Rödluvan

Ett organ för:

Nr 2 / 2011 Marxistisk idédebatt

För ett rött Västra Götaland Helene Eliasson skriver om omva-let till regionen på sid. 4 Klassamhället i sjukhusen Johanna Falk reso-nerar kring hur klass påverkar vilken sjukvård du får. Sid. 6-7

Socialdemokra-tins återuppstån-delse Felix Samuelsson skriver om valet av Håkan Jurholt på sid. 8 Bäckängandan som försvann Therese Björklund beskriver hur elev-demokratin åsido-sätts på Bäckängs-gymnasiet. Sid. 10

TEMA:

Klassamhället idag

Information om SSU klubbarna: Borås: SSU Frihet: Kontaktperson: Anna Klaar: 0766-456183 Borås S-studenter: Kontaktperson: Henrik Yrlid: 0768-056520 SSU Fraternitas (skolklubb på Bäckängsgymnasiet) Kontaktperson: Therése Björklund: 0704-53334 SSU Hässleholmen: Kontaktperson: Asmir Cemovic: 0765-562234 Viskadalens S-Studenter: Kontaktperson: Jacob Arvidsson: 0734-050635 Mark: Röda Fanan/Röd Rebell Kontaktperson: Jennifer Eriksson: 0762-453188 Ulricehamn: Kontaktperson: Ruza Glavic: 0763-482456

Rödluvan är ett organ för SSU Södra Älvs-borg och gratis. Redaktör: Redaktionskommittén Ansvarig utgivare: Mikael M Karlsson Redaktionskommittén för nr 2/11: Sofia Bohlin Henrik Yrlid Mikael M Karlsson Joakim Krüger Therése Björklund Tryckeri: Södra Älvsborgs Socialdemokratiska Parti-distrikt

För mer information: Telefon: 033-236650, 0703-236610 Hemsida: www.ssusodraalvsborg.se

Postadress: SSU Södra Älvsborg Sparregatan 12 B, 4 tr. 503 36 Borås

En bussresa avslöjar klassam-hället Ta ettans buss genom Hässlehol-men och Brämhult, och du har gjort en resa igenom det svenska klassamhället. Orden kommer ur-sprungligen från kommunalråddet Ulf Ohlsson. Första gången jag hör-de Ulf säga dessa ord var på min första SSU kurs för snart åtta år sedan. I denna korta mening sam-manfattas den samhällsanalys var-på hela den socialistiska ideologin vilar. Idag hörs ljudet av begravnings-klockor varje gång klassamhället förs på tal. Eller i alla fall försöker borgerliga politiker och ledarskri-benter få oss att tror det. För gång på gång har dödsannonsen annon-serats ut. Nu - en gång för alla - är det forna klassamhället dött och begravet. Nu finns inte längre någ-ra herrar och livegna, ingen över och underordning. Nu är varje människa sin egen lyckas dräng. Men det är dags att vi synar ma-skeraden. Ryktet om klassamhäl-lets död är inget annat än en dåligt kamouflerad lögn. Det finns bara en kraft i samhället som tjänar på att vi förnekar klass-

samhällets existens och det är den illa klick i samhället som tjänar på den rådande ordningen. Vi andra förlorar den enda möjlighet vi har till att göra motstånd. För ser vi inte förtrycket kan vi inte göra nå-got åt det. En av de stora stötestenarna inom vänstern de senaste årtiondena har varit huruvida klassförtrycket ensamt är den grundläggande mot-sättningen i samhället eller om det finns andra förtryck som är lika centrala. Med hänvisning till Marx påstående om att "människan är en ensemble av samhällerliga för-hållanden" ses numer patriarkatet som en maktordning lika central som kapitalismen. Borgerliga ledarskribenter och or-todoxa marxister får säga vad dem vill. Klassamhället finns. Men det finns fler maktordningar som har betydelse. Det gör på intet sätt att det är mindre relevant att prata om klass. Faktum kvarstår att de som bor på Hässleholmen har inte samma intressen som de som bor i Brämhult. Det räcker att ta ettans buss för att inse detta.

Mikael M Karlsson Ansvarig utgivare Rödluvan

2 rödluvan

Om SSU Södra Älvsborg Ledare

Om Rödluvan

Det handlar om klass

Min favoritfilm är Titanic, inte för att det är en rörande kärlekshisto-ria utan för att den på ett träffsä-kert sätt beskriver klassamhället. På fartyget Titanic är passagerarna tydligt uppdelade efter klasstillhö-righet. De som färdas i första klass lever i överflöd och lyx. De som färdas i tredje klass får bo bland råttorna under däck. När Jack bjuds in till middag av en familj från första klass står han öga mot öga med klassamhällets orättvisor. Han förlöjligas på grund av sitt ursprung och får klart för sig att hit kommer han aldrig mer att komma. När skeppet sen håller på att sjunka ner i Atlantens mörka vatten sätts männi-skovärdet på prov och det visar sig att de från första klass läger beslag på de få livbåtar som finns. De övriga lämnas åt sitt öde och får gå under tillsammans med Titanic. En mer klockren be-skrivning av klassamhället har jag nog aldrig bevittnat.

”Det räcker inte med att

gråta i kudden, vi måste

ta kampen”

Så här ser även dagens samhälle ut, en del äter lyxmiddagar medan andra bor med råttorna under däck. Men det är inte längre vå-ningar på ett skepp som håller oss isär, vi har en bostadssegregation som tar hand om det åt oss. Och precis som på Titanic är dagens klassamhälle på liv och död. Det

skiljer 10år i medellivslängd mellan dem som bor på Hässleholmen och dem som bor på Brämhult. 10år. 10år stjäl klassamhället från dem som bor på Hässleholmen. När Jack ställs inför klassamhället kän-ner han givetvis ett starkt klasshat. Så gör även vi men det som skiljer oss är att vi inser att vi måste gör någonting åt de orättvisor vi ser i samhället. Det räcker inte med att gråta i kudden, vi måste ta kam-pen.

Ett tillfälle för oss att ta kampen mot klassorättvisorna är i region-valet den 15 maj. Det är ett val som i allra högsta grad handlar om klass. Det handlar om att alla ska ha rätt till en god sjukvård när man behöver det. Vård ska fördelas ef-ter behov, inte efter plånbok. Det handlar om att alla ska tillgång till en fri och utvecklande kultur. Där graffittiväggen har lika självklar plats som operahuset. Kultur är för viktigt för att bara vara vilken vara som helst på en marknad. Det handlar om att alla ska kunna resa kollektivt. Inga ska känna sig låst i sin stadsdel utan kunna röra sig fritt i vår region. Därför tycker jag att det är jättebra att ett av social-demokraternas vallöften är en-hetstaxa på kollektivtrafiken. Regi-

onvalet handlar precis som alla val om klass.

”Regionvalet handlar precis som alla val om klass”

Vi i SSU har en jätteviktig roll i val-rörelsen. Valdeltagandet beräknas ligga på 42% och det är främst våra väljare som inte tar sig till valur-norna. Därför handlar detta val framförallt om att mobilisera. Vi ska knacka dörrar, vi ska besöka gymnasieskolor, vi ska dela ut fru-kost till morgonpendlare, vi ska stå i valstugor.

Precis som kapten på Titanic står vi inför ett vägval. Vi kan välja att fortsätta på den väg vi redan fär-das där rik är rik och fattig är fat-tig, där några lever i överflöd och andra bor bland råttor. Eller så kan vi välja en annan väg där vi bygger ett jämlikt samhälle där alla får vara med på festen. Väljer vi den första vägen är jag övertygad om att isberget döljer sig i dimman och blir vår gemensamma under-gång. Eller så väljer vi den andra vägen och kommer fram till dröm-marnas land. Den 15:de maj kan vi tillsammans styra båten på rätt kurs.

Sofia Bohlin Ordf. SSU Södra Älvsborg

Redaktionen: 2 tjejer, 3 killar

Tidningen:5 tjejer och 9 killar.

Betyg: IG

Ordföranden har ordet

3 rödluvan

Jämställdhetspolisen

För ett Rött Västra Götaland Sedan november 2010 har jag förtroendet att vara ordförande i regionens hälso och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvården är Västra Götalandsregionens största verksamhet med cirka 48 000 anställda och 90 % av regionens budget. De flesta av regionens anställda arbetar på vårdcen-traler och sjukhus, i handikappförvaltning och med tandvård. Med ledningsposten har vi Socialdemokra-ter möjlighet att säkerställa att sjukvården finansieras solidariskt och ges efter behov. Detta är en klassisk socialdemokratisk paroll som svenska folket ställer sig bakom. Våra huvudmotståndare Moderaterna vet att det är så, och använder sig därför av våra värdeord. Men Moderaterna säger en sak och gör en helt an-nan. Både nationellt och kommunalt har åtgärder genomförts, som sätter behovsprincipen ur spel. I Västra Gö-taland är Moderaterna i opposition – och inför valet förbereder de samma politik också här.

”Vi vill ha Sveriges bästa sjukvård för alla.” Vår vision är att alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till rättvis sjukvård som man får när man behö-ver den. Om tio år ska vi ha den bäs-ta sjukvården i Sverige. Vi behöver säkerställa att vi har rätt antal vård-platser, närsjukvården behöver ut-vecklas och vi behöver säkerställa vårdkedjorna för de äldre. Nu står vi inför ett omval och den stora ut-maningen blir att mobilisera och få alla att gå och rös-ta. Det är ett val där vi utmanar genom att peka på skillnaderna i sjukvårdspolitiken. Vi vill ha en rättvis sjukvård där det inte är någon annat än behovet som styr. Det får inte vara patienternas plånbok eller vård-företagens önskan att välja patienter som avgör. Vi vill ha Sveriges bästa sjukvård för alla. Du kan bidra i valet genom att tala om skillnaden mel-lan vår och moderaternas politik. Gör det när du pra-tar med dina kompisar, arbetskamrater, släkt och vänner. Beskriv att med moderat sjukvårdspolitik så

behandlas patienterna som en vara på en marknad - vissa är mer värdefulla än andra. Det är inte vård ef-ter behov och långt ifrån den sjukvård som vi social-demokrater står bakom. Jag tror att många väljare fått upp ögonen för regeringens orättvisa välfärdspo-litik, inte minst i sjukförsäkringen och jag tror inte att de sjuka mår bättre om Moderaternas människosyn får prägla sjukvården också. I Västra Götalandsregio-nen driver vi en politik där resurser fördelas efter be-hov, köerna till vården har kortats och ersättningar inom primärvården riktas till de patienter som har störst behov. Valfrihet för patienterna är bra, men vårdföretagen ska inte kunna välja vilka patienter de ska ta sig an – sådant tillåts i Moderatstyrda Stock-holms läns landsting. Vi vill fortsätta att minska vän-tetiderna för alla både i akutvården och med förstärk-ta vårdgarantier. Moderaterna skapar gräddfiler och

privata sjukhus som skapar två köer – en snabb för dem med privata försäkringar och en längre för alla andra. Vår uppfattning är att de enda prioriteringar som ska tillåtas i vården är den medicinska. Slutligen: man ska inte behöva vara rik och frisk för att kunna lita på att få rätt vård när man behöver det. Nu hjälps vi åt att vinna det här valet så vi kan fortsätta att ha en rättvis och solidarisk sjukvård!

Helén Eliasson

regionråd socialdemokraterna

4 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

Gemensam finansiering, en förutsättning för värdig sjukvård

Vad gör man om blir sjuk? Svaret som man får av samhäl-let varierarberoende på vilket land man bor i och under vilka förutsättningar man växer upp. För sjukvården som finns i världen varierar. På vissa platser ligger ansvaret på den enskilde att betala för sjukvård medan i andra länder hjälper samhället till.

Ofta när man diskuterar sjukvård brukar man mest titta på Europa. Här brukar man diskuterar hur välfärdssystem är uppbyggda och vilka skatter man har. Tillexempel kan man dela in länder utifrån den danska forskaren Esping-Andersens modeller på välfärdssystem. De som finns är socialdemokratiska, liberala eller konservativa välfärds-modeller. Men eftersom det är ett ganska väldokumente-rat område kan det vara mer intressant att höja blicken och spana ut i över världen och se hur sjukvården organi-seras i andra länder. Och försöka utröna vilket system som funkar bäst. De länder som jag har valt ut för att granska i den här artikeln är Sverige, USA och Indien.

"Landet som kallar sig ”The leader of the free world” har länge utmärkt sig med att vara det enda industrialiserade land som saknar en allmän sjukförsäkring."

Om börjar titta på Sverige kan man först konstatera att i Sverige är sjukvård till stor del en regional fråga. På sam-ma sätt som Sverige är indelat i kommuner är landet ock-så indelat i landsting eller region som vi säger i Västra Gö-taland. Landstingens kanske vitigast fråga är att organise-ra sjukvården i respektive område. Det handlar både om den primärvård som bedrivs på vårdcentraler och sjukvår-den som bedrivs på sjukhus. Landstingens verksamhet finansiera till stor del av skatter. Landstingsskatten i Sveri-ge ligger på ungefär tio kronor. Regering och riksdag kan också påverka sjukvården dels genom lagstiftning som landstingen måste följa och dels genom ekonomiska re-surser som staten kan tilldela landstingen. Ett tydligt sätt som den statliga påverkan har synts på sjukvården är infö-randet av ”fria vårdvalet” vilket innebär att man som pati-ent kan lista sig på vilken vårdcentral man vill och att vårdcentraler kan etableras fritt. Här har kanske Stock-holms läns landsting utmärkt sig genom att ha en väldigt fri etablering.

Om lämnar Sverige och tittar på USA har landet som kallar sig ”The leader of the free world” länge utmärkt sig med att vara det enda industrialiserade land som saknar en

allmän sjukförsäkring. I USA har medborgarna helt fått förlita sig på privata sjukförsäkringar. Det finns statliga sjukvårdsprogram bl.a. Medicare som riktar sig för äldre och Medicaid som riktar sig till föräldrar med låga inkoms-ter, barn, gravida med mera. I USA har sjukvård varit en av de mest diskuterade frågorna på senaste åren av många skäl. En stor del av diskussionen har berott på att många miljoner amerikaner helt saknar sjukförsäkring och att så många är underförsäkrade. Sedan är USA ett land där sjukvårdskostnader stiger snabbt. I jämförelse med andra länder läggs en mycket större delar av BNP på sjuk-vård. Sjukvårdsfrågan har varit en president Obamas vikti-gaste frågor och sedan 23 mars finns lagen som heter ”patient protection and affordable care act” som man får räkna som USA:s sjukförsäkring. Men det kvarstår pro-blem tillexempel nu när USA ska få ner sitt budgetun-derskott så kommer många republikaner vilja skära i sjuk-vårdssatsningarna och försäkringsföretagen kommer an-tagligen också arbeta för att de inte ska förlora sin lön-samma marknad. Indien är ett land som har vuxit mycket ekonomiskt de senaste åren samtidigt finns det en stor del av befolkning-en som lever i fattigdom. Historiskt har medicinen utgått från två olika synsätt, antingen ayurvedic som är en vård-filosofi som utgår från välmående inte bara ur ett fysiskt perspektiv utan även mentalt och spirituellt perspektiv. Den andra traditionella inriktningen i indisk sjukvård är unani som baseras på växter inverkan som ett sätt att bli frisk. Fortfarande är den här traditionella medicinen stor med många utbildningscenter i landet. Vad gäller den sjukvård som utgår från västerländsk vårdfilosofi så finns i landet ett stort antal sjukhus och hälsocentraler, dock måste man ju ha i åtanke att Indien är ett enormt land. Och förutom utmaningar som finns med en ökade HIV-spridning, undernärdhet och andra sjukdomar så är ett stort problem att få sjukvårdspersonal att vilja bo och ver-ka i avlägsna områden.

Om man i all enkelhet ska försöka dra någon slutsats om vad som krävs för att sjukvård ska fungera måste man nog säga att staten eller den politiska makten har en viktig roll att spela. För om vi tittar på Indien och USA så måste ju den ideal patienten bo i en större stad och ha hyfsat med pengar för att kunna få en bra vård. Sedan om bara tittar på USA finns enorma kostnader i själva försäkringsindu-strin som egentligen bara handlar om administration. I länder som har en allmän sjukförsäkring har man inget behov av det och slipper de utgifterna.

Henrik Yrlid Ordf. Borås S-studenter

5 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

6 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

Klass inom sjukvården Målet med den svenska hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolk-ningen. Uppgiften för hälso- och sjukvården är att fö-rebygga, utreda och behandla sjukdom. Att använda begreppet ”på lika villkor” vittnar om ett förpliktigan-de från samhällets sida, att oavsett utbildning, in-komst, kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning eller funktionsnedsättning har alla människor rätt till lika vård.

Skillnaderna i hälsa bland befolkningen är tydliga. Om vi jämför sjukligheten mellan olika sociala grupper vi-sar en mängd studier att hälsa är en klassfråga. Lågin-komsttagare och personer med kort utbildning mår sämre, drabbas i större utsträckning av sjukdom och har kortare medellivslängd i jämförelse med de som tjänar mer eller har högre utbildning. När det gäller vårdkonsumtion är bilden annorlunda. Personer med kortare utbildning söker vård mer säl-lan än högutbildade personer, trots att det alltså ge-nerellt sätt sjukare. Detta bidrar ytterligare till den ojämlika hälsan. En orsak är att dessa grupper i befolk-ningen i större utsträckning är tvungna att avstå från vård på grund av dålig ekonomi. Detta får som konse-kvens att sjukdomstillståndet blir allvarligare, progno-

sen att tillfriskna sämre, samt biverkningarna fler, när personerna till sist får vård.

”Om vi jämför sjukligheten mellan olika sociala grupper visar en mängd studier att hälsa är en klassfråga.” Därtill är hälsa och vård en fråga om kunskap, både bland patient och vårdgivare. För det första krävs kun-skap att förstå hur viktigt det är att delta i förebyggan-de sjukdomsåtgärder som t ex scanningsprogram mot livmoderhalscancer, eller att kolla upp blodtryck och

blodsockernivåer i takt med ökat åld-rande. För det andra behöver perso-nalen kunskap om hur olika grupper förstår och utrycker sina hälsobehov. Detta ställer krav på hälso- och sjuk-vården att anpassa sig efter patienter med olika social bakgrund. Personer med högre utbildning har exempelvis lättare att ta till sig kunskap, leta upp information själva, och även ställa högre krav på den vård de får. Studier visar också att personer med högre inkomst får den dyrare, och bättre vården i större utsträckning än andra grupper. För det tredje handlar klas-skillnader inom sjukvården om förtro-ende. I vissa grupper i befolkningen är förtroendet och tilliten till sjukvården lägre, vilket dels kan bero på kulturel-

la orsaker, men också på grund av ett dåligt bemötan-de från vårdgivaren. Socialt utsatta grupper, så som personer med försörjningsstöd, ensamstående möd-rar och arbetslösa rapporterar i större utsträckning dålig erfarenhet av bemötande från vården och även oftare kränkande behandling. Av de orsaker som nämns ovan krävs en medvetenhet inom vården att människors sociala klass skapar skill-nader i såväl efterfrågan på och förståelse för vård hos individen, och att detta bidrar till ojämlik hälsa. Även vårdgivarens bemötande och beslut bidrar alltså till detta. Mot bakgrund av denna kunskap är betydel-sen av en behovsstyrd sjukvård stor.

Utvecklingen av ett marknadsorienterat system inom primärvården har de senaste åren gett upphov till en viktig principiell diskussion i Sverige. Den centrala frå-gan i denna diskussion är huruvida det är behov eller efterfrågan som ska styra vården. Ersättningsmodel-len i ett marknadsanpassat system är central: kort sagt vilka besök som ger mest pengar till vårdgivaren. Vårdval Stockholm är den modell som diskuterats mest i den svenska debatten. I modellen finns ingen ersättning för en patients sociala bakgrund, s k socio-ekonomisk position, istället är det antalet besök som räknas. För en vårdcentral som ligger i ett område där befolkningen har stor ohälsa, alltså är sjukare, blir vårdtyngden stor, men ersättningen inte högre för det. En patient med flera sjukdomar är för vårdgiva-ren inte lönsam eftersom den tar längre tid. Denna patient behöver istället boka flera besök för att kon-sultera en läkare för sina respektive sjukdomar. För personer med lågt förtroende för sjukvården, eller dålig erfarenhet av densamma kan detta komplicera kontakten med vården ytterligare. Ett sådant system försvårar också det förebyggande arbetet. Det finns inga pengar att tjäna i modellen genom att ta ett be-folkningsansvar.

”Ska man ha en sjukvård som styrs av efterfrågan, eller som är utfor-mad efter behoven i befolkningen?” Kritiken mot Vårdval Stockholm har bemöts med att tillgängligheten har ökat, baserat på att anta-let läkarbesök har blivit fler. Bakom denna ”tillgänglighet” finns en annan beskrivning i att fler får träffa en läkare, eftersom vårdcentralen tjänar mer på läkarbesök än på sjuksköterskebe-sök, eller telefonkonsultation. Dessutom blir snabba besök av patienter med lätta hälsopro-blem fler än svårare och mer komplexa sjukdo-mar. I den utvärdering av modellen som presen-terades förra året konstaterades att ”resurser omfördelats från områden med lägre medelin-komst till områden med hög medelinkomst”. Den klassiska frågan kvarstår alltså: Ska man ha en sjukvård som styrs av efterfrågan, eller som är utformad efter behoven i befolkningen? Klasskill-

naderna inom vården rör sig alltså från individ till sy-stem och tillbaka. Att utbilda vårdgivare för att kunna erbjuda alla grupper god vård på lika villkor är en sak, men att kunna göra det inom ett marknadsorienterat system som gynnar de snabba och lätta patienterna, det är betydligt svårare. Tillsammans med all statistik som presenteras på området ojämlik vård råder en konsensus om att det är moraliskt oförsvarbart att rika människor lever flera år längre än fattiga männi-skor. Då krävs en sjukvårdsmodell där vårdgivare får ersättning för att arbeta i den riktningen.

Johanna Falk Doktorand Folkhälsovetenskap

Karolinska institutet Lästips: Vårdval Stockholm 2010:12. Karolinska folkhälsoakademien. 2010. Vårdval – evidens och effekter för ”vård på lika villkor”? Bo Burström. Läkartidningen. Reformer av hälso- och sjukvården – glöm inte bort de mest utsatta! Bo Burström. Läkartidningen. 2007. Socialstyrelsen. 2010.

7 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

8 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

I baskspegeln – En rörelse som till sist hitta-de hem igen Vad har vi gjort? Vi har gjort utspel om Butlers på tunnelbanan och vår ekonomiska talesman högg oss i ryggen när han öppet kritiserade vår ekonomiska po-litik. Vi har hoppat på alliansens skolpolitik, men ko-pierat deras retorik. Vår förra partiledare ville när-mare alliansen – när vi redan var på hångelavstånd.

"Juholt är den första partiledaren på flera år som steg upp från landsbyg-den, som inte tillhörde högerfalangen och som ingjuter förvirring hos borger-ligheten" Vi har vandrat runt i populismens träsk, vi har ord-bajsat oss fram en hel valrörelse och bara lyckats överleva på missnöje och gammalt förtroendekapi-tal. Vi har förkastat vår vision för att komma närmare makten, vi blev ett företag med en styrelse som vi absolut inte fick ifrågasätta. Vi stormade in i en kris efter en ny ledare - inte en ny poli-tik. Vi fick bevittna hur media stod och tittade in genom fönstret lite och rapporterade om att vissa med-lemmar inte fick ordet när de räck-te upp handen, journalisterna utsåg några favoriter och spekulerade vilt. Hela jakten fokuserades på en ledare som skulle frälsa oss ifrån ondo och beskydda oss. Vi var inte längre en rörelse, utan en da-gisklass. Socialdemokratin dödsför-klarades och vi var döda. Vi dog redan när vi gav upp vårt mål, när vi gav upp tanken om de-mokrati också på det ekonomiska planet, när vi på 90-talet förnekade tanken om social demokrati och klassklyftorna ökade under våra regeringsår. Vi dog när vi för åter-igen förlorade ett val efter ett de-cennium. Vi försökte resa oss och

vinna 2010. Borgerligheten har vunnit mark några enstaka gånger, men aldrig förr fått mandat två gånger i rad. Det var första gången vi fick stryk av en främling, och vi grät.

”Vi har återigen en vision och ett mål. Framtiden tillhör oss” Men valberedningen valde en man, en mustaschpryd kamrat från Kalmar. Själva valet av ledare var inte det speciella, utan snarare symboliken. Juholt är den första partiledaren på flera år som steg upp från landsbygden, som inte tillhörde högerfalangen och som ingjuter förvirring hos borgerligheten. Det märk-tes redan när Reinfeldt vägrade ställa upp på en de-batt om regionvalet. Nu har vi gått igenom skam, igenom krossade dröm-mar. Vi har återigen en vision och ett mål. Framtiden tillhör oss. Man måste dö några gånger innan man kan leva.

Felix Samuelsson SSU Fraternitas

9 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

I kristallkulan – Endast socialism kan rädda oss Vad händer ifall Alliansen vinner valet 2014? Jag vet att det är en ruggig fråga, men det är en skrämmande verklig möjlighet. Vad gäller vissa reformer och ned-skärningar kan man bara spekulera om, men vissa strategier går att förutse, och de mest förödande kommer jag att ta upp här. Vad man först måste komma ihåg är att Moderaterna är större än Folkpartiet, Centern och Kristendemokra-terna tillsammans. Självklart så betyder detta att Mo-deraternas politik är den politik som kommer genom-föras. De andra partierna vill helst genomföra sin egen politik, men samtidigt hoppas på att själva få större inflytande genom Moderaterna. (Tänk er att Modera-terna är en Sugga, och de tre andra borgerliga partier-na är som små Kultingar som desperat försöker suga från den största spenen). Dock har det ju faktiskt visat sig att de sköt sig själva i foten när de ingick samarbe-te med Moderaterna då de har minskat i storlek. Det krävs inte ett snille för att klura ut att de få hund-ralappar den genomsnittliga Svensson får extra i plån-boken per månad, kommer med ett ännu högre pris; Nedskärningar inom välfärden.

”Tänk er att Moderaterna är en Sugga, och de tre andra borgerliga partierna är som små Kultingar som desperat försö-ker suga från den största spenen” Redan nu märker vi tecken på ett folkhem som är dö-ende; Ungdomar som är fulla av entusiasm får inte använda sina färska kunskaper och friska sinne då de inte får anställning. Solidariteten tryter mellan "Svenskar" och "Invandrare" då fördomarnas skuggor brer ut sig i Sveariket. Men värst av allt är nog ändå att den generation som var med och byggde upp den välfärd som en gång var världens bästa, pensionärer-na, behandlas som en investering åt företag, och inte som levande ting. Om Alliansen vinner år 2014 kommer följande troligt-

vis ske: *Alliansen kommer på nytt att försöka få igenom för-slaget om at sälja ut fler statliga företag. Ifall Sverige-demokraterna inte längre finns kvar i riksdagen som vågmästare så kommer det utan tvekan gå igenom. * Lagar om ytterligare restriktioner och övervakning på nätet för att gynna företags intressen kommer att bildas. * Ytterligare skatteavdrag på mellan 80 - 120 miljarder sammanlagt. * På grund av alla skatteavdrag så kommer det inte att finnas tillräckliga resurser för barnbidrag, som cirka 45 % av alla barnfamiljer förlitar sig på för att få ekono-min att fungera, och kommer skäras ned mellan 30% - 50%. * Arbetslösheten kommer öka med ytterligare 30% - 60% då det bristande skyddsnätet inte kommer att effektivt förse ett antal med arbete i samma takt som fler blir arbetslösa. * Avgifterna för att vara medlem i facken kommer åter höjas. Vilket i sin tur gör att fler tvingas gå ur facken. Detta gör i sin tur att facken blir mindre hand-lingskraftiga. * Medelklassen som hittills för det mesta tjänat lite extra på den borgerliga politiken, börjar nu visa förlo-ra på den då bankerna höjer räntorna samtidigt som man beviljar färre nya lån. Detta beror på flera fakto-rer såsom att regeringen inte längre prioriterar att minska effekterna av inflationen. Men också att på grund av den ökande arbetslösheten gör att många inte kan återbetala sina gamla lån. * Främlingsfientliga grupper kommer öka i storlek som alltid när det är lågkonjunktur. Fler Nazistiska småpartier kommer över spärren i kommunala val. Hur förhindrar vi att denna dystopi besannas? Vi mås-te agera nu, genom att skrika oss hesa på moderparti-et att de ska återgå till sin gamla politik. Men också komma med förslag till nya reformer som kan locka väljare nästa val. Och kom ihåg: ”Socialdemokratin är en gräsrotsrörel-se" som Olof Palme sa.

Joakim Krüger SSU Frihet

10 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

Krossa klassamhället på Bäckäng Att börja på Bäckäng är för många, mig inklusive, början på livet. Politiska engagemanget påbörjas, och vyerna breddas från det egna till det stora. Bäckäng-andan är det mycket tal om, ty här är alla lika mycket värda och aldrig förekommer det någon mobbning att tala om. Men under ytan döljer det sig en bitter sanning som vissa väljer att blunda för. En sanning som är värd att tala om. En sanning som är verklig-het. SSU har funnits på gymnasiet i många år, och ikoner som Anders Österberg och Ingvar Carlsson har drivit klubben framåt och värvat fler och fler medlemmar som senare i livet blivit progressiva socialdemokra-ter. Men SSU Fraternitas, klubben, har aldrig haft det lätt. Inte heller dess medlemmar. Nu på senare år har en tendens börjat visa sig och få fäste, nämligen ”stekarkulturens” intåg, en kultur man trodde hörde hemma hos rivalen Teknis där majoriteten röstar på Moderaterna, Folkpartiet och numera även Sverige-demokraterna. Deras bakåtslickande frisyrer, mär-kesskjortor och raybans innebär mer än bara en breddad mångkultur; opinionen har fått sig en sväng. I skolvalet 2010 röstade endast 20 % på Socialdemo-katerna, lika många röster fick Miljöpartiet.

"Vi vägrar spela efter deras regler och vi vägrar ge med oss" Som ett vanligt fenomen bildas också på Bäckäng grupper, där gemensamma intressen och åsikter samlas och delas. Dessa grupper är föreningarna, som har och fortsätter att utmärka livet på Bäckäng. Vissa ingår i kaffeklubben, andra i nostalgiklubben. Men nu bildas också grupper efter klass och status. Och klass och status spelar roll då du väljer vilka före-ningar du vill ingå i. Miljörådet är inte lika hett när du kan dricka öl med playman. Inte för att namnet på klubbarna lockar färre eller fler, utan för att vilka som är ordförande eller medlemmar har en otrolig betydelse för människor när de ska gå med. Alla vill vara de coola. Och att vara rik innebär just det, att vara cool. Men SSU Fraternitas vägrar detta. Vi låter oss inte falla ner i statusjakt-träsket, utan vi fortsät-

ter med vårt politiska engagemang för våra syften och mål. Ändå växer klubben. Idag har vi upp mot 40 mer eller mindre aktiva medlemmar och vi anordnar flest akti-viteter per skolår. Vi kämpar. Men det är inte lätt. I samband med stekarkulturens erövrande, händer också något annat. BB, titeln för de som ansvarar för alla elevföreningar på skolan, tillhör denna lilla elit av människor som hellre dricker sig fulla inom skolans områden än att kämpa för elevdemokrati. Denna lilla elit som spenderar mer tid på att motarbeta oss i SSU än att förebygga ickedemokratiska framgångar. Vi har de senaste åren blivit förbjudna att affischera och dela ut politiskt kampanjmaterial. Vi blir kontinu-erligt vägrade förvaringslokal åt klubbens ägor. Vi blir gång på gång kritiserade för våra aktiviteter, och all-deles nyligen anklagades vi för att förespråka mobb-ning då vi satte upp lappar med budskapet ”stoppa borgarna i papperskorgarna”. Vårt existensberätti-gande ifrågasätts, och för bara några månader sedan diskuterades det faktum att vi antagligen skulle bli uteslutna ur EF, elevföreningarnas samlingsorgan. Vår klubb skulle inte längre få finnas. Och vilka står bakom detta, om inte dessa "borgare" som ser oss i SSU som ett hot? De ser att vi växer, och använder all sin makt åt att förstöra vår kamp för rättvisa. De utnyttjar sina positioner för att vid upp-repade tillfällen särbehandla och diskriminera oss för våra åsikter. Samtidigt är det vi som sägs gå emot de mänskliga rättigheterna, för att vi vågar vägra bli kontrollerade och styrda av ickedemokratiskt valda och borgerliga rikemanskids. Vi vägrar spela efter deras regler och vi vägrar ge med oss. Vi vägrar sluta kämpa för att klassamhället ska förintas, för att sta-tusjakten ska bli ett minne blott. Vi ger oss aldrig i kampen mot orättvisor. Vi ger oss aldrig i kampen för demokrati. BB kan håna oss, sparka på oss, förbanna våra aktiviteter och till och med att utesluta oss. Vi kommer aldrig vika oss ner. Vi är, och förblir, SSU.

Therése Björklund

Ordf. SSU Fraternitas

11 rödluvan

Tema: Klassamhället idag

Kämpa för folkstyret

Ett klipp på Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har länge legat ute på hemsidan Youtube med titeln ”ungdomsåren”. Det är ett klipp där Reinfeldt som tjugoåttaårig riksdagsman talar i tv. Han talar om sin nya bok ”Det sovande folket” som handlar om en för-slappad och arbetsskygg befolkning. Reinfeldt visar upp en hårt nyliberal syn på sam-hället där hans vision är att staten inte ska sätta in åtgärder innan svältgränsen. Efter detta har de slutat med det moderata ungdomsförbundet och spenderat mer tid på att jobba sig uppåt i partiet. De låter inte längre lika extrema när de talar, men för-svinner en åsikt bara för att man säger en annan sak till allmänheten när man blivit en offentlig person? Nej. Driver de en politik åt samma riktning som de ville se när dem var unga? Ja. Den högerpolitik som Reinfeldt, Borg och många andra av de mest extrema i moderaterna står för går ut på att så småningom avveckla staten tills den bara står för sådant som militär och polis. Jag vill inte diskutera de mindre men ändå vik-tiga reformerna de gjort i flera år, jag vill belysa en nyliberal samhälls-utveckling som skett i över trettio år. En utveckling som gått olika snabbt i olika länder. I den återkommande hjälten eller fienden, USA, har det läckt ut konversationer där marknadens pampar pratar med varandra om att landet inte längre är en demokrati. Det har blivit en plutokrati, dvs. ett sam-hälle där en ytterst liten del av befolkningen har den fulla ekonomiska makten och därmed också makten över parlament med hjälp av mutor och lobbande. Notera att det inte är galna vänsteraktivister som på-står detta. Det är inte de gnälliga lammen som beskyl-

ler vargarna för att vara glupska. Det är vargarna som diskuterar sin måltid. Vad är det då man väljer genom politiska val? Väljer man endast de som ska förvalta det mest grundläg-gande som domstolar, militär och polis så finns det ju inget spelrum för politisk förändring. Är ett samhälle uppbyggt utan statlig makt, var är då folkets makt att påverka samhället genom demokratin? Var är allas

gemensamma styre när en extremt liten del av befolkningen har mak-ten över ekonomin, den viktigaste källan till makt i vår värld. Hur de-mokratisk är man när man vill ut-öka den makten ytterligare för de-ras räkning? ”Men varför skulle Reinfeldt vilja ha bort demokratin, detta är ju bara konspiratoriskt!” Kanske kan man sätta regeringens agerande gällande åtgärder för ökat valdelta-gande som måttstock. Inför valrö-relsen fanns det nämligen förslag på kampanjer i områden med lågt valdeltagande. Parlamentarisk de-mokrati är nämligen värdelös om inte folket röstar. Från regeringen kom ett blankt nej. Socialdemokra-terna skulle ju tjäna på om fler än 50.% i miljonprogrammen utövar sin demokratiska rättighet. Detta kan ses som ett gott exempel på när viljan att ha kvar makten står över respekten för demokratin. Jag vill föra fram min och många

andras vilja. Viljan är att få bli vuxen och gammal i ett samhälle där vi kan leva som demokratiska samhälls-medborgare och inte som maktlösa individualister. Rösta aldrig på ett nyliberalt och högerinriktat parti för privatiseringar och skattesänkningar om du vill att din och dina barns röst ska betyda något i framtida val.

Anton Löberg SSU Frihet

Bilder från barrikaderna

12 rödluvan

Sanna förbereder en aktion på 8 mars.

Tess förklarar ett och annat för sina kamrater. Från valupptakten den 30 april.

På Framtidsseminarium i Borås. Vissa inlägg var Jyyyyttttelånga...

… men SSU:arna hade kul ändå!

SSU Hässleholmen visar vägen!

Klasskämpens ABC

Helt otroligt att klasskämpens ABC

har kommit ända till H! Rent av hiss-nande (som dock inte är det ordet vi söker). Ordet vi söker för denna gång är högersosse, även kallat högerspöke, femtekollonare, Mikael Damberg-wannabe etc. kärt barn har många namn. Jag säger inte att personer som har högertendenser inte får vara med i partiet. Tvärtom. Alla ska med! Det är bara det att det förekommer att perso-ner har konstiga eller rent av felaktiga åsikter. Detta beror nästan alltid på att personen i fråga är borglig eller kanske rent av högersosse. Det skall tilläggas att ordet högersosse såsom skällsord har ett högre förolämpningsvärde en tex förolämpningsordet moderat. Det-ta eftersom högersossar likt ett virus förgiftar vår organisation från insidan och får den att avskärma sig från den sanna arbetarklassen.

I dagens betyg och facebooktestande hetsmiljö har jag låtigt sammanfatta ett test med fyra påståenden. Om du som läser detta svarar ja på minst ett av påståendena så är du en högersos-se. Det skall dock förtydligas att du om du får diagnosen högersosse inte be-höver känna skuld. Som så mycket an-nat går det nämligen att bota med hjälp av elstötar eller annan typ av tvångsindoktrinering. Frågorna som följer är: ¤Jag tyckte, ur segregationssynpunkt, att det var en bra idé att avreglera sko-lan. Svara Ja/Nej/Vet Ej ¤Jag tar inte illa upp när folk använder ordet ”entreprenör”. Svara Ja/Nej/Vet Ej ¤Göran Greiders frisyr är otidsenlig. Svara Ja/Nej/ Vet Ej ¤Våra möten störs av att personer spontant sjunger Internationalen. Svara Ja/Nej/ Vet Ej

Olof Yrlid

Alla vill inte jobba inom äldre-vården Låt mig inleda med ett kort citat från Håkan Juholt angående socialdemokra-ternas så kallade framtida ekonomisk politik: ”SNS Konjunkturråd (Studieförbundet Näringsliv och Sam-hälle) har presenterat en idé om en satsning på så kallade välfärdsjobb. Långtidsarbetslösa ska utföra viktiga jobb inom välfärden som inte utförs i dag”. Visst kan välfärdsjobb fylla en funktion, men de flesta långtidsarbetslösa vill tillbaka till sitt ordinarie område. Sen bör man också tänka på att arbetslösa inte ska ses som gratis eller billig ar-betskraft av kommunerna för att fylla ut i välfärden. Välfärden ska vara eko-nomiskt bärande och finansieras med hjälp av kommunens skatter och vid behov statliga extrapengar. Finns det extra behov i denna sektor ska det framförallt utföras av ordinarie anställ-da inte av långtidsarbetslösa. Vidare är det viktigt att inte arbetslösa känner sig tvingade in i välfärdsjobb om de inte vill. Möjligtvis kan en annan modell vara att arbetslösa utför jobb inom sitt yrkesområde inom kommu-nen såsom att arbetslösa IT-tekniker fixar datorer som inte hinns med, eko-nomer kontorsarbete som inte hinns med och så vidare. Detta eliminerar dock inte risken att kommunen ser långtidsarbetslösa som billig arbets-kraft. Välfärdsjobb och plusjobb är i längden inte särskilt mer revolutionerande än 1930 nödhjälps AK-arbeten. Tänk nytt - gör om! Vårs mål måste vara inställt på at långtidsarbetslösa kommer tillbaka till sitt ordinarie yrkesområde.

Rickard Grossman Socialdemokraterna i Mark

Poesispalten Anställningsnummer 13 345

Trötta ögon vakar

över knäpptyst sjukhusrum,

min nattsömn jag försakar

rör mig inte minsta tum.

Endast tystnaden talar

jag försöker den bevara,

i sjukhusets alla salar

jag nattens lugn försvara.

Jag byter blöjor som på ackord

sprit gör händerna mina lena,

jag försöker slå mitt eget rekord

bland nerbajsade sängar finns min arena.

Kanske var det ödes gång

för om något helt annat jag drömde,

men jag fick gå här natten lång

medan drömmen min jag sakta glömde.

Nr. 13 345 står det i mitt kontrakt

dom vill att jag ska veta min roll,

arbetet handlar ytterst om makt

bara jag ska över mitt liv ha kontroll.

Mikael M Karlsson

Gott å blandat

13 rödluvan

14 rödluvan

Serie

15 rödluvan

Serie

Posttidning B Till Kamrat: SSU Södra Älvsborg Sparregatan 12 B 503 35 Borås

17 maj. Omval till regionen. Valet handlar om vi ska ha en sjukvård efter behov eller efter plånbok. Valet handlar om vi ska ha en kollektivtrafik för alla eller bara för den som har råd med svindyra busskort. Valet handlar om vi ska ha en kultur för alla eller bara för en lite elit som har råd med sina egna operabiljetter. Rösta på socialdemokraterna för en jämlik och solidarisk region! Och uppmana dina kompisar att göra det samma! 19 maj. Häv blockaden av Gaza, stödkonsert för Ship to Gaza. Kristian Von Svensson och Fred på jorden är några av banden som uppträder. Insläpp 19,00. För studenter och arbetslösa kostar det 30 kronor, för arbetare 50 kronor. Ar-rangörer är SSU, ABF och Ship to Gaza Borås. Kom! 20-22 maj. SSU Trea. Den sista av SSU:s tre grundkurser. Kursen riktar sig till dig som har gått ettan och tvåan men inte trean. På schemat står bland annat marx-ismens grunder och teoretisk feminism. Vi håller till på Viskadalens Folkhögsko-la. Anmäl dig till jonas.bergstrom@ssu.se senast en vecka innan. 20-39 maj. SSU etta. En kurs för dig som är ny i SSU och vill lära dig mer om vad vi tycker och hur vi arbetar. Vi håller till på Viskadalens Folkhögskola. Det blir mycket diskussioner, debattövningar och annat skoj som man aldrig gör i vanliga skolan. Så tveka inte att anmäla dig! Anmäl dig till jonas.bergstrom@ssu.se se-nast en vecka innan. 25-31 juli. IUSY läger i Österrike. IUSY är ett samarbete för socialdemokratiska ungdomsförbund i hela världen. På lägret i sommar kommer unga socialister från världens alla hörn att träffas för att diskutera politik. Anmäl dig på ssu.se 2-5 augusti. SSU kongressen. Kongressen är förbundets högst beslutande organ. Södra Älvsborg har valt sju ombud som ska föra vår talan. Följ händelserna på ssu.se (Med överseende för förändringar. Vill du veta mer gå in på www.ssusodraalvsborg.se eller kontakta resp. klubbansvarig, se sid. 2. All distrik-tets verksamhet är gratis för medlemmar och alkohol- samt drogfri. Redaktio-nen rekommenderar att ni klipper ut denna sida och sätter upp på kylskåpet.)