Kriminologiska institutionen

Rekrytering av barn inom Boko

Haram och IS

En komparativ studie av rekryteringsprocesser och

medlemskap utifrån terror, anknytning och

indoktrinering

Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2017 Tilde Belaieff och Matilda Sjöö

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativt riktad innehållsanalys studera rekrytering och

medlemskap av barn inom terroristgrupperna Boko Haram och IS (Islamiska Staten). Detta kommer

att genomföras genom att undersöka huruvida Hundeides (2003) teori community of terror kan

appliceras på fem utvalda verk. Den använda teorin har utvecklats genom tidigare forskning från

teorin om legitimate peripheral participation. Utöver detta ämnar uppsatsen att undersöka vilka

likheter och skillnader som finns i gruppernas rekryteringsprocesser. Vår slutsats är att det råder en

stor komplexitet och kontextualitet kring rekryteringsprocessen och medlemskapet av barn inom

Boko Haram och IS. Rekryteringen till båda grupperna innehar inslag av tvång, och en mer frivillig

rekrytering.

Nyckelord: terroristgrupper, rekrytering, barn, barnsoldater, Boko Haram, IS

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................... 1

1.2 Syfte och frågeställningar .......................................................................................................... 2

1.3 Avgränsningar ............................................................................................................................ 2

1.4 Disposition ................................................................................................................................. 2

2. Bakgrund och forskningsöversikt .......................................................................... 3

2.1 Termer och definitioner ............................................................................................................. 3

2.2 Bakgrund Boko Haram .............................................................................................................. 4

2.3 Bakgrund IS ............................................................................................................................... 5

2.4 Forskningsöversikt: rekrytering och medlemskap ..................................................................... 6

2.4.1 Rekrytering till Boko Haram............................................................................................... 8

2.4.2 Rekrytering till IS................................................................................................................ 8

2.4.3 Sammanfattning forskningsöversikt ................................................................................... 9

3. Teori ........................................................................................................................ 10

3.1 Inlärningsteori och community of pratice ................................................................................ 11

3.1.1 Deep commitment ............................................................................................................. 11

3.2 Community of terror ................................................................................................................ 11

4. Metod ...................................................................................................................... 13

4.1 Riktad innehållsanalys och analysschema ............................................................................... 13

4.2 Metodval: för- och nackdelar ................................................................................................... 14

4.2.1 Vetenskapsteori och etik ................................................................................................... 15

4.3 Urval analysmaterial ................................................................................................................ 16

4.3.1 Foreign affairs ................................................................................................................... 16

4.3.2 Watchlist ........................................................................................................................... 17

4.3.3 United States Institute of Peace (USIP) ............................................................................ 17

4.3.4 Perspectives on Terrorism (POT) ..................................................................................... 18

4.3.5 Quilliam International ....................................................................................................... 18

5. Analys ..................................................................................................................... 18

5.1 Analys: Foreign affairs ............................................................................................................. 19

5.2 Analys: Watchlist ..................................................................................................................... 20

5.3 Analys: United States Institute of Peace .................................................................................. 22

5.4 Analys: Perspectives on Terrorism .......................................................................................... 23

5.5 Analys: Quilliam International ................................................................................................. 25

6. Slutsats och diskussion .......................................................................................... 26

6.1 Frågeställning 1 ........................................................................................................................ 26

6.2 Frågeställning 2 ........................................................................................................................ 27

6.3 Slutdiskussion .......................................................................................................................... 28

6.3.1 Framtida forskning ............................................................................................................ 29

7. Käll- och litteraturförteckning ............................................................................. 30

7.1 Elektroniska källor ................................................................................................................... 30

7.2 Tryckta källor ........................................................................................................................... 31

1

1. Inledning

Terrorism är ett växande fenomen som utgör ett hot världen över. Detta hot påverkar den upplevda

säkerheten och värderingarna i demokratiska samhällen. Terrorismen påverkar medborgarnas fri- och

rättigheter genom att den riktar in sig på civila och oskyldiga människor (Europeiska rådet 2016).

Utifrån detta kan terrorismen ses påverka såväl samhället i stort, som den enskilda individen.

