Seniora Läkare 99 - slf.se · Att osteologi är ett viktigt kom - plement till arkeologiska...

Nr 3 2018 Utgiven av Seniora Läkare – intresseförening i Sveriges läkarförbund

Seniora Läkare

SPECIAL

NUMMER

Skratta först…!

…tänk efter sedan!n Nobelprisen är nu utdelade, men visste du attsedan 1991 har ett alternativt Nobelpris delats utkallat Ig Nobel, med mottot ”Skratta först – tänkefter sedan”.n 2018 blev en stor framgång för flera svenskaforskare. Seniora Läkare har intervjuat en avdem, Tomas Persson, vetenskaplig föreståndarevid Lunds Universitets PrimatforskningsstationFuruvik.

n Sidorna 4-7

Vill du ha kollegial gemenskap?

Spännande resor över hela världen?

Delta på konferenser av högsta klass?

Påverka villkoren för senoria läkare?

Då ska du läsadetta nummer avSeniora Läkare

� Höstmötets tema var ”Utländskaläkare i Sverige – svenska läkare iutlandet”. 122 seniora läkare ficklyssna till förnämliga presentationerav svenska kollegor och två invand-rade läkare gav oss mycket attfundera över.

Mötets värd Magnus EhrborgSundblad hälsade alla välkomna påfredags eftermiddagen i dennybyggda salen. Välkomst orden upp-repades sedan av länsrådet PeterMolin som med stolthet berättade attGotlands sjukvård 2018 utsågs till en

av de bästa i landet. Att osteologi är ett viktigt kom -

plement till arkeologiska studierförstod alla efter att halyssnat på Sabine Steens(bilden) föredrag ”Vadkan arkeologiska skelett-material bidra till inommedicinsk forskning”.

Sabine är professor i osteologi ochverksam vid osteologilaboratorietCamus Gotland, dessutom är hon denförsta kvinnliga professorn vid Hög-skolan på Gotland. Hon kommer att

presentera sitt intressanta föredrag iform av en artikel som vi publicerar inästa nummer av Seniora Läkare.

Barnmorskor som obstetriska kirurger i Mocambique� Staffan Bergström, professoremeritus i internationell hälsa, till-bringade tio år i Mocambique somchef för kvinnokliniken i Maputo,tillika chef för mödra hälsovården. Därfick han se över 500 mödradödsfall,

föreningsnytt | Höstmötet i Visby

8 Seniora Läkare | 3 2018

• Text: Torsten Mossberg och Marianne Ors • Foto: Torsten Mossberg

Fortsättning nästa uppslag >>>

Gotland ligger mitt i Östersjön. Det geografiska läget hargjort platsen till en naturlig mötesplats med tusenåriga

handels förbindelser och internationella kontakter.1995 upptogs Visby på Unescos världsarvslista.Från Gotland har många läkare gjort stora insatser ute i världenoch till Gotland har läkare från andra delar av världen kommit. Den 14-16 september berättade några av dem sina livshistorier påSeniora Läkares höstmöte.

I världsarvets stad möter man världen

HondurasOperation SmileThomas Holm

9Seniora Läkare | 3 2018

Somalia

NigeriaIfy Okocha

och Röda KorsetLäkare utan gränser

Afghanistanoch Röda KorsetLäkare utan gränser

Peter Andersson, (Linköping)

IranAzin Narbani


Etiopien

MocambiqueStaffan Bergström

Staffan Bark – Kina

E SundbladMagnus

MarockoOperation SmileThomas Holm

Ett globalt utbyte av läkare räddar många liv och förhindrar mycket lidande. Under Seniora Läkares höstmöte i Visby fick deltagarna en djupare insikt i vilka fantastiska insatser som görs av entusiastiska läkare under besvärliga och ibland farliga omständigheter.

Lyckatvårmötei Visby

n Sidorna 8-13

Ett hjärtligt tack till MagnusE. Sundblad som ordnat detvetenskapliga programmetvid det nyligen genomfördahöstmötet i Visby. Magnus

hade engagerat flera av sina kollegorvid Visby lasarett som arbetat interna-tionellt. Särskilt intressant fann jagAzin Narbanis berättelse om hanskarriär fram till att bli en omtycktkirurg på Visby lasarett.

Som medicinare, då jag haft läke-medel som mitt viktigaste behand-lingsinstrument, var kirurgen StaffanBarks anförande om nutritionensbetydelse utomordentligt intressantoch stimulerande.

Staffans resa till Kina i början av1980-talet och många år därefter komatt betyda mycket för Kinas utvecklingav nutritionen efter kirurgiskaingrepp.

Dessa erfarenheter var sannoliktvärdefulla för Staffans fortsatta tjänst-göring inom läkemedelsindustrin förSverige.

Här besannades min åsikt att fleraläkare borde arbeta både som klinikeri Sverige och med läkemedels- ochmed-techindustri. Detta skulle säkertöka vårt lands export av läkemedeloch medicinsk utrustning och öka vårtinternationella utbyte.

Magnus E. Sundblads egna gedignaerfarenhet från tjänstgöring i fleraomgångar i Etiopien avslutade på ettmycket stimulerande sätt de interna-tionella föredragen.

Ulla-Britt och Henning Höjer skallha ett stort tack från oss alla somdeltog i Visby-höstmötet för att detkulturella och sociala programmetkom på plats. Utan deras medverkan

hade höstmötet inte blivit av.Avslutningsmiddagen i Nicolai ruin

var mycket minnesvärd och jag ärsäker på att alla hade en trevlig kvällmed stort utbyte mellan kollegor ochanhöriga

Styrelsen har engagerat sig i Läkar-förbundets utformning av ny webb-sida. Marianne Ors har huvudansvaretför vår sida. Jag hoppas vår webb-sidakommer att bli mer informativ ochlocka flera medlemmar. Det kommerbland annat att bli enklare att anmälasig som medlem till vår förening. Påsikt kommer våra medlemmar ävenatt kunna komma med inlägg ochskapa opinion. Hemsidan kan därmedbli ett komplement till vår tidning.

Samverkan med andra pensionärs-organisationer anser jag viktig för attskapa opinion kring hälso- och sjuk-vårdsfrågor t.ex. en nationell vänte-lista där väntetider och vårdkvalitettydliggörs.

Vår ambition var att komma fram imassmedia före riksdagsvalet, mendetta lyckades inte. Vi fortsätterunder hösten. I kontakterna med pen sionärs organisationerna har viidentifierat flera viktiga frågor exem-pelvis att många läkemedelsföretagsäljer läkemedel som saknarläkemedels försäkring. Vi övervägeratt få till stånd en rundabordskonfe-rens med Läkemedelsverket.

Min strävan har varit att alla pen-sionerade läkare skall kunna skriva E-recept. Detta har inte gått att ordnapå ett billigt sätt. Glädjande nog över-väger regeringen att inrätta en kost-

nadsfri webb-plats där seniorer ochfritidsförskrivande läkare kan skriva E-recept. Möjligen dröjer det till 2020.Vi skall försöka påskynda processen.Frågan är om pappersrecepten kanavskaffas helt. Vad händer vid el-avbrott, datahaveri, dataintrång ellersabotage?

Mitt relativt långa deltagande i detcentrala läkarförbundet går mot sittslut i och med förbundets fullmäktige-möte i november.

Styrelsen har nominerat vår viceordförande Torsten Mossberg somefterträdare i förbundsstyrelsen. Jagoch styrelsen hoppas att Torsten blirvald så att Seniora Läkare får enmycket kompetent och erfaren repre-sentant i förbundsstyrelsen som kandriva seniora läkares viktiga frågorinom bland annat etik, fortbildning,löner och pensioner.

Jag fortsätter som ordförande förSeniora Läkare fram till vårmötet iGävle. Alla är hjärtligt välkomna tilldetta möte i maj 2019, som jaghoppas kan ge nya kunskaper och kul-turellt utbyte.


Seniora Läkares redaktionskommitté

FAKTA | Detta gäller för medlemmar i Seniora Läkaret Seniora Läkare är en intresseförening inomSveriges Läkarförbund. För att vara med i SenioraLäkare måste du vara medlem i Läkarförbundet. Dubehöver inte ha uppnått en viss ålder för att få blimedlem.Medlemsavgiften i Seniora Läkare är 250 kr/år.

Avgiften debiteras samtidigt med Läkarförbundetsmedlemsavgift. Du söker medlemskap lättast via vår hemsida

www.slf.se/senior eller genom att kontakta sekreteraren Peter Larsson på hans e-mailadress:[email protected] Som senior och pensionerad läkare har du

50 procents rabatt på Läkartidningens fortbild-ningar och symposier.Om du, när du upphört med din yrkes -

verksamhet, vill ha reducerad medlems avgift i

Läkarförbundet kan du anmäla dig som pen-sionärsmedlem där. Medlems avgiften är för närvarande 876 kr/år. Du har som pensionärsmedlem kvar Läkartidnin-

gen och kan utnyttja erbjudanden om resor, fritids-boende etc, men förlorar juridiskt stöd som beröryrkesverksamheten. Din yrkesförsäkring i Folksam påverkas inte så

länge du är medlem i Läkarförbundet.

TorstenMossberg

Anestesiolog, f.d medicinal-råd i Social-styrelsen. Viceordförande iSenioraLäkare.Expert i IVO.

MarianneOrs

Kliniskneurofysiologvid Skånesuniversitets -sjukhus.Webbansvarigför SenioraLäkare

JosefMilerad

Redaktör för SenioraLäkare ochskolöver-läkare. Det går bra att kontakta oss via mejl

[email protected]@[email protected]

t Tidningen Seniora Läkare ges ut avSeniora Läkare, intresseförening i Sveriges läkarförbund. Tidningen kommer ut med fyranummer om året. Återstående utgivningsdagar:Nr 4: 18-20 dec. Manusstopp 3 dec.

Den befolkningspyramidvi minns, en spetsigtriangel med bred basfinns inte längre. Denhar bytt form till ett torn

tjockast på mitten. Det tjocka partiet,åldersgrupperna 50- 60 år förskjutssakta uppåt. År 2017 var 19,8 procentav landets befolkning 65 år elleräldre.

Konsekvenserna av denna demo-grafiska förändring undgår ofta opi-nionsbildare och media eftersom manslentrianmässigt betraktar äldre mersom konsumenter av åldringsvård ochhemtjänst och mindre som en sam-hällsresurs.

Att äldre är att räkna med bordeåtminstone media ta till sig av egetintresse. Gruppen äldre prenumererartroget på morgontidningar trots attredaktionerna egentligen jagar andraläsargrupper och kvällstid håller de tit-tarsiffrorna uppe för TV:s samhällspro-gram.

Det är de nypensionerade somfyller många vakanser på kliniker somav olika skäl har svårt att rekrytera,något som är osäkert om sjukvårds -politiker vet om.

Och på tal om marginaliseradegrupper som så många politiskapartier vill ge röst och inflytande till –de äldre verkar automatiskt räknas

bort när man konkret definierar vilkadessa grupper är.

Du som anser att det är dags attändra på föråldrade attityder när detgäller ålder och är intresserad av resorkultur och trivsamt kollegialtumgänge medfokus på fortbild-ning kanske skaöverväga att blimedlem i SenioraLäkare. Bläddravidare i dettanummer och sevad vi gör ocherbjuder.

Josef Milerad

redaktören har ordet

Hemhjälpskonsument eller samhällsresurs – det är frågan

Anders Dahlqvist, ordförande i föreningen Seniora Läkare

ledare

”Viktigt att vi samverkar medandra pensionärsorganisationer”

Redigering: Christer Bark


Foto: Kristina Sahlen

Medicinska utbildningspriset

Tillhör du dem som tycker attforskare lägger ned för lite tidpå kniviga medicinska ochnaturvetenskapliga vardags-problem? Då är den 13 septem-

ber ett datum att lägga på minnet. Varjeår på denna dag delar stiftelsen Ig Nobel(uttalas Ignobel) ut priser till forskaresom tar sig an alternativa frågor i ungefärsamma kategorier som de traditionellaNobel utmärkelserna.

Kan man behandla njursten genomatt åka berg- och- dalbana och går det attkoloskopera sig själv?

Årets Ig Nobel pristagare har de veten-skapligt grundade svaren. Själva ceremo-nin äger rum på Harvard i ett jätteaudi-torium för över 1000 deltagare ochpriserna brukar delas ut av ordinarienobelpristagare. I år var det Eric Maskin

(ekonomi 2007), Wolfgang Ketterle (fysik,2001), Oliver Hart (ekonomi, 2016) ochMichael Rosbash (medicin, 2017) som varprisutdelare. En viktig skillnad motNobelceremonin i Stockholm är att pris -tagarnas klädsel ligger närmare students-pex än frack och tacktalen får vara högst60 sekunder långa innan moderatorn, en8-årig flicka, avbryter med att säga"Snälla sluta, det här är tråkigt!”. Enannan olikhet är prissumman, 10 miljar-der dollar, men inte i USA-valuta utanZimbabwe-dollar. Beloppet motsvararungefär 5 cent.

Men åter till årets pristagare och derasupptäckter.

För att utvärdera om ett åk i berg-och-dalbana kan få en njursten att komma utgjorde forskarna en 3D-utskrift av enuretär med njursten och placerade denna

forskning | Ig Nobel-pristagarna 2018


DE(O)SANNOLIKA

”NOBEL”PRISEN

2018 års prisceremoni inleddes traditionsenligt med att publiken fickkasta pappersplan mot ett levandemål på scenen.

PS: För den som eventuellt vill ta efter idénså går det att lära sig allt om pappersplanoch hur man viker det perfekta planet påIllustrerad Vetenskaps hemsida:https://illvet.se/teknologi/pappersplan-lar-dig-att-vika-varldens-basta-pappersplan

2Litteraturpriset1

Vinnare: Akira Horiuchi,gastro enterolog från Japan,som kunde visa att det gåratt koloskopera sig självmed ringa obehag – om manbara sitter i stället för attligga.

Vinnare: Thea Blackler, Rafael Gomez,Vesna Popovic och M. Helen Thompson föratt ha dokumenterat att de flesta somanvänder komplicerade produkter inte läserinstruktionsmanualerna.

