Aktuellt inom socialtjänsten och omvärldsspaning

Åsa Furén-Thulin och

Mari Forslund

November 2017

Välfärdens utmaningar

1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

-0,2

Invånare 20–64 år Invånarnas behov av välfärdstjänsterProcent

År

Prislapp per ålder och verksamhet

0

10

20

30

40

50

60

70

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 100

Tuse

nta

l

PV Som Psyk Tandv Övr

Omvärldsanalys/nationell utblick för socialtjänst

Underbara dagar framför oss- megatrendernas betydelse

• Globaliseringen:

o Världspolitik och ekonomisk tillväxt

o Transnationella flöden av kapital, tjänster och

människor – urholkar nationell politik, politiken satt

på undantag gentemot kapitalet

o Nationalstatens lösningar på transnationella

utmaningar

o Ojämlikhet, segregering, nationalism

o EU:s framtida roll – federalism kontra nationalism

• Urbaniseringen:

o Avfolkning – trångboddhet

o Påverkan på välfärdssamhällets alla delar

o Bostadsbrist i hela landet

Underbara dagar framför oss…?• Migrationen:

o Fler asylsökande och nyanlända – många barn och

unga

o Stora utmaningar för utbildning och arbetsmarknad

o Segregation, rasism

o Värderingsfrågor, kulturrelativism

o EU:s migrationspolitik

o Sveriges nya eventuella lagstiftning?

o Klimatflyktingar

• Demografin:

o Västvärldens åldrande befolkning – ökad

efterfrågan på äldreomsorg, hälso- och sjukvård

o Stora behov av investeringar för att möta

efterfrågan – välfärdsteknik

o Kompetensbrist, behov av samarbete/samverkan

med olika aktörer

Morgondagen är redan här!

• Digitaliseringen:

o Anpassa efter behov, nya arbetssätt

o Den enskilde kan styra mer, få snabbare hjälp –

maktförskjutning mellan utförare och brukare

o Ojämlika samhällen, saknas tillgång till bredband

på särskilda boenden, yrkeskategorier förnyas eller

försvinner

o Ställer stora krav på utveckling, finansiering,

samordning

o Möjligheter: Ökad kvalitet, effektivitet, bättre

uppföljning

o Risker: Spänningsfältet mellan integritet, säkerhet,

individstatistik. Sociala medier, digitala bubblor,

fake news

The Medium is the Message

• Medielandskapet:

o Kvartalsrapportslogik – media styr politiken mot

kortsiktighet, leder till minskat förtroende för

politiken och mellan olika politiska nivåer

o Lokal granskning har försvunnit, mindre kontroll på

lokalnivå.

o Sociala medier skapar egna flöden, egna sanningar

bekräftas på alla nivåer. Komplexa bilder saknas –

svårt att begripliggöra komplexa frågor

(socialtjänstens frågor)

• Demokratiunderskott:

o Bristande förtroende för samhällsfunktioner och

politiken

o Svårt att rekrytera politiker

o Juridifieringen

”De stigande förväntningarnas missnöje…”

• Idealbild och rättigheter kontra

faktisk insats och skyldigheter

o Bristande förtroende för

samhällsfunktioner och politiken

o Medborgare och brukare får ökat

inflytande

o Ohälsotalen

Det mesta är uppkastat i luften!

Avgörande händelser 2017-2018 (1)

• Utredningar

o LSS, SOL, LVU-propp, utredningarna inom äldreomsorgen/trygg och

säker utskrivning, Mottagandeutredningen, Kommunutredningen,

Tillitsdelegationen, Starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap

och brott med hedersmotiv, Barnrättsperspektiv på skyddat boende,

Återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för

våld…

o Medlemmarna: Många, men hoppfulla eventuella förändringar –

osäkerhet, gäller finansieringsprincipen eller ökar kostnaderna?

o SKL: Stor efterfrågan på medverkan i expert-/referensgrupper – hög

arbetsbelastning, stor påverkansmöjlighet.

Avgörande händelser 2017-2018 (2)

• Regionaliseringen

o Medlemmarna: Kommuners stöd regionaliserat. Stöd till utveckling

hamnar i skymundan (risk).

o SKL: Fortsatt samverkan socialtjänst och hälso- och sjukvård via våra

nätverk

Nya förslag till kunskapsstrukturer

• Val 2018

o Medlemmarna: Oklarheter, oro för minskade generella och riktade

statsbidrag. Blir äldreomsorg och hälso- och sjukvård valfrågor?

o SKL: Stor skillnad på politisk styrning av socialtjänstens område vid

borgerligt resp. socialdemokratiskt styre? Sverigedemokraterna?

• Vinster i välfärden

o Medlemmarna: Små företag kan slås ut

o SKL: Intressebevakning och stöd

Avgörande händelser 2017-2018 (3)

• Förenklad biståndsbedömning inom äldreomsorg

• Medlemmarna: Flexiblare lösningar, men svårigheter med

dokumenthanteringssystem och risk för ökade kostnader. Behov av

kunskapsstöd.

• SKL: SKL/Inera behöver samla medlemmar samt IT-leverantörer för att

uppnå kostnadseffektivitet

Försäkringskassans tolkningar av HFD-domar

•Plan för fortsatt stöd till utveckling av regionala samverkans- och

stödstrukturer/partnerskapet

•Medlemmarna: Avgörande för kommunernas möjlighet att få

stöd/hjälp med nödvändigt utvecklingsarbete och verksamhetsnära

stöd

•SKL: Hur ska finansiering och organisering av detta se ut?

