. Riksdagsmannavalen åren 1912-1913 samt hösten 1914 av Kungl. Statistiska centralbyrån Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009.

urn:nbn:se:scb-valen-r-191201

INLEDNING TILL

VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. – Stockholm, 1873-1911.

- Täckningsår: 1872-1910.

Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande

Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och

Kommunala rösträtten.

Efterföljare:

Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm , 1912-

1970. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1909/11-1965/1968.

Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. – Stockholm, 1971-

1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1970-1994

Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. – (Sveriges officiella

statistik). – Stockholm, 1999-. – Täckningsår: 1998-

Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm, 1920-1967. –

(Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1919-1966.

Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. – Stockholm,

1972-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1970-1994

Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. –

Stockholm, 1999-. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1998-

Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm , 1913-

1919. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1912-1918.

Efterföljare: Kommunala valen. – Stockholm, 1920-1967. – (Sveriges

officiella statistik). – Täckningsår: 1920-1966

Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. – Stockholm,

1972-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1972-1995

Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Landsfullmäktige. – Stockholm,

1999-. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1998-

Översiktspublikation:

Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller : utöver i del I och

del II publicerade t.o.m. år 1950. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1960.

S. 267-272: Allmänna val (Tab. 274-280)

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK

ALLMÄNNA VAL

RIKSDAGSMANNAVALEN

ÅREN 1912-1913 SAMT

HÖSTEN 1914 AV

KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STOCKHOLM 1915

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

151553

Innehållsförteckning. Sid.

Text.

Inledning 1 Riksdagens Första kammare 3

Valkretsindelning 4 Valen till Första kammaren åren 1912—1914 6

I. Allmänna valen 6 II. Nya röstsammanräkningar 11

Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1915 13 Riksdagens Andra kammare 19

I. Nya röstsammanräkningar åren 1912—1914 19 II. Allmänna valen för riksdagsperioden 1915—1917 19

A) Valkretsindelning 19 B) Den politiska rösträtten 24 C) Valen till Andra kammaren 38 D) Andra kammarens sammansättning på grund av valen 56

Tabeller.

Tab. 1. De allmänna valen till Första kammaren åren 1912—1914. — De valdas namn, yrke och röstetal m. m. 64

Tab. 2. Rösträtten och valen till Andra kammaren, valdistriktsvis, hösten 1914 67 Tab. 3. Rösträtten och valen till Andra kammaren, valkretsvis och länsvis, våren och hösten

1914 158 Tab. 4. Rösträtten och deltagandet i valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper,

valkretsvis, hösten 1914 166 Tab. 5. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren, fördelade efter diskvalifikations-

grunder, på landsbygden och i städerna, länsvis, hösten 1914 178 Tab. 6. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper, hösten

1914 179 Tab. 7. De allmänna valen till Andra kammaren hösten 1914. — De valdas namn, yrke och

röstetal m. m. 180

Index. Pages

Texte.

Introduction 1 La Première chambre 3

Circonscriptions électorales 4 Élections pour la Première chambre en 1912—1914 6

I. Élections générales 6 II. Nouveaux dépouillements des voix 11

Résultat des élections 13

IV

Pages

La Seconde chambre 19 I. Nouveaux dépouillements des voix en 1912—1914 19

II. Élections générales pour la période de 1915—1917 19 A) Circonscriptions électorales 19 B) Droit de vote politique 24 C) Élections pour la Seconde chambre 38 D) Résultat des élections 56

Tableaux.

Tabl. 1. Élections générales pour la Première chambre en 1912—1914. — Noms, profession et nombre de voix etc. pour chaque député 64

Tabl. 2. Suffrage et élections pour la Seconde chambre, par districts de vote, en automne 1914 67

Col. 1: Districts de vote. Col. 2—3: Électeurs ayant droit de vote, col. 2: nombre; col. 3: en pct. du nombre des hommes, inscrits dans les listes électorales. Col. 4—5: Votants, col. 4: nombre; col. 5: en pct. des électeurs ayant droit de vote. Col. 6: Nombre des électeurs n'ayant pas droit de vote. Col. 7—11: Bulle­tins valables, col. 7: modérés; col. 8: libéraux; col. 9: social-démocrates; col. 10: autres; col. 11: total. Col. 12: Bulletins nuls.

Tabl. 3. Suffrage et élections pour la Seconde chambre, par circonscriptions électorales et par préfectures, au printemps et en automne 1914 158

Col. 1: Circonscriptions électorales et préfectures. Col. 2: Nombre des districts de vote. Col. 3—7: Nombre des hommes inscrits dans les listes électorales, col. 3—4: ayant droit de vote, nombre et pct.; col. 5—6: n'ayant pas droit de vote, nombre et pct.; col. 7: total. Col. 8—9: Votants des électeurs ayant droit de vote, col. 8: nombre; col. 9: en pct. des électeurs. Col. 10—18: Nombre des bulle­tins valables, col. 10—11: modérés; col. 12—13: libéraux; col. 14—15: social-démocrates; col. 16—17: autres; col. 18: total. Col. 19: Nombre des bulletins nuls. Col. 20—23: Nombre des députés élus, col. 20: modérés; col. 21: libéraux; col. 22: social-démocrates; col. 23: total.

Tabl. 4. Suffrage et votants pour la Seconde chambre, répartis par groupes de professions, dans les circonscriptions électorales, en automne 1914 166

Tabl. 5. Électeurs n'ayant pas droit de vote, répartis d'après les causes de disqualification, à la campagne et dans les villes, par préfectures, en automne 1914 178

Tabl. 6. Électeurs n'ayant pas droit de vote d'après les différentes causes, répartis par groupes de professions, en automne 1914 179

Tabl. 7. Élections générales pour la Seconde chambre en automne 1914. — Noms, profession et nombre de voix etc. pour chaque député 180

V

Résumé de la Statistique électorale pour 1912—1914.

Dans ce rapport sont traitées toutes les élections et tons les nouveaux dépouillements des voix qui ont eu lieu pour la Première chambre ainsi que pour la Seconde chambre de la Diète suédoise (»Riksdagen>) pendant les années 1912—-1914, exception faite seulement des élections générales résultant de la dissolution de la Seconde chambre au printemps 1914, lesquelles ont déjà été traitées dans un rapport spécial.

Les élections pour les deux chambres ae font d'après le principe de la représentation propor-tionelle (méthode Thiele avec certaines modifications). Pour remplacement d'un membre dont la place devient vacante avant l'expiration du temps pour lequel il est élu on n'a pas besoin de faire une élection partielle, mais il suffit en règle de faire un nouveau dépouillement des bulletins de vote délivrés.

Les élections pour la Première chambre se font par les conseils généraux et par les conseils municipaux des plus grandes villes pour une période de six ans. Cependant, toute la chambre n'est pas renouvelée chaque fois, les circonscriptions étant divisées en six groupes, un d'eux élisant chaque année. Ainsi, en 1912 25 députés furent élus, en 1913 26 et en 1914 aussi 25 députés. La chambre qui se compose de 150 députés, dont avant les élections de l'année 1912 87 étaient modérés, 51 libéraux et 12 social-démocrates, compte maintenant 89 modérés, 47 libéraux et 14 social-démocrates.

Les élections pour la Seconde chambre se font régulièrement tous les trois ans au mois de septembre. La chambre est renouvelée intégralement chaque fois. Pour accomplir les élections le pays est divisé en 56 circonscriptions électorales, dont chacune élit 3—8 députés. Le droit de vote est accordé à tous les hommes suédois âgés de 24 ans révolus qui jouissent de leurs droits civiques, excepté

ceux qui sont interdits ou en faillite; ceux qui ont reçu secours de l'assistance publique ou qui n'ont pas payé leurs contributions à

l'état au à la commune au cours des trois années civiles précédentes; enfin tout conscrit qui n'a pas accompli l'obligation du service militaire. Tout homme qui s'établit dans une commune doit montrer, pour recevoir le droit de vote, qu'il

a payé ses contributions de l'année précédente. Chaque année une liste électorale est dressée pour chaque district de vote, comprenant tous les

hommes qui au commencement de l'année ont 24 ana révolus. Tout homme qui n'est pas frappé par une des causes de disqualification susmentionnées, est inscrit dans la liste comme ayant droit de vote. Ces listes sont employées aux élections pour la Seconde chambre. Les chiffres suivants indiquent le nombre des hommes étant inscrits dans les listes électorales aux élections en automne 1914, ainsi que leur répartition au point de vue du droit de vote.

Campagne Tilles Pays entier Hommes dans leB listes 1038 451 358 748 1397 199 dont ayant droit, de vote 878594 233173 1111767

» n'ayant pas droit de vote . . . 159 857 125 575 285433

En proportion de la population les hommes inscrits dans les listes étaient de 24'8 %, et ceux qui avaient droit de vote effectif de 197 %. Dans les villes les électeurs effectifs n'étaient que 15'5 % de la population, mais dans la campagne ils étaient de 21'2 %.

Dans cette statistique les hommes inscrits dans les listes sont distribués en groupes de professions pour expliquer l'effet des dispositions concernant le droit de vote et l'emploi de ce droit parmi

II—1S1BS3

VI

les différentes parties sociales de la population. Les indications sur ce point se retrouvent dans les tabl. 4 et 6. Un résumé pour le pays entier se trouve dans le tabl. J, page 32. Les professions sont réunies en trois grands groupes I, II, III, comprenant la classe supérieure, moyenne et inférieure. Les obstacles légaux à l'exercice du droit de vote paraissent avoir eu la moindre action sur le groupe comprenant les propriétaires fonciers (>hemmansâgare>). De cenx-ci 964 % étaient électeurs effectifs. Dans le groupe des ouvriers les deux tiers (6G'l %) avaient conservé leur droit de vote, mais parmi les marins seulement 45'3 %.

Le tableau, page 35, indique les différentes causes de la perte du droit de vote. Le nombre total des électeurs n'ayant pas droit de vote était de 285 432, dont 162 887 avaient perdu leur droit, parce qu'ils n'avaient pas payé leurs contributions.

Aux élections générales pour la Seconde chambre dn mois de septembre 1914 pour la période de 1915—1917 735 485 électeurs (66-2 %) prirent part. La participation fut de 64'3 % à la campagne et de 73'1 % dans les villes.

La participation aux élections pour les différents groupes de professions anssi bien en chiffres absolns qu'en comparaison du nombre des électeurs effectifs, est montrée dans les deux dernières colonnes du tabl. J (page 32). L'intérêt le plus vif fut constaté parmi les fonctionnaires publics de haut degré dont non moins de 84'7 % firent usage de leur droit de vote. Ensuite viennent les propriétaires (>godsägare») et les professeurs d'écoles primaires dont a peu près le même nombre (84'2 et 84'1 %) prit part à l'élection. Parmi les ouvriers plus des deux tiers (67'2 %) y parti­cipèrent, mais parmi les marins seulement 33'0 %.

LeB députés de la Seconde chambre sont 230, c'est-à-dire nn réprésentant sur les 24 516 habi­tants. Avant les élections générales de l'automne 1914 la chambre se composait de 86 modérés, 71 libéraux et 73 social-démocrates. A ces élections la répartition des bulletins de votes valables et des députés élus sur les différents partis politiques était comme suit (voir tab. 3):

Bulletins de ^.. ,. votes valables D e P u t e s

Modérés 268631 86 Libéraux 196 493 57 Social-démocrates 266 133 87 Antres 104 —

TILL KONUNGEN.

Statistiska centralbyrån får härmed avgiva sin underdåniga berät­telse rörande riksdagsmannavalen under åren 1912 och 1913 samt hösten 1914.

1—151553

2 MATERIALET.

Jämlikt bestämmelserna i nådiga brevet till Statistiska tabellkommis­sionen den 29 september 1911 ingår föreliggande berättelse i likhet med de båda närmast föregående berättelserna angående riksdagsmannavalen, åren 1909—1911 samt våren 1914, i den nya serien Sveriges officiella statistik. Den behandlar alla val och nya röstsammanräkningar, som ägt rum till så­väl Första som Andra kammaren under åren 1912—1914, med undantag endast för de allmänna valen till Andra kammaren med anledning av nämnda kammares upplösning våren 1914, vilka redan behandlats i en särskild be­rättelse.

Materialet. Det material, varpå efterföljande framställning i huvudsak grundar sig, är de vid röstsammanräkningen för riksdagsmannavalen t i l l Första och Andra kammaren förda protokollen samt de för varje valdistrikt upprättade röstlängderna för år 1914. Ifråga om valen till Andra kam­maren har på begäran av Statistiska centralbyrån förutom de uppgifter, som enligt lag skola innehållas i sammanräkningsprotokollen, förteckning meddelats av Överståthållarämbetet och länsstyrelserna å partifördelningen inom varje valdistrikt.

I vallagen är stadgat, att vid varje röstsammanräkning särskilda anteck­ningar skola föras, innehållande bl. a. vid rangordningsregelns tillämpning uppgift å antalet valsedlar med samma första namn eller samma första och andra namn o. s. v. Med ledning av dessa anteckningar, vilka innehållits uti eller bifogats protokollen, men i ett par fall, där anteckningarna ifråga varit ofullständiga, med tillhjälp av de s. k. hjälpsedlarna, varom mera nedan, hava uppgifterna i tab. 1 och 7 angående de enligt rangordningsregeln valdas röstetal denna gång kunnat göras fullständiga, vilket ej varit fallet med motsvarande uppgifter i närmast föregående berättelser.

De röstandes fördelning på de tre politiska huvudpartierna, moderata, li­berala och socialdemokrater, har genomförts i så stor utsträckning som möj­ligt, vilket i de flesta fall icke mött några svårigheter tack vare den av valmetoden föranledda sammanslutningen av de röstande i grupper med gemensam partibeteckning. I de fall, då enstaka stänkröster avgivits med särskild partibeteckning, hava även dessa så vit t möjligt förts t i l l det av de tre huvudpartierna, vilket de på grund av gemensamma kandidater eller dylikt ^ansetts stå närmast. Även då de liberala och socialdemokraterna röstat med gemensam partibeteckning, har en fördelning kunnat genomföras på de två partierna ifråga om valen såväl t i l l Första som till Andra kam­maren. Med hänsyn till Förstakammarvalen har nämnda fördelning skett med stöd av den kännedom man ägt om partiställningen inom resp. landsting eller stadsfullmäktige, som förrättat valen ifråga. Med hänsyn till Andra-kammarvalen åter har fördelningen skett dels med tillhjälp av de vid röst­sammanräkningarna av åtskilliga länsstyrelser upprättade s. k. hjälpsedlar, vilka på centralbyråns begäran beredvilligt ställts till dess förfogande, dels ock med tillhjälp av ovannämnda förteckningar å partifördelningen inom varje valdistrikt. Sistnämnda förteckningar hava denna gång, efter särskild framställning från centralbyrån, varit så avfattade, att de meddelat upp-

3 RIKSDAGENS FÖRSTA KAMMARE.

gift om fördelningen av de liberala och socialdemokratiska rösterna för varje valdistrikt även inom sådana valkretsar, där ifrågavarande partier röstat med gemensam partibeteckning, men med särskilda listor. Fördelningen av de liberala och socialdemokratiska valsedlarna på nämnda båda partier har därför i denna berättelse (tab. 2) kunnat fullständigt genomföras för varje valdistrikt inom samtliga valkretsar, vilket ej varit möjligt i föregående berättelser. Någon motsvarande uppdelning av de moderata valsedlarna och sådana valsedlar, som inom några valkretsar, liksom vid vårvalen 1914, av­lämnats av de s. k. liberala försvarsvännerna, vilka röstat med moderat partibeteckning, men med särskilda listor, har däremot ej verkställts, ehuru-väl även här hjälpsedlarna i vissa fall varit upplysande.

Statistiken över den politiska rösträtten, antalet röstberättigade och icke röstberättigade m. m. grundar sig på de vid Andrakammarvalen använda röstlängderna, vilka i centralbyrån underkastats en detaljerad bearbetning. Därvid har bl. a. även genomförts en fördelning av de i röstlängderna upp­tagna personerna på vissa större yrkesgrupper, såsom skedde beträffande 1911 års allmänna val, men däremot ej beträffande 1914 års vårval. Denna yrkes­fördelning har även denna gång stött på stora svårigheter på grund av röst­längdernas ofta bristfälliga uppgifter i detta avseende. Emellertid voro yrkes­uppgifterna i 1914 års röstlängder i flera hänseenden fullständigare än mot­svarande uppgifter i 1911 års röstlängder. Endast i några få valdistrikt saknades yrkesbeteckning för mer än 10 % av alla i röstlängden upptagna personer. Röstlängderna från ifrågavarande valdistrikt blevo av centralbyrån återsända till resp. länsstyrelser för att genom vederbörande häradsskrivares eller magistrats försorg kompletteras i nyssnämnda avseende, varpå de efter verkställd komplettering åter inkommo till centralbyrån.

Riksdagens Första kammare.

Enligt § 7 riksdagsordningen skola valkretsarna för val till Riksdagens Första kammare indelas i sex grupper, och varje år skall inom en av dessa grupper förrättas val för nästföljande sexårsperiod. Härigenom äger alltså nytt val rum varje år för en sjättedel av Första kammaren, och efter sex år har hela kammaren förnyats.

Valen, som äro proportionella, där två eller flera riksdagsmän skola utses, -verkställas av landsting vid lagtima möte och av stadsfullmäktige vid sam­

manträde under september månad. De sex grupper, vari valkretsarna indelats, äro enligt § 1 i lagen om val

till Riksdagen följande: första gruppen: Stockholms stad, Jönköpings län, Gottlands län, Västman­

lands län, Västerbottens län; andra gruppen: Stockholms län, Blekinge län, Malmöstad, Skaraborgs län,

Gävleborgs län utom Grävle stad;

4 VALKRETSINDELNING.

tredje gruppen: Uppsala län, Kalmar läns södra landstingsområde, Malmö­hus län utom Malmö stad, Göteborgs stad, Jämtlands län;

fjärde gruppen: Södermanlands län, Kalmar läns norra landstingsområde, Hallands län, Örebro län, Västernorrlands län;

femte gruppen: Östergötlands län utom Norrköpings stad, Kronobergs län, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Gävle stad, Värmlands län;

sjätte gruppen: Norrköpings stad, Kristianstads län, Älvsborgs län, Koppar­bergs län, Norrbottens län.

Inom den första av ovannämnda grupper ägde val rum år 1909, och där­efter förrättades val inom de olika grupperna i den ordning, vari de här upp­tagits. De i november år 1911 efter Första kammarens upplösning förrättade nya valen för hela riket till nämnda kammare gällde jämlikt riksdagsordningen för grupp, som valt för sexårsperiod, t i l l periodens utgång och för annan grupp t i l l början av dess första sexårsperiod. På grund härav rubbades ej genom berörda nya val ordningen mellan grupperna, utan ägde år 1912 val rum inom den fjärde av dem, år 1913 inom den femte och år 1914 inom den sjätte och sista gruppen.

Valkretsindelning.

Antalet valkretsar vid val till Riksdagens Första kammare utgör 30, näm­ligen de 25 landstingsområdena samt städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Gävle, vilka icke deltaga i landsting.

Antalet valmän för val av riksdagsmän i Första kammaren, d. v. s. lands­tingsmän och stadsfullmäktige i ovannämnda fem städer, framgår av tab. A, där detta antal angives för de särskilda valkretsarna de år, då val senast förrättades. Sammanlagt utgjordes hela valmanskåren t i l l Första kammaren vid 1915 års lagtima riksdag av 1531 valmän, därav 1220 landstingsmän och 311 stadsfullmäktige. Till jämförelse må erinras om, a t t hela antalet valmän i november år 1911, då kammaren i sin helhet omvaldes, utgjorde 1528, varav 1217 landstingsmän och samma antal stadsfullmäktige, som nyss nämndes.

Antalet ledamöter i Första kammaren, är jämlikt § 6 riksdagsordningen fastställt till 150, och skall det antal riksdagsmän, varje landstingsområde eller stad, som ej deltager i landsting, äger utse, vart tionde år efter an­givna grunder bestämmas av Konungen. Intil l utgången av år 1914 bibehöll varje valkrets det antal riksdagsmän, som fastställts 'genom nådiga kun­görelsen den 3 juni 1904 (se tab. A). Med ledning av de uppgifter om folkmängden den 1 januari 1914, som av Statistiska centralbyrån med­delats, reglerades emellertid genom nådiga kungörelsen den 8 maj s. å. an­talet riksdagsmän för nästföljande tioårsperiod, varvid bestämdes, att varje valkrets skulle utse det antal riksdagsmän i Första kammaren, som även finnes angivet i tab. A (antal riksdagsmän fr. o. m. år 1915). På grund av folkmängdens förändringar skulle antalet representanter för var och en av de val-

5 VALKRETSINDELNING.

Tab. A. Folkmängd, antal valmän och riksdagsmän i Första kammarens valkretsar.

kretsar, som utgöras av Stockholms stad, Stockholms län, Malmö stad, Göte­borgs stad och Norrbottens län ökas, men för vardera av Uppsala läns, Kronobergs läns, Kalmar läns norra, Gottlands och Skaraborgs läns val­kretsar minskas med 1. Då under tiden mellan sistnämnda kungörelses ut­färdande och sammanträdandet av 1915 års lagtima riksdag intet mandat blivit ledigt inom någon av sistnämnda valkretsar, hade vid sagda riksdags

6 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN.

början den föreskrivna regleringen ännu ej kunnat genomföras i någon av valkretsarna, utan ägde varje valkrets fortfarande samma antal riksdagsmän som förut.

Förhållandet mellan antalet representanter och folkmängden för riket i dess helhet utvisade vid 1914 års reglering av riksdagsmännens antal inom varje valkrets 1 riksdagsman på 37 591 invånare (=153 av rikets folkmängd) mot 1 riksdagsman på 34 809 invånare vid motsvarande reglering år 1904. Av samtliga valkretsar företedde år 1914 11 högre och 19 lägre tal än nyss nämnda medelsiffra för riket i dess helhet. Antalet invånare per riksdags­man växlade inom dem mellan 27 711 i Gottlands län och 47 911 i Malmö stad.

Talen till Första kammaren.

I. Allmänna valen åren 1912—1914.

Såsom förut påpekats, förrättades år 1912 val inom den fjärde gruppen av valkretsar, omfattande Södermanlands län, Kalmar läns norra landstings­område, Hallands län samt Örebro och Västernorrlands län. Ar 1913 för­rättades val inom den femte gruppen, bestående av Östergötlands län utom Norrköpings stad, Kronobergs län, Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Gävle stad samt Värmlands län, och år 1914 var turen hos den sjätte och sista gruppen, till vilken Norrköpings stad, Kristianstads län,; Älvs-borgs län, Kopparbergs och Norrbottens län höra. Antalet riksdagsmän, som skulle utses inom var och en av ovannämnda valkretsar, framgår av tab. A. Sammanlagt avsågo valen år 1912 25 riksdagsmän, år 1913 26 och år 1914 åter 25 riksdagsmän.

Ifråga om närmare detaljer av valen hänvisas till tab. 1, vari uppgifter meddelas angående antalet avgivna valsedlar inom varje särskild parti­grupp, de valdas namn, yrke och parti samt rangordnings- eller reduktions­reglernas tillämpning. Därjämte lämnar efterföljande tab. B en samman­fattande översikt över antalet röstande och antalet valda riksdagsmän inom varje part i vid de allmänna valen till Första kammaren åren 1912—1914, ävensom för överskådlighetens skull vid de allmänna valen i november år 1911 efter kammarens upplösning, översikten över 1911 års val har förut meddelats i centralbyråns underdåniga berättelse om riksdagsmannavalen åren 1909—1911, sid. 8. Anmärkas bör emellertid beträffande 1912—1914 års val, a t t bland de avgivna valsedlarna även ingår ett antal blanka valsedlar, nämligen 1 i Kalmar läns norra valkrets och 8 i Norrköpings s t ä d a d e röstande, som avlämnat berörda valsedlar, hava emellertid i tabellen hän­förts t i l l de partier, som de förmodats tillhöra.

För utrönande av deltagandet i valen kunna jämföras sammanlagda antalet röstande med uppgifterna i tab. A å sid. 5 om antalet valmän inom varje valkorporation. Därvid visar sig, at t i samtliga valkretsar tillsammans valmännens antal uppgick till 1 531 och de röstandes till 1514. Av alla

Tab. B. De allmänna valen till Första kammaren i november år 1911 samt åren 1912—1914.

VA

LE

N

TIL

L

FÖR

STA

K

AM

MA

RE

N.

7

8 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN.

valberättigade deltogo sålunda 989 % i valen. Av de icke röstande åter­finnas emellertid samtliga utom en enda i de fem stadsvalkretsarna Stockholm, Göteberg, Malmö, Norrköping och Gävle. Vid valen inom landstingen ut­övade däremot samtliga valberättigade, med ett enda undantag inom Norr­bottens län, även sin rösträtt, emedan vid förfall för en landstingsman den för honom utsedde suppleanten i stället inträder.

Partifördelningen såväl bland de röstande som bland de valda framgår av tab. B, varjämte tab. 1 innehåller mera detaljerade uppgifter angående de röstandes sammanslutning i grupper med gemensam partibeteckning. Liksom vid 1910 och 1911 års val voro valmännen genomgående fördelade efter politiska partier, varvid dessas inbördes styrka i stort sett överensstämde med den som framgått ur närmast föregående val t i l l landsting och stads­fullmäktige. Såsom närmare framgår av tab. 1 röstade emellertid i 7 val­kretsar de liberala och socialdemokraterna med gemensam partibeteckning. I allmänhet hava därvid de båda partierna gått fram med skilda listor, men i några fall, där socialdemokraterna endast förfogat över några få röster, hava de röstat på de liberalas kandidater. Så skedde t . ex. vid valet inom Hallands läns landsting år 1912, där hela partigruppen »de frisinnade», som bestod av 11 liberala och 2 socialdemokrater, röstade på den liberala kan­didat, som blev vald. På samma sätt röstade de båda nämnda partierna i Västernorrlands län år 1912, Kronobergs län år 1913 och Kristianstads län år 1914 icke endast med gemensam partibeteckning utan även på samma kandidater.

Samtliga vid valen 1912—1914 avgivna valsedlar, vilka icke voro blanka, voro försedda med partibeteckning, med undantag endast för 39 valsedlar i Norrköping (se tab. 1); de röstande, som avlämnat sistnämnda valsedlar, hava emellertid i tab. B hänförts t i l l de moderata.

Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna. Enligt den gäl­lande proportionella valmetoden skall inom partierna ordningen mellan val­sedlarna bestämmas på följande sätt . Om på valsedlar med mer än hälften av gruppens röstetal finnes uppförd samma person som första namn, blir denne enligt den s. k. rangordningsregeln gruppens förste riksdagsman; upp­taga valsedlarna med samma första namn även samma andra namn, upp­föres detta i andra rummet, om valsedlarnas röstetal utgör mer än /s av hela gruppens o. s. v. enligt samma grunder. Om de platser, som tillkomma gruppen, icke kunnat fördelas enligt rangordningsregeln, bestämmes ordningen mellan namnen enligt den s. k. reduktionsregeln på så sätt, att det namn sättes främst, som enligt viss beräkning erhållit det högsta röstetalet, oberoende av den ordning, i vilken namnen vari t uppförda. Inom den fria gruppen skall ordningen mellan namnen alltid bestämmas enligt sistnämnda regel.

I vilken utsträckning rangordnings- eller reduktionsreglerna kommit i till-lämpning vid nu ifrågavarande Förstakammarval, framgår av tab. 1, varest detta för var och en av de valda riksdagsmännen angivits. Vid 1912 års val blevo två moderata riksdagsmän utsedda med tillämpning av reduktions-

VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN. 9

regeln, vid 1913 års val däremot tre liberala och en socialdemokrat. Vid 1914 års val behövde reduktionsregeln endast i ett fall tillgripas, nämligen vid valet inom Norrköpings stadsfullmäktige, och berodde detta därpå, a t t samtliga de valsedlar, som bestämde valets utgång, saknade partibeteckning. I alla övriga fall tilllämpades däremot rangordningsregeln. Av nedanstående tablå framgår, i vilken omfattning reduktionsregeln kommit till användning under olika år och inom de olika partierna:

Valda eDligt reduktionsregeln H e ] a a n t a l e t

är 1912 år 1913 år 1914 Samma valda Moderata 2 — 1 ') 3 45 Liberala — 3 — 3 25 Socialdemokrater — 1 — 1 6

Samtliga 2 4 1 7 70

Av de 45 riksdagsmän, det moderata partiet inalles utsåg vid Första-kammarvalen under ovanstående år, valdes endast 3 eller 6'7 % av hela an­talet enligt reduktionsregeln och de övriga 42 eller 93-3 % enligt rangord­ningsregeln. Inom det liberala partiet, som inalles utsåg 25 riksdagsmän, valdes ävenledes endast 3, motsvarande 12-o %, enligt reduktionsregeln, oeh inom det socialdemokratiska partiet kom reduktionsregeln i tillämpning vid valet av endast en representant, motsvarande 16-7 % av hela antalet. Inom alla partier tillsammantagna valdes således under ovannämnda år 69 riks­dagsmän enligt rangordningsregeln och blott 7 enligt reduktionsregeln.

De i tab. 1, kol. 2 angivna röstetalen för varje särskild riksdagsman avse det antal röster, vederbörande representant erhållit till den plats i ord­ningen, som han tilldelats vid bestämmandet av ordningsföljden mellan kan­didaterna inom ett parti . E n jämförelse mellan partiets röstetal och de av detsamma valda riksdagsmännens röstetal visar därför, huru många inom partiet som röstat på samma första namn, eller, för den andre representanten i ordningen, på samma första och andra namn o. s. v. Skillnaden mellan partiets och den valdes röstetal blir därför ett mått på splittringen inom partiet vid de olika platsernas besättande. Dessa röstetal hava dock endast kunnat angivas för dem, som valts enligt rangordningsregeln, emedan vid reduktionsregelns tillämpning röstetalen, som ligga ti l l grund för platsför­delningen inom partierna, beräknas efter helt andra grunder, och därför icke äro jämförbara med de förra.

På grundval av de i tab. 1 meddelade uppgifterna angående röstetalen har, för at t erhålla ett uttryck för sammanhållningen inom de olika partierna, varje representants röstetal uträknats i procent av partiets och de sålunda erhållna procenttalen sammanförts i tab. C. För undvikande av missför­stånd torde emellertid böra påpekas, att i tabellen endast kunnat medtagas

1) Representanten för Norrköpings stad har räknats till de moderata, oaktat alla valsedlar, som npptogo hans namn, saknade partibeteckning.

10 VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN.

Tab. C. Sammanhållningen inom de olika partierna.

de riksdagsmän, som valts enligt rangordningsregeln, varför tabellen för att -giva en fullständig bild av sammanibållningen inom partierna måste komplet­teras med de å sid. 9 meddelade uppgifterna å antalet enligt reduktionsregeln valda representanter. I de fall, då tvä partier röstat med gemensam parti­beteckning, men med i övrigt skilda listor, har såsom partiets röstetal räknats icke hela partigruppens utan det särskilda partiets, som haft den valde som sin kandidat.

Av tabellens 'siffror framgår, att av de moderata riksdagsmän, som valts såsom sitt partis första representanter, 12 haft ett röstetal, som översteg 99 % av partiets röstetal. I samtliga dessa fall rådde ingen som helst splittring inom partiet, utan alla t i l l detsamma hörande valmän röstade en­hälligt på den valde såsom förste man. På samma sätt rådde fullständig enighet även i alla andra fall, då i tabellen representantens röstetal angives t i l l mer än 99 % av partiets. Som exempel på synnerligen stor samman­hållning kan nämnas, at t inom Östergötlands läns landsting, där det moderata part iet fick sig fem platser tilldelade, samtliga moderata valsedlar upptogo samma fem namn i samma ordning.

I tab. C har även beräknats sammanhållningens styrka i medeltal vid de olika platsernas besättande. Inom det moderata partiet utgjorde röstetalet i genomsnitt för partiets samtliga första representanter 98-2 % av veder­börande partis röstetal, inom det liberala partiet var motsvarande röstetal 92-2 % och inom det socialdemokratiska 100 % Sammanhållningen var så­lunda i detta fall störst inom sistnämnda part i och minst inom det liberala partiet. För de riksdagsmän, som valts såsom sitt partis andre representant, utgjorde motsvarande medeltal inom de tre partierna resp. 98-6, 98-o och 100 %.

NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR. 11

Rörande de valda riksdagsmännens partiställning hänvisas t i l l tab. 1 även­som til l tab. B. Av sistnämnda tabell framgår, a t t partiställningen i kammaren, vilken efter 1911 års val bestod av 87 moderata, 51 liberala och 12 social­demokrater, genom 1912 års val ändrades därhän, at t vartdera av de moderata och socialdemokratiska partierna förstärktes med en ledamot, medan det liberala partiet i stället förlorade 2 ledamöter. De moderata vunno nämligen inom Kalmar läns norra landstingsområde det mandat, som förut varit libe­ralernas, varjämte socialdemokraterna inom Örebro läns valkrets förvärvade et t mandat, likaså på bekostnad av liberalerna. Inom sistnämnda läns lands­ting hade nämligen efter landstingsmannavalen år 1912 en förskjutning ägt rum i partiställningen till förmån för socialdemokraterna på de liberalas bekostnad. Partiställningen inom Första kammaren efter valen år 1912 var sålunda följande: 88 moderata, 49 liberala och 13 socialdemokrater. Här-utinnan skedde ingen ändring genom 1913 års Förstakammarval utan först genom 1914 års, då en liknande förskjutning ägåe. rum som år 1912. De moderata vunno nämligen år 1914 ett mandat från liberalerna inom Älvs­borgs län, av den anledning att de båda vänsterpartierna röstade vart för sig och ej, såsom vid närmast föregående val, under gemensam partibeteck­ning. Till följd av ändrad partiställning inom Kopparbergs läns landsting, efter landstingsmannavalen år 1914, lyckades inom nämnda län socialdemo­kraterna vinna ett nyt t mandat, likaledes på det liberala partiets bekostnad. Efter 1914 års val räknade därför de tre partierna inom Första kammaren det antal ledamöter, som här nedan angives, varvid vinster ( + ) och för­luster (—) under de t re åren antecknats för vart och ett av dem:

Moderata 89 ( + 2) Liberala 47 (— 4) Socialdemokrater 14 ( + 2)

Samma 150

I I . Nya röstsammanräkningar åren 1912—1914.

Jämlikt vallagens bestämmelser skall vid uppkommen ledighet efter en riksdagsman, som avgått före utgången av den sexårsperiod, för vilken han blivit vald, i regel icke nyt t val förrättas inom landsting eller stadsfull­mäktige, utan äger Kungl. Maj:ts befallningshavande i vederbörande län att på grundval av de vid det ursprungliga valet avgivna valsedlarna förrätta ny röstsammanräkning för utseende av efterträdare ti l l den avgångne. Nyt t val skall anställas blott under den förutsättning, a t t vid ny röstsamman­räkning efter avgången kammarledamot â de valsedlar, som upptaga den avgångnes namn, ingen mera finnes upptagen, som kan inträda såsom dennes efterträdare.

Under år 1912 förrättades av länsstyrelserna 6 nya röstsammanräkningar efter lika många avgångna kammarledamöter, år 1913 förrättades 7 och

12 NYA RÖSTSAMMANRÄKNINGAR.

år 1914 8.1) De orsaker, som föranlett ifrågavarande nya röstsammanräk­ningar, voro följande:

År Avsägelse Dödsfall Summa

1912 6 — 6 1913 5 2 7 1914 6 2 8

Bland de riksdagsmän, som avsagt sig sitt uppdrag, varefter ny röstsam­manräkning ägde rum under år 1912 (före början av samma års lagtima riks­dag), voro två, som Hösten 1911 valts till ledamöter av Andra kammaren. Likaså berodde under år 1914 en avsägelse därpå att en kammarledamot tillika valts till ledamot av Andra kammaren oclt en annan avsägelse därpå att den valde redan förut var ledamot av Första kammaren för annan val­krets. Beträffande de nya röstsammanräkningar (intill början av 1915 års lagtima riksdag), som ägt rum på grund av sådana kammarledamöters av­gång, vilka utsetts vid de allmänna valen under något av åren 1912—1914, hänvisas till anmärkningarna under tab. 1. I övriga fall hava de nya röst­sammanräkningarna förorsakats av sådana ledamöters avgång, vilka antingen utsetts vid novembervalen år 1911 eller efterträtt då valda ledamöter. I intet fall har vid uppkommen ledighet i kammaren särskilt fyllnadsval behöft anställas, utan har ledigheten ifråga alltid fyllts genom ny röstsamman­räkning.

För a t t giva en sammanfattning av alla under åren 1912—1914 förrättade val och röstsammanräkningar meddelas i efterföljande tablå en översikt över samtliga under vart och ett av de tre åren utsedda riksdagsmän.

År 1912 År 1913 År 1914

Allmänna val 25 26 25 Nya röstsammanräkningar 6 7 8

Summa 31 33 33

Inalles invaldes under år 1912 31 ledamöter i Första kammaren, år 1913 33 och år 1914 likaledes 33 ledamöter. Till jämförelse härmed kan nämnas, att under den närmast föregående treårsperioden förrättades ej mindre än 275 val, eller resp. 43, 40 och 192 under var t och ett av åren 1909, 1910 och 1911. Av valen sistnämnda år voro dock 150 föranledda av den då före­tagna kammarupplösningen. Under treårsperioden 1906—1908 åter förrät­tades endast 76 val, eller resp. 20, 30 och 26 under vart och ett av åren 1906, 1907 och 1908.

Överklagade val. Över de under åren 1912—1914 förrättade allmänna valen till Första kammaren och de med anledning av Förstakammarleda-

1) Efter en av de avgångne riksdagsmännen måste dock dubbla röstsammanräkningar före­tagas, varför antalet nya röstsammanräkningar inalles under de tre åren egentligen uppgick till 22. Om anledningen härtill se anm. 4 till tab. 1.

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. 13

möters avgång under nämnda tid verkställda nya röstsammanräkningarna anfördes besvär endast i ett fall, beträffande en år 1914 inom Västernorr­lands län verkställd ny röstsammanräkning.1) De anförda besvären blevo emellertid av Regeringsrätten ogillade.

Första kammarens sammansättning vid lagtima riksdagen år 1915.

För Första kammarens sammansättning, efter de allmänna valen år 1914 och med de intill början av 1915 års lagtima riksdag inträffade förändringar, redogöres i det följande.

Rörande partifördelningen hänvisas till tab. B, som innehåller uppgifter valkretsvis angående de valda riksdagsmännens fördelning på de tre politiska huvudpartierna, ävensom till framställningen å sid. 11 i det före­gående.

Av kammarens 150 ledamöter voro 49, motsvarande 32-: % av hela antalet, nyvalda, varav dock 5 voro f. d. Förstakammarledamöter, medan de övriga voro omedelbart omvalda. Ställningen inom de olika partierna i detta av­seende var följande:

Nyvalda Omvalda Moderata 22 67 Liberala 19 28

Socialdemokrater 8 6

Största antalet nyvalda riksdagsmän eller 22 kommer sålunda på det moderata partiet, närmast komma liberalerna med 19 och sist socialdemo­kraterna med endast 8 nyvalda ledamöter. Av de nyvalda ledamöterna hade «mellertid icke mindre än 16 förut tillhört Riksdagens kamrar, därav 4 Första kammaren, 11 Andra kammaren samt 1 båda kamrarna. Frånräknas dessa, uppgick antalet riksdagsmän i Första kammaren, som vid sitt inval i kammaren förut icke deltagit i Riksdagens förhandlingar, till 33, därav 12 inom det moderata, 15 inom det liberala och 6 inom det socialdemokratiska partiet.

Av de omvalda ledamöterna hade 4, varav 3 moderata och 1 liberal, förut representerat annan valkrets, medan de övriga voro omvalda för samma val­krets. Av de nyvalda f. d. Förstakammarledamöterna hade förut 2, varav 1 moderat och 1 liberal, representerat samma valkrets och 3 moderata annan valkrets. Av kammarens samtliga ledamöter hade icke mindre än 43 förut tillhört Andra kammaren, därav inom de tre partierna resp. 25, 15 och 3, mot 45 vid 1912 års riksdag och endast 29 vid 1909 års riksdag.

Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar fördela sig Första kam­marens ledamöter på sätt, som framgår av tab. D. Som synes är antalet bevistade riksdagar i allmänhet mindre inom det liberala partiet än inom

) Härom se anm. 4 till tab. 1. Besvären rörde den andra förnyade röstsammanräkningen, som verkställdes av länsstyrelsen den 16/s 1914.

1 4 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — BONINGSORT.

Tab. D. Antal bevistade riksdagar.

det moderata, men allra minst inom det socialdemokratiska partiet. De av kammarens ledamöter, som bevistat det största antalet riksdagar, äro f. d. riksbanksfullmäktig Olof Jonsson och riksgäldsfullmäktig Gr. F . Östberg, vilka båda förut bevistat 35 riksdagar.

Den fördelning av Första kammarens ledamöter efter deras nuvarande boningsorter inom och utom valkretsen, som meddelas i nedanstående tablå, har upprättats med ledning av den genom kammarens kansli offentliggjorda förteckningen över kammarens ledamöter, vilken även i huvudsak legat till grund för den yrkesfördelning av kammarledamöterna, som längre fram meddelas.

B o s a t t a

inom Tal- utom valkretsen

kretsen i Stockholm i övriga riket

Moderata 73 10 6

Liberala 34 7 6

Socialdemokrater 5 4 5

Samtliga år 1915 112 21 17

» 1912 108 23 19

FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — YRKESFÖRDELNING. 1 5

Av kammarens samtliga ledamöter voro såsom av ovanstående siffror framgår 112 eller 74-7 % bosatta inom den egna valkretsen och 38 utom val­kretsen, därav 21 (14-o %) i Stockholm och 17 (11-3 %) i övriga delar av riket. Vid jämförelse med ställningen år 1912 har antalet inom valkretsen bosatta ledamöter ökats med 4, medan motsvarande minskning skett beträf­fande de utom valkretsen bosatta. Inom de olika partierna voro av de moderata riksdagsmännen 82-o % bosatta inom valkretsen och av de liberala 72-3 %, men av de socialdemokratiska endast 5, motsvarande 35-7 %, av vilka 3 voro representanter för Stockholm.

Då det måste vara av intresse a t t se, med vilken styrka städerna å ena sidan och landsbygden å den andra förmått göra sina intressen gällande vid uppsättandet av de kandidater, som sedan blivit valda, meddelas här nedan, såsom åtminstone ett ungefärligt uttryck härför, en fördelning av Första kammarens ledamöter efter boningsort på landet och i stad:

B o s a t t a

på landet i stad

Moderata 45 44 Liberala 16 81 Socialdemokrater 1 13

Samtliga 62 88

Trots sin till antalet mycket underlägsna folkmängd voro städerna betyd­ligt talrikare representerade än landsbygden inom såväl det liberala som det socialdemokratiska partiet, medan inom det moderata partiet de voro nära nog lika talr ikt företrädda. Mest framträdande var städernas övervikt över landsbygden härutinnan bland de socialdemokratiska ledamöterna, av vilka endast en enda var bosatt på landet. Av kammarens samtliga ledamöter voro 41-3 % bosatta på landet och 58-7 % bosatta i stad.

E t t försök till yrkesfördelning av Första kammarens ledamöter föreligger i tab. E, varvid erinras, a t t f. d. utövare av ett yrke i allmänhet räknats-t i l l den grupp, de skulle hava tillhört, om samma yrke fortfarande utövats, såvida de icke helt och hållet övergått till ett ny t t yrke. För övrigt torde böra nämnas, a t t åtskilliga av de till andra yrkesgrupper räknade kammarledamöterna tillika voro godsägare. Ur yrkesgruppen >civila stats­tjänstemän av högre grad» hava nu utbrutits högre kommunala tjänst­innehavare, .såsom borgmästare och rådmän, vilka upptagits såsom en särskild yrkesgrupp, varigenom yrkesgrupperingen blivit överensstämmande med den, som använts i berättelsen om valen t i l l Andra kammaren våren 1914, var­jämte uppgifterna för år 1912 ändrats i överensstämmelse härmed. Anmärkas bör emellertid, att, median tab. E upptager yrkesfördelningen vid början av 1915 års riksdag, den i tab. 1 meddelade yrkesbeteckningen avser tidpunkten för de resp. valen, varför hänsyn där ej tagits t i l l efter dessa möjligen in­träffade förändringar i riksdagsmännens yrken.

Såsom av tabellen synes, har ingen större förändring inträtt i de särskilda yrkesklassernas styrka sedan år 1912. Antalet hemmansägare och lantbrukare

16 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — ÅLDERSFÖRDELNING.

Tab. E. Yrkesfördelning bland Första kammarens ledamöter.

har emellertid ökats från 10 vid 1912 års riksdag till 16 vid riksdagen år 1915, varemot antalet civila statstjänstemän av högre grad sjunkit från 40 till 34. Om samtliga civila, militära och ecklesiastika statstjänste­män, kommunala tjänstemän samt läkare sammanföras till en enda grupp, omfattade denna år 1915 69 av kammarens ledamöter mot 77 vid 1912 års riksdag och 87 vid riksdagen år 1909. Denna grupp har sålunda successivt avtagit. Anmärkningsvärt är å andra sidan, att ajitalet hem-mansägare och lantbrukare, som vid 1909 års riksdag blott utgjorde 4, sedan dess högst väsentligt ökats. Antalet ledamöter av statsrådet voro vid riks­dagen år 1915 endast 2 mot 4 vid 1912 års riksdag. Däremot hade vid förstnämnda riksdag icke mindre än 8 förutvarande statsråd plats i kam­maren. Av dem tillhörde 6 det moderata och 2 det liberala partiet.

Åldersfördelningen av Första kammarens ledamöter vid början av år 1915 utfaller på sätt tab. F närmare angiver, varvid till jämförelse även med­delas dylika uppgifter för år 1912. En blick på tabellen visar, huru väsent­ligt olika åldersfördelningen är inom de olika partierna. Inom det moderata

17 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — ÅLDERSFÖRDELNING.

Tab. F. Åldersfördelning bland Första kammarens ledamöter.

partiet äro riksdagsmännen anmärkningsvärt talrika i de högre ålders­klasserna, men fåtaliga inom de lägre. I motsats härtill äro de liberala riksdagsmännen relativt talrikare än de moderata inom de lägre ålders­klasserna. De socialdemokratiska riksdagsmännen slutligen äro i sin ordning relativt talrikare än de liberala inom samma åldersklasser och fåtaliga inom de högre åldersklasserna.

Antalet moderata riksdagsmän yngre än 50 år uppgick sålunda till endast 13 (14-6 %) mot 76 i högre åldrar och antalet liberala till 17 (36-2 %) mot 30, medan inom det socialdemokratiska partiet 10 (71'4 %) av dess 14 medlem­mar ännu icke fyllt 50 år. En följd av denna olika åldersfördelning är, a t t medelåldern inom det moderata partiet är betydligt högre än inom det

18 FÖRSTA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — ÅLDERSFÖRDELNING.

liberala partiet, och medelåldern inom sistnämnda parti i sin ordning högre än inom det socialdemokratiska partiet . För riksdagsmän tillhörande det moderata partiet är densamma 57-3 år, för de liberala 51-6 år och för social­demokraterna 48-6 år.

Till följd bl. a. av den starka omsättning, som ägde ram inom Första kammaren under treårsperioden 1909—1911, hade medelåldern för samtliga kammarledamöter, vilken vid 1909 års riksdag utgjorde 58-2 år, år 1912 nedgått till 53-o år, den lägsta medelålder, som vid någon riksdag iakttagits sedan år 1867. I jämförelse härmed kan emellertid år 1915 åter konstateras någon höjning av medelåldern för varje kammarledamot, alldenstund den­samma vid början av nämnda år utgjorde 54-7 år.

RIKSDAGENS ANDRA KAMMARE. 19

Riksdagens Andra kammare.

I . Nya rös t sammanräkn ingar åren 1912—1911.

Eör utseende av efterträdare till riksdagsman, som avsagt sig uppdraget eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, gälla liknande bestämmelser för Andra kammaren som beträffande den Första. Jämlikt vallagens bestämmelser skall sålunda i regel ny t t val icke förrättas utan i stället efterträdaren ti l l den avgångne utses genom ny röstsamman­räkning, som ofördröjligen verkställes. Samtliga under åren 1912—1914 in­träffade ledigheter i Andra kammaren hava fyllts på sistnämnda sätt.

Av de hösten 1911 valda kammarledamöterna avgingo före kammarens upp­lösning våren 1914 18, och av de våren 1914 valda 2, efter vilka samtliga nya röstsammanräkningar ägde rum. Dessutom företogs under år 1914 ny röstsammanräkning efter en av de ovannämnde avgångna riksdagsmännen, som tillika valts till ledamot av kammaren för perioden 1915—1917. Inalles företogos sålunda under åren 1912—1914 21 nya röstsammanräkningar efter avgångna kammarledamöter. Till jämförelse härmed må erinras om, a t t antalet fyllnadsval, enligt de gamla bestämmelserna om majoritetsval, under åren 1906—1908 utgjorde 17 och under åren 1909—1911 12, varjämte under sistnämnda period fyra nya röstsammanräkningar enligt nu gällande bestäm­melser ägde rum.

De orsaker, som föranlett ifrågavarande röstsammanräkningar under åren 1912—1914, och de särskilda år, under vilka de företagits, framgå av nedan­stående tablå:

Ar Avsägelse Dödsfall Summa 1912 6 2 8 1913 3 4 7 1914 3 3 6

Bland de riksdagsmän, som avsagt sig sitt uppdrag, var en, vilken i sep­tember år 1912 valts till ledamot av Första kammaren.

I I . Allmänna valen för r iksdagsperioden 1915—1917.

A. Valkretsindelning.

Enligt 18 § i lagen om val till Riksdagen är riket för val till Andra kammaren indelat i 56 valkretsar, som vardera välja 3—8 representanter.

20 VALKRETSINDELNING.

Tab. G. Folkmängd och antal riksdagsmän i Andra kammarens valkretsar.

VALKRETSINDELNING. 21

För valkretsindelningen är närmare redogörelse meddelad i Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse angående riksdags mannavalen åren 1909 —1911, vartill torde få hänvisas. Beträffande senare t. o. m. början av år 1914 inträffade förändringar i nämnda indelning torde dessutom få hänvisas till centralbyråns berättelse angående riksdagsmannavalen våren 1914.

Det antal representanter, varje valkrets äger välja, regleras efter folk­mängden vart tredje år, och gällde för nu ifrågavarande val nådiga kun­görelsen den 13 maj 1914, varigenom antalet representanter valkretsvis reg­lerats för riksdagsperioden 1915—1917 på grundval av valkretsarnas folk­mängd den 1 januari 1913. Genom dessa bestämmelser ökades antalet repre­sentanter för Stockholms stads första valkrets från sju till åtta och för Malmö stads valkrets från tre till fyra, medan för vardera av Kopparbergs läns västra och Hälsinglands norra valkretsar deras antal minskades från fyra till tre.

I tab. G meddelas för varje valkrets uppgift å folkmängden den 1 januari 1914 med fördelning på landsbygd och städer, antal representanter samt den beräknade folkmängden per representant. Valkretsarnas storlek med fördel­ning efter folkmängden framgår av följande tablå:

22 VALKRETSINDELNING.

Folkmängd Ä olkmär.gd J ^

50000— 60000 inr 2 130000—140000 inv 2 60000— 70000 . 6 140000—150000 » 2 70 000— 80 000 » 6 150 000—160 000 » 1 80 000— 90 000 » 11 160 000—170 000 . — 90000-100000 » 8 170000-180000 > 1

100 000-110000 » 6 180 000—190 000 1 110000—120000 . 5 190000-200000 » — 120000—130000 > 4 200000— » 1

Samma valkretsar 56

De til l folkmängden minsta valkretsarna voro nu liksom vid de båda när­mast föregående valen Gottlands läns och Jämtlands läns norra valkretsar, av vilka den förra hade 55 422 invånare och den senare 58 917. Folkrikast var efter Brännkyrkas inkorporering Stockholms stads första valkrets med en folkmängd av 201 340 personer, varefter följa i ordningen Stockholms stads andra valkrets med 180 745 samt Göteborgs stads valkrets med 178 030 in­vånare. Vid 1911 års val var Stockholms stads andra valkrets den folk­rikaste, närmast följd av Göteborgs stad; först i tredje rummet kom Stock­holms stads första valkrets.

Inom de tre första av ovanstående storleksgrupper valde samtliga 14 val­kretsar vardera tre representanter; inom den fjärde gruppen, omfattande valkretsar med en folkmängd av 80 000—90 000, valde 8 kretsar tre och de övriga 3 vardera fyra representanter; fyra representanter valdes även av de 14 valkretsarna inom de två följande grupperna; valkretsar med 110 000 —130 000 invånare valde samtliga fem representanter, närmast följande tre grupper var och en sex på ett undantag när, med endast fem representanter, samt de båda valkretsarna med 170 000—190 000 invånare sju representanter. Valkretsen med mer än 200 000 invånare slutligen valde åtta representanter. Inom 22 valkretsar var sålunda riksdagsmännens antal tre, inom 17 uppgick det till fyra, inom 10 till fem, inom 4 till sex, inom 2 ti l l sju och inom 1 valkrets t i l l åtta.

I tab. G meddelas även uppgifter angående folkmängdens fördelning inom varje valkrets på landsbygd (inklusive köpingar) och städer. Stockholms stads första och andra, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds, Malmö och Göteborgs valkretsar voro rena stadsvalkretsar, varjämte till Norrköpings och Linköpings valkrets hörde endast två landskommuner med 14-4 % av valkretsens folkmängd. Inom alla övriga valkretsar var landsbygdens be­folkning talrikare än städernas, och sex av dem voro rena lantvalkretsar, som uteslutande omfattade landsbygd.

I medeltal för hela riket uppgick folkmängden per representant t i l l 24 516 (— ûu a v rikets folkmängd) mot 24 010 vid 1911 års val. Inom de olika val­kretsarna växlade motsvarande tal mellan 29 401 i Kopparbergs läns västra valkrets och 18 474 i Gottlands läns valkrets.

VALKRETSINDELNING. 23

Enligt vallagens bestämmelser skola valen till Andra kammaren förrättas kommunvis, varvid varje kommun bildar ett valdistrikt. Dock kan en kom­mun, som på grund av folkmängdens storlek, samfärdsförhållanden eller andra orsaker icke lämpligen utgör ett enda valdistrikt, indelas i två eller flera dylika distrikt. Om delar av samma kommun tillhöra olika valkretsar, skall varje del bilda ett valdistrikt.

Antalet valdistrikt våren 1914 och hösten s. å., valkretsvis och länsvis, meddelas i tab. 3, kol. 2. För hela riket utgjorde antalet hösten 1914 sam­manlagt 2 711, därav 2 526 på landsbygden och 185 i städerna, ökningen sedan närmast föregående val uppgick ti l l ett antal av 31, varav 24 belöpte sig på landsbygden och 7 på städerna. Största antalet valdistrikt iDom en och samma valkrets anträffas vid båda valen inom Skaraborgs läns södra valkrets med 165 valdistrikt och minsta antalet inom Norrköpings och Lin­köpings valkrets med endast 8.

I vilken utsträckning kommunerna indelats i mer än ett valdistrikt, fram­går av nedanstående siffror, vilka angiva antalet kommuner, som indelats i 2, 3, 4, 5 eller flera valdistrikt, våren 1914 och hösten s. å.:

A n t a l k o m m u n e r L a n d s b y g d S t ä d e r

Antal valdistrikt Våren Hösten Våren Hösten inom kommunen 1914 1914 1914 1914

2 48 58 4 6 3 12 13 5 7 4 2 4 1 1 5 2 3 2 2

10 — — 1 1 14 — — 1 1 32 — — 1 — 33 . . . — — — 1

Summa 64 78 15 19

Inalles utgjorde vid 1914 års höstval 78 landskommuner och 19 städer mer än ett valdistrikt. Ökningen i jämförelse med förhållandena våren samma år, då 64 landskommuner och 15 städer voro delade i flera valdistrikt, kom­mer huvudsakligen på Kopparbergs och Västerbottens läns valkretsar. Största antalet valdistrikt inom en och samma kommun fanns på landsbygden inom Sunne i Värmlands läns norra valkrets, Rättvik i Kopparbergs läns norra valkrets och Jukkasjärvi i Norrbottens läns norra valkrets, som alla tre voro indelade i 5 valdistrikt. Bland städerna var Stockholm, som emellertid ut­gjorde två valkretsar, indelat i 33 valdistrikt, Göteborg i 14 och Malmö i 10. Påpekas bör, at t i de fall, där en kommun är delad i flera valdistrikt och et t av dessa bär kommunens namn, har i tab. 2, kol. 1, för undvikande av förväxling mellan valdistriktet ifråga och kommunen i dess helhet, särskilt angivits, a t t valdistriktet endast utgör återstoden av kommunen.

24 RÖSTRÄTT OCH RÖSTLÄNGD.

B. Den politiska rösträtten.

Enligt § 16 riksdagsordningen tillkommer rösträtt till Eiksdagens Andra kammare varje välfrejdad svensk man från och med kalenderåret näst efter det, varunder han uppnått tjugofyra års ålder, med undantag för

a) den, som står under förmynderskap eller är i konkurstillstånd; b) den, som häftar för understöd, vilket under löpande eller sistförflutna

kalenderåret av fattigvårdssamhälle tilldelats honom själv, hans hustru eller minderåriga barn;

c) den, som icke erlagt de honom påförda utskylder till s tat och kommun, vilka förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren;

d) värnpliktig, som icke fullgjort de honom till och med utgången av sist­förflutna kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.

Till efterrättelse vid val skall årligen före den 25 juni för varje val­distrikt upprättas en röstlängd, i vilken skola efter mantalslängden upp­tagas alla manliga invånare inom valdistriktet, vilkas ålder vid årets början ej understiger tjugofyra år. Var och en, som ej brister i något av ovan nämnda villkor för rösträtt, skall antecknas i längden såsom röstberättigad med det undantag, a t t den, som är nyinflyttad till kommunen, först skall styrka, a t t han på sin gamla mantalsskrivningsort erlagt de under sistför­flutna året förfallna utskylderna.

Sedan röstlängden därefter en tid varit för allmänheten tillgänglig samt tillfälle beretts a t t mot densamma framställa anmärkning, fastställes slutligt röstlängden den 25 juli , varefter den oförändrad gäller, intill dess ny röst­längd påföljande år upprättats.

De röstlängder, som legat t i l l grund för nu ifrågavarande val t i l l Andra kammaren, äro de under år 1914 upprättade och upptaga således, i enlighet med nyss nämnda bestämmelser, alla män, som vid detta års början fyllt 24 år. Till grund för valen våren 1914 lågo däremot de under år 1913 upprät­tade röstlängderna. Vid bearbetningen av röstlängderna hava denna gång, liksom vid närmast föregående, men däremot ej vid 1911 års val, även de personer medtagits, som i röstlängderna funnits antecknade såsom avlidna. Då intet stadgande finnes därom, att under tiden mellan röstlängdens upp­rättande och valtillfället timade dödsfall skola antecknas i röstlängden, och då i större delen av röstlängderna sådana anteckningar synbarligen ej heller skett, har centralbyrån ansett lämpligare a t t bearbeta längderna utan hänsyn ti l l senare tillkomna tillägg i ovanberörda hänseende.

Genom att sammanslå de i tab. 2 meddelade uppgifterna å antalet röst­berättigade och icke röstberättigade (kol. 2 och 6) erhålles uppgift å antalet i röstlängd upptagna för varje valdistrikt samt i summor för varje valkrets och län med fördelning på landsbygd och städer. E n sammanställning i ifrågavarande hänseende meddelas tillika i tab. 3 kol. 7, varjämte i tab. H lämnas en översikt av den absoluta och relativa ökningen eller minskningen i jämförelse med de allmänna valen våren 1914.

I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA. — RÖSTBERÄTTIGADE OCH ICKE RÖSTBERÄTTIGADE. 25

Tab. H. Ökning eller minskning i antalet röstberättigade och icke röstberättigade samt i röstlängd upptagna hösten 1914 m. m.

26 I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA. — RÖSTBERÄTTIGADE OCH ICKE RÖSTBERÄTTIGADE.

Hela antalet personer, som voro uppförda i de vid 1914 års höstval gäl­lande röstlängderna, utgjorde 1397 199, varav 1038 451 eller 74-3 % kommo på landsbygden och 358 748 eller 25-7 'A på städerna. Enligt vad tab. H visar, betyder detta en ökning från våren 1914 för hela riket av 11 352 per­soner eller 0-8 %, varvid dock landsbygdens ökningstal, 4 290 (0'4 %), är be­tydligt understigande städernas, 7 062 (2-o %). I rikets huvuddelar kommer den största relativa stegringen på Svealand med l-s.% samt den minsta på

I RÖSTLÄNGD UPPTAGNA. — RÖSTBERÄTTIGADE OCH ICKE RÖSTBERÄTTIGADE. 27

Götaland med 0.4 %. Flertalet valkretsar förete ökning, men i 14 valkretsar har antalet gåt t något tillbaka.

Proportionen mellan landsbygd och städer i avseende på folkmängd ut­gjorde, såsom av tab. G framgår, vid början av år 1914 resp. 73-4 och 26-fi %. Städernas ovan anförda siffra beträffande de i röstlängd upptagna, eller 257 %, är alltså lägre än siffran beträffande hela folkmängden, ett förhållande, som beror på befolkningens olika sammansättning efter ålder och kön och främst på kvinnornas större övertalighet i städerna, varigenom de i röstlängden upptagna bliva en mindre procent av folkmängden i städerna än på lands­bygden. Alla i röstlängd upptagna, som i medeltal för hela riket utgjorde 24-8 % av folkmängden, omfattade sålunda 25-i % av landsbygdens, men en­dast 23-9 % av städernas befolkning. De växlingar, som i detta hänseende förefinnas mellan de olika valkretsarna, framgå närmare av tab. H. Ytter­ligheterna i detta avseende företedde nu liksom vid närmast föregående val å ena sidan Gottlands läns_ valkrets, varest icke mindre än 26-s % av folk­mängden voro upptagna i röstlängd, och å andra sidan Norrbottens läns södra valkrets med motsvarande procent uppgående t i l l endast 22-3.

Av samtliga i röstlängd upptagna voro 1111 767 röstberättigade och 285432 icke röstberättigade, motsvarande resp, 79-6 och 20-4 % av hela antalet, vilket vid en jämförelse med förhållandet vid närmast föregående val betyder en ökning av de förra med 19 313 (1-8 %), men däremot en minskning av de se­nare med 7 961 (2-7 %). En relativt mindre del av valmanskåren saknade rösträt t hösten 1914 än våren samma år, då den uppgick till 21-2 %.

Enligt vad tab. K utvisar, är ökning av antalet röstberättigade till fin­nandes inom samtliga utom 10 valkretsar. Malmö stads, Stockholms läns södra, Norrbottens läns södra och Göteborgs stads valkretsar förete den största relativa tillväxten, medan å andra sidan i Norrköpings och Linköpings valkrets den största relativa minskningen finnes. Ökningen har gjort sig proportionsvis mera gällande i städerna än på landsbygden samt är, vad de olika landsdelarna angår, relativt störst i Norrland. För de icke röstbe­rättigade åter visar sig den relativa minskningen i antal störst jämväl i Norrland samt större på landsbygden än i städerna. Valkretsvis är den största relativa minskningen att annotera i Göteborgs och Bohus läns norra och Värmlands läns västra valkretsar, i vilka och 4 andra kretsar de icke röstberättigades antal minskats med 10 % och däröver. Ökning föreligger från 16 valkretsar.

Med avseende på de röstberättigades och icke röstberättigade^ relativa an­ta l kan en mycket stor olikhet iakttagas mellan landsbygden och städerna. P å landsbygden utgjorde sålunda de röstberättigade 84'6 % av de i röstläng­den upptagna, men i städerna endast 65-o %. De, som förlorat sin rösträtt, voro relativt mer än dubbelt så talr ika i städerna som på landsbygden. Betraktas de i tab. I sammanförda uppgifterna för varje valkrets, framträder denna olikhet med ännu större tydlighet. De röstberättigades relativa antal var genomgående betydligt större på landsbygden, och i många fall var skillnaden mycket stor. Enda undantagen utgjorde liksom vid närmast före-

28 RÖSTBERÄTTIGADE OCH ICKE RÖSTBERÄTTIGADE.

Tab. I. Röstberättigade och icke röstberättigade i procent av i röstlängd upptagna samt i procent av folkmängden m. m.

RÖSTBERÄTTIGADE OCH ICKE RÖSTBERÄTTIGADE. 29

gående val Stockholms läns södra, Norrköpings och Linköpings, Blekinge läns samt Norrbottens läns norra valkretsar, i vilka samtliga landsbygden intog en ofördelaktigare ställning än städerna.

Av samtliga röstberättigade kommo 79-o % på landsbygden och 2To % på städerna mot resp. 79- och 20'6 % vid 1914 års vårval. Städernas relativa andel av de röstberättigade var sålunda betydligt mindre än deras andel av hela rikets folkmängd, 26'6 %, och av alla i röstlängd upptagna, 25-7 % I stället kom på städerna en så mycket större del av icke röstberättigade, nämligen icke mindre än 44-o % mot 43-o % vid närmast föregående val.

Antalet röstberättigade i procent av folkmängden utgjorde för hela riket 19p7 % mot 19-4 % våren 1914. Motsvarande siffror för varje valkrets, som meddelas i tab. I, växla mellan 23-6 % i Gottlands läns valkrets och 13s %

30 RÖSTRÄTTEN INOM OLIKA YRKESGRUPPER.

i Norrköpings och Linköpings valkrets. De stora växlingar, som kunna iakttagas mellan olika valkretsar, och vilka framträda ännu skarpare, om landsbygd och städer betraktas var för sig, bero till en del på relationen mellan de i röstlängd upptagna och folkmängden, men i ännu högre grad på förhållandet mellan antalet röstberättigade och icke röstberättigade, vilket, så­som redan påvisats, är mycket växlande. Då i båda dessa avseenden städerna i regel intaga en ogynnsammare ställning än landsbygden, måste även följden bliva, att de röstberättigade utgöra en mindre procent av hela folkmängden i städerna än på landsbygden, f ö r hela rikets landsbygd uppgick också ifrågavarande procenttal till 21-2, medan det för samtliga städer stannade vid endast 15-5, och inom de särskilda valkretsarna uppgick maximum på landsbygden i Gottlands län till icke mindre än 25-8 %, medan den högsta siffran för städerna, i Stockholms läns norra valkrets, endast uppgick ti l l 21-o '/.. Av alla valkretsar var det endast Stockholms läns södra, Norrkö­pings och Linköpings samt Blekinge läns valkretsar, inom vilka städerna nådde ett högre procenttal än landsbygden, eller, med undantag för Norr­bottens läns norra valkrets, samma kretsar, som uppvisade en liknande un­dantagsställning för städerna i fråga om förhållandet mellan antalet röst­berättigade och icke röstberättigade.

Antalet röstberättigade per representant, som även meddelas i tab. I, upp­gick för hela riket till 4 834 mot endast 4 750 vid närmast föregående val. Motsvarande tal för de särskilda valkretsarna äro ganska ojämna, med ett maximum av 6 246 för Malmöhus läns norra valkrets och et t minimum av 3 227 för Malmö stads valkrets.

Liksom vid 1911 års val hava även denna gång vid bearbetningen av röst­längderna de i dem upptagna fördelats på några större yrkesgrupper. De synpunkter, efter vilka denna yrkesfördelning utförts, hava icke så mycket varit tekniska och ekonomiska, som huvudsakligen sociala, och avsikten där­med har varit at t söka belysa de nu gällande rösträttsbestämmelsernas verk­ningar och rösträttens användande inom olika sociala lager av befolkningen. Yrkesgrupperingen är i huvudsak densamma som förra gången och hava liksom då, för a t t vinna större överskådlighet, de olika yrkesgrupperna sam­manförts till tre större grupper, allteftersom de kunna anses tillhöra den högre klassen, medelklassen eller kroppsarbetarnas klass. E t t par nya yrkes­grupper hava emellertid utbrut i ts ur de förutvarande, vilket dock ej torde nämnvärt försvåra en jämförelse (jfr tab. I i 1909—11 års berättelse). Så­lunda har ur kategorien »tjänstemän av lägre grad» utbrutits det militära manskapet vid armén och flottan, vilket gjorts till en särskild grupp hörande till den tredje huvudgruppen. Vidare har kategorien »sjömän och fiskare> uppdelats i tre särskilda grupper, varav en grupp, som omfattar sjöbefälet (sjökaptener, skeppare och styrmän), överförts till den andra huvudgruppen; av de båda återstående grupperna omfattar en övrigt sjöfolk och en fiskare, vilka på detta sätt skilts från varandra såsom ej sammanhörande. Ehuru materialet vid föreliggande undersökning i flera hänseenden vari t mindre bristfälligt än förra gången var fallet, har yrkesfördelningen även denna

RÖSTRÄTTEN INOM OLIKA YRKESGRUPPER. 31

gång på grund av de begränsade mojlighe'ter, som betingas av materialets egen beskaffenhet, ofta vari t svår a t t genomföra, varför de i det följande meddelade absoluta talen böra upptagas med en viss försiktighet och icke torde kunna anses som ett fullt exakt mått på de olika yrkesgruppernas tal­rikhet. Däremot torde de siffror, som meddelas till belysning av rösträtts­bestämmelsernas verkningar och rösträttens användning inom olika delar av befolkningen, vara tillräckligt noggranna.

De olika yrkesgruppernas namn framgå av tab. 4 ävensom av tab. J . Beträffande de särskilda gruppemas sammansättning torde följande anmärk­ningar vara erforderliga. Den grupp, som benämnes godsägare o. dyl., om­fattar även en del »jordbrukare» och »lantbrukare» samt arrendatorer av större egendomar, agronomer m. fl. Gruppen fabrikörer o. dyl. är avsedd at t omfatta personer, som intaga en ställning såsom ledare för industriella anläggningar och större affärsföretag, såsom bruksägare, disponenter, direk­törer för banker, försäkringsbolag m. m. och grosshandlare. Vid dessa en­skilda företag anställd förvaltningspersonal, som kan sägas intaga en mellan­ställning mellan ledaren och de rena kroppsarbetarna, har hänförts till gruppen kontorspersonal, ingenjörer och verkmästare. Till tjänstemän av högre eller lägre grad hava räknats de i såväl statens som kommunens tjänst an­ställda, ävensom personalen vid de enskilda kommunikationsanstalterna. Så­som högre tjänstemän hava därvid bl. a. räknats såväl civila som militära ämbetsmän och deras vederlikar, präster, lärare (utom folkskollärare), domare, officerare m. fl.; såsom lägre tjänstemän hava bl. a. räknats underofficerare samt betjänte av olika slag. Såsom utövare av fria yrken hava betraktats läkare och veterinärer, tandläkare, apotekare, advokater, tidningsmän och litteratörer, författare, konstnärer och artister, arkitekter m. fl., såvida de ej såsom innehavare av allmän tjänst ansetts stå tjänstemännen närmare. Till husägare hava förts hus- och gårdsägare i städer, köpingar och andra stadsliknande samhällen, men däremot ej mindre husägare på landet, vilka såsom lägenhetsinnehavare förts t i l l gruppen torpare m. fl.

Gruppen hemmansägare o. dyl. innefattar jämväl mindre »jordbrukare» eller »lantbrukare» samt nämndemän, undantagsmän och födorådstagare m. fl. även­som åbor och nybyggare å kronohemman. Från arrendatorer och brukare hava undantagits en del arrendatorer av större egendomar, som förts till gruppen godsägare. Gruppen hantverkare omfattar jämväl idkare av sådan rörelse, som i näringsfrihetsförordningen benämnes »annan hantering», såsom bagare, bryggare, byggmästare och murmästare. Vissa utövare av eljest t i l l denna grupp hörande yrken hava emellertid förts t i l l gruppen fabrikörer o. dyl., varjämte de hos hantverkarna anställda arbetarna, i den mån det varit möj­ligt på grund av röstlängdernas uppgifter, förts till gruppen arbetare (ej spec). Till övriga näringsidkare hava förts sådana näringsidkare, som icke lämpligen kunnat hänföras ti l l någon annan grupp, såsom hotell- och kafé­innehavare, källarmästare, gästgivare, åkare, biodlare m. fl.

Gruppen rättare m. fl. omfattar utom med rättare närmast likställda, så­som befallningsmäu och fördrängar, jämväl bl. a. trädgårdsmästare i annans

32 RÖSTRÄTTEN INOM OLIKA YRKESGRUPPER.

Tab. J. Rösträtten och deltagandet i valen inom olika yrkesgrupper.

RÖSTBERÄTTIGADE INOM OLIKA YRKESGRUPPER. 33

tjänst. Den grupp, som benämnts torpare m. fl., är avsedd att innefatta jämväl lägenhetsinnehavare och backstugusittare samt mindre husägare på landet. Såsom drängar (i jordbruk) hava även räknats hemmavarande söner och magar till hemmansägare, arrendatorer och torpare. Dit hör även den stora gruppen statdrängar; ävenså hava stattorparna förts till denna grupp Till gruppen arbetare höra dels alla arbetare, som ej särskilt specificerats, dels ock övriga arbetare, som ej lämpligen kunnat hänföras ti l l någon av de andra grupperna, framförallt fabriksarbetare, arbetare hos hantverkare och transportarbetare (t. ex. stadsbud) m. fl., ävensom alla tjänare, som ej an­vändas i jordbruk (t. ex. kuskar). Såsom arbetare inom denna grupp hava även räknats arbetsförmän.

Till »övriga inom grupperna I, I I och I I I hava dels förts sådana personer, som saknat yrkesbeteckning, dels ock vissa med yrkesbeteckning försedda, som ej kunnat hänföras till någon av de andra grupperna. Härvid har var och en förts t i l l den av de tre grupperna, som han av en eller annan anled­ning ansetts stå närmast; så t. ex. hava högskoleelever förts till »övriga» i grupp I, medan flertalet fattighjon, för vilka yrkesbeteckning ej varit ut satt, förts till »övriga» i grupp I I I . I1, d. yrkesutövare hava alltid förts till det yrke de förut tillhört, med undantag endast för f. d. sjömän (inberäknat sjöbefälet) och f. d. fiskare, vilka i stället' räknats till »övriga».

Tab. 4 innehåller uppgifter för varje valkrets angående antalet röstbe­rättigade och icke röstberättigade inom olika yrkesgrupper1 vid höst valen 1914. I sammandrag för hela riket meddelas därjämte även samma uppgifter i tab. J , varjämte till båda tabellerna fogats jämförelsesiffror för år 1911. Tabel­lerna visa med största tydlighet den olikhet, som råder mellan olika klas­ser i avseende på förhållandet mellan antalet i röstlängd upptagna och an­talet effektivt röstberättigade. Medan å ena sidan bland hemmansägare 96-4 '/o av alla i röstlängd upptagna även voro röstberättigade, och sålunda endast 3-6 % förlorat sin rösträtt , voro å andra sidan inom gruppen sjömän endast 45-3 % effektivt röstberättigade och av »övriga» inom den lägsta av de t re huvudgrupperna hade även mindre än hälften bibehållit sin rösträtt. Av arbetare hade två tredjedelar (66 i %) bibehållit sin rösträtt, medan motsva­rande procenttal exempelvis för drängar, övriga jordbruksarbetare och fiskare voro resp. 78-1, 815 och 86-8 % En jämförelse med förhållandena år 1911 visar för flertalet yrkesgrupper någon stegring i det relativa antalet röst­berättigade, så t. ex. för arbetare, med endast 64-9 % röstberättigade sagda år, medan för några yrkesgrupper däremot en sänkning i procenttalet kan konstateras. Till sistnämnda grupper hör bl. a. den sammanslagna gruppen sjömän och fiskare (som bildats genom sammanslagning av de tre grupperna, sjökaptener m. fl., sjömän samt fiskare i tab. J) , vars procenttal nu utgör 68-o mot 69"3 år 1911. Sistnämnda år hade hemmansägarne liksom nu det högsta, men arbetarne det lägsta procenttalet, om övriga i grupp I I I ej medräknas (sannolikt hade sjömännen även då lägre procenttal än arbetarne,

1 Tabeller angående yrkesfördelningen inom varje valdistrikt hava av ntrymmesskäl icke knnnat tryckas, men unnas i manuskript tillgängliga i centralbyrån.

3—151BÖ3.

34 ICKE RÖSTBERÄTTIGADE EFTER DISKVALIFIKATIONSGRUNDER.

men detta kan ej konstateras). För de tre huvudgrupperna äro procenttalen sedan år 1911 endast obetydligt stegrade.

Sättes de röstberättigades relativa antal för samtliga yrkesgrupper = 100, blir motsvarande siffra inom de olika yrkesgrupperna följande:

Godsägare o. dyl. . . . 1144 Hemmansägare o. dyl. . 121'1 Rättare m. fl 1044 Fabrikörer o. dyl. . . . 1132 Arrendatorer o. brukare . 1178 Torpare m. fl 1131 Kontorspersonal, ingenjö- Hantverkare 97'1 Drängar(ijordbruk)o.dyl. 98-1

rer o. verkmästare . . 1019 H a n d l a n d e ( m i n d r e ) . . . 1043 Övriga jordbruksarbetare 1024 Tjänstemän av högre grad 115 8 H a n d e l s b i t r ä a e n . . . . 923 Militärt manskap . . . . 1028 Fria yrken 965 Q v r i g a n a r i n g S i d k a r e . . 957 sjömän 569 Husägare o. kapitalister . 115-6 S j 8 k a p t e I l e r ( s k e p p a r e 0. F i s k a r e 1 0 9 .0

Övriga i grupp I . . . . 102-3 styrmän 1074 A r b e t a r e 8 3 .0

Samtliga i grupp I . . . 1069 Tjänstemän av lägre grad 112-1 Q v r i g a j g r u p p m 599 Folkskollärare 1188 „ ... . TTT QQ.

Samtliga 1 grupp III . . 896 Övriga i grupp II . . . 863 Samtliga i grupp II . . 1122 Samtliga yrkesgrupper , 100-0

I ovanstående siffror framträder ännu skarpare olikheten mellan yrkesgrup­perna. Avståndet mellan den högsta och den lägsta siffran var här 64-2, från 121-1 för hemmansägare och till 56'9 för sjömän. Den näst lägsta siffran, om »övriga» i tredje huvudgruppen icke medräknas, förete arbetare med 83o. T jämförelse härmed förefalla talen för drängar och övriga jordbruksarbetare, liksom också för fiskare, eller resp. 98-1, 102-4 och 109-0 anmärkningsvärt höga. Särskilt förtjänar nämnas den höga siffran för folkskollärare, vilka med 118-8 kommo närmast efter hemmansägare.

Betraktas de i tab. 4 meddelade detalj siffrorna från varje valkrets å de röstberättigades relativa antal inom de olika yrkesgrupperna i förhållande till alla i röstlängd upptagna, bliva givetvis växlingarna mellan de särskilda grup­perna i åtskilliga fall betydligt större än ifråga om genomsnittssiffrorna för hela riket. I allmänhet bibehålla dock yrkesgrupperna samma inbördes ställ­ning som ovan påvisats. Inom vissa grupper är antalet av dem, som förlorat sin rösträtt, genomgående stort och inom andra grupper jämförelsevis obetydligt.

Å sid. 24 i det föregående hava angivits de orsaker, på grund av vilka i röstlängden upptagna personer kunna förlora sin rösträtt. I röstlängderna skall för varje person, som icke är röstberättigad, även antecknas anled­ningen härtill, varigenom det varit möjligt att vid röstlängdernas bearbet­ning även erhålla uppgift på antalet personer, som pä grund av varje sär­skild diskvalifikationsgrund förlorat sin rösträtt. Då en person saknat röst­rätt av mer än en anledning, har han hänförts under den diskvalifikations­grund, som ansetts vara den viktigaste och som i tabellerna upptagits först. Så t. ex. har en person av främmande nationalitet, som häftat för oguldna utskylder, räknats såsom utländsk undersåte. Till nyinflyttade hava hän­förts de som vid nyinflyttning underlåtit a t t styrka fullgjord skattskyldig­het. De sålunda erhållna uppgifterna meddelas i tab. 5 och 6. Av dessa innehåller förstnämnda tabell uppgifter för varje län å antalet icke röst-

ICKE RÖSTBERÄTTIGADE INOM OLIKA YRKESGRUPPER. 3 5

berättigade fördelade efter diskvalifikationsgrunder, med fördelning på lands­bygd och städer, varjämte för riket anförts jämförelsesiffror för våren 1914.

En sammanställning av siffrorna för samtliga län lämnar följande resultat:

Ovanstående siffror visa tydligt de olika s. k. streckens verkningar. Den orsak, som starkast decimerade väljarkåren, var denna gång liksom vid när­mast föregående val de oguldna utskylderna, som förorsakat förlust av rösträtten för icke mindre än 162 887 eljest röstberättigade personer, eller över halva antalet icke röstberättigade. Denna diskvalifikationsgrund drab­bade i betydligt högre gTad städerna än landsbygden. Inemot två tredjedelar, 64-3 % av de icke röstberättigade i städerna förlorade nämligen sin rösträtt på grund av underlåtenhet at t betala skatt, i de flesta fall både krono- och kommunalutskylder, medan motsvarande procenttal för landsbygden endast var 51-4. Näst efter skattestrecket voro inflyttnings- och fattigvårdsstrecken till sina verkningar mest omfattande; därav drabbades tillsammans 35-9 % av samtliga icke röstberättigade. Ehuru inga exakta uppgifter därom föreligga, torde man dock med säkerhet kunna antaga, at t ett icke så obetydligt antal av dem, som räknats såsom nyinflyttade, i sin gamla kommun häftade för oguldna utskylder och alltså under alla förhållanden skulle hava saknat rösträtt . Beträffande inflyttningsstrecket förtjänar därjämte det anmärknings­värda förhållandet påpekas, a t t detsamma drabbade mycket härdare väljar­kåren på landsbygden än i städerna.

Vid den i det föregående omnämnda fördelningen av de i röstlängd upp­tagna på vissa yrkesgrupper har även utförts en undersökning rörande de olika diskvalifikationsgrundernas verkningar inom samma yrkesgrupper. Resul­tatet härav meddelas i absoluta tal i tab. 6 och i relativa tal i tab. K, i vilken sistnämnda tabell meddelas uppgift om de icke röstberättigade, fördelade efter diskvalifikationsgrunder, i procent av samtliga i röstlängd upptagna inom varje yrkesgrupp. I tab. 6 hava även anförts jämförelsesiffror för år 1911.

Vid ett studium av de båda tabellernas siffror urskiljas lät t några för de olika klasserna karaktäristiska drag. över huvud taget var antalet av dem, som förlorat sin rösträtt, relativt störst bland de lägre klasserna, men

36 ICKE RÖSTBERÄTTIGADE INOM OLIKA YRKESGRUPPER.

Tab. K. Icke röstberättigade, fördelade efter diskvalifikationsgrunder, i procent av samtliga i röstlängd upptagna inom varje yrkesgrupp.

ICKE RÖSTBERÄTTIGADE INOM OLIKA YRKESGRUPPER. 37

mindre bland medelklassen än bland de högre klasserna. Vad verkningarna av de särskilda >strecken» angår, spelade fattigvårdsstrecket, men även ut-skyldsstrecket helt naturligt en mindre roll inom de högre klasserna och inom medelklassen än inom de lägre klasserna, medan inflyttningsstrecket inom medelklassen var av mindre betydelse än inom de övriga. Utskylds-strecket drabbade hårdast sjömännen och därnäst arbetarna. Icke mindre än 5 997 sjömän eller mer än två femtedelar av hela antalet (43-4 %) hade för­lorat sin rösträtt på grund av oguldna utskylder, i de flesta fall såväl krono-som kommunalutskylder, medan av arbetarna 94 257 eller mer än en femtedel av hela antalet (22-3 %) hade gjort det. Andra grupper, som drabbades särskilt hårt av utskyldsstrecket, voro handelsbiträden, »övriga» i andra gruppen, »övriga näringsidkare» samt hantverkare.

Inflyttningsstrecket drabbade tungt rättare och drängar i jordbruk samt »övriga» i andra gruppen, men även utövare av fria yrken, handelsbiträden och kontorspersonal m. fl. Det höga antalet nyinflyttade inom de två först­nämnda grupperna är i synnerhet anmärkningsvärt. Hela antalet i röstlängd upptagna, som hänförts till gruppen rättare, uppgick till 13 144, och av dessa förlorade icke mindre än 1512 eller mer än en tiondel (11-5 %) sin rösträtt på grund av nyinflyttning. Ungefär detsamma var förhållandet bland drängarna. Av 78 030 i röstlängd upptagna inom denna grupp voro 9 099 eller likaledes mer än en tiondel (11-7 %) nyinflyttade. Anmärkningsvärt är å andra sidan det i jämförelse härmed ringa antalet nyinflyttade inom grup­pen »övriga jordbruksarbetare» (2-8 %).

De som på grund av fattigunderstöd förlorat sin rösträtt voro jämförelse­vis talrikast bland »övriga» i tredje gruppen och därnäst bland arbetare, mili­tärt manskap, hantverkare och torpare. Inom den förstnämnda gruppen voro icke mindre än 36-5 % av samtliga i röstlängd upptagna fattigunderstödda, vil­ket har sin förklaring däruti, att för de flesta i kommunernas fattigvårdsanstal­ter intagna understödstagare icke i röstlängderna angivits något särskilt yrke, varför de måst räknas till »övriga».

Beträffande övriga diskvalifikationsgrunders verkningar inom olika yrkes­grupper förtjänar framhållas det anmärkningsvärt stora antalet utländska undersåtar bland utövare av fria yrken, kontorspersonal m. fl. samt fabri­körer, ävensom bland handelsbiträden, »övriga näringsidkare» och handlande. Ovanligt stort var även antalet personer bland fabrikörer och handlande, som förlorat rösträtt på grund av konkurstillstånd, och likaså antalet sjömän, som saknade rösträtt på grund av försummad värnplikt.

I röstlängderna för åtskilliga valdistrikt inom de nordligaste länen finnes även upptaget ett antal lappar. Vid yrkesfördelningen hava de inräknats bland »övriga» i grupp III, men då det icke torde sakna sitt intresse att äga kännedom om, i vilken utsträckning lappbefolkningen ägt politisk rösträtt, med­delas i tab. L särskilda uppgifter angående alla i röstlängd upptagna lappar.

Såsom av siffrorna i tab. L framgår, var antalet i röstlängd upptagna

38 ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE.

Tab. L. De i röstlängd upptagna lapparna.

lappar1 1020, varav de flesta kommo på de båda valkretsarna inom Norrbot­tens län. Röstberättigade voro 955 eller 93-6 %, vilket måste anses som en mycket hög siffra. Av de 65 icke röstberättigade voro 30 eller nära hälften fattigunderstödda, medan för ungefär fjärdedelen orsaken till rösträttens förlust var oguldna ntskylder.

C. Valen till Andra kammaren.

Tiden för valen, vilka enligt bestämmelse i riksdagsordningen alltid skola förrättas i september månad, var i 50 valkretsar fastställd till en söndag, därav i 47 valkretsar till söndagen den 6 och i 3 valkretsar till den 13 sep­tember 1914. Härifrån gälla dock de undantagen, at t inom 11 av ovan­nämnda valkretsar vissa städer fått sina val förlagda till en lördag, ehuru valkretsarna i övrigt valde först påföljande söndag.

Av de återstående 6 valkretsarna, som helt och hållet valde på ensöcken-dag, voro 5 rena stadsvalkretsar, nämligen Stockholms stads första och andra valkrets, städerna Hälsingborg, Landskrona och Lund, Malmö stad och Göte­borgs stad. Den enda landsbygdsvalkrets, inom vilken valet icke förrättades på en söndag, var Gottlands läns valkrets, där valet var förlagt t i l l lördagen den 5 september.

Deltagandet i valen. Om antalet personer, som vid Andrakammarvalen i september 1914 avgåvo sina röster, och dettas förhållande till antalet

1 Då den manliga lappbefolkningen över 24 år den 31 december 1910 uppgick till 1903 per­soner och till början av 1914 kan beräknas ha endast obetydligt»ökats, voro sålunda nära hälften därav icke upptagna i röstlängderna.

ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE. 39

röstberättigade finnas för varje valdistrikt och valkrets uppgifter meddelade i tab. 2 (kol. 4 och 5) ävensom valkrets- och länsvis samt för hela riket i tab. 3 (kol. 8 och 9). För hela riket uppgick antalet i valen deltagande till 735 485, varav 565 016 kommo på landsbygden och 170 469 på städerna Jämför man dessa siffror med siffrorna för våren 1914, visar det sig, att en minskning av väljarkåren för hela riket ägt rum av 27 938 personer (3-7 %), därvid dock minskningen varit starkare på landsbygden, 25 465 eller 4- 3 %, än i städerna, 2 473 eller 1-4 %. Inom landets tre huvuddelar har en starkare minskning ägt rum i Götaland (med 5-2 %) än i Svealand (med 3-5 %), medan däremot i Norrland en obetydlig ökning ägt rum (med l-i %). . Sättes åter antalet i valen deltagande i relation till de röstberättigade, utgjorde de förra i förhållande till de senare vid 1914 års höstval för hela riket 66-2 %. därav särskilt för landsbygden 64s % och för städerna 73'1 %. Huru dessa tal ställa sig till motsvarande relativa tal för de allmänna valen under föregående tid, framgår av nedanstående tablå, varvid tillika antalet röstande anföres i absoluta tal.

Röstande i % av röstberättigade Antal röstande Landsbygden Städerna Hela riket Hela riket

År 1899 35-5 % 568 % 403 % 136 982 > 1902 41-7 > 63-6 > 472 > 180 529 > 1905 447 > 65 5 » 50 4 » 217 759 > 1908 57-4 > 700 > 61-3 » 308 412 » 1911 555 » 63-0 . 57 0.» 607 487

Våren 1914 68-1 » 767 . 69'9 » 763 423 Hösten 1914 64 3 » 731 > 66-2 > 735 485

Ovanstående siffror visa, at t deltagandet i valen enligt regel för varje gång omfattas med allt större intresse från valmännens sida, vilket gäller såvä». landsbygden som städerna. E n avvikelse från nämnda tendens kan visser­ligen 1911 års val sägas utgöra, men då väljarkåren på grund av förändrade rösträttsbestämmelser såväl ifråga om antal som sammansättning efter 1908 års val undergått högst väsentliga förändringar, äro de tidigare årens siffror ej fullt jämförbara med de båda sista årens. Med 1914 års vårval nådde deltagandet tills vidare sin kulmen, under den då pågående politiska krisen, men siffrorna för detta val måste anses ha varit alldeles särskilt höga. Vid septembervalen samma år minskades i jämförelse härmed deltagandet något, men siffrorna voro dock även nu, såväl för hela riket som för landsbygd och städer var för sig, högre än vid något av de föregående valen, med un­dantag endast av vårvalen 1914.

En översikt av deltagandet i 1914 års höstval för varje valkrets meddelas i tab. M, varvid öknings- eller minskningsprocenten i förhållande till samma års vårval även angivits. Dessutom hava i efterföljande tablå valkretsarna sammanförts i vissa grupper alltefter det större eller mindre deltagandet i valen, varjämte ävenledes här motsvarande siffror för 1914 års tidigare val medtagits.

4 0 ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE.

Antal valkretsar Röstande i % av Våren Hösten röstberättigade 1914 1914 T. o. m. 50 % — 1 50—55 » 1 _ 55—60 2 6 60—65 » 5 20 65—70 » 24 15 70—75 » 16 11 75—80 8 3

Snmma Talkretsar 56 56

Att deltagandet i höstvalen 1914 inom de olika valkretsarna i allmänhet var mindre livligt än i vårvalen samma år, framgår tydligt av ovanstående siffror. Medan sålunda vid vårvalen i alla valkretsar utom åtta de röstandes antal utgjorde över 65 procent av de röstberättigade, var detta vid höst­valen förhållandet endast i 29 valkretsar. Av tab. M framgår, a t t minsk­ning skett i procenttalet för det övervägande flertalet av valkretsarna, mest i Gottlands läns valkrets; endast i fem valkretsar i Norrland har ök­ning ägt rum. De tre valkretsar, där deltagandet denna gång var livligast, voro Gästriklands valkrets med 77-5 %, Stockholms stads andra med 77-4 % och Göteborgs stads valkrets med 75-2 %. Minst var deltagandet nu liksom vid närmast föregående val i Norrbottens läns norra valkrets med endast 49-9 % samt i Kopparbergs läns norra med 58-i % och i Värmlands läns norra valkrets med 58-2 %.

Liksom för riket i dess helhet deltagandet i valen var livligare i städerna än på landsbygden, gällde samma förhållande vid ifrågavarande val även inom alla valkretsar, där såväl landsbygd som städer voro företrädda, utom tvenne. Inom en del valkretsar var, såsom framgår av efterstående tab. M, städernas övervikt ganska betydande. Så t. ex. utgjorde inom Värmlands läns västra valkrets de röstande på landsbygden endast 61 o % av de röstberättigade, men i städerna 81 i %, och i Västerbottens läns södra valkrets voro motsvarande ta l för landsbygden 59-i %, men för städerna 79-4 %.

Går man från valkretsarna ti l l de mindre enheterna, valdistrikten, och jämför deltagandet i valen inom var t och ett av dem. såsom skett i tab. N, där även jämförelsesiffror för hela riket från vårvalen 1914 meddelats, måste givetvis växlingarna i ovanberörda avseende bliva betydligt större. De val­distrikt, som hade a t t uppvisa det minst livliga deltagandet, återfinnas i de nordligaste delarna av landet, vilket helt naturligt står i samband med val­distriktens storlek och de långa avstånden till vallokalerna. Det svagaste deltagandet i hela riket företedde Karesuando valdistrikt med endast 5-5 % röstande i förhållande till röstberättigade (våren 1914 däremot 20-1 %, år 1911 62 %) och Tärendö valdistrikt med 18-9 %, båda belägna inom Norr­bottens läns norra valkrets. A andra sidan förefanns det livligaste del­tagandet inom Ekby valdistrikt i Kalmar läns södra valkrets, där de rös­tande utgjorde 95-7 % av de röstberättigade. I tillsammans 9 valdistrikt

ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE. 41

Tab. M. Deltagandet i valen hösten 1914, landsbygd och städer, valkretsvis.

mot 11 våren 1914 uppgick deltagandet till högst 30 %; i tillsammans 10 valdistrikt mot 16 våren 1914 överstego de röstande 90 y av de röstberätti­gade och i 1136 valdistrikt mot 1 500 våren 1914 överstego de 70 % o. s. v. Av städerna kom Torshälla med 85-6 % röstande av röstberättigade främst, medan öregrund med endast 39'9 % visade det minsta deltagandet i valet.

42 ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE.

Tab. N. Deltagandet i valen hösten 1914 inom varje valdistrikt, valkretsvis.

ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE INOM OLIKA YRKESGRUPPER. 43

På samma sätt som ifråga om de röstberättigade och icke röstberättigade har på grundval av röstlängdernas uppgifter genomförts en fördelning av de i valen deltagande efter olika yrken. I tab. 4 meddelas för varje valkrets de sålunda erhållna uppgifterna såväl i absoluta tal som i procent av de röstberättigade inom samma yrke. Tab. J å sid. 32 i det föregående inne­håller därjämte en sammanställning av motsvarande uppgifter för hela riket. Av sistnämnda tabell framgår, att den yrkesgrupp, inom vilken deltagandet i valen denna gång var livligast, var tjänstemännens av högre grad med de röstande uppgående till 84-7 % av de röstberättigade. I det närmaste lika starkt var även deltagandet bland godsägare och bland folkskollärare, av vilka resp. 84-2 och 84'i % deltogo i valen. Därefter följde fabrikörer o. dyl. med 83-7 %, kontorspersonal, ingenjörer och verkmästare med 78-8 %, tjänste­män av lägre grad med 78' 3 % samt handlande med 73'3 %. Svagast var nu liksom år 1911 deltagandet bland »övriga» inom grupp I I I , med endast

4 4 ANDRAKAMMARVALEN. — I VALEN DELTAGANDE INOM OLIKA YRKESGRUPPER.

31-6 % röstande av röstberättigade, samt bland sjömän, av vilka endast 33-o % av de röstberättigade deltogo i valen. I jämförelse med sistnämnda siffra visa fiskare samt sjökaptener, skeppare och styrmän, med resp. 48-4 och 41-2 %, ett livligare deltagande, ehuru procenttalen i och för sig äro ganska låga. Något högre procenttal än sistnämnda tvenne grupper har det militära man­skapet at t uppvisa (59-8 %), ävensom de lägre klasserna av den jordbruksid-kande befolkningen, såsom tor pare m. fl. (56-7 %), drängar (60-4 %) samt övriga jordbruksarbetare (6O0 %). Särskilt den sistnämnda gruppens procenttal har sedan år 1911 avsevärt stegrats, men i jämförelse med vissa andra grupper var deltagandet inom dessa fyra grupper ännu relativt ringa. Så var t. ex. deltagandet åtskilligt livligare bland arbetare (67-2 %). Även bland ut­övare av fria yrken, husägare och kapitalister, hemmansägare, arrendatorer och brukare, hantverkare, handelsbiträden, övriga näringsidkare samt rät tare m. fl. deltogo ungefär två tredjedelar eller mer av de röstberättigade i valen.

En jämförelse mellan livligheten i valdeltagandet för de särskilda yrkes­grupperna år 1911 och hösten 1914 giver vid handen, att det relativa an­talet röstande avgjort stegrats inom samtliga yrkesgrupper, något mindre dock inom medelklassen överhuvudtaget än inom de övriga klasserna. Största stegringen, om »övriga» i grupp I ej medräknas, visa handelsbiträden, övriga jordbruksarbetare samt den sammanslagna gruppen sjömän och fiskare (den sistnämnda gruppen, som bildats genom sammanslagning av de tre grupperna, sjökaptener m. fl., sjömän samt fiskare i tab. J , visar nu ett procenttal av 41-8 mot endast 28'4 år 1911). Därnäst komma »övriga näringsidkare», tjänstemän av högre grad, »övriga» i grupp I I I , kontorspersonal m. fl., arbetare, fabrikörer samt husägare. Inom samtliga nu nämnda yrkesgrupper uppgick stegringen i procenttalet till 10 % eller mer. Minsta stegringen eller resp. 3 2 och 3-o % visa däremot godsägare och folkskollärare eller de grupper, där deltagandet år 1911 var allra livligast.

En tydligare bild av växlingarna mellan de olika yrkesgrupperna läm­nar följande tablå, där antalet röstande i procent av röstberättigade inom samtliga yrkesgrupper satts = 100, varvid för varje grupp erhålles föl­jande tal:

Godsägare o. dyl. . . . 127'2

Fabrikörer o. dyl. . . . 126'4

Kontorspersonal, ingenjö­

rer o. verkmästare . . 1190

Tjänstemän a r högre grad 127'9

Fria yrken 103'9

Husägare och kapitalister 104'1

Övriga i grupp I . . . . 79 8

Samtliga i grupp I . . . 1193

Hemmansägare o. dyl. . 100o

Arrendatorer o. brukare . 1023

Hantverkare 101'1

Handlande (mindre) . . . 1107

Handelsbiträden . . . . 1042

Övriga näringsidkare . . 100'5

Sjökaptener, skeppare o.

styrmän 62'2

Tjänstemän av lägre grad 118'3

Folkskollärare 1270

Övriga i grupp I I . . . 72'8

Samtliga i grupp I I . . 102 9

Rättare m. fl 106 5

Torpare m. fl 85 6

Drängar (i jordbruk) o. dyl. 91'2

Övriga jordbruksarbetare 906

Militärt manskap . . . . 90'3

Sjömän 49 8

Fiskare . . 73'1

Arbetare 1015

Övriga i grupp I I I . . . 47 7

Samtliga i grupp I I I . . 9 4 1

Samtliga yrkesgrupper . lOOo

ANDRAKAMMARVALEN. — GEMENSAM PARTIBETECKNING. 45

Såsom av tab. L framgår, utgjorde antalet röstberättigade lappar 955. Av dessa utövade emellertid endast 26 eller 2-7 % sin rösträtt vid valen, därav 17 inom Norrbottens läns södra valkrets.

Gemensam partibeteckning. Såsom regel var vid valen vart och ett av de tre partierna sammanslutet t i l l en partigrupp med särskild partibeteck­ning. Inom 9 valkretsar (mot 19 våren 1914) hade emellertid de liberala och socialdemokraterna förenat sig till en partigrupp med gemensam parti­beteckning, ehuru de i övrigt framträtt såsom två skilda partier med olika kandidatlistor. I vilka valkretsar dylik gemensam partibeteckning förekom­mit, partiernas inbördes styrka samt den partibeteckning, som i varje fall kommit t i l l användning, framgår av tab. 7. Genom den gemensamma parti­beteckningen vunno liberalerna ett mandat, som eljest skulle tillfallit de moderata, nämligen inom Västerbottens läns norra valkrets, men förlorade å andra sidan till följd av röstsplittring inom partiet ett mandat till social­demokraterna inom Jämtlands läns norra valkrets. 1 övrigt har den gemen­samma partibeteckningen varit utan inflytande på valresultatet.

Fördelning på partier. De röstandes sammanslutning i grupper med ge­mensam partibeteckning ävensom varje dylik partigrupps röstetal framgår av tab. 7, där likaledes efter varje partigrupp angivits, om densamma är att hänföra till något av de tre politiska huvudpartierna, det moderata, liberala eller socialdemokratiska. I tab. 3 (kol. 10—17) meddelas därjämte för 1914 års höstval samt till jämförelse för samma års vårval, valkretsvis och läns vis, en sammanställning av de godkända valsedlarnas absoluta och relativa fördelning på nämnda tre partier och på »övriga-», till vilken grupp hänförts dels vissa mindre partigrupper utan bestämd politisk karaktär och dels alla valsedlar utan partibeteckning. Därjämte innehåller tab. 2 i kol. 7—10 upp­gifter angående partifördelningen inom varje valdistrikt. Dock må härvidlag anföras, att uppgifterna i tab. 2 och 3 för hösten 1914 angående sammanlagda antalet avgivna och kasserade valsedlar (kol. 11—12 och 18—19) icke alltid fullständigt överensstämma med uppgifterna i samma tabeller å antalet i valet deltagande (kol. 4 och 8), enär de förra uppgifterna hösten 1914 äro hämtade från protokollen över röstsammanräkningarna och de senare från röstlängderna. Uppgifterna för våren 1914 äro däremot i båda fallen häm­tade från sammanräkningsprotokollen. ^

Inalles avgåvos i hela riket vid 1914 års höstval 731 361 godkända val­sedlar, av vilka 561 262 avgåvos på landsbygden och 170 099 i städerna. Då motsvarande siffror vid vårvalen 1914 utgjorde för hela riket 760 194, därav på landsbygden 587 647 och i städerna 172 547, visar sig vid nuvarande val en minskning i antalet avgivna godkända valsedlar för landsbygden av 26 385 eller 4-5 %, för städerna av 2 448 (1- %) samt för hela riket av 28 833 (3-s %) Det övervägande flertalet av de godkända valsedlarna, eller 731267, voro försedda med partibeteckning, och bland dessa hava endast 10 behövt föras till gruppen »övriga». Huru de återstående 731 257 fördela sig på partier, samt i vad mån partiernas röstetal ökats eller minskats sedan 1914 års vår­val, visa följande från tab. 3 och tab. O hämtade ta l :

46 ANDRAKAMMARVALEN. — PARTIFÖRDELNING.

Antal Talsedlar 0 k n i n S < + > e l l e . r mia £?nS <"> Iran våren 1914

Våren 1914 Hösten 1914 Absolut % Moderata 286 250 268 631 - 1 7 619 - 6 2 Liberala 245107 196 493 - 4 8 614 - 1 9 8 Socialdemokrater 228 712 266133 +37 421 +16-4

Medan såväl det moderata som det liberala partiet i jämförelse med när­mast föregående val har att uppvisa en minskning av antalet röstande, det senare partiet dock i betydligt högre grad än det förra, hava däremot de socialdemokratiska väljarna avsevärt stegrats i antal. Valkretsvis, för stä­der och landsbygd samt för rikets tre huvuddelar meddelas ökningen eller minskningen, i absoluta och relativa tal, i tab. O. Vid studiet av denna tabell bör emellertid ihågkommas, at t hela antalet godkända valsedlar jämväl omfattar de valsedlar, som i tab. 2 (kol. 10) och tab. 3 (kol. 16—17) beteck­nats som »övriga».

Det moderata partiet, som vid 1911 års val med hänsyn till storleken var det mellersta i ordningen, ryckte vid 1914 års vårval fram till att vara väljarkårens starkaste parti . Denna ställning bibehöll partiet även vid nu ifrågavarande val, oaktat det förlorade 17,619 valmän eller mer än 6 % av sin förutvarande styrka. Det omfattade nu endast 36-7 % av väljarkåren mot 37-- % våren 1914. Sin röstsiffra har partiet, såsom synes av tab. O., fått minskad i flertalet valkretsar; i elva av dem har emellertid ökning ägt rum, ehuru ofta blott obetydlig. Mest betydande var minskningen inom Stockholms läns norra valkrets (23 %) och därnäst inom Gottlands läns val­krets (18-8 %) samt inom Älvsborgs läns norra valkrets (16 %). Till de mo­derata hava även denna gång liksom vid vårvalen 1914 räknats de s. k. liberala försvarsvännerna, vilka inom några valkretsar (bl. a. i Stockholms stads båda valkretsar)1 röstade under moderat partibeteckning, men med särskilda listor. De voro emellertid denna gång ännu fåtaligare än förra gången och lyckades ej få någon av sina särskilda kandidater valda. Emeller­tid blevo fyra av de sju Andrakammarledamöter, som vid 1914 års senare lagtima riksdag betecknades som liberala försvarsvänner, omvalda vid höstens val ; dessa ledamöter hava nu (i tab. 3 och 7) sammanförts med de moderata.

Det liberala partiet, som vid 1911 års val var det starkaste av de t re partierna, ökades visserligen något vid 1914 års vårval, men var då med hänsyn t i l l storleken endast det mellersta i ordningen. Vid nu ifrågava­rande val minskades det med 48 614 valmän eller nära 20 % av sin förut­varande styrka, på grund varav det nedsjönk till det minsta av partierna. Dess andel i rikets väljarkår sjönk från 32-2 % våren 1914 till endast 26-9 % hösten s. å. I samtliga valkretsar har en minskning ägt rum, i vissa fall ganska avsevärd. Relativt störst var minskningen i Malmö stad (39-3 %) och därnäst i Ångermanlands södra valkrets (36 %) och i Malmöhus läns norra valkrets (30-1 %), relativt minst var den däremot i Värmlands läns östra valkrets (4-8 %).

1 I Stockholms stads första och andra valkretsar avlämnades vid höatvalen 1914 resp. 742 och 1004 valsedlar av s. k. liberala försvarsvänner mot resp. 995 och 1258 dylika valsedlar vid vårvalen s. å.

ANDRAKAMMARVALEN. — PARTIFÖRDELNING. 47

Tab. O. Ökning eller minskning i antalet godkända valsedlar hösten 1914, fördelade på partier, valkretsvis.

48 ANDRAKAMMARVALEN. — PARTIFÖRDELNING.

ANDRAKAMMARVALEN. — PARTIFÖRDELNING. 49

Socialdemokraterna, som vid de båda närmast föregående valen varit det minsta partiet, ökades nu med 37 421 valmän eller mer än 16 % av partiets förutvarande styrka. Det överträffade avsevärt i storlek det liberala par­tiet och kom endast obetydligt efter det moderata. Dess andel i väljarkåren ökades ti l l 36-4 % från 30-1 % vid 1914 års vårval. Tillväxt i antalet rös­tande påträffas i alla valkretsar utom sex, där partiet gå t t obetydligt till­baka. Om Västerbottens läns norra valkrets, där våren 1914 inga social­demokratiska röstande funnos som eget parti, ej tages i betraktande, var ökningen relativt störst i Västerbottens läns södra valkrets, där de social­demokratiska valmännen mer än femdubblats, men minst i städerna Hälsing­borg, Landskrona och Lund, där partiet s tå t t i det närmaste stilla. En ökning på över 50 procent finner man — utom i Västerbottens läns södra valkrets — i Ångermanlands norra, Jämtlands läns norra, Gottlands läns, Värmlands läns västra och Stockholms läns norra valkretsar.

En fördelning av röstökningen eventuellt röstminskningen å partierna i landets tre huvuddelar ger enligt tab. O vid handen, att det moderata partiet, relativt taget, gå t t tillbaka obetydligt mer i Svealand än i Götaland, medan part iet däremot i Norrland visar en ringa ökning. Liberalerna hava pro­portionsvis gått mest tillbaka i Norrland, något mindre i Götaland, men minst i Svealand. Socialdemokraterna däremot hava gjort sina relativt största framsteg inom Norrland, medan Götalands och Svealands ökningssiffror äro betydligt mindre. Vad landsbygd och städer beträffar, kommer för det mo­derata partiet en något starkare minskning på landsbygden (7-3 %) än på städerna (2-2 %). För de andra partierna kan däremot en motsvarande för­delning av röstökningen eller 'röstminskningen ej göras, emedan i flertalet av de valkretsar, där liberala och socialdemokrater våren 1914 röstade med gemensam partibeteckning, de båda partiernas styrka visserligen kunde be­räknas för valkretsen i dess helhet, men icke för varje särskilt valdistrikt.

A t t nämnda ökning eller minskning i antalet röstande ävenledes inom de tre landsdelarna medfört stora förskjutningar i partiernas inbördes styrka, är naturligt. Av tab. 3 framgår, att de moderatas andel i väljarkåren inom Svealand, Götaland och Norrland, som vid 1914 års vårval utgjorde resp. 28-6, 47-i och 24-2 %, vid septembervalen s. å. sjunkit till resp. 27-3, 46-5 och 24-1 %. Avsevärt större, särskilt i Norrland, var sänkningen för det liberala partiet, från 32-2 till 27-2 % i Svealand, från 29-o til l 24-6 % i Götaland samt från 43 till 33-4 % i Norrland. Beträffande åter socialdemokraterna hava de att, särskilt i Norrland, uppvisa en betydande tillväxt, från 39-2 till 45-4 % i Svealand, från 23'9 till 28'9 % i Götaland samt från 32-8 til l 42 6 % i Norrland. Såsom härav synes, utgjorde socialdemokraterna inom såväl Svealand som Norrland, men de moderata inom Götaland det starkaste par­tiet, medan vid närmast föregående val socialdemokraterna väl voro starkast inom Svealand och de moderata inom Götaland, men däremot de liberala inom Norrland. Vad partiernas inbördes styrka på landsbygden och i stä­derna beträffar, så voro de moderata på landsbygden, men socialdemokraterna i städerna det starkaste partiet, medan liberalerna såväl på landsbygden

4— i51553.

50 ANDRAKAMMARVALEN. — PARTIFÖRDELNING.

som i städerna voro det svagaste. Såväl socialdemokraternas som även de moderatas ställning var emellertid relativt starkare i städerna än på landet, medan för liberalerna det motsatta förhållandet ägde rum.

Huru denna partiernas inbördes styrka gestaltar sig i de olika valkret­sarna, meddelas tillika i tab. 3 (kol. 10—15) i absoluta ock relativa tal. I samtliga valkretsar deltogo denna gång alla t re partierna antingen fullt fri­stående eller såsom en särskild fraktion under gemensam partibeteckning tillsammans med ett annat par t i . Den största relativa styrka, som något part i kunde uppvisa, anträffas i Gottlands läns valkrets, varest de mode­rata kunde räkna sig ti l l godo icke mindre än 81-8 % av alla avgivna röster. Högsta motsvarande procenttal för det liberala partiet nåddes inom Väster­bottens läns södra valkrets med 60 % och för det socialdemokratiska part iet inom Kopparbergs läns västra valkrets med 61- 9 %. Vid 1914 års höstval utgjorde de moderata det starkaste partiet i 22 valkretsar (2 i Svealand, 19 i Götaland och 1 i Norrland), de liberala i 7 valkretsar (2 i Svealand, 1 i Götaland och 4 i Norrland) samt socialdemokraterna i 27 valkretsar (13 i Svealand, 7 i Götaland och 7 i Norrland). Absolut majoritet ägde det moderata partiet i 11 kretsar, nämligen i Norrköpings och Linköpings, Små­landslänens samtliga, Gottlands och Hallands läns, Göteborgs och Bohus läns södra samt Älvsborgs läns södra valkretsar. För det liberala partiet gällde samma förhållande i 2 kretsar — Jämtlands läns norra och Västerbottens läns södra valkretsar — samt för det socialdemokratiska partiet i 12 kret­sar, nämligen Stockholms stads första, Malmö stads, Värmlands läns norra, Västmanlands läns västra, Kopparbergs läns östra och västra, Gästriklands, Hälsinglands södra och norra, Medelpads, Ångermanlands södra samt Norr­bottens läns norra valkretsar.

Partifördelningen bland de valdia riksdagsmännen, varom upplysningar meddelas i tab. 3 (kol. 20—22) samt i tab. 7, utföll vid 1914 års september­val så, att det moderata partiet, som omfattade 36 7 % av de röstande, fick besätta 37-4 % av platserna, socialdemokraterna med 36-4 % av de röstande besatte 37-8 % därav, varemot de liberala, som bland väljarna utgjorde 26'9 % fingo av de valda endast 24-s %. Det liberala partiet blev sålunda vid plats­fördelningen lidande, men de båda andra partierna gynnade, socialdemokra­terna i något högre grad än de moderata. Vid en fullt proportionell för­delning av platserna efter partiernas sammanlagda röstetal för hela landet skulle de moderata hava erhållit endast 84 platser i stället för 86, de libe­rala 62 i stället för 57 och socialdemokraterna endast 84 i stället för 87. Partiförskjutningen var denna gång något starkare än vid 1914 års vårval, då socialdemokraterna likaledes vunno tre platser på det liberala partiets bekostnad, men de moderata erhöllo så många platser, som de enligt en fullt proportionell fördelning bort hava.

At t platsfördelningen ofta ställer sig i någon mån ogynnsam för de sva­gare partierna beror därpå, att de i många valkretsar icke äro tillräckligt starka a t t få någon av sina kandidater valda, varigenom vederbörande partis röster i dessa fall bliva helt bortkastade. Hade ej valkartellerna mellan de

ANDRAKAMMARVALEN. — RANGORDNINGS- OCH REDUKTIONSREGLERNA. 5 1

liberala och socialdemokraterna inom vissa valkretsar vid nu ifrågavarande val verkat i motsatt riktning, skulle också de moderata, såsom det starkaste partiet, hava, enligt vad förut påpekats, vunnit ytterligare en plats från det liberala partiet. Då emellertid på grund av den gemensamma partibeteck­ningen sistnämnda parti jämväl förlorade en plats till socialdemokraterna skulle, om dylik partibeteckning ej använts, de moderata ha erhållit 87 plat­ser i stället för 86 och socialdemokraterna 86 i stället för 87, medan de libe­rala bibehållit sina 57 mandat.

Vid nu ifrågavarande val fick det moderata partiet inga representanter valda i 9 valkretsar, det liberala ej heller några i 10 samt det socialdemo­kratiska inga i 6, medan alla tre partierna representerades i 33 av landets 56 valkretsar. I Grottlands läns valkrets lyckades de moderata, liksom vid närmast föregående val, erövra samtliga platser, men denna gång gjorde de det även i Kronobergs läns västra valkrets. De icke representerade parti­grupperna utgjorde stundom ganska betydande minoriteter inom valkretsarna. De moderatas största orepresenterade väljarkår fanns i Södermanlands läns norra valkrets, där partiets valmän uppgingo till 22 % av samtliga i valet deltagande, de liberalas i Kopparbergs läns östra och socialdemokraternas i Ångermanlands norra valkrets med resp. 22 och 21-8 % valmän av samtliga väljare.

Antalet valmän i medeltal pr representant var inom de tre partierna ganska olika. Medeltalet, som inom hela riket för alla partier tillsam­mantagna utgjorde 3 180, uppgick nämligen inom det moderata partiet till 3 124, inom det liberala till 3 447 och inom det socialdemokratiska till en­dast 3059. Och medeltalet växlade för övrigt högst betydligt inom de olika valkretsarna. För alla partier tillsammans var inom valkretsarna största antalet valmän i medeltal pr riksdagsman 4 289 och minsta antalet 2 302. Inom de olika partierna var variationen större, för det moderata partiet mellan 4 946 och 1768, för det liberala mellan 5 717 och 1893 och för det socialdemokratiska mellan 5 572 och 1785. A andra sidan hava följande högsta röstetal icke förmått vinna någon representant, nämligen för de mo­derata 2 367, för de liberala 2 312 och för socialdemokraterna 2 004.

Fria gruppen. Antalet valsedlar utan partibeteckning, vilka i tab. 2 och 3 hänförts t i l l gruppen »övriga», uppgick för hela riket icke till mer än 94 mot 96 vid 1914 års vårval, utvisande således, at t valmännen även denna gång endast i ringa utsträckning begagnat denna i vallagen medgivna till-låtelse. Icke på något ställe bildade dessa valsedlar någon verklig grupp, utan förekommo endast såsom enstaka stänkröster, och voro därför utan varje betydelse för valens utgång. Största antalet dylika valsedlar inom en och samma valkrets utgjorde 8 och förekom i Kopparbergs läns västra valkrets, medan å andra sidan inom 21 valkretsar inga valsedlar saknade partibeteckning.

Tillämpningen av rangordnings- och reduktionsreglerna. I vilken utsträck­ning rangordnings- eller reduktionsreglerna kommit i tillämpning vid platsernas besättande, framgår av tab. 7, varest detta för var och en av de valda riks-

52 ANDRAKAMMARVALEN. — PARTISAMMANHÅLLNINGEN.

dagsmännen angivits. Av det moderata partiets 86 riksdagsmän valdes alla utom en enda, av liberalernas 57 medlemmar 51 samt av socialdemokraternas 87 medlemmar 82 enligt rangordningsregeln. På sådant sätt tillsattes så­lunda inalles 218 riksdagsmän, medan reduktionsregeln tillämpades vid till­sättning av endast 12 ledamöter. Av dessa tillhörde 1 det moderata, 6 det liberala och 5 det socialdemokratiska partiet. Samtliga socialdemokratiska riksdagsmän, som valts enligt reduktionsregein, voro emellertid hemmahörande inom valkretsar, där de liberala och socialdemokraterna röstat med gemen­sam partibeteckning, och detsamma gällde även 4 av de 6 enligt reduktions­regeln valda liberalerna. Reduktionsregelns tillämpning inom de särskilda partierna förekom i följande fall:

Moderata Liberala Soc.-dem. Vid besättande ar partiets 3:e plats 1 — —

» > > » 2:a > — 3 — » » > s l:a » — 3 5

Summa 1 6 5

En jämförelse med föregående val giver vid handen, at t reduktionsregeln nu kommit till användning i ett betydligt mindre antal fall än förut. Sålunda må erinras om, a t t densamma år 1911 tillämpades i 18 fall och våren 1914 i 22 mot endast 12 denna gång.

Sammanhållningen inom de olika partierna. Vid nu föreliggande val har sammanhållningen inom partierna överhuvud, liksom vid vårvalen 1914, varit be­tydligt större än vid valen år 1911. Detta framgår utom av tab. 7, kol. 2 i syn­nerhet av de från det övervägande flertalet länsstyrelser till centralbyrån in­sända s. k. hjälpsedlarna, d. v. s. av länsstyrelserna t i l l hjälp vid röstsamman­räkningarna upprättade valsedlar, med en sedel för varje särskild bland valsed­larna förekommande namntyp, vara även antecknats typens röstetal. Sådana olika valsedelstyper förekommo til l större eller mindre antal inom varje val­krets, merendels beroende på strykningar av ett eller annat namn å den officiella partilistan, men understundom även utgörande typer med från den officiella listan skiljaktiga namn. Inom vissa valkretsar har samlingen typer visat sig synnerligen stor, exempelvis i Kalmar läns södra och Kristianstads läns nordvästra valkretsar, där inom det moderata partiet icke mindre än resp. 104 och 79 skiljaktiga röstsedelstyper vid valet kommo t i l l användning. Inom det liberala partiet nåddes maximum typer, eller 62, inom Kristian­stads läns nordvästra valkrets. Bland socialdemokraterna rådde synnerligen stark listsplittring inom Stockholms stads första valkrets, där ej mindre än 72 olika röstsedelstyper avlämnades, men för övrigt var splittringen inom detta parti i allmänhet betydligt mindre än inom de båda andra partierna. Undantages nyss nämnda valkrets, nåddes maximum för socialdemokraterna inom Gästriklands valkrets, med 32 röstsedelstyper.

Då dessa typer t i l l allra största delen blott representera stänkröster eller et t ringa fåtal röster samt för övrigt oftast upptaga huvudtypens eller den officiella listans främsta namn, har emellertid den understundom rä t t starka

ANDRAKAMMARVALEN. — PARTISAMMANHÅLLNINGEN. 5 3

splittringen jämförelsevis obetydligt inverkat vid valen på partisammanhåll­ningen i det hela. I ett antal valkretsar hava dock även förekommit typer, som samlat ett större antal röster och omfattat från den officiella partilistan avvikande namn eller omkastat ordningen mellan huvudlistans främsta namn. Detta synes dock minst ofta hava varit förhållandet bland socialdemokraterna.

Rörande de fall, då redaktionsregeln måst tillgripas, visa hjälpsedlarna ävensom valprotokollens särskilda bilagor, at t sammanhållningen inom det socialdemokratiska partiet varit mycket stor omkring partiets officiella lista, så at t någon egentlig splittring i dessa fall knappast kan sägas hava före­kommit inom partiet. Inom det liberala partiet var sammanhållningen lika­ledes stor, utom vad beträffar Göteborgs och Bohus läns norra, Ångerman­lands norra samt Jämtlands läns norra valkretsar, där stark splittring mellan olika listtyper rådde. Stark splittring rådde även inom det moderata partiet i Göteborgs och Bohus läns södra valkrets, det enda fall där reduktionsregeln behövde tillgripas för sistnämnda parti .

Sammanhållningen vid valet av de enligt rangordningsregeln valda repre­sentanterna visa de i tab. 7 angivna röstetalen, varvid skillnaden mellan partiets och den valdes röstetal betecknar splittringen inom partiet vid de olika platsernas besättande. På samma sätt som skedde för de till Första kammaren valda, har även för Andrakammarledamöterna röstetalet för var och en av de enligt rangordningsregeln valda uträknats i procent av veder­börande partis röstetal, för at t sålunda kännedom om partiernas inbördes sammanhållning må kunna vinnas. Därvid har i de fall, då de liberala och socialdemokraterna röstat med gemensam partibeteckning, men med i övrigt skilda listor, såsom partiets röstetal räknats icke hela partigruppens utan det särskilda partiets, som haft den valde upptagen på sin lista. En sam-

Tab. P. Sammanhållningen inom de olika partierna.

5 4 ANDRAKAMMARVALEN. — KASSERADE VALSEDLAR.

manställning av de sålunda erhållna procenttalen meddelas i tab. P under jämförelse med motsvarande resultat vid 1914 års tidigare val.

Tabellen visar, at t av de 47 moderata riksdagsmän, som valts såsom par­tiets första representanter, 24 haft ett röstetal, som översteg 99 % av partiets hela röstetal, vilket procenttal även uppnåddes i 8 fall av partiets andra namn, i 5 fall av dess tredje och i 1 fall av dess fjärde namn. Procentsiff­ran 95-1—99 uppnåddes av inalles 23 moderata representanter, varav 13 voro partiets första namn, 7 dess andra, 2 dess tredje och 1 dess fjärde o. s. v. Inom det liberala partiet valdes 30 riksdagsmän, därav 26 såsom första och 4 såsom andra namn, med ett röstetal högre än 99 % av partiets. Av de 45 socialdemokratiska riksdagsmän, som valts såsom sitt partis första represen­tanter, hade icke mindre än 37 ett röstetal, som översteg 99 % av partiets och lika högt röstetal hade 18, vilka valts såsom partiets andra, och 2, vilka valts såsom partiets tredje representanter. A t t enigheten inom det socialde­mokratiska partiet även denna gång, liksom vid närmast föregående val, varit stor, finner man exempelvis därav, at t inom tre valkretsar, nämligen Uppsala läns, Alvsborgs läns norra samt Västmanlands läns östra, den såsom förste representant valdes röstetal var lika stort som partiets röstetal och att inom ytterligare tre valkretsar, Stockholms läns norra, Södermanlands läns norra samt Örebro läns norra, detsamma var endast 1 mindre än par­tiets röstetal. Inom de tre förstnämnda valkretsarna upptog sålunda icke en enda socialdemokratisk valsedel och inom de tre sistnämnda blott en enda dylik sedel såsom första namn något annat än den officielle kandidatens. Exempel på dylik god sammanhållning förekom emellertid även, åtminstone i ett fall, inom det moderata partiet, nämligen inom Jämtlands läns norra valkrets, där den valdes röstetal utgjorde endast 1 mindre än partiets.

I tab. P har även beräknats det genomsnittliga röstetalet för alla repre­sentanter med samma ordningsnummer i procent av partiets röstetal. Inom det moderata partiet utgjorde detta medeltal för dem, som valts såsom sitt partis första representant, 95-3 %, inom det liberala partiet 945 % och inom det socialdemokratiska 98-5 % Medeltalet var sålunda nu något lägre för det liberala part iet än för det moderata, men högst för det socialdemokra­t iska partiet. Motsvarande tal vid vårvalen 1914 utgjorde däremot 94-6 %, 97-7 % och 978 %. Då var medeltalet även högst för det socialdemokratiska partiet, men däremot högre för det liberala än för det moderata partiet . Dessa siffror tyda på, att sammanhållningen inom det liberala partiet ej obe­tydligt försvagats, men däremot inom de båda andra partierna något förbätt­rats . För de i andra rummet valda representanterna var medeltalet inom de tre partierna, såsom synes, resp. 93-0 %, 98-2 % och 96-7 %, alltså här liksom vid vårvalen däremot högst för det liberala och lägst för det moderata par­tiet.

Kasserade valsedlar. Uppgift å antalet kasserade valsedlar meddelas val­distriktsvis, valkretsvis och länsvis i tab. 2, kol. 12 samt valkretsvis, länsvis och för hela riket i tab. 3 kol. 19. Vid nu föreliggande val uppgick för hela riket detta antal t i l l 4 125 eller 0 6 '/. av alla avgivna valsedlar, därav

ANDRAKAMMARVALEN. — KASSERADE VALSEDLAR. 55

3 760 på landsbygden och 365 i städerna. Vid vårvalen 1914 kasserades in­alles endast 3 229 eller 0'4 % av samtliga avgivna valsedlar, varav 2 834 på landsbygden och 395 i städerna. I jämförelse härmed har sålunda nu en ej obetydlig ökning ägt rum i antalet ogiltiga valsedlar för hela riket och för landsbygden, men har däremot städernas kassationstal något sjunkit.

Orsakerna till kassering av valsedlar hava varit av två helt olika slag, dels sådana, som föranlett kassering av samtliga valsedlar från ett valdistrikt, och dels sådana, som berott på fel eller slarv från den enskilde valmannens sida. Därvid är dock att framhålla, att vid kasseringen länsstyrelserna stundom tolkat vallagens bestämmelser olika strängt, så att somliga läns­styrelser kasserat valsedlar av orsaker, som andra länsstyrelser ansett icke böra medföra kassering.

På grund av felaktigt förfarande från valförrättarens sida kasserades från 11 valdistrikt samtliga valsedlar, uppgående till ett sammanlagt antal av 2 504. Så blevo av länsstyrelsen i Östergötlands län alla inom Åtvids valdistrikt i länets södra valkrets avgivna valsedlar, utgörande 853 stycken, förklarade ogiltiga, enär valkuverten ej voro ogenomskinliga. Av liknande anledning kasserades även inom Finnekumla valdistrikt i Älvsborgs läns södra valkrets och Lillkyrka valdistrikt i Örebro läns norra valkrets alla avgivna valsedlar, utgörande i förra fallet 66 och i senare fallet 191 stycken; valkuverten voro här försedda med en utskärning på framsidan. Inom Fårö, Hogräns och Hamra valdistrikt i Gottlands läns valkrets samt Amots val­distrikt i Gästriklands valkrets blevo alla avgivna valsedlar, utgörande resp. 209, 52, 62 och 210, av vederbörande länsstyrelse kasserade, emedan de val­kuvert, som använts, icke voro lika till storlek och beskaffenhet. Inom de fyra återstående valdistrikt, där samtliga avgivna valsedlar kasserades av länsstyrelsen, nämligen Frändefors i Älvsborgs läns norra, Horla i samma läns mellersta, Mularp i Skaraborgs läns södra samt Skog i Hälsinglands södra valkrets, berodde kassationen på otillräcklig försegling av det omslag, vari valsedlarna vid Översändandet till länsstyrelsen voro inlagda. Angående antalet därvid kasserade valsedlar inom vart och ett av sistnämnda valdi­strikt hänvisas till tab. 2.

De övriga valsedlar åter, som kasserats, i de flesta fall på grund av orik­tigt förfarande från den enskilde valmannens sida, varför kassationen endast avser enstaka valsedlar inom ett och samma valdistrikt, voro till antalet något mindre än vid närmast föregående val, 1 621 nu mot 1 852 då. Såsom en kasserad valsedel har därvid räknats varje vid valet avgivet valkuvert utan giltigt innehåll. Då i samma kuvert legat flera valsedlar och samt­liga förklarats ogiltiga, har detta därför räknats endast såsom en kasserad valsedel. På samma sätt har förfarits ifråga om tomma valkuvert.

56 ANDRAKAMMARVALEN. — KASSERADE VALSEDLAR. — ÖVERKLAGADE VAL.

Orsakerna till ifrågavarande valsedlars kassering voro följande:

Antal sedlar

Valkuvert icke fullständigt tillslutet 167 > utan behörig stämpel eller märkt med annat kännetecken . . . 9 > > innehåll 182 > med annat innehåll än Talsedel 153 > innehållande, utom valsedel, även annat papper 83 » » flera valsedlar 559

Valsedel på annat än vitt papper 14 märkt 268

> blank 98 De på sedeln upptagna personerna icke valbara inom valkretsen 30 Âv de upptagna namnen framgick ej tydligt, vilka som härmed avBågos . 8 Partibeteckningen på oriktig plats 2 ValBedel med endast partibeteckning 29 Övriga orsaker 19

Summa 1621

Såsom synes, hava de flesta kasseringarna berott dels därpå, a t t valkuverten innehållit mer än en valsedel, i de flesta fall två, men stundom även flera, dels därpå, at t valsedlarna på ett eller annat sätt blivit märkta, ehuruväl denna senare kassationsgrund nu liksom vid vårvalen 1914 spelade betydligt mindre roll än vid 1911 års val. Av dessa två orsaker blevo tillsammans icke mindre än 827 valsedlar eller 20 % av samtliga kasserade förklarade ogiltiga. Antalet tomma valkuvert var liksom vid föregående val ganska stort eller 182.

Överklagade val. över de i september 1914 förrättade allmänna valen till Andra kammaren hava i intet fall besvär anförts.

D. Andra kammarens sammansättning på grund av valen.

För de vid Andrakammarvalen hösten 1914 utsedda ledamöterna, deras partiställning m. m. lämnas detaljerad redogörelse i tab. 7, i vilken även införts de förändringar i kammarens sammansättning, som inträffat före början av 1915 års riksdag.

Med avseende på personalomsättningen på grund av valen finner man, a t t av kammarens 230 medlemmar 179 eller 77-s '/, blivit omedelbart omvalda, medan 51 eller 22-2 % nyvalts, varav dock 13 voro f. d. Andrakammar-ledamöter. I jämförelse med förhållandet vid 1914 års vårval, med 45 eller 19-6 % nyvalda medlemmar, var sålunda dessas antal nu något ökat. Al la omvalda ledamöter voro omvalda för samma valkrets, som de senast tillhört, och ej för annan valkrets; även de nyvalda f. d. kammarledamöterna hade alla förut representerat samma valkrets som nu. I 20 av de 56 valkretsarna

ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. 57

voro samtliga representanter omvalda.1 Inom de olika partierna var ställ­ningen efter valen våren och hösten 1914 följande (varvid hänsyn jämväl tagits till tvenne nya röstsammanräkningar, varom se ta b. 7):

N y v a l d a O m v a l d a S u m m a Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten 1914 1914 1914 1914 1914 1914

Moderata 25 19 61 67 86 86 Liberala 3 9 68 48 71 57 Socialdemokrater 17 23 56 64 78 87

Samma 45 51 185 179 230 230

Största antalet nyvalda riksdagsmän eller 23 kommer sålunda efter 1914 års höstval på det socialdemokratiska partiet, närmast komma de moderata med 19 och sist liberalerna med endast 9 nyvalda ledamöter. Av de sålunda nyvalda ledamöterna hade emellertid icke mindre än 13 förut tillhört Andra kammaren (senast vid första lagtima riksdagen 1914), medan ingen förut tillhört Första kammaren. Frånräknas dessa, uppgick antalet riksdagsmän i Andra kammaren, som förut icke deltagit i riksdagens för­handlingar, t i l l 38, varav 17 inom det moderata, 2 inom det liberala och 19 inom det socialdemokratiska partiet. För övrigt kan anföras, at t av kam­marens samtliga ledamöter 3 moderata och 1 liberal förut tillhört Första kammaren. Det är intressant at t härmed jämföra antalet ledamöter i Första kammaren, som förut tillhört medkammaren. Detta antal utgjorde vid 1915 års riksdag icke mindre än 43. Det är således ojämförligt mycket vanligare, a t t en Andrakammarledamot väljes till riksdagsman i Första kammaren än a t t motsatta förhållandet äger rum.

At t ett så stort antal representanter nyvalts inom det socialdemokratiska och även inom det moderata partiet, men däremot jämförelsevis få inom det liberala partiet, berodde huvudsakligen för socialdemokraterna därpå, a t t partiet genom valen vann en hel del nya mandat, framförallt på de liberalas bekostnad, men för de moderata på den omsättning, som inom partiet ägde rum för a t t ersätta avgångna partiledamöter. Av de 23 såsom nyvalda be­tecknade socialdemokraterna hava sålunda icke mindre än 15 tillkommit på grund av nyvunna platser samt 8 ersatt avgångna ur samma parti. Där­emot hava bland de 19 nyvalda moderata representanterna 15 ersatt parti­kamrater, men endast 4 blivit utsedda på grund av vinster, i dessa fall ävenledes från det liberala partiet. Partifördelningen före och efter valen, som meddelas valkretsvis och länsvis i tab. 3 (kol. 20—22), visar i hela riket såsom valresultat en oförändrad ställning för de moderata, en förlust för de liberala av 14 platser, men däremot en nettovinst för socialdemokraterna av likaledes 14 platser. Till jämförelse må erinras om, at t partifördelningen före och efter vårvalen 1914 visade en nettovinst för de moderata av 22 och för socialdemokraterna av 9 platser, men en förlust för de liberala på icke mindre

1 Inom tvenne av dessa 20 valkretsar hade dock det förutvarande antalet mandat minskats med ett. — Vidare omvaldes inom de två valkretsar, som vardera fått ytterligare ett mandat sig tilldelat, även alla förutvarande representanter. Dessa valkretsar äro dock ej inräknade bland ovannämnda 20. Jfr sid. 21.

58 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING.

Tab. R. Antal bevistade riksdagar.

än 31 platser. Huru de olika partierna ävensom deras inbördes vinster ( + ) och förluster (—) fördelade sig vid 1914 års höstval inom landets huvuddelar, framgår av följande tablå:

Moderata Liberala Soc.-dem. Samma Svealand 18 (-1) 17 (-5) 36 ( + 7-1) 71 GBtaland 60 ( + 4-2) 24 (-8) 35 ( + 7) 119 Norrland 8 (-1) 16 (-1) 16 ( + 1) 40

Hela riket 86 ( + 4 -4 ) 57 (-14) 87 ( + 16-1) 230

Såsom synes av tablån, har förskjutningen mellan partierna genom valen blivit ganska betydande såväl i Svealand som Götaland, men mindre betydande i Norrland. I Svealand hava de moderata förlorat en och liberalerna fem platser till socialdemokraterna. Sistnämnda parti har utom dessa sex platser vunnit ytterligare en plats på grund av ökning av mandatens antal inom en valkrets, men däremot förlorat en plats på grund av motsvarande minskning inom en annan valkrets. I Götaland hava de moderata vunnit fyra platser från liberalerna, men förlorat två till socialdemokraterna. De sistnämnda Lava utom berörda tvenne platser jämväl vunnit fyra platser från liberalerna

ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — YRKESFÖRDELNING. 59

samt dessutom en plats på grund av mandatökning inom en valkrets. Libera­lerna hava sålunda här gjort sina största förluster, i det de förlorat samman­lagt åtta platser. I Norrland hava de moderata förlorat en plats på grund av mandatminskning inom en valkrets, varemot socialdemokraterna vunnit en plats från de liberala.

Med hänsyn till antalet förut bevistade riksdagar fördela sig Andra kam­marens ledamöter på sätt, som framgår av tab. R. Högsta antalet bevistade riksdagar, 38, uppnåddes av lantbrukaren Carl Persson i Stallerhult, Skara­borgs läns södra valkrets, och direktören Hans Andersson i Skivarp, Malmöhus läns södra valkrets.

Ser man åter på boningsorten för Andra kammarens ledamöter och gör en sammanställning efter bostad på land och i stad för de olika partiernas medlemmar, te sig förhållandena på följande sätt:

B o s a t t a på landet i Btad

% % Moderata 60 698 26 302 Liberala 44 772 13 22 8 Socialdemokrater 46 529 41 47'1

Samtliga 150 65-2 80 348

Såsom synes av ovanstående tablå, uppgår antalet landsbygdsrepresentanter till 150 och antalet stadsrepresentanter till 80. Proportionen mellan lands­bygdens och städernas representation sammanfaller alltså för närvarande med den under åren 1894—1909 gällande, då i grundlagen var stadgat, att av Andra kammarens 230 ledamöter 150 skulle väljas för landsbygden och 80 för städerna.

Liksom under föregående tider bibehålla städerna allt framgent i förhål­lande till sin folkmängd en betydlig övervikt över landsbygden. De i stä­derna bosatta riksdagsmännen utgöra nämligen 34-8 % av kammarens samtliga ledamöter, medan städernas andel i rikets folkmängd endast belöper sig till 26-6 %. Stadsrepresentanterna äro, fördelade efter partier, procentiskt taget talrikast inom det socialdemokratiska partiet, därnäst inom det moderata och minst talrika inom det liberala partiet, av vars medlemmar i Andra kammaren icke fullt var fjärde var bosatt i stad.

Den yrkesfördelning av Andra kammarens ledamöter, som meddelas i tab. S, har verkställts efter samma grunder, som motsvarande fördelning av leda­möterna i Första kammaren. Därvid har den genom kammarens kansli vid början av 1915 års riksdag offentliggjorda förteckningen över kammarens ledamöter i huvudsak följts. Anmärkas bör emellertid, att den yrkesbeteck­ning för kammarens ledamöter, som meddelas i tab. 7, avser tidpunkten för valen, varför hänsyn där icke tagits till de förändringar, som kunna hava inträffat under tiden efter valen för enskilda riksdagsmän i avseende på deras yrke. Till »civila statstjänstemän av lägre grad» hava i ett par fall räknats vid privata järnvägar anställda personer.

60 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — YRKESFÖRDELNING.

Tab. S. Yrkesfördelning bland Andra kammarens ledamöter.

I de särskilda yrkesklassernas styrka har genom 1914 års höstval ingen väsentlig förändring inträtt. Fortfarande är liksom tidigare gruppen »hem­mansägare, lantbrukare och arr endator er» trots de ändrade rösträttsbestäm­melserna talrikast representerad, utgörande över 40 <f. av kammarens hela medlemsantal. Av kammarens nuvarande ledamöter tillhör endast 1 stats­rådet, medan icke mindre än 8 förutvarande statsråd hava plats i kammaren. Av dem tillhöra 3 det moderata och 5 det liberala partiet.

Åldersfördelningen av Andra kammarens ledamöter vid början av år 1915 utfaller på sätt tab. T närmare angiver, varvid till jämförelse även meddelas motsvarande åldersuppgifter vid 1914 års början för samtliga kammarleda­möter vid samma års senare riksdag. Åldersfördelningen inom de olika partierna visar i huvudsak samma karakteristiska drag, som redan påvisats beträffande ledamöterna i Första kammaren, dock är åldersskillnaden mellan de moderata och liberala riksdagsmännen betydligt mindre framträdande inom Andra kammaren än inom medkammaren. Socialdemokraterna äro lik­som i Första kammaren relativt talrikare inom de lägre åldersklasserna än

ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — ÅLDERSFÖRDELNING. 61

Tab. T. Åldersfördelning bland Andra kammarens ledamöter.

de båda övriga partierna, men fåtaliga inom de högre. Antalet moderata riksdagsmän yngre än 50 år uppgick sålunda till 37 (43-o %) mot 49 i högre åldrar och antalet liberala till 26 (45-6 %) mot 31, medan inom det social­demokratiska partiet icke mindre än 75 (86-2 '/.) av dess 87 medlemmar ännu icke fyllt 50 år. Medelåldern för riksdagsmännen av det moderata partiet eller 51-7 år var endast obetydligt högre än medelåldern för de liberala riksdagsmännen, som uppgick till 51-4 år. De socialdemokratiska riksdags­männens medelålder uppgick däremot till endast 42-i år. En jämförelse med förhållandena efter närmast föregående val, då motsvarande tal voro resp. 52' : , 49-7 och 42-3 år, visar en om också ringa sänkning av medelåldern för

62 ANDRA KAMMARENS SAMMANSÄTTNING. — ÅLDERSFÖRDELNING.

de moderata, en i det närmaste oförändrad ställning för socialdemokraterna, men däremot någon höjning för liberalerna. På grand härav har medelåldern för Andra kammarens samtliga ledamöter icke väsentligt förändrats vid nu föreliggande val. Den har nu beräknats utgöra 48 år mot 48-5 år vid 1914 års senare riksdag. I jämförelse med tidigare riksdagar är den nu­varande medelåldern för Andra kammarens ledamöter synnerligen låg.

Stockholm den 19 juni 1915.

Underdånigst

LUDVIG WIDELL.

Otto Grönlund.

TABELLER.

64

Tab. 1. De allmänna valen till Första kammaren åren 1912—1914. De valdas namn, yrke och röstetal m. m.

Anm. M. = moderat; L. = liberal; S. = socialdemokrat; I = vald enligt rangordningsregeln; II = vald enligt rednktionsregeln. — Tecknet utmärker omval för samma valkreta; att den valde vid tidigare riksdag representerat samma valkreta; att den valde fornt representerat annan valkrets. Tecknet II utmärker föregående ledamotskap av Andra kammaren.

TAB. 1 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1 9 1 2 — 1 9 1 4 . 65

66 TAB. 1 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL FÖRSTA KAMMAREN ÅREN 1 9 1 2 — 1 9 1 4 .

Anmärkningar till tab. 1.

') Tamm avsade sig uppdraget, varefter rid ny röstsammanräkning den 18/s 1914 till lians efter­trädare ntsågs Ekman, Carl Gnstaf, redaktör. Sedan även den sistnämnde, som redan fornt var leda­mot ar Första kammaren.för Gävleborgs län, avsagt sig, utsågs vid ny röstsammanräkning den **/t 1914 till Tamms efterträdare Ös t e rbe rg , Carl Gnstaf, redaktör.

s) Hahn avsade sig, varefter vid ny röstsammanräkning den 30/i* 1914 till hans efterträdare ntsågs von K och, Ricbert Gerhard Halfred, redaktör.

*) Carlberg avled den "/» 1914. Vid ny röstsammanräkning den "/a s. å. ntsågs till hans efter­trädare T i se l l , Carl Gnstaf, lidman.

' ) Schödén avled den '"/t, 1914. _Vid ny röstsammanräkning den % s. å. ntsags till hans efter­trädare >Grosahandlanden Th. Ödmark, Örnsköldsvik>. Som det emellertid visade sig, att det ej kunde anses otvetydigt, vem som med detta namn åsyftades, verkställde länsstyrelsen förnyad röstsammanräkning den "/» i ' l , varvid ovannämnde Ödmarks namn förklarades skola anses som obefintligt. Härvid ntsågs till Schödéns efterträdare Permansson , Johan, lantbrnkare.

*) Lindh avsade sig, varefter vid ny röstsammanräkning den u/i 1915 till hans efterträdare ntsågs G el in, Edvard Valentin, folkskollärare.

67

Tab. 2. Rösträtten och valen till Andra kammaren, valdistriktsvis, hösten 1914.

68 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 2. STOCKHOLMS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 2 . STOCKHOLMS LÄN (forts.). 69

70 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 2 . STOCKHOLMS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 2. STOCKHOLMS LÄN (forts.). 71

72 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 2. STOCKHOLMS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 3 . UPPSALA LÄN. 73

74 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 3 . UPPSALA LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 3 . UPPSALA LÄN (forts.). 75

76 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 4 . SÖDERMANLANDS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 4. SÖDERMANLANDS LÄN (forts.). 77

78 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 4. SÖDERMANLANDS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 6. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. 79

80 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 5. ÖSTERGÖTLANDS LÄN(forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 5. ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 81

82 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 5. ÖSTERGÖTLANDS LÄN. (forts.)

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 5. ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 83

8 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 5. ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.) .

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 6. JÖNKÖPINGS LÄN. 85

8 6 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 6. JÖNKÖPINGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 6. JÖNKÖPINGS LÄN (forts.). 87

88 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 6. JÖNKÖPINGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.) . ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 7. KRONOBERGS LÄN. 8 9

9 0 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 7. KRONOBERGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 8. KALMAR LÄN. 9 1

92 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 8. KALMAR LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 8. KALMAR LÄN (forts.). 9 3

9 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 8. KALMAR LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 9. GOTTLANDS LÄN. 9 5

9 6 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 9. GOTTLANDS LÄN (forts.) .

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 10. BLEKINGE LÄN. 97

9 8 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 10. BLEKINGE LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 1 1 . KRISTIANSTADS LÄN. 99

100 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914.— 11. KRISTIANSTADS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 1 1 . KRISTIANSTADS LÄN (forts.). 101

1 0 2 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 11. KRISTIANSTADS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 12. MALMÖHUS LÄN. 103

1 0 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 12 . MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 12. MALMÖHUS LÄN (forts.). 105

1 0 6 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 12. MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 12. MALMÖHUS LÄN (forts.). 107

1 0 8 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 12. MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 12 . MALMÖHUS LÄN (forts.). 109

1 1 0 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 13 . HALLANDS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 13. HALLANDS LÄN (forts.). 111

1 1 2 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 13. HALLANDS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 14. GÖTEBORGS O. BOHUS LÄN. 113

114 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 14. GÖTEB. O. BOHUS LÄN (forts .) .

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 1 4 . GÖTEB. O. BOHUS LÄN (forts.). 1 1 5

116 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914.—14. GÖTEB. O. BOHUS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 15. ÄLVSBORGS LÄN. 117

1 1 8 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 15. ÄLVSBORGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 15. ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 119

1 2 0 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 15. ÄLVSBORGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 15. ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 121

1 2 2 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 15. ÄLVSBORGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 15. ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 123

1 2 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 16. SKARABORGS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 16. SKARABORGS LÄN (forts.). 125

1 2 6 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 16. SKARABORGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 16. SKARABORGS LÄN (forts.). 127

128 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 16. SKARABORGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 16. SKARABORGS LÄN (forts.). 129

1 3 0 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 17. VÄRMLANDS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 17. VÄRMLANDS LÄN (forts.). 131

132 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 17. VÄRMLANDS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 17. VÄRMLANDS LÄN (forts.). 133

1 3 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 18. ÖREBRO LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 18. ÖREBRO LÄN (forts.). 135

136 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 18. ÖREBRO LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 19 . VÄSTMANLANDS LÄN. 137

1 3 8 TAB. 2 (forts.) . ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . — 1 9 . VÄSTMANLANDS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 1 9 . VÄSTMANLANDS LÄN (forts.). 139

1 4 0 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 2 0 . KOPPARBERGS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 20 . KOPPARBERGS LÄN (forts.). 141

1 4 2 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 20. KOPPARBERGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914 . — 2 1 . GÄVLEBORGS LÄN. 143

1 4 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 2 1 . GÄVLEBORGS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 2 1 . GÄVLEBORGS LÄN (forts.). 145

1 4 6 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 22 . VÄSTERNORRLANDS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . - 2 2 . VÄSTERNORRLANDS LÄN (forts.). 147

148 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1 9 1 4 . - 2 2 . VÄSTERNORRLANDS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. - 22 . VÄSTERNORRLANDS LÄN (forts.). 149

150 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 23. JÄMTLANDS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 23 . JÄMTLANDS LÄN (forts.). 1 5 1

152 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 24 . VÄSTERBOTTENS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 24 . VÄSTERBOTTENS LÄN (forts.). 153

1 5 4 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 25. NORRBOTTENS LÄN.

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 26 . NORRBOTTENS LÄN (forts.). 155

156 TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 25. NORRBOTTENS LÄN (forts.).

TAB. 2 (forts.). ANDRAKAMMARVALEN HÖSTEN 1914. — 25. NORRBOTTENS LÄN (forts.). 157

158

Tab. 3. Rösträtten och valen till Andra kammaren,

Anm. betyder, att liberala och socialdemokrater röstade med gemensam partibeteckning. — 1) Bland ej alltid med summan ar siffrorna i kol. 18 och 19, enär de förra äro hämtade frän röstlängderna, men

159

valkretsvis och länsvis, våren och hösten 1914.

1 6 0 TAB. 3 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH VALEN TILL ANDRA KAMMAREN,

VALKRETSVIS OCH LÄNSVIS, VÅREN OCH HÖSTEN 1914. 161

162 TAB. 3 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH VALEN TILL ANDRA KAMMAREN,

VALKRETSVIS OCH LÄNSVIS, VÅREN OCH HÖSTEN 1914 . 163

1 6 4 TAB. 3 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH VALEN TILL ANDRA KAMMAREN

VALKRETSVIS OCH LÄNSVIS, VÅREN OCH HÖSTEN 1914 . 1 6 5

166 Tab. 4. Rösträtten och deltagandet i valen till Andra

kammaren inom olika yrkesgrupper, valkretsvis, hösten 1914. 167

168 TAB. 4 (forts.) . RÖSTRÄTTEN OCH DELTAGANDET I VALEN TILL ANDRA

KAMMAREN INOM OLIKA YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, HÖSTEN 1914 . 169

1 7 0 TAB. 4 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH DELTAGANDET I VALEN TILL ANDRA

KAMMAREN INOM OLIKA YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, HÖSTEN 1914. 171

172 TAB. 4 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH DELTAGANDET I VALEN TILL ANDRA

KAMMAREN INOM OLIKA YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, HÖSTEN 1914. 173

174 TAB. 4 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH DELTAGANDET I VALEN TILL ANDRA

KAMMAREN INOM OLIKA YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, HÖSTEN 1914. 175

176 TAB. 4 (forts.). RÖSTRÄTTEN OCH DELTAGANDET I VALEN TILL ANDRA

Anmärkningar til l tab . 4 . ') Siffrorna för är 1911 nnder gruppen sjömän arse de till en grnpp aun-tjänstemän ar lägre grad aTae de till en grnpp «atnmanslagna två grnpperna, tjänstemän av lägre grad n m t

KAMMAREN INOM OLIKA YRKESGRUPPER, VALKRETSVIS, HÖSTEN 1914. 177

manslagna tre grupperna, sjökaptener m. fl., sjömän samt fiskare. — 8) Siffrorna fnr år 1911 nnder gruppen militärt manskap.

178

Tab. 5. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren, fördelade efter diskvalifikationsgrunder, på landsbygden och i städerna, länsvis, hösten 1914.

179

Tab. 6. Icke röstberättigade vid valen till Andra kammaren inom olika yrkesgrupper, hösten 1914.

180

Tab. 7. De allmänna valen till Andra kammaren hösten 1914.

De valdas namn, yrke och röstetal m. m.

Anm. M. = moderat; L. = liberal; S. = socialdemokrat; I = vald enligt rangordningsregeln; II = Tåld enligt rednktionsregeln. — Tecknet ntmärker, att den valde blivit omvald för samma valkrets;

att den valde representerat samma eller före 1911 års allmänna val en del av samma valkrets. Teck­net ntmärker föregående ledamotskap av Första kammaren.

TAB. 7 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914. 1 8 1

182 TAB. 7 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914 .

TAB. 7 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914. 1 8 3

1 8 4 T A B . 7 ( f o r t s . ) . D E A L L M Ä N N A V A L E N T I L L A N D R A K A M M A R E N H Ö S T E N 1 9 1 4 .

TAB. 7 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914. 185

186 TAB. 7 ( for t s . ) . DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914 .

TAB. 7 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914. 187

1 8 8 TAB. 7 (forts.). DE ALLMÄNNA VALEN TILL ANDRA KAMMAREN HÖSTEN 1914.