Masskidnappningar utgör även det ett hot mot civila, däribland barn, och detta är något som blir allt

vanligare (United Nations 2015:2). Användningen av barn för grupper möjliggör upplärande av mer

lojala medlemmar, och resulterar i en ökad medieuppmärksamhet för terroristgrupper. Den

rekrytering av barn som sker till grupper såsom Boko Haram och IS (Islamiska Staten) är inget nytt

fenomen i sig, utan det som är nytt är i vilken utsträckning denna rekrytering sker (Bloom & Horgan

2015).

Den här uppsatsen kommer att behandla barn inom terroristgrupperna Boko Haram och IS, och

undersöka de rekryteringsprocesser som används. Boko Haram och IS är relativt nya terroristgrupper

och det finns svårigheter i att utföra forskning på de platser där grupperna är verksamma. Detta beror

bland annat på den säkerhetsrisk och de etiska dilemman som uppdagas - särskilt när barn är

involverade. Det är däremot viktigt att skapa sig en förståelse för varför barn rekryteras som soldater,

samt varför och hur de går med i väpnade grupper (Dudenhoefer 2016:46). Detta är nödvändigt för

att kunna förhindra framtida rekrytering, och då denna sker på både tvångsmässig och frivillig basis

är det viktigt att olika faktorer gällande rekrytering kritiskt värderas (Ibid.). Vidare finns det ett stort

behov av forskning rörande terrorism för att förstå de bakomliggande mekanismerna (Ryman

2008:15).

Forskningen kring Boko Haram och IS är utifrån vår uppfattning relativt bristfällig och begränsad där

störst fokus tycks ligga på det säkerhetshot som riktas mot västvärlden och västerländska värderingar.

Detta gör att individperspektivet och de mekanismer som ligger bakom rekryteringen diskuteras i allt

mindre utsträckning, särskilt när det gäller rekrytering av barn. Det behövs mer forskning kring detta

utifrån en kriminologisk synvinkel, där fokus ligger på orsaker till att brott begås (Sarnecki 2009:51).

Därför är det kriminologiskt relevant att se till bakomliggande mekanismer när det kommer till

rekrytering av barn. Uppsatsen kan ses som en inledande undersökning med förhoppningen att

inspirera vidare för ytterligare forskning kring rekrytering av barn inom Boko Haram och IS. En

komparativ studie av de valda terroristgrupperna kommer att genomföras. Detta då terroristgrupper

inte använder sig av en specifik rekryteringsprocess utan detta är något som anpassas utifrån

rekryternas kulturella, sociala och historiska kontext (Daly & Gerwehr 2006:74-75). Fastän

rekryteringsprocesser kan ha vissa likheter, så handlar det även om stora skillnader (Ibid.).

2

1.2 Syfte och frågeställningar

Uppsatsen avgränsas till att primärt undersöka, nyansera och öka förståelsen kring rekryteringen av

barn och medlemskap inom terroristgrupperna Boko Haram och IS. Syftet med uppsatsen är att

undersöka huruvida Hundeides (2003) teori community of practice som vidare har riktats in på

community of terror går att tillämpa på uppsatsens valda material. Då uppsatsen ämnar undersöka

just terroristgrupper kommer teorin benämnas som community of terror. Frågeställningarna som

ligger till grund för uppsatsen är:

1. Hur kan vi förstå rekryteringen och medlemskap av barn inom Boko Haram och IS utifrån

teorin community of terror med inriktning på terror, anknytning och indoktrinering?

2. Vilka likheter och skillnader finns i gruppernas rekryteringsprocesser?

1.3 Avgränsningar

Som ovan anförts avgränsas uppsatsen till att undersöka, nyansera och öka förståelsen kring

rekryteringen och medlemskap av barn inom terroristgrupperna Boko Haram och IS.

Terroristgrupperna har valts ut på grund av deras ökade uppmärksamhet i västvärlden. Vidare

avgränsas uppsatsen till att främst utgå från sekundärdata, då det inte är möjligt för oss som forskare

att vara på plats och undersöka den rekrytering som sker sett till den säkerhetsrisk och etiska

problematik som råder. Vi kommer inte att undersöka andra terroristgrupper eller specifika

terrorattacker. Då fokus ligger på barn avser uppsatsen i första hand att inte undersöka andra

åldersgrupper. Dock kan andra åldersgrupper komma att nämnas på grund av brist på forskning

rörande barn, detta för att skapa en ökad förståelse kring det undersökta fenomenet.

