Riktlinjer för kandidatuppsatser

Christina Berg, Konstantin Kougioumtzis, Eva-Carin Lindgren,

Monica Petersson och Hillevi Prell

Kandidatuppsats 15 hp

Kostvetenskap/Idrottsvetenskap

Alla program Vt 2013

3

Innehållsförteckning

Innehåll och formalia ........................................................................................................... 4

Uppsatsens innehåll .............................................................................................................. 4

Titel ............................................................................................................................ 5

Sammanfattning ......................................................................................................... 5

Förord ......................................................................................................................... 5

Introduktion ................................................................................................................ 5

Bakgrund .................................................................................................................... 6

Metod ......................................................................................................................... 7

Resultat ....................................................................................................................... 9

Diskussion .................................................................................................................. 9

Referenser ................................................................................................................ 10

Uppsatsens formalia ........................................................................................................... 11

Språkhantering ......................................................................................................... 11

Citat för att belysa resultat ....................................................................................... 12

Tabeller och figurer .................................................................................................. 13

Typsnitt, sidnumrering och bilagor .......................................................................... 14

Rubriker ................................................................................................................... 14

Titelsida och Försättsblad......................................................................................... 15

Innehållsförteckning ................................................................................................. 15

Förord ....................................................................................................................... 15

Referenser ................................................................................................................ 15

4

Innehåll och formalia

Uppsatser behandlar två grundläggande aspekter, dels uppsatsens innehåll och dels

uppsatsens formalia. För godkännande fordras viss kvalitet på både innehåll och form.

Uppsatsens innehåll visar sig framförallt i syfte, problemformulering, frågeställningar,

metodbeskrivning samt teoretisk och empirisk diskussion. Uppsatsens form visar sig i yttre

struktur och disposition, logiskt sammanhang och läsvänlighet.

Först presenterar vi IKI:s rekommendationer om vad uppsatsen bör innehålla och därefter

rekommendationer för formalia samt vissa formella krav som måste följas. Om det är ett

formellt krav så anges detta med ordet ska.

Uppsatsens innehåll

Att exakt ange en uppsats innehåll dvs. vad de olika delarna ska innehålla är svårt. Be-

roende på val av ämne, typ av uppsats, val av metoder så kan en uppsats utformas på

olika sätt. Det som anges i uppsatsens innehåll är en ram eller rekommendation som

fungerar som stöd.

Nedan kommer förslag på rubriker som bör vara med i en uppsats samt ordningen mellan

dem. Vilka underrubriker som är lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis

beroende på innehåll. Därefter följer en beskrivning av hur respektive avsnitt under dessa

rubriker kan utformas.

Sammanfattning

Innehållsförteckning

Förord

Introduktion

Bakgrund

Metod

Resultat

Diskussion

Referenser

5

Titel Även om titeln kommer först i uppsatsen är det oftast det sista som formuleras. Ett tips är

att tänka på att titeln ska vara informativ och spegla uppsatsens innehåll men inte vara för

lång. Den kan gärna formuleras lite kortfattat i en överrubrik med en förklarande

underrubrik. Titeln ska helst vara innovativ och samtidigt innehålla såväl

problemområde, arbetsmetod som studieobjekt.

Sammanfattning Här sammanfattas uppsatsen i sin helhet. Sammanfattningen kan ses som en

intresseväckare. Lägg därför tyngdvikt på de egna resultaten och eventuella slutsatser (se

vidare under formaliaavsnittet)

Förord Här kan olika saker som varit viktiga för uppsatsens genomförande skrivas. Exempelvis

tack till personer, organisationer eller stiftelser. Om man vill skriva några personliga tankar

om arbetet görs det här.

Observera att det som måste framgå här är olika författares bidrag till arbetet (se mer om

det i formaliaavsnittet).

Introduktion En introduktion fokuserar forskningsproblemet och anledningen till ämnesval och

problemet. Problemet ska vara kopplat till aktuell forskning samt till aktuell profession.

Börja med att introducera läsaren genom att beskriva och motivera det valda

problemområdet.

Följande frågor är bra att ha som utgångspunkt i sitt tänkande vid avgränsning av

forskningsproblem: Vilken ny kunskap kan studien tillföra? Vilken relevans finns dvs. vad

är det i litteraturen som pekar på olösta frågor inom detta område och varför är det

angeläget ur allmän och eventuell professionell synvinkel? Använd ”tratteknik”, dvs. att

du går från det övergripande in på det specifika område som du vill undersöka. Styrk det

du skriver om med några centrala referenser av betydelse för problemet. Skillnaden mot

bakgrundstexten är att här i introduktionen ska läsaren få en övergripande bild av

forskningsproblemet. Det handlar inte om att skriva fram varför det är av intresse för just

dig som student att göra denna studie. Det är något som kan skrivas i förordet istället.

Däremot kan det vara kopplat till din blivande yrkesprofession.

6

Syfte Syftet med studien anges i slutet av introduktionen. Syftet formuleras övergripande och i

överensstämmelse med den design man valt. Därför är verbet i syftet viktigt dvs. vad som

avses göras. Handlar det om att beskriva, belysa, kartlägga, jämföra, utvärdera, eller

utforska? Syftet speglar också författarnas vetenskapsteoretiska utgångspunkt. Genom

frågeställningar kan eventuellt syftet preciseras och väsentliga aspekter av problemet

lyftas fram. Det innebär att frågeställningarna talar specifikt om vad som ska undersökas.

Frågeställningarna ligger till grund för den empiriska delen av arbetet och är därför

vägledande för utformning av t ex enkäter, intervjuer, observationer eller bilder/texter.

I syfte och frågeställningar ska arbetets kost- eller idrottsvetenskapliga karaktär speglas.

Så här bör du börja syftets mening när själva studien är färdig:

Syftet med studien är att ….

Frågeställningarna beskrivs under en egen rubrik, direkt under syftet. Det är viktigt att

frågeställningarna utgör aspekter av syftet och att dessa innehållsmässigt inte upprepar

ordagrant det som avses i syftet.

Uppsatsens syfte och frågeställningar ska alltid relateras till tidigare kunskap inom

området. Syftet ska vara klart, distinkt och avgränsat. Ju tydligare syftet beskrivs desto

lättare är det att genomföra undersökningen. Ett ”luddigt” syfte ger en ”luddig”

undersökning. Syftet formuleras i regel om ett flertal gånger eftersom det är en process att

få fram det specifika syftet med studien. Det som uttrycks i syftet ska vara den röda

tråden i uppsatsen. Observera att det är viktigt att på förhand begränsa omfattningen av

undersökningen så att det finns möjligheter att bli färdig med studien på utsatt tid. Syftet

ska vara detsamma genom hela uppsatsen dvs. även i sammanfattningen.

Bakgrund Lämpligen börjar författaren redovisa tidigare och aktuell forskning (forskningsläget).

Som grund för denna kunskapsgenomgång ligger en litteratursökning där relevanta

referenser valts ut. Det är viktigt att ett ganska stort urval av artiklar/abstracts ”ögnas”

igenom, däremot ska endast de artiklar som betraktas som värdefulla i sammanhanget vara

de som presenteras och diskuteras i texten. Sträva efter att finna så aktuell och relevant

litteratur som möjligt. Det är viktigt att använda originalkällor även om de är äldre.

Tänk på att försöka ha en röd tråd genom hela bakgrunden. Bakgrunden ska vara saklig

och styrkas med referenser som har övergripande betydelse för undersökningen. I

bakgrunden kan även viktiga begrepp definieras så att man som läsare förstår vad som

menas. Om det är viktigt med en historisk beskrivning av fenomenet kan den ligga som en

egen del i bakgrunden.

7

I bakgrunden beskrivs oftast de teorier, modeller eller teoretiska begrepp som används,

men det kan även placeras på andra platser i uppsatsen t.ex. under metod eller som ett eget

avsnitt. Det teoretiska perspektivet beror på uppsatsens syfte. En teoretisk förankring ger

hjälp vid identifiering och definition av viktiga fenomen eller variabler att undersöka samt

vid analys och tolkning av det empiriska materialet. Teoretisk medvetenhet visar sig

genom att författaren kan föra en diskussion om sitt arbete på en teoretisk nivå.

Referenslistans innehåll speglar till viss del den teoretiska substansen.

Metod Metoden ska vara så pass innehållsrik att läsaren kan förstå vad som har gjorts och varför

samt innehålla referenser till relevant metodlitteratur där det behövs för att styrka olika

val som ni gjort. Det blir då möjligt att bedöma rimlighet och trovärdighet i resultaten

samt för andra att kunna upprepa studien.

Design

Börja metodavsnittet genom att översiktligt beskriva studiens design. Har uppsatsen

exempelvis en deskriptiv (beskrivande), utforskande (explorativ), en experimentell eller

komparativ design (se vidare i Bryman, 2011).

Ibland behövs en pilotstudie för att utforma design, instrument mm. Resultatet av den

beskrivs här i metodavsnittet.

Urval

Urval kan till exempel vara medverkande personer, skolor, idrottsföreningar, arbetsplatser,

restauranger, dokument, broschyrer, filmer, Internetsidor, processer och/eller produkter.

Ni kan välja att antingen redovisa bortfall här eller under resultatdelen.

Det ska här framgå om det är en totalundersökning eller en urvalsundersökning och

urvalsförfarandet ska redovisas. Ange exempelvis hur stor försöksgruppen är och

fördelningen mellan könen, åldersfördelning etc. Det är viktigt att fundera igenom vad

som är viktigt att presentera i just denna metodbeskrivning för att andra ska kunna värdera

denna studie kritiskt.

Viktigt är att tala om vilka som inkluderats och eventuellt vilka som exkluderats. Motivera

exklusionskriterier – de måste vara sakligt underbyggda. Tänk på att

undersökningsresultatet kan snedvridas p.g.a. alltför generösa exklusionskriterier.

8

Datainsamling/dataproduktion

De olika instrument som använts för att få fram önskade resultat beskrivs. Vanliga

instrument är t.ex. olika slags enkäter, intervjuguider, experimentplaner eller observations-

matriser. Hänvisa till metodunderlag (till exempel intervjuguide eller enkät) i bilaga på

följande sätt (se bilaga 1). Det är en klar fördel om tilltänkta enkäter redan har validerats.

Nästa steg är att redogöra för hur data har samlats in/producerats exempelvis tidsåtgång,

förutsättningar och dokumentationssätt. Har enkäter exempelvis skickats hem till personer

som de har fått svarskuvert till för att senare kunna sända tillbaka dem eller har de samlats

in på plats? Har intervjuer gjorts ”face to face”, i fokusgrupper eller via telefon?

Vem/vilka har tagit hand om datainsamlingen/dataproduktionen? Hur lång tid tog

intervjun, under hur många tillfällen har deltagarna observerats? etc. Har data producerats

i interaktion med respondenterna behöver tillvägagångssättet och forskarens roll

tydliggöras. Det bör också klart framgå om ni använder redan insamlade data eller vad ert

bidrag är om ni inte gjort hela datainsamlingen själva.

Databearbetning och analys

Sedan beskrivs hur data har bearbetats och hur den har analyserats t.ex. med hjälp av

beskrivande statistik, analytisk statistik, kvalitativ innehållsanalys eller diskursanalys.

Bearbetning kan exempelvis vara att transkribera intervjuer eller kategorisera enkätsvar.

Metodologiska överväganden

Metodologiska överväganden kan samlas under en egen rubrik eller vävas in i de olika

delarna under metodavsnittet. Här ska framgå vilka vetenskapsteoretiska och

metodologiska utgångspunkter författarna har haft för sitt arbete dvs. varför just detta

förhållningssätt till teori och empiri valts. I detta avsnitt ska argument och motivering för

de metodologiska valen göras. Det är viktigt att försöka styrka sina ställningstaganden och

argument med referenser. Det är just argumenten för ställningstaganden i denna uppsats

som är viktiga, med andra ord generell information som kan läsas i metodböcker behövs

inte för att läsaren ska bilda sig en uppfattning om denna studie.

Här ska också redogöras också för etiska dilemman i studieupplägget och etiska hänsyn

som tagits. Utgå från de fyra forskningsetiska principerna och hänvisa till vilken referens

som använts när etiska överväganden görs. Det är viktigt att ni utgår från er egen studie

när ni beskriver etiska hänsyn. Till exempel hur har undersökningspersonerna samtyckt

till att delta? Det är viktigt att tänka på att vid interventionsstudier krävs skriftligt

informerat samtycke. Interventionsstudier med minderåriga deltagare (vanligtvis under

15 år men om det kan vara svårt att inse vad forskningen innebär under 18 år) kräver

även skriftligt samtycke från målsman.

9

Resultat Resultatet ska vara kort och koncist dvs. här diskuteras oftast inte varför resultatet ser ut

som det gör. Detta görs under diskussionen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt att

presentera resultatet i kombination med analys. Det är då viktigt att tänka på att det ska

vara lätt för läsaren att följa med i såväl de beskrivningar av data som ges som i analysen

av dessa.

Ordningsföljd för redovisningen av resultatet bestäms ofta av den ordning som givits för

frågeställningar, men är naturligtvis inget krav. Det är viktigt att rådata bearbetas och t.ex.

inte presenteras som en redovisning av svar på era intervjufrågor. Lyft fram det väsentliga,

det innebär att resultatet av analysen/tolkningen ska presenteras logiskt exempelvis utifrån

olika teman eller kategorier.

Ibland behövs tabeller och/eller figurer för att sammanfatta eller lyfta fram och belysa de

viktigaste resultaten på ett överskådligt sätt. Citat används för att ge exempel och visa på

trovärdigheten. Tänk på att i resultattexten lyfta fram, peka på och kommentera det

viktigaste eller de mest iögonfallande resultaten i tabellen/figuren. Citat är en belysning av

det som skrivs i resultattexten och kan därför inte stå för sig själva, helt otolkade.

Diskussion Här ska författaren reflektera över och diskutera resultaten och studien som helhet i ljuset

av teori och tidigare forskning och därmed anknyta till relevanta referenser.

Metoddiskussion

Resultatets allmängiltighet respektive eventuella svagheter, svårigheter, tveksamheter

och misstag som påverkar resultatet ska redovisas och diskuteras i metoddiskussionen.

Skillnaden mellan diskussionen här och metodologiska överväganden under

metodavsnittet är att här tas upp sådant som framkommit under arbetets gång och inte är

ställningstaganden vid planering av studien. Hänvisa till relevant metodlitteratur som

behövs för att styrka diskussionen.

I en metoddiskussion anlägger författaren ett visst mått av självkritik på arbetet och

resonerar kring frågor som exempelvis ”Vad blev inte så bra? Vad kunde ha gjorts

annorlunda? Hur kan datainsamlingsmetoden och urvalet ha betydelse för slutsatser?” .

Lyft även fram studiens styrkor. Författaren ska även genom ett insiktsfullt resonemang

visa hur hon/han har tillgodosett krav på validitet och reliabilitet vid användning av

statistiska undersökningar samt giltighet, trovärdighet, överförbarhet och noggrannhet

vid användning av kvalitativa undersökningar. Förklara inte vad begreppen i meningen

innan betyder utan försök visa på hur dessa har tillgodosetts i den egna studien.

10

Resultatdiskussion

Nu är det dags att ”knyta ihop säcken” dvs. sätta in resultaten i ett större sammanhang.

Diskutera och reflektera över resultatet i relation till andras forskning samt eventuell

teoretisk referensram. Med andra ord, texten ska grundas på egna resultat och annan

forskning. Rena spekulationer ska inte finnas med. Använd gärna underrubriker. Förutom

referenser som används i introduktion och bakgrund kan annan forskning användas för

diskussion. Det viktigaste är att styrka påståenden och reflektioner med lämpliga

referenser. Ni behöver inte diskutera alla resultat utan de mest intressanta.

Slutsatser och implikationer

En kortfattad beskrivning av vad huvudresultaten visar och vad de kan ha för betydelse

presenteras. Specifika resultat som är särskilt värda att uppmärksammas kan lyftas fram.

Din slutsats/konklusion ska utmynna i väl grundade rekommendationer för såväl fortsatt

forskning som förslag till praktisk användning av resultaten i relation till professionen.

Referenser Merparten av referenslistan bör upptas av nyare vetenskaplig litteratur. Även om du läst

mycket litteratur så ska referenserna som slutligen tas med i uppsatsen väljas utifrån

relevans.

11

Uppsatsens formalia

Nedan ges formella krav som krävs för en uppsats vid IKI och rekommendationer som inte

nödvändigtvis måste följas. Om det är ett formellt krav så anges detta med ordet ska.

Språkhantering Er uppsats ska kunna läsas och förstås av en vid läsekrets. Ni kan välja att skriva upp-

satsen på svenska, norska, danska eller engelska. Följande källa, som finns att låna som e-

bok på universitetsbiblioteket, rekommenderas när det gäller att skriva korrekt svenska:

Språkrådet (2008). Svenska skrivregler (Skrifter utgivna av Språkrådet; 8).

Stockholm: Liber.

Arbeta med språket så att det blir klart och tydligt utan syftningsfel. Använd gärna

stavnings- och grammatikkontrollen i ordbehandlingsprogrammet och låt någon annan läsa

arbetet för att ge synpunkter. Korta meningar med subjekt och predikat kan rekommenderas

framför långa och krångliga. Undvik att skriva ”jag” och ”man” och meningarna bör inte

börja med ”men” eller ”och”. Börja heller inte med en siffra. Kontrollera så att inga

särskrivningar finns dvs. att det står ”restaurang besök” istället för “restaurangbesök”). Se

också upp med tempusväxlingar. Notera att metodavsnittet skrivs i preteritum/imperfekt.

Förkortningar används sparsamt, men behövs ibland. Förkortningarna anges vid första

presentationen inom parentes efter det fullt utskrivna ordet/orden, exempelvis:

Riksidrottsförbundet (RF), Statens Offentliga Utredningar (SoU). Därefter kan förkort-

ningen användas i den fortlöpande texten. Oftast skrivs siffror <10 med text. Försök

undvika förkortningar i titeln. Var även konsevent vid användning av förkortningar som t.

ex., osv., m m.

Vetenskapligt språk När du skriver använd ett klart, tydligt och korrekt vetenskapligt språk. Uppsatsen bör vara

fri från slang, journalistiska eller amerikaniserade uttryck, som t.ex. ”den här biten” eller

”starta upp”. Tänk också på att vara återhållsam med normativt, personligt och värdeladdat

språk. Skriv exempelvis inte ”vi tycker att metoden fungerade bra”, ”skillnaderna var

extremt stora”, ”jag valde intervjuer eftersom jag ville lära mig mer om det”.

12

Det är naturligtvis också viktigt att bearbeta informationen och sedan skriva med egna ord,

undvik därför att använda för mycket citat. Anledningen är att det är lätt att falla för

frestelsen att använda citat som ersättning för egen text när man vill referera. Om det är för

uppsatsen viktigt att använda ett specifikt citat från annan litteratur ska det återges

ordagrant och sättas inom citattecken. Läsarna behöver inte bara få reda på vad den

författare som behandlas säger utan också hur du tolkar det - ett citat säger ingenting om

din förståelse. Av samma anledning (samt förstås risken för plagiat) ska ett referat inte

ligga alltför nära originalets ordalydelse och disposition - man bör tugga och smälta det

lästa så att man kan återge det på sitt eget sätt.

Citat för att belysa resultat När man använder sig av citat i resultatavsnittet så kan de placeras i den löpande texten

eller i en tabell. Exempel på citat i texten: Foucault (1984, s. 19) menar att ”…”. Glöm ej

att ange referens och sidnummer.

Längre citat i den löpande texten görs exempelvis med indragning på båda sidor samt

mindre stil (till exempel Times 10). Citattecken används då inte. Korta citat presenteras i

den löpande texten med citattecken (”). Tänk på att knyta an till citaten i texten så att de

inte känns lösryckta. Nedan visas ett exempel på hur det kan se ut.

Barnen är med andra ord viktiga att tillfredsställa och respondenterna anger att de ibland köper hem viss mat eller vissa varumärken enbart för deras skull. Olika former av snabb-mat som egentligen inte respondenterna har behov av, då de har gott om tid över för att tillaga maten från grunden, har fått en viss genomslagskraft. Kvinnorna köper hem färdiga hamburgare och pizzor i sin strävan att göra barn respektive barnbarn nöjda. Även om det är mat som de anser vara onyttig och kanske ohälsosam väljer de att ge vika för deras önskemål. En respondent exemplifierar detta på följande sätt:

Jag köper chips, Coca-Cola och Fanta. Min son gillar det. Men själv gör jag det sällan. Kanske jag köper chips, Coca-Cola och godis en gång varannan månad. (U1 hh 1)

På motsvarande sätt agerar kvinnorna då deras barn och barnbarn kommer på besök. De väljer i så fall att handla annan mat än vad de brukar göra, för att de skall känna…

13

Tabeller och figurer Till figurer räknas alla typer av diagram, bilder m m. Tabeller och diagram ska numreras

löpande: tabell 1, 2, 3 och osv. och figur 1, 2, 3 och osv. Dessa bör ha självförklarande

rubriker, dvs. man bör direkt förstå innehållet i tabellerna/rubrikerna. Fotnoter kan

användas för att förklara. Tabellnummer och rubrik ska placeras över tabellen i motsats till

figurnummer och rubrik som ska placeras under figuren. Var noga med att ange källa om

tabellen/figuren är hämtad från annan skrift. Tabeller och figurer placeras vanligen på

första lämpliga plats efter det att de nämnts i texten. Hänvisa genom att till exempel ange:

”Som framgår av tabell 1….” eller ”Resultatet av enkäten (se figur 3)…”. Kommentera

alltid eller lyft fram de viktigaste resultaten i den löpande texten. En tabell eller figur får

inte vara okommenterad. Nedan visas exempel på en tabell och en figur (se tabell 1 och

figur 1). Lägg märke till att det i tabellen endast förekommer horisontella linjer. Tabeller

som klippts ut ur SPSS-programmet bör alltså redigeras.

Tabell 1. Bakgrundsfaktorer uppdelade på de olika grupperna (n=228).

Bakgrundsfaktor

Kontrollgrupp

n=83c

Grupp Aa

n=58c

Grupp Bb

n=87c

Kön (%)

Pojke 49 34 55

Flicka 51 66 45

Skollunch (%)

Aldrig 2 3 6

1-2 dagar/vecka 21 38 38

Alltid 77 59 56 a Intervention i skollunchen.

b Intervention i skollunchen och i hem- och konsumentkunskapen.

c Antalet kan vara något lägre på vissa frågor på grund av internt bortfall.

Figur 1. Andel pojkar respektive flickor i de olika grupperna (n=228).

0

10

20

30

40

50

60

70

Kontrollgrupp Grupp A Grupp B

%

Pojke

Flicka

14

Typsnitt, sidnumrering och bilagor Format, sidnumrering och bilagenumrering ska utformas enligt följande: Använd typsnittet

Times New Roman 12 punkter. Skriv texten med 1,15 radavstånd och blankrad mellan

stycken.

Sidnumrering görs alltid. Numrera sidorna nertill, mitt på sidan. Börja med att skriva ut

sidnummer vid introduktionen. Sidnumrering skrivs ej ut på titelblad, försättsblad och

innehållsförteckning (titelsidan har sidnummer 1 men ej utskrivet). Fortsätt sidnumrering

löpande genom hela uppsatsen, dvs. sidnumrering fortsätter även på bilagorna.

För fler än en bilaga – numrera bilagorna löpande enligt 1, 2, 3 högst uppe i högra hörnet.

Dessa får en titel. Kalla dem till exempel Bilaga 1 Information till medverkande

restauranger, bilaga 2 Enkät till idrottstränare och så vidare.

Rubriker Använd helst inte mer än tre olika rubriknivåer och oavsett hur många som används ska du

alltid börja med rubriknivå ett (1). Mer än 3 rubriknivåer kan göra uppsatsen svårläst. Det

är valfritt om du vill numrera rubrikerna (1, 1.1, 1.11) eller inte, men den formen brukar

mest användas i rapporter och mer sällan i uppsatser. De rubriker som finns med i

riktlinjerna under uppsatsens innehåll är vanliga rubriker i en uppsats samt ordningen

mellan dem. De följer således en viss logik. Vilka rubriker och underrubriker som är

lämpliga samt ordningen mellan dem varierar naturligtvis beroende på innehåll och

uppsatsens karaktär. Rubriksnivåer inne i uppsatsen ska utformas enligt tabell 2. Observera

att det ska vara större avstånd mellan Rubriknivå 1 och brödtexten än mellan Rubriknivå 2

och brödtexten.

Tabell 2. Rubriksnivåer som ska användas inne i uppsatsen

1 Rubriknivå 1 (Garamond, 24 punkter) 2 Rubriknivå 2 (Garamond, 18 punkter)

3 Rubriknivå 3 (Garamond, 16 punkter fet)

4 Rubriknivå 4 (Garamond, 14 punkter kursiv)

15

Titelsida och Försättsblad Mall från IKI:s hemsida, http://www.iki.gu.se/utbildning/student/ ska användas för

utformning av titelsida och försättsblad. Uppsatsens löpnummer ges av den administratör

som katalogiserar uppsatserna i slutskedet.

På försättsbladet ska en sammanfattning på, max 250 ord, finnas där uppsatsens

huvuddelar (introduktion, syfte, metod, resultat och slutsats) sammanfattas kort.

Underrubriker ska inte finnas i sammanfattningen. För uppsatser som skrivs på engelska

ska sammanfattning även skrivas på svenska. Sidnummer ska inte skrivas ut på titelsida

och försättsblad. På försättsbladet ska även uppsatsens nyckelord skrivas i bokstav-

sordning. Nyckelorden är till för att ge en indikation om vad uppsatsen handlar om.

Författarnas efternamn skrivs i bokstavsordning.

Innehållsförteckning Innehållsförteckningen ska få plats på en sida. Det räcker med att visa 2-3 rubriknivåer

även om du har fler i texten. Det finns redan färdiga rubriknivåer i Word så förslaget är att

du använder dessa för att du automatiskt ska kunna skapa dig en innehållsförteckning.

Förord Här ska författarnas bidrag till arbetet beskrivas så att det går att särskilja vem som gjort

vad om det är mer än en författare. Exempelvis kan det beskrivas så här:

Arbetsuppgift Procent utfört av

Anders/Emma

Planering av studien 50/50

Litteratursökning 50/50

Datainsamling 50/50

Analys 50/50

Skrivande 50/50

Layout 50/50

Referenser Referenslistan ska börja på en ny sida. Samtliga källor som hänvisas till i texten ska anges

i referenslistan. Lathund för referenshantering (som i stort följer APA-manualen) ska

följas. Den finns på IKI:s hemsida

http://www.iki.gu.se/utbildning/student/examensarbeten/