Ig Nobels mål: Att få oss att först skratta ochsedan tänka efter.


i framsätet eller baksätet på BigThunder Mountain Railroad enklassisk skräckis på Disney World.

Efter 20 randomiserade åk var resul-tatet tydligt. Stod modellen i baksätetkom njurstenen ut i 64 procent avåken, men i framsätet i bara 17procent av åken. En signifikant skillnadoch en viktig information till eventu-ella drabbade nöjesparkbesökare.

Det andra medicinpriset gick tillAkira Horiuchi, gastroenterolog frånJapan, som kunde visa att gör-det-själv koloskopi går att utföra medringa obehag, om man bara sitter istället för att ligga.

Kemipriset gick till en forskargruppsom jämförde saliv med mer etable-rade rengöringsmedel. Viktig forsk-ning – för handen på hjärtat – vem harinte testat att använda lite saliv för attta bort en ovälkommen fläck? De somgör det kan lugnt fortsätta, för ingetslår saliv när det gäller att rengöraguld eller förgyllda föremål.

Från naturvetenskap till humaniora.

Litteraturpriset är speciellt intressanteftersom det i år inte får någon kon-kurrens från Stockholm. Pristagarnakunde visa att användare av komplice-rade elektronikprodukter inte läser debifogade manualerna för att hanterautrustningen rätt, ett resultat sommånga kanske haft på känn. Ett annatpris som intuitivt bekräftar vad vi trottvar årets ekonomipris. Här kunde fors-kargruppen visa att anställda måddeklart bättre på jobbet om de ficksticka nålar i Voodoo-dockor som före-ställde deras jobbiga chef.

Vad ska alla forskningsintresseradeegentligen tycka om Ig Nobel? Visst ärdet en Nobelparodi men med en seriösunderton. Forskningsområdena ska fåoss att skratta men samtidigt stämmatill eftertanke eftersom man faktisktnalkas reella naturvetenskapliga ellerhumanistiska problem om än från ennågot oväntad utgångspunkt.

Njursten är både vanligt och ytterstsmärtsamt och att kortvarigt fritt fallutlöser en stenpassage är ny och

potentiellt viktig kunskap. Samma sakgäller koloskopin där många patienterupplever starka obehag. Att det blir såmycket lättare i sittande är bådeviktigt och oväntat.

När det gäller direkt praktisk nyttaskulle jag kanske lägga min röst påVoodoo-dockan. Dålig arbetsmiljö ären av svensk sjukvårds stora utma-ningar. I stället för att medarbetareska sluta eller säga upp sig – varförinte utrusta alla med en Voodoo-docka föreställande valfri överordnadchef, sjukhusdirektör eller sjukvårds-politiker? För att inte tala om vilkenhjälp till självhjälp Voodoo skulle varaför alla potentiella eller verksammanäthatare. I stället för att vräka ur sigotidigheter mot offentliga personer –installera ett Voodoo program på dindator, ta fram den virtuella nålen ochstick till.

Josef Milerad

Biologipriset 3

Fluga

Biologi-priset blev en framgång för tre svenska forskare, Erika Wallin, doktor i kemi, Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniver-sitetet och Marie Bengtsson, organisk kemist från Lund som i en internationell forskargrupp kunnat visa att vinexperter på ett tillförlitligt sätt, med lukten,kan identifiera närvaron av en bananfluga av kvinnligt kön i ett glas vin. På bilden visar några i den internationella forskargruppen sin upptäckt under IgNobel-galan där en av forskarna med tydlig avsmak tydligt känner hur en flugas ferromoner gjort vinet odrickbart.

Mer om IG Nobel nästa uppslag >>>

• 2018 års Nobelpris är nu utdelade, men visste du att sedan 1991 har det varje år delats ut alternativa ”Nobelpris”.

Tomas Persson är prefekt för Filo-sofiska institutionen vid Lundsuniversitet och vetenskaplig

föreståndare vid Lunds UniversitetsPrimatforskningsstation Furuvik.

Hans forskningsintresse har varitprimaternas kognition och mentalaförmåga – något som kan bidra tillförståelsen av hur våra egna mentalaförmågor har utvecklats. Tomas

Persson fick tillsammans medGabriela-Alina Sauciuc och ElainieMadsen årets Ig Nobelpris i antropo-logi för studien ”Spontaneous cross-species imitation in interactionbetween chimpanzees and zoovisitors.

Vad forskargruppen kunde visa varatt schimpanser på Furuviksparkenimiterade djurparksbesökare lika

mycket, och lika bra, som besökarnaimiterade schimpanserna.

Varför gjorde ni denna djurparks-studie frågade Seniora Läkare TomasPersson. Och hur skulle du viljabeskriva fynden med dina egna ord?

– Vi hade tidigare sett i vår vardag-liga interaktion med schimpanserna,och djurskötarnas interaktion, att vispontant involverar mycket imitation ikommunikationen, precis som mangör när man umgås med förspråkligabarn.

– Schimpanserna tycktes svara pådenna typ av handlingar. Vi ville se omdetta är något de lärt sig i interaktionmed specifika individer eller om detvar mer allmänt. Det mest naturligasättet att studera spontan interaktionmed främlingar var att studera djur-parksbesökarna. Det visade sig attman imiterade lika mycket från bådahåll, cirka 10 procent av alla hand-lingar riktade till den andra arten, ochhandlingar som var imitativa resulte-rade i en längre och mer lekfull inter-aktion.

– Den här sociala funktionen hosimitation har aldrig studerats ispontan interaktion hos schimpanserförut. I djurforskningen har imitation

forskning | Ig Nobel-pristagarna

Vem är bäst på att apa efter?


Nutritionspriset4 Reproduktionsmedicinpriset 5 Kemipriset6

A Antropologipriset10

Vinnare: Ett internationellt team med bl.a den svenske forskaren Thomas Persson, vetenskaplig föreståndare vid Lunds Universitets Primatforskningsstation Furuvik, som samlat inbevis i ett zoo att schimpanser imiterar människor ungefär lika ofta och lika bra som människorimiterar schimpanser. På bilden avbryts Thomas Perssons tacktal av åttaåriga miss Sweetie Poo.

Vinnare: James Cole (Zimbabwe, Tanzania,och Storbritannien) för att ha beräknat attkaloriintaget från mänsklig kannibalismkostär signifikant lägre än kaloriintaget från deflesta traditionella köttdieter.

Vinnare: John Barry, Bruce Blank och MichelBoielau för att ha använt frimärken för atttesta om det manliga könsorganet fungerarsom det ska.

Vinnare: De portugisiska forskarna PaulaRomão, Adília Alarcão and the late CésarViana för att ha mätt hur bra mänsklig salivär för att rengöra smutsiga ytor.

Åttaåriga miss SweetiePoo som avbröt talarnaefter 60 sekunder medorden: ”Snälla sluta,det här är tråkigt, snällasluta, det här är tråkigt,snälla sluta, det här ärtråkigt…”

Människan eller apan?


bara studerats som en inlärningsmeka-nism. Detta har också gjort det proble-matiskt att tillskriva djur imitationsför-mågor, för det krävs förståelse avandras handlingar och uppsåt för attlära sig genom imitation, i dess striktabemärkelse.

Det är ingen tvekan om att vimänniskor är fascinerade av apor –hur mycket apa har vi i oss och ärfascinationen ömsesidig?

– Vi är primater, så det naturveten-skapliga svaret är 100 procent. Vadgäller hur vi kategoriserar vår omvärldså vill vi dock gärna göra skillnad påoss och andra djur. Vari skillnadernaligger beror då på hur vi ställer uppvåra frågor. Min egen forskning gårinte ut på att definiera det uniktmänskliga, så jag har inget bra svar pådetta. Likheterna är mer informativaom man vill beskriva människans evo-lution.

– Vad gäller den andra delen avfrågan så gör definitivt aporna vistuderar skillnad på andra arter.Människan har en särställning då detär den art de har växt upp med ochden som utfodrar dem, osv. Men omde skulle vara mer fascinerade av oss–om man bortser från det jag precis

beskrev – än av till exempel en ekorre,är inte uppenbart. Men ekorrarnaimiterar dem i alla fall inte.

Ig Nobel ska få oss att skratta ochsedan tänka efter. Vad är den seriösaimplikationen av din studie och hurvärldsberömd har du blivit nu?

– Jag skulle snarare fråga mig, vadär den komiska aspekten i vår studie?För oss har detta varit en seriös metodför att undersöka ett seriöst fenomen.Det var det som överraskade oss mestnär vi erbjöds priset. Man erbjuds det igod tid före utdelningen för att manskall kunna tack nej. Vissa ser ju prisetsom en förolämpning. Vi blev dockbara glada av att få ytterligare enmöjlighet att nå ut med vår forskning.

Organisatörerna får in 10 000nomineringar per år, och det kan juknappast vara en av de 10 roligastestudierna, så då väljer vi att se det somen av de 10 mest intressantastudierna . Det är ett bra betyg. Jaghar inte hunnit följa upp hur mycketdet har rapporterats om vårt pris.Berömdhet måste dessutom mätasgenom igenkänningsfaktor och det ärdet alldeles för tidigt att göra.

Josef Milerad

Ekonomipriset9Vinnare: Ett team från USA för att ha visat atten 3D-utskrift av en uretär med njursten kommerut bättre om den är placerad i baksätet på enberg-och-dalbana. Efter 20 randomiserade åkvar resultatet tydligt. I baksätet kom njur stenenut i 64 procent av åken, men i framsätet i bara17 procent av åken.

Vinnare: Ett spanskt-colombianskt forskarteamför att ha mätt frekvensen, motivationen ocheffekten av att skrika och skälla på andrabilister.

Vinnare: Ett internationellt forskarteam för attha visat att anställda mådde klart bättre påjobbet om de fick sticka nålar i Voodoo-dockorsom föreställde deras jobbiga chef.

Medicinpriset7 x Fredspriset8

SenioraLäkares tips

t Stäng av TV:n för en stund ochkoppla i stället upp dig med datorn,läs plattan eller mobilen till hemsidanwww.improbable.com/ig/Den är en guldgruva som kommer

att ge dig både mycket skratt ochtänkvärt! Här hittar du allt från film -arkiv från tidigare prisutdelningar,mängder av osannolik forskning, tillpressklipp och kommande evene-mang.I mars-april görs exempelvis en

Ig Nobel EuroTour då Skandinaivengästas. Kanske något att boka insig på?

t Höstmötets tema var ”Utländskaläkare i Sverige – svenska läkare iutlandet”. 122 seniora läkare ficklyssna till förnämliga presentationerav svenska kollegor och två invand-rade läkare gav oss mycket attfundera över.

Mötets värd Magnus EhrborgSundblad hälsade alla välkomna påfredags eftermiddagen i dennybyggda salen. Välkomst orden upp-repades sedan av länsrådet PeterMolin som med stolthet berättade attGotlands sjukvård 2018 utsågs till en

av de bästa i landet. Att osteologi är ett viktigt kom -

plement till arkeologiska studierförstod alla efter att halyssnat på Sabine Steens(bilden) föredrag ”Vadkan arkeologiska skelett-material bidra till inommedicinsk forskning”.

Sabine är professor i osteologi ochverksam vid osteologilaboratorietCamus Gotland, dessutom är hon denförsta kvinnliga professorn vid Hög-skolan på Gotland. Hon kommer att

presentera sitt intressanta föredrag iform av en artikel som vi publicerar inästa nummer av Seniora Läkare.

Barnmorskor som obstetriska kirurger i Mocambiquet Staffan Bergström, professoremeritus i internationell hälsa, till-bringade tio år i Mocambique somchef för kvinnokliniken i Maputo,tillika chef för mödra hälsovården. Därfick han se över 500 mödradödsfall,



• Text: Torsten Mossberg och Marianne Ors • Foto: Torsten Mossberg


Gotland ligger mitt i Östersjön. Det geografiska läget hargjort platsen till en naturlig mötesplats med tusenåriga

handels förbindelser och internationella kontakter.1995 upptogs Visby på Unescos världsarvslista.Från Gotland har många läkare gjort stora insatser ute i världenoch till Gotland har läkare från andra delar av världen kommit. Den 14-16 september berättade några av dem sina livshistorier påSeniora Läkares höstmöte.

I världsarvets stad möter man världen

HondurasOperation SmileThomas Holm


Visby

Somalia

NigeriaIfy Okocha

och Röda KorsetLäkare utan gränser

Afghanistanoch Röda KorsetLäkare utan gränser


IranAzin Narbani


Etiopien

MocambiqueStaffan Bergström

Staffan Bark – Kina

E SundbladMagnus

MarockoOperation SmileThomas Holm

Ett globalt utbyte av läkare räddar många liv och förhindrar mycket lidande. Under Seniora Läkares höstmöte i Visby fick deltagarna en djupare insikt i vilka fantastiska insatser som görs av entusiastiska läkare under besvärliga och ibland farliga omständigheter.

oftast pga. postpartumblödningar,och många dödfödda barn varje dag.

I världen inträffar cirka 6,5miljoner dödsfall i graviditets- och för-lossningskomplikationer, dubbelt såmånga som AIDS, malaria och TBC till-sammans, men får inte på långt närlika stora resurser.

Staffan noterade att det kom pati-enter för vård till sjukhuset i Maputo

efter kejsarsnittoch amputatio-ner som utförtsav sjuksköters-kor utanläkarhjälp. Devar s.k. ”Tecnicode Chirurgia”.Utbildningen avdessa formalise-rades, tre årsteori samt ettårs praktik ochdessa kundesedan kompen-sera för denomfattande

läkar bristen. Dessa snabbutbildadetekniker var naturligtvis svåra attacceptera för de ”riktiga läkarna”.

I flera studier i vilka man jämförtresultaten och kvaliteten mellan t.ex.kejsarsnitt utförda av ”tecnicos” ellerläkare har man konstaterat identisktutfall. ”Tecnicos” stannar, i motsats tillde färdigutbildade läkarna, kvar ilandet.

Nästa steg var att ge barnmor-skorna utbildning i obstetrisk kirurgi,bl.a. sectio. Tack vare alla utbildnings-insatser har mödradödligheten iMoçambique sjunkit från 1300 per år1990 till 480 per år 2013.