Avgörande händelser 2017-2018 (4)

• Ny samhällsorganisation (kommunutredningen)

o Medlemmarna: Förändrat uppdrag/förändrade huvudmannagränser

o SKL: Intressebevakning och stöd, förslag till ny socialtjänstorganisation

• Barnkonventionen blir lag:

o Medlemmarna: Ökade krav, kompetenssatsning inom

funktionshinderområdet, nya arbetssätt och metoder. Flyktingfrågan?

o SKL: Intressebevakning och stöd

• Regeringens ojämna arbetssätt:

• Medlemmarna: Alla beslut inom asyl- och flyktingområdet har

genomförts hastigt och utan konsekvensanalys eller kunskapsstöd

• SKL: Intressebevakning och stöd

Avgörande händelser 2017-2018 (5)

• Ny VD på SKL:

o Medlemmarna: Inriktning, prioritering, organisering?

o SKL: Inriktning, prioritering, organisering, beredningsprocess, styrmodell – åter igen

förändringar för VO:s personal

• Strategi för hälsa:

• Medlemmarna: Påverkansmöjlighet

• SKL: Krav på bra leverans

• Handlingsplan för missbruks- och beroendevården:

o Medlemmarna: Stöd till utveckling, men också krav

o SKL: Långsiktigt implementeringsarbete och kompletterande insatser.

Positionspapper funktionshinder

Analys av omvärldsspaningen

• Motstridiga trender:

o Centrum (centralisering) – periferi (decentralisering)

o Förväntningar – förmågor

o Krav på hög utbildningsnivå – behov av att utföra enklare

arbetsuppgifter

o Långsamma beredningsprocesser – hetsiga lagstiftningsarbeten

o Bättre hälsa – ökad ojämlikhet i hälsa

o Behov av information – krav på integritet

o Gemensamma lösningar – kommunalt självstyre

o Valfrihet och patientcentrerad vård – kommunalt självstyre

o Önskan om samverkan och samarbete – svårt i praktiken/otydliga

gränssnitt.

o Kunskapsstyrning-Tillitsstyrning

o Generella statliga bidrag-Riktade statliga bidrag

Analys av omvärldsspaning

• Generella drag:

o Ökad polarisering, bristande tillit, ”skuggsamhälle”

o Invånarnas stigande förväntningar, glapp, kommunikationsbrist

o Bostadslöshet, hemlöshet och trångboddhet

o Ökat behov av välfärdstjänster

o Nya arbetssätt t ex nära och sammanhållen vård och omsorg,

hälsofrämjande, digital

o Ny organisering och nya styrformer (reaktiv statlig styrning)

o Kompetensförsörjning

o Valår 2018, SKL:s kongress 2019

Starkast tillsammans

Vi skapar världens bästa hälsa och välfärdVision

Jämlika och jämställda välfärdstjänster

Integration

Etablering

Digitalisering

Välfärdsteknik

Kompetens-

försörjning

Kunskaps-

styrning

Arbetsmiljö och lärande

Övergripande

mål 2016-2018

Målområden

2016-2018

Internt mål

2016 -2018

Prioritering

2018

• Nära hälso- och sjukvård och omsorg

• Stöd till (proaktiv) kommunikation

• Strategi för hälsa – barn och ungas hälsa

och uppväxtvillkor, funktionshinder

• Missbruk och beroende

• Effektivare arbetssätt och samverkan

• Tillgänglig och patientsäker hälso- och

sjukvård

• Översyn socialtjänstlagen

• Nytt folkhälsopolitiskt ramverk

Prioritering

2018

• Intressebevaka

• Papperslösa

• Hälsofrämjande/för

ebyggande

• Skapa

struktur och

tydliggöra

SKL:s roll

Prioritering

2018• Hållbar kompetensförsörjning

• Övergång till aktivitetsbaserat arbetssätt

• Förbereda ny kongressperiod

• Regelverk (tex EU)

• Standarder

• Gemensam

begreppsanvändning

• Färre sjukskrivna

• Strategi och

samordning inom

kansliet

Äldreområdet

Kvalitet i särskilt boende

Uppföljning av projektet ”Sätt ljus på

natten”

Våren 2016 avslog regeringen Socialstyrelsens förslag till

bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre

Istället för bemanningsföreskrift gjorde regeringen ett förtydligande av

Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap3 §)

48 % av kommuner antagit rekommendationen hittills.

Vad innebär det om endast 60 % av kommuner antagit

rekommendationen före den 1 april 2018?

Bakgrund

Alla län/regioner utom Kronoberg och Dalarna har haft dialog

och workshop. I Stockholm har Stockholms stad haft workshop

och socialchefnätverket i länet har fått information.

I Västra Götaland har ca hälften av kommuner deltagit.

I de övriga länen har de flesta kommunerna deltagit

Lägesrapport

Måluppfyllelse

Målet är

att alla kommuner antagit rekommendationen före

projekttidens slut samt att kommuner ökat användning av välfärdsteknik i sina verksamheter

Hittills har 138 kommuner uppgivit att de antagit rekommendationen, en del arbetar in dessa i sina riktlinjer för kvalitetsarbete.

Läget i regioner/län

Stockholm 12 ja 1 nej 13 inget svar

Uppsala 1 7

Södermanland 4 5

Östergötland 7 6

Jönköping 6 2 5

Kronoberg 2 6

Kalmar 5 1 6

Gotland 1

Blekinge 4 1

Skåne 9 3 21

Läget i regioner/län

Halland 1 ja 2 nej 3 inget svar

Västra Götaland 21 6 22

Värmland 8 2 6

Örebro 10 2

Västmanland 10

Dalarna 7 1 7

Gävleborg 3 2 5

Västernorrland 2 1 4

Jämtland 4 1 3

Västerbotten 7 8

Norrbotten 14

Beställargrupp Välfärdsteknologi/Upphandling Kommentus

Rekommendationer för att upphandla

Trygghetsskapande teknik som utan dröjsmål

uppmärksammar boendes behov av stöd och

hjälp.

Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen SOU 2015:03 "Läs mig!"

• Långsiktig plan – 2019 – 2034

• Omfattande betänkande – 1449 sidor

• Många förslag på nya utredningar och regeringsuppdrag

• Var på remiss under sommaren

• Bereds nu på Socialdepartementet – troligen ingen proposition före

valet

• Ny utredning ang legitimation för undersköterskor alt skyddad titel.

Klar 30 april 2019

Förenklad biståndsbedömning och ny särskild boendeform

• DS förslag ang förenklad biståndsbedömning för hemtjänst, larm, korttidsboende och

rådgivning

• Möjlighet men inte skyldighet för kommunen

• Beslut enligt 4 kap 2§ - men alltid rätt till biståndsbedömning för den enskilde

• Ny säbo för personer med mindre behov

• Förslag i kvalitetsplan för äldreomsorg

• Förenklad biståndsbedömning för serviceinsatser och larm – ej omvårdnad

• Förslagen har varit på remiss

• Bereds på Socialdepartementet

• Proposition i december

• Troligen riksdagsbeslut i vår

Övrigt omsorg

Förslag till föreskrift från Arbetsmiljöverket om

arbetskläder i omsorg

Bygger på SoS hygienföreskrifter

Arbetsgivare ska stå för kostnader för tvätt

m.m.

Remissbehandlas hösten 2017

Ikraftträdande 2018

Förslag från SoS om nationell demensstrategi

lämnades till regeringen i juni 2017

Bereds nu av Socialdepartementet

Utredningen Framtidens socialtjänst

S2017:03

Om utredningen

• Särskild utredare Margareta Winberg

• Huvudsekreterare Monica Malmqvist

• Delbetänkande våren 2017

• Utredningen ska avrapportera senast 1 december 2018

• Förlängd utredningstid?

Dessa frågor ville SKL att utredningen skulle få i uppdrag att titta på:

• Användarvänlighet

• Ramlagstiftning – detaljstyrning

• SoL ska harmoniera med övrig

kringlagstiftning

• Socialtjänstens uppdrag – grupper och

uppdrag

• Långvarigt ekonomiskt bistånd

• Underlätta kommunala samarbeten

• Förenklad biståndsbedömning

• Fokusera på resultat inte form

• Specialiserad verksamhet – flexibilitet och

personalens kompetens

• Förhållandet profession – politik

• Verksamhetsutveckling och systematisk

uppföljning

• Det yttersta ansvaret

• budgetbalans - behovsstyrd

rättighetslagstiftning

Direktiven

• struktur och konstruktion,

• jämlik, jämställd och likvärdig socialtjänst,

• samarbeta och samverka

• en hållbar socialtjänst - långsiktigt strukturellt förebyggande arbete, minskar behovet av

individuella insatser

• uppdrag och ansvar - gränser

• indelning i olika grupper

• Livsföring i övrigt

• en kompetens- och kunskapsbaserad socialtjänst

• professionens uppdrag, befogenhet och ansvar

• tillgängliggöra insatser

• möjligheten att förenkla handläggningen

Skuggutredning

• Användarvänlighet

• Ramlagstiftning - detaljstyrning

• Ramlagstiftning – prejudicerande domar - detaljreglering

• SoL ska harmoniera med övrig kringlagstiftning

• Tydliggöra olika huvudmäns ansvarsområden

• Socialtjänstens uppdrag

• Det yttersta ansvaret

• Motstridiga krav - öppna prioriteringar

• Underlätta kommunala samarbeten

Skuggutredning• Förenklad biståndsbedömning – riktade öppna insatser

• Minskade krav på administration och dokumentation

• Minska antalet individuella planer

• Specialiserad verksamhet – flexibilitet och personalens kompetens

• Förhållandet profession - politik

• Utökade möjligheter till verksamhetsutveckling och systematisk uppföljning

• Regionala stödstrukturer/Partnerskapet

• Nationell bedömning/socialjour/beredskap

• Effektiv samverkan och nära stöd och vård utifrån brukarens behov.

• Vidareutbildning på avancerad nivå för handläggare och arbetsledare

• Digitalisering, välfärdsteknik

Hur långt har man kommit?

1. Initiativ till lagändring

2. Arbeta fram direktiv – gemensam och allmän beredning

3. Regeringsbeslut om direktiv och utredning

4. Utredningen – ensamutredare eller kommitté, expert- och referensgrupper

5. Utredningen lämnar betänkande (SOU) Mars?

6. Betänkandet på remiss

7. Departementet skriver utkast till proposition

8. Granskning av lagrådet och delning till andra departement

9. Regeringen lämnar proposition till riksdagen

10. Propositionen behandlas i utskottet - utskottsbetänkande

11. Riksdagen fattar beslut

12. Regeringen kungör lagen (SFS)

Jämställdhetsmyndighet, kvinnofridsarbete och utredningar

54

Ny jämställdhetsmyndighet

• Startar 1 januari 2018 (i Göteborg).

• Jämställdhetsmyndigheten ska arbeta med uppföljning, analys,

samordning, kunskap och stöd i syfte att nå de

jämställdhetspolitiska målen och ska bidra till en strategisk,

sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande

av jämställdhetspolitiken.

• Myndigheter kommer att samordna och följa upp regeringens

tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns

våld mot kvinnor.

• Utsedd generaldirektör Lena AG

Ev. överenskommelse 2018-2020

1. Stärka och utveckla samverkan på det jämställdhetspolitiska

området.

2. Stärka och utveckla jämställdhetsarbetet hos kommuner, landsting

och regioner med särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska målet

om jämställd hälsa.