1.4 Disposition

I avsnitt två presenteras centrala termer och definitioner för uppsatsen, samt bakgrund och

forskningsöversikt gällande rekrytering och medlemskap. Teorin som ligger till grund för studien

presenteras sedan i avsnitt tre där inlärningsteori och community of practice samt community of

terror förklaras. Den sistnämnda återkopplar vi sedan till i avsnitt fyra, där metodvalet riktad

innehållsanalys och analysschemat presenteras. I avsnitt fyra redogörs det även för vetenskapsteori,

etik och uppsatsens urvalsmaterial. I avsnitt fem presenteras analysen som kommer att delas upp

utifrån fem verk med återkopplingar till terror, anknytning och indoktrinering, vilka alla är centrala

för uppsatsens frågeställningar. Detta görs genom citat. Uppsatsen slutsats och diskussion

presenteras slutligen i avsnitt sex. Återkopplingar görs då till uppsatsens frågeställningar och

framtida forskning diskuteras.

3

2. Bakgrund och forskningsöversikt

I detta avsnitt presenteras inledningsvis centrala termer och definitioner för uppsatsen, vilka kommer

markeras i kursiv text, och i bakgrunden ges en översiktlig bild av Boko Haram och IS.

Forskningsöversikten kommer redogöra för befintlig forskning kring rekrytering och medlemskap

inom terroristgrupper, väpnade grupper och kriminella nätverk, samt specifikt om rekrytering inom

Boko Haram och IS.

2.1 Termer och definitioner

Det råder en komplexitet kring begreppet terrorism, då det inte finns en allmängiltig definition av det

och då stater definierar terrorism utifrån sina egna nationella intressen (Ryman 2008:9-10). EU

definierar en terroristhandling som “[...] en avsiktlig handling som på grund av sin art eller sitt

sammanhang allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation och som definieras som

ett brott enligt nationell lagstiftning” (Ibid:12). Hoffman (2006:2-3) skriver om terrorismen som ett

politiskt koncept där det som skiljer terrorism från andra typer av våldsamheter är målet om politisk

förändring samt användningen av våld och hot om våld för att detta ska ske. Det icke-statliga våld

som utförs med grund i islam kallas Jihadism. Jihadister är de som använder sig utav jihad-konceptet

som ett politiskt och militärt verktyg för att uppnå ett politiskt mål; det vill säga de som strider för

islam (Benotman & Malik 2016:7).

Det är dock viktigt att urskilja att terrorism kan bero på politiska orsaker såväl som kriminella eller

personliga skäl. Det är inte den bakomliggande ideologin som avgör huruvida det rör sig om terrorism

eller inte, utan det är handlingen i sig som är det viktiga (Ryman 2008:10, 16). En felaktig bild skapas

av religiöst motiverad terrorism då denna nästan uteslutet kopplas till islamistiska grupper. Det är

således viktigt att poängtera att det finns terroristgrupper inom andra religioner (Ibid:24-25).

Uppsatsen ämnar att undersöka Boko Haram och IS, vars mål är att införa deras egna islamiska stat

(Watchlist 2014:12, Speckhard & Yayla 2015:96). Uppsatsen utgår därmed från Hoffmans definition

som är politisk. Vidare tas begreppet indoktrinering upp, vilket syftar till utlärandet av ett specifikt

synsätt eller ideologi utan att någon tillåts kritisera eller ifrågasätta det. Själva indoktringen refererar

ofta till religiösa idéer (Benotman & Malik 2016:7). Utifrån Hundeides (2003:117-118) community

of terror - vilken är central för denna uppsats - framstår indoktrinering som en process där det sker

en omvandling av moraliska värderingar, som bättre överensstämmer med en grupps världsbild.

Barnkonventionen trädde i kraft år 1990 med syftet att särskilt skydda barn genom att tillskriva dem

specifika rättigheter. Enligt Barnkonventionen artikel 1 är barn en individ upp till 18 års ålder. Alla

länder i hela världen, förutom USA, har skrivit under konventionen och det är den konvention flest

4

länder har anslutit sig till (UNICEF 2017). Barnkonventionen kan därmed ses som normativ, och vi

använder därför dess definition och avser med barn personer under 18 år.

Parisprinciperna uppkom år 2007 och rör barn som associeras med väpnade styrkor och grupper.