Staffan menade slutligen att det

inte är vi läkare som sänkt mödra -dödligheten utan barnmorskorna.

1878 införde barnmorskorna iSverige tångförlossningar, straxdärefter aortakompression för atthejda postpartumblödning och sedannoggrann handhygien, alla åtgärdersom haft stor betydelse för att sänkabarn- och mödradödligheten i vårtland.

Katastrofmedicint Docent Peter Andersson, verksamvid det Internationella medicinskaprogrammet med katastrofmedicin iLinköping, berättade om sitt engage-mang med Röda Korset och Läkareutan gränser

Varje år dör 5 miljoner människortill följd av trauman, varav 90 procentinträffar i låginkomstländer. Dödstaletär relaterat till landets inkomstnivå.

Högre inkoms -tnivåer ger intebara bättreutbyggda sjukvårds-system utan ävenstörre möjlighetertill preventivaåtgärder, exempel-vis trafik med sepa-rerade trafikleder.Internatio nellt stårtrafikolyckor förden största andelenav våldsam död, 24procent. Suicidsvarar för 16procent och krig tvåprocent. Idag finnsde största konflikthärdarna i Afrikamedan högsta antalet dödsfall tillföljd av krigshandlingar har skettinom Östra Medelhavsregionen inklu-

sive Afghanistan. Organisationer som Röda Korset,

Läkare utan gränser och OperationSmile rekryterar sin personal medomsorg. Inte bara yrkeskompetensenutan även personligheten bedöms viaintervjuer och gruppdynamiska tester.

Att bo tätt tillsammans under brist-fälliga sanitära förhållanden och baratillåtas röra sig inom ett begränsatområde av säkerhetsskäl är påfres-tande.

Peter betonade vikten av att alla iteamet måste dra åt samma håll ochdet får inte finnas någon konfliktge-nerator, en enda person som sviktarkan haverera ett projekt. Den personsom kvalar in efter testerna får utbild-ning med bl. a. kurser i hur insatserorganiseras och i krigskirurgi.

Man måste också vara klar överriskerna med arbetet. Trots att sjuk-vårdspersonal är skyddade enligtinternationell lag, den 4:e Genève-konventionen från 1949, händer detatt personal blir offer för terror -attacker. Den största säkerhetsriskenär annars kidnappning. För närva-rande uppfattas Afghanistan som detfarligaste landet att arbeta i, därnästSyd-Sudan.

Skadepanoramat varierar. I Jemenoch Pakistan handlar det mest omskador efter flygbombningar ochskott. Detonations- eller tryckvågs -skador ger pneumothorax. Bomberger ofta metallsplitterskador somkräver upprepade revisioner.Höghastighets vapen ger skottskadormed liten ingång och stor utgång.Minskadorna har minskat.

Utöver det akuta behovet av trau-makirurgi inom ett område kvarstårett basalt behov av sjukvård och



Dubbelt så många dör, i världen, av graviditets- och förlossningsskador som av aids, malaria och tbc tillsammans

Staffan Bergström menade att det är inteläkarna som sänkt mödradödligheten utan barnmorskorna.

Peter Andersson betonade vikten avatt alla i teametklarar svåra på -frestningar. En endaperson som sviktaroch skapar konflik-ter kan haverera ettprojekt.


kirurgi för befolkningen. 25-50procent av verksamheten handlardärför om non-trauma där kejsarsnittär speciellt viktigt. Ett problem i krigs-härjade områden är att personal sombehärskar rutinsjukvården ofta flyttar,vilket medför att kapaciteten i sjuk-vårdssystemen sjunker.

Peter gav oss några glimtar frånolika sjukhus där han arbetat. PåIstarlin Hospital, i Guri-El i Somaliafanns, när han var där, en kirurg ochen allmänpraktiserande läkare.Dessutom alternerade en kirurg meden anestesiolog. I övrigt bestodbemanningen av en barnmorska, enlaboratorietekniker och sju-åtta sjuk-sköterskor/sjukvårdare.

Verksamheten under ett år omfat-tade 36 000 konsultationer, 2 500inläggningar fördelat på 60-80 säng-platser. Man utförde 561 kirurgiskaingrepp samt 628 förlossningar varav50 sectio.

Sterilisering över öppen lågaPå sjukhuset fanns inte rinnandevatten och man hade inga handskar.Sterilisering av instrument skeddeöver öppen låga. I staden Peshawar iPakistan finns flera sjukhus som kange avancerad vård, bl. a. Röda korset.Afghaner eller patienter från s.k.tribal areas har ingen tillgång till denavancerade sjukvården som kostarpengar. Röda Korset tar däremot allakrigsskadade, inklusive talibaner. Påett sjukhus i Syd-Sudan handlade verk-samheten mest om debridering av sårhos unga män.

Varför väljer man att åka ut? Peter svarade rättframt: Det är

spännande, man arbetar i internatio-nella lag och kommer till ställen somvärldsmedia rapporterar ifrån. Mendet finns även ett värde för det ordi-narie kirurgarbetet eftersom mantränas i att fatta beslut under stress

och att anpassa sig till resursbrist. Arbetet innebär också kirurgisk

träning på tillstånd som är ovanliga iSverige. Inte minst får man träninginför masskadesituationer som kanuppstå även i vårt land.

Med Operation Smile iHonduras och Marockot Thomas Holm, anestesiolog påVisby lasarett, berättade om sittarbete med Operation Smile, englobal hjälp organisation med visionen”Inget barn somfötts med behand-lingsbar ansikts-missbildning skakränkas ellertvingas levaundangömt”.

Var tredjeminut föds ettbarn med LKG(Läpp-Käk-Gomspalt), 200000 per år ivärlden, 200 iSverige. Defektenuppträder underden andra foster-månaden, riskenär bara 0,1 procent om ingen av för-äldrarna har LKG, men 50 procent ombåda föräldrarna har missbildningen. ISpanien är förekomsten låg, högre iSydostasien. I Sverige har vi fem centrasom opererar LKG.

Vid tre månaders ålder utförsläpplastiken , vid sex månaderåtgärdas den mjuka gommen, vid tvåårs ålder den hårda och slutligen tand-listen vid tio års ålder.

LKG medför risk för barnen att döav undernäring före ett års ålder,eftersom de inte kan suga och därmedinte får i sig modersmjölk. Innan manopererar genomför man därför ettnutritionsprogram. Patientsäkerhetenär viktig, barnen opereras inte förrän

de har ökat i vikt och har acceptablablodvärden och risken därmed låg.

Organisationen Operation Smilemed huvudkontor i West Virginia ger150-200 operationsuppdrag per år tillolika sjukhus. Uppdragen sköts avcirka 6 000 volontärer över helavärlden, varav 225 i Sverige. Mandriver också 31 egna kliniker i 20länder och arbetar kontinuerligt medutbildning av lokal personal.

Sedan 1992 har 270 000 barn opere-rats. De senaste året har man lagt ut152 uppdrag i 28 länder. Ett uppdragsamlar 50 volontärer och förbereds imånader. Ingreppen sker på en lokalklinik efter att man annonserat omgratis kirurgi. Under fem dagaropereras 100-150 barn.

Hur blir man volontär? Läkaren måste ha specialitetsbevis,vara van vid barnsjukvård och ackredi-teras av huvudkontoret. Logi, resaersätts men lön utbetalas inte. Allabarn som strömmar in till den proviso-riska mottagningen undersöks och desom ska opereras får ligga över nattenför säkerhets skull.

Som narkosläkare är man ensamunder ingreppen, utan assistent, menhar hjälp av narkossjuksköterska vidinledning och avslut av dessa ganskalånga intubationsnarkoser. Läkarnamåste vara i beredskap eftersom post -operativa blödningar kan inträffa.

Insamlingar pågår över helavärlden under mottot ” Ge barn ettleende i gåva”. 77 procent av deinsamlade medlen går direkt in i verk-samheten. Vi var många som fick ettleende på läpparna efter dennarörande berättelse. Bilderna påbarnen ”före” och ”efter” fick oss attförstå hur oerhört angelägen dennaverksamhet är.

Thomas Holm be-rättade att om manär volontär inomOperation Smile er-sätts resa och logi,men ingen får lön.


I läkemedelsindustrins tjänstrunt om i världen med ettbudskap om nutritionens betydelse

t Staffan Bark.Överläkare ochkirurg på Visbylasarett berättadefängslande om sinaresor till Kina ochsitt stora engage-mang i nutritionensbetydelse för godaresultat inomkirurgin. Staffan

berättar själv i en längre artikel i nästanummer.

En lång väg för en 20-årigstudent från Iran till överläkarei kirurgi i Visbyt Azin Narbani kom till Sverige somflykting från Iran 1985, gick sedan han

fått uppehållstill-stånd på Komvux,sökte och kom in tillläkarutbildningen iUmeå hösten 1989.Efter ett och etthalvt år tog han sigtill Uppsala och togdär sin läkarexamenjanuari 1995. Mennu blev det svårt förhonom att få AT.

– Är det ingensom vill ha mig iSverige trots att man

kostat på mig en läkarutbildning?frågade han sig. Skulle han bytanamn, ta sig till något annat land?Visby lasarett blev räddningen, till enbörjan rehabkliniken, sedan kirurgkli-niken där han nu är överläkare på kir-urgkliniken och en av dem som varitanställd på sjukhuset under längst tid.Vilken förlust om han inte fångats uppav Visby lasarett och erbjudits jobbdär!

Min just påbörjade vandringmot svensk legitimation t Det var titeln på Magnus ESundblads intervju med den 35-åriganigerianska AT-läkaren, tillika fyr-barnsmamman Ify Okocha.

Magnus är via Rotarys program”Korta vägen” hennes språkmentor.Ify skildrade på ett fint sätt de storasvårigheter som ett nytt språk kaninnebära, i synnerhet när det gäller attförstå och klara de tre kunskapsprovsom krävs för läkarlegitimation.

Alla tre delar: preklinisk kunskap, AT-prov och slutligen förmåga förstå veten-skaplig text, måste klaras vid ett tillfälle.I väntan på att hon ska klara alla treproven, hon har fem chanser, arbetarhon som biomedicinsk analytiker(lab.ass) på Visby lasarett. En fin bekant-skap med en målmedveten kvinna.

Ett kliniskt samverkansprojektmellan Etiopiens ledande universitetssjukhus i Jimmaoch Visby lasarett

t Om det berättade vår värd MagnusE Sundblad. Han gav oss inblick i ettsjukdomspanorama som vi inte ser ivårt land, jodbriststruma av gigantiskamått, TBC-destruktioner, filariaödem,sigmoideumvolvulus pga. flitigt brukav Injera, bröd bakat på inhemsktsädesslag.

Begränsade resurser innebar stramaprioriteringar. Magnus insatser somkirurg och undervisare belönades medatt han utnämndes till heders -professor. Dessutom fick han en toa-lettbyggnad uppkallad efter sig.Sämre avtryck kan man göra! Imponerande!



Visby lasarett blevräddningen för AzinNarbani

Ify Okocha från Nigeria intervjuas av hennes språkmentor Magnus E Sundblad om vilka svårigheterett nytt språk kan innebära.


Höstmötets festmiddag intogs i den spännande och vackert ljussatta kyrkoruinen S:t Nicolai. Lokalaspecialiteter med bl.a. lammfilé och saffrans pannkaka och trevliga tal förgyllde kvällen. Det drog litekallt om benen, men den generösa atmosfären och de goda vinerna värmde gott.

På söndagen gjorde några utflykt tillFårö ”i Bergmans fotspår” andra enhistorisk tur ”1361– året då Gotlandblev danskt”. t Utfärderna gynnades av ett strå-lande soligt väder. Vi som åkte till Fåröbesökte bl.a. Ingrid och IngmarBergmans grav (bilden ovan, Fårökyrka och Begmancenter, såg enmängd raukar, andades härlig havsluftoch förstod varför Ingmar Bergmanblev så förtjust i miljön. Nöjda och för-tjusta lämnade vi också rosornas ömed en mängd goda minnen och ettleende. på läpparna.

Tack-visa vid festmiddagen i S:t Nicolai Ruin

Stor kärlek till Visby vi känner,till Magnus och mötet också.Så härligt att va´ här med vännerEn gränslös lektion från nu och då

När hemåt vi nu näsan vänderVi lärt oss skeletts-hemlighetAtt ”tecnicos” kan göra sectio.Ja så mycket mer vi nu vet

#Öppna för världen, hjärta och dörrTa emot kunskap, ny och från förrTack för vår resa, brett perspektivRädda ett leende, rädda ett liv”

Musik: MattinataText och sång: Torsten Mossberg

LÖRDAG KVÄLL OCH SÖNDAG

Festmiddag och härliga utflykter

1.Raukar vid Langhammars.2. Fårö kyrkas altare.3. Söndagsmorgon vid Kruttornet.

1 2 3


Välkommen till 2019-årsvårmöte i den anrikastaden vid Gavleån. Konfe-rensen hålls i det vackraGävle konserthus med unikvärldsberömd arkitektur.

t Under konferensen kommer vi attge oss in på ämnen som ”Hudtumö-rer och AI”, ”Tankar kring geriatri-kens organisation”, ”Den öppnavårdens historiska utveckling (utred-ningar och verklighet)”, ”Enortoped och stridbar idrottsläkaresverksamhet i Gävle” och andraintressanta ämnen.

Till detta förpackas ett lättillgäng-ligt kulturprogram, bl.a. besök påSveriges fängelsemuseum,promenad i Gamla Gefle, Länsmu-seet med Gunnar Syréns glaskonst,samt utflykt till Älvkarleby på Laxön.Vi bjuder även på kulinariska höjd-punkter med trevligt umgänge.

Anders Dahlqvist

Vår nya hemsida är nu under upp-byggnad! Där ska information omaktiviteter i vår förening finnas till-gänglig på ett enkelt och tydligt sätt. Om du går in på www.slf.se/seniora-lakare så kommer du direkt till start -sidan.

Men Rom byggdes inte på en dag,så ha tålamod. Vissa saker är färdig-byggda, andra är på gång.

Vill du bli medlem i Seniora Läkareså kan du redan nu gå direkt tillanmälningsformuläret som är klart:Gå till Läkarförbundets hemsida:www.slf.se På startsidan finns en grönruta ” Läs mer och bli medlem”.Klicka på ”Bli medlem idag” och

vidare på ”Specialitets- och intresse-förening”. Eller gå drirekt till formuläret:https://slf.se/bli-medlem/ga-med-i-sveriges-lakarforbund/?form=specialist

Uppgifterna kommer till Läkarför-bundet och vår sekreterare.För att vara med i vår förening måstedu vara med i Sveriges läkarförbund,men du behöver inte vara pensionär!

föreningsnytt | Vårmötet 2019

Boka redan nu vårmötet 24-26 maj i Gävle Snart är Seniora Läkares nya hemsida klar!


25 oktober: Höstmöte.Plats: Örgryte församlingshem.Program och tider:12.00. Föredrag av Leif Dotevall som kommeratt behandla vaccinationer och mässlings -epidemin. 13.00. Lunch.Kostnad: 200 kr.Bindande anmälan senast 19 oktober till Malin Lindh via e-post:[email protected]

eller telefon 073-8015175. Betalning kan ske via Väst-SÄL:s plusgiro499486-9, swish 1232459113, eller kontant.

6 december: ”Luciamöte”.Plats: Örgryte församlingshem.Program och tider:11.30. Vi träffas och minglar med glögg. 12.00. Föredrag av professor Hans Bjur somberättar om Albert Lilienberg, Göteborgs förstestadsingenjör (stadsplanerare). Troligen kommer

det att finnas möjlighet att köpa bok omdensamme efteråt. 13.00. Julbord.Kostnad: 300 kr.Bindande anmälan senast 30 november till Malin Lindh via e-post:[email protected] telefon 073-8015175. Betalning kan ske via Väst-SÄL:s plusgiro499486-9, swish 1232459113, eller kontant.

Välkomna!

Aktuell fortbildning vidkonferenser två gånger per år.

En unik blandning av socialgemenskap, kollegialt utbyte ochprofessionell information.

Spännande kulturresor över hela världen.

Facklig aktivitet för senioraläkares särskilda intressen.

Tidningen Seniora Läkare, fyranummer per år, med aktuellamedicinska och kulturella artiklar.

Gå med i Seniora Läkare!• Seniora Läkare är en intresseförening iLäkarförbundet. Vi utgör en referens- ochexpertgrupp i förbundet när det gällerseniora läkares speciella frågor som arbets-miljö, fortbildning, pensions- och försäk-ringsfrågor mm.

• Vi är för närvarande representerade iFörbunds styrelsen, i Etik och ansvarsrådet,samt Sjukhusläkarna m.fl. lokal och yrkes-föreningar.

• Vi deltar i samhällsdebatten ochsamarbetar med de stora pensionärs -organisationerna för en god och likvärdigvård över landstings gränserna,framför allt för för den äldrepatienten.

Torsten Mossberg, vice ordförande

Så söker du medlemsskap: Medlemsskap söker du via vår hemsida – se ovan

VÄST-SÄL – HÖSTPROGRAMMET

SKÅNE-SÄL – HÖSTPROGRAMMET

9 november:Plats: Sal F1 Lasarettsblocket.Programmet: Föredrag och gåsmiddag.Tid: kl 18 och gåsmiddag kl 19.30t Skåne-SÄL är traditionsenligt inviterat avSydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet till

föredrag av Maria Josefsson, pristagare avBengt Lindskogs pris i Medicinens historia: Veterinärmedicinaren Elis Sandberg,mirakelmedicinen THX och Folkhemmets veten-skap, och till efterföljande gåsmiddag kl 19.30 iLocus medicus.

t Anmälan till gåsmiddag sker genominsättning av 500 kr till pg: 631540-2 senastden 2 november. Notera namn (+ev partners namn) i meddelanderutan. Begränsat antal platser.

I Gamla Gefle erbjuds en härlig promenad i det fria…

…och på Sveriges fängelsemuseum en fängslande tur i svensk kriminalvårdshistoria där du får läradig hur det gick till då Sverige övergick från offentligt verkställda skam & kroppsstraff till frihets -berövande straff i fängelse.

Detta får du:


Vid föreningens senastemöten har deltagarnabetalat en heltäckandekonferensavgift med ellerutan logi. Det senare har

helt berott på mötesort och de priseroch subventioner vi kunnat förhandlafram.

Ett fåtal medlemmar har av och tillprotesterat mot att behöva betala ettenhetspris. Andra har avstått medknuten hand i byxfickan. Skälen har varit att man• Endast velat ta del av föredragen.• Endast kunna delta delar av tiden.• Föredragit att inta måltider medvänner på orten.• Inte varit i behov av logi på mötes -orten.• Ansett priset för högt i förhållande till vad andra möten eller resor kostar.

Styrelsen har sina skäl för attanvända ett s.k. konferenspaket, därinnehållet varierar med mötesortensförutsättningar och prisnivå. Dentotala kostnaden för förening ellerdeltagare beror således helt på deofferter som vi får från lokala hotell-och konferensanläggningar.

Anläggningar som kan ta emot150–300 deltagare är få eller saknashelt på många orter och måste bokasminst 1½ år i förväg.

Den lokala arrangörsgruppensideella arbete, inte minst med attskapa ett lockande program, är heltavgörande för vår styrelses möjlighetatt hålla kostnaderna nere.

Då merparten av dessa är fasta blir

deltagaravgiften i högsta gradberoende av antalet deltagare attfördela dem på.

Det gäller således för styrelsen attefter förhandlingar med olika parterom priser och innehåll besluta sig fören prisnivå och modell för konferens-avgift, som man tror att ett tillräckligtantal medlemmar är villiga att betala,utan att samtidigt riskera ett störreunderskott vid dålig anslutning.

Huvudprincipen är att varje möteska vara självfinansierat. Föreningenär alltid ekonomisk garant vid under-skott och den lokala gruppen utanpersonligt ekonomiskt ansvar.

Tidigare har sponsring frånkommuner, landsting och industribidragit till mötenas finansiering, menden möjligheten är numera stängd.

Vi skulle vid alla möten undersenare år behövt höja konferensprisetmed minst 50–100 procent för attundgå underskott om inte lokalaarrangörer och föreläsare ställt uppideellt och hotell och möteslokaler till-lämpat vänskapspriser.

I Arjeplog bidrog detta till en cirka1 500 - 2 000 kronor lägre deltagar -avgift. På Djurö subventionerade för-eningen deltagarnas konferensavgiftmed ett liknande belopp.

Styrelsen fattar således beslut omvilken betalningsmodell, priser ochstorlek på riskgarantin som ska gälla.Föreningens syften och mål styr dessa.

Prisnivån ska i förhållande tillutbudet vara attraktiv för alla för-eningsmedlemmar. Fasta kostnader

föreningsnytt

All inclusive eller à la carte?


för såväl program som gemen-samma måltider ska fördelas solida-riskt på samtliga mötesdeltagare.Starka medicinska skäl kan iundantagsfall tala för en litenreduktion från ett fast konferens-paket.

Att betala extra för mingeloch festmiddag ger automatisktett högre svårberäknat pris ochpå större orter ett så stortbortfall att de blir omöjligt atterbjuda upplevelser av typ fest-middag i Rikssalen på Uppsalaslott eller St. Nicolai kyrkoruini Visby.

Övriga berövas då en upp-levelse och tvingas avstå frånden samvaro med seniorakollegor som är ett syftemed föreningen.

Styrelsen vill på dettasätt redovisa såväl förut-sättningar som värde-ringar som ligger tillgrund för varför vi iblandföredrar en fast menyframför att erbjuda en àla cartemeny.

I ett kommandenummer kommer vipresentera en modi-fierad form avhöstmöte kombine-rat med 1–2 dagarskulturresa i Sverige eller dessnärhet som ersättning till söndagsut-flykterna.

Styrelsen

?Kongresslokal Fredag- lördag: Gratis eller cirka50 000 krronor.

Tekniker

1 500 kr / timme dagtid.3 000 kr/timme kvällstid.

Festlokal för bankett

50 000 -75 000 kronor.

3-rätters festmiddag medvinpaket700 - 2 000 kr/person.

Mikrofon/ljudanläggning

kvällstid 10 000 kronor.

Hyra av piano etc. för underhållning 5 000 - 10 000 kronor.

Dansmusik och eventuellunderhållning 30 000 kronor.

Eventuell kongressbyrå500 - 700 kr /deltagare

Så mycketkostar det att anordna möten

5-9 november, 2018Opera och kulturresat Våra ciceroner, författaren ochöversättaren Peter Handberg ochradioproducenten och mångårige Berlinbon Johan Andrén tar oss medtill utvalda platser och museer.

På utflykt till Potsdam ser vi bl aNikolaikyrkan ritat av Berlins storaarkitekt Karl Friedrich Schinkel ochFredrik den Stores sommarresidensSanssouci.

Johan tar också oss med till sinahem kvarter i Prenzlauer Berg, Berlinspulserande konstnärskvarter.

Operaföreställning på ett avstadens tre operahus. n Resan är fulltecknad. För eventuellaåterbud kontakta Ola Olsson Mejt -resor, tel. 0704- 220174, [email protected] www.mejtresor.se

15-17 mars, 2019Opera och kulturresa

t Under en helg fördjupar vi oss iOslos historia och kulturliv. På den nyaoperan ser vi premiären på RichardStrauss Rosenkavaljeren med bl asvenske världsbarytonen FredrikZetterström .

Vår ciceron är osloarkitekten Björn

Andresen som visar oss stadens äldreoch nyare bebyggelse. Vi besöker ävenNasjonalgalleriet med klassisk äldrenorskt måleri och Astrup Fearley-museet i den nya spektakulära musei-byggnaden av ritad av Renzo Piano. n Information och anmälan: OlaOlsson Mejtresor, tel. 0704- 220174,[email protected] www.mejtresor.se

8-15 april och 7-14 maj 2019 Det historiska Sicilien t Resan går till Sicilien där vi möteröns kultur och historia präglad avgrekerna, romarna, bysantinarna,araberna och normanderna.

Vår ciceron är kulturrådet och Itali-enkännaren Hans Lepp. Vi börjar iSyrakusa, den gamla staden som grun-dades av grekerna på 700 f.Kr.

Vi bor två nätter i den gamlastaden som bland sina berömda inne-vånare haft både helgonet Santa Luciaoch matematikern Arkimedes.Härifrån gör vi en utflykt längs kustentill Etnas sluttningar och stadenTaormina berömt bl a för sin grekiskateater.

Under två nätter bor vi i den gamlaklippstaden Agrigento på sydkusten.Härifrån besöker vi Tempeldalen medsina grekiska tempelruiner och Donna-

fugata, släktgodset från Tomaso diLampedusas roman ”Leoparden”.

Därefter tillbringar vi tre nätter iPalermo varifrån hemresan också sker.I staden besöker vi de normandiskakyrkorna med sina guldmosaiker. Vigör en dagsutflykt till benediktinklo-stret Monreale och kuststaden Cefalùmed sin normandiska katedral. Detblir besök på lantgård med vinprov-ning. I Palermo ges möjlighet att gåpå en föreställning på det klassiskaoperahuset Teatro Massimo.n Information och anmälan: OlaOlsson Mejtresor, tel. 0704- 220174,[email protected] www.mejtresor.se

2-7 maj (hemkomst 8 maj) 2019 Kulturresat Med kunnig vägledning av NewYorkguiden Catharina De Geer ochförfattaren och konstvetaren CarlTiberg får vi under sex dagar upplevavärldsmetropolen när parkerna står iblom.

Vi gör vandringar i Brooklyn medden berömda Brooklynbron, CentralPark och längs stadens nya sevärdhetThe High Line, den tidigare högbanansom nu är en 2,3 km lång slingrandepark fem meter upp i luften.

Vi gör besök på några av stadensberömda konstmuseer utifrån aktuellautställningar.

Från Battery Park tar vi båten ut tillEllis Island och det stora emigrantcent-ret som tog emot 12 miljoner europe-iska invandrare i början av 1900-talet.

Det blir också ateljébesök hoskonstnären Mats Pehrson som varit


resor

Resor med Seniora Läkare 2018-2019

Berlin

Sicilien

New York

Oslo

[email protected] WWW.FAVORITRESOR.SE

Tel 08-660 18 00

NYÅR I OSLOEN UPPLEVELSE UTÖVER DET VANLIGA är att fira in det nya året i Oslo med en nyårssupé på operahuset. Med fantastisk akustik njuter vi av Donizettis stjärnspäckade ”Kärleksdrycken”. Vår nyårsresa inkluderar besök på Nasjonalgalleriets Munchrum samt en visning av operahuset. Nyårssupén serveras på det spektakulära operahuset och vi avrundar vistelsen med en resa bakåt i tiden till pionjären Fridtjof Nansens arktiska äventyr på polarexpeditionsfartyget Fram. Vi bor bra på fyrstjärniga �on Hotel Opera. Musikciceron är RICHARD KLINGSPOR.

30/12 • 3 DAGAR

MÅNGA FLER RESOR…

Spanska pärlor m fil dr Göran Alm | 30/11 • 5 DGR

Opera och konst i Barcelona | 30/3 • 5 DGR

Opera i Paris med Jonas Kaufmann | 14/5 • 5 DGR

Opera & konst i Berlin och Dresden | 22/5 • 6 DGR

Wagner i Budapest | 19/6 • 6 DGR

MUSIKRESOR FÖR SJÄLEN

NYÅR I MÄHRENS PÄRLA BRNOUPPLEV ETT NYÅR I TJECKISKA MÄHREN! Här i pånyttfödda studentstaden Brno bjuder vi in till Tjeckiens nationalopera, Sverigebekante Bedrich Smetanas ”Brudköpet” och en festlig galamiddag som firar in det nya året i en vacker men okänd pärla. Följ med till Mährens huvudstad under kunnig och säker ledning av vår Tjeckien-expert CARL RÜSTER. Under Trettioåriga kriget belägrade kung Gustav den II Adolfs trupper, under ledning av general Torstenson, Brnos starka fäste Spilberk och vi gör även en kort stadsrundtur i Prag på vägen till Brno.

30/12 • 5 DAGAR

1993-2018

år

NYÅR I GLITTRANDE ANTWERPENVÄLKOMMEN PÅ NYÅRSRESA till chokladmästarnas och de flam-ländska målarnas rike Flandern i de medeltida städerna Antwerpen och Brügge. Vi strosar bland unika konstmuseer och glittrande juldekorationer. I Antwerpen njuter vi av konsten i Rubenshuis och på Mayer Van Den Bergh samt Unesco världsarvs nämnda museum; tryckeriet i familjen Plantin-Moretus hem på Vrijdagmarkt. Vi bor mycket bra på Hilton och njuter av Bizets ”Pärlfiskarna” på Opera Ballet Vlaanderen. Med en 7-rätters galamiddag och dans firar vi in det nya året. Ciceron är STEFAAN DEBRANDERE.

28/12 • 5 DAGAR

LE GRAND BORDEAUXBORDEAUX VID HAVET ÄR EN AV EUROPAS VACKRASTE STÄDER och vi bor utsökt på femstjärniga Grand Hotel Bordeaux. En förstklassig föreställning väntar på ett av Europas legendariska operahus och njutningen fullbordas av besöken i Saint Emilion och på Medochalvön med dess världsberömda viner. Vi äter vi gott, bor alldeles utmärkt och njuter av Jules Massenets succéopera ”Manon”, arkitekturen och vinslotten vid Dordogne. Vår Frankrikeexpert PETER HAGWALL tar oss även med på historiska promenader.

10/4 • 5 DAGAR

Astrup Fearley-museet, i Oslo, i den nya spek-takulära museibyggnaden ritad av Renzo

Oslos nya opera där vi går på premiär!


resor


verksam i New York sedan 1980-taletoch andra spännande möten medsvenskar i staden.

Vi bor på södra Manhattan i hjärtatav Greenwich Village vid WashingtonSquare Park, en av stadens vackraparker. Området är berömt för sinajazzklubbar och små restauranger.

Två av dagarna ges möjlighet att seopera på klassiska Metropolitanope-ran, Francis Poulencs Karmelitersy-strarna och Giuseppe Verdis Rigoletto.n Information om preliminärtprogram och anmälan: Ola Olsson påMejtresor, tel. 0704- 220174,[email protected] www.mejtresor.se

24-29 september 2019Tema: Kultur och Tidig historia med kulinariska utflykter

t En spännande och lärorik resa tillFrankrikes sydvästra hörn. Ny forsk-ning kan berätta om hur Europa ochSverige en gång befolkades. IDordogne i sydvästra Frankrike finnsöver hundra förhistoriska platser frånpaleolitisk tid. Som besökare ser vifantastiska världsarv och får ta del avnågra av världens äldsta kända konst-verk i otroliga grottkomplex.

Vi inleder med två nätter i Saint-Vincent-de-Cosse i Dordogne och görutflykter i området, där vi får höra ommänniskans tidiga historia.

Regionens kök är välkänt med t ex

gåslever, tryffel, valnötter och traktensfina frukter och viner, vilket inbjudertill trevliga gemensamma måltider ochäven besök på vingård.

Vi fortsätter till Bordeaux för treövernattningar. Stadskärnan iBordeaux är UNESCO-världsarv och viupplever arkitektur från 1700-taletfram till det pågående MECA-projek-tet, signerat BIG, Bjarke Ingels Group.Det blir också möjligt att besöka Citédu Vin, kallat ”vinets Guggenheim”och flera fina museer.

Vi avrundar med ostron längsatlantkusten. Opera eller konsert mottillägg. n Information om program och anmälan: BK Travel Solutions, telefon 040-60 60 [email protected], https://projektwebb.bktravelsolu-tions.se/media/8148/program-seniora-laekare-dordogne-bordeaux-

180909.pdfn Kontaktpersoner för resorna ärKerstin Strö[email protected] och Christina [email protected]

Våra resor och klimathotett Man kan klimatkom-pensera sin resamed SenioraLäkare. Detta ärmöjligt förvarje resa viarrangerar och dukan göra det självpå nätet eller fåhjälp av respektive resebyrå eller flyg-bolag. När det blir möjligt att genom-föra våra resor med tåg, buss eller båtkommer vi att seriöst överväga dessamöjligheter. Nu finns tyvärr inte till-räckligt utbud av sådana resor.

Låt dig inspireraswww.sydamerikaexperten.comTel. 035-178875Tel. [email protected]

Skräddarsydda resor och kryssningar till Sydamerika

Galapagos och Machu Picchu

Vi har skapat unika drömresor för privatpersoner

och grupper i 25 år. Kontakta våra personliga

reseplanerare för ett förslag och offert på din

nästa drömresa!

Kombinera två av Sydamerikas absoluta höjdpunkter på en och samma resa. En drömresa med många

möjlgheter. För dig med ont om tid föreslår vi en 12 dagars resa som ger minnen för livet.

Lyxkryssning med SilverseaSilverseas skiljer sig från andra ledande kryssningsrederi-

er genom sitt exklusiva upplägg. Fartygen är elegant inredda och tar bara hälften så många passagerare som

fartyg av samma storlek.

Vi skapar din unika drömresa

Bordeaux & Dordogne

Klippan i Dordogne. Bordeauxs stadskärna är UNESCO-världsarv.

För den som vill blir det möjligt att få en smakav havet.

Häromdagen föll min blickpå en volym i bokhyllan,en jubileums krönika somgavs ut 1950 då SverigesRadio – dåvarande Radio-

tjänst fyllde 25 år. I den utgåvan finnsmånga spännande inblickar i rundra-dions födelse och första utvecklingsår.

33 bidrag av programchefer,tekniskt ansvariga och andra personerviktiga för radion återfinns i boken.Bland författarna märks kända namnsom Henrik Dyfverman, Julius Rabe,Sven Jerring, Erik Hjalmar Linder, LarsMadsén och Per-Martin Hamberg.

Pionjärarbetet skildras inlevelsefulltav den tekniske ingenjören ErikMattsson som var med från allra förstabörjan. Han skötte den allra första

sändaren på Telegrafverkets försöks-station vid Malmskillnadsgatan. Hanhoppade även in som hallåman.

Den första försöksstationenbyggdes 1923 – dvs. före rundradionsstart i Sverige. Den första sändningenfrån en kyrka var julottan 1923 frånJacobs kyrka, sannolikt den förstaradiosändningen i världen av en guds-tjänst.

Morgonen var kall och bister. Dettafick herr Sabel känna av med beskedeftersom han satt på ett tak vidRegerings gatan och höll mikrofonenför att fånga upp och kunna sändaden inledande klockringningen. Sänd-ningen blev mycket uppskattad av defå som hade en kristallmottagare medlurar, men herr Sabel blev nästan

djupfryst och ville inte gärna ställaupp vid flera gudstjänster.

Den 12 december 1923 ”radiera-des” den första konserten från Stock-holms konsertförening med bl.a.Berwalds Sinfonie Singulière i C-duroch Tjajkovskijs pianokonsert i b-moll.

Programmen från försöksstationenbestod av sång och- musikunderhåll-ning, föredrag, kåserier och uppläs-ningar. I de flesta fall bekostades pro-grammen av affärs och tidningsföre-tag. Verksamheten baserades såledespå reklam – vilket skulle ändras dåavtalen för den svenska rundradion1925 förhandlades fram.

Programmen var mycket ambitiösa.Den 12 mars 1924 kunde man få höraföljande: Tre mindre italienska piano -

radions historia | Del 2 – Experimentåren


Radion kom till Sverige med guds hjälp

Den första sändningen gjordes 1923 från Jacobs kyrka i Stockholm under julottan och var sannolikt den första radiosändningen i världen av engudstjänst. Foto: Larske

Foto: Tekniska Museet


stycken med Natanael Broman, seder-mera musikchef på radiotjänst 1925.Han stannade på radion ända till 1952.Därefter An die Musik av Schubert, Dubist wie eine Blume av Liszt ochBeethovens lovsång med Gunnar Grip,baryton vid Kungl. Teatern. NatanaelBroman återkom med Månskenssona-ten av Beethoven. Slutligen sjöngGunnar Grip en aria ur operan donCarlos och en ur Maskeradbalen, bådaav Verdi.

Ett mycket uppskattat radiopar varHilma och Carl Barcklind, med uppläs-ningar och musikaliska inslag. CarlBarcklind var den förste som speladedragspel i radio. Andra mycket trognamedarbetare var August Falk ochManda Björling som redan i december

1923 hade sin första Strindbergsafton.Torsten Lennartson, tenor på Kungl.teatern, var flitigt förekommanderedan i försökssändningarna.

Man återutsände ofta program frånNewcastle i England. Mottagarstatio-nen låg vid Spånga kyrka. Dit hademan en luftledning som beredde tek-nikerna många bekymmer. Då och dåblev det mycket dålig mottagning ochman fick jaga fel längs ledningen överstadens tak från Malmskillnadsgatantill Spånga. Man hade nästan gett uppnär det upptäcktes att en ”fru”hängde tvätt på ”de fina snörena.””Frun” fick andra ”snören” och pro-blemet var löst.

Hur föddes då den rikstäckanderundradion?

Efter flera års försöksverksamhetoch förhandlingar fick Telegrafstyrel-sen i uppdrag uppföra radiostationer i hela landet. Tre ansökningar om att fåstå för programverksamheten hadeinkommit till stadsrådet, från Svenskarundradioaktiebolaget, från gross-handlare Knut Öberg och från ABRadiotjänst (representanter frånpressen och TT).

Under förhandlingarna samsadesde båda huvudkonkurrenterna Rund-radiobolaget och AB Radiotjänst ochKungl. Majt kunde bemyndiga ABRadiotjänst att stå för programverk-samheten. Den 1 januari 1925 startadeså rundradions verksamhet.

Torsten Mossberg

Under de första åren kunde radiosändningarna bokstavligen hänga på en slak (tvätt)lina. Till en början förstod ingen varför luftledningarna från mottagarstationen vid Spångakyrka gav så dåligt ljud, tills man upptäckte att en ”fru” hängt tvätt på de fina ”snörena”från Spånga till Malmskillnadsgatan . Foto: Mats Rydsbo

Det började i Falun med att jagfick göra min kir: ass vid Falulasarett. Anställnings -intervjun via telefon var kort:

”Du kan börja på måndag”, introduk-tionen genom en kollega likaså: ”Väl-kommen. Du är jour, ring om det ärnågot.”

Stig Lindgren var chef. Kliniken varstor; alla kirurgiska subspecialiteter varsamlade i chefens hand. Alla var tryggai hans lojalitet. Jag lärde omsider attlojalitet är det viktigaste för personalenoch att lojalitet är det enda som skabyggas uppifrån; allt annat ska byggasfrån grunden. Det kanske är si och såmed den saken nuförtiden när cheferbara passerar på väg till något annat.

DiagnostikUnder 50 års vandring på kirurginsvindlande stig har jag deltagit i skiftetfrån enbart klinisk diagnostik med stödav labb och röntgen till dagensdiagnostik genom maskiner, som ju –det må erkännas – ofta är bättre. Mendet goda samtalet med patienten klararinte den mest behagliga maskin. Vi villalla träffa en gammal klok läkare somser helheten. Var finns hon eller han?

Endoskopi och titthålUnder min tid har endoskopin utveck-lats från en hastig glutt i endoskopetunder beskydd av en senior, till diagnosoch behandling av blödande ulcus, eso-fagusvaricer, stenoser, polyper ochannat rackartyg.

Jag har också haft glädjen att kon-vertera från öppen kirurgi till titthåls-kirurgi. ”Lapgalla” blev kvickt standard.Gastro- esofageal reflux och kolontu-

mörer opererades. Bräckliga patientermed akut buk, inklusive perforationer,fick ett mycket bättre efterförlopp. Nyainstrument östes över oss.

Ärade icke-kirurg-kollegor! Är inte vikirurger fenomenalt duktiga? (Hybris,kallas det visst). Det är lätt att glömmaatt grunden till det hela är påhittigainstrumentmakares påhitt.

UtbildningUtbildning sker bäst i senior-juniorskap,"såhär brukar bli bra". Jag undrar ifallman har tid med sådant numera. Jagminns mina lärare med tacksamhet ochsjälv blev jag omåttligt stolt när jag avstudenterna vid KI fick titeln "Mäster"många år senare.

Sabbatsberg var exempel på ett brautbildningsställe. Chefen Bengt Friesvisade förtroende för sin personal ochvar absolut lojal. Vi opererade jämt.Mycket träning i hantverket (cheironbetyder ju hantverkare). Korta journa-ler. Ingen reglerad arbetstid; när 40timmars arbetsvecka infördes blev vilite vilsna. Avdelningen sköttes av över-sköterskan, som inte förslösade sin tidframför datorn.

Till utbildning i Stockholm hördetjänstgöring vid Karolinska Sjukhuset,som på den tiden inte hade drabbats avnågra skandaler, och för min del vidThorax forskningslabb. Där strövadeidéer fritt omkring under varsamledning av chefen Pelle Olsson. Jaglärde mig elektromagnetisk flödesmät-ning, och studerade effekten av gutpeptide hormones. Jag fick kika in iforskningens finrum genom arbete medErik Jorpes och Viktor Mutt vid Karo-linska Institutet. Deras laboratorium

medicin | historia

Vissa saker var bättre förr


t Lars Thulin utbildade sig vidKarolinska Sjukhuset, Sabbatsbergoch Serafimerlasarettet. t Disputerade på en avhandling omtarmhormoners effekt på blodflödet ibuken och blev docent i allmän kirurgi.t År 1977 fick han MedicinskaFöreningens utmärkelse "Mäster”, somårets bäste lärare vid Karolinska institutet. t År 1984 Chef vid Kirurgkliniken,Centralsjukhuset, Kristianstad. t Senior kirurg med profil bukkirurgi,inklusive pankreaskirurgi, endoskopioch laparoskopisk kirurgi.t Handledare inom primärvården.t Avslutning vid 80 års ålder.

medicin


OM FÖRFATTAREN:t Carina Hagman är Med. Dr. t Specialistsjukgymnast inom Lungmedicin.Verksam vid Fysioterapi och dietistverksamheteni Landstinget Dalarna, Falu lasarett.t Disputerade september 2016 vid Institutionenför neurovetenskap, Fysioterapi, Uppsala univer-sitet med avhandlingen ”Dysfunctional breathing– clinical characteristics and treatment”.

Dysfunktionell andning (DA) ärett tillstånd som kännetecknas

av ett andningsmönster som är förlagthögt upp i bröstkorgen. Det högcos-tala andningsmönstret kan ha varitändamålsenligt från början, t.ex. isamband med pneumoni eller stress,men när besväret är borta och and-ningsmönstret kvarstår blir det dys-funktionellt. Denna typ av andningsmönster kan geupphov till andnings- och andningsre-laterade symtom som inte kan tillskri-vas en medicinsk diagnos såsom t.ex.astma eller kroniskt obstruktivsjukdom. Symtomen kan vara kroniskaeller intermittenta.

Etiologin till DA är fortfarande intekänd men både fysiologiska och psyko-logiska faktorer har visat sig kunnaleda till långvariga förändringar i and-ningsmönstret.

Det är vanligt att personer med DAinte blir diagnostiserade eller att defelaktigt får en astmadiagnos. DA kanförkomma som enskilt tillstånd menäven tillsammans med andra tillståndoch sjukdomar. Det kan påverka bådeden fysiska och psykiska hälsan och

förekomsten av olika symtom, såsomt.ex. andfåddhet, andnöd och trycköver bröstet kan ge upphov till orosom i sin tur kan framkalla ytterligarestörningar i andningsmönstret.

Det råder ännu ingen konsensusangående definition, diagnoskriteriereller behandling av DA men prevalen-sen uppskattas till ca 10 procent i denvuxna populationen (hos personermed och utan astma) och till ca 30procent hos de med astma och före-kommer oftare hos kvinnor än hosmän.

Studier har visat att många patien-ter med DA har upplevt besvär underlång tid innan de identifierats med DA.Många har sökt sjukvård akut pågrund av sina andningsbesvär och enmajoritet har blivit behandlade medastmamediciner. Goda behandlings -resultat efter intervention beståendeav information och andningsträninghar påvisats. Bland annat med förbätt-rat andningsmönster, minskadesymtom och aktivitetsbegränsningar,förbättrad hälsorelaterad livskvalitet,minskad användning av astmamedici-ner och minskad sjukvårdskonsumtion.

I det dagliga arbetet med patientermed oklara andnings- och andnings -relaterade besvär är detviktigt att ha tillståndetDA i åtanke i sambandmed bedömningoch behandling.

Carina Hagman

framställde praktiskt taget alla ”gutpeptide hormones” som vi känner idag. Jorpes, giganten med överblicköver hela biokemin, Mutt med ettblixtsnabbt intellekt. De hjälpte migatt skriva en liten bok.

Karolinska Institutet styrdes av Kol-legiet. Inga bluffmakare kunde snackasig in. Ack ja, det var bättre förr.

De kliniska blodflödesstudiernautfördes vid Serafen av Hans Samne-gård, Gunnar Tydén och mig. Effektenav somatostatin vid carcinoidsyndrome (står i Fass) upptäcktes. Alltvar fritt och mycket roligt; det fannsinga hinder. Chefen Curt Frankssonvann den nationella tävlingen i trans-plantationskirurgi. Han var en kraft-karl: tillitsfull, dynamisk, krävande ochlojal. Du som är gammal Serafare ochSenior Läkare och kanske läser dethär– minns du vad roligt det var påSerafen?

Specialisering och subspecialiseringDen här frågan har diskuterats sålänge jag minns. Alla ska givetvis integöra allt överallt. Då blir det hemslöjd.Det går att fördela patienterna så attalla blir nöjda, det vet jag, dock medfara för uttunnad kompetens vid cen-tralsjukhusen, eller alltför smal kompe-tens eljest. Var finns idag den veteransom klarar allt i en akut situation?

StyrningPå min tid, som vi gubbar säger,styrdes sjukvården av behoven, ochmed proffs vid ratten. Kvalitet varavgörande. Nu styrs sjukvården av detpolitiska rävspelet, en konstig merite-ring. När man framöver har rivit allaadministrativa palats och kastat utdem som bara sitter vid de höga skriv-borden, då kan man säga ”allt ärbättre nu.”

Lars Thulin

OM FÖRFATTAREN

Sammanfattning av föredrag hållet på vårmötet i Falun.


Lördagen inleddes av att vår ord -förande Anders Dahlqvist som hälsadeoss alla välkomna och passade på attge de närvarande medlemmarnainformation om vad föreningensstyrelse just nu har på agendan, blandannat ett samarbete med de storapensionärs organisationerna SPF Senio-rerna och SPKF (Kommunalspensionärs förening) om att argumen-tera för en nationell väntelista som vitror kan öka kvaliteten och tillgänglig-heten för de äldre, de största vårdkon-sumenterna. Styrelsen arbetar ävenmed att försöka få ändring på att debilliga läkemedelskopior vi erbjuds påapoteken inte sällan saknar försäk-ring.

Tunga vikter ger lättare ålderdom

Professor Michail Tonkonogi inleddeden vetenskapliga delen av dagenmedryckande om träning för äldre.Vem är frisk?

”Frisk är den som förmår älska ocharbeta” menade Sigmund Freud. Vid65–70-årsåldern är cirka 60 procent avoss kroniskt sjuka. Måste det vara så?

Nej, menade Michail. Mycket avden kroniska sjukdomen beror påmuskel styrkeförlust. Det går att tränaupp sig. En vältränad 80-åring kanvara starkare än en otränad 20-åringtrots att en 80-åring förlorat cirka 40procent av sin muskelmassa och styr-ningen av musklerna, de motoriskaneuronen.

”There are no non-responders”,alla kan träna upp sig. Minskad riskför utveckling av det metabola syn-dromet, bättre kardiovaskulärt status,minskad osteoporos och förbättradkognitiv funktion. Men det räcker intemed den vanliga promenaden det skavara belastning, helst tung. Styrketrä-

ning ger ett förbättrat associativtminne medan konditionsträning ettbättre operativt minne.

Så 1177:s rekommendationer om enpulshöjande promenad räcker inte- tafram de tunga hantlarna och skaffa

föreningsnytt | Vårmötet i Falun


dig en PT(personlig tränare) så får duen lättare ålderdom.

Dysfunktionell andningCarina Hagman, sjukgymnast på Falulasarett, berättade om dysfunktionellandning – ett andningsmönster somär rubbat utan att det finns någonprimär diagnos, någon sjukdombakom. Den dysfunktionella and-ningen förekommer hos cirka 10procent av vuxna, mest hos kvinnoroch kan vara mycket mer besvärlig ochplågsam än astma.

Carina har själv lovat skriva ensammanf attning av sitt spännandeföredrag som kommer att införas inästa nummer av Seniora Läkare.

En lömsk gammal bakterie Anders Lindblom, infektions- ochsmittskyddsläkare i Falun föreläste,efter föreningens årsmöte, engageratom Rickettsia, enfylogenetisktmycket gammalmikroorganismsom växer intra-cellulärt och ärberoende avvärdens cellmaterialför sin överlevnad eftersom dentappat mycket genetiskt materialunder utvecklingen.

Rickettsia har fått namn efter sinupptäckare, Howard Taylor Ricketts(1871-1910) som studerade RockyMountain spotted fever i Montana.Han dog själv av tyfus efter att hastuderat sjukdomen i Mexico City.

Rickettsia sprids via vektorer. Denfranske läkaren och bakteriologenCharles Nicolle tilldelades Nobelprisetår 1928 för sin upptäckt att tyfus ellerfläckfeber överförs till människan viaklädlöss. Lössen sprider saliv ellerfaeces som vi människor sedan kliar in.Även fästingar bidrar till att sprida

Rickettsia via sin saliv. Rickettsia är ett artrikt släkte som

finns i stora delar av världen. I Sverigehar vi Rickettsia Helvetica, somnamnet säger med ursprung iSchweiz, som sprids via fästingar, ochRickettsia Felis som upptäcktes år 1990i kattloppor i USA.

Rickettsia invaderar endotelceller ismå blodkärl och orsakar en vaskulit.Många gånger kan man på platsen förbettet av en fästing se en blårödrodnad eller ett sår som är belagdmed en svart krusta – en sk ”eschar”eller ”tache noir” . En eschar uppstårpå grund av en lokal vaskulit påplatsen för bettet. Escharer läker iregel utan ärrbildning på ett parveckor. Inkubationstiden är 6-10dagar. Klassiska symtom är feber ochutslag av typen rash eller maculopa-pulöst exanthem, dessutom huvud-värk, fotofobi, magtarmsymtom,muskel- och ledvärk. Allvarliga till-stånd som meningit och perimyokar-dit finns beskrivna. Diagnostiken skermed hjälp av indirekt mikro- immuno-fluorescens. Antikroppar är detekter-bara 7-15 dagar efter symtomdebut.Patienten blir snabbt förbättrad påbehandling med doxycyklin.

Dödliga ormbettRobin Östberg (bilden) tog oss medpå en resa till Afrikasöder om Saharaoch de mångagiftormarnasland. Robin,tidigare zoolog,nu läkare menadeatt bett av giftigaormar är ett i stort sett bortglömt tro-pikmedicinskt problem.

1,8–2,5 miljoner människor i väst-världen blir ormbitna varje år, över 90 000 avlider av betten. De fattigafrån jordbruksbygderna och derasbarn är mest utsatta.

Gifterna kan vara neurotoxiner(som orsakar paralyser), hemotoxiner(koagulopatier, blödningar),cytotoxiner (mjukdelsnekroser) ellermyotoxiner (muskelsönderfall, endo-telskador).

I Afrika saluförs en mängd preparatsom är i stort sett verkningslösa. Denenda och riktiga behandlingen ärserum. Giftet extraheras manuellt frånormar. Det krävs 700-1400 ”mjölk-ningar” av ormar för att få ihop till enampull gift som sedan injiceras i enhäst som bildar antikropparna.

En torr beredning av immunoglo-bulin (IgG) framställs som kan förvarasoch vid behov lösas med NaCl förinjektion av den bitne.

En oerhört dyr vara, hästen avlivasefter att man tagit hand om anti -kropparna. Därför finns det flerampuller i Europa än i hela Afrika.

Man eftersträvar polyvalentaberedningar med antikroppar somkan motverka flera ormarters gift.Söder om Sahara sker 31.500 ormbettoch 7.500 dödsfall efter bett per år.Varje år görs 6.000–15.000amputationer av den förgiftadelemmen. Dessa hade kunnat undvikasom serum funnits. Svårigheterna attnå de ormbitna med adekvat behand-ling i Afrika är många. Bl.a. korrup-tion, lagrings- och distributions -problem, svårigheter att ordna finan-siering, dyrt med hästar för immuno -globulintillverkning, otillräckligforskning och bristfällig praxis.

Hur gör vi då med våra giftigahugg ormars bett i sommar? Ge intekortison – kortison har ingen doku-menterad effekt. Ge inte helleradrenalin om det inte föreligger enklar anafylaxi. Transportera patiententill sjukhus för övervakning. Serum gesdär endast vid klara symtom somkallsvett och chock.

LÖRDAG

Hög belastning har visat sig vara bra även vid hög ålder.


g en PT(personlig tränare) så får duen lättare ålderdom.

Dysfunktionell andningCarina Hagman, sjukgymnast på Falulasarett, berättade om dysfunktionellandning – ett andningsmönster somär rubbat utan att det finns någonprimär diagnos, någon sjukdombakom. Den dysfunktionella and-ningen förekommer hos cirka 10procent av vuxna, mest hos kvinnoroch kan vara mycket mer besvärlig ochplågsam än astma.

Carina har själv lovat skriva ens

n S

”tache noir” . En eschar uppstår

p

”

”

Vad som orsakar dysfunktionellandning är fortfarande okänt

Nyköpings lasarett – vårdens utvecklingunder 1800-talet, de medicinska genombrottens tid.Författare: Roland Sahl och Henning Höjer.Redaktion: Mia Sahl.Grafisk formgivning: Elinor Hägg.Boken kan beställas hos författarna viaSMS till 0706038867 eller [email protected]. Priset är 150 kronor plus porto cirka 70 kronor.Betalning via Swish till 0706038867, ellermot faktura.

Lasarettsläkare var i gammal tidhårt knutna till sina sjukhus. Devar närmast livegna och skullealltid finnas tillgängliga, hela

dygnet, vardag som helgdag. Ville deresa någonstans måste de själva ochpå egen bekostnad anställa en vikarie.

De ”kunde allt” och de gjordeockså ”allt”, med eget ansvar. De blevmycket kända och uppskattade i sinahemtrakter, och de växte i praktikenkärleksfullt ihop med sitt sjukhus.

Inställningen till arbetet gick ofta iarv, och författarna tror jag tillhör dengruppen arvtagare. Roland Sahl ochHenning Höjer var klinikchefer påNyköpings lasarett, öron-näsa-hals-läkare respektive allmänkirurg. Deskildrar lättläst, ömsint och starktvilken ställning deras sjukhus hade istaden och bygden, sydöstraSörmland.

Av olika skäl har de valt att berättaom sju decenniers medicinska utveck-

ling från 1835, sedda från Nyköpingshorisont.

Nyköping var ända sedan vikingatidoch dessförinnan en viktig knutpunktför handel och sjöfart, med vatten -vägar långt in i det bördiga inlandet.Staden är sedan 1634 residensstad iSörmland. Det är därför knappastöverraskande att ett sjukhus inrätta-des där redan 1775 sedan Serafimer-gillet släppt sitt monopol på allmännasjukhus. Det var med dagens måttförst mycket oansenligt, men dettagäller alla samtida allmänna sjukhus.Samhällets utveckling ledde till attEskilstuna senare överflygladeNyköping i Sörmland, med starkareindustri, många fler invånare ochsnart ett större sjukhus.

Under bokens 1800-tal gjordesnågra mycket betydelsefulla medi-cinska framsteg. Eter- och kloroform-narkos infördes, liksom antiseptik ochaseptik. Vi lärde oss att det är bakte-rier, virus och andra mikroorganismer

som står för många mänskliga sjukfall.Tre av bokens kapitel handlar om hurjust dessa framsteg nådde Nyköpingförbluffande tidigt om man betänkeratt all dåtida medicinsk vetenskapligkommunikation gick via trycktaskrifter, brev och studieresor. Detta ärdesto mer anmärkningsvärt somSveriges makthavare i spåren avfranska revolutionen och napoleon -krigen infört censur på vetenskapligttryck från kontinenten och beskuriträtt till vetenskapliga och andramöten. Lasarettsläkares längtan efterförnyande information gjorde dockatt dessa inskränkningar kundekringgås, ofta kanske i privat korre-spondens, men annars okänt hur.

Boken innehåller därtill många ochtalande utflykter i 1800-talets medi-cinhistoria och medicinska utvecklingsom bildar en koncis och givandebakgrund till hur sjukvårdens villkorvar och hur den bedrevs på 1800-taletvid Nyköpings lasarett liksom vid allaandra jämförbara svenska sjukhus.

Det var tre lasarettsläkare som drevden goda utvecklingen i Nyköpingframåt, Gustav Adolf Landgren (1805– 1857), Jonas Wilhelm Granberg(1826 – 1912) och Bengt Bergenhem(1856 – 1934). Alla var framståendeläkare, utbildade i Uppsala och Stock-holm men också dugliga administratö-rer, noga med journalföring ochannan dokumentation till båtnad förvårdens utveckling. Författarna skriverom dem med tydlig vördnad och detskiner igenom på många ställen att deönskar sig fler sådana kunniga,

litteratur krönika

En kärleksförklaring till ett gammalt lasarett

26 Seniora Läkare | 3 2018 27Seniora Läkare | 3 2018

ansvarstagande och driftiga ledare idagens sjukvård.

En betydelselös tveksamhet har jagstött på. Lorenz Heister (1683 – 1758) varförvisso en framstående anatom somskrev ett vida spritt och inflytelserikt ana-tomiskt arbete om många organ ochkirurgiska ingrepp. Det står i hansarbeten att katarakt beror på grumlingari ögats lins, och observationen hadegjorts av flera före honom. Det är därförlite missvisande att säga att det varHeister som upptäckte detta. Kanske varanatomen Werner Rolfinck (1599-1673) iJena den förste år 1616, men kanske varinsikten spridd bland alla den tidensstarroperatörer som utvecklade andraoperationsmetoder än den som sedanslog igenom, den som Jacques Davielpublicerade 1748.

Boken förmedlar på ett mycketgivande sätt insikter om sjukvårdensvillkor på 1800-talet utanför de storastäderna och universitetssjukhusen. Detär påfallande hur mycket bättre samhäl-let har blivit sedan dess. Den goda form-givningen förstärker textens klara ochinformerande stil. n n n

Larmet kom från akut-mottagningen: – Vi haren patient här, en nästanmedvetslös man i 50-års-

åldern. Kom fort! Patienten var kallsvettig,

mycket blek och utan mätbartblodtryck. Med svårighetlyckades jag få in en intravenöskanyl och sätta dropp. Menblodtrycket stabiliserades inte.

Var skulle han vårdas? Någonintensivvårdsavdelning fannsinte. Han fick plats på ettenkelrum på en medicinavdel-ning. Han kom dit vid 21.30 när”natten” hade gått på.

Nattsjuksköterskan av dengamla stammen hade ansvar förtvå avdelningar och hadehoppats på en lugn natt. Hennesvana vid intensivvårdskrävandepatienter var ytterst begränsad,om någon över huvudtaget.

Medicinjouren överlämnadeordinationerna till mig medorden: ”Det här är en chock,den sköter du bäst, du som ärnarkosläkare och kan intensiv-vård”.

Patienten hade under för -middagen genomgått en under-sökning av prostata medbiopsier (vävnadsprov) eftersomen tumör misstänktes. Septiskchock (blodförgiftning), tänktejag. Vad hade jag lärt mig om ensådan under utbildningen?Vätska, syrgas, något blodtrycks-höjande läkemedel som aramin,albumin, kortison och antibio-tika for genom huvudet. Jagförsökte ringa min bakjour. Han

svarade inte, tyvärr inteovanligt. Nu gällde det att agerasjälvständigt och fatta egnabeslut för första gången i livetvid en så svårt sjuk patients sida.

Jag ordinerade, nattsköters-kan sprang och letade eftermediciner, efter albumin etc.Hon hittade inte ofta vad vibehövde på den egna vård -avdelningen utan fick låna ihopläkemedel från andra avdel-ningar på sjukhuset. Varje gånghon kom in på rummet vattnadehon pelargonerna som stod iden djupa fönsternischen.

Patientens andning blevalltmer ansträngd. Det varuppenbart att han behövdeandningshjälp. Han behövde enrespirator. Vaktmästarna kombärande med den storaEngström respiratorn uppförtrapporna till vårdavdelningensom låg en trappa upp – hisssaknades. Med hjälp av en nar-kossköterska intuberade jagpatienten och andningshjälpenkunde inledas. Men patientenförsämrades succesivt trotsbehandlingen, som jag nu iefterhand uppfattar som ganskaadekvat, åtminstone för tiden,

1968. Patienten avled i gry-ningen. Vi kopplade bort respi-ratorn, avlägsnade alla slangaroch nålar. Allt larm förbyttes ien stum tystnad. Tårarna rannnerför mina kinder, frustrerad,utmattad.

Pelargonerna i fönstret vardränkta och mannen död.

Torsten Mossberg

• Recension av Berndt Ehinger, Professor (oftalmologi).

Mina bästaläsupplevelser sommaren 2018t Uppmuntrad av att den gick som följetongi radion läste jag om Ingmar BergmansLaterna magica, en mycket välskriven boksom ökar insikten i Bergmans tankeliv betyd -ligt. Jag rekommenderar att du i samman-hanget även läser hans dotter Linn Ullmansbok De oroliga, mycket skickligt uppbyggd.(Pocket)t Gillar du deckare med miljö ska du läsa1793 av Niklas Natt och Dag. Han skildrar1700-talets livsvillkor i Stockholm på ettsuveränt levande sätt. Finns i pocket.t Vill du ha en obehaglig läsupplevelse ochen förståelse av vad som egentligen händenär Anders Breivik utförde sitt terror dåd skadu läsa Åsne Seierstads bok En av oss.(Pocket). /Torsten Mossberg

Dränkta pelargoner

Konsekvenserna av åldran-det av både kropp och själhar vi nära in på oss, bådesom aktivt verkandeläkare men också med

åren drabbande oss själva. Likväl finnsdet ändå så gott som alltid ettutrymme för den Stora PassioneradeKärleken.

För en betraktare kan det kanskedessutom verka kittlande med enolovlig, socialt helt oaccepterad Kärlekmen likväl lidelsefull. Jag syftar påkärleksförhållandet mellan denåldrande Biskopen i Växjö EsaiasTegnér och den unga DoktorinnanEmeli Selldén.

På Tegnérkyrkogården i Växjö finnstvå gravmonument som sticker ut;Sångerskan Kristina Nilssons ganskadystra stenmausoleum och den vackragravvården i högromantisk stil i vitmarmor tillhörande Esaias Tegnér ochhans hustru Anna född Myhrman. Somav en händelse som ser ut som entanke, graven intill tillhör Fältläkarenoch Med. JubelDr. Sven Niklas Selldénoch hans hustru Emeli.

De tre somrarna i gymnasiet ibörjan på 50-talet feriejobbade jag påTegnérkyrkogården samtidigt som vipå svensktimmarna ägnade nästan tre

terminer åt den svenska högromanti-ken på 1800-talet. Min skötsel av dehär gravarna på somrarna kan väldärför sägas ha varit en form avpraktisk åskådningsundervisning.

Passion, ruelse och social turbulensEn omaka kärleksrelation som dennamellan en åldrande Högvördig Biskopoch en trettio år yngre läkarfru förut-sätter givetvis en passion men deninnebär också ruelse, stridiga känslor,samvets prövande inre konflikter ochen social turbulens.

En författare som fångat just dettaär Ragnar Thoursie. Jag kan inteundanhålla er en kort presentationeftersom han har så mycket att tillföravår generation.

Han debuterade med Emaljögat1945, spåddes en lysande framtid ochfick bl.a. Nordiska Rådets pris, menförsvann som byrådirektör in i Arbets-marknadsverket som han skildrat i enlysande satir i boken Elefantsjukan.

Efter sin pensionering 1989återkom han med bibehållen skapar-kraft med bland annat Sena Dikter därdenna dikt Kråkor kring Tegnér ärhämtad.

Efter fyllda nittio år kom hans sista

kultur

En tragisk kärlekssaga


diktsamling före sin död för några årsedan "Sånger från äldreomsorgen"som borde ingå som kurslitteratur iutbildningen i åldringsvård. Eller somThoursie skriver i förordet: "ettpoetiskt svar på Äldredelegationensslutbetänkande från 2008".

Om man som för egen del harhemsjukvården väntande runt hörnetoch vill förbereda sig för åldrandetsvillkor finns bara en önskan: Läs den!

Tegnérs möte med Vår Herre i predikostolenSkalden talar i dikten om nattensplåga inför att bestiga en predikostoloch möta Vår Herre. Det är alltsåEsaias vånda han beskriver, det är inteEmelis. Jag vill gärna utveckla hurdenna vånda drabbade dem bägge.

Var befann sig Tegnér på sin lev-nadsbana när han blev biskop i Växjö1826?

Detta uttryckte han i dikten Mjält-sjukan: han befann sig på höjden avsin levnads branter innan den mjält-sjuke svartalfen dök upp. Han var den

främste av dåtidens poeter och detbefästes ytterligare av Fritiofs saga1825, som kom året innan.

Dessutom framstod han, vilket oftaförsvinner bakom allt deklamerandeav hans stora dikter, som en mycketuppmärksammad och tongivanderadikal opinionsbildare i sina berömdatal som fick en allmän spridning, tillexempel talet vid magisterpromotio-nen i Lund 1820.

Han hyllade förnuftet och veten-skapen mot fosforisternas flum ochvidskepelse, bland annat Atterbom."Det dunkelt sagda är det dunkelttänkta".

Prästvigd med tveksam religiösövertygelse

Var han då religiös, trodde han påtreenigheten, på Kristus?

Det är ganska tveksamt. I sinamycket uppriktiga, kvicka, humoris-tiska och ocensurerade brev som gavsut i elva band mellan åren 1953 till1976 framgår det att han inte troddepå uppståndelsen, inte heller på sym-boliken i nattvarden.

Varför valde han då att bli biskop?När han utnämndes till professor igrekiska Lund 1812 var han tvungenatt prästviga sig för att få sittprebende, det vill säga sin lön. Detblev ändå magert för familjen trots enganska ordnad ekonomi med AnnaMyhrmans värmländska hushållning.Författarskapet gav inte de inkomstersom idag för exempelvis Leif GW ochJan Gulliou. Som biskop fick han störreoch mer inkomstbringande pasto-ratsprebenden. Dessutom kanske hankände att genialiteten vid femtio årsålder började sina. Det visade sigockså att hans efterföljande författar-skap hade passerat zenit.

Respekterad biskopMen han blev en bra biskop,respekterad av prästerskapet, gjordeflitiga visitationer och stimulerade för-samlingarna att bygga nya tillräckligtstora kyrkor, tyvärr på bekostnad aven del gamla medeltidskyrkor somrevs.

Han var dessutom en engageradteolog, även här radikal. Han varanhängare av Schleiermachers Kant -influerade trosuppfattning i kontrasttill herrnhutismen.

Jag tror därför inte att han, imotsats till vad skalden antyder ochmed kännedom om hans ljumma reli-giositet och rationella synsätt, inattens vånda hade några mer våld-samma brottningar med Vår Herre.Däremot inte sagt annat än att hanhade en passionerad kärlek till Emelisom han var djupt förälskad i och upp-brottet blev så småningom plågsamtför honom.

Vad hände med nittonåriga Emeli?Men lilla Emeli då? Hon var född

Biskop Esaias Tegnér och unga Doktorinnan Emeli

De mena sig sett vad ej borde ses.De mena sig hört det som ej borde hörasDe mena det ånyo har skett det ej borde ske.De kraxar upprört med spruckna röstersitt budskap i vårvinterdagen.

…

Vad är då skamlöst som mest? Att kraxasom kråkor i Växjö – var morgon skvallretblir Världs-Historia. Eller att älskamed Emili och sedan bestiga en prediktstol.

Vad bryr sig den morgontidiga kråkan omnattens plåga. Vad har de som gapar och sladdrar, som flaxar med svarta vingar mot himlen om dagen,att säga när du ensam möter vår herre.


Emeli Selldén, 1812-1858, känd för att varavacker och sympatisk. Här är hon porträtterad ien oljemålning av den kände porträttmålaren

Esaias Tegnér, 1782-1846, nationalskald medpassion. Här är han fångad av en illustratörcirka 1838.


Ulfsax, härstammade från Ekna Gårdutanför Tjureda, lågadlig och stifts -jungfru. Som nittonåring ingick honäktenskap med den 25-årige Med DrSven Niklas Selldén, tillförordad batal-jonsläkare. Vigseln ägde rum 1831 iSöraby kyrka som var ett biskops -prebende och vigselförrättare varingen mindre än självaste biskopenEsaias Tegnér.

Bruden var strålande vacker. Detfanns inget känt i sällskapslivet somtalade mot henne. Tvärtom var honinte bara vacker utan även sympatisk.Äktenskapet var inte olyckligt, menbarnlöst.

Förbindelsen blev inte intim förränhösten 1833 då Tegnér hade varitbiskop i åtta år. Det blev allmänskandal att biskopsvagnen ofta höllutanför bostaden på Storgatan itimmar även när maken inte varhemma. Det påstods att biskopenhade egen nyckel.

Maken verkade inte ha anlag försvartsjuka och man vara ofta gäst påkalasen uppe på Östrabo. Det sägs attTegnér rent av medverkade tillmakens befordran till Fältläkare.

Det var ingen tvekan om att Esaiasvar djup förälskad och han skrev enhel del både kärlekspoem och brev.Tyvärr försvann det mesta i stads -branden 1838 men Emeli hade någrabrev i behåll som hon förstörde innanhon dog. Bevarade finns dock någradikter, bland annat en lång dikt medtiteln "Den döde" som han avslutarmed:"O Emili när du en gång står på min gravSäg i ditt hjärta då ett vänligt ordtill slumraren som ligger under jord".

Den vackra doktorinnan drabbades hårtEfter några år blev förhållandet ohåll-bart, det var väl i första hand Emeli

som drog sig undan. Möjligen bidrogden stora ålderskillnaden på trettio år,men också det sociala trycket och hurilla hon hanterades av sin omgivning.

Tegnér klagar i ett brev att han är"omgiven av idel nedrighet, idel små-aktighet och lömsk avund och svart-sjuka. För min egen del kan jag, börjag le däråt, men det drabbar även enbättre person som är mig dyrbar varssmärta är min och måste vara min".

Han såg henne senare i domkyrkanoch beskrev henne som ovanligtlidande och "förfallen", han hadehört att hon var mycket olycklig.

Kärlekssaganefterlämnade två förlorareEn komplicerad kärleksrelation somdenna innebär ju att ingen av debägge kontrahenterna lämnar denomärkt bakom sig. Det är ingentvekan om att Emeli Selldén var denstora förloraren. För henne blev denolovliga kärlekssagan med biskopEsaias Tegnér en tragedi, hon blevmärkt för resten av sitt liv.

Esaias Tegnér för sin del lämnadeden som en bruten man, men av andraskäl. Skoven av hans manodepressivapsykos kom allt tätare och den forneradikalen hade istället blivit en kon-servativ gnällspik, även under deperioder då han hade sjukdomsinsikt.

Bland annat motsatte han sig folk-skolereformen 1842. Tyvärr blev detdetta som formade hans konservativtnationalistiska eftermäle och denTegnérkult som varade i många åroch som fortfarande fanns under mingymnasietid. Den var förstås ytterli-gare påverkat av hans lokala anknyt-ning till Växjö där han sitter statymellan Domkyrkan och Karolinerhusetpå vars andravåning han höll sinaberömda skoltal.

Jan Spjuth

kultur debatt

30 Seniora Läkare | 3 2018 31Seniora Läkare | 3 2018

Nu är valet (kanske?) övermen vår klimatförstörelserullar på. I ”redaktören harordet” i senaste numret av

Seniora Läkare (nr 2 2018) rekommen-derar redaktören att vi läkare bör”skapa en opinion för konkreta insatsersom verkligen kan hjälpa majoritetenav jordens befolkning att minskautsläpp och bromsa miljöförstöring.”

Det är lätt att hålla med om att detär enklare, bekvämare och billigareatt ”hjälpa” fattigare länder attminska sina växthusgasutsläpp, men vikan naturligtvis inte seriöst mena attdet skulle ge oss själva en ”rätt” attfortsätta att förorena som nu.

Våra nuvarande utsläpp, cirka 11ton per person och år måste minskatill under två ton enligt Naturvårdsver-ket. Forskare (bl a Johan Rockström,Kevin Anderson m fl) har formuleratdet som att det krävs en halvering vartionde år eller en minskning med 6-7procent per år för att klara Paris-avtalets 2°-mål – som ändå samhälletskulle ha en viss chans att överleva.

Vi naturvetenskapligt utbildadeläkare borde också kunna bidra medkunskap om vad naturvetenskap ochnaturvetenskaplig forskning är. Vi haraccepterat att bedriva sjukvård medbästa tillgängliga stöd av vetenskap.De senaste decennierna har vi t.o.m.

skärpt kraven på vetenskaplig evidens. Visst är det märkligt att den

respekten och tilltron inte alls finnsför klimatforskningen, trots att den,särskilt på senare år visat hur kusligtväl den kunnat förutspå vår till -tagande klimatförstörelse. Sådannaturvetenskaplig forskning tycker sigpolitiker och deras väljare kunna över-pröva och ”bedöma” att även omforskningen visar allvarligt läge, såanser jag att det nog ändå inte är såfarligt eller så bråttom, utan att vi nogkan fortsätta som förut, åtminstoneytterligare en tid, och kanske inväntaden tekniska utvecklingen.

Stefan Hallander, Halmstad

Sommaren 2017 blev det uppen-bart att köerna till cancer -operationer på allt flera ställeni Sverige har blivit orimligt

långa – till exempel i Huddinge, iUmeå, i Linköping och säkert på flersjukhus i landet.

Här i Stockholm erbjöd sigövregastro kirurger på Danderydssjukhus som är vana vid pancreastumö-rer att ta över patienter för operation.Men att försöka ändra på vad som ärhögspecialiserad vård har tyvärr visatsig vara omöjligt. De som kommer ikläm är tyvärr våra patienter.

Här i Stockholm har ett antal pati-enter med pancreastumör fått väntalänge på sin operation och när de tillsist kommit till operationsbordet harde varit inoperabla. Denna sorgligasituation har säkert många av er lästom i tidningarna.

Anders Milton, vår tidigare ordfö-

rande, fick förtroendet att utredadetta förhållande. Han kom fram tillviss kritik som kunde ha varit betydligtmer vass.

När jag nu läser Dagens Nyheter såförstår jag varför. Milton är koppladtill bolag i Boston Consulting-gruppensom arbetar med den nya verksam-hetsmodellen som totalt bryter söndersjukhusens struktur, till exempel påNya Karolinska (NKS). Vi tappar klinik -indelningen, en organisation somlänge har fungerat väl ur mångaaspekter.

Häpnadsväckande nog finns detpatienter som blev föreslagna attsjälva söka till Heidelberg i Tysklandsom är ett känt centrum för pancreas-cancer, för att bli opererade. De blevdet oftast efter två veckor. Räkningenför operationen kommer dock senaretill hemlandstinget.

Under sommaren som nu precis är

över hade landstingen planerat litebättre än tidigare, men vårdplats -bristen har tyvärr förstört plane-ringen.

Den snabba centraliseringen utanvetenskapligt stöd har klara nackdelaroch har bidragit till längre köer. Cen-traliseringen utan vetenskapligt stödär dödfödd. Tyvärr är det väldigt svårtatt bygga upp det man redan har lagtned.

Landstingen måste kunna stå uppför cancerpatienterna, de kan intevänta. Patienter med allvarliga sjukdo-mar, som inte är cancersjukdomar kanvänta men cancerpatienter har intetid. Planeringen måste vara hållbaroch långsiktig. Det är den inte idag.

Johan Styrud, docent/överläkare i kirurgi och ordförande

i Stockholms läkarförening.

”Vi måste minska våra utsläpp av växthusgaseroch återuppliva begreppet naturvetenskap”

”Köer i cancervården – en katastrof”

Biskop Esaias Tegnérs gravvård. Till vänster hustrun Anna f. Myhrmans gravvård.

Graven intill är Sven Niklas Selldéns familje -grav med hustrun Emeli.

Posttidning B. EconomiqueReturadress: Torsten MossbergVillagatan 18114 32 Stockholm

EW

HARBRUK AV

BRUKFÖR DETMINSTATECKEN

FRÅN FÖRR

OMGIVETAV LISTRYSLIGTVÄSEN

SYNOPSLITEN ILYON

HELTIBLAND

NÖRD

EN RELI-GIONENSHÖJDARE

KRAFT ILED-

NINGENGASTYG

SPELAOCH

SPELADES

PÅ-STRUKNA

DO DÅ

OTIT

GOTTSTYR-MEDEL

ÄRSIFFROR

URALFABETET

LÅNG-SAMTTEMPO

FLOTT

KRYS-TAT

SCENENSONKELI KLASS

MED KLASS

UTGÅR INÖDFALL

PLATS

MITT IMOTALAGJORDEVIKARE

HAR MOD I“NYMODIG”

SENARESEX

HARVASALADAEN GÅNGFÖR ALLA

VIN

SOMMYTEN ÄR

MESTMANAT

BOKEOBO

LAGASDÄRVID

FOT-STYCKENASSESNALLE

ÖBOR

KÄNNE-TECKNAR

LEDATÄMLIGEN

SVALEN SAGANS

MAN

EFTER ENKVART

LADES IDÖS

ORDFÖLJD ISPALTERNABESLÖJADSOM RÖST

PETROLEUM IMODERNARE

FORM

NEFERTI-TIS MAN

EN GÅNG

INGENANING

VID NOLL

TIDSPRO-NOMEN

HETER NÅTJÄTTEBRA

SKARPTENGELS-

KANSFÄRGTON

RÖRELSENSTEMPEL

SAMLADEFRÖN

AVDRAGS-FÄSTE

ROCKET PÅSPÅREN

KOCKARSPRÖVNING

IGÅR IDAGSÅNGUTANORD

UPP-MANAN-DE FAR

TRAFIK-VÄSEN

ETT LITETSTYCKEMUSIK

SÄTTEROCHSÅR

VISARSIG

SKALL IVISSAFALL

POSTULA-TETS

ROBERT

RÄDDARMISS-TÄNKTKALK

En av våra få ryktbara kvinnligamatematiker. Rysk-svenska. Professor

i högre matematisk analys vidStockholms högskola, tillika

skönlitterär författarinna ,med bl.a.romanen "Systrarna Rajevski".Vad hette hon? (NE-stavning)

VEM DÅ DÅ?

Bertil Almkvistsblårandiga tigermed texten En

svensk tiger upp-manade krigs-

tidens svenskar tillviss tystnad. Vadkallas en sådan

ordlek som byggerpå likhet mellanord med olikabetydelse?

VAR DÅ DÅ?

Bild

: Mor

gueF

ile

<<< Rätt lösning kryss nr 2 - 2018

K

PA

MAJSKOLV

SOL

HOSEA

ÖKA

FESTKLÄDD

LIBELL

ISÅ

O

N

FIFFLAREN

GOTT

ALN

RAK

ORRE

TRADEN

U

K

B

ADRIAN

ROMER

VAD

ÄR

DET

FÖR

LARV

PASTOR

TRAST

B

NOA

MULET

OK

YNKEDOM

T

NAKENSNÄCKA

KRAMIG

RAS

KORKADE

OLIKA

TAFATT

RESEDAN

P

HÖGAR

OVETT

IRONI

RALLARE

TENN

RÅG

TONBLAND

STJÄRNORSAMLA-

DE-FRÖN

EN RUTSHEM-LAND

OTÄCKTHYLLA IHAVET

VÄG-VARIANT

BOK FÖRPREDI-

KANTER

SPRIDDFÖR

VINDEN

SKARVALAGER-VARA

BIEGEN-SKAP

FÖLJERJOEL

SKÄRPAI

GALA

FÖLJERFLOCK

KAN MANMISTA

OPE-RANS

MALENA

PASKILLDEFINITIVTFÖR DET

MUNKVERKHAN LEVERMEST PÅ

SKOJ

IFASANSFAMILJ

LÄNK-TRÅDGÅTTMÅTT

ENGAMMAL

GREKDIREKT

RUTTENSOMRUTIN

GUDA-BENÅDADKÄRLEK

EN TUPPFÖR

GRYTANGÅR NER

ENRIKTIG

KLIPPARE

BLOM-MANS

SNÄPPAGANS A

KATITZISFOLK

GRÅTTHAR OFTAPREDIKAT

GNÄLLIGFISK

EN SÄGSTALA

MITT IBRÖD-KAKA

FISKARBLEV

950 ÅR

OFTAFÖRBRA

RARAFRÖN

ELÄNDE

FÖRSÅTSOMMOLL

BYGGDEVILLA ITIVOLIKELEN

SLAG-ORD

TILL SALUTILL-

TÄPPTDUMMA

ÄR TROTS

ALLT ÄVENBÄR

AVIGLEK

INTE VÄLDEN ÄR ENVAUUPP-LEVELSE

HINNA

BARSKABANNOR

PO-LERAT

RIS

TRAVARLÄMNAR

SPÅREFTER SIG

LÄRSKRIKA

VIDBÖJNING

SOMRUTER I

RYGGEN

SNARAKAN

VARA S-MÄRKT

SOMSKRÄN-FOCK ÄR

MEST

TUNNA

SLÄKT-HISTORIAKAN VARA

ÖVER-SPÄND

Han var doktor ochprofessor i kemi vid Me-dical-Surgical Academy i

Sankt Petersburg ochdärtill kompositör på

halvtid. Han var en av defem, med kolleger som

Musorgskij och Balakirev.Hans namn?

Djur kan ha roliga namn.Nyligen påträffades isvenska vatten en gul-toppad volangnuding.

Man hade alltså hittat en...Ja, vadå?

Vem då då?

Vad då då?

Bild

: Mor

gueF

ile

RÖST-LÄGEDÅ?

TY-GETSELEV

t Här är de tio först öppnade rättalösningarna för kryss nr 2 2018, ettextra svårt kryss enligt en avvinnarna. Ni som vill fortsätta attskicka in era lösningar med chansatt bli omnämnda i tidningen måstegöra det innan 1 november 2018

Hej alla snabbtänkta korsordslösare – här är ett nytt kryss att gympa hjärnan med!

• Estera Wernering, Stockholm. • Leif Engquist, Värnamo.• Ulla Wiklund, Eskilstuna.• Erik Berglund, Göteborg.• Jan Spjuth, Karlskrona.• Ingrid Hahn, Stockholm.

• Fredrik Berglund, Sollentuna.• Lars Mansfeld, Sollentuna. • Torbjörn Rosenqvist, Uppsala.• Birgitta Koskinen, Nacka.

Kryss nr 3 - 2018

t Skicka din lösning till Josef Milerad, Reflektorstigen 1, 181 55 Lidingö .

Seniora Läkare 99 - slf.se · Att osteologi är ett viktigt kom - plement till arkeologiska...

Documents

Transcript of Seniora Läkare 99 - slf.se · Att osteologi är ett viktigt kom - plement till arkeologiska...