Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin

• Livsmedelskedjans förädlingsvärde fortsätter att öka trots att lönsamheten försämrats. Förädlingsvärdet har ökat mest i restaurangledet medan primärproduktion och livsmedelsindustrin visar på svag tillväxt mellan åren 2011 och 2017. Det är också dessa led som visar på svag lönsamhet.

• Förädlingsgraden har inte utvecklats över tid i de tre första leden i livsmedelskedjan, vilket tyder på att företagen har svårt att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsviljan för på marknaden. Detta är en förklaring till svag lönsamhet.

• Andelen innovativa företag är jämförelsevis hög i livsmedelsindustrin, handeln och restaurangledet, men trots detta ökar inte förädlingsgraden. En låg utbildningsnivå och åldrande arbetskraft gör att primärproduktionen halkar efter i innovationskraft

Rapport 2020:3

– årsrapport år 2020

Kortversion

Foto: Camilla Burman

Foto: Shutterstock

Foto: Landsbygdsnätverket

Foto: Calle Bredberg/Scandinav bildbyrå

3

Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin– årsrapport år 2020

Jordbruksverket har i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter göra en årlig uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Denna rapport är en redovisning av regeringsuppdraget för år 2020.

Rapporten visar hur livsmedelskedjan har utvecklats utifrån livsmedelsstrategins övergripande mål. Rapporten studerar även sambanden mellan utbildningsnivå och produktivitet samt utbildningsnivå och förädlingsgrad. I rapporten diskuteras också i vilken utsträckning ett urval av åtgärder i livsmedelsstrategins handlingsplan kan bidra till livsmedelsstrategins mål.

FörfattareCamilla BurmanSara JohanssonAndreas Davelid

5

SammanfattningFör att Sverige ska kunna nå det övergripande målet om en ökad produktion i hela livs­medelskedjan samtidigt som relevanta miljömål nås, behöver företagen ha en god konkurrenskraft. Konkurrenskraft handlar om förmågan att bedriva verksamhet som är lönsam på lång sikt. För att kunna göra det behöver företagen kunna möta kundernas preferenser och att ha en kostnadseffektiv produktion.

Produktionen ökar trots försämrad lönsamhetKonkurrenskraften i livsmedelskedjan har försämrats mellan åren 2011 och 2018. I primärproduktionen har det skett en gradvis återhämtning sedan bottenåret 2013, men trenden kom av sig under år 2018 till följd av torkan som slog särskilt hårt mot jord­bruket. Tack vare att merparten av jordbruksföretagen har flera olika verksamheter kunde effekterna av torkan på företagens lönsamhet mildras.

Trots att lönsamheten har försämrats har livsmedelskedjans förädlingsvärde fortsatt att öka. Restaurangledet stod för den största ökningen men även livsmedelshandeln visar god tillväxt. I primärproduktionen och livsmedelsindustrin var tillväxten i förädlings­värde svagare än för näringslivet som helhet. Statistiken visar på ökade volymer inom flera produktionsgrenar, medan förädlingsgraden i primärproduktion och livsmedels­industri har varit tämligen konstant. Detta indikerar att företagen har svårt att utveckla produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för.

Förädlingsgraden stagnerar till följd av för lite investeringar i produkt­utveckling Det satsas jämförelsevis lite medel på forskning och innovation i livsmedelskedjan. Knappt vart tredje jordbruksföretag har infört en ny eller förbättrad produkt eller process mellan åren 2016 och 2018, vilket är en avsevärt lägre andel än i andra sektorer . Andelen innovativa företag i livsmedelskedjans tre sista led ligger dock i paritet med övrigt näringsliv.

Trots lite satsningar på forskning och utveckling är innovationskraften god i vissa delar av livsmedelskedjan. Detta resulterar emellertid inte i att förädlingsgraden ökar över tid. För att stärka sin konkurrenskraft måste svenska företag öka förädlingsgraden i sina produkter och sträva efter ökade produktvärden snarare än ökade produktionsvolymer.

En låg utbildningsnivå hämmar utvecklingen i livsmedelskedjanLivsmedelskedjan har en betydligt lägre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning än övrigt näringsliv i Sverige, vilket försämrar förutsättningar för innovation och pro­duktivitetstillväxt. Utbildningsnivån är särskilt låg inom primärledet som dessutom har en åldrande arbetskraft. Båda dessa faktorer kan förklara varför innovations­benägenheten tycks vara lägre inom jordbruket än i övriga delar av livsmedelskedjan.

Kunskap och innovation är av central betydelse för livsmedelskedjans långsiktiga ut­veckling. Här spelar det nationella programmet för livsmedelsforskning en viktig roll men det krävs mer långsiktig finansiering för att stimulera behovsmotiverad forskning av hög kvalitet. På sikt behöver också utbildningsnivån i livsmedelskedjan öka för att företagen ska kunna tillgodogöra sig ny teknik och nya forskningsresultat. I takt med att produktionen blir mer högteknologisk och kunskapsintensiv blir just kunskapsför­språng det viktigaste konkurrensmedlet. Här riskerar svenska livsmedelsföretag att

halka efter i den globala utvecklingen, om ingen förändring kommer till stånd.

6

7

SummaryIn order for Sweden to achieve the overall goal of increased output and a sustainable production in the food chain, firms have to be competitive. Competitiveness is about the ability to do businesses that is profitable in the long term. This requires that firms are able to meet customer preferences with an efficient production.

Production is increasing despite lower profitabilityCompetitiveness in the food chain has deteriorated between 2011 and 2018. In primary produc­tion, there has been a gradual recovery since the bottom year 2013, but the trend came off in 2018 as a result of the severe drought, which affected agricultural output. Since most firms in the agricultural sector are active in several different businesses, the effects of the drought on farm­level profitability could be mitigated.

Despite the deterioration in profitability, output in the food chain has continued to increase. The restaurant sector accounted for the largest growth in aggregated value added but the retail sector also shows strong growth. In primary production and the food industry, growth in output was weaker than for the private business sector as a whole. For many primary products there has been an increase in volumes but the value added in production has remained constant. This in­dicates that firms have difficulty developing product characteristics for which there is a high wil­lingness to pay.