Principerna syftar bland annat till att förhindra olaglig rekrytering och användning av barn (UNICEF

2007:4, 6). Enligt Parisprinciperna är barnsoldater en person under 18 år som förknippas med

väpnade styrkor och grupper. Principerna går utöver att enbart referera till barnsoldater som har varit

eller är direkt delaktiga i fientligheter, och berör även barn i egenskap av exempelvis kockar,

budbärare, spioner eller som används i sexuella syften (Ibid:7). Vid benämning av rekrytering menas

den handling som sker under tvång eller är frivillig där individen inkallas för att strida med en väpnad

trupp eller grupp (Ibid.). Inom statlig militärtjänst kan barn lagligt rekryteras, förutsatt att det rör sig

om frivillig rekrytering (IHL 2017). Rekrytering av barn inom andra väpnade grupper blev år 1999

olagligt för barn under 18 år, tidigare låg denna gräns på 15 år (Ibid.). Är barnen under 15 år och

involverade i strid räknas det som krigsbrott (Neff 2017). I vår mening är begreppet rekrytering

förenklat, frågan är om det enbart rör sig om frivillig rekrytering eller tvångsrekrytering. Som nämnts

i syftet ämnar uppsatsen nyansera begreppet rekrytering, och då community of terror fokuserar på

detta är det centralt för uppsatsen. Även frivillig rekrytering kommer att diskuteras.

Barn och stadier av barndomen är socialt konstruerade fenomen. De är inte neutrala eller naturliga

koncept, utan snarare produkter av bland annat tid och plats (Peleg 2011:372). Lagen är ett av de

mäktigaste sociala instrumenten och spelar en viktig roll i konstruktionen av barndom i såväl den

nationella som den internationella arenan (Ibid:374). Internationellt sett råder en komplexitet kring

var gränsen för laglig rekrytering av barn ska dras, och frågan är vem som räknas som barn och

barnsoldat (Rosen 2005:2). Flera aktörer är involverade i frågor kring barnsoldater, och det är ett

omstritt område inom internationell politik. Barndomen som en konstruktion kan då fungera som ett

ombud för andra politiska intressen (Ibid.). Trots den problematik och de definitionssvårigheter som

rör barn anser vi ändå att det är viktigt att på ett inledande stadie genomföra en studie som rör barn.

Termen barnsoldater blir således användbar då den syftar till barn som direkt deltar i fientligheter,

såväl som de involverade i väpnade grupper på andra sätt.

2.2 Bakgrund Boko Haram

Boko Haram, som även går under namnet JAS (Jamat’atu Ahlis Sunna Lidda’awati wal-Jihad)

(Watchlist 2014), definieras utifrån flera källor som en religiös sekt (Onuoha 2014:4,

Migrationsverket 2015:3). Gruppen vill skapa en islamisk stat, som ska styras av strikta sharialagar

(Watchlist 2014:12). Då Boko Haram därmed har en målsättning om politisk förändring kan de, i

enlighet med Hoffmans (2006:2) definition av terrorism - mål om politisk förändring - även definieras

5

som en terroristgrupp.

Boko Haram är aktiva i Nigeria och har även varit verksamma i Tchad, Kamerun, Mali och Niger

(Watchlist 2014:13). Det är svårt att peka på en exakt tidpunkt då Boko Haram bildades, men

forskning tyder på att det var år 2002 när Mohammed Yusuf blev ledare för gruppen (Onuoha 2014:3).

Boko Haram utgår från en ideologi som innebär en förkastning av västerländska idéer och

institutioner som anses vara icke-islamiska (Ibid:4). Det är förbjudet att delta i politiska eller sociala

aktiviter som kan förknippas med västvärlden, vilket inkluderar sekulär utbildning. Gruppen ser den

nigerianska staten som styrd av icke-troende (även då landet hade en muslimsk president). För att öka

sin militära kampanj har gruppen även riktat in sig på grannländer (Kenneth & Omusula 2016:189).

I juli 2009 var det ett fem dagar långt förlopp av dödligt våld inom gruppen, och gruppens ledare

Mohammed dödades i samband med detta av polisen. Boko Haram utvecklades efter detta till en mer

dynamisk och decentraliserad grupp (Onuoha 2014:4, Williams & Guttschuss 2012). Gruppen

förändrades i den meningen att de började kombinera olika taktiker och expanderade (Onuoha

2012:4). I och med våldsamheterna 2009 kom Boko Haram att bli tillbakadragna och det finns lite

kunskap om ledarskapet och den organisatoriska strukturen (Williams & Guttschuss 2012). Den

militära styrkan förmodas ha ökat årligen. Vidare har det uppstått svårigheter kring att bedöma

medlemsantalet, men år 2014/2015 uppskattades det ligga på mellan 6000 till 20 000 personer

(Migrationsverket 2015:6). I slutet av 2014 ökade tvångsrekryteringen av pojkar och flickor inom

gruppen, då många skickades till koranskolor för att indoktrineras (Ibid:14).

2.3 Bakgrund IS

IS är en extremistisk islamistisk grupp som är aktiv i både Irak och Syrien. Gruppen går även under

namnen ISIS (The Islamic State in Iraq and Sham) och ISIL (The Islamic State of Iraq and the

Levant). På Arabiska är de kända som Da’ish eller Daesh (ad-Dawlah al-Islāmiyah fī ‘l-Irāq wa-sh-

Shām). Gruppen härstammar från Irak, med arv från Al-Qaeda emiren Abu Musab al-Zarqawi, men

uppkom som en kvasistat under Sunni-rebellernas uppror år 2013 i Syrien (Human Rights Watch

2014:11, Speckhard & Yayla 2015:96). Gruppen var fram tills år 2014 anslutna till Al-Qaeda (HRW

2014:11). De har idag kontroll över ett stort antal områden i både Irak och Syrien, och deras

huvudkvarter är beläget i Raqqa i Syrien. Gruppen har tagit kontroll över ett stort territorium och har

även blivit klassad som en de-facto stat. Vidare vill gruppen upprätta en islamisk stat och expandera

sitt territorium (Speckhard & Yayla 2015:95-96). IS har en apokalyptisk vision av framtiden, och en

ideologi av att slutet är nära. Flertalet utav krigarna tror att de kommer vara inblandade i den slutliga

striden för att åstadkomma en ny världsordning. Många av krigarna som slåss för IS är villiga att dö

för denna tro och därmed bli en islamisk martyr, vilket tros ge en säker plats i paradiset (Ibid:96).

6

Gruppens ledare är Abu Bakr al-Baghdadi och IS beräknades år 2014 ha mellan 3000 till 5000 krigare

(HRW 2014:11), det tycks dock finnas stora variationer bland olika källor. Enligt Speckhard & Yala

(2015:96) pekar vissa källor på 35 000 till 70 000 krigare, medan intervjuer genomförda av författarna

pekar på en siffra runt 200 000 krigare. Gruppen beräknas ha rekryterat cirka 30 000 krigare från över

100 länder via sociala medier, och nya krigare anländer dagligen till Syrien och Irak. IS är idag en av

de mest välfinansierade terroristgrupperna (Ibid:95). Rekrytering av barn till IS sker genom tvång

och rädsla, och gruppen utnyttjar att barn uppfattas som oskyldiga vid genomförandet av uppdrag

(Benotman & Malik 2016:8, Speckhard & Yayla 2015:100).

Utifrån vad som framgår i bakgrunden tycks liknande komponenter i Boko Haram och IS vara

tvångsrekrytering och införandet av en islamisk stat, det sistnämnda innebär därmed att grupperna

har en politisk målsättning. Av de likheter vi kan urskilja här är det relevant att göra en komparativ

studie av dessa två grupper. Detta möjliggör att framöver eventuellt hitta fler likheter - eller skillnader

- och bredda kunskapen kring rekrytering inom terroristgrupperna.

2.4 Forskningsöversikt: rekrytering och medlemskap

Forskningsöversikten som nämns under denna rubrik är framtagen inom områden som juridik,

sociologi, antropologi och statsvetenskap. Rekrytering och medlemskap har därmed tidigare

undersökts, men det behövs mer forskning inom det kriminologiska fältet med fokus på

bakomliggande mekanismer. Däremot har samtlig information i forskningsöversikten relevans för

uppsatsen, då analysen kommer att återkopplas hit.

Det finns olika anledningar till att individer ansluter sig till olika väpnade grupper. Drumbl (2012:13)

skriver att en av dessa anledningar är att barn ansluter sig och hamnar i väpnade styrkor på grund av

bortförande och tvång genom våld eller allvarliga hot. Det är även vanligt att individen själv

introducerar sig för gruppen, och i vissa fall föds in i en trupp eller grupp. Drumbl lyfter samtidigt

fram att de flesta barnsoldater varken kidnappas eller tvångsrekryteras. Forskningen om barnsoldater

tenderar att främst fokusera på den rekrytering som sker genom tvång och kidnappning, vilket gör att

forskningen i mindre utsträckning fokuserar på den frivilliga rekryteringen av barn som sker (Ibid.).

Denna forskning möjliggör en diskussion för huruvida rekrytering och rekryteringsprocesser sker

under olika former av tvång, eller om den är frivillig.

Rosen (2005:19) skriver hur de förhållanden som rådde under andra världskriget kunde få judiska

barn att börja använda vapen i självförsvar. Det fanns ingen säker plats för barnen och att vara

oskyddad utan möjlighet att försvara sig är i sådana situationer livsfarligt. Att ansluta sig till en

väpnad grupp blev, förutom en överlevnadstaktik, ett sätt att göra motstånd mot de folkmord som

7

skedde (Ibid:20). I vissa fall kan rekryteraren vara barnets enda räddare, vilket enligt Rosen går emot

den konventionella bilden där barn ses som offer för rekrytering (Ibid.).

Blazak (2001) genomförde mellan år 1987 och 1995 en etnografisk studie om hatgrupper, med fokus

på rekrytering till nazi skinhead-grupper. Studien påvisade hur grupper använder informella

ungdomsnätverk och kontakter för att nå ut till individer som vill gå med och kan vara lätta att

rekrytera (Blazak 2001:990). Dessa hittades främst i skolor och grannskap, och vita barn som kände

sig isolerade, icke-populära och utanför blev mål för rekrytering. Vidare utnyttjas arbetslöshet när

gruppen ska hitta nya rekryter (Ibid:992-994). Inom hatgrupper återfinns en ideologisk motivation

där medlemmarna porträtteras som få utvalda, som ska slåss en helig kamp mot fiender (Ibid:995).

Även Hundeide har genomfört forskning om nazigrupper inom ramen för community of practice, och

påvisar hur nykomlingens engagemang testas genom ideologiska och expressiva aktiviteter

(Hundeide 2003:109). Känslan av tillhörighet lyfts även fram som en viktig faktor vid anslutandet till

sådana typer av grupper (Ibid:110).

Sever et al (2014:325) skriver hur rekryteringsprocesser kan delas in i sociala och psykologiska

metoder. Användandet av vänskapsrelationer och olika aktiviteter kan klassas som sociala metoder

som används för att knyta nya kontakter. De psykologiska metoderna innebär gruppdynamik och

motiverande aktiviteter. Den kommunikations- och interaktionsbas som skapas mellan individen och

organisationen möjliggör sedan hjärntvättning (Ibid.). Individens världsbild, åsikter och

livsperspektiv kommer att förändras utifrån terroristorganisationens värderingsomdömen och

ideologiska definitioner. När gruppdynamiken inbegriper individens identitet och personlighet

kommer gruppen inneha en total kontroll över individen (Ibid:326). Denna forskning går i linje med

den indoktrinering som sker för att omvandla en individs moraliska värderingar, så att dessa bättre

överensstämmer med gruppens världsbild (Hundeide 2003:117-119).

Terroristgrupper tenderar att sikta in sig på och manipulera individer som bor i vad som vanligen

benämns som problemområden, sett till de sociala och demografiska förhållanden som råder (Sever

et al 2014:324). Dessa förhållanden kan handla om socioekonomisk ojämlikhet, fattigdom,

utbildningsnivå och ålder. I vissa fall kan dessa faktorer leda till att individer exkluderas från

samhället, vilket även kan bidra till ökad motivation att gå med i en terroristgrupp då dessa

organisationer kan erbjuda attraktiva alternativ till den exkluderande livsstilen. Detta kan göras

genom att förstärka känslan av tillhörighet, att uppskatta individen och erbjuda lösningar gällande

praktiska problem för framtida medlemmar. Alla dessa faktorer kan motivera en individ att ansluta

sig till en terroristgrupp (Ibid.).

Vem som blir terrorist är något som skiljer sig åt. Forskning har visat att det rör sig om allt från fattiga

8

till rika, såväl som både vuxna och barn. Angående vem som söker sig till denna typ av grupper

skriver Lee (2011:203) att studier genomförda på mikronivå påvisar att terroristgrupper i störst

utsträckning består av rikare och mer välutbildade människor. De mer välutbildade personerna har

ofta ledarroller inom terroristgrupper, vilket gör att de själva kan undvika att delta direkt i våldsamma

handlingar, och istället kan ge andra befallningar att begå dessa typer av handlingar (Ibid:239).

Människor som är fattiga och mindre välutbildade har generellt sett mindre chanser att kunna påverka

både politiskt och sin egen situation i samhället. Terrorismen kan bli ett sätt för dessa individer att

påverka politiskt på ett sätt de inte skulle kunna med icke-våldsamma metoder (Ibid:209).

2.4.1 Rekrytering till Boko Haram

Informationen som framgår under denna rubrik baseras dels på ett av verken som används i

uppsatsens analys, och dels på forskning som gäller afrikanska grupper överlag men där Boko Haram

inkluderas. Detta beror på problematiken att hitta relevant tidigare forskning kring terroristgruppen,

vilket i vår mening påvisar vikten av ytterligare forskning kring Boko Haram.

Onuoha (2014:5) skriver att de huvudsakliga faktorerna inom rekryteringen är ekonomiska, sociala,

politiska och religiösa till sin natur. Genom enkäter och intervjuer som genomfördes i Nigeria år 2013

framgår det att analfabetism och svaga familjestrukturer kan göra att unga män blir mer sårbara för

radikalisering till Boko Haram (Ibid:1). Fattigdom och arbetslöshet är påverkande faktorer som gör

unga människor mer sårbara för att bli byten för våldsam extremism (Ibid:9). Gruppen utnyttjar denna

sårbarhet för att kunna fördjupa sin rekryterings- och radikaliseringsprocess, speciellt i norra Nigeria

(Ibid.).

Kenneth & Omusula (2016:192-193) skriver om rekrytering av unga inom radikaliserade grupper i

Afrika och visar hur unga personer rekryteras till gruppen genom tvång och kidnappning (Ibid.). Det

förekommer att gruppen kidnappar studenter i skolor och kvinnor från marknadsplatser, för att sedan

våldta och tvinga de till giftermål (Ibid:185). Rekryteringen sker på fler olika platser, och genom

olika taktiker. Detta innebär att rekryteringen är skräddarsydd utifrån individers personliga och

politiska svårigheter, och även känslan av social eller kulturell förtryckning. Vidare används internet

för att sprida propaganda och låta unga individer få kontakt med varandra (Ibid:192-193).

2.4.2 Rekrytering till IS

Human Rights Watch (HRW) har genom intervjuer med före detta barnsoldater och nuvarande

krigare i IS samt civila i IS-kontrollerade områden kunnat påvisa en aktiv rekrytering av barn inom

gruppen. De barn som rekryteras skickas exempelvis till militära träningsläger eller används som

självmordsbombare (HRW 2014:20-21). Rekryteringen har bland annat skett genom publika forum

9

och ideologiska redskap som tal och predikningar. HRW fick även kännedom om mer aggressiva

rekryteringstaktiker inom IS, samt att gruppen gett fria lektioner och skolning som inkluderar vapen

och militär träning. Ett av de intervjuade barnen uppger även hur en av ledarna på träningslägret

nämnt att IS gillar de unga bättre då de kommer bli starkare ledare och krigare i framtiden (Ibid:21).

Intervjuer med barn och vuxna av HRW vittnar om att barnens medlemskap präglas av i princip

samma aktiviteter som de vuxnas, då barn 13 år och yngre setts genomgå samma träning och utföra

samma uppgifter som de vuxna. Även barn uppgavs få tillgång till vapen, militär uniform och ha

möjlighet att anmäla sig till självmordsuppdrag (Ibid:21-23).

Bloom (2016:5) skriver om användandet av propaganda för att rekrytera folk till IS, och att denna

skiljer sig åt beroende på vilken sorts rekryt den är riktad mot. Författaren tar även upp hur IS till stor

del förlitar sig på att rekrytera utländska krigare, vilket till stor del består av unga manliga utländska

krigare (Ibid:14). Vidare är gruppen inriktad på att rekrytera utbildade individer som kan hjälpa till

att bygga upp staten. De propaganda-videor som använts för detta är inriktade på önskan att vara en

del av den framgångsrika gemenskapen som fullgör islamisk lag (Ibid.). Propagandan som förmedlas

kan vara både grafisk och våldsam såväl som mer inriktad på de välvilliga aspekterna av IS för att

locka olika typer av rekryter (Ibid.). De rekryter som kommer till IS tvångsmatas med propaganda

och ideologi (Ibid:16).

2.4.3 Sammanfattning forskningsöversikt

Utifrån den tidigare forskning som presenterats framgår det hur rekrytering sker med både inslag av

tvång och frivillighet. Vid tvångsrekrytering handlar det om aggressiva rekryteringstaktiker och

kidnappning. Den frivilliga rekryteringen tycks bero på att individen ansluter sig till en väpnad grupp

för att överleva, då det kan vara det bästa valet under de rådande omständigheterna. Det lyfts fram

hur både hatgrupper och terroristgrupper utnyttjar faktorer som fattigdom och social exkludering för

att skräddarsy sin rekrytering utifrån individens svårigheter.

Barn berörs främst i forskningen genomförd av Drumbl (2012), Rosen (2005), Blazak (2001) och

HRW (2014). Gällande Boko Haram skriver Onuoha (2014) och Kenneth & Omusula (2016) främst

om unga män eller unga personer och i de övriga verken hänvisas det till individer, och därför går det

inte att uttala sig om huruvida det rör barn eller inte. Vi anser däremot att även de verk som inte

explicit berör barn är av relevans för uppsatsen, då de ger en övergripande bild av hur rekryteringen

ser ut. I vår mening är det svårt att uttala sig om tidigare forskning primärt ligger på individ- eller

gruppnivå, då vi anser att den rör sig emellan dessa två. Den tidigare forskningen berör individer som

ses som sårbara för rekrytering, men mycket fokus ligger på hur grupper utnyttjar dessa

omständigheter. Det enda verket som explicit nämner mikronivå – alltså individperspektiv – är Lee

10

(2011:203). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den tidigare forskningen påvisar hur

rekrytering sker på flera olika sätt, och att det handlar om en komplex process.

3. Teori

I detta avsnitt motiveras och ges en översiktlig bild av det valda teoretiska ramverket community of

terror, som Hundeide (2003) har tagit fram och presenterar i artikeln Becoming a committed insider.

Metodvalet, vilket belyses under rubrik 4, är förankrat i Hundeides teori. Analysschemat i metoddelen

kommer att härstamma från de teman som finns i community of terror, och analysen kommer att

återkopplas hit.

Teorin community of terror har utvecklats från Lave & Wengers (1991) teori legitimate peripheral

participation (framöver: inlärningsteori). Den valda teorin benämns i Hundeides artikel som

community of military terror, men kommer framöver att benämnas som community of terror då vi

anser att detta blir tydligare och enklare att använda i uppsatsen. Då denna till stor del är inriktad på

barn i relation till grupper anser vi att detta teoretiska ramverk är relevant att utgå ifrån i förhållande

till studiens syfte. Teorin har applicerats på barnsoldater och har kopplingar till både terror,

anknytning och indoktrinering, vilka alla behandlas i uppsatsens frågeställningar. Teorin utgör en del

av community of practice, vilken härstammar från inlärningsteori (Hundeide 2003:107). Metodvalet

kommer att förankras i Hundeides (2003) teori community of terror. De övriga teorier som presenteras

- inlärningsteori och community of practice - är endast till för att ge läsaren en förståelse för det

teoretiska underlag som Hundeide grundat sin teori på. Metodvalet kommer inte att förankras i dessa,

utan enbart i community of terror.

Community of terror har inslag av både Hirschis (1969) sociala band samt Sutherlands (1940)

differentiella associationer. Sociala band då det antas att brottsliga handlingar uppstår när en individs

band till det konventionella samhället är svagt eller brutet (Hirschi 1969:289). Differentiella

associationer då en individs kriminalitet är inlärt genom associationer med andra som redan utför den

brottsliga handlingen. Det viktiga blir därmed om individen har mest interaktion med sådana som

utför den brottsliga handlingen eller inte (Sutherland 1940:10-11). Brottsliga handlingar kommer med

tiden att normaliseras och det brottsliga beteendet kommer att ses som acceptabelt (Hagan 2011:81).

Vi anser att community of terror berör viktiga aspekter för uppsatsens syfte och att den kan ses som

en samlingsteori vilