärmenkan också gränsa mot ett icke uppvärmt utrymme, t ex en ouppvärmd källare, ettgarage eller ett förråd. Man kan välja att låta de ouppvärmda utrymmena liggainnanför eller utanför klimatskärmen. Låter man dom ligga utanför så använderman temperaturen i utrymmet som utetemperatur vid beräkningen. Ligger utrym-met innanför så använder man utrymmets temperatur som innetemperatur. Seavsnitt 9:2112 i BBR.

Figuren visar ett småhus med ouppvärmt garage i källaren. Den streckade lin-jen visar två sätt att definiera klimatskärmen. Beroende på definitionen så kangaragets temperatur betraktas som innetemperatur, ti, eller utetemperatur, tu, iinternationell standard betecknad te.

Två olika alternativ att uppfylla kraven

Behovet av värmeenergi får inte vara större än ett visst värde som definieras avbyggnadens utformning. Kraven ställs i form av delkrav på byggnaden eller i formav en beräknad energiförbrukning för ett s.k. referenshus. För att visa att bygg-naden uppfyller energihushållningskravet så anges därför två metoder:

22 a l l m ä n t o m b e s t ä m m e l s e r n a i b ov e r k e t s b y g g r e g l e r b b r

Alternativ 1: Tre DelkravMan visar att byggnaden klarar kravet på värmeisolering (Delkrav 1), på lufttät-het (Delkrav 2) och på effektiv värmeanvändning (Delkrav 3). De tre delkravenmåste uppfyllas var för sig.

Alternativ 2: Referenshusmetoden (omfördelningsberäkning)Man beräknar energibalansen för byggnaden under ett år med ett standardiseratförfarande. Sedan jämför man med energibalansen för en s.k. referensbyggnadsom har exakt samma form som den byggnad man vill uppföra och som precisuppfyller de tre delkraven enligt Alternativ 1. Byggnaden får inte ha högre årligenergiförbrukning än referensbyggnaden. Dessutom gäller att byggnadensgenomsnittliga värmeisolering inte får vara mer än 30 % sämre än Delkrav 1. Förbyggnader som är undantagna från Delkrav 3 gäller att endast 50 % av enenergibesparing får utnyttjas om sådana anordningar som anges i Delkrav 3 ändåinstalleras.

De tre delkraven

Boverket har ett övergripande syfte med BBR, nämligen att i så stor utsträckningsom möjligt formulera funktionskrav för att sedan överlåta åt branschen attanvisa sätt att uppfylla det. När det gäller avsnittet om värmeisolering och energi-hushållning så finns frihet att fördela isoleringen i klimatskärmen så att trans-missionsförlusterna genomsnittligt håller sig under kravnivån. Detta har vi kallatDelkrav 1.

När det gäller Delkrav 2 blir det enklare. Kravet på lufttäthet är absolut, trotsatt det inte går att med rimlig säkerhet förutsäga tätheten i förväg. Kravetmotsvarar en noggrann projektering och ett gott arbetsutförande. Om en bygg-nad uppfyller Delkrav 2 eller ej kan bara kontrolleras i efterhand.

Med Delkrav 3 förhåller det sig lite annorlunda. Det finns egentligen intenågot absolut krav som gäller själva tekniken här, till skillnad från de andra tvådelkraven. Det är tillåtet att använda godtycklig teknik för att minska bygg-nadens behov av energi med 50 % av den energimängd som behövs föruppvärmning av ventilationsluften. Här är frihetsgraden alltså mycket stor närdet gäller teknisk lösning för att uppfylla kravet. Ett bra sätt är att isolera mera!

a l l m ä n t o m b e s t ä m m e l s e r n a i b ov e r k e t s b y g g r e g l e r b b r 23

24 a l l m ä n t o m b e s t ä m m e l s e r n a i b ov e r k e t s b y g g r e g l e r b b r

Referenshusmetoden

Man får göra avsteg från ett eller flera av de tre delkraven i Alternativ 1. Men dåskall man tillämpa Alternativ 2, beräkna energibalansen och jämföra årsbehovetav energi med referensbyggnadens.

För att beräkna energibalansen finns en standard, SS-EN ISO 832, förbostäder. Det finns också en standard avsedd för andra typer av byggnader, prENISO 13790. När man använder dessa standarder behöver man välja indata anpas-sade till svenska förhållanden. Vägledning för val av indata finns i Boverketshandbok, ”Termiska beräkningar”.

Flödesscheman

BBR anger alltså två sätt att visa att en byggnad uppfyller kraven på energihus-hållning och värmeisolering. Ett förenklat schematiskt sätt att visa vad de tvåalternativen innebär skissas i nedanstående figurer.

Begränsning av värmeförluster

För de byggnadsdelar som avgränsar ett utrymme mot det fria, mot markeller mot delvis uppvärmt eller icke uppvärmt utrymme beräknas den ytre-laterade värmeförlustkoefficienten, Fs. Värmeförlustkoefficienten beräknasför den sammanlagda arean (Aom) av de ytor som gränsar mot uppvärmdinneluft enligt formel

För varje omslutande byggnadsdels yta beräknas en justerad värmegenomgångskoefficient, Ujust,i , enligt nedanstående formel:Ujust,i = α1 . α2(Ukorr,i - α3)

b e g r ä n s n i n g av v ä r m e f ö r l u s t e r 2726 b e g r ä n s n i n g av v ä r m e f ö r l u s t e r

Här följer nu en beskrivning av vad du behöver göra för att visa att din tilltänk-ta byggnad uppfyller Boverkets krav:

Alternativ 1: Tre delkrav

Delkrav 1 Värmeisolering och transmissionsförlusterI BBR redovisas först kravet och sedan ges anvisningar för hur man verifierar det.Många nya begrepp och beteckningar införs. Vissa är hämtade från de europeiskastandarderna.

Högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustkoefficient Fs,krav

TemperaturzonerKravet är oberoende av var i landet man bygger, hela Sverige betraktas som enenda klimatzon. Motivet är att underlätta serieproduktion av byggnadselement.Kravnivån har man därför anpassat till vad som är motiverat i södra Sverige. Detbetyder att det är lönsamt att välja en tjockare isolering, en bättre isolerstandardän kravet, när du bygger i norra delarna av landet.

Beräkning av ytrelaterad värmeförlustkoefficient utan köldbryggor

Den ytrelaterade värmeförlustkoefficienten, Fs, bestämd enligt föreskrifter-na i avsnitt 9:2112, får för de byggnadsdelar som omsluter bostäderrespektive lokaler inte överskrida de värden som kan beräknas enligtnedanstående formel.

Fs,krav för bostäder = 0,16 + 0,81 Af /Aom

Fs,krav för lokaler = 0,22 + 0,81 Af /Aom

Arean Af får därvid medräknas med högst 0,18 Aupp.

Värmeisoleringskravet innebär att hela byggnaden skall ha en genomsnittlig ytre-laterad värmeförlustkoefficient, Fs, som är mindre än eller lika med kravet Fs,krav.Vissa saker är viktiga att uppmärksamma:

Fönster- och dörrareaAf, som är den sammanlagda fönster-, dörr- och portarean räknat på karmytter-mått får medräknas med maximalt 18 % av den uppvärmda bruksarean Aupp,definierad i SS 02 10 53. Detta innebär inte någon begränsning av hur stor fön-sterarea byggnaden får ha. Den praktiska konsekvensen blir att om man använ-der en större fönsterarea så måste man kompensera detta med en ökad värmeiso-lering på de övriga ytorna. Det finns alltså inte några gränser för den verkligafönsterarean eller för hur fönstren skall orienteras. Det finns heller inga begräns-ningar när det gäller byggnadens geometriska form eller arkitektoniska utform-ning i övrigt.

Fs är den genomsnittliga ytrelaterade värmeförlustkoefficienten för din byggnad.I Fs ingår värden för golv, väggar, tak, fönster och dörrar. Beräkningen är enkelatt genomföra när man har tillgång till alla värden på Ukorr och areor.

Korrigerad värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel Ukorr

Den korrigerade värmegenomgångskoefficienten, Ukorr för en byggnadsdelberäknas enligt nedanstående formel: Ukorr = U + ∆Uf + ∆Ug + ∆Ur

Inverkan av köldbryggor inom de omslutande byggnadsdelarnas ytor motuppvärmd inneluft, t.ex. vid vägg- och bjälklagsanslutningar, balkongplat-tor, kantbalkar och skärmtaksanslutningar, skall beaktas.

28 b e g r ä n s n i n g av v ä r m e f ö r l u s t e r

Boverket anger som ett råd att ett sätt att beräkna Ukorr är att använda SS-EN ISO6946, SS 02 42 30, SS-EN ISO 10077-1, SS-EN ISO 10077-2 eller SS-EN 673 vidberäkningarna. Titlarna finner du nedan eller i Bilaga H.

De tre senare avser fönster. Det gäller att vara noga med att kontrollera att deUkorr-värden man väljer för fönster är baserade på någon av dessa standardereftersom kravnivån är anpassad till standarderna.

Om du vill göra en egen beräkning av värmegenomgångskoefficienten för enbyggnadsdel som inte är ett fönster så behöver du tillgång till följande:– SS-EN ISO 6946 ”Byggkomponenter och byggnadsdelar - Värmemotstånd

och värmegenomgångskoefficient - Beräkningsmetod” – SS 02 42 30 ”Värmeisolering – Plåtkonstruktioner med köldbryggor –

Beräkning av värmemotstånd”– SS-EN 12524 ”Byggmaterial och byggprodukter – Fukt- och värmetekniska

egenskaper – Tabeller med beräkningsvärden”– SS-EN ISO 10456 ”Byggmaterial och byggprodukter – Metoder för bestäm-

ning av termiska egenskaper för deklarering respektive beräkning”– Handboken ”Termiska beräkningar” från Boverket. – Materialdata från tillverkare av värmeisoleringsmaterial som du vill använda i

konstruktionen. Observera att dessa data är fabrikatspecifika. De tidigare svenska klasserna för värmekonduktiviteten finns inte längre, endast avrundningsregler som säger att värmekonduktiviteten skall redovisas med tvåsignifikanta siffror t.ex. 0,037 W/m°C eller 37 mW/m°C.

Standarderna finns att köpa från SIS.

De flesta tillverkare redovisar den korrigerade värmegenomgångskoefficienten,Ukorr för de konstruktioner man rekommenderar. Väljer man att använda dessavärden behöver man inte göra någon egen beräkning. Många tillverkare tillhan-dahåller även datoriserade beräkningsprogram för att underlätta för den som villgöra en egen beräkning.

Swedisols förenklade beräkningsmetod för Ukorr.I Bilaga A redovisas en nyutvecklad metod där man med hjälp av enklaberäkningar eller diagram får fram den korrigerade värmegenomgångskoefficien-ten. Man behöver först bara beräkna några enkla karakteristika för sin kon-struktion. I bilagan redovisas underlag för att beräkna Ukorr för de vanligastekonstruktionerna.

Avläsningsfelet och beräkningsfelet kan uppskattas till någon enstaka % jäm-fört med en beräkning som exakt följer standarden. Metoden kan även användasför att beräkna inverkan av s.k. köldbryggor. Till detta återkommer vi i ett senareavsnitt.

Om du vill göra din beräkning enligt Swedisols förenklade metod är detenklast att direkt gå över till Bilaga A där alla uppgifter för att göra en beräkningredovisas. Vill du exakt följa beräkningsgången i SS-EN ISO 6946 eller SS 42 02 30så följer här några tips för att underlätta beräkningsarbetet.

Var finner du materialdata för beräkningarna?Först gäller det att förvissa sig om att man har riktiga data för att kunna göraberäkningen för våra svenska förhållanden.

Uppgifter om värmeisoleringsmaterial får du från tillverkarna. För värmeiso-leringsmaterial deklareras värmekonduktiviteten λD i W/m°C med 3 decimaler.Den gäller för torrt material och man har tagit hänsyn till att vissa materialåldras. För hygroskopiska material, t ex cellulosa, lättbetong eller lättklinkermåste man göra tillägg för att materialet innehåller fukt även i ”torra” konstruk-tioner. Påslagen för hygroskopisk fukt finner du i Boverkets skrift ”Termiskaberäkningar” eller i Bilaga A.

Du behöver också uppgifter om värmekonduktiviteten för alla andra materiali konstruktionen. Dom uppgifterna hittar du i SS-EN 12524. Data för de vanli-gaste materialen finner du i Bilaga A.

Korrektion för fuktig miljöNär du gör beräkningen är det viktigt att du kontrollerar om den värmekonduk-tivitet som tillverkaren redovisar, λD, behöver korrigeras för s.k. fuktig miljö. Defem grupper som vi i Sverige använder för fuktiga miljöer finns redovisade iBoverkets handbok ”Termiska beräkningar”. För mineralull är påslaget sombetecknas ∆λw alltid lika med 0. För fuktkänsliga, hygroskopiska material är på-slagen ibland betydande. Värdena i Boverkets skrift baseras på uppgifter i SS-ENISO 10456. Påslagen i standarden har räknats om till ∆λw så att de passar tillförhållandena i våra fem svenska fuktmiljögrupper.

Om du använder mineralull mot mark så skall värmemotståndet i vissa kon-struktioner minskas med en faktor ∆Rw på grund av fukt. Det gäller för källaryt-terväggar där ∆Rw är 0,2 m2°C/W och för tjälisolering med mark på båda sidor-na om isoleringen där ∆Rw är 0,4 m2°C/W. För platta på mark med underliggandemineralull är påslaget = 0.

b e g r ä n s n i n g av v ä r m e f ö r l u s t e r 29

Innetemperatur 20 21 22 23 24α2 vid tu = +2°C 1,00 1,06 1,11 1,16 1,22


Nu till själva beräkningenNär man följer SS-EN ISO 6946 så får man först fram ett U-värde i W/m2°C.Sedan korrigerar man med de tre termer som anges i BBR som ∆U-värden.Uppgifter om dessa finner man i Boverkets handbok ”Termiska beräkningar” därpåslagen för svenska klimatförhållanden och för vanliga svenska konstruktionerredovisas. Du finner självfallet även de uppgifter du behöver i Bilaga A.

∆Uf är en korrektionsterm för extra värmeflöde orsakade av metalliska mind-re fästanordningar i konstruktionen. Termen är oftast försumbar speciellt iträkonstruktioner.

∆Ug är en korrektionsterm som tar hänsyn till normalt utförande vid monte-ring av konstruktionen. Boverkets handbok ”Termiska beräkningar” ger vägled-ning för vanliga svenska konstruktioner.

∆Ur är en korrektion för nederbörd och vind som påverkar värmeförlusternaextra vid omvända tak och DUO-tak.

Observera att Boverket accepterar att du använder SS-EN ISO 6946 även föratt räkna på konstruktioner mot mark. I standarden står det att den inte ärtillämplig för sådana beräkningar. Men vi behöver ju i Sverige uppgifter om allabyggnadsdelar för att kunna räkna ut den genomsnittliga ytrelaterade värmeför-lustkoefficienten. Därför har Boverket anvisat detta undantag i avvaktan på atten lämplig standard för ändamålet blir klar.

Beräkningsvärden för markmotståndet finner du i Boverkets handbok ”Ter-miska beräkningar” eller i Bilaga A.

Observera att SS-EN ISO 6946 betecknar slutresultatet av en beräkning medUc medan Boverket infört beteckningen Ukorr i BBR!

StålregelkonstruktionerFör en konstruktion med plåtreglar eller balkar använder man SS 02 42 30. Denger som resultat ett totalt värmemotstånd, RT, som du sedan måste korrigera medsamma termer som när du följer SS-EN ISO 6946. De vanligaste konstruk-tionsvarianterna kan du beräkna med Swedisols förenklade metod i Bilaga A.

Värmegenomgångskoefficienten Ujust

När du har fått fram Ukorr för alla byggnadsdelar så är det dags att räkna ut Ujust

för dessa. Justera med solavdraget α3, markfaktorn α1 och temperaturfaktorn α2.Det gör du enligt beskrivningen nedan och får som slutresultat förhoppningsvisbeskedet att din byggnad uppfyller kravet för värmeisolering. Om inte så är detdags att fundera på vilken byggnadsdel som skall förbättras. Oftast är det mest

lönsamt att öka isolertjockleken på vindsbjälklaget. När du har fått ett slutresul-tat som uppfyller kravet och som du är nöjd med ur ekonomisk synpunkt är detlämpligt att bifoga en redovisning till din bygganmälan.

Solavdraget α3

Dra ifrån solavdraget α3 om du räknar på fönster. α3 = avdrag från fönstrets Ukorr -värde eftersom solinstrålningen ger ett positivttillskott till uppvärmningen. Man kan välja mellan att använda schablonvärdet =0,7 W/m2°C för alla fönster eller att välja värden efter orientering (om den är fast-lagd) enligt följande:

Fönsterorientering: N O S V α3 i W/m2°C 0,4 0,7 1,2 0,7

Observera att Ukorr - α3 aldrig får vara negativt. I så fall väljer man värdet 0. Detfinns ytterligare en viktig begränsningsregel. Solavdrag får endast göras för fön-sterareor upp till 15 % av den uppvärmda arean Aupp.

Markfaktorn α1

Multiplicera med markfaktorn α1 om byggnadsdelen ligger an mot mark.α1 = 0,75 för alla byggnadsdelar mot mark (kryprum, platta på mark, källargolveller källarvägg) och 1,0 för alla övriga byggnadsdelar. Markens värmemotståndtar man hänsyn till när man beräknar Ukorr. Faktorn korrigerar för markensvärmetröghet.

Temperaturfaktorn α2

Multiplicera avslutningsvis med temperaturfaktorn α2

α2 = (ti - tu)/18 där

ti = innetemperaturen och tu = utetemperaturen. Ofta väljer man slentrianmässigtα2 = 1,0 vilket motsvarar innetemperaturen 20°C medan den projekteradeinomhustemperaturen kan vara högre och värmeanläggningen dimensionerad fördetta. Det är viktigt att använda en korrekt innetemperatur vid beräkningen avα2. Observera att BBR ställer krav på högre innetemperatur för vissa utrymmenav hygieniska och komfortmässiga skäl. Se avsnittet om Termiskt rumsklimat!

Avsikten är att man skall kunna använda olika ti för olika utrymmen i bygg-naden och så beräkna ett korrekt α2 för varje byggnadsdel. Speciellt viktigt är det

att komma ihåg detta vid golv- respektive takvärme där man skall använda denyttemperatur som anläggningen är dimensionerad för som innetemperatur.

Om byggnadsdelen gränsar mot det fria eller mot mark skall du välja tu = 2 °C.Detta är den utetemperatur som Boverket lagt fast som genomsnittlig underuppvärmningsperioden för klimatzonen Sverige. Om byggnadsdelen gränsar motett icke uppvärmt utrymme så väljer du en utetemperatur som svarar mot utrym-mets genomsnittliga temperatur under uppvärmningssäsongen.

Du har nu fått fram ett justerat U-värde, Ujust för dina olika delar av klimatskär-men. Multiplicera nu dessa med respektive invändiga area Ai och summera.

Summan dividerar du med klimatskärmens totala invändiga area, dvs. summanav alla Ai. Nu har du fått fram Fs.I Bilaga D finner du tre exempel på beräkningar. Ett beskriver hur man gör närbyggnaden innehåller både bostäder och lokaler.

Beräkning av ytrelaterad värmeförlustkoefficient med köldbryggor


Med köldbryggor menar vi här de oundvikliga konstruktiva delarna av bygg-naden som inte inräknas i den korrigerade värmegenomgångskoefficienten Ukorr.Köldbryggor ger extra värmeläckage därför att de har bärande eller lastuppta-gande förmåga och därför är lite svårare att värmeisolera än de övriga delarna.De kan också ge extra värmeförluster av geometriska skäl, t.ex. vid hörn.

BBR säger i kravtext att inverkan av köldbryggor skall beaktas. I handboken”Termiska beräkningar” tolkar Boverket detta krav så att det står byggherren frittatt välja om han vill räkna in köldbryggorna i Fs eller ej. I vilket fall skall manvälja sådana tekniska lösningar att byggnaden inte långsiktigt skadas t. ex. avfukt. Det får heller inte uppkomma hygieniska problem med fukt eller smuts-avsättning i byggnaden. Och självfallet skall värmeförlusterna begränsas.

Värmeförlusterna orsakade av högst normala köldbryggor kan ofta vara såstora som 20-30 % av de sammanlagda värmeförlusterna genom klimatskärmen.Därför har Boverket aviserat att man avser att införa krav för köldbryggor vidnästa normrevidering. Det är för att byggbranschen skall få möjlighet att lära sighur man beräkningsmässigt behandlar köldbryggor och att samtidigt ge enuppfattning om köldbryggornas betydelse som BBR anvisar ett sätt att beräknavärmeförlusterna. Till hjälp för sådana beräkningar finns redan idag EN-standarder.

Swedisols metod för beräkning av köldbryggorI Bilaga B redovisas Swedisols metod för att underlätta beräkning av effekten avköldbryggor. Metoden är enkel att använda och det är vår förhoppning att använ-daren skall spara värdefull tid. Vi tror också att risken för fel är mindre om mananvänder Swedisols metod i stället för att själv utföra komplicerade beräkningar.

Swedisol har gjort en speciell blankett för att underlätta beräkningen av Fs. Dufinner den i Bilaga D.

Kravet i BBR är angivet som ett högsta tillåtet gränsvärde när man testar bygg-nadens täthet med en standardiserad provningsmetod, SS-EN ISO 13829. Detta

Linjära köldbryggor förekommer vid anslutningar mellan väggar, bjälklag,tak, balkongplattor m.m. på grund av tvådimensionella värmeflöden.Punktformiga köldbryggor kan uppkomma i exempelvis hörn såsom ytter-vägg/yttervägg/takbjälklag beroende på tredimensionell värmeströmning.Linjära och punktformiga köldbryggor kan beaktas genom att i formelnovan lägga till termen.

ψk

Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k, W/mKlk längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k, mXj värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j,

W/K

Delkrav 2 Lufttäthet

Byggnadens klimatskärm skall vara så tät att det genomsnittliga luftläck-aget vid +-50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,8 l/sm2 för bostäder och 1,6l/sm2 för andra utrymmen. Därvid skall arean Aom enligt definition i av-snitt 9:2111 beaktas.


beror på att det inte finns något allmänt etablerat sätt att i förväg beräkna bygg-nadens täthet eller luftläckage. Att man uppfyller Delkrav 2 går alltså bara attverifiera i efterhand. Det är därför svårt att beräkningsmässigt använda en bättretäthet än Delkrav 2 vid en omfördelningsberäkning enligt referenshusmetoden.

Kravet är satt så att man med normalt noggrant arbetsutförande skall klaradet. Men det är viktigt att tänka på att de valda lösningarna skall gå att utföra ipraktiken. Oönskade luftläckor försämrar ju inte bara uppvärmningsekonomin,de har ju ofta även en stor inverkan på komforten och fuktsäkerheten i bygg-naden.

Observera att Boverkets täthetskrav endast gäller ett högsta tillåtet luft-läckage. Det är alltså tillåtet att bygga hur tätt som helst. Det stämmer väl överensmed Swedisols uppfattning. Byggnaden skall vara så tät som möjligt.Huvudparten av ventilationsluften skall tas in och skickas ut genom projekteradeöppningar så att komforten inte påverkas negativt. Se vidare avsnittet omKonstruktiv utformning och Termiskt rumsklimat.

Delkrav 3 Effektiv värmeanvändning

Byggnader vars energibehov för uppvärmning av ventilationsluft överstiger2 MWh/år, skall förses med särskilda anordningar som begränsar energi-förlusterna om uppvärmningsbehovet- i huvudsak tillgodoses med olja, kol, gas eller torv eller- tillgodoses med el helt eller delvis under perioden november t.o.m. mars.Anordningarna skall medföra att byggnadens behov av energi minskasmed minst 50 % av den energimängd som behövs för uppvärmning av ven-tilationsluften.

Ofta uppfattas detta som att man måste återvinna energi ur frånluften, men detär faktiskt fritt att använda valfri teknik, t.ex. ökad värmeisolering, för att sparadenna energimängd.

Du måste alltså börja med att räkna ut hur mycket energi det går åt för attvärma ventilationsluften. Sedan är det dags att fundera på hur du på bästa sättminskar byggnadens energibehov med minst 50 % av den energimängden.Boverket anger som råd att du kan installera ventilationsvärmeväxlare, värme-pump, solfångare men också att du får vidta annan byggnadsteknisk åtgärd somger motsvarande minskning av energibehovet. Vill du minska på det årliga under-hållet och slippa ifrån de boendes synpunkter på hur installationerna fungerar sågår det alltså att uppfylla Delkrav 3 med byggnadstekniska lösningar. Swedisolger ett exempel på hur detta kan ske i avsnittet om Referenshusmetoden.

Alternativ 2: Omfördelningsberäkning (Referenshusmetoden)

Swedisol har valt att kalla en omfördelning enligt kraven i BBR förReferenshusmetoden. Begreppet är etablerat och belyser på ett bra sätt hur norm-kravet är formulerat. Man jämför ju energibalansen för den byggnad man villuppföra med ett referenshus med samma geometriska form och orientering ochsom precis uppfyller de tre delkraven, ett referenshus alltså!

Boverket ger med Referenshusmetoden den byggande en mycket hög frihets-grad när det gäller tekniska lösningar för att uppfylla kravet på Energihushållningoch värmeisolering. Två regler måste man ta hänsyn till:

• när det gäller Delkrav 1 så vill man förvissa sig om en rimlig isolerstandardeftersom det alltid är extra kostsamt att förbättra den i efterhand. Därför fårenergiförlusterna genom klimatskärmen vara maximalt 30 % högre än del-kravet.

För att komforten i byggnaden skall bli acceptabel för den som vistas där och föratt fukt inte skall leda till att byggnaden skadas så krävs att byggnaden ventile-ras. Detta innebär att man under uppvärmningsperioden ersätter inneluften medjämförelsevis kall uteluft. Ett riktvärde brukar vara att man i bostäder behöverbyta inneluft mot uteluft en gång varannan timme. Detta brukar uttryckas somatt man i bostäder kräver 0,5 luftomsättningar per timme. Detta är egentligen enöversättning av det faktiska kravet som är 0,35 liter frisk luft per kvadratmetergolvarea och sekund.

Boverket ställer kravet att byggnadens behov av energi skall minskas med50% av den energimängd som behövs för uppvärmning av ventilationsluften.

Kraven inom avsnitten 9:21 och 9:3 behöver inte uppfyllas för byggnaderdär det genom särskild utredning (omfördelningsberäkning) visas att beho-vet av tillförd energi för uppvärmning, tappvarmvatten och värmeåtervin-ning inte överskrider vad som skulle behövas med kraven uppfyllda.Därvid får den ytrelaterade värmeförlustkoefficienten, Fs, inte överskridakraven i avsnitt 9:211 med mer än 30%.

I de fall krav på särskilda anordningar enligt föreskrifterna i avsnitt 9:3inte ställs, får endast 50% av den energibesparing som beräknas uppnåsgenom att sådana anordningar ändå installeras, tillgodoräknas i en omför-delningsberäkning.


De valda U-värdena representerar en isolerstandard som används i många avdagens byggnader. De tekniska lösningarna är alltså väl utprovade och dessutomunderhållsfria (om man bortser från normalt underhåll på inner- och ytterytor)och de kommer att fungera lika länge som huset kommer att användas. Övriga indata är hämtade ur Boverkets handbok ”Termiska beräkningar”.

I nedanstående figur visas förlusterna för referenshuset och det aktuella huset därventilationsförlusterna är stora men transmissionsförlusterna avsevärt mindre.

• när det gäller byggnader som är undantagna från Delkrav 3 så får man endasttillgodoräkna sig 50 % av effekten om man ändå använder sig av någon av detre installationstekniska lösningar som nämns i rådstexten. Undantaget speg-lar en uppfattning om hur installationer fungerar långsiktigt jämfört med byggnadstekniska åtgärder.

Uppfyller man dessa båda villkor så är det sedan fritt fram att välja teknik. Mensedan gäller det också att visa att byggnaden teoretiskt inte förbrukar mera ener-gi än referenshuset som ju precis skall uppfylla de tre delkraven.

Hur gör man då en beräkning enligt referenshusmetoden? För bostäder finnsen antagen standard (SS-EN 832) för att räkna på byggnaders årliga energibalans.En annan standard (prEN-ISO 13790) går att använda för de flesta typer av bygg-nader. Det finns dessutom andra metoder, t.ex. datorprogram, som är anpassadetill de förhållanden man vill ta hänsyn till.

Ett problem är dock att EN-standarderna ger en hög frihetsgrad när det gäll-ler att välja indata. Utomhusklimat inklusive solinstrålning, personvärme, effek-tivitet för installationer, byggnadens värmetröghet, varmvattenförbrukning ochpannverkningsgrad är exempel på uppgifter som man behöver för att göraberäkningen. I själva normtexten finns inte några råd för dessa val, men iBoverkets handbok ”Termiska beräkningar” finns en noggrann beskrivning. Detär mycket viktigt att redovisa vilka indata man valt, speciellt för de ovan nämn-da faktorerna. Annars blir tolkningen av resultatet mycket svår att genomföra.

Exempel Referenshusmetoden

För att visa hur ett resultat av en energibalansberäkning kan se ut följer här ettexempel. Det gäller ett elvärmt småhus med bra isolering och bra fönster.

Småhuset är ett elvärmt enplanshus med 117 m2 uppvärmd area.Klimatskärmen har förbättrats i förhållande till BBR:s Delkrav 1 så att man kla-rar normkraven utan att använda sig av värmeåtervinning eller värmepump.Huset har följande U-värden:

• Tak Ukorr = 0,080 W/m2°C Isolertjocklek 500 mm• Vägg Ukorr = 0,145 W/m2°C Isolertjocklek 250 mm• Golv Ukorr = 0,175 W/m2°C Isolertjocklek 220 mm• Dörr Ukorr = 0,750 W/m2°C Isolertjocklek 70 mm• Fönster Ukorr = 1,100 W/m2°C 3-glasfönster med selektivt skikt

FörlusterReferenshus Eget hus

Luftläckage

Ventilation

Transmission

Vattenomsättning

Hushållsel

TillförtBåda husen

Sol

Personvärme

Hushållsel

Uppvärmningvarmvatten

Uppvärmningbyggnad

Termiskt rumsklimat

snittliga temperaturen som Boverket ger rekommendationer om. Det finns avan-cerad mätutrustning för att mäta den riktade operativa temperaturen.

Men vad är det då som gör att vi fryser fastän termometern visar på en nor-mal temperatur? Framför allt är det fyra faktorer som avgör den upplevda tem-peraturen

• Kallras. Det känner vi vid fönster. Luft som kyls ner av den kalla glasrutan blirtyngre och sjunker ner mot golvet. Det kan resultera i att man fryser om fötternaom man sitter nära ett fönster. Det var därför som man tidigare alltid placeraderadiatorer under fönstret. Med dagens standard på fönster är detta normalt intenödvändigt för att undvika obehag av kallras.• Otätheter. Dessa kan ge upphov till drag när lufttrycket inomhus är lägre änlufttrycket utomhus. Så är ofta fallet i byggnadens nedersta våningar under vin-tern. Otätheter beror på slarv vid uppförandet av byggnaden eller på felaktig pro-jektering. Otätheterna bör man åtgärda när man upptäcker dem. Dom kan juäven orsaka fuktskador inuti konstruktionen även om det då ofta handlar om attden varma och fuktiga inomhusluften tränger ut genom otätheten. Läs det föl-jande avsnittet om konstruktiv utformning.• Ventilation. Felaktigt placerade eller riktade ventilationsdon kan upplevas påett liknande sätt som drag från otätheter. Men även om luften från ventilationenär varm så kan den upplevas som obehaglig. Studier har visat att lufthastigheteröver 0,15 m/s kan förorsaka obehag.• Strålning. Den känner vi från alla ytor som är kalla, oftast på grund av att deär dåligt isolerade. Egentligen är det så att värme transporteras från oss till denkallare ytan och då kyls huden ner. Men upplevelsen är att ytan strålar kallt. Dekallaste ytorna är normalt fönster ellerytterdörrar men även väggar i äldre hus. Ytorsom ligger nära köldbryggor blir också avkyl-da. En kall yta drar ofta till sig smuts. Det ärdärför som man t.ex. ofta kan se alla kallaspikhuvuden i äldre byggnader.

Om man tänker på dessa faktorer när manprojekterar och bygger så råkar man sällan ikonflikt med BBR:s krav på termiskt rumskli-mat.

t e r m i s k t r u m s k l i m a t 4140 t e r m i s k t r u m s k l i m a t

Termiskt rumsklimatSå här står det i BBR 6:41

Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller likvärdiga utrym-men där personer vistas mer än tillfälligt, skall utformas så att ett tillfreds-ställande termiskt inomhusklimat kan erhållas.

Råd: Föreskriftens krav är uppfyllt, om byggnaden utformas så att vid dimen-sionerande utetemperatur– den lägsta riktade operativa temperaturen i vistelsezonen beräknas bli18°C i bostads- och arbetsrum och 20°C i hygienrum och vårdlokaler samti rum för barn i daghem och förskolor och för äldre i servicehus o.d.,– den riktade operativa temperaturens differenser vid olika punkter i rum-mets vistelsezon blir högst 5°C,– yttemperaturen på golv i vistelsezonen beräknas bli lägst 16°C (i hygien-rum lägst 18°C och i lokaler avsedda för barn lägst 20°C) och högst 27°C, – lufthastigheten i ett rums vistelsezon inte beräknas överstiga 0,15 m/s.För utrymmen i bostäder, kontor o.d. kan kravet normalt anses uppfyllt,om utrymmet har normal fönsterarea och uppvärms med radiatorer, tak-eller golvvärme samt inverkan av köldbryggor beaktas vid byggnadensutformning.

Boverket säger alltså i rådstext att kravet på termiskt rumsklimat normalt är upp-fyllt om byggnaden uppfyller energihushållningskraven i kapitel 9. Det är dockviktigt att observera att man i hygienutrymmen eller i vissa lokaler där barn elleräldre vistas anser att den operativa temperaturen bör vara 2°C högre än i andrautrymmen. Normalt kan man säga att den riktade operativa temperaturen i denmest känsliga punkten framför ett fönster ligger cirka 2°C lägre än rumsluftenstemperatur. Det innebär att man skall använda en inomhustemperatur på 22°Cnär man visar att man uppfyller BBR:s krav på energihushållning och värmeiso-lering enligt kapitel 9.

Vad är riktad operativ temperatur?Den riktade operativa temperaturen eller den operativa temperaturen som mannormalt säger är den temperatur som människan upplever när hon vistas i ettrum. Fastän lufttemperaturen är densamma så upplever man det som kallareframför ett fönster en kall vinterdag än framför brasan. Och framför brasankänns det ofta kallt på ryggen. Det är alltså den av människan upplevda genom-

Strålning

Isolerfel

Kallras

Drag

Konstruktiv utformning

Det är viktigt att man följer dessa fyra principer när man konstruerar, annarsriskerar man att få en onödigt hög energiförbrukning och i värsta fall fuktskador.Här följer nu några råd och tips för var och en av punkterna. Följ rekommenda-tionerna så får du en väl fungerande byggnad!

Luft- och ångspärrEtt modernt hus måste vara tätt för att ventilationen skall fungera som tänkt.Därför krävs en luft- och ångspärr som fungerar under husets hela livslängd.Vanligast är att man bygger in en plastfolie i konstruktionen och att man place-rar den på den ”varma sidan” av isoleringen. Men även andra folier och t.ex.betong kan ge lufttäthet.

En väl fungerande luftspärr är speciellt viktig när man har övertryck inomhus.Det uppstår nästan alltid överst i byggnaden under vintern. Om vindsbjälklagetinte är lufttätt så kan varm och fuktig luft tränga in i konstruktionen och kon-

densera. Följden kan bli allvarliga mögelska-dor. Och om isoleringen inte hålls torr så iso-lerar den sämre.

Fuktkonvektion (fukt som följer med närluften tränger in i en byggnadsdel) är mycketfarligare än fuktdiffusion (fukt som förflyttasp.g.a. skillnad i ånghalt).

Det är alltså mycket viktigt med lufttäthet.Men luftspärren bör även förhindra ångdiffu-sion in i konstruktionen. Annars kan vatten-ånga kondensera och förorsaka skador. Detär framför allt på vintern som drivkraften fördiffusion är stor eftersom det tillförs fukt inne

i byggnaden både från människor och från verksamhet. Spärren skall då placeraspå insidan för att vara effektiv. Placeras den på utsidan så får den helt motsatteffekt mot den avsedda. Då kommer fukten att kondensera på spärren.

Ibland hävdas att en ångspärr på insidan skulle kunna skapa skador undervarma, regniga sommardagar då diffusionen driver fukten utifrån och in i kon-struktionen. Många uppföljningar visar dock att farhågorna är överdrivna. Detär i första hand drivkrafterna under vintern som man måste gardera sig mot.

Luft- och ångspärren är vanligtvis en beständig 0,2 mm PE-folie. Det finnsäven nya moderna material som är väl lämpade. Folierna ska ha så få och vältätade skarvar som möjligt.

Många skador har rapporterats från byggnader där man gjort konstruktionen

k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g 4544 k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g

Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det intesäkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst är detbeteendet hos den som använder byggnaden som avgör den verkliga energiåt-gången. Men det är också viktigt med ett fackmannamässigt utförande av bygg-naden. Det betyder att arbetet måste utföras både rätt och noggrant.

Om material och utförande är helt perfekt så får man en viss säkerhetsmargi-nal i förhållande till det beräknade värdet. Men fel i arbetsutförandet eller en fel-aktigt uppbyggd konstruktion kan påverka både isolereffekten och beständighe-ten.

Följande punkter är särskilt viktiga att tänka på för att få ett korrekt ochnoggrant arbetsutförande:

• Luft- och ångspärrByggnaden skall ha ett lufttätt skikt, en s.k. ångspärr eller ångbroms, på insidanav konstruktionen. Skiktet skall inte bara hindra fukttransporten inifrån och ut,det skall framför allt göra konstruktionen lufttät. En otät konstruktion ger högreenergiförbrukning och risk för fukt- och mögelskador inuti konstruktionen.Dessutom kan drag försämra komforten.

• IsolerutförandetVärmeisoleringen måste fylla ut hela det avsedda utrymmet. Det får inte finnasluftspringor. Särskilt viktigt är det att isoleringen ligger an mot den ”varma”sidan. Om isoleringen inte helt fyller ut sitt utrymme kan luften börja cirkulera,en konvektion som kraftigt kan minska isoleringens avsedda effekt.

• VindskyddetNär luften rör sig bakom fasaden är det viktigt att den inte kan tränga in i isole-ringen eller i springor runt den. Därför måste det finnas ett vindskydd som för-hindrar detta. Vindskyddet skall anpassas till isoleringsmaterialet, fasadmateria-let och till konstruktionens hela uppbyggnad.

• Ventilerad luftspaltBakom ett fasadskikt och under många takbeläggningar bör det normalt finnasen luftspalt som är ventilerad med uteluft. Den skall underlätta att den fukt somkommer in utifrån kan ventileras bort. Den fungerar även som en extra säkerhetom man på något ställe misslyckats med att göra konstruktionens insida tät. Vissakonstruktioner med helt tät utsida t.ex. varma tak och sandwichkonstruktionerbehöver inte ha någon luftspalt.

k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g 4746 k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g

medvetet otät för att ge den möjlighet att ”andas”. Swedisol vill bestämt varnaför sådana lösningar. Var därför noga med utförandet av luft- och ångspärren. Demest kritiska punkterna är skarvar i folien, anslutningar mellan olika byggnads-delar, genomföringar för rör, eldosor eller ventilationsdon.

Tänk särskilt på detta:• Lägg ett lufttätt skikt, t.ex. en 0,2 mm PE-folie på insidan av isoleringen för

att förhindra luftläckage och ångdiffusion.• Placera om möjligt installationerna på varma sidan av folien.• Tänk på att göra alla skarvar och genomföringar täta. Använd beständig tejp,

lim, fogmassor eller andra speciella anordningar.• Dreva och täta större springor.• På utvändigt isolerade tak av betong eller lättbetong skall spärren läggas

direkt under isoleringen för att skydda den mot byggfukt.• Utvändigt isolerade låglutande oventilerade tak på bärande plåt bör alltid

utföras med en luft- och ångspärr på plåten. Speciellt viktigt blir detta omverksamheten i lokalen markant ökar luftens fuktinnehåll.

• Man skall inte använda plastfolie i byggnadsdelar som har direkt kontakt medmarken t.ex. källarytterväggar, källargolv eller platta på mark.

• Marken har ju vanligtvis högre fukthalt än inomhusluften. Därför bör manlägga huvuddelen av isoleringen på utsidan respektive på undersidan. Använder man isolering på insidan av en platta på mark eller ett källargolvbör man lägga en effektiv ångspärr under isoleringen. Vid en invändigt isole-rad källarvägg använder man inte ångspärr eftersom den i de övre delarna kanbli för kall och därmed ge fuktproblem. Lägg in fuktskydd mellan trä ochbetong.

IsolerutförandeUppbyggnaden av ett isolermaterial med celler eller fibrer gör att luften förhind-ras att röra sig i själva materialet. Men luft kan också röra sig i springor och spal-ter runt isoleringen. Det är därför viktigt att den helt fyller ut avsett utrymme.

Eftersom varm luft är lättare än kall strävar luften i en yttervägg efter att stigalängs den varma sidan av isoleringen och att sjunka längs den kalla utsidan. Dessadrivkrafter ökar ju större temperaturskillnad man har över isoleringen. I ett takvill luften röra sig genom konstruktionen.

Det är speciellt viktigt att undvika spalter, hålrum, springor eller andra ofull-komligheter intill isoleringen på den varma insidan. Om kall ytterluft tränger intill isoleringens insida har man ju kortslutit isoleringen.

Tänk särskilt på detta:• Var noga med att skära till isoleringen så att den passar. Var noga vid monte-

ringen så att isoleringen helt fyller ut det utrymme den är avsedd för.• Mineralull skall skäras till med ett litet längd- och breddövermått. Inga icke av-

sedda luftutrymmen mellan isoleringen och de omgivande ytorna ska finnas.• Isolering i flera skikt skall monteras med förskjutna skarvar där så är möjligt.• Luft- och ångspärren och isoleringen skall ligga dikt an mot varandra. Har

man t.ex. en gles panel i taket skall spärren placeras ovanpå denna.

VindskyddVindskyddet skall hindra luft som rör sig bakom ett fasadskikt eller ett yttertakatt försämra värmeisoleringsförmågan hos isoleringen. Det är alltså luften somrör sig parallellt med isoleringen som man skall skydda sig mot med vindskyddet,luftrörelser genom konstruktionen skall ju luft- och ångspärren ta hand om.

Kravet på vindskyddet beror på hur stora luftrörelser man kan förvänta sigbakom fasadskiktet. En väl murad tegelfasad ger t.ex. betydligt lägre luftrörelserän en träpanel. Höga byggnader ger större luftrörelser än låga och vindutsattabyggnader större luftrörelser än vindskyddade. Speciellt utsatta är byggnadenshörn där skillnaden i vindtrycket kan vara stort mellan de båda sidorna.

Lätt mineralull

Mineralull, som inte kräver vindskydd

Vindskydd av gips, board, folie eller papper

Vindskydd av papper klistrat på mineralull

Valfritt fasadmaterial

1

1 2

1

2

2

48 k o n s t r u k t i v u t f o r m n i n g

Tänk särskilt på detta:• Vindskyddet får inte vara så tätt mot ångdiffusion att det hindrar fukt somkommit in i konstruktionen att torka ut utåt.• Var speciellt noga med vindskyddet vid byggnadens hörn. Inga onödiga skarvarhär.• Följ anvisningarna i de rekommendationer, som kan utläsas ur figuren på före-gående sida. De bygger på lång erfarenhet och är en garanti för god funktion. Villman välja en annan lösning sker det på egen risk. Konsultera i så fall tillverkareneller erkänd expertis.

Ventilerade luftspalterBakom fasadskikt och under takbeläggningar bör det finnas en ventilerad luft-spalt. Den skall ventilera och dränera bort eventuellt inträngande regnvatten ochhindra det från att nå andra fuktkänsliga konstruktionsdelar. Dessutom skallspalten ventilera bort eventuell fukt som kommer inifrån byggnaden.

Luftspalten bör vara minst 20 mm bred och får inte vara helt igensatt av läkteller bruksrester.

Sandwich-konstruktioner, betongelement eller s.k. industritak eller låglutandetak behöver normalt inte någon luftspalt.

Tänk särskilt på detta:• Om fasadmaterialet har slät baksida så får inte spikläkt e.d. täta luftspalten.• Om bjälklagskanten måste tätas för att hindra risk för brandspridning bör man

välja luftgenomsläpplig mineralull.• Var noga med att bygga in en god ventilation vid takfoten på vindsbjälklaget

och komplettera med nock- eller gavelventilation.

Bilagor

b i l a g a a 5150 b i l a g a a

Bilaga A. Beräkning av Ukorr

Allmänt om beräkning av Ukorr

Den korrigerade värmegenomgångskoefficienten Ukorr kan man få fram på olika sätt.Ett sätt är att utnyttja olika tillverkares informationsmaterial, t.ex. Swedisols

medlemsföretag, fönster- och dörrtillverkare och producenter av byggnadsele-ment. De flesta tillverkare redovisar värden för de konstruktioner man rekom-menderar. Väljer man att använda dessa behöver man inte göra någon egenberäkning. Många tillverkare tillhandahåller även datoriserade beräkningspro-gram. Med hjälp av ett sådant underlättas beräkningen avsevärt.

Ett annat sätt är att själv göra beräkningar enligt de standarder som skaanvändas. Om du vill göra en egen beräkning av värmegenomgångskoefficientenför en byggnadsdel behöver du tillgång till föäljande standarder.

För väggar, tak och golv ska Ukorr beräknas enligt standarden SS-EN ISO6946, och om det är plåtkonstruktioner, även enligt standarden SS 02 42 30.

Standarderna ger ett U-värde i W/m2°C, som sedan ska korrigeras med de trekorrektionerna ∆U enligt BBR.

För fönster gäller att standarderna SS-EN ISO 10077-1, SS-EN 10077-2 ellerSS-EN 673 skall tillämpas.

Arbetsinsatsen för att göra en beräkning blir betydande, speciellt för fönsteroch för plåtkonstruktioner med köldbryggor. Det krävs tillgång till ettberäkningsprogram för att göra arbetsinsatsen rimlig.

Ett tredje sätt är att utnyttja Swedisols arbetsbesparande diagram och formler,som du hittar längre fram i denna bilaga.

Hur beräkning av U-värden ska göras har beskrivits översiktligt i huvudtex-ten. Ukorr behövs när man ska se om byggnaden uppfyller bestämmelsernas krav. Här följer en mer detaljerad redovisning av hur den korrigerade värmegenom-gångskoefficienten Ukorr beräknas. Redovisningen är i huvudsak baserad på föl-jande handlingar:

Boverkets byggregler BBR 10, avsnitt 9Boverkets handbok: Termiska beräkningar

SS-EN ISO 6946 Byggkomponenter och byggnadsdelar – Värmemotstånd och värmegenomgångskoefficient – Beräkningsmetod

SS 024230 Värmeisolering – Plåtkonstruktioner med Köldbryggor – Beräkning av värmemotstånd

SS-EN 12524 Byggmaterial och byggprodukter – Fukt- och värmetekniska egenskaper – Tabeller med beräkningsvärden

Bestäm beräkningsvärde λber för alla ingående material: - värmeisoleringsmaterial som följer standarder (CE- eller VIM-märkta) - värmeisoleringsmaterial som inte följer standarder (saknar märkning)- övriga byggnadsmaterialBestäm värmemotstånd för mark med hjälp av tabellBestäm värmemotstånd för luftspalterBestäm värmemotstånd för ventilerat vindsutrymme Bestäm värmeövergångsmotstånden Rsi och RseBestäm korrektionstermen ∆Rw - gäller för isolering i kontakt med markBestäm korrektioner ∆U - för fästanordningar ∆Uf- för springor och spalter ∆Ug- vid omvända tak ∆UrBeräkna Ukorr för hela byggnadsdelen- byggnadsdel med enbart homogena skikt- byggnadsdel med ett eller flera inhomogena skikt

BeräkningsgångBeräkningsgången för Ukorr kan sammanfattas så här:


Beräkningsvärdet λber för värmeisoleringsmaterial som följer standarder erhållsdärefter som

λber = λD + ∆λw

För det i Sverige vanligaste materialet, mineralull, är korrektionstermen ∆λw all-tid noll.

Värmeisoleringsmaterial som inte följer standarder (saknar märkning)För värmeisoleringsmaterial som inte följer standarder, eller som saknar CE- ellerVIM-märkning, gäller enligt Boverkets handbok följande beräkningsvärden:

Beräkningsvärde λber för värmekonduktivitetMaterialen kan indelas i tre grupper: – Värmeisoleringsmaterial som följer standarder (CE- eller VIM-märkta)– Värmeisoleringsmaterial som inte följer standarder (saknar märkning)– Övriga byggnadsmaterialFör värmeisoleringsmaterial som följer standarder kan beräkningsvärdet varastörre än det av tillverkaren deklarerade värdet λD. Man måste nämligen iblandöka värdet med en korrektionsterm ∆λw för fuktig miljö enligt följande tabell frånBoverkets handbok. Korrektionstermerna är en tillämpning av de koefficientersom anges i SS-EN 12524, men omräknade till våra svenska klimatklasser.

Värmeisoleringsmaterial som följer standarder (CE- eller VIM-märkta)

Användningsområde Korrektionsterm ∆λw i W/m°C

Överallt

Mineralull 0,000

Utvändigt regnskyddatTräullsplatta 0,002Cellulosafibrer 0,002Lättbetong 300-600 kg/m3 0,006 – 0,008Lättklinker 0,005

Utvändigt oskyddatTräullsplatta 0,003Lättbetong 300-600 kg/m3 0,010 – 0,012

Källarväggar, platta på markLättbetong 300-600 kg/m3 0,018 – 0,036Lättklinker 0,010

TjälisoleringExpanderad styrencellplast 0,013Extruderad styrencellplast 0,004

Omvända tak, extruderad styrencellplastSingel/gångbaneplattor på klotsar,

Skivor i ett lager 0,001Skivor i två lager 0,003

Gångbaneplattor i sättgrus 0,008Takterrass med matjord 0,008Parkeringsdäck av betong 0,008

Värmemotstånd för mark och dräneringsskikt För platta på mark, källargolv och källarväggar tilldelas marken ett värmemot-stånd som varierar med jordart, byggnadsdel och olika avstånd enligt tabellennedan.

Beräkningsvärde för värmemotstånd för mark exklusive värmeövergångsmotstånd

Värmemotståndet Källarvägg: Golv på mark: Källargolv:

anges i m2°C/W avstånd i m avstånd i m avstånd i m

under markyta från yttervägg från yttervägg

Jordart 0-1 1-2 >2 0-1 1-6 >6 0-6 >6

Lera, dränerad sand och

Dränerat grus. (λ = ca 1,4) 0,50 1,70 3,40 1,00 3,40 4,40 3,40 4,40

Silt. Icke dränerad sand

o. grus. Morän. (λ=ca 2,3) 0,35 1,10 2,20 0,70 2,20 2,70 2,20 2,70

Sprängsten. (λ=ca 3,0) 0,30 0,90 1,80 0,60 1,80 2,20 1,80 2,20

Berg. (λ = ca 3,5) 0,25 0,70 1,40 0,50 1,40 1,80 1,40 1,80

För dräneringsskikt av stenmaterial med d minst 150 mm är

R = 0,20 m2°C/W


Värmemotstånd för luftspalterStandarden SS-EN ISO 6946 skiljer mellan tre typer av luftspalter: oventilerad,svagt ventilerad och väl ventilerad luftspalt.

För oventilerade luftspalter som omges av normala byggnadsmaterial anges entabell för värmemotståndet. Värdet beror på luftspaltens tjocklek och värme-strömmens riktning och kan högst uppgå till 0,23 m2°C/W för en 300 mm luft-spalt med nedåtriktat värmeflöde. För väggar är maximala värdet 0,18 m2°C/Woch för tak 0,16 m2°C/W.

För svagt ventilerade luftspalter får halva tabellvärdet för oventilerade luft-spalter användas och värmemotståndet för allt utanför luftspalten får högst med-räknas med 0,15 m2°C/W.

För väl ventilerade luftspalter ska värmemotståndet för allt utanför luftspaltensättas till noll, men det yttre värmeövergångsmotståndet får sättas till sammavärde som det inre.

Material Beräkningsvärde λber i W/m°C

Uretancellplast 0,055Styrencellplast 0,055Mineralull, skivor och mattor 0,055Lösfyllnadsisolering, mineralull 0,060Lösfyllnadsisolering, cellulosafibrer 0,060Lösfyllnadsisolering, cellplastkulor 0,060Karbamidcellplast 0,070Expanderad kork 0,070Cellglas 0,070Träullsplattor invändigt 0,090Lättklinkerkulor på bjälklag eller mark 0,170Lättklinkerkulor, cementbunden 0,220Lättklinkerplattor 0,280Lättklinker, murverk 0,330Lättbetong, element 0,240Lättbetong, murverk 0,300

Material Beräkningsvärde λber i W/m°C

Trä 0,14 Plywood 0,14 Betong 1,7Lättbetong 0,12Gipsskiva 0,25Spånskiva 0,14Golvspånskiva 0,18Träfiberskiva 0,14Stål 50Rostfritt stål 17Puts 1,0Fasadtegel 0,60

Övriga byggnadsmaterialFör övriga byggnadsmaterial finns beräkningsvärden tabellerade i standarden SS-EN 12524. Där anges intervaller för olika material, ofta som funktion av den-siteten. De värden som vi bedömt vara mest representativa för svenska byggma-terial och som vi därför valt att använda är:

b i l a g a a 57

Korrektionsterm ∆Rw för temporär påverkan av vattenFör följande tre fall måste man reducera det totala värmemotståndet med en kor-rektionsterm ∆Rw för temporär påverkan av vatten:

Användningsområde Korrektionsterm ∆Rw i m2°C/W

Utvändig isolering av källarväggar med – Mineralull/markskiva 0,20– Expanderad styrencellplast/dräneringsskiva 0,20Mineralull omgiven av mark på båda sidor 0,40

56 b i l a g a a

Korrektioner ∆U för fästanordningar, för springor och spalter och vid omvända takKorrektion för fästanordningar ∆Uf

∆Uf är en korrektionsterm för extra värmeflöde orsakade av metalliska mindrefästanordningar i konstruktionen. Termen är oftast försumbar, speciellt i träkon-struktioner.

I SS-EN ISO 6946 anges en formel (D.4), som kan användas för beräkning av∆Uf. Man kan också använda Swedisols formel (A.7), som baseras på en tredi-mensionell beräkning och som redovisas i avsnitt A.7 i denna bilaga. För tegel-kramlor som inte går genom någon isolering eller som i ena änden är fästa i träkan man sätta ∆Uf till noll.

Korrektion för springor och spalter ∆Ug

∆Ug är en korrektionsterm som tar hänsyn till ett normalt utförande vid monte-ring av konstruktionen. Korrektion ∆Ug görs med beaktande av hur stor del avvärmemotståndet som ligger i det isolerskikt där springor och spalter kan före-komma. Ri är värmemotståndet för isoleringen i skiktet och RT (=1/U) är kon-struktionens totala värmemotstånd beräknad enligt standarden eller medSwedisols metod.

∆Ug = ∆U’’ (RI / RT)2 = ∆U’’ (RI. U)2

Korrektionen motsvarar den i Sverige tidigare använda korrektionen för kon-struktiv utformning ∆Uk, men har minskats betydligt efter diskussioner inom detinternationella standardiseringsarbetet. Standarden ger begränsade möjligheter

Väggar: Rsi = 0,13 Rse = 0,04Tak: Rsi = 0,10 Rse = 0,04Golv: Rsi = 0,17 Rse = 0,04

Värmemotstånd för ventilerat vindsutrymme Ett ventilerat vindsutrymme, inklusive yttertak men exklusive det yttre värme-övergångsmotståndet Rse, får man enligt standarden SS-EN ISO 6946 räkna somett homogent skikt med ett värmemotstånd som varierar mellan 0,06 och 0,30m2°C/W. I våra beräkningar har vi använt det normala värdet 0,20 m2°C/W.

Värmeövergångsmotstånden Rsi och Rse

Rsi är det inre och Rse det yttre värmeövergångsmotståndet. Vi använder sammavärden som finns i EN SS-ISO 6946, nämligen följande siffervärden i m2°C/W:

För ventilerade luftspalter i ytterväggar har vi satt den yttre värmeövergångsko-efficienten Rse till 0,13, och värmemotståndet för luftspalten och för fasadmate-rialet har inte medräknats. Detta motsvarar vad som i SS-EN ISO 6946 anges somväl ventilerad luftspalt.


Faktorn fx i formeln för ∆Ur i SS-EN ISO 6946 Annex D.4Öppen överbyggnadSingel eller gångbaneplattor på klossar 0,04

Tät överbyggnadGångbaneplattor i sättgrus 0,02Takterrass med matjord 0,02Parkeringsdäck av betong 0,01

Korrektion vid omvända tak ∆Ur

∆Ur är en korrektion för nederbörd och vind som påverkar värmeförlusterna vidomvända tak. Korrektion ∆Ur för omvända tak och DUO-tak beräknas ur

∆Ur = 1,5 fx (Ri / RT)2

därfx fås ur tabellen nedanRi = Värmemotståndet för isoleringen ovanför tätskiktetRT = Totala värmemotståndet för konstruktionen

Överslagsvärden, Ukorr , för fönsterFönster finns i ett stort antal utföranden. Vill du veta Ukorr-värdet, använd i för-sta hand fönstertillverkarnas produktredovisning.

För att ge en uppfattning om Ukorr-värdet för några fönstertyper med normalstorlek redovisas några värden i tabellen.

Tvåglasfönster Ukorr i W /m2°CKopplade bågar, alla glasavstånd 2,7Förseglade rutor, luft, 12 mm spalt 2,9Förseglade rutor, argon, 12 mm spalt 2,7Förseglade rutor, luft, lågemmissionsskikt 2,1Förseglade rutor, argon, lågemmisionsskikt 1,9

TreglasfönsterKopplade bågar, alla glasavstånd 1,9Förseglade rutor, luft, 12 mm spalt 2,2Förseglade rutor, argon, 12 mm spalt 2,1Förseglade rutor, luft, 1 lågemmisionsskikt 1,8Förseglade rutor, argon, 1 lågemmisionsskikt 1,6Förseglade rutor, luft, 2 lågemmisionsskikt 1,5Förseglade rutor, argon, 2 lågemmisionsskikt 1,4

Användningsområde ∆U’’ i W /m2°C

Platta på mark, alla typer 0Krypgrund med enbart ett isolerskikt med balkar 0,01Krypgrund med minst ett homogent isolerskikt 0Källarvägg med utvändig homogen isolering 0Källarvägg med enbart ett invändigt isolerskikt med reglar 0,01Yttervägg i betong eller lättbetong med utvändig homogen isolering 0Sandwichelement, alla typer 0Yttervägg med enbart ett isolerskikt med reglar 0,01Yttervägg med korslagda reglar 0Yttervägg med minst ett homogent isolerskikt 0Yttervägg i tegel, isolerad dubbel skalmur 0,04Vindsbjälklag med enbart ett isolerskikt med reglar 0,01Vindsbjälklag med minst ett homogent isolerskikt 0Vindsbjälklag med lösfyllnadsisolering upp över underramar 0Låglutande yttertak med utvändig isolering 0

att välja värde på U”. I praktiken finns endast två värden skilda från noll. Inedanstående tabell från Boverkets handbok anges korrektionen ∆U’’ för olikabyggnadsdelar.

b i l a g a a 61

Beräkning av Ukorr för byggnadsdel med enbart homogena skiktEtt homogent skikt består av ett enda material. Med ett inhomogent skikt menasexempelvis ett skikt med mineralull mellan reglar. Däremot betraktas inte ett iso-lerskikt med kramlor som ett inhomogent skikt, men där ska man ibland göra enkorrektion ∆Uf för fästanordningar.

Om byggnadsdelen enbart innehåller homogena skikt så är det enkelt attberäkna det totala värmemotståndet RT. När man tagit reda på alla materialsberäkningsvärde för värmekonduktivitet λber beräknas värmemotståndet R för ettskikt med tjockleken d meter som

R = d / λber

För att få fram det totala värmemotståndet RT adderas alla värmemotstånd:

RT = Rsi + R1 + R2 + ….. Rn + Rse

Den korrigerade värmegenomgångskoefficienten Ukorr beräknas sedan som

Ukorr = 1 / (RT – ∆Rw) + ∆Ug + ∆Uf + ∆Ur

60 b i l a g a a

Beräkning enligt Swedisols metodI det följande redovisas hur man beräknar Ukorr med Swedisols förenklade metod.

Beräkning av Ukorr för platta på mark – ett exempelEn uttömmande beskrivning av en beräkning av Ukorr för byggnadsdel med inho-mogena skikt finns i standarderna. Vi ger här istället ett exempel på en beräkningav Ukorr med Swedisols förenklade metod.

22 mm golvspånskiva120 mm mineralullreglar c 600 mmplastfolie120 mm betong150 mm dräneringslagermorän

Beräkningsvärde λber och värmemotstånd Isoleringsmaterialet är CE-märkt, och tillverkaren har ett deklarerat värde på0,037 W/ m°C. För mineralull är korrektionstermen ∆λw noll, varför beräknings-värdet för värmekonduktiviteten också blir 0,037 W/ m°C.

För övriga ingående material får man konsultera standarden SS-EN 12524,och vi har valt följande värden. Plastfoliens värmemotstånd medräknas inte.Värmemotstånden fås som d / λ eller ur tabell för marken:

Material Beräkningsvärde λber Tjocklek d Värmemotstånd R

Golvspånskiva 0,18 0,022 0,12Mineralull 0,037 0,120 3,24Trä 0,14 0,120 –Plastfolie – – –Betong 1,7 0,120 0,07Dräneringsskikt 0,150 0,20Mark, 0 – 1 m från yttervägg 0,70Mark, 1 – 6 m från yttervägg 2,20

12

20

22 8

b i l a g a a 63

Areor för plattans olika delarVi måste räkna på två olika fall, eftersom värmemotståndet för mark är olika ide två zonerna. Arean A1 för delen med 1 m bredd närmast ytterväggen blir all-tid lika med omkretsen minskat med 4, eftersom det alltid är fyra fler ytterhörnän innerhörn, i vårt fall

A1 = 2 . (12 + 20 + 8 + 22) – 4 = 120 m2

Den inre arean A2 blir plattans totala area minus arean A1:A2 = 8 . 20 + 12 . 22 + 12 . 8 – 120 = 400 m2

Värmeövergångsmotstånd Vi behöver också värmeövergångsmotstånden

Rsi = 0,17 m2°C / WRse = 0,04 m2°C / W

Korrektionstermen ∆Rw

Korrektionstermen ∆Rw för temporär påverkan av vatten är noll för platta påmark.

Korrektioner ∆UKorrektion för springor och spalter, ∆Ug, är noll för platta på mark med under-liggande isolering. Vårt fall finns inte i Boverkets handbok. Vi gör därför den rim-liga bedömningen att markens värmemotstånd gör vår konstruktion lika bra somett kryprumsbjälklag med ett heltäckande isolerskikt. Därför väljer vi ∆Ug = 0.Naturligtvis ska man inte heller ta med någon korrektion för fästanordningar ∆Uf

eller någon korrektion för omvända tak ∆Ur. I detta fall är således alla korrek-tioner lika med noll.

Beräkna Ukorr för hela byggnadsdelenEftersom golvet innehåller ett inhomogent skikt, så kan vi utnyttja Bilaga A1 föratt beräkna Ukorr. Där står det i detalj hur man gör:

Beräkna värmemotståndet R1 = d / λ i bästa snitt för det inhomogena skiktet medmineralull och träreglar. Beräkna totalt värmemotstånd RB i bästa snitt för helakonstruktionen inklusive R1 och värmeövergångsmotstånd. Beräkna kvoten K =R1 / RB och bestäm f med hjälp av diagrammet.

62 b i l a g a a

Beräkna sedan Ukorr.

Ukorr = (1 + f . p) / RB + ∆U

Vi beräknar R1 = 0,120 / 0,037 = 3,24 RB blir = 0,17 + 0,12 + 3,24 + 0,07 + 0,20 + Rmark + 0,04 = 3,84 + Rmark

Vi får då för yttre zonen för inre zonen RB = 3,84 + 0,70 = 4,54 RB = 3,84 + 2,20 = 6,04 K = R1 / RB = 3,24 / 4,54 = 0,714 K = R1 / RB = 3,24 / 6,04 = 0,536

Andelen reglar, c 600, blir 0,045 / 0,600 = 0,075. Bestäm nu f med hjälp av dia-grammet. Vi läser av

för yttre zonen, K = 0,714 för inre zonen, K = 0,536f = 1,47 f = 0,99Ukorr = (1 + f . p) / RB + 0 = 0,245 Ukorr = (1 + f . p) / RB + 0 = 0,178A1 = 120 m2 A2 = 400 m2

Slutligen viktar vi ihop till ett Ukorr med hjälp av areorna:

Ukorr = (120 . 0,245 + 400 . 0,178) / (120 + 400) = 0,193 W / m2°C

b i l a g a a 65

A.1 Ett inhomogent skikt med mineralull och träreglar.

Beteckningar:Tjocklek för skiktet med mineralull och träreglar dVärmekonduktivitet för mineralull (λber = λD) λTräandel i skiktet med mineralull och träreglar p

Gör så här:Beräkna värmemotståndet R1 = d / λ i bästa snitt för det inhomogena skiktet medmineralull och träreglar. Beräkna totalt värmemotstånd RB i bästa snitt för helakonstruktionen inklusive R1 och värmeövergångsmotstånd. Beräkna kvotenK = R1 / RB och bestäm f med hjälp av diagrammet. Beräkna sedan U och Ukorr.

Exempel: Krypgrund utan heltäckande isoleringsskikt

Indata: d = 0,195 λ = 0,037 p = 0,08 RB = 5,79

∆U´´ = 0,01 ∆Uf = 0 ∆Ur = 0

Beräkna: R1 = 5,27 K = 0,91

Diagram ger f = 2,25

U = (1 + 2,25 . 0,08) / 5,79 = 0,204

Ukorr = 0,204 + (5,27 . 0,204)2 0,01 + 0 + 0 = 0,215

U = (1 + f . p) / RB

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

64 b i l a g a a

3,0

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

R1RB

A.2 Två korsande inhomogena skikt mineralull och träreglar.

Beteckningar:Tjocklek för största inhomogena skiktet d1

Tjocklek för minsta inhomogena skiktet d2

Värmekonduktivitet mineralull (λber = λD) λTräandel i de två inhomogena skikten p

Gör så här:Beräkna värmemotstånden R1 = d1 / λ och R2 = d2 / λ i bästa snitt för de inho-mogena skikten med mineralull och träreglar. Beräkna totalt värmemotstånd RB ibästa snitt för hela konstruktionen inklusive R1, R2 och värmeövergångsmot-stånd. Beräkna K = (R1 + R2) / RB och bestäm funktionsvärdena fo och fp medhjälp av diagrammet. Beräkna sedan f , U och Ukorr.

f = fo + 0,5 . fp (0,1 – p) + 0,027 R1 / R2

U = (1 + f . p) / RB

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

Exempel: Yttervägg med korslagda reglar

Indata: d1 = 0,120 d2 = 0,070 λ = 0,037 p = 0,14 RB = 5,50

∆U´´ = 0 ∆Uf = 0 ∆Ur = 0

Beräkna: R1 = 3,24 R2 = 1,89 K = 0,93

Diagram ger fo = 1,79 fp = 0,39

f = 1,79 + 0,5 . 0,39 (0,1 – 0,14) + 0,027 . 3,24 / 1,89 = 1,82

U = (1 + 1,82 . 0,14) / 5,50 = 0,228

Ukorr = 0,228 + 0 + 0 + 0 = 0,228

2,5

2,0

1,5

1,0

0,5

0,0 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9

RBR2 R1

A.4 Industrivägg med lättbalkar utan köldbryggebrytningKonstruktion: Vägg med ytskikt av stålplåt, lättbalkar samt mineralull. Beteckningar:Isolertjocklek dVärmekonduktivitet λPlåttjocklek tGodstjocklek gLängden lättbalkar/m2 LBeräkningsresultat: De inverkande para-metrarna är för många för en grafisk presentation. Resultatet presenteras därför som en formel.

A.3 Ett skikt med mineralull och slitsade stålreglar.Konstruktion: Yttervägg med utegips samt en eller två gipsskivor på insidan.

Beteckningar:Isolertjocklek dVärmekonduktivitet mineralull λFiktivt λ-värde för stålregeln λfikt

Plåttjocklek i stålregeln tLängden stålreglar/m2 L

Gör så här:Beräkna värmemotståndet R1 = d / λ i bästa snitt för det inhomogena skiktet.Beräkna totalt värmemotstånd RB i bästa snitt för hela konstruktionen inklusiveR1 och värmeövergångsmotstånd. Tag reda på plåttjocklek t samt fiktivt λ-värdeför den slitsade stålregeln från leverantören. Beräkna t . λfikt och avläs värdet ψ idiagrammet. Beräkna sedan U och Ukorr.

Exempel: Slitsade stålreglar c 600

Indata: d = 0,145 λ = 0,037 λfikt = 5 t = 0,0007 RB = 4,22

∆U´´ = 0,01 ∆Uf = 0 ∆Ur = 0

Beräkna: R1 = 3,92 t . λfikt = 0,0035 L = 1 / 0,6 = 1,67

Diagram ger ψ = 0,020

U = 1 / 4,22 + 0,020 . 1,67 = 0,237 + 0,033 = 0,270

Ukorr = 0,270 + (3,92 . 0,270)2 . 0,01 + 0 + 0 = 0,282


U = 1 / RB + ψ LUkorr = U + (R1

. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

0,09

0,08

0,07

0,06

0,05

0,04

0,03

0,02

0,01

0,000,000 0,005 0,010 0,015

ψ = – 0,06151 – 0,5513 λ + 149,8 t – 48828 t2 + 0,3583 d –– 0,6867 d2 + 29,28 g / d – 666,1 (g / d)2 …………….……….. (A.4)

Gör så här:Beräkna värmemotståndet R1 = d / λ i bästa snitt för det inhomogena skiktet.Beräkna totalt värmemotstånd RB i bästa snitt som RB = R1 + 0,17. Beräknaψ enligt formel (A.4) och därefter U och Ukorr.

U = 1 / RB + ψ LUkorr = U + (R1

. U)2 ∆U” + ∆Uf + ∆Ur

Exempel: Industrivägg med lättbalkar c 2400

Indata: λ = 0,037 d = 0,240 t = 0,0008 g = 0,0015 L = 0,4167

∆U´´ = 0,01 ∆Uf = 0 ∆Ur = 0

Beräkna: R1 = 6,49 RB = 6,66

Formel A4 ger ψ = 0,210

U = 1 / 6,66 + 0,210 . 0,4167 = 0,150 + 0,088 = 0,238

Ukorr = 0,238 + (6,49 . 0,238)2 . 0,01 + 0 + 0 = 0,238 + 0,024 = 0,262

Observera att i detta fall är köldbryggan så stor att värmemotståndet för helaväggen, RT = 1 / U, är mindre än värmemotståndet för enbart isoleringen R1 ibästa snitt. Detta innebär att ∆Ug = (R1

. U)2 ∆U´´ blir större än ∆U´´.Siffervärdena är ∆Ug = 0,024 resp. ∆U´´ = 0,01.

Godstjocklek g

Profileradstålplåt

Mineralull

d


RBR1

A.6 Industrivägg med lättbalkar och köldbryggebrytning av mineralullKonstruktion: Vägg med ytskikt av stålplåt, lättbalkar samt mineralull. På utsi-dan används en plastdistans för plåtinfästningen, alternativt en specialskruv.

Beteckningar:Värmekonduktivitet 1 λ1

Värmekonduktivitet 2 λ2

Isolertjocklek 1 d1

Isolertjocklek 2 d2

Flänsbredd bPlåttjocklek tGodstjocklek gSkruvdiameter DSkruvavstånd cLängden lättbalkar/m2 L

Beräkningsresultat: Resultatet presenteras som en formel.


A.5 Industrivägg med lättbalkar och köldbryggebrytning av träKonstruktion: Vägg med ytskikt av stålplåt, lättbalkar samt mineralull. På utsidan används en trädistans för plåtinfästningen.

Beteckningar:Värmekonduktivitet 1 λ1

Värmekonduktivitet 2 λ2

Isolertjocklek 1 d1

Isolertjocklek 2 d2

Flänsbredd bPlåttjocklek tGodstjocklek gSkruvdiameter DSkruvavstånd cLängden lättbalkar / m2 L

Beräkningsresultat: Resultatet presenteras som formel (A.5).

X = 0,1269 – 0,2611 λ1 + 0,1597 λ2 – 0,2415 d1 – 1,509 d2 + + 0,8344 b + 20,62 t + 30,11 g + 3,893 D – 0,04068 c

ψ = - 0,05472 + 1,128 X + 0,002337 / X – 3,644 D – 6,308 g + 0,02744 c + + 0,0002543 / d2 + 5,339 d2

2 + 121,9 D2 / c + 0,2275 g / d2 …… (A.5)

Gör så här:Beräkna värmemotstånden R1 = d1 / λ1 och R2 = d2 / λ2 i bästa snitt för de inho-mogena skikten. Beräkna totalt värmemotstånd RB i bästa snitt, RB = R1 + R2 +0,17. Beräkna ψ enligt formel (A.5) och därefter U och Ukorr.

U = 1 / RB + ψ LUkorr = U + (R1 . U)2 ∆U´´+ ∆Uf + ∆Ur


Indata: λ1 = 0,037 λ2 = 0,033 d1 = 0,170 d2 = 0,070 b = 0,065

t = 0,0008 g = 0,0015 D = 0,006 c = 0,300 L = 0,4167

∆U´´ = 0 ∆Uf = 0 ∆Ur = 0

Beräkna: R1 = 4,59 R2 = 2,12 RB = 6,88


Ukorr = 1/ 6,88 + 0,110 . 0,4167 + 0 + 0 + 0 = 0,145 + 0,046 = 0,191


Fläns-bredd b Godstjocklek g

Skruvdia-meter D

Mineralull

d2 d1


X = 0,05077 – 0,1219 λ1 + 1,018 λ2 – 0,08246 d1 – 1,046 d2 + + 0,3918 b + 12,38 t + 13,53 g + 6,614 D – 0,06981 c

ψ = – 0,00172 + 0,5634 X + 2,443 X2 – 5,285 D – 4,206 g + 0,03985 c + + 0,0002993 / d2 + 4,529 d2

2 + 179,7 D2 / c + 0,1579 g / d2 ….. (A.6)

Gör så här:Beräkna värmemotstånden R1 = d1 / λ1 och R2 = d2 / λ2 i bästa snitt för de tvåskikten. Beräkna totalt värmemotstånd RB i bästa snitt, RB = R1 + R2 + 0,17.Beräkna ψ enligt formel (A.6) och därefter U och Ukorr.


Indata: λ1 = 0,037 λ2 = 0,033 d1 = 0,170 d2 = 0,070 b = 0,065 t = 0,0008

g = 0,0015 D = 0,006 c = 0,300 L = 0,4167

∆U´´ = 0 ∆Uf = 0 ∆Ur = 0

Beräkna: R1 = 4,59 R2 = 2,12 RB = 6,88


Ukorr = 1/ 6,88 + 0,072 . 0,4157 + 0 + 0 + 0 = 0,145 + 0,030=0,175

U = 1 / RB + ψ LUkorr = U + (R1

. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

Skruvdia-meter D


Mineralull

Fläns-bredd b

d2 d1

Godstjocklek g



A.7 Kramlor och armeringsstegarKonstruktion: Infästning av metall som går igenom ett isolerskikt med tjocklekendi. Ytskikten utgörs av tunga material som betong eller tegel med medeltjockle-ken dy. Den vinklade delen av infästningen ligger mitt i ytskikten, vilket ger infäst-ningens längd till di + dy i värmeströmmens riktning.

Beteckningar:Isolertjocklek di

Ytskiktens medeltjocklek dy

En infästnings area Af

λ-värde isolering λi

λ-värde infästning λf

λ-värde ytskikt λy

Gör så här:Beräkna en infästnings area Af samt r, q, k och X enligt nedan. Beräkna sedan∆Uf enligt formeln, där nf är antalet infästningar per m2.

r = di + 0,07 q = λf Af / r k = λy / λi

X = 7,778 . 10–4 – 4,703 . 10–3 dy – 5,831 . 10–4 r + 0,7697 q – 20,24 q2 +

+ 0,01023 k q – 1,627 . 10–7 k2

∆Uf = nf X ………………………………………….…..….. (A.7)

Exempel: Kanalmur av tegel med 4 mm rostfria kramlor per m2.

Indata: dy = 0,12 di = 0,145 λi = 0,037 λy = 0,60 λf = 17 nf = 4

Beräkna: Af = 12,57 . 10–6 q = 0,000994 k = 16,22

X = 0,000995

∆Uf = 4 . 0,00095 = 0,004

Formel (D.4) i SS-EN ISO 6946 ger ∆Uf = 6 . 17 . 4 . 12,57 . 10–6 = 0,005

En tredimensionell beräkning ger ∆Uf = 4 . 0,00101 = 0,004

Ovanstående värden på ∆Uf är normalt något lägre än det värde som formel (D.4)i SS-EN ISO 6946 ger, men formeln i standarden är enklare att använda än for-mel (A.7) ovan. Observera att man enligt standarden antingen kan använda for-mel (D.4) eller göra en tredimensionell beräkning. Formlerna ovan baseras på ensådan beräkning, och kan därför användas.

di + dy

0,05

A.8 Låglutande takInfästningarInfästningar i låglutande tak utgör köldbryggor. Numeraanvänds nästan genomgående infästningar med kraftigtförsänkta skruvar och brickor av plast. Det innebär attmetallförbindningen inte går genom hela isolerskiktet, var-för köldbryggans storlek starkt reduceras. Enligt standar-den SS-EN ISO 6946 behöver man heller inte räkna indenna typ av köldbrygga, om värmekonduktiviteten förinfästningen eller del av den är mindre än 1,0 W/m°C.Plastbrickan med rör har betydligt lägre värde än så, ochman får därför försumma denna köldbryggaheltochhållet.

Kilisolering Låglutande tak byggs ibland upp av isolerkilar, vilket betyder att isolertjocklekenvarierar. Ett tak kan delas upp i sektioner enligt något av de tre fallen 1 till 3 nedan.

I samtliga fall varierar kilens tjocklek från noll till d. Standarden anger kändaberäkningsformler för U-värdet för de tre olika fallen. Värmemotståndet Ro ärsumman av alla värmemotstånd, inklusive icke kilformad isolering och över-gångsmotstånd. Kilens maximala värmemotstånd är R1 = d / λ

Fall 1 U = 1 / R1 ln (1 + R1 / Ro) Fall 2 U = 2 / R1 [(1+ Ro / R1) . ln(1 + R1 / Ro) – 1]Fall 3 U = 2 / R1 [1 – Ro / R1

. ln(1 + R1 / Ro)]

För överslagsberäkningar kan man beräkna ett U-värde utan kilisolering och ettU-värde beräknat med kilisoleringens medeltjocklek dm. Dessa två U-värden vik-tas sedan ihop enligt nedan. Den approximativa formeln (A.8) bör inte använ-das om Ro <2 m2°C / W.Utan kilisolering Uo = 1 / RoMed medeltjock kilisolering U1 = 1 / Ro+dm / λ

där dm = Total kilvolym / Total basarea

U = 0,864 U1 + 0,120 Uo ......................(A8)

Stålspik ibetong

Takskruv iplåt och trä

d

Fall 1Kilvolym = Basarea d/2 d

Fall 2Kilvolym = Basarea d/3

d

Fall 3Kilvolym = Basarea 2d/3

Ø 40–75 mm

b i l a g a b 7372 b i l a g a b

Bilaga B. Beräkning av Köldbryggor

Formler och diagram i denna bilaga har tagits fram med samma allmännaberäkningsförutsättningar (materialdata, övergångsmotstånd etc.) som i Bilaga A.

B1. Hörn mellan två ytterväggarB1.1 Ytterväggshörn i träregelvägg. Bärande reglar på utsidan.Konstruktion: Korslagda reglar c 600, bärande reglar ytterst. Gipsskiva på båda sidor.Beteckningar:Köldbryggans linjära värmegenomgångskoefficient ψIsolertjocklek invändigt d2

Isolertjocklek stomme d1

Värmekonduktivitet mineralull λGör så här: Bestäm f ur diagrammet med hjälp av isolertjocklekarna. Beräkna ψ–värdet ursambandet

ψ = f + 1,43 d1 (λ – 0,037)

I alla normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,040 – 0,060Exempel:

d1 = 0,120 d2 = 0,070 λ = 0,037 Diagram ger f = 0,051 och ψ = 0,051

d2

d1

0,060

0,055

0,050

0,045

0,040

0,09 0,10 0,11 0,12 0,13 0,14 0,15 0,16 0,17

B1.2 Ytterväggshörn i träregelvägg. Bärande reglar på insidan.

Konstruktion: Korslagda reglar c 600, bärande reglarinnerst. Det yttre skiktet med tjockleken d2 kan ocksåvara heltäckande mineralull utan reglar.Beteckningar:Köldbryggans linjära värmegenomgångskoefficient ψIsolertjocklek stomme d1

Isolertjocklek utvändigt d2

Värmekonduktivitet λGör så här: Bestäm f ur diagrammet med hjälp av isolertjocklekarna. Beräkna ψ-värdet ursambandet

ψ = f + 0,38 (λ – 0,037)

I alla normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,035 – 0,050

Exempel:

d1 = 0,120 d2 = 0,070 λ = 0,038. Diagram ger f = 0,0436.

Beräkna: ψ = f + 0,38 (λ – 0,037) = 0,0436 + 0,38 . 001 = 0,044

d1

d2

0,050

0,045

0,040

0,0350,09 0,10 0,11 0,12 0,13 0,14 0,15 0,16 0,17

B1.3 Ytterväggshörn i lättbetongvägg

Konstruktion: Ytterväggshörn i homogen vägg av lättbetong.Beteckningar:Köldbryggans linjära värmegenomgångskoefficient ψVäggtjocklek dVärmekonduktivitet λGör så här: Bestäm ψ ur diagrammet med hjälp av väggtjocklek och värmekonduktivitet.

b i l a g a b 75

Läs av ψ-värdet i diagram

I alla normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,035 – 0,085

Exempel:

d = 0,350 λ = 0,12 Diagram ger ψ = 0,060

74 b i l a g a b

d

d

0,09

0,08

0,07

0,06

0,05

0,04

0,03

0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 0,35 0,40

B2. Yttervägg och mellanvägg/mellanbjälklag

B2.1 Mellanvägg/mellanbjälklag i betong och utfackningsvägg i träKonstruktion: I väggen används 45 mm träreglar, 10 mm mineralullsdrev och gipsskivor på insi-da och utsida. Det utvändiga värmemotståndet Ry kan även innefatta ett heltäck-ande mineralullsskikt och/eller en oventilerad fasad.

Beteckningar:Tjocklekar enligt figur, m b, d1 och d2

Värmekonduktivitet mineralull λUtvändigt värmemotstånd Ry

Värmemotståndet utanför betongen Rk = d1 / λ + Ry

Värmemotstånd i bästa snitt RB = Rk + d2 / λ + 0,013 / 0,25 + 0,13Köldbryggans linjära värmegenomgångskoefficient ψ

Gör så här: Beräkna värmemotstånden Rk, RB samt kvoten Rk / RB. Avläs f ur diagrammet och beräkna

ψ = f (b + 0,06) / RB


Indata: b = 0,160 d1 = 0,045 d2 = 0,100 λ = 0,037 Ry = 2,55

Beräkna: Rk = 3,77 RB = 6,65 och Rk / RB = 0,567

Avläs f = 1,52

ψ = 1,52 (0,160 + 0,06) / 6,65 = 0,050

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

1

0,3 0,4 0,5 0,6 0,7

Ryd

d2

b

b i l a g a b 77

B2.2 Mellanbjälklag/yttervägg i trä

Konstruktion: Väggen har 45 mm träreglar och bjälklaget 45 mm trä-balkar c 600 mm. 13 mm gipsskivor används på insi-dan, 9 mm på utsidan och golvspånskivan är 22 mm.Det utvändiga värmemotståndet Ry kan även innefattaett heltäckande mineralullsskikt och/eller en oventile-rad fasad.

Beteckningar: Isolertjocklek i vägg och bjälklag dv och dbVärmekonduktivitet mineralull λVärmemotstånd utvändigt väggreglarna RyMaximalt värmemotstånd i väggen RB = Ry + dv / λ + 0,013 / 0,25 + 0,13Köldbryggans linjära värmegenomgångskoefficient ψ

Gör så här: Beräkna maximalt värmemotstånd RB samt kvoten Ry / RB. Bestäm f ur diagram-met, och beräkna ψ som

76 b i l a g a b

ψ = (f – 5 . (λ – 0,037)) / RB


Indata: db = 0,170 dv = 0,120 λ = 0,039 Ry = 2,55

Beräkna: RB = 2,55 + 0,120/0,039 + 0,182 = 5,81 Ry / RB = 2,55/5,81 = 0,439

Avläs f = 0,294

ψ = (0,294 – 5 . (0,039 – 0,037) / 5,81 = 0,049

0,50

0,45

0,40

0,35

0,30

0,25

0,20 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

Gör så här: I diagrammet anges ψ som funktion av Riv och Rib. Beräkna dessa värmemotståndoch läs av ψ-värdet i diagram.

Läs av ψ-värdet i diagram

I alla normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,035 – 0,055Exempel:Indata: dv1 = 0,120 dv2 = 0,070 db1 = 0,170 db2 = 0,330 λ = 0,037

Beräkna: Riv = (0,120 + 0,070) / 0,037 = 5,14 Rib = (0,170 + 0,330) / 0,037 = 13,51

Avläs: ψ = 0,046

B3. Takbjälklag/yttervägg

B3.1 Takbjälklag/yttervägg i träKonstruktion: Väggen består av korslagda 45 mm träreglar c 600 med tjockleken dv1 och dv2. Bjälklaget är uppbyggt av 45 mm takstolar c 1200 med höjden db1 samt heltäckande mineralull medtjockleken db2. Gipsskivor och 22 mm glespanel används på insidan.Beteckningar: Isolertjocklekar i vägg och bjälklag dv1, dv2 och db1, db2

Värmekonduktivitet mineralull λVärmemotståndet för mineralull i väggen Riv = (dv1 + dv2) / λVärmemotståndet för mineralull i taket Rib = (db1 + db2) / λ

dv2 dv1

0,06

0,05

0,04

0,033,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0

db2

db1


B3.2 Takbjälklag/yttervägg i lättbetong

Konstruktion: Väggen består av lättbetong med värmekonduktivitet en λl och tjockleken dv. Bjälklaget är uppbyggt av lättbetong med värmekonduktiviteten λl och tjockleken db samt heltäckande mineralull med värmekonduktiviteten λi och tjockleken di. Beteckningar: Mineralullstjocklek i bjälklag di

Värmekonduktivitet mineralull λi

Lättbetongens tjocklek i vägg och bjälklag dv och db

Värmekonduktivitet lättbetong λl

Gör så här: I diagrammet anges f som funktion av parametrarna db / dv och db / di. Beräknaparametrarna och läs av f i diagrammet. Beräkna sedan ψ ur

ψ = f . λl

I alla normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,050 – 0,140Exempel:Indata: dv = 0,300 db = 0,300 di = 0,500 λl = 0,120

Beräkna: db / dv = 1 db / di = 0,60

Avläs f = 0,65

ψ = 0,65 . 0,120 = 0,078

0,80

0,70

0,60

0,50

0,400,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00 1,10 1,20 1,30 1,40 1,50

di

db

dv

B4. Grunder

B4.1 Kantbalk vid platta på markKonstruktionBetongplatta på mark hopgjuten med en rek-tangulär kantbalk och isolerad enligt figur. Beteckningar: λ-värde för mark λmarkλ-värde för kantbalksisolering λkb λ-värde för plattans isolering λpl Kantbalkens höjd hkbVärmemotstånd för kantbalksisolering Rkb = dkb / λkbVärmemotstånd för plattans isolering Rpl = dpl / λpl Gör så här: Beräkna parametrarna Rkb och Rpl och läs av f i diagrammet. Beräkna sedan ψ ur sambandet

ψ = f + 0,0244 λmark hkb

I alla normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,070 – 0,260För att få fram det extra värmeflödet multipliceras ψ med plattans perimeter. Exempel: Plattans mått är 8 x 15 m. Perimetern blir då 46 m.

Indata: λmark = 2,3 hkb = 0,300 dkb = 0,100 λkb = 0,033 dpl = 0,200 λpl = 0,037

Beräkna: Rkb = dkb / λkb = 3,03 Rpl = dpl / λpl = 5,41

Avläs f = 0,115

ψ = f + 0,0244 λmark hkb = 0,115 + 0,017 = 0,132

0,25

0,20

0,15

0,10

0,051,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0

40,0dkb dkb

dpl hkb

dkb

0,20 4,0

0,12

20,0


B5. Fönster

Konstruktioner: Konstruktionerna är hämtade från Trätek:s skrift ”Projektering av fönster”.Måttsättningen redovisas inte i detalj, men figurerna är skalriktiga. Karmens djupär alltid 100 mm. ψ-värdet skall multipliceras med fönstrets omkrets för att fåvärmeflödet. Om man inkluderar ψ-värdet i formeln för Fs, så ska inte infäst-ningsreglar eller betongklackar runt fönstret tas med när väggens U-värde beräk-nas.

B5.1 Träregelvägg med träfasad.

ψ = 0,02565 + 0,09392 d + 0,00005802 / d

ψ = 0,01159 + 0,1187 d – 0,1136 d2

I normala fall ligger ψ-värdet inom intervallet 0,030 – 0,040

B5.2 Träregelvägg med putsad fasad


B5.3 Industrivägg med trapetsplåt

ψ = 0,03861 – 0,04776 a + 0,05700 a2 + + 0,001132 di / dy + 0,001502 dy / di

där dtot = di + dy + 0,100 a = (di + dy) / dtot

ψ = 0,02821 + 0,005381 di + 0,01472 dy + + 0,7834 dy

2 – 2,576 dy3 + 0,00005938 / dy

ψ = 0,1342 + 0,004635 di + + 0,2019 dy – 0,4165 dy

2

ψ = (0,5255 + 0,07756 λ – 2,055 a + + 2,012 a2 + 0,02853 b) λ

där dtot = di + dy + 0,100 a = (di + dy)/dtot

b = di / dy + dy / di

B5.4 Vägg av lättbetong


B5.5 Betongvägg med tegelfasad


B5.6 Betongsandwichvägg



d

d

dy

dtot

di

dy

di

dtot

dy

di

dy

di

b i l a g a c 83

Bilaga C. Kommentarer till Bilaga A och BC.1 Arbetets uppläggningBilagorna A och B redovisar beräkningar, som är gjorda enligt standarderna SS-EN ISO 6946, SS 02 42 30 eller med ett flerdimensionellt beräkningsprogram,DAVID-32, som följer europastandarderna för köldbryggor. För varje typ av kon-struktion har mer än 1000 fall beräknats, med ingångsvärden som varierats inomrimliga intervall. Resultaten har analyserats med ett statistikprogram för regres-sionsanalys för att få fram formler, och därefter har diagram tagits fram där såansetts lämpligt.

Det är vår förhoppning att användaren skall spara värdefull tid, utan attberäkningarna förlorar nämnvärt i precision. Vi tror också att risken för fel ärmindre om man använder Swedisols formler och diagram i stället för att självutföra komplicerade beräkningar.

C.2 IngångsvärdenDär ej annat anges har följande värden använts i beräkningarna. Värmeöver-gångskoefficienter Rsi och Rse i m2°C / W:

Väggar: Rsi = 0,13 Rse = 0,04Tak: Rsi = 0,10 Rse = 0,04Golv: Rsi = 0,17 Rse = 0,04

För ventilerade luftspalter i ytterväggar har den yttre värmeövergångskoefficien-ten Rse satts till 0,13, och värmemotståndet för luftspalten och för fasadmateria-let har inte medräknats. Detta motsvarar vad som i SS-EN ISO 6946 anges somväl ventilerad luftspalt.

För värmeisoleringsmaterial anges värden på värmekonduktiviteten i dia-grammen. För övriga byggnadsmaterial har värmekonduktiviteter λber hämtatsfrån tabellen i Bilaga A.

C.3 FeluppskattningDet är naturligtvis mycket viktigt att ge en feluppskattning, eftersom man annarsinte vet hur tillförlitliga Swedisols formler och diagram är. Den intresserade kanfrån Swedisol rekvirera en mer komplett Bilaga C, där förklaringsgraden R

2och

antalet punkter vid regressionen redovisas för samtliga fall. Avvikelserna mellanen beräkning enligt standard och en beräkning med de angivna formlerna visas

b i l a g a c 85

då i alla figurer. I allmänhet är avvikelsen mycket liten, och oftast blir felet i U-värde mindre än 1 % för rimliga variationer i de ingående parametrarna, även omfelen i ψ-värde kan vara något större. ψ-värde representerar ju normalt endast enmindre del av transmissionsförlusterna.

Vid analyser av denna typ bör man, för att få allmängiltiga formler, eftersträ-va att använda dimensionslösa tal som parametrar, t.ex. kvoter mellan värme-konduktiviteter. Detta har dock inte genomförts konsekvent. Anledningen är attformlerna blir enklare om man frångår detta, och denna fördel har bedömts upp-väga nackdelen med bristande allmängiltighet. Det innebär t.ex. att formlernainte gäller för andra värmeövergångskoefficienter eller andra värmekonduktivite-ter för vanliga byggnadsmaterial än de som angivits i föregående avsnitt.

I nedanstående diagram visas hur väl Swedisols metod stämmer med en direktberäkning i de fyra första fallen i Bilaga A. Övriga fall redovisas i den ovan-nämnda mer kompletta Bilaga C.

A1. Ett skikt träreglar/mineralull A2. Korsande träregelskiktFörklaringsgrad R2 = 1,000 Förklaringsgrad R2 = 0,998Antal punkter = 8500 Antal punkter = 7100

A3. Ett skikt slitsade stålreglar/mineralull A4. Industrivägg utan köldbryggebrytningFörklaringsgrad R2 = 1,000 Förklaringsgrad R2 = 0,997Antal punkter = 2800 Antal punkter = 8500

84 b i l a g a c

R1

RB

RBR2 R1

C.4 Beräkningsmodeller och sammanställning av formler

Ibland vill man använda formler i stället för diagrammen. Ofta kan precisionendå ökas genom att man kan använda fler parametrar. Nedanstående formler fåranvändas fritt om källan anges vid publicering. Angående använda beteckningar,se respektive avsnitt. De intervall inom vilka parametrarna varierats vidberäkningarna anges också. λ-värdena i formlerna är genomgående beräknings-värdet λber.

A.1 Ett inhomogent skikt med mineralull och träreglar.8500 beräkningar enligt SS-EN ISO 6946 är gjorda för att få fram kurvorna. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,045<d< 0,245 0,033<λ<0,045 0,05<p<0,15 0,20<Rövr<5,00

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

U = (1 + f . p) / RB

f = 0,97611 – 2,1832 p + 39,667 p λ – 50,46 λ + 624,9 λ2 + + 3,6428 K – 45,808 K λ + 2,6801 K5 – 46,583 K5 λ

därR1 = d / λ RB = R1 + Rövr K = R1 / RB

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

U = (1 + f . p) / RB

f = 1,4125 + 0,30703 p – 70,725 λ + 836,91 λ2 + 3,3932 K – 41,797 K λ ++ 0,65222 K5 – 11,785 K5 λ + 0,027274 d1 / d2 – 0,0062986 K (1 – K) p / λ2

därR1 = d1 / λ R2 = d2 / λ RB = R1 + R2 + Rövr K = (R1 + R2) / RB

A.2 Två korsande inhomogena skikt mineralull och träreglar.7100 beräkningar enligt SS-EN ISO 6946 är gjorda för att få fram kur-vorna. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,070<d1<0,245 0,045<d2<0,145 0,033<λ<0,045 0,05<p<0,150,20<Rövr<5,00

A.6 Industrivägg med lättbalkar och köldbryggebrytning av mineralull8500 beräkningar enligt SS 02 42 30 är gjorda för att få fram kurvorna. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,100<d1<0,200 0,015<d2<0,070 0,035<λ1<0,039 0,030<λ2<0,0360,045<b<0,075 0,0006<t<0,0010 0,004<D<0,007 0,200<c<0,600d1 / 100-0,00025<g<d1 / 100+0,00025, dock alltid g>0,001

RBR1

A.4 Industrivägg med lättbalkar utan köldbryggebrytning8500 beräkningar enligt SS 02 42 30 är gjorda för attfå fram kurvorna. Parametrarna har varierats slumpvisinom nedanstående intervall:0,100<d<0,250 0,035< λ <0,039 0,0006<t<0,0010 d / 100-0,00025<g<d / 100+0,00025, dock alltidg>0,001

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

U = 1 / RB + ψ Lψ = – 0,06151 – 0,5513 λ + 149,8 t – 48828 t2 + 0,3583 d – 0,6867 d2 +

+ 29,28 g / d – 666,1 (g / d)2

därR1 = d / λ RB = R1 + 0,17 K = R1 / RB

b i l a g a c 87

A.3 Ett skikt med mineralull och slitsade stålreglar.2800 st. 2-dimensionella beräkningar är gjorda med DAVID-32för att få fram kurvorna. Parametrarna har varierats slumpvisinom nedanstående intervall:0,095<d<0,220 0,035<λ<0,039 4<λfikt<80,0007<t<0,0015

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

U = 1 / RB + ψ Lψ= 0,04359 – 0,5949 d + 2,843 d2 – 4,395 d3 – 0,08786 + 9,383 (t λ fikt) –

– 143,5 (t λfikt)2 – 22,35 (t λfikt d) + 524015 (t λfikt d)3

därR1 = d / λ RB = R1 + Rövr K = R1 / RB

86 b i l a g a c

Ukorr = U + (R1. U)2 ∆U´´ + ∆Uf + ∆Ur

U = 1 / RB + ψ LX = 0,1269 – 0,2611 λ1 + 0,1597 λ2 – 0,2415 d1 – 1,509 d2 +

+ 0,8344 b + 20,62 t + 30,11 g + 3,893 D – 0,04068 cψ = – 0,05472 + 1,128 X + 0,002337 / X – 3,644 D – 6,308 g + 0,02744 c +

+ 0,0002543 / d2 + 5,339 d22 + 121,9 D2 / c + 0,2275 g / d2

därR1 = d1 / λ1 R2 = d2 / λ2 RB = R1 + R2 + 0,17 K = (R1 + R2) / RB

Ukorr = U + (R1. U)2 U´´ + ∆Uf + ∆U

U = 1 / RB + ψ LX = 0,05077 – 0,1219 λ1 + 1,018 λ2 – 0,08246 d1 – 1,046 d2 +

+ 0,3918 b + 12,38 t + 13,53 g + 6,614 D – 0,06981 cψ = – 0,00172 + 0,5634 X + 2,443 X2 – 5,285 D – 4,206 g + 0,03985 c +

+ 0,0002993 / d2 + 4,529 d22 + 179,7 D2 / c + 0,1579 g / d2

därR1 = d1 / λ1 R2 = d2 / λ2 RB = R1 + R2 + 0,17 K = (R1 + R2) / RB

A.5 Industrivägg med lättbalkar och köldbryggebrytning av trä8500 beräkningar enligt SS 02 42 30 är gjorda för att få fram kurvorna. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,100<d1<0,200 0,015<d2<0,070 0,035<λ1<0,039 0,030<λ2<0,0360,045<b<0,075 0,0006<t<0,0010 0,004<D<0,007 0,200<c<0,600d1 / 100-0,00025<g<d1 / 100+0,00025, dock alltid g>0,001

Godstjocklek g


Mineralull

d



Fläns-bredd b

Godstjocklek g

Skruvdia-meter D

Mineralull

d2 d1


Skruvdia-meter D


Mineralull

Fläns-bredd b

d2 d1

Godstjocklek g


A.7 Kramlor och armeringsstegar1600 st. 3-dimensionella beräkningar är gjorda med DAVID-32 för att få fram kurvorna. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,060<di<0,200 0,060<dy<0,120 0,033<λi<0,045 15<λf <50 0,500<λy<1,700 0,000009<Af <0,000036

b i l a g a c 89

X = 7,778 . 10 – 4 – 4,703 . 10 – 3 dy – 5,831 . 10– 4 r + 0,7697 q – 20,24 q2 ++ 0,01023 k q – 1,627 . 10 – 7 k2

∆Uf = nf X därr = di + 0,07 q = λf Af / r k = λy / λi

A.8 Låglutande tak3000 beräkningar är gjorda för att få fram kurvorna. Parametrarna har varieratsslumpvis inom nedanstående intervall:0,200<Uo<0,500 0,090<U1<0,370

U = 0,864 U1 + 0,120 Uo

därU0 = 1 / Ro utan kilisolering U1 = 1 / (Ro + dm / λ) med medeltjock kilisolering

88 b i l a g a c

B1.2 Ytterväggshörn i träregelvägg. Bärande reglar påinsidan.6700 beräkningar är gjorda med DAVID-32.Värmeflödet vid en grads temperaturdifferens harberäknats för ett hörnparti med förstärkningar enligt figuroch för en normal vägg med samma invändiga area. Den linjära värmegenom-gångskoefficienten ψ är skillnaden i värmeflöde mellan hörnpartiet och den nor-mala väggen. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall: 0,095<d1<0,170 0,045<d2<0,120 0,035<λ<0,039

ψ = 0,07196 – 0,2714 d1 – 0,08735 d2 + 0,6292 d12 + 0,3591 d2

2 –– 0,0008416 d2 / d1 + 0,38 (λ – 0,037)

B1.1 Ytterväggshörn i träregelvägg. Bärande reglar på utsidan.6700 beräkningar är gjorda med DAVID-32.Värmeflödet vid en grads tempera-turdifferens har beräknats för ett hörnparti med förstärkningar enligt figur ochför en normal vägg med samma invändiga area. Den linjära värmegenomgångs-koefficienten ψ är skillnaden i värmeflöde mellan hörnpartiet och den normalaväggen. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:

0,095<d1<0,170 0,045<d2<0,120 0,035<λ<0,039

ψ = 0,09398 – 0,4344 d1 + 0,01820 d2 + 0,9715 d12 –

– 0,0001654 d1 / d2 – 0,009862 d2 / d1 + + 1,43 d1 (λ – 0,037)

d2

d1

Hörnparti

d2

d1

Hörnparti

0,05

di + dy

b i l a g a c 91

B1.3 Ytterväggshörn i lättbetongvägg

5800 beräkningar är gjorda med DAVID-32. Värmeflödetvid en grads temperaturdifferens har beräknats för etthörnparti med samma tjocklek överallt samt för en rakvägg med samma invändiga area. Detta är ett bra exempelpå vad man kallar en geometrisk köldbrygga, som uppstårtrots att sektionen är homogen. Den linjära värmegenom-gångskoefficienten ψ, dvs. det extra värmeflöde som hörnet förorsakat, är skill-naden i värmeflöde mellan hörnpartiet och den raka väggen med samma invän-diga area. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,100<d<0,400 0,080<λ<0,180

ψ = 0,02237 + 0,4119 λ – 0,05275 d + 0,2858 d2 – 0,3254 d3 –– 0,003069 d / λ – 0,01707 λ / d

B2.1 Mellanvägg/mellanbjälklag i betong och utfackningsvägg i trä

6300 beräkningar är gjorda med DAVID-32. Värmeflödethar beräknats för anslutningen enligt figur och för en refe-rensvägg med två reglar. ψ-värdet är skillnaden i värmeflö-de mellan de två konstruktionerna.

Genom att referensväggen har valts med reglar, så skallreglarna också inräknas när väggens regelandel beräknas. ψ-värdet hade ju blivitstörre om en referensvägg utan reglar valts, och då hade de två reglarna vidbetongen ingått i köldbryggan, inte i väggen. Jämför med modellen för fönsternedan, där en annan filosofi tillämpats.

Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,100<b<0,160 0,050<d1<0,095 0,050<d2<0,170 0,035<λ<0,0390,13<Ry<3,00

ψ = 0,1488 + 0,2715 b + 0,1379 d1 – 0,2796 K – 0,04985 / K + 0,1612 K2 – – 0,01150 Rk + 0,01213 RB + 0,06846 / RB – 0,2032 Y + 0,7189 Y / Rk

därRk = d1 / λ + Ry RB = Rk + d2 / λ + 0,013 / 0,25 + 0,13 K = Rk / RB Y = b + 2d2

90 b i l a g a c

d

d

B2.2 Mellanbjälklag/yttervägg i trä.8500 beräkningar är gjorda med DAVID-32. Värmeflödethar beräknats för anslutningen enligt figur och för en refe-rensvägg med en regel. Referensväggen tilldelas den inifrånsynliga arean, dvs. bjälklagets vertikala area tas bort helt.Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanståendeintervall:0,095<dv<0,195 0,170<db<0,220 0,035<λ<0,0390,13<Ry< 3,00

ψ = (0,3652 – 4,280 λ + 0,9310 db + 0,01440 RB – 0,02730 Ry – – 0,3696 K + 0,5482 K2 – 0,3294 K3) / RB

därRB = Ry + dv / λ + 0,013 / 0,25 + 0,13 K = Ry / RB

B3.1 Takbjälklag/yttervägg i trä1400 beräkningar är gjorda med DAVID-32. Det 3-dimensionella värmeflödet har beräknats för anslut-ningen enligt figur och för motsvarande referensväggoch referensbjälklag. Köldbryggan utgörs av en linjärdel längs hammarbandet samt punktformiga bidragvid underramen/väggregeln c 1200 samt vid enbartväggregeln c 600. Dessa tre delar har räknats om tillen rent linjär köldbrygga. ψ-värdet är skillnaden i vär-meflöde mellan takvinkeln och de två referensfallen.

Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,095<dv1<0,170 0,045<dv2<0,095 0,145<db1<0,195 0,100<db2<0,3000,035<λ<0,039

ψ = 0,03233 + 0,05308 / Riv – 0,0005806 Rib + 0,007963 Rib / Riv

därRiv = (dv1 + dv2) / λ Rib = (db1 + db2) / λ

d

b

Ryd1d2

db2

db1

dv2 v1

b i l a g a c 93

B3.2 Takbjälklag/yttervägg i lättbetong4200 beräkningar är gjorda med DAVID-32.Värmeflödet har beräknats för anslutningen enligtfigur och för en referensvägg och ett referensbjälklagmed motsvarande innerarea. Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstå-ende intervall:0,200<di< 0,500 0,035<λi<0,045 0,200<dv<0,4000,200<db<0,300 0,100<λ1<0,180

ψ = λl (0, 2937 + 0,1433 di – 0,09028 db + 0,5445 K – 0,04547 / K – 0,1051 K2 –– 0,1257 M + 0,08308 M / K – 0,3676 λl)

därK = db / dv M = db / di

B4.1 Kantbalk vid platta på mark4300 beräkningar är gjorda med DAVID-32. För attfå fram ψ-värdet för kantbalken beräknas värmeflö-det 2-dimensionellt för platta och kantbalk och förett referensfall med enbart platta.

Parametrarna har varierats slumpvis inom nedanstående intervall:0,400<hkb<0,600 1,30<Rkb<5,40 1,40<Rpl<6,80 1,4<λmark< 3,5

ψ = 0,1881 + 0,0244 λmark. hkb + 0,01332 Rpl – 0,001032 Rpl

2 –– 0,2041 / Rpl – 0,04442 Rkb + 0,003046 Rkb

2 + 0,09133 / Rkb

därRkb = dkb / λkb Rpl = dpl / λpl

92 b i l a g a c

di

db

dv

k

B5. FönsterSom vid mellanbjälklag så finns vid fönster värmeläc-kande areor som inte räknas in överhuvudtaget. I verklig-heten är arean för värmeflödet betydligt större än denprojicerade arean, som enligt BBR ska användas i nuva-rande beräkningssätt, se figur.

Karmen ska inkluderas i fönstrets U-värde och area.För att inte dubbelräkna värmeflödet genom karmen, såhar karmen i modellen ersatts av en ”fullständigt isole-ring”. Anslutningen mellan karm och vägg utgör då enadiabatisk yta, där inget värmeutbyte sker.

Som referensfall används en vägg med samma projice-rade area som i modellen, men utan köldbryggor. För attfästa in fönstret i väggen behövs extra reglar, betongklackar mm. Dessa ingår imodellen, men inte i referensen. Detta innebär också att en yttervägg med myc-ket fönster kan beräknas med samma träandel som en yttervägg som saknar föns-ter. Om nedanstående ψ-värden används så ska träandelen för ytterväggenberäknas enbart på de normala reglarna samt syll och hammarband.

Värmeflödet har beräknats med DAVID-32. För alla sex fallen har mer än1000 beräkningar gjorts. ψ-värdet ska multipliceras med fönstrets omkrets.

B5.1 Fönster i träregelvägg med träfasad.Parametern d har varierats slumpvis inom intervallet0,020<d<0,150

ψ = 0,02565 + 0,09392 d + 0,00005802 / d

B5.2 Fönster i träregelvägg med putsad fasad Parametern d har varierats slumpvis inom intervallet 0,050<d<0,200

ψ = 0,01159 + 0,1187 d – 0,1136 d2

0,12dpl

dkb

hkb

20,0

d b dkb40,0 0,20 4,0

Modell

Referens

Fullständig isolering

d

Projicerad area

Area för värmeflöde

d

B5.3 Fönster i industrivägg med trapetsplåt Parametrarna har varierats slumpvis inom nedan-stående intervall:0,020<di<0,100 0,020<dy<0,100

ψ = 0,03861 – 0,04776 a + 0,05700 a2 + 0,001132 di / dy + 0,001502 dy / di

därdtot = di + dy + 0,100 a = (di + dy) / dtot

B5.4 Fönster i vägg av lättbetongParametrarna har varierats slumpvis inom nedanståendeintervall:0,060<di<0,180 0,060<dy<0,180 0,100<λ<0,200

ψ = λ (0,5255 + 0,07756 λ – 2,055 a + 2,012 a2 + 0,02853 b)därdtot = di + dy + 0,100 a = (di + dy) / dtot b = di / dy + dy / di

B5.5 Fönster i betongvägg med tegelfasadParametrarna har varierats slumpvis inom nedanståendeintervall:0,060<di<0,1 0,020<dy<0,145

ψ = 0,02821 + 0,005381 di + 0,01472 dy + 0,7834 dy2 – 2,576 dy

3 + + 0,00005938 / dy

B5.6 Fönster i betongsandwichväggParametrarna har varierats slumpvis inom nedanståendeintervall:0,060<di<0,160 0,020<dy<0,150

ψ = 0,1342 + 0,004635 di + 0,2019 dy – 0,4165 dy2

b i l a g a d 9594 b i l a g a c

Bilaga D. Beräkning av Fs och Fs,krav.

Tre exempel

I denna bilaga finns en beräkning av Fs och Fs,krav för tre byggnader, ett småhus,en industribyggnad och ett flerbostadshus, som också innehåller lokaler. I alla trefallen har realistiska värden för köldbryggor tagits med för att man ska få en upp-fattning om hur stort bidrag köldbryggorna ger. För närvarande (hösten 2003)behöver man inte inkludera köldbryggorna när man beräknar Fs, men Boverkethar aviserat att detta ska införas som krav vid nästa revision av bestämmelserna.

Alla tre byggnaderna redovisas på Swedisols blankett, som också finns medutan ifyllda uppgifter, så att du kan kopiera den för eget bruk. Blanketten gerbesked om din byggnad uppfyller delkravet för värmeisolering eller ej. När du harfyllt i blanketten har du också en sammanfattning över den byggnadstekniskaenergistandarden på ditt hus. Blanketten kan lämpligen bifogas till din byggan-mälan.

SmåhusetSmåhuset är ett normalt 1-plans småhus på 120m2. Byggnaden saknar källare. För solavdraget α3

har schablonvärdet 0,7 använts, vilket innebär atthuset kan orienteras på valfritt sätt och att fön-sterarean på 20 m2 kan fördelas fritt på olikaväderstreck.

IndustribyggnadenIndustribyggnaden är i ett plan och innehåller enkontorsdel på 200 m2 (10 . 20m) sammanbyggdmed en högre lagerhall på 800 m2 (20 . 40m). Ikontorsdelen håller man 20°C och i lagerlokalen17°C.

Observera att om du räknar på hela byggnaden, som i exemplet, så skall intevärmeflöden mellan de två byggnadsvolymerna beaktas.

Om däremot endast kontorsdelen skulle ha byggts till, så skulle mellanväggenha varit en del av klimatskärmen. Temperaturfaktorn för denna del skulle då bliα2 = (20-17) / 18 = 0,167.

dy

dtot

di

dy

dtot

di

dy

di

dy

di

ALom

Flerbostadshuset med lokalerHuset är ett friliggande 2-vånings flerbostadshuspå 10 . 20 m där undre planet innehåller affärslo-kaler. Byggnaden har hel källare. Husets oriente-ring är given, och om huset roteras så måsteberäkningen revideras.

Innetemperaturen är 22°C i bostadsdelen,20°C i lokaldelen och 18°C i källaren.Temperaturfaktorn blir för bostaden α2 = (22-2) / 18 = 1,111 och för källarenα2 = (18-2) / 18 = 0,889.

Observera att du i detta fall måste vikta ihop kravvärdena för bostäder ochlokaler för att få fram Fs,krav för hela byggnaden. Observera att kravet inte är upp-fyllt om köldbryggorna tas med i beräkningen.

b i l a g a d 9796 b i l a g a d

Byggnadsdelar Area A Ukorr α1 α2 α3 Ujust = Ujust. A

Bostad Lokal mark temp sol α1. α2

. (Ukorr-α3)

Tak 120 0,070 1 1 0 0,070 8,40

1 0

1 0

Väggar 86 0,150 1 1 0 0,150 12,90

1 0

1 0

Källarväggar 0,75 0

0,75 0

0,75 0

Golv 120 0,220 0,75 1 0 0,165 19,80

0,75 0

0,75 0

Fönster 20 1,700 1 1 0,7 1,000 20,00

1

1

1

1

1

Dörrar 4 1,000 1 1 0 1,000 4,00

1 0

1 0

ABom= 350 = AL

om Summa Ujust. A = 65,1

Köldbryggor α2 ψ Längd l α2.ψ.l

Vertikal anslutning vid ytterväggshörn 1 0,040 9,6 0,38

Anslutning yttervägg – takbjälklag 1 0,045 44,0 1,98

Anslutning yttervägg – golvbjälklag 1 0,067 44,0 2,95

Dörrsmygar 1 0,039 12,0 0,47

Fönstersmygar 1 0,041 66,0 2,71

Summa a2 . ψ . l = 8,49

Bostäder Total uppvärmd bostadsarea = 120 Lokaler Total uppvärmd lokalarea =

18 % av uppvärmd area = 21,6 18 % av uppvärmd area =

Fönster- och dörrarea = 24,0 Fönster- och dörrarea =

ABf = den minsta arean = 21,6 AL

f = den minsta arean =

FBs,krav = 0,16 + 0,81 .

ABf = 0,210 FL

s,krav = 0,22 + 0,81 .AL

f =

= FB

s,krav. AB

om + FLs,krav

. ALom

= 0,210AB

om + ALom

Fs =Summa Ujust

. A + Summa α2. ψ . l

= 0,210

ABom + AL

om

Är Fs –< Fs, krav ?

ABom

Beräkning av Fs och Fs,krav Objekt: SmåhusetMarkfaktor α1 = 0,75 för källarväggar, källargolv, platta på mark och krypgrund, annars =1Temperaturfaktor α2 = (ti-te) /18. Normalt sätts ti = 20°C och te = 2°C. Då blir α2 = 1.Solavdrag α3 = 0,4 eller 0,7 eller 1,2 W / m2°C beroende på fönsterorientering. Alternativt 0,7 för alla fönster

0,4

0,7 0,7

1,2

Fs,krav

Utan köldbryggor:

Fs = 0,186

Ja, kravet är uppfyllt

Nej, det är inte uppfyllt

X

b i l a g a d 9998 b i l a g a d



. (Ukorr-α3)

Tak 800 0,160 1 0,833 0 0,133 106,62

200 0,160 1 1 0 0,160 32,00

1 0

Väggar 497 0,360 1 0,833 0 0,300 149,10

90 0,360 1 1 0 0,360 32,40

1 0


0,75 0

0,75 0

Golv 800 0,210 0,75 0,833 0 0,131 104,80

200 0,260 0,75 1 0 0,195 39,00

0,75 0

Fönster 93 1,800 1 0,833 0,7 0,916 85,19

37 1,800 1 1 0,7 1,100 40,70

1

1

1

1

Dörrar 10 1,500 1 0,833 0 1,250 12,50

3 1,200 1 1 0 1,200 3,60

1 0

ABom= 2730 =AL


Köldbryggor α2 ψ Längd l α2.ψ . l

Anslutning yttervägg – takbjälklag 0,833 0,080 120 8,00

Anslutning yttervägg – takbjälklag 1 0,080 40 3,20

Anslutning yttervägg – golvbjälklag 0,833 0,160 100 13,33

Anslutning yttervägg – golvbjälklag 1 0,160 40 6,40

Fönstersmygar + Dörrsmygar 190 + 14 m 0,833 0,020 204 3,40

Fönstersmygar + Dörrsmygar 190 + 11 m 1 0,020 159 3,18

Summa a2 . ψ .l= 37,51

Bostäder Total uppvärmd bostadsarea = Lokaler Total uppvärmd lokalarea = 1000

18 % av uppvärmd area = 18 % av uppvärmd area = 180

Fönster- och dörrarea = Fönster- och dörrarea = 143

ABf = den minsta arean = AL

f = den minsta arean = 143

FBs,krav = 0,16 + 0,81 .

ABf = FL

s,krav = 0,22 + 0,81 . A

Lf = 0,262

= FB

s,krav. AB

om + FLs,krav

. ALom

= 0,262AB

om + ALom

Fs =Summa Ujust • A + Summa α2

. ψ . l = 0,236

ABom + AL

om


ABom AL

om

Beräkning av Fs och Fs,krav Objekt: IndustribyggnadenMarkfaktor α1 = 0,75 för källarväggar, källargolv, platta på mark och krypgrund, annars =1Temperaturfaktor α2 = (ti-te) / 18. Normalt sätts ti = 20°C och te = 2°C. Då blir α2 = 1.Solavdrag α3 = 0,4 eller 0,7 eller 1,2 W / m2°C beroende på fönsterorientering. Alternativt 0,7 för alla fönster

0,4

0,7 0,7

1,2

Fs,krav

Utan köldbryggor:

Fs = 0,222



X



. (Ukorr-α3)

Tak 200 0,140 1 1,111 0 0,156 31,20

1 0

1 0

Väggar 108 0,170 1 1,111 0 0,189 20,41

92 0,220 1 1 0 0,220 20,24

1 0

Källarväggar 140 0,350 0,75 0,889 0 0,233 32,62

0,75 0

0,75 0

Golv 200 0,260 0,75 0,889 0 0,173 34,60

0,75 0

0,75 0

Fönster 28 1,700 1 1,111 0,7 1,111 31,11

4 1,700 1 1,111 0,4 1,444 5,78

4 1,700 1 1,111 1,2 0,556 2,22

32 1,700 1 1 0,7 1,000 32,00

6 1,700 1 1 0,4 1,300 7,80

8 1,700 1 1 1,2 0,500 4,00

Dörrar 10 1,100 1 1 0 1,100 11,00

1 0

1 0

ABom= 344 488 = AL



Anslutning yttervägg – takbjälklag 1,111 0,038 60 2,53

Anslutning yttervägg – mellanbjälklag 1,056*) 0,048 60 3,04

Anslutning yttervägg – källarbjälklag 0,945*) 0,055 60 3,12

Anslutning källarvägg – källargolv 0,889 0,022 60 1,17

Anslutning yttervägg – yttervägg 1 0,043 36 1,55

Fönstersmygar + Dörrsmygar 1,111 0,035 144 5,60

Fönstersmygar + Dörrsmygar 1 0,028 180 5,04

Summa a2. ψ . l = 22,05

Bostäder Total uppvärmd bostadsarea = 200 Lokaler Total uppvärmd lokalarea = 400

18 % av uppvärmd area = 36 18 % av uppvärmd area = 72

Fönster- och dörrarea = 36 Fönster- och dörrarea = 56

ABf = den minsta arean = 36 AL

f = den minsta arean = 56

FBs,krav = 0,16 + 0,81 .

ABf = 0,245 FL

s,krav = 0,22 + 0,81 . AL

f = 0,313

= FB

s,krav. AB

om + FLs,krav

. ALom

= 0,285AB

om + ALom

Fs =Summa Ujust


= 0,307

ABom + AL

om


ABom AL

om

Beräkning av Fs och Fskrav Objekt: FlerbostadshusetMarkfaktor α1 = 0,75 för källarväggar, källargolv, platta på mark och krypgrund, annars =1Temperaturfaktor α2 = (ti-te) / 18. Normalt sätts ti = 20°C och te = 2°C. Då blir α2 = 1.Solavdrag α3 = 0,4 eller 0,7 eller 1,2 W / m2°C beroende på fönsterorientering. Alternativt 0,7 för alla fönster

0,4

0,7 0,7

1,2

Fs,krav

Utan köldbryggor:

Fs = 0,280



X

*) viktat värde

b i l a g a e 101100 b i l a g a d



. (Ukorr-α3)

Tak 1 0

1 0

1 0

Väggar 1 0

1 0

1 0


0,75 0

0,75 0

Golv 0,75 0

0,75 0

0,75 0

Fönster 1

1

1

1

1

1

Dörrar 1 0

1 0

1 0

ABom= =AL

om Summa Ujust. A =


Summa a2 . ψ . l =

Bostäder Total uppvärmd bostadsarea = Lokaler Total uppvärmd lokalarea =

18 % av uppvärmd area = 18 % av uppvärmd area =

Fönster- och dörrarea = Fönster- och dörrarea =

ABf = den minsta arean = AL

f = den minsta arean =

FBs,krav = 0,16 + 0,81 .

ABf = FL

s,krav = 0,22 + 0,81 . A

Lf =

= FB

s,krav. AB

om + FLs,krav

. ALom

= AB

om + ALom

Fs =Summa Ujust


=

ABom + AL

om


ABom AL

om

Beräkning av Fs och Fs,krav Objekt: Markfaktor α1 = 0,75 för källarväggar, källargolv, platta på mark och krypgrund, annars =1Temperaturfaktor α2 = (ti-te) / 18. Normalt sätts ti = 20°C och te = 2°C. Då blir α2 = 1.Solavdrag α3 = 0,4 eller 0,7 eller 1,2 W / m2°C beroende på fönsterorientering. Alternativt 0,7 för alla fönster

0,4

0,7 0,7

1,2

Fs,krav

Utan köldbryggor:

Fs =



Bilaga E. Beräkning av optimal isoleringstjocklek

LCC-beräkningar enligt ENEU®-konceptet

Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB

BakgrundAtt utöver anskaffningskostnaden också beakta de framtida driftskostnaderna isamband med systemval och upphandling kan tyckas självklart. Faktum är att detär först sedan i mitten av 1990-talet som detta fått en större spridning inom bygg-och fastighetssektorn. Med en metodik för upphandling, där begrepp såsom hel-hetssyn, långsiktighet och livscykelkostnad (LCC) är av avgörande betydelse, kanen bättre prioritering av långsiktigt lönsamma insatser på energi- och miljöområ-det göras.

När det gäller upphandling finns idag en metodik som blivit lite av en de factostandard och som går under samlingsnamnet ENEU®-konceptet. Den togsursprungligen fram av Bengt Dahlgren AB redan 1994 på uppdrag av SverigesVerkstadsindustrier (VI) och har sedan dess reviderats av samma företag i ettantal olika omgångar. Den nya versionen går under namnet ”Kalkylera medLCCEnergi. Ekonomisk hållbar upphandling av energikrävande utrustning baseratpå ENEU®-konceptet”.

I denna bilaga redovisas hur ENEU®-konceptet kan tillämpas vid val av iso-lerstandard i samband med upphandling av nya byggnader eller vid reno-vering/tilläggsisolering av befintliga byggnader.

Metodiken har från början oftast använts i samband med upphandling avinstallationstekniska system och större komponenter men den är lika tillämpbarvid upphandling av större byggnadsdelar med påverkan på en byggnads energi-användning.

Under en byggnads livscykel står energianvändningen under bruksskedet förcirka 85 % av den totala miljöbelastningen, ett argument som bl a isolerbran-schen sedan länge utnyttjat i diskussioner om isoleringens långsiktiga nyttoegen-skaper ur energisynpunkt. Energianvändningen i samband med rivning anses nor-malt vara i storleksordningen 1 %.

Energianvändningen under en byggnads livscykel

Följande bild illustrerar hur miljöarbetet idag oftast bedrivs och hur det rimli-gen istället borde bedrivas.

Ett hållbart miljöarbete med livscykelperspektiv

Ett bra exempel på det rätta sättet redovisas nedan. Det är hämtat från ett verkligtfall där valet just stod mellan att välja den billigaste lösningen eller att välja ennågot dyrare lösning med mycket bättre energieffektivitet men samtidigt också ettarkitektoniskt bättre alternativ. Byggnaderna var i detta fall 9-vånings punkthusfrån 1950-talet.

Totala livscykelkostna-den vid olika fasadut-formningar i sambandmed renovering ochtilläggsisolering.

b i l a g a e 103102 b i l a g a e

I dialogprojektet ”Bygga, Bo och Förvalta för Framtiden” skrev totalt 15 utvaldaföretag och 4 kommuner på en överenskommelse med Miljödepartementet i bör-jan av maj månad 2003. En rad frivilliga åtaganden undertecknades också avsåväl regeringen som företagen och kommunerna. Ytterligare företag är på vägatt ansluta sig till dialogprojektet.

Ett centralt tema i detta dialogprojekt är helhetssyn, systemval och livscykel-tänkande, begrepp som även är centrala inslag i projektets frivilliga åtaganden.Tankegångarna följer väldigt väl synsättet i tidigare figur.

Denna bilaga har utarbetats av Anders Nilson, Bengt Dahlgren AB på uppdrag avSwedisol. Författaren har även ansvarat för utvecklingen av hela ENEU

®-konceptet

och varit aktiv ledamot i styrgruppen för ”Bygga-Bo-dialogen” samt ordförande iarbetsgruppen ”Systemval och upphandling med livscykelperspektiv och helhetssyn”.

Beräkning av livscykelkostnader (LCC)

En grundläggande förutsättning vid jämförelse och värdering av olika system äratt lägga samman investeringskostnaden med livscykelenergikostnaden och, ommöjligt, även livscykelkostnaden för underhåll och miljö.

I livscykelkostnadsanalyser behandlas i de flesta fall åtminstone investe-ringskostnaden samt dess livscykelenergikostnad (LCCEnergi).

Då underhållskostnaden skiljer mellan olika alternativ tas detta med i LCC-kalkylen som en livscykelunderhållskostnad (LCCUnderhåll).

Definitionen av den totala livscykelkostnaden kan i förkortad form skrivas som:

LCCTotal = Investering + LCCEnergi + LCCUnderhåll + LCCMiljö + ……

I speciella sammanhang kan även andra kostnadsposter tas med. I industriellasammanhang är det inte ovanligt att man även beaktar personalkostnader etc. omdessa skiljer sig åt för olika processval.

Eftersom investeringskostnaden, i form av en anbudssumma eller dylikt, före-ligger som ett nuvärde vid investeringstidpunkten, är det naturligt att även över-föra de årliga energi- och underhållskostnaderna till en nuvärdessumma. Nu-värdesmetoden används därför som kalkylmetod.

När det gäller investeringskostnaden skall de delkostnader som är direktkopplade till valet av system eller komponent beaktas. Detta innebär exempelvisatt om byggkostnaden skulle öka vid ett visst val av luftbehandlingssystem (stör-re fläktrum o dyl.) så skall även dessa tas med utöver investeringskostnaden försjälva luftbehandlingssystemet.

Då energianvändningen utgör den största miljöbelastningen inom bygg- ochfastighetssektorn, har man genom att beakta LCCEnergi även beaktat den störstadelen av miljöbelastningskostnaderna. Termen LCCMiljö avser de miljöbelastning-ar som inte är energirelaterade. Endast i ett fåtal fall har vi idag kunskaper omhur denna post skall beräknas. Framtida FoU kan dock ge oss ökad kunskap omdetta. Ett praktiskt exempel på en systemkomponent där även LCCMiljö kanberäknas, är ett luftfilter som måste deponeras.

Riktlinjer för LCC-analyser

Allmänt om nuvärdesmetodenFör att kunna genomföra en LCC-beräkning krävs förutom ekonomiska datasåsom dagens energipris (el respektive värme), kalkylränta, brukstid även enbedömning av den framtida prisökningen för energi respektive underhåll.Utgångspunkten för en sådan analys är naturligtvis alltid en analys och beräkningav energianvändningen (el och värme) under givna förutsättningar.

Den ekonomiska kalkylen görs företrädesvis i fast penningvärde, vilket inne-bär att den ekonomiska kalkylen genomförs i reala termer, dvs. alla ingående eko-nomiska data gäller utöver inflationen.

Ingående ekonomiska data är således följande:

• Dagens energipris [kr/kWh]• Förväntad årlig real energiprisökning under brukstiden [%] • Real kalkylränta [%]• Brukstid [år]

Det bör påpekas att man alltid måste särskilja mellan olika energislag, vilket ärsjälvklart när det gäller dagens energipris men det gäller i högsta grad även avse-ende den förväntade årliga reala prisökningen för de olika energislagen.

Osäkerheter när det gäller de framtida prisökningarna kan hanteras genom attman kompletterar kalkylerna med en känslighetsanalys.

Nuvärdesmetoden med hänsyn till framtida energiprisökningarI samband med nuvärdesberäkningar (här LCC-beräkningar) kan den förväntadeårliga energiprisökningen få en stor inverkan på den beräknade livscykelkostnaden.

Om man exempelvis förväntar sig stora energiprisökningar i framtiden, ger enenergibesparande investering en bättre lönsamhet än om energiprisökningen ärliten. Genom att korrigera kalkylräntan kan hänsyn tas till de framtida energi-prisökningarna vid LCC-beräkningen. Detta är det normala förfarandet vid


beräkningar enligt ENEU®-konceptet. Felet man då gör är i normalfallet litet, vil-ket framgår av handledningen till ENEU®-konceptet.

Med kalkylränta respektive energiprisökning avses fortsättningsvis de realavärdena, dvs. utöver inflationen. Dessa benämns fortsättningsvis rk respektive epö.

Nusummefaktorn för rk – epö och antal år

Ur ovanstående tabell framgår bl a:

• Ju högre kalkylränta desto mindre blir nusummefaktorn. • En längre kalkylperiod ger en högre nusummefaktor, vilket ger högre

livscykelkostnad men ofta en lägre årskostnad.

Data för LCC-beräkningar

Val av kalkylperiodVid en upphandling med hänsyn till livscykelkostnad kan nedanstående tabellanvändas som en vägledning vid val av kalkylperiod. Vid tillämpningar inomexempelvis industrin kan dock i vissa fall kortare kalkylperioder vara aktuella pågrund av den aktuella processens förväntade livslängd eller brukstid. Detsammakan gälla mindre ombyggnader, hyresgästanpassningar etc. Vid nybyggnadspro-jekt bör dock värden enligt nedanstående tabell följas.

År % 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

1 1,00 0,99 0,98 0,97 0,96 0,95 0,94 0,93 0,93 0,92 0,91

5 5,00 4,85 4,71 4,58 4,45 4,33 4,21 4,10 3,99 3,89 3,79

10 10,00 9,47 8,98 8,53 8,11 7,72 7,36 7,02 6,71 6,42 6,14

15 15,00 13,87 12,85 11,94 11,12 10,38 9,71 9,11 8,56 8,06 7,61

20 20,00 18,05 16,35 14,88 13,59 12,46 11,47 10,59 9,82 9,13 8,51

25 25,00 22,02 19,52 17,41 15,62 14,09 12,78 11,65 10,67 9,82 9,08

30 30,00 25,81 22,40 19,60 17,29 15,37 13,76 12,41 11,26 10,27 9,43

40 40,00 32,83 27,36 23,11 19,79 17,16 15,05 13,33 11,92 10,76 9,78

50 50,00 39,20 31,42 25,73 21,48 18,26 15,76 13,80 12,23 10,96 9,91

Brukstider (kalkylperioder) som normalt bör användas

Klimatskärm, nyproduktion 50 år

Klimatskärm, renovering 30 år

VVS-tekniska system 20 - 25 år

Eltekniska system 15 – 30 år

Livscykelenergikostnaden – LCCEnergi

Ett centralt begrepp vid beräkning av livscykelenergikostnaden är ”nuvärdet fören årligen förbrukad kWh”, som betecknas p0.

Detta begrepp kommer från ENEU®-konceptet. Genom att använda p0 kanbeställaren ange de ekonomiska villkoren utan att öppet behöva redovisa sinaenergipriser eller kalkylräntor.

Detta p0-värde, är alltså livscykelkostnaden för en årligen ”förbrukad” kWhav ett visst energislag.

LCCEnergi = I(rk – epö, n) . energipris . årlig energianvändning = p0

. årlig energianvändning

I(rk – epö, n) : Nusummefaktorn (funktion) korrigerad med hänsyn till energiprisökningen

rk : Real kalkylränta (%)epö : Real energiprisökning (% per år)n : Kalkylperiod (år)

För exemplen nedan gäller:

Real kalkylränta = 6 %Real energiprisökning = 1 % per årKalkylperiod enligt tabell.

Livscykelunderhållskostnaden –LCCUnderhåll

På motsvarande sätt som livscykelenergikostnaden beräknades ovan, kan ävenunderhållskostnaden beräknas ur ett livscykelperspektiv med hjälp av sambandet:

LCCUnderhåll = I(rk – euö, n) . årlig underhållskostnad

I(rk – euö, n) : Nusummefaktorn korrigerad med hänsyn till prisökningen för underhållsarbete

rk : Real kalkylränta (%)euö : Real prisökning för underhållsarbete (% per år)n : Kalkylperiod (år)


De följande exemplen avser val av isolertjocklek. För själva värmeisoleringen ärLCCUnderhåll alltid 0.

Dagens energiprisNär det gäller dagens energipris, skall aktuella priser för el, fjärrvärme, fjärrkylaetc. användas enligt gällande avtal mellan berörd fastighetsägare och lokal ener-gileverantör. Om möjligt skall hänsyn tas till såväl fasta som rörliga kostnader,där de fasta kostnaderna slås ut per kWh och adderas till den rörliga kostnaden.

I de kommande exemplen har den rörliga energikostnaden använts.

ResultatredovisningRedovisningen av resultaten av en LCC-kalkyl bör åtminstone innehålla:

Kalkylförutsättningarna • Energipris• Real kalkylränta• Real energiprisökning• Real prisökning för underhåll (där så är aktuellt)• Kalkylperiod

Dessa kan ersättas med faktorn p0 enligt tidigare.

Resultatet• Investeringskostnad • Årlig energianvändning för värme och/eller el• Vald metod för beräkning av energianvändningen• Årlig underhållskostnad (om det föreligger en skillnad mellan de studerade

alternativen)• Om något av alternativen påverkar byggnadens utformning i övrigt som

påverkar investeringskostnadenVid val av isolertjocklek, väljer man lämpligen att redovisa LCCTotal per m2. Smådifferenser mellan olika alternativ kan ge stor skillnad när man tar hänsyn tillbyggnadens totala areor.

Resultatet illustreras lämpligen med ett diagram. Känslighetsanalyser är ocksålämpliga att genomföra, speciellt med avseende på energiprisets utveckling. Dettaillustreras i följande exempel.


Exempel på LCC-analyserExempel 1 Val av isolertjocklek vid renovering

Exempel 1 - Tilläggsisolering av vindsbjälklag med lösfyllnadsisolering

Exemplet visar en förenklad LCC-kalkyl och skall ses som ett exempel på hur en LCC-kalkylkan användas i samband med överväganden om hur mycket lösfyllnadsisolering som kanvara lämpligt att använda när man har fattat ett beslut om att minska sina transmissions-förluster. Lokala förutsättningar kan påverka kalkylen.

Tekniska förutsättningarBefintligt bjälklag: 150 mm kutterspån, Rföre= 1.7; Uföre= 0,588 W / m2,KTilläggsisolering med lösfyllnadsisolering med λD= 0,042 W / m,K

KalkylförutsättningarReal kalkylränta: 6,0% (utöver inflationen)Real energiprisökning: 1,0% per år (utöver inflationen)Kalkylperiod: 30 år (renovering)Energipris: 0,65 kr / kWhKostnad enligt sektionsfakta: 44 kr/m2 för 100 mm extra lösfyllnadsisoleringAntal gradtimmar: 110.000 °Ch (+ 20°C, Mellansverige)Nusummefaktor, energi: 15.37 (6–1 %, 30 år)po-värdet: 9.99 kr / kWh (15,37 . 0,65 kr / kWh)

Beräkningarna har gjorts per m2 vindsbjälklag.

Tilläggsisolering Basutfö- 200 300 400 500 600Tjocklek steg rande mm mm mm mm mm

Investering 0 110 154 198 242 286

LCCEnergi [kr / m2] 646,19 230,78 153,85 115,39 92,31 76,93

LCCTotal [kr/m2] 646,19 340,78 307,85 313,39 334,31 362,93

Den totala livscykelkostnaden blir i detta exempel lägst vid tilläggsisolering med 300 mm, vilketinnebär att detta är den optimala isolertjockleken i detta fall. Om dagens energipris istället är0,80 kr / kWh blir den optimala isolertjockleken 400 mm. Observera att LCCTotal är lägre för 500mm än för 200 mm.

Exempel på LCC-analyserExempel 2 Val av isolertjocklek vid nyproduktion

Exempel 2 – Yttervägg med träpanel och alternativ isolertjocklek

Exemplet visar en förenklad LCC-kalkyl och skall ses som ett exempel på hur en LCC-kalkylkan användas i samband med överväganden om vilken isolerstandard som kan vara lämp-ligt att använda vid nyproduktion. Lokala förutsättningar kan påverka kalkylen..

Tekniska förutsättningarUtgångsläge: Träregelvägg 145 mm c /c 600 mm med gips på in- och utsida. Träfasad (BU)Utgångsläget för analysen: Uföre= 0,300 W/ m2,KIsoleringen ökas stegvis med heltäckande våningshöga skivor av mineralull på utsidan. Fasta yttermått.

KalkylförutsättningarReal kalkylränta: 6,0% (utöver inflationen)Real energiprisökning: 1,0% per år (utöver inflationen)Kalkylperiod: 50 år (nyproduktion)Energipris: 0,65 kr/ kWhKostnad enligt sektionsfakta: 1100 kr/ m2 för basutförandetAntal gradtimmar: 110.000 °Ch (+ 20°C, Mellansverige)Nusummefaktor, energi: 18.26 (6 –1 %, 50 år)po-värdet: 11.87 kr / kWh (18,26 . 0,65 kr / kWh)

Beräkningarna har gjorts per m2 fasadarea.

Tilläggsisolering Basutfö- BU+30 BU+50 BU+80 BU+100 BU+120 BU+145Tjocklek rande BU mm mm mm mm mm mm

Investering 0 17 32 53 68 82 102

LCCEnergi [kr / m2] 391,68 319,87 279,40 235,01 212,81 194,53 176,25

LCCUnderhåll [kr / m2] 0 0 0 0 0 0 0

LCCTotal [kr / m2] 391,68 336,87 311,40 288,81 280,81 276,53 278,25

I kalkylen redovisas investering och livscykelkostnaderna för tillkommande isolering utöverbasutförandet, vilket inte påverkar slutresultatet.

Den totala livscykelkostnaden blir i detta exempel lägst när man ökar isolertjockleken med120 mm utöver basutförandet, 145 mm, vilket innebär att 265 mm är optimalt i detta fall.

Om energipriset i stället hade varit 0,80 kr / kWh förskjuts islertjockleken så att optimuminträffar för 290 mm isolering.

Om energiprisökningen skulle öka utöver den antagna energiprisökningen eller kalkylräntanväljas mindre, påverkas kalkylen så att optimum förskjuts mot ökade islertjocklekar.

I tabellen ovan har livscykelkostnaden LCCUnderhåll satts till 0, då inget underhållsbehov före-ligger för själva värmeisoleringen. Att fasaden som sådan har ett underhållsbehov är någothelt annat.

Isolering AB

TakunderskivaFormat, mm Tjocklek, mm Antal, st Yta, m2

1200 x 900 100 6 6,48

Värmekonduktivitet λD 0,037 W/m°C Värmemotstånd RD 2,70 m2°C /W Euroklass A1

MW – SS-EN 13162 – T5 – DS(TH) – CS(10)70 – TR15 – PL(5)100 – WL(P) –MU1 Tillverkad av Isolering AB, Kiruna, Sweden 2002.05.05 11:55

b i l a g a f 111110 b i l a g a f

987-654-ABC

Bilaga F. Så tolkar du mineralullsetikettenEn kortfattad vägledning till produktegenskaper och koder enligt europastandarden SS-EN 13162 ”Värmeisoleringsprodukter för byggnader– Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) – Egenskapsredovisning”

Regler för CE-märkning av mineralull

BakgrundFör att underlätta handeln inom Europa har gemensamma standarder tagits framför en mängd varor som kan tänkas passera gränserna, bland annat för olika vär-meisoleringsmaterial. Europastandarden SS-EN 13162 avser mineralull som äravsedd att användas som värme-isolering i byggnader. Det finns eller kommer attfinnas standarder för teknisk isolering för t ex rör och ventilationskanaler ochspeciella standarder för lösfyllnadsisolering. I det första standardpaketet förbyggisolering ingår 10 material, alla med lägre deklarerad värmekonduktivitet,λD, än 0,06 W/m°C. För alla dessa material införs nu gemensamma egenskapsbe-teckningar och klassgränser. För tillverkarna införs gemensamma kontrollrutiner,för vissa egenskaper med extern, för vissa med enbart intern tillverkningskontroll.

Standarden SS-EN 13162 trädde i kraft 2002-03-01. Efter 2003-03-01 måsteden användas för alla mineralullsprodukter som en tillverkare vill CE-märka ellersälja i ett EU-land där CE-märkning är obligatorisk. I Sverige är CE-märkningvåren 2003 fortfarande frivillig. Swedisols medlemmar har dock alla ambitionenatt CE-märka sina produkter och kommer därför successivt att införa enmärkning, en etikett som i princip ser ut så här:

Standarden talar alltså om hur mineralullstillverkare ska prova, kontrollera ochbeskriva sina produkter. Den handlar bara om produkten och inte om egenska-perna hos de byggnadsdelar i vilken produkten kan användas.

Etikettens innehåll förklaras av nedanstående tabell samt de följande kom-mentarerna. Detaljerad information finns i standarden med tillhörande prov-ningsmetoder och information går naturligtvis även att få från tillverkaren.

Obligatorisk etikettinformation

Produktnamn, tillverkare och annan

identifiering

Nominell tjocklek, längd och bredd

Ytskikt

Förpackningsinnehåll

Värmekonduktivitet λDVärmemotstånd RDEuroklass (brandklass) A1,A2,B,C,D,E,F

Materialbeteckningen MW

Europastandardens nummer, SS-EN 13162

Tjocklekstoleranser T1,T2….T7

Kompletterande etikettinformation

Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur

DS(T+)

Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur

och fuktighet DS(TH)

Tryckhållfasthet CS

Spjälkningshållfasthet TR

Punktlast PL

Korttidsvattenabsorption WS

Långtidsvattenabsorption WL(P)

Ångdiffusion MU alt Z

Dynamisk styvhet SD

Kompressibilitet CP

Kompressionskrypning CC

Praktisk ljudabsorptionsfaktor AP

Vägd ljudabsorptionsfaktor AW

Luftflödesmotstånd AF

Vad gör konstruktören och beställaren?Standarden SS-EN13162 är inte bara ett redskap för mineralullstillverkare somvill beskriva sina produkter på ett enhetligt sätt. Alla som föreskriver eller bestäl-ler mineralull bör använda den för att ange vilka egenskaper som är viktiga förden aktuella konstruktionen. Viktigt är då att använda nya beteckningarna ochaktuella klasser för de egenskaper man ha. De föreskrivna egenskaperna skallsedan, ofta i kodform, återfinnas på etiketten.

Etiketten beskriver produktens egenskaperEuropastandarden SS-EN 13162 kräver att tillverkaren deklarerar ett flertal pro-duktegenskaper på etiketten eller på förpackningen. För vissa egenskaper kanman dock välja om man vill deklarera eller inte. Det är till exempel inte menings-fullt att deklarera tryckhållfasthet för en mjuk mineralullsprodukt som ska pla-


ceras mellan reglar i en vägg. Men en tillverkare som vill marknadsföra sin pro-dukt för ett speciellt användningsområde där en ”frivillig egenskap” är viktigmåste dock deklarera denna egenskap. Annars bör produkten inte användas.Detta är egentligen inte något nytt, det nya ligger i de beteckningar som nu införsför olika egenskaper samt de gemensamma gränsvärden och klasser som införs fördessa egenskaper. Allt för att underlätta en fri rörlighet av produkterna inom EU.

I det följande förklaras de texter och koder som används på etiketten.

Produktnamn, tillverkare och annan identifieringProdukten ska ha ett namn eller en beteckning så att den kan skiljas från andraprodukter. Dessutom ska etiketten innehålla uppgift om vem som är tillverkare,tillverkningsår samt information så att produkten kan spåras med avseende påtillverkningstidpunkt och plats.

Nominell tjocklek, längd och breddOrdet ”nominell” betyder att det är den av tillverkaren uppgivna dimensionen. Iden följande texten anges bland annat de krav som ställs på de nominella dimen-sionerna.

YtskiktTillverkaren ska ange om produkten är belagd med ett ytskikt och i så fall medvad. Exempel på ytskikt kan vara vindskyddande papper, glasfiber eller färgskikt.

FörpackningsinnehållHär avses antalet skivor eller rullar i förpackningen samt hur många kvadratme-ter isoleringen täcker.

Deklarerad värmekonduktivitet λD

Tillverkaren ska deklarera värmekonduktiviteten när så är möjligt, vilket det istort sett alltid är för mineralullsprodukter. λD deklareras i steg om 0,001 W/m°C.

Värdena avser torr mineralull vid en medeltemperatur av +10°C. Om isole-ringen ska användas vid annan temperatur eller fuktighet kan värmekondukti-viteten behöva korrigeras enligt SS-EN ISO 10456 ”Byggmaterial och byggpro-dukter – Procedurer för bestämning av deklarerade och beräkningsmässiga ter-miska värden”. Dessa värden står dock inte på etiketten. I en publikation frånBoverket, Termiska beräkningar, har fuktpåslag för olika svenska klimatzonersammanställts. Tills vidare behöver man alltså inte använda SS-EN ISO 10456. Förmineralull är påslagen 0 för alla 5 svenska klimatklasser.

Deklarerat värmemotstånd RD

Tillverkaren ska alltid deklarera isolerproduktens värmemotstånd. RD beräknassom värmekonduktiviteten, λD, dividerad med isoleringens nominella tjocklek imeter och deklareras i steg om 0,05 m2°C / W. Eftersom λD avser torr mineral-ull vid en medeltemperatur av +10°C gäller detsamma även för RD.

Brand, Euroklass A1, A2, B, C, D, E eller FEuroklassen avser produktens reaktion på brand. Klass A1 har de hårdaste kra-ven. Klass F innebär att produkten brinner lätt eller att brandegenskaper ej harfastställts.

Mineralull utan ytskikt är vanligtvis obrännbar och uppfyller kraven för klassA1 eller A2. Om mineralullen däremot är belagd med ett ytskikt får skiktetsbrandegenskaper stor påverkan på produktens klassning. Mineralull som ärbelagd med ett vanligt vindskyddspapper hamnar ofta i klass F.

OBS: Euroklasserna används för de flesta byggprodukter och produktkombina-tioner. Det kommer troligen inte att finnas mineralullsprodukter i alla klasser isystemet, men underförstått är att en produkt även uppfyller sämre klasser än densom deklareras.

Euroklass Exempel

A1 Mineralull. Gipsskiva.

A2 Mineralull. Gipsskiva.

B Målad gipsskiva.

C Gipsskiva med papperstapet.

D Homogent trä.

E Cellplast med flamskyddsmedel.

F Pappersbelagd mineralull.

Exempel på produkter i olika brandklasser. Tabellens syfte är endast att visa systemet med Euroklasser.Verklig klassning ska framgå av respektive produktetikett.

Materialbeteckning MWMW står för de engelska orden ”mineral wool” vilket betyder mineralull ochinkluderar både glasull, stenull och slaggull.

Standardens nummer SS-EN 13162SS-EN 13162 är numret på den produktstandard som gäller för fabrikstillverkadmineralull för byggnader. SS står för ”svensk standard” och EN för ”europa-


norm” (=europastandard). Kombinationen SS-EN betyder att den europeiskastandarden har antagits som svensk standard.

Om det står SS-EN 13162 på etiketten innebär det att tillverkaren deklareraratt produkten uppfyller följande krav, trots att egenskaperna inte nämns på själ-va etiketten. Som beskrivare behöver du alltså inte föreskriva dessa egenskaper.

• Längden får inte avvika mer än ±2 % och bredden inte mer än ±1,5 % frånnominella värden.

• Rätvinkligheten för board och skivor får inte avvika mer än 5 mm per m.• Planheten för board och skivor får inte avvika mer än 6 mm.• Kraven på dimensionsstabilitet efter åldring under 48 timmar i 23°C och 90%

relativ fuktighet ska vara uppfyllda. Det innebär att tjockleken inte fårminska mer än 1,0 %, förändringarna i bredd och längd inte får överskrida1,0 % och förändringen i planhet inte får vara mer än 1 mm per m.

• Kravet på draghållfasthet parallellt med ytorna är uppfyllt. Detta krav avseregentligen isolerproduktens hanterbarhet och innebär att produkten håller gåratt lyfta för hand utan att den går sönder.

Tjocklekstoleranser T1, T2, T3, T4, T5, T6 eller T7Toleransen avser avvikelsen från isoleringens nominella tjocklek. Detta anges meden klass enligt nedanstående tabell. Olika konstruktioner ställer olika krav påtjocklekstoleransen. T-klassen deklareras alltid och är normalt anpassad till det aktuella använd-ningsområdet för produkten. Det är därför bara i undantagsfall som du som pro-jektör eller användare behöver föreskriva en viss klass.

Klass Toleranser Undertjocklek Övertjocklek

T1 -5 % eller –5 mma Övertjocklek tillåtenT2 -5 % eller –5 mma +15% eller +15 mmb

T3 -3 % eller –3 mma +10% eller +10 mmb

T4 -3 % eller –3 mma +5% eller +5 mmb

T5 -1 % eller –1 mma +3 mmT6 -5 % eller –1 mma +15% eller +3 mma

T7 0 +10% eller +2 mma

aDet som ger den största numeriska toleransen.bDet som ger den minsta numeriska toleransen.

Klasserna T6 och T7 utnyttjas främst för produkter som används i flytande golvmed överbetong.

Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur DS(T+)Dimensionsstabiliteten avser produkter som lagrats i 48 timmar vid temperaturen70°C. Här finns inte några klassgränser utan endast gränsvärden som inte fåröverskridas. Tjockleken får inte minska mer än 1,0 %. Förändringarna i breddoch längd får inte överskrida 1,0 %.

Dimensionsstabilitet vid förhöjd temperatur och fuktighet DS(TH)Dimensionsstabiliteten avser produkter som lagrats i 48 timmar vid temperaturen70°C och relativa fuktigheten 90 %. Inte heller här finns det några klasser.Tjockleken får inte minska mer än 1,0 %. Förändringarna i bredd och längd fårinte överskrida 1,0 %.

Tryckhållfasthet CS(10/Y)Korttidstryckhållfastheten avser 10 % deformation (10 i parentesen). Y angerlasten i kPa, som krävs för att komprimera produkten 10 %. Värdet kan använ-das då man vill jämföra olika mineralullsprodukter eller då man har lång erfa-renhet av en viss användning.

OBS: Korttidstryckhållfastheten kan inte användas vid dimensionering förlångtidsbelastningar.

Spjälkningshållfasthet vinkelrätt mot storytorna TR1 till TR700Spjälkningshållfastheten är ett mått på skivans inre hållfasthet. Spjälkningshåll-fasthet kan till exempel vara av intresse då isolerskivor limmas på tak eller fasadutan mekanisk infästning.

Punktlast PL(5)50, PL(5)100, PL(5)150 etc.Siffrorna efter koden PL anger lasten, i N, som åtgår för att trycka ihop produk-ten 5 mm. Lastytan motsvarar storleken av en fot. Punktlast kan vara av intresseför produkter som t. ex. ska tåla viss gångtrafik.

Korttidsvattenabsorption WSKravet på korttidsvattenabsoption är att produkten högst får ta upp 1,0 kg/m2.Detta är ett gränsvärde som motsvarar ett 1 mm tjockt vattenskikt. Egenskapenkan vara intressant för produkter som monteras så att de under byggskedet till-fälligt kan komma i kontakt med vatten. Normalt uppfyller mineralull dettagränsvärde.


Långtidsvattenabsorption WL(P)Kravet på långtidsvattenabsorption är att produkten högst får ta upp 3,0 kg/m2

eller ett 3 mm tjockt vattenskikt enligt den föreskrivna provningsmetoden.Egenskapen kan vara intressant för produkter som monteras så att de iblandkommer i kontakt med vatten, t. ex. utvändigt på källarvägg.

Ångdiffusion MU eller ZFör homogena produkter utan ytskikt eller med för diffusion öppna ytskikt angesdiffusionsmotståndsfaktorn MU. MU är en dimensionslös faktor som är lika med1 för dessa produkter som alltså kan betraktas som om de inte har något mot-stånd mot diffusion. För produkter med icke helt öppna ytskikt anges ångge-nomgångsmotståndet Z i s / m.

MU och Z är av intresse om man t.ex. vill bedöma risken för kondens inuti enkonstruktion.

Dynamisk styvhet SD1, SD2, SD3 etc.Dynamisk styvhet används vid dimensionering av ljudisolering, t.ex. stegljud.Siffran efter SD anger den dynamiska styvheten i MN / m3.

Kompressibilitet CP2, CP3, CP4 eller CP5Kompressibiliteten anger produktens sammantryckning i flytande golv och är främstavsedd för flytande betonggolv. Siffran efter CP anger kompressibiliteten i mm.

Kompressionskrypning CC(i1 / i2,y) FcKompressionskrypningen ger ett mått på produktens tidsberoende deformationdå den utsätts för tryckbelastning. Siffrorna efter CC anger maxvärdet för kryp-ning beroende på kompression enligt provningsmetoden, i1, och den totalasammantryckningen i mm extrapolerat till normalt 10 år, i2, Det är alltså i2 somär det intressanta värdet för en projektör tillsammans med y som står för antaletår och Fc som är den belastning produkten utsatts för. Kompressionskrypninganvänds vid dimensionering av flytande betonggolv.

Praktisk ljudabsorptionsfaktor AP0,00 till AP1,00Ljudabsorptionsfaktorn anger produktens förmåga att absorbera ljud vid olikafrekvenser inom frekvensområdet 125 till 4000 Hz. Ljudabsorptionsfaktorn ärdessutom beroende av den totala konstruktionshöjden (tkh), d.v.s. absorbent-tjockleken plus eventuell bakomvarande luftspalt. Egenskapen är av intresse förbl.a. ljudabsorberande akustiktak och väggabsorbenter. AP är dimensionslös.

Vägd ljudabsorptionsfaktor AW0,00 till AW1,00Den vägda ljudabsorptionsfaktorn anger produktens sammantagna förmåga attabsorbera ljud inom frekvensområdet 125 till 4000 Hz. Ljudabsorptionsfaktornär dessutom beroende av den totala konstruktionshöjden (tkh), dvs. absorbent-tjockleken plus eventuell bakomvarande luftspalt. Egenskapen är av intresse förbl.a. ljudabsorberande akustiktak och väggabsorbenter. AW är dimensionslös.

Luftflödesmotstånd AF1, AF2, AF3 etc.Luftflödesmotståndet är ett mått på produktens lufttäthet. Siffran efter AF angermotståndet i kPa·s / m3. Värdet kan vara av intresse för att avgöra eventuell riskför inre luftrörelser, s.k. inre konvektion i isoleringen.

b i l a g a g 119118 b i l a g a G

Bilaga G. Vissa förkortningar och begrepp

Det förekommer många förkortningar i denna skrift. Här förklaras de viktigaste.De flesta beteckningar och definitioner eller begrepp förklaras också i BBR och isamband med att de presenteras i denna skrift. Det finns dock anledning att ytter-ligare kommentera några saker.

BBRBoverkets Byggregler, i denna skriftliga utgåva av Isolerguiden avses BFS 2002:19.

SISSwedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar frånbåde privat och offentlig sektor. SIS är huvudman för det svenska standardise-ringsarbetet.

SSBeteckningen SS för en standard visar att den är antagen av SIS.

CENComité Européen de Normalisation är den europeiska standardiseringsorganisa-tionen.

ENBeteckningen EN på en standard visar att den är antagen av CEN. Sverige har för-bundit sig att inte ha motstridande standarder. En EN-standard behöver dock intenödvändigtvis införas som SS i Sverige.

prENBeteckningen visar att standarden är ute på slutomröstning inom CEN.Standarden får åberopas i nationella regelverk.

ISOInternational Standardisation Organisation är den världsomspännande standar-diseringsorganisationen. Beteckningen ISO på en standard anger att den är anta-gen av ISO. Sverige har inte förbundit sig att införa den som SS.

VIMVärmeisolermaterialkontrollen är den svenska organisationen som ansvarar förkvalitetskontroll av värmeisoleringsmaterial. Huvudman är Sveriges Provnings-och forskningsinstitut, SP.

KeymarkKeymark är CEN:s kvalitetsmärke som alltid baseras på en EN-standard. EttKeymark innebär att en tillverkare åtagit sig en större extern oberoende kontrollav sina produkter än vad som krävs för ett CE-märkning. Ett Keymark används alltid tillsammans med ett nationellt kvalitetsmärke t.ex. ett VIM-märke.

KlimatskärmDen del av en byggnad som gränsar mot det fria, mot mark eller mot icke upp-värmt utrymme. Det är alltså väggar, ytterdörrar, fönster golv och tak som till-sammans kallas för klimatskärm.

Aom= Omslutande areaBeteckningen används i BBR:s formel för att ange kravet för transmissionsför-luster genom klimatskärmen exklusive effekten av köldbryggor. Den omslutandearean definieras som den sammanlagda arean för de omslutande byggnadsdelar-nas ytor mot inneluft.

λ (lambda) = VärmekonduktivitetVärmekonduktiviteten är den värmeisolerande egenskapen hos ett material. Denanges i sorten W /m°C. Ju lägre λ desto bättre är den värmeisolerande förmågan.Den engelska termen är ”thermal conductivity”.

λD = Deklarerad värmekonduktivitetEnligt de europeiska standarderna skall den deklarerade värmekonduktivitetenλD alltid anges av tillverkaren när så är möjligt. Swedisols medlemsföretag redo-visar alltid λD. Värdet avrundas till 3 decimaler i W/ m°C eller anges i helamW/m°C. Tidigare fanns det speciella klasser i Sverige och tillverkaren redovisadeett λkl. Klasserna avskaffades dock i samband med införandet av de gemensam-ma europeiska reglerna. Boverket använder beteckningen λdekl eller λdeklarerat. Påengelska heter det ”declared thermal conductivity”.

∆λw= Korrektionsterm för fuktig miljöFör hygroskopiska material måste den deklarerade värmekonduktiviteten ökasför att få ett korrekt beräkningsvärde när materialet används i fuktig miljö. Förmineralull är påslaget alltid lika med noll.

λber =Beräkningsvärde för värmekonduktivitetBoverket har infört denna beteckning för den korrigerade deklarerade värmekon-duktiviteten som skall användas vid beräkningar. För mineralull är alltid λber=λD.

R = VärmemotståndVärmemotståndet kan avse ett beräknat värde för en konstruktion eller ett redo-visat värde för ett visst materialskikt. Sorten är m2°C/W. På engelska heter det”thermal resistance”.

RD = Deklarerat värmemotståndEnligt de europeiska standarderna skall värmemotståndet alltid anges för vär-meisoleringsmaterial. Värmemotståndet beror på tjockleken (RD = tjockleken/λD)och man kan säga att värdet anger en produkts värmeisolerande förmåga. RD

anges i steg om 0.05 m2°C/W. Även värmemotståndet behöver ibland korrigerasvid en beräkning. På engelska heter det ”declared thermal resistance”.

b i l a g a g 121120 b i l a g a g

Rsi, Rse= VärmeövergångsmotståndVärmeövergångsmotståndet avser en effekt vid övergången mellan konstruktio-nens ytor och luften. Värden finns angivna i beräkningsstandarderna. si står för”surface internal” och se för ”surface external”.

RB= Värmemotstånd i bästa snittBeteckningen RB har införts av Swedisol och används vid tillämpningen avSwedisols beräkningsmetod för Ukorr. Den avser konstruktionens totala värme-motstånd i bästa snitt dvs. summan av ett antal värmemotstånd.

∆Rw= Korrektion för fuktig miljöKorrektionstermen används för att minska värmemotståndet med ett fast beloppvid utvändig isolering av källarytterväggar eller när mineralull är omsluten avmark på båda sidor s.k. markisolering. Fukten anses påverka isoleringens ytortemporärt men inte dess inre delar. Sorten är m2°C / W.

U= Beräknad värmegenomgångskoefficientResutatet av en beräkning enligt standarden SS-EN ISO 6946 eller SS 024230betecknas U. Det är ett grundvärde som normalt skall justeras med olika påslagenligt nedan. U-värdet är definierat som U=1 / RT där RT är medelvärdet av ettövre och ett undre gränsvärde för konstruktionens värmemotstånd beräknatenligt standarden.

Ukorr = Korrigerad värmegenomgångskoefficientBeteckningen har införts av Boverket och används för resultatet av en beräkningav värmegenomgångskoefficienten för en byggnadsdel enligt SS-EN ISO 6946, SS024230, SS-EN ISO 10077-1, SS-EN ISO 10077-2 eller SS-EN 673. I SS-EN-stan-darderna heter det Uc där c står för ”corrected” och visar att man korrigerat U-värdet för arbetsutförande (∆Ug), mekaniska infästningar (∆Uf) och nederbördoch vind vid omvända tak (∆Ur).

Ujust = Justerad värmegenomgångskoefficientBeteckningen har införts av Boverket för att markera att det beräkningsvärdeman skall använda när man kontrollerar att byggnaden uppfyller kravet för Fs (senedan) skall korrigeras för markmotstånd (α1), inne- eller utetemperatur (α2) ellersolinstrålning (α3).

∆U´´= Grundvärde för korrektion för springor och spalterKorrektionstermen har införts i SS-EN ISO 6946 och används som utgångsvärdeför att beräkna effekten av normala utförandefel vid isoleringsarbetet. Värdetsom skall läggas till det beräknade U-värdet betecknas ∆Ug och beräknas som ∆Ug

= ∆U´´(RI / RT)2 där RI är värmemotståndet för det skikt som kan innehålla utför-andefel. Boverket har lagt fast U´´-värden för svenska konstruktioner. Observeraatt ∆Ug kan bli både större och mindre än ∆U´´.

Ψ, χ = Värmeförlustkoefficienter för köldbryggorΨ används för linjära och χ för punktformiga köldbryggor. De senare kan oftaförsummas medan de linjära kan ha betydande inverkan på värmeförlusterna. Ψanges i sorten W/ m°C och χ i sorten W/ °C. Koefficienterna används vidberäkning av en byggnads totala transmissionsförluster i kWh / år eller en bygg-nads transmissionsförlustfaktor i W / °C.

Fs = Ytrelaterad värmeförlustkoefficientBeteckningen har införts av Boverket för att ange ett medelvärde för de beräknadetransmissionsförlusterna för en byggnad. Begreppet ytrelaterad används för attman avser en värmeförlustkoefficient per m2 omslutande area, Aom. Sammabeteckning Fs används både när Fs enbart innehåller Ujust och när medelvärdetäven innehåller effekten av köldbryggor. Tidigare kallades Fs för Um. Sorten ärW / m2°C.

Fs,krav = Högsta tillåtna ytrelaterade värmeförlustkoefficientDetta är det gränsvärde som BBR anger som krav. Fs får inte vara högre än dettavärde om man inte kompenserar detta med att minska någon annan post i bygg-nadens energibalans, att man gör en s.k. omfördelningsberäkning. Fs får aldrigvara högre än 1,3 gånger Fs,krav.

q50

Beteckningen avser ett uppmätt värde på en byggnads otätheter vid +/-50 Patryckskillnad över klimatskärmen. Standarden har beteckningen SS-EN ISO13829 och resultatet redovisas i l / sm2 klimatskärm, Aom. BBR ställer krav på q50.

Optimal isolertjocklekBegreppet används för den isolertjocklek i en byggnadskonstruktion som ger denbästa ekonomin sett över byggnadens hela brukstid. Investeringsutgiften för attbygga konstruktionen jämförs med nuvärdet av den reducerade energiför-brukningen som konstruktionen åstadkommer.

BrukstidBegreppet används när man gör ekonomiska kalkyler för byggnader. Då behöverman ofta göra ett antagande om en ekonomisk livslängd. Den väljs normalt läng-re vid nyproduktion än vid renovering. Den verkliga brukstiden för byggnaden ärofta avsevärt längre än den man antar i kalkylerna.

b i l a g a h 123122 b i l a g a h

Bilaga H. Standardförteckning och referenser

Standardförteckning. Gäller läget hösten 2003Standarder kan beställas från SIS Förlag AB. Tfn 08-555 523 10. E-post: [email protected]

SS-EN ISO 7345 Värmeisolering – Fysikaliska storheter och definitioner

SS-EN ISO 6946 Byggkomponenter och byggnadsdelar – Värmemotstånd

och värmegenomgångskoefficient – Beräkningsmetod

SS 024230 Värmeisolering – Plåtkonstruktioner med köldbryggor –

Beräkning av värmemotstånd

SS-EN ISO 10456 Byggmaterial och byggprodukter – Metoder för

bestämning av termiska egenskaper för deklarering

respektive beräkning

SS-EN 12524 Byggmaterial och byggprodukter – Fukt- och värme-

tekniska egenskaper – Tabeller med beräkningsvärden

SS-EN ISO 10211-1 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Beräkning av

värmeflöden och yttemperaturer – Del 1: Generella

beräkningsmetoder

SS-EN ISO 10211-2 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Beräkning av

värmeflöden och yttemperaturer – Del 2: Linjära

köldbryggor

SS-EN ISO 14683 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Linjär

värmegenomgångskoefficient – Förenklade metoder och

schablonvärden

SS-EN ISO 10077-1 Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier –

Beräkning av värmegenomgångskoefficient – Del 1:

Förenklad metod

SS-EN ISO 10077-2 Termiska egenskaper hos fönster, dörrar och jalusier –

Beräkning av värmegenomgångskoefficient – Numerisk

metod för karm och båge

SS-EN 673 Byggnadsglas – Bestämning av värmegenomgångs-

koefficient (U-värde) – Beräkningsmetod

SS-EN 832 Byggnaders termiska egenskaper – Beräkning av

energibehov för uppvärmning – Bostäder

prEN ISO 13790 Thermal performance of buildings – Calculation of energy

use for space heating

SS-EN ISO 13370 Byggnaders termiska egenskaper – Värmeöverföring via

marken – Beräkningsmetoder

SS-EN ISO 13789 Byggnaders termiska egenskaper –

Värmeförlustkoefficient – Beräkningsmetod

SS-EN ISO 13786 Byggkomponenters termiska egenskaper – Värmetröghet –

Beräkningsmetoder

SS-EN ISO 13793 Byggnaders termiska egenskaper – Värmeisolering av

grunder för att undvika tjällyftning

SS-EN ISO 13788 Fukt- och värmeteknisk funktion hos byggkomponenter

och byggnadsdelar – Invändig yttemperatur för att

undvika kritisk ytfukt och kondens inuti konstruktionen –

Beräkningsmetoder

SS-EN ISO 12569 Byggnaders termiska egenskaper – Bestämning av

luftomsättning i byggnader – Spårgasmetod

SS-EN ISO 13829 Byggnaders termiska egenskaper – Bestämning av

byggnaders lufttäthet – Tryckprovningsmetod

SS-EN 12114 Byggnaders termiska egenskaper – Luftgenomsläpplighet

hos byggkomponenter och byggnadsdelar –

Laboratorieprovning

SS-EN 13162 Värmeisoleringsprodukter för byggnader –

Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) –

Egenskapsredovisning

SS 021053 Area och volym för husbyggnader – Terminologi och

Mätregler

124 b i l a g a h

ReferenserBoverkets byggregler, BBR. Boverket, Karlskrona 2002. www.boverket.se

Termiska beräkningar. Rumsklimat, värmeisolering, transmissionsförluster ochomfördelningsberäkning. Handbok. Boverket, Karlskrona 2003.www.boverket.se

Isolerguiden. En vägledning till Boverkets nybyggnadsregler. Swedisol, Helsing-borg 1989. www.swedisol.se

DAVID-32. Demoversion finns att hämta på Isovers hemsida. Se under Bygg-isolering och Beräkningsprogram.www.isover.se.

Anderlind, Gunnar. A new model for calculating the effects of two- and three-dimensional thermal bridges. Proceedings of the 5th Symposium on BuildingPhysics in the Nordic Countries. Chalmers University of Technology, Göteborg1999.

Nilson, Anders. Kalkylera med LCCEnergi. Ekonomisk hållbar upphandling avenergikrävande utrustning baserat på ENEU®- konceptet. Industrilitteratur AB,Stockholm 2002. www.industrilitteratur.se

Pris 150:– exkl. moms

Silverbibeln LR

Documents

Transcript of Silverbibeln LR