Value added in production is stagnating because of low investment in research and developmentThere is comparatively little investment in research and development in the food chain. As a consequence, barely one third of the firms in agriculture has intro duced a new or significantly improved product or process between 2016 and 2018.This is a significantly lower proportion than what is generally observed in other sectors. The share of innovative firms in food industries, retail, and restaurants is well above 50 percent which is on par with other sectors. However, the innovation performance in the latter stages of the food supply chain does not appear to stimulate an increase in the share of value added in total production value over time. In order to strengthen their competitiveness, Swedish companies need to increase the value added of their products and strive for increased product values rather than increased production volumes.

A low level of education hampers development in the food chainThe food chain has a significantly lower proportion of employees with tertiary education than other industries in the private business sector in Sweden. A low education level impairs the con­ditions for innovation and productivity growth. The level of education is particularly low in primary production, where a substantial fraction of the workforce also approaches retirement age. These characteristics of the workforce may explain why the propensity for innovation appears to be lower in agriculture than in other parts of the food chain.

Knowledge and innovation are central to the long­term development of the food chain. In this context, the national food research programme plays an important role. Still, applied research of high quality requires more long­term funding than what is offered in the current program. Moreover, for companies to benefit from new technologies and new research findings the level of education must increase in the food chain. As production becomes more high­tech and know­ledge­intensive, the competitive advantage of firms and nations are more than ever dependent on a leading position in knowledge and research. If education and research in the food chain is not strengthen, Swedish food firms will fall behind in global development.

8

9

Innehåll

1 Inledning .............................................................................................................111.1 Syfte, frågeställningar och avgränsningar .............................................................................11

2 Livsmedelsstrategin – En strategi för konkurrenskraft och hållbar tillväxt ...................................................................................................................122.1 Tre dimensioner av hållbarhet ...................................................................................................12

3 Hur har konkurrenskraften i livsmedelskedjan utvecklats? ..............143.1 Lönsamheten försämrades i alla led ........................................................................................14

3.2 Höga standarder inom miljö, klimat och djurvälfärd ........................................................15

3.3 Innovationskraften i livsmedelskedjan leder inte till ökad förädlingsgrad ...............17

4 Hur har produktionen i livsmedels kedjan utvecklats under det senaste decenniet? ..........................................................................................194.1 Produktionen ökar trots försämrad lönsamhet ...................................................................19

4.2 Livsmedelskedjans relativa betydelse är störst utanför storstadslänen ....................20

4.3 Export och turism bidrar till tillväxt i livsmedelskedjan ...................................................21

5 Vilken betydelse har utbildning för livsmedelskedjans konkurrenskraft? ..............................................................................................235.1 Lägre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning .................................................23

5.2 Varannan sysselsatt i primärproduktionen har nått pensionsåldern .........................24

5.3 Kompetensbrist hotar företagens utveckling och tillväxt ...............................................25

6 Åtgärder i livsmedelsstrategins första handlingsplan ........................27

7 Sammanfattande slutsatser .........................................................................29

Referenser .................................................................................................................30

10

1111

INLEDNING

1 InledningLivsmedelsstrategin är en långsiktig tillväxtstrategi som inkluderar hela livs­medelskedjan, det vill säga primärproduktion, livsmedelsindustri, livsmedels­handel samt restauranger och storkök. Strategin beslutades av Riksdagen 2017 och sträcker sig fram till år 2030. Det övergripande målet är en konkurrenskraftig livsmededelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning i hela landet.

1.1 Syfte, frågeställningar och avgränsningar

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att årligen utvärdera och följa upp arbetet med livsmedelsstrategins genomförande. Detta är en kortversion av den årliga rapport som visar livsmedelskedjansutveckling i relation till de mål som anges i livsmedelsstrategin (Jordbruksverket, 2020). Den årliga rapporten ger regeringen och berörda aktörer relevanta beslutsunderlag för det fortsatta arbetet med livsmedelsstrategins genomförande. Rapporten besvarar följande frågeställningar:

∙ Hur har konkurrenskraften i livsmedelskedjan utvecklats under det senaste decenniet?

∙ Hur har produktionen i livsmedelskedjan utvecklats under det senaste decenniet?

∙ Vilken betydelse har utbildning för livsmedelskedjans konkurrenskraft?

Dessutom diskuterar rapporten ett urval av åtgärderna i livsmedelsstrategins första handlingsplan och hur dessa kan bidra till livsmedelsstrategins mål.

Den statistik som presenteras i rapporten visar livsmedelskedjans utveckling för åren 2011–2017/2018, det vill säga för perioden innan livsmedelsstrategin beslutades. Rapporten ger därför en bild av utgångsläget och pekar på de utmaningar och möjligheter som arbetet med livsmedelsstrategins genomförande bör ta avstamp ifrån.

1212

LIVSMEDELSSTRATEGIN – EN STRATEGI FÖR KONKURRENSKRAFT OCH HÅLLBAR TILLVÄXT

2 Livsmedelsstrategin – En strategi för konkurrenskraft och hållbar tillväxt

I arbetet med att följa upp livsmedelsstrategin definieras begreppet konkurrens-kraft som (ITPS, 2007)

Förmågan hos enskilda företag att bedriva verksamhet som är lönsam på lång sikt.

Enskilda företag kan ha svag lönsamhet under kortare perioder utan att för den skull ha svårt att konkurrera på marknaden. Ett företag kan däremot inte under lång tid drivas med svag lönsamhet eftersom ägarna då inte får någon rimlig avkastning på sitt kapital. I vårt arbete med att följa upp livsmedelsstrategin använder vi därför lönsamhet som ett mått på konkurrenskraft.

Konkurrenskraft bygger på förmågan att hela tiden arbeta fram bättre processer som gör produktionen mer effektiv. Det handlar också om förmågan att hela tiden utveckla produkter som på ett bättre sätt tillgodoser konsumenternas olika behov. Konkurrenskraft är därför ett resultat av en hög produktivitet och en god innovationsförmåga och yttrar sig i form av lönsamma företag som har kraft och motivation att öka sin produktion.

Företagens produktivitet och innovationsförmåga beror i sin tur på bland annat arbetskraftens utbildning och kompetenser samt på den teknologiska nivån i produktionsprocesserna. Det krävs ofta en relativt hög kunskapsnivå för att kunna ta till sig ny forskning och ny teknik som är nödvändig för att för­bättra företagens produkter och produktionsprocesser. Innovativa företag och företag med en stark tillväxt i sin produktivitet har därför ofta högt utbildad arbetskraft . Kunskapsstarka företag bygger sin konkurrenskraft på att hela tiden ligga i framkant vad gäller ny kunskap och teknik och att därigenom skapa ett försprång gentemot sina konkurrenter.