3. Stärka och utveckla kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting

och regioner utifrån målsättningarna i den nationella strategin

för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och

våld i nära relationer.

Stärka kvinnofridsarbetet

Långsiktigt medlemsstöd för att främja och stödja utvecklingen av:

• Tidigt våldsförebyggande arbete med fokus på förskola och

skola.

• Hälso- och sjukvårdens arbete med tidig upptäckt, rutinmässigt

frågande, behandling för våldsutsatta kvinnor och barn och

behandling av våldsutövare.

• Socialtjänstens arbete med stöd till våldsutsatta kvinnor och barn

och behandling av våldsutövare.

Pågående utredningar

• Utredning om barnrättsperspektiv på skyddat boende

(31/12 2017)

• Utredning om återfallsförebyggande insatser för män som

utsätter närstående för våld (1/6 2018)

• Utredning: Starkare skydd mot barnäktenskap,

tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (1/9 2018)

Utredning om barnrättsperspektiv på skyddat boende Skyddat boende blir en särskild placeringsform som regleras i

socialtjänstlagen, SoL, och definieras i socialtjänstförordningen,

SoF

Skyddat boende som särskild insats till barnet, placeringsbeslut för

varje barn

Kvalitetskrav för skyddade boenden

Tillståndsplikt för skyddat boende

Förstärkt kunskap om barn i skyddat boende

Slutredovisas 31/12 2017

Kommunutredningens direktiv

”Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta

samhällsutvecklingen”

Kommunutredningen Kartläggning och analys av utmaningar – vilka och hur påverkar de

Analysera strukturella åtgärder som stärker förmågan att möta

samhällsutvecklingen

Samverkan – Kommunsammanslagningar – assymetri – ändrat huvudmannaskap

Genomförandeprocess för att stärka kommunernas kapacitet

strukturella åtgärder - Strategi - försöksverksamhet

Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2019

Parlamentarisk kommitté ledd av Niklas Karlsson

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2017/02/dir.-201713/

Avtalssamverkan

Utreda möjligheterna till utvidgad och förenklad avtalssamverkan

Generell rätt till avtalssamverkan

Rätt avseende myndighetsutövning

Utökad möjlighet inom särskilda områden

Deluppdraget redovisades den 17 oktober 2017

En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Delbetänkande av

Kommunutredningen SOU 2017:77

I delbetänkandet föreslår kommittén bland annat:

Att kommuner och landsting ska få en generell möjlighet att träffa avtal om att

dess uppgifter ska utföras av en annan kommun eller ett annat landsting. Genom

ett sådant avtal får en kommun eller ett landsting tillhandahålla tjänster åt en

annan kommun eller ett landsting, utan hinder av den så kallade

lokaliseringsprincipen i kommunallagen. Förslaget innebär inte att kommuner kan

utföra uppgifter som landstingen ansvarar för eller att landstingen kan överta

ansvar från kommunerna.

Vid avtalssamverkan ska kommuner och landsting också kunna uppdra åt en

anställd i den andra kommunen eller landstinget att besluta på kommunens eller

landstingets vägnar. Sådan delegation omfattas av samma regler som gäller för

anställda i den egna kommunen.

Att det i kommunallagen ska förtydligas att styrelsen ska utöva uppsikt över och

rapportera till fullmäktige vilken avtalssamverkan kommunen eller landstinget

ingår i.

Utredningen föreslår att en del av de regler om avtalssamverkan som finns i dag

ska finnas kvar oförändrade. Det finns därför områden som inte påverkas av

utredningens förslag bland annat skolan, hälso- sjukvården och

räddningstjänsten. 63

Tillitsdelegation

Uppdrag

En lärande tillsyn

Ersättningsmodeller

Utveckling av styrning i kommuner och landsting – tillitsbaserad

styrning

Start juni 2016, slutrapport juni 2018 delrapport Ersättningsmodeller juni

2017

Finns också en ”motreaktion” – ”Vi behöver ökad kontroll”

Tillitsbaserad styrning

NPM Tillit som princip för styrning

Mellan stat och kommun

Inom kommuner och landsting/regioner

Kritik NPM

För starkt fokus på ekonomi – resultatstyrning - ledarskap

Professionernas handlingsutrymme och inflytande för begränsat

För starkt fokus på kontroll

För mycket administration

För mycket marknad

Vad är tillitsbaserad styrning?

Mindre av mål, regler och kontroll

Minskning av onödig administration

Styrning med incitament (positiva drivkrafter, morötter)

Tilltro till professionens förmåga

Dialog mellan uppdragsgivare och uppdragstagare viktig del i styrningen

(Regeringskansliet, Statskontoret)

Vår bedömning

Tillit en viktig styrprincip - men knappast ett heltäckande styrsystem

Vi delar inte i alla stycken den analys som ligger bakom ”tillits reformen”.

Främst

Gärna färre mål, men mål behövs för att rikta en verksamhet i den

riktning politiken beslutat. Alternativet är ökad detaljstyrning

Gärna mindre av uppföljning, men uppföljning behövs

All administration är inte av ondo

Att ta tillvara professionerna viktigt men medborgarna måste stå i

centrum

Lösningar av grundläggande styr- och ledningsutmaningar förutsätter

vägningar av olika intressen

Vi kan ta ytterligare steg i sektorn

Vad är Tillitsstyrning?

Socialt ansvar (arbetsmiljö etc.)

UTIFRÅN ANSVAR

Kvalitetsansvar

Ekonomiskt ansvar

Implementering av politiskt fattade beslut

Följsamhet mot lagar och regler och föreskrifter

Utr

ym

me f

ör

tillit

–”Tillite

ns

are

nor”

Giv

na

föru

tsätt

nin

gar

Potential till förbättring om

man väljer minska

kontrollen och öka tilliten

Modell för tillitsbaserad styrning

1. Minskad detaljstyrning• Ökad förmåga till innovation och anpassning utifrån brukarens behov

2. Förbättrade strukturer för kunskapsförsörjning och kunskapsutveckling

3. En kultur av integritet och hjälpsamhet• Behovet av en gemensam värdegrund

4. Involvering av yrkesprofessionella på lägre beslutsnivåer i beslut

5. Främjande tillsyn• Balans ansvarsutkrävande och främjande tillsyn

6. Organisatoriska förutsättningar

7. Ekonomiska förutsättningar/generella bidrag

Samarbete med Tillitsdelegationen - vad innebär tillitsbaserad

styrning för er?

Tillitsdelegationen bjuder nu in kommuner och landsting till ett

samarbete kring tillitsbaserad styrning. Samarbetet syftar till dialog,

erfarenhets- och kunskapsutbyte samt till att främja ett utvecklings-

och förändringsarbete mot en mer tillitsbaserad styrning av

kommuner och landsting.

Tillsammans kommer vi att diskutera områden som berör:

• Hur når vi en bättre balans mellan tillit och kontroll

• Hur sätter vi mer fokus på kärnverksamheten

• Hur uppnår vi mindre detaljstyrning och onödiga krav

• Hur sätter vi mer fokus på utvecklat ledarskap och ett bättre tillvaratagande av medarbetarnas kompetens

Försöksverksamhet

Försöksverksamheter

Elevhälsa - skola/socialtjänst/primärvård – Falun kommun

Hälso- och sjukvård – ersättningsmodeller – Region Skåne

Förskola – Malmö Stad

Grundskola/tillsyn – Skolinspektionen och Linköping kommun

Hemtjänst – Piteå kommun

Hälso- och sjukvård – ledarskap – Landstinget i Kalmar län

Hälso- och sjukvård – förändringsarbete - Karolinska sjukhuset (Stockholms Läns

Landsting) och Skånes universitetssjukhus (Region Skåne)

Äldreomsorg- idéburen sektor - Alingsås kommun, Bräcke diakoni, Frälsningsarmén,

Röda korset

LSS-omsorg -

Ledarskap – kommun/socialtjänst - Borlänge kommun

Tillsyn – stat/socialtjänst - Inspektionen för vård och omsorg samt Arbetsmiljöverket

Missbruk och beroende

2017-11-10 Avdelningen för vård och omsorg 73

Förändringar i lagstiftning och föreskrifter

Nya föreskrifter för läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (HSLF-

FS 2016:1) gäller fr.o.m. 160215.

Prop. (2016/17:15) Ökad tillgänglighet till sprututbytesverksamheter i Sverige

Beslutades i riksdagen 11 januari 2017

Ikraftträdande 1 mars 2017

Prop. (2016/17:85) Samverkan om vård, stöd och behandling mot spelmissbruk

Beslutades i riksdagen 20 juni 2017

Ikraftträdande 1 januari 2018

Balans mellan restriktiv narkotikapolitik och skadereducerande insatser.

2017-11-10 Avdelningen för vård och omsorg 75

Missbruk och beroende – en prioriterad fråga för SKL

Inriktningsmål för kongressperioden 2016-2019:

# 73: SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och

beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och

ansvarsfördelning.

Priofråga 2017-2018:

Styrelsen har beslutat att missbruk och beroende ska bli en av SKLs

prioriterade frågor 2017-2018

En handlingsplan för missbruk och beroende ska vara framarbetad och

beslutad under 2017

2017-11-10 Avdelningen för vård och omsorg 88

Handlingsplan för missbruk och beroende

Handläggare är Susanna Wahlberg, avdelningen vård och omsorgsusanna.wahlberg@skl.semobil 072-723 89 16

Bakgrund

Inriktningsmål för kongressperioden 2016-2019

▪ SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och beroendevård präglas av

förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning

Priofråga 2017-2018

▪ Styrelsebeslut att missbruk och beroende ska bli en av SKLs prioriterade frågor 2017-2018

Handlingsplanen

▪ riktar sig till beslutsfattare,

▪ omfattar tidig upptäckt/tidiga insatser, stöd och behandling, (ej generellt förebyggande)

▪ gäller för målgruppen barn och unga 13-29 år, och

▪ beslutas enligt nuvarande tidsplan av SKLs styrelse 15 juni 2018

BakgrundUtvecklingen omvärld

Användningen av cannabis ökar och är vanligare bland unga vuxna jämfört med

äldre åldersgrupper

Narkotikabruk vanligare i de yngre åldersgrupperna jämfört med äldre

åldersgrupper

Ökad tillgång till nya psykoaktiva substanser (s.k. nätdroger)

Signaler om missbruk och beroende bland ensamkommande barn

Allt fler vårdas inom hälso- och sjukvården för missbruksrelaterade diagnoser

Antalet tvångsvårdade ökar medan frivilliga insatser minskar

Ökning av komplexa vårdbehov – missbruksproblem och psykisk problematik

Den narkotikarelaterade dödligheten ökar

BakgrundBehoven gällande struktur, organisation och metodutveckling

ANDT-strategins mål ska uppfyllas

Behov av bättre samverkan och samordning mellan huvudmännen och inom

huvudmännens egna ansvarsområden

Familjeperspektivet behöver utvecklas

Delaktighet och brukarinflytande behöver stärkas

Kunskapsutvecklingen behöver systematiseras (EBP)

Skillnader i vårdutbud, förutsättningar och tillgänglighet behöver utjämnas –

jämlik vård och omsorg

Kompetensförsörjning och kompetensutveckling behöver belysas

Närliggande uppdrag

Översyn av socialtjänstlagen

Arbetet med att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården

Uppdrag psykisk hälsa

Arbetet med ett förstärkt barn- och familjeperspektiv (Socialstyrelsen)

Uppdrag att kartlägga narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga

(Folkhälsomyndigheten)

Uppdrag (flera) kring den narkotikarelaterade dödligheten

(Socialstyrelsen/FOHM)

Uppdrag avseende vård och behandling till barn och unga som lagförts för brott

(Socialstyrelsen)

Syftet är att bidra till att minska missbruket bland barn och unga genom att bl.a.…

▪ utgöra underlag för att stödja utvecklingsarbetet som är kunskapsbaserat och

som bygger på bättre samverkan och samordning mellan aktörerna

▪ tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän

▪ tydliggöra gränssnittet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst när det gäller

stöd och behandling till personer med missbruks- och beroendeproblematik

▪ stödja etablering och skapa hållbara strukturer på lokal, regional och nationell

nivå för att uppnå ovanstående,

▪ tydliggöra behovet av åtgärder som kan minska missbruket bland barn och unga

Förankring

Problembilden och sedan själva handlingsplanen med åtgärdsförslag stäms på

olika sätt av med:

Projektgrupp (internt SKL samt en extern expertgrupp) och styrgrupp (berörda sektionschefer

plus jurist)

Nätverk inom SKL (MILK, socialchefer, psykiatrichefer, hälso- och sjukvårdsdirektörer,

skolchefer, RSS, utvecklingsledare BoU)

Myndigheter (SoS, Länsstyrelserna (ANDT-samordnare), Kriminalvården, SiS, FoHM,

Skolverket, MUCF)

Föreningar, brukar- och intresseorganisationer (CAN, NSPH, samma föreningar som SoS

råd för missbruks- och beroendefrågor + Unga KRIS)

Fackliga organisationer och yrkesorganisationer (FSS)

Process

Oktober – December 2017 Januari – Februari 2018

Mars – April 2018 Maj – Juni 2018

Kunskapsinhämtning

(problem och lösningar)

Förankring av vilka problem som

ska lösas med handlingsplanen

Handlingsplanen skrivs med hjälp

av bl.a. expertgrupp och intern

projektgrupp

Förankring av åtgärdsförslagIntern förankringsprocess av

handlingsplanen på SKL Beslut

Djupintervjuer Gullers grupp

13 intervjupersoner

Organisationer representerade bland de intervjuade: SKL, Socialstyrelsen, CAN, SIS,

Kriminalvården

Vilka är de viktigaste frågorna att ta tag i kopplat till missbruk/beroende för målgruppen 13-

29 år? Vad skiljer morgondagens situation mot dagens?

De områden som lyftes av intervjupersonerna sammanställdes i ett ”ordmoln” (nästa bild)

Ansvarsfördelning, psykisk, samordnat och tidigt är ord som återkommer och är viktiga, men flest

intervjuade lyfter individen i fokus och skolan!

Reflektion?

Presentation

Ensamkommande barn och unga –november 2017

Ove Ledin, SKL, avdelningen för vård och omsorgove.ledin@skl.se

Uppföljning av agendan

■ = Klart. Beslutat och eller genomfört (3).

■ = På gång. Bereds av regeringen eller av myndighet (10).

■ = Under utredning. Ingår i statlig utredning eller i uppdrag till

myndighet (26).

■ = Ej klart. Inga besked har lämnats (25).

Migrationsverkets prognos oktober 2017

• 2017: 23 500 asylsökande (exkl ca 3 000 som

omplaceras från Italien och Grekland)

o Varav 1 500 ensamkommande

• Jan-okt: 21 606 asylsökande

o varav 7 263 barn (ca 34%),

o varav 1 103 ensamkommande, varav 78 % pojkar,

o ca 20% från Marocko (215 stycken)

• 2018: 24 000 asylsökande, varav 1 500 ensamkommande

Tiden går och går…

• Stort antal beslut för ensamkommande innan årets

slut

• Ca 7 000 fyller 18 år fram till 1 juli 2018

• I ca 84 procent av hittills ca 8 000 utlåtanden

bedömer Rättsmedicinalverket att utförd

undersökning talar för att den undersökta är 18 år

eller äldre

… tills det är stopp

• Bifallsandelen för Afghanistan 2017:

oEnsamkommande barn 82 %

oVuxna 30 %

• Bifallsandel 2015-2017 för vuxna som har varit

ensamkommande

oAfghanistan 6 %

oTotalt 21 %

När julen står för dörren…

• Tusentals beslut om avslag att vänta

• Migrationsverket har boendekapacitet, men klarar inte

närhetsprincipen

• Tid för överklagan 6-12 månader, ändringsandel 6

procent

• Rapporter om stora koncentrationer av unga vuxna

män i anläggningsboenden

• Rapporter om ökande antal pojkar och unga män som

för en vagabonderade tillvaro i framför allt

storstadsområdena

Men… en ny möjlighet till uppehållstillstånd för ensamkommande?

De som ges nya möjligheter till uppehållstillstånd är de ensamkommande

som sökte asyl senast den 24 november 2015 och som:

• har väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket

• har fått sin asylansökan prövad enligt den tillfälliga lagen (dvs efter den

20 juli 2016)

• registrerats som barn vid ankomst

• studerar eller har studerat och har för avsikt att fortsätta att studera på

gymnasial nivå,

• fortfarande befinner sig i landet, och

• inte begått brott

Många frågor, få svar

• Ny lagstiftning på plats ”innan sommaren 2018” – om riksdagen

godkänner förslaget

• Kommer Migrationsverket, Migrationsdomstolarna och polisens

verksamhet att fortgå på vanligt sätt tills ny lagstiftning börjar

gälla?

• Var och hur ska ungdomarna i målgruppen bo i väntan på en ny

möjlighet att söka uppehållstillstånd? Finansiering.

• Var och hur ska ungdomarna i målgruppen bo efter ett nytt

uppehållstillstånd? Jämn fördelning i landet.

Tillfälligt kommunbidrag 2.0

• 390 Mkr 2017 + 195 Mkr 2018

oPengarna betalas ut i december respektive i

början av 2018, efter att riksdagen beslutat om

budgeten

oAvser de som fyller 18 år 1 juli 2017-30 juni 2018

samt de 18-20-åringar som idag är placerade

med stöd av SoL

oFördelas utifrån antalet asylsökande

ensamkommande i målgruppen som vistas i

kommunen – inte utifrån de som kommunen

har socialtjänstansvar för

Förutsättningar för ensamkommande över 18 år att bo kvar i kommunen

• Kommunen får inte ge bistånd enligt 4 kap. 1 §

socialtjänstlagen, SoL, för sådana förmåner som kan ges

enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA.

• SKL:s tolkning är att Migrationsverket har ett tämligen

långtgående ansvar att ge ett anpassat boende utifrån de

asylsökandes särskilda behov. Denna uppfattning stöds

av domar från kammarrätt.

Förutsättningar för ensamkommande över 18 år att bo kvar i kommunen

• Kommunen får enligt 4 kap. 2 § SoL ge bistånd om det

finns skäl för det. Bistånd enligt bestämmelsen är frivilligt.

• Möjliggör för kommunen att ge bistånd även om en annan

huvudman är ansvarig för stödinsatser. Bör finnas ett

politiskt ställningstagande och beslut som fattas bör vara

tidsbegränsade. Kommunen är skyldig att hålla sig inom

regeringsformens ramar, vilket innebär bl.a. att iaktta

saklighet och opartiskhet.

Mottagandeutredningen –ensamkommande barn i ankomst

• Systemet har varit i ständig obalans, och några få kommuner har fått ta ett för

stort ansvar, med stor påverkan på ordinarie socialtjänst och stora kostnader som

följd.

• Det är inte socialtjänstens kärnverksamhet att under en kort tid ta emot

asylsökande barn innan de anvisas till en ansvarig kommun, där det sociala

arbetet med att bygga långsiktiga relationer tar sin början på riktigt.

• De ständigt förändrade förutsättningarna för mottagandet, det ojämna fördelandet

av mottagandet och ersättningar som inte är kostnadstäckande har skadat tilliten

mellan kommun och stat.

• Ett nytt system måste ta sikte på att återställa förtroendet.

Omställningsarbetet

Gamla

undersökningen

Placerings-

mix Nuläge

Placerings-

mix

Hvb 2 000 47% 1 920 45%

Familjehem 1 410 30% 1 230 34%

Jourhem 1 710 4% 1 670 2%

Stödboende 1 430 19% 1 210 19%

Genomsnitt 1 700 1 550

På gång från staten

• Ändringar i fråga om kommunplacering av ensamkommande barn -

1 maj 2018

Tips

SKL:s webbsändningar – Agenda för integration och Social omsorg

Se i efterhand på SKL Play

Aktuellt Barn och unga

Kjerstin Bergman

Exempel på vad som är på gång

Systematisk uppföljning – samarbete med SoS via SU-pilot för BBIC i 10-talet län/kommuner, SKL kommer erbjuda en alternativ utbildning till ytterligare län/kommuner. SKL följer arbetet under året.

Digitalisering – Taligenkänning testas i 3 kommuner med mkt positivt gensvar

Dokumentationsprojektet, 30 kommuner. Syfte; effektivisera och undvika dubbeldokumentation

Barns hälsa – utbildningsseminarium 28/2 2018

Socialtjänstens arbete med barn som utsätts för våld/vittne till våld – utbildningsseminarium våren 2018

Tidiga och samordnade insatser (TSI) – i väntan på en ”serviceparagraf”. SKL samråder med SoS och Skolverket. SKL kommer att stödja nätverk av kommuner/län som kommit igång med TSI

Utveckling av familjehemsvård, testa Mocking Bird Model.

Reviderat cirkulär om ersättning och villkor vid familjehemsvård och vårdnadsöverflyttningar kommer i november, förslag till avtalsmall mellan kommun och familjehem tas fram

Kartläggning av kommunernas socialjoursverksamheter

Integrerade Vårdformer

Handlingsplanen ”Stärkt skydd barn och

unga”

2015 – 2017Vad här hänt sedan den antogs?

Implementering via länsdialoger• Handlingsplanen prioriterad fråga för de regionala utvecklingsledarna BoU

• Hösten 2015 - 8 länsdialoger

• Under 2016 – 16 länsdialoger

• Under 2017 - 9 länsdialoger

• Inledningsvis inriktat övergripande på hela handlingsplanen

• Senare inriktat på samverkan mellan huvudmännen, kompetensförsörjning &

arbetsmiljö.

• Samarbete med regeringens nationella samordnare Ceclilia Grefve, och många

dialoger tillsammans med andra på SKL; hälso-och sjukvårdssektionen, uppdrag

psykisk hälsa, arbetsgivaravd. och utbildning-och abretsmarknadsavd.

Handlingsplanens 44 förslag varav 38 är genomförda/på gång

• Handlingsplanens tre områden: Uppdraget, Organisation & Utbildning, Forskning &

Utveckling

• Uppdraget har 22 förslag – varav 5 ej genomförts/påbörjat ( t.ex. statligt stöd till

regional familjehemsvård, nationellt kvalitetssäkrad utredningsmodell för

familjehem, SKL ger stöd att pröva och implementera expertteam i

barnskyddsärenden)

• Organisation & utbildning har 15 förslag – samtliga genomförda/på gång

• Forskning & utveckling har 7 förslag – varav 1 förslag ej genomfört ( statligt stöd till

regionala stödstrukturer)

Uppdraget – ex. på vad som genomförts/på gång

• Utredning om interna register över anmälningar som inte leder till utredning

• Översyn av SoL, utredning om möjlighet att ge individuellt stöd utan

utredning, regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen om tidiga

och samordnade insatser

• Stärkt stöd till barn som far illa – genom insatser i hälso-och sjukvård och

skola, t ex lagändring om hälsoundersökningar av placerade barn, olika

skolprojekt i kommunerna som SkolFam, Paired Reading, Letterbox Club

• Undanröja juridiska hinder för samverkan mellan kommuner

• Utvärdering av de förtroendevaldas roll vid beslutsfattande

Forskning & utveckling – ex. på vad som genomförts/på gång

• 10 –årigt stöd till praktiknära forskning via FORTE

• Skrivelse om utökad personnummerbaserad statistik

• Implementering av modeller om barns delaktighet

• Utbildningar i risk- och händelseanalys

Organisation & utbildning – ex. på vad som genomförts/på gång

• Spridning av forskning om vad som ger stabilitet, goda exempel

• Strategi för oberoende av bemanningsföretag

• Stödja användningen av arbetstyngdsinstrument, rapport och filmer

• Kartlägga och stödja arbetet med att anställa admin. ( mellan 2/3 -1/2 av

kommunerna gör det)

• Stödja uppbyggnaden av regionala introduktionsprogram, från 5 till 20 län/delregioner

• Påverka lärosätena att ta in mer inslag från praktiken, samverkan praktik- högskola

• Stöd till arbetsledare – ansökan om utvecklingsarbete till Socialdepartementet

• Påverka föreskrifterna om behörighetsregleringen, och konsekvenser för

kommunerna.

Behörighetsregleringen

Kartläggning om antal socialsekreterare och arbetsledare utan socionomexamen

• Kartläggning i augusti/september 2017

• Lättare att rekrytera socionomer ( främst nyexaminerade ) och mindre behov av bemanningsföretag

• Men ca 700 socialsekreterare och 100 chefer/arbetsledare som saknar socionomexamen

Krav på socionomexamen eller annan relevant högskoleexamen Socialstyrelsen har reviderat föreskrifterna då socionom varit enda vägen att bli

behörig

SKL är positiv till det nya förslaget till föreskrifter, ger mer flexibilitet. SKL har framfört följande i remissvaret och i framställan till Socialdepartementet:

Socialstyrelsen behöver ta fram vägledning

Handläggare som vid behörighetsregleringens ikraftträdande, 1 juli 2014, arbetade med myndighetsutövning inom den sociala BOU ska automatiskt anses behöriga

Regeringen bör via lärosätena erbjuda den kompletterande utbildning/kurser som föreskrifterna kräver och att den går att få som distansutbildningÖvergångsbestämmelserna behöver förlängas med ytterligare tre år, fram till 2022-06-30

Barnkonventionen blir lag

Inkorporering – vad händer?

Lagrådsremiss

Lagrådets yttrande

Ekonomiska konsekvenser utredda av

Statskontoret

Lagrådsremissen

• Inget om lagändringsförslagen.

• Viktigt att kommuner, landsting och regioner känner till att

Barnombudsmannen kan vara ett stöd i lokal och regional

implementering.

• Kunskapslyftet ska vara kostnadsfritt.

• Utvärdera kunskapslyftet och överväga fortsatt fördjupat stöd.

Lagrådet avstyrker inkorporering

1 Brister i rättstillämpningen

2 Barnets rätt att komma till tals – finns redan i många lagar

3 Problem för rättstillämparen

4 Vägledning – oklart vem som ska ta fram den

5 Artiklar 1- 43.1 och 44.6 inkorporeras

6 Europakonventionens status

7 Nyöversättning

Statskontoret• ”Ekonomiska konsekvenser av att inkorporera barnkonventionen i

svensk lag” Oktober 2017

• Ramböll genomförde undersökningen:

• Med utgångspunkt i tre scenarier drar Ramböll slutsatsen att tre

fjärdedelar av kostnaderna för en inkorporering av konventionen

kommer att hamna på kommunerna.

• Landstingen kommer att få de lägsta kostnadsökningarna

130

Åsa Furén-Thulin

sektionschef Socialtjänst

SKL

E-post: asa.furen-thulin@skl.se

Tel. 08-452 77 69

Tack för mig!

Utredningar avseende vissa skador och dödsfall

▪ Utredningsverksamheten (Socialstyrelsen) utreder när barn avlidit till följd av ett brott eller där en vuxen

person avlidit till följd av brott av en närstående.

▪ Socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola samt andra myndigheter som varit i kontakt med den utsatta är

skyldiga att lämna uppgifter till Socialstyrelsen i dessa ärenden

▪ Syftet med utredningarna är att de ge underlag till förslag på förebyggande åtgärder som ska redovisas

till regeringen i en rapport vartannat år. Utredningarna ska kartlägga händelseförloppet och orsaken till

händelsen, ej peka på fel och syndabockar

▪ Finns förslag om att utvidga utredningsverksamheten till att omfatta fler fall än där barn och vuxna avlidit

(Ds 2017:47) - Grov misshandel av barn och försöksbrott (försök, förberedelse och stämpling till mord

eller dråp) av barn och vuxna ska också omfattas. Finns också förslag på få hämta in uppgifter gällande

gärningspersonen.

▪ En utvidgning möjliggör ett större kunskapsunderlag för förebyggande arbete, något som kommuner och

landstig kan använda som en del i det egna förbättringsarbetet. Viktigt dock att fortsätta med det egna

med risk- och händelseanalyser