En hög produktivitetstillväxt och förmåga att hela tiden förbättra sina produkter är också en nödvändighet för att skapa en hållbar tillväxt inom livsmedels­kedjan. Konkurrensen mellan företag innebär att ineffektiva företag slås ut samtidigt som effektiva och innovativa företag ökar sina marknadsandelar. En konkurrenskraftig livsmedelskedja är därför en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.

2.1 Tre dimensioner av hållbarhet

Hållbar utveckling definieras som en samhällsutveckling där dagens behov till­godoses utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov (Brundtlandsrapporten, 1987). Begreppet hållbarhet omfattar både en miljömässig, en ekonomisk och en social dimension.

1313

LIVSMEDELSSTRATEGIN – EN STRATEGI FÖR KONKURRENSKRAFT OCH HÅLLBAR TILLVÄXT

Miljömässig hållbarhet, eller ekologisk hållbarhet som ibland används synonymt, handlar bland annat om jordens bio­geo­kemiska­system där vatten, luft, land, biodiversitet samt ekosystemstjänster ingår.

Ekonomisk hållbarhet kan definieras som en utveckling där företag är lön­samma och skapar en ekonomisk tillväxt som inte leder till ökad belastning på miljön eller på människors hälsa och välfärd. En sådan tillväxt kan skapas ge­nom att utveckla egenskaper hos produkter som det finns en hög betalningsvilja för. Det leder till att produktionsvärdet ökar fastän produktionsvolymen är konstant.

Social hållbarhet handlar om människors frihet, rättigheter, hälsa och välfärd. Utifrån livsmedelsstrategins mål kan social hållbarhet omfatta exempelvis möj­ligheten att konsumera livsmedel av god kvalitet till ett rimligt pris, folkhälsa, konsumenternas valmöjligheter, arbetsmiljö, jämställdhet, icke­diskriminering samt möjligheterna leva och bo på landsbygden.

1414

HUR HAR KONKURRENSKRAFTEN I LIVSMEDELSKEDJAN UTVECKLATS?

3 Hur har konkurrenskraften i livsmedelskedjan utvecklats?

I arbetet med att följa upp livsmedelsstrategin har vi beaktat utvecklingen av olika ekonomiska nyckeltal som hämtas från statistik som baseras på företagens officiella bokföring. Denna statistik hämtas från SCB:s register och gör det möj­ligt att studera utvecklingen över tid i olika led samt göra jämförelser mellan olika led.

3.1 Lönsamheten försämrades i alla led

Nettomarginalen är ett av tre nyckeltal som används för att studera konkurrens­kraftens utveckling. De andra nyckeltalen är rörelsemarginal1 samt avkastning på eget kapital2. Nettomarginalen visar hur effektivt företaget utnyttjar sin omsättning för att skapa ett överskott. Nettomarginalens utveckling försämrades i hela livsmedelskedjan mellan åren 2011–2018. Det finns dock branscher i livs­medelskedjan där lönsamheten ökat, exempelvis vattenbruk, växthusodling och delar av livsmedelshandeln. Figur 1 visar nettomarginalens utveckling i de olika leden samt för livsmedelskedjan som helhet under den perioden.

Nettomarginalen har försämrats mest i livsmedelsindustrin och i primär­produktionen. Inom primärproduktionen har det dock skett en gradvis åter­hämtning sedan bottenåret 2013. Återhämtningen kom dock av sig år 2018, sannolikt på grund av den torka som drabbade jordbruket hårt. Sedan år 2011 har netto marginalen även minskat något i livsmedelshandeln medan den i restaurangledet ligger på samma nivå år 2018 som den gjorde år 2011. Här har det dock skett en nedgång sedan år 2017.

1 Rörelsemarginalen visar det procentuella överskott som varje omsättningskrona ger, efter avdrag för rörelsens kostnader.

2 Avkastning på eget kapital visar om det är lönsamt att ha kvar kapitalet i företaget, eller om det är lämpligare att placera det i annan verksamhet.

1515

HUR HAR KONKURRENSKRAFTEN I LIVSMEDELSKEDJAN UTVECKLATS?

60

70

80

90

100

110

120

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Inde

x 20

11=1

00

Livsmedelskedjan Primärproduktion Livsmedelsindustrin

Livsmedelshandeln Restauranger

Figur 1 Nettomarginalens utveckling i livsmedelskedjan 2011–2018, index 2011=100. Not: Nyckeltalet för 2018 baseras på preliminära uppgifter. Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, egen bearbetning

Det varma vädret under sommaren år 2018 påverkade framförallt lönsamheten i jordbruket som drabbades av torka. Om lönsamheten studeras utifrån statistik som enbart omfattar företagens jordbruksproduktion (dvs. statistik baserad på EAA­kalkyler3) framkommer att lönsamheten var betydligt lägre i de verksam­heter som avser jordbruk. Det tyder på att andra verksamheter i företagen mild­rade torkans effekter på företagens ekonomi. Det faktum att många jordbruks­företag har en diversifierad verksamhet som ger flera ben att stå på är således en viktig faktor för att hantera den risk som väderberoende produktion ofrånkomli­gen medför. Nettomarginalen försämrades i livsmedelsindustrin sedan toppåret 2015 och en viss återhämning kan skönjas år 2018. Sedan år 2011 har nettomar­ginalen även minskat något i livsmedelshandeln medan den i restaurang ledet ligger på samma nivå år 2018 som den gjorde år 2011. Här har det dock skett en nedgång sedan år 2017.

3.2 Höga standarder inom miljö, klimat och djurvälfärd

Konsumenter, både i Sverige och utomlands, blir alltmer medvetna om hållbar­hetsfrågornas betydelse. För företagens konkurrenskraft blir det därför viktigt att kunna svara upp mot denna utveckling. Svensk livsmedelsproduktion kän­netecknas i en internationell jämförelse av höga standarder inom miljö­ och klimatområdet liksom inom djurhälsa och djurvälfärd (OECD, 2018). Hållbara

3 EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet och kostna­derna för jordbruksproduktionen, inklusive rennäringen. I princip all jordbruksproduktion ingår i kal­kylen och syftet är att kunna upprätta en resultaträkning för denna produktion. Beräkningarna base­ras på en förteckning över de aktiviteter som anses vara karaktäristiska för jordbruket och dessa inklu­deras i beräkningarna oberoende av i vilken typ av företag produktionen sker.

1616

HUR HAR KONKURRENSKRAFTEN I LIVSMEDELSKEDJAN UTVECKLATS?

produktionsmetoder kan ge konkurrensfördelar eftersom det finns en växande efterfrågan på livsmedel som producerats med hänsyn till miljö, klimat och djurvälfärd. Det är emellertid inte inom alla produktområden som betalnings­viljan på marknaden är tillräckligt hög för att fullt kompensera producenterna för de merkostnader som miljö­ och djurvänliga produktionsmetoder och mer långtgående lagstiftning ofta medför.

En ökad medvetenhet hos både konsumenter och producenter om livsmedels­produktionens effekter på miljö och klimat bidrar till utvecklingen mot en mer hållbar livsmedelskedja. En miljömässigt hållbar konsumtion kan mätas med hjälp av konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, som tar hänsyn till den klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och i andra län­der4. Utsläppen av växthusgaser till följd av hushållens konsumtion av livs­medel uppgick till cirka 14 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2017, vilket var en minskning med sju procent jämfört med år 2011. Den största minskningen uppmättes för livsmedel som producerats i Sverige (SCB, 2020). Som framgår av figur 2 härstammar majoriteten (62 %) av de svenska utsläppen av växthusgaser från livsmedelskonsumtion från importerade varor. Denna import kan antingen bestå av livsmedel, eller av olika typer av insatsvaror som krävs för att kunna producera livsmedel i Sverige.

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

14 000

16 000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

I Sverige I andra länder

Figur 2. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från livsmedel 2011–2017, koldioxidekvivalenter. Källa: SCB, statistikdatabasen

Svenskt jordbruk har potential att bidra till att den globala livsmedelskonsum­tionens klimatpåverkan minskar. Detta förutsätter dock att svenska producenter kan öka sin marknadsandel. En hållbar utveckling innebär en omfördelning av marknadsandelar, både mellan länder och mellan företag inom samma land. En hållbar utveckling av företagsbasen i livsmedelskedjan, såväl den nationella som den internationella, innebär att företag med hög produktivitet och håll­

4 Beräkningarna baseras delvis på resultatet i PRINCE­projektet. I den senaste statistiken som publice­rades i november 2019 används för utsläppen utomlands nya reviderade data från databasen Exiobase, vilket medfört relativt stora revideringar även bakåt i tiden.

1717

HUR HAR KONKURRENSKRAFTEN I LIVSMEDELSKEDJAN UTVECKLATS?

bara produktionsmetoder tar marknadsandelar från företag som har låg resurs­effektivitet och svårt att leva upp till kraven på miljövänlig och klimatsmart produktion.

3.3 Innovationskraften i livsmedelskedjan leder inte till ökad förädlingsgrad

Konkurrenskraften i livsmedelskedjan är beroende av en hög innovationstakt som resulterar i att svenska företag behåller sina marknadsandelar och kan producera på ett kostnadseffektivt sätt. Den svenska livsmedelskedjan ligger lågt i ranking både jämfört med livsmedelssektorer i andra länder och jämfört med andra sektorer i Sverige. Rankingen5 visar att Sverige hamnar högt i Europa inom flera sektorer (t.ex. andra plats inom stål­, skogs­ och fordonsindustrin), men först på en 14:e plats för livsmedelsforskning av totalt 31 länder. Sverige ligger också lågt i rankingen när det gäller högre utbildning inom områden som är relevanta för livsmedelssektorn samt vad gäller förmågan att addera värde i produktionen. Däremot presterar Sverige bättre när det gäller produktivitet och patentaktivitet.

Man bör dock komma ihåg att innovationsrankingen bygger på input i innova­tionsprocessen snarare än output. För att följa företagens innovationskapacitet och förmågan att ta till sig ny kunskap och teknik krävs andra indikatorer. Det finns i dagsläget ingen officiell statistik kring innovationer som omfattar hela livsmedelskedjan, men det finns innovationsuppgifter från olika källor. En enkät­undersökning som Jordbruksverket genomfört om innovationer i jordbruks­företag visar att knappt vart tredje företag infört en ny eller väsentligt förbättrad produkt eller produktionsprocess under de tre senaste åren. Detta är en avsevärt lägre andel jämfört med företag i andra sektorer som ingick i samma undersök­ning (Jordbruksverket, 2019).

SCB har statistik om innovationskraften för livsmedelskedjans tre senare led6. Denna statistik visar att omkring hälften av företagen inom livsmedelskedjans tre senare led har gjort någon form av innovation under de tre senaste åren. Därmed visar företag inom livsmedelsindustrin, handeln samt hotell­ och restaurang på lika god innovationsförmåga som genomsnittet av företag i övriga näringslivet. Man bör dock komma ihåg att SCB:s innovationsstatistik inte om­fattar företag med färre än 10 anställda. För primärproduktionen finns inga upp­gifter kring innovation i SCB:s statistik. Det går därför inte att göra direkta jämförelser mellan primärproduktionen och övriga led.

Sammanfattningsvis kan man dock konstatera att företagen i livsmedelskedjan gör jämförelsevis små satsningar på forskning och utveckling jämfört med

5 Under år 2018 genomförde konsultfirman Roland Berger på uppdrag av Tillväxtverket en innova­tionsrankning av den svenska livsmedelssektorn år 2016, som baseras på den metodik som används i Bloombergs globala innovationsindex.

6 I denna statistik går det inte att särskilja livsmedelshandel från övrig detalj­ och partihandel och restaurang­ledet omfattar även hotellverksamhet.

1818

HUR HAR KONKURRENSKRAFTEN I LIVSMEDELSKEDJAN UTVECKLATS?

företag i andra näringsgrenar. Trots detta visar SCB:s innovationsundersökning att de tre sista leden i kedjan har lika hög andel innovativa företag som närings­livet i övrigt. Denna innovationsaktivitet tycks emellertid inte resultera i en ökande förädlingsgrad i livsmedelskedjan. Förädlingsgraden visar hur stort värde som skapas i produktionen och uttrycks som andel av företagets omsätt­ning. Förädlingsgraden i livsmedelskedjan har varit tämligen konstant under perioden 2011–2018. Det är bara restaurangledet som visar på en svag men trendmässig ökning av förädlingsgraden över tid. I övriga led tycks företagen ha svårt att skapa produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för på marknaden.

Mellan åren 2011 och 2018 har konkurrenskraften försämrats i livsmedels­kedjan. Företagens lönsamhet påverkas av deras produktivitet och förädlingsgrad, som beror på möjligheterna att ta till sig nya tekniker och kunskap för att tillgodose konsumenternas behov. Innovationskraften är förhållandevis god i livsmedelskedjan, exklusive primärproduktionen, men dessvärre syns det inte i en ökad förädlingsgrad. Företagen i livsmedels­ kedjan satsar också lite på forskning och innovation jämfört med företag i andra sektorer.

1919

HUR HAR PRODUKTIONEN I LIVSMEDELS KEDJAN UTVECKLATS UNDER DET SENASTE DECENNIET?

4 Hur har produktionen i livsmedels­kedjan utvecklats under det senaste decenniet?

I uppföljningen av livsmedelskedjans utveckling studeras produktionens utveckling utifrån tillväxten i förädlingsvärde i de olika leden.

4.1 Produktionen ökar trots försämrad lönsamhet

Sedan år 2011 har livsmedelskedjans andel av näringslivets totala förädlings­värde legat stabilt på åtta procent. Livsmedelskedjans förädlingsvärde ökade med 30 procent till drygt 200 miljarder kronor (se figur 3) mellan åren 2011–2017, vilket kan jämföras med en ökning på 24 procent i det totala näringslivet. Som framgår av figur 3 ökade förädlingsvärdet i samtliga delar av livsmedelskedjan, dock i varierande grad. Den kraftigaste procentuella ökningen har skett inom restaurang och storkök, följt av livsmedelshandeln. Restaurang­ och catering­tjänster är förhållandevis konjunkturkänsliga och restaurangledet kan ha dragit särskilt stor nytta av den högkonjunktur som präglat det senaste decenniet. En annan förklaring till tillväxten i restaurangledet är den sänkning av restaurang­momsen som trädde i kraft år 2012.

I primärproduktion och förädlingsindustri har tillväxten varit svagare än i närings­ livet som helhet. I primärproduktionen är det möjligt att studera volymutveck­ling för ett urval av produktionsgrenar och den kraftigaste produktionsökningen mellan 2011 och 2017 har procentuellt sett varit inom oljeväxter, spannmål och matfågel.

0

50

100

150

200

250

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

milj

arde

r, se

k

Primärproduktion Livsmedelsindustri Livsmedelshandeln Restaurang

Figur 3. Totalt förädlingsvärde i livsmedelkedjan 2011–2017, löpande priser. Not: Ingen hänsyn har tagits till inflationen i figuren. Källa: SCB, Företagens Ekonomi.

2020

HUR HAR PRODUKTIONEN I LIVSMEDELS KEDJAN UTVECKLATS UNDER DET SENASTE DECENNIET?

4.2 Livsmedelskedjans relativa betydelse är störst utanför storstadslänen

Merparten av livsmedelskedjans produktion sker i de tre storstadslänen, vilka står för 59 procent av det totala förädlingsvärdet och lika stor andel av arbetstill­fällena i livsmedelskedjan. När vi studerar livsmedelskedjans relativa betydelse i ekonomin på regional nivå är bilden dock annorlunda. Figur 4 visar hur stor vikt livsmedelskedjan har i den totala sysselsättningen per län i jämförelse med livsmedelskedjans andel av den totala sysselsättningen i hela riket7.

Som framgår av figur 4 har livsmedelskedjan störst betydelse utanför storstads­länen. Allra störst betydelse har livsmedelskedjan i Gotlands län följt av Kalmar län, Hallands län samt Skåne län. Den lägsta beräknade lokaliseringskvoten finns i Kronobergs län, följt av Jönköpings län och Västernorrlands län.

7 Detta mått kallas för lokaliseringskvoter och antar ett värde i intervallet [0,∞]. Ett värde över 1 tyder på att regionen är mer specialiserad till den studerade branschen, medan ett värde under 1 tyder på att den aktuella branschen är underrepresenterad i regionen jämfört med riket. (Institutet för tillväxtpoli­tiska studier, 2003)

Figur 4. Livsmedelskedjans relativa betydelse i den regionala ekonomin år 2017. Källa: SCB, Egna beräkningar.

2121

HUR HAR PRODUKTIONEN I LIVSMEDELS KEDJAN UTVECKLATS UNDER DET SENASTE DECENNIET?

4.3 Export och turism bidrar till tillväxt i livsmedels­kedjan

Internationell handel med jordbruksvaror och livsmedel är nödvändig för att kunna producera och leverera varor som efterfrågas av konsumenter. Handel bidrar också till ökad konkurrenskraft och bättre produktivitet bland annat genom spridning av teknik. Importerade insatsvaror som gödselmedel, bekämp­ningsmedel, foder och drivmedel är nödvändiga för att kunna producera jord­bruksråvaror i Sverige. Utan de importerade råvarorna skulle den svenska jord­bruksproduktionen vara betydligt mindre, vilket också skulle resultera i mindre export av livsmedel.

Den svenska exporten av livsmedel (inklusive jordbruksvaror) uppgick till knappt 92 miljarder kronor år 2018, vilket var en ökning med knappt 70 procent jämfört med år 2011. Noteras bör att en stor andel av den svenska livsmedelsexporten utgörs av vidareexport av fisk, kräft­ och blötdjur från Norge. Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel exklusive fisk, kräft­ och blötdjur upp­gick till knappt 50 miljarder kronor år 2018, vilket var en ökning med knappt 40 procent jämfört med år 2011. Detta kan jämföras med ökningen av Sveriges totala varuexport som under samma period uppgick till 19 procent. De produkt­grupper inom livsmedelskedjan som hade starkast procentuella tillväxt i export­värde mellan åren 2011–2018 var tobak och tobaksvaror, levande djur, socker och sockervaror samt djurfoder. En ökad export av livsmedel (inklusive jord­bruksvaror) är nödvändigt för att öka produktionen i hela livsmedelskedjan och lönsamheten. Export innebär en större marknad och fler kunder och därmed ofta stordriftsfördelar i produktionen. De företag som exporterar har generellt sett också en högre produktivitet, och är mer innovativa och visar därmed ofta på en bättre lönsamhet.

Den svenska importen av livsmedel (inklusive jordbruksvaror) uppgick till 158 miljarder kronor år 2018, vilket var en ökning med knappt 60 procent jämfört med år 2011. Exkluderas fisk, kräft­ och blötdjur uppgick den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel till knappt 109 miljarder kronor år 2018, vilket var en ökning med drygt 40 procent jämfört med år 2011. Den procentuellt största ökningen fanns inom produktgrupperna spannmål och varor därav, djurfoder och drycker. (Jordbruksverket, 2019)

En ansenlig andel av efterfrågan på livsmedelskedjans produktion kommer från turister. Turismens totala förädlingsvärde ökade med 30 procent mellan åren 2011–2018 till 108 miljarder kronor (Tillväxtverket, 2019). Uppgifter om utländsk turismkonsumtion i Sverige visar att turismens exportvärde har vuxit med 89 procent jämfört med år 2011. En betydande andel av denna konsumtion består av livsmedel, inte minst i form av gränshandel, och måltidsupplevelser. Gräns­handeln mot Norge bidrar till den växande turismexporten av dagligvaror såsom livsmedel, drycker och tobak (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018).

2222

HUR HAR PRODUKTIONEN I LIVSMEDELS KEDJAN UTVECKLATS UNDER DET SENASTE DECENNIET?

Förädlingsvärdet ökade under den studerade perioden, men statistiken indikerar att produktionsökningen i livsmedelskedjan främst skett genom ökade volymer och inte genom ökade produktvärden. Detta understryks av att förädlingsgraden har varit förhållandevis oförändrad under den studerade tidsperioden och det är bara restaurangledet som uppvisar en svag trendmässig ökning av förädlingsgraden. Detta tyder på att det mest är bulkprodukter som produceras och inte mer exklusiva produkter, vilket i sig kan förklara den svaga lönsamheten. Sverige är i flera avseenden ett högkost­nadsland, vilket innebär att företagen har svårt att konkurrera med låga priser på marknader som är utsatta för konkurrens från producenter i andra länder.

För att nå livsmedelsstrategins mål behöver både produktionen och lön­samheten förbättras, vilket kräver en ökande förädlingsgrad som åstadkoms genom att företagen utvecklar produktegenskaper som det finns en hög betalningsvilja för på marknaden.

2323

VILKEN BETYDELSE HAR UTBILDNING FÖR LIVSMEDELSKEDJANS KONKURRENSKRAFT?

5 Vilken betydelse har utbildning för livsmedelskedjans konkurrenskraft?

I rapporten studerar vi arbetskraftens sammansättning och sambanden mellan arbetskraftens utbildningsnivå och konkurrenskraften i livsmedelskedjan. I det alltmer kunskapsbaserade samhället utvecklas ständigt nya teknologier som används för att skapa varor och tjänster med allt bättre egenskaper. Detta gör att företagens konkurrenskraft i hög grad beror på förmågan att använda ny kunskap för att utveckla nya förbättrade produkter och nya effektivare proces­ser, som bidrar till hållbar tillväxt.

Företagens konkurrenskraft påverkas av dess produktivitet och förädlingsgrad som i sin tur är direkta resultat av kunskap och innovation. Kvantitativa analy­ser visar på ett positivt samband mellan andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning och arbetskraftens produktivitetsnivå i alla led i livsmedels kedjan utom i primärproduktionen, där sambanden inte är statistiskt säkerställda. Inom restaurangledet finns dessutom ett positivt samband mellan utbildnings­nivå och förädlingsgrad.

5.1 Lägre andel sysselsatta med eftergymnasial utbildning

Utbildningsnivån skiljer sig en del mellan de olika leden i livsmedelskedjan. Figur 5 visar hur stor andel av de personer som har sin huvudsakliga sysselsätt­ning inom respektive led som har fullgjort studier på förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial nivå. Gemensamt för alla led i livsmedelskedjan är att det är en betydligt lägre andel av alla sysselsatta som studerat på eftergymnasial nivå, jämfört med näringslivet i övrigt. Primärproduktionen utmärker sig dessutom med en jämförelsevis hög andel sysselsatta som enbart har förgymnasial utbild­ning. Denna andel är också relativt hög inom restaurangledet.

2424

VILKEN BETYDELSE HAR UTBILDNING FÖR LIVSMEDELSKEDJANS KONKURRENSKRAFT?

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Förgymnasial 2008

Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial2018

Gymnasial Eftergymnasial

Primärproduktion Livsmedelsindustri Livsmedelshandel Restaurang Övrigt näringsliv

Figur 5. Utbildningsnivå i livsmedelskedjan 2008 och 2018 (procent av alla sysselsatta). Källa: SCB, egna beräkningar

Inom primärproduktion och restaurang är andelen sysselsatta med eftergym­nasial utbildning lägre än inom industri och handel. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har dock ökat i alla led mellan åren 2008 och 2018, men är fortsatt avsevärt lägre inom primärproduktion och restaurang.

5.2 Varannan sysselsatt i primärproduktionen har nått pensionsåldern

Att utbildningsnivån skiljer sig mellan de fyra leden i livsmedelskedjan är del­vis en följd av skillnader i arbetskraftens åldersstruktur. Även när det gäller åldersstrukturen utmärker sig det första och sista ledet i livsmedelskedjan. Primärproduktionen har en anmärkningsvärt stor andel av sysselsatta som är 65 år eller äldre och denna andel har ökat under det senaste decenniet (se figur 6). År 2018 hade nästan varannan person som hade sin huvudsakliga sysselsätt­ning i primärproduktionen uppnått pensionsåldern. En förklaring till att ålders­strukturen i primärproduktionen ser ut så här är att många äldre jordbrukare fort­sätter att bruka sin mark efter pensionsålder. Statistiken inkluderar dessutom alla företag som drivs som passiv näringsverksamhet. Detta är en förklaring till att en så stor andel av de som har sin huvudsakliga sysselsättning inom primärpro­duktionen har uppnått pensionsålder.

Åldersstrukturen bland de sysselsatta i primärproduktionen förklarar delvis var­för en relativt stor andel av arbetskraften i primärproduktionen enbart har för­gymnasial utbildning. Det är främst den äldre befolkningen som saknar utbild­ning på gymnasienivå eller högre. Restaurangledet har däremot en anmärk­ningsvärt hög andel sysselsatta i den yngsta åldersgruppen, vilket kan förklara varför det är en relativt liten andel av arbetskraften inom restaurangledet som har examen på eftergymnasial nivå. Detta kan också delvis förklara varför det är en jämförelsevis hög andel av sysselsatta inom restaurang som ännu inte har avslutat sina gymnasiestudier.

2525

VILKEN BETYDELSE HAR UTBILDNING FÖR LIVSMEDELSKEDJANS KONKURRENSKRAFT?

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Primärproduktion

Livsmedelsförädling

Livsmedelshandel

Restaurang

Primärproduktion

Livsmedelsförädling

Livsmedelshandel

Restaurang

2008 2018

proc

ent

15 - 24 25 - 39 40 - 64 65+

Figur 6. Åldersstruktur i livsmedelskedjans olika led 2008 och 2018. Källa: SCB, egna beräkningar

5.3 Kompetensbrist hotar företagens utveckling och tillväxt

Tillväxtverket genomför var tredje år enkätundersökningen Företagens Villkor och Verklighet och enligt den senaste undersökningen upplevde 20 procent av företagen i primärproduktionen att bristen på lämplig arbetskraft var ett hinder för företagets utveckling och tillväxt. I Gotlands län och Hallands län, som till­hör de län där livsmedelskedjan har störst relativ betydelse, upplever dock 30 procent av företagen i primärproduktionen att bristen på arbetskraft är ett större hinder. I dessa län är andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning betydligt lägre i primärproduktionen än för livsmedelskedjan som helhet i landet. I de tre senare leden i livsmedelskedjan tycks brist på lämplig arbetskraft vara något större. I hela riket angav 31 procent av företagen i livsmedels industri, livs­medelshandel och restaurang att brist på arbetskraft är ett hinder. I Halland var denna andel hela 40 procent, vilket kan jämföras med 33 procent i Gotlands län och 20 procent i Kalmar län. (Tillväxtverket, 2019) (Tillväxtverket, 2018)

2626

VILKEN BETYDELSE HAR UTBILDNING FÖR LIVSMEDELSKEDJANS KONKURRENSKRAFT?

Utbildningsnivån i livsmedelskedjan är väsentligt lägre än i övriga närings­livet, vilket hämmar livsmedelskedjans långsiktiga utveckling. Kunskap och kompetens är en förutsättning för att ta till sig ny teknik som krävs för att ta fram nya produkter och produktionsprocesser. Att livsmedelskedjan släpar efter det övriga näringslivet gör att man kan få svårt att ta till sig ny forskning och ny teknik, vilket kan leda till att sektorn tappar såväl privata som offentliga investeringar i forskning och utveckling. Detta underminerar livsmedelskedjans långsiktiga konkurrenskraft.

2727

ÅTGÄRDER I LIVSMEDELSSTRATEGINS FÖRSTA HANDLINGSPLAN

6 Åtgärder i livsmedelsstrategins första handlingsplan

Från och med årsrapporten år 2020 följer vi kvalitativt upp ett urval av åtgärder i livsmedelsstrategins handlingsplan. I rapporten diskuteras nio åtgärder i livs­medelsstrategins första handlingsplan, som är jämnt fördelade mellan livsmed­elsstrategins tre strategiska områden. Fyra insatser som ingår i landsbygds­programmet 2014­2020 följs också upp i årets rapport.

Åtgärden med störst budget i den första handlingsplanen är det nationella pro­grammet för livsmedelsforskning. Behovsmotiverad forskning är central för att nå målen i livsmedelsstrategin. Det är därför mycket viktigt att det finns en lång­siktig finansiering för det nationella programmet för livsmedelsforskning. Lång­siktiga forskningsprogram kräver resurser och tid för planering, förankring och samverkan. Det är resurskrävande att etablera ett långsiktigt forskningsprogram.

Ett annat exempel på ett uppdrag som har goda förutsättningar att nå en högr e måluppfyllnad genom samverkan är uppdraget om Åtgärder för att minska mat­svinnet i hela livsmedelskedjan. Genom att kompetensen från alla tre myndig­heter har kunnat tas tillvara har det inneburit ett kraftfullare genomförande. Samverkan kräver dock tid och resurser, men långsiktigt blir arbetet mer effektivt.

Flera åtgärder i handlingsplanen har dock bidragit till en ökad samverkan mel­lan olika aktörer. Två ytterligare exempel är Sweden Food Arena samt Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrategin. Sweden Food Arena har påbörjat ett arbete med att etablera samverkan och lyfta livsmedelsfrågor vad gäller innova­tion och forskning inom politik, akademi och myndigheter. Regionala kluster­träffar har resulterat i att involverade aktörer har fått en inblick i vad som pågår i Sverige kring arbetet med livsmedelsstrategin. Vid dessa klusterträffar har det identifierats ett behov av en projektdatas som ger bättre överblick av vad som pågår. Vid dessa träffar har även nya kontakter knutits som ger förutsättningar för nya samarbeten.

Landsbygdsprogrammet ska i relevanta delar bidra till att livsmedelsstrategins mål nås. Det är positivt att EU­programmen kan finansiera riktade åtgärder i livsmedelsstrategins handlingsplan (t.ex. regionala och lokala insatser för livs­medelsstrategin). Däremot visar uppföljningen att det inte är säkert att det bästa är att generellt öronmärka pengar kopplat till livsmedelsstrategin, så som gjordes i den första handlingsplanen. Bakgrunden till denna iakttagelse är att det för åtminstone en av insatserna (EIP), som finansierades av landsbygds­programmet, hade öronmärkningen av medel för projekt inom Livsmedels­strategin inte någon effekt på vilka projekt som bifölls, utan det bidrog istället till ökad administration.

2828

ÅTGÄRDER I LIVSMEDELSSTRATEGINS FÖRSTA HANDLINGSPLAN

Behovsmotiverad forskning är central för att nå målen i livsmedelsstrategin. Det är därför mycket viktigt att det finns en långsiktig finansiering för det nationella programmet för livsmedelsforskning. En annan sak som fram­gått tydligt i utvärderingen av åtgärderna i första handlingsplanen är deras betydelse för ökad samverkan mellan olika aktörer.

Uppföljningen visar att flera av åtgärderna har fått ett positivt gensvar och att nyttjandegraden av medlen varit bra. Åtgärderna har också resulterat i tydliga leveranser, så som att företag har etablerat sig på en ny marknad, genomförande av aktiviteter etc.

2929

SAMMANFATTANDE SLUTSATSER

7 Sammanfattande slutsatser ∙ Mellan åren 2011 och 2018 försämrades konkurrenskraften i livsmedels ­ kedjan. Särskilt besvärligt var läget år 2018 till följd av torkan som slog hårt mot jordbruket. Tack vare att merparten av jordbruksföretagen har en diversifierad verksamhet kunde effekterna av torkan på företagens lönsamhet mildras. Det finns dock branscher i livsmedelskedjan där lön­ samheten ökat, exempelvis vattenbruk, växthusodling och delar av livsmedelshandeln.

∙ Livsmedelskedjans förädlingsvärde fortsatte att öka och det var restaurang ­ ledet som stod för den största ökningen. I primärproduktionen och livs ­ medelsindustrin var tillväxten i förädlingsvärde svagare än för närings ­ livet som helhet. En ökad export av jordbruksvaror och livsmedel samt en växande turism är en av flera förklaringar till den ökade produktionen i livsmedelskedjan.

∙ Livsmedelskedjan har en betydligt lägre andel sysselsatta med efter­ gymnasial utbildning än övrigt näringsliv i Sverige, vilket försämrar förutsättningar för innovation och produktivitetstillväxt.

∙ Det satsas jämförelsevis lite medel på forskning och innovation i livs­ medelskedjan. Knappt vart tredje jordbruksföretag har infört en ny eller förbättrad produkt eller process under de tre senaste åren, vilket är en avsevärt lägre andel än i andra sektorer. Andelen innovativa företag i livs­ medelskedjans tre sista led8 ligger dock i paritet med övrigt näringsliv.

∙ Trots att innovationskraften är god i vissa delar av livsmedelskedjan ökar inte förädlingsgraden över tid. För att behålla marknadsandelar måste svenska företag öka förädlingsgraden i sina produkter och sträva efter ökade produktvärden snarare än ökade produktionsvolymer.

∙ Kunskap och innovation är av central betydelse för livsmedelskedjans långsiktiga utveckling. Här spelar det nationella programmet för livs­ medelsforskning en viktig roll men det krävs mer långsiktig finansiering för att stimulera behovsmotiverad forskning av hög kvalitet.

På sikt behöver alltså utbildningsnivån i livsmedelskedjan öka för att företagen ska kunna tillgodogöra sig ny teknik och nya forskningsresultat. I takt med att produktionen blir mer högteknologisk och kunskapsintensiv blir just kunskaps­försprång det viktigaste konkurrensmedlet. Här riskerar svenska livsmedels­företag att halka efter i den globala utvecklingen, om ingen förändring kommer till stånd.

8 Livsmedelsindustrin, livsmedelshandeln och restauranger.

3030

REFERENSER

ReferenserBruntlandsrapporten. (1987). Vår Framtid.

Food & Friends. (den 21 01 2020). Food & Friends Matrapport 2019. Hämtat från Food & Friends: https://www.foodfriends.se/wp­content/uploads/2019/06/Mat­rapporten_2019_web.pdf

Institutet för tillväxtpolitiska studier. (2003). Regionala tillväxtindikatorer - teo-retiska aspekter, begrepp och empiriska illustrationer (A2003:004). Östersund: ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier.

ITPS. (2007). Sveriges konkurrenskraft – Att förstå och mäta nationell konkurrens-kraft. Österstund: Institutet för tillväxtpolitiska studier.

Jordbruksverket. (2019). Innovationer i jordbruket och på Sveriges landsbygder - En sammanställning av Jordbruksverkets innovationsundersökning 2017. Utvärde-ringsrapport 2019:3. Jönköping: Jordbruksverket.

Jordbruksverket. (2019). Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror ohc livsmedel 2016-2018 (rapport 2019:18). Jönköping: Jordbruksverket.

Jordbruksverket. (2020). Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin

– årsrapport år 2020 Rapport 2020:3. Jönköping: Jordbruksverket.

Kungliga Tekniska Högskolan. (den 16 12 2019). Ekonomisk hållbarhet. Hämtat från KTH: https://www.kth.se/om/miljo­hallbar­utveckling/utbildning­miljo­hallbar­utveckling/verktygslada/sustainable­development/ekonomisk­hallbar­het­1.431976

Kungliga Tekniska Högskolan. (den 16 12 2019). Social hållbarhet. Hämtat från KTH: https://www.kth.se/om/miljo­hallbar­utveckling/utbildning­miljo­hallbar­utveckling/verktygslada/sustainable­development/social­hallbarhet­1.373774

OECD. (2018). Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden. Paris: OECD.

Regeringen. (2017). En Livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar till-växt i hela landet. Regeringens proposition 2016/17:104. Stockholm: Regeringen.

Regeringen. (den 09 Februari 2017). Uppdrag att genomföra åtgärder inom ra­men för livsmedelsstrategin. N2017/01029/SUN. Stockholm.

Regeringen. (den 19 December 2019). Uppdrag att genomföra åtgärder under 2020­2025 inom ramen för livsmedelsstrategin. N2019/0324/JL. Stockholm.

SCB. (den 24 01 2020). Miljöpåverkan från hushållens konsumtion efter ända-mål COICOP och ämne. År 2008–2017. Hämtat från Statiskdatabasen SCB: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI1301__MI1301F/MI1301MPCOICOP/

3131

REFERENSER

Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Besöksnäring i städer och på lands-bygd. Dess betydelse för utvecklingen i kommunerna. Stockholm : Sveriges Kom­muner och Landsting.

Tillväxtverket. (2018). Växtkraft för de gröna näringarna. Hämtat från publector: https://publector.org/publication/Vaxtkraft­for­de­grona­naringarna

Tillväxtverket. (2019). Fakta om svensk turism 2018. Stockholm: Tillväxtverket.

Tillväxtverket. (2019). Företagens villkor och verklighet 2017 - Rapport 0232. Häm­tat från https://publector.org/publication/Foretagens­villkor­och­verklighet­2017

Tillväxtverket och Jordbruksverket. (2019). Slutrapport Uppdrag att föreslå åt­gärder till handlingsplan för livsmedelsstrategin 2020­2022 (N2018/03649/JM).

Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx) • Fax 036-34 04 14E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 • ISRN SJV-R-20/3-SE • 20:3

Rapporten kan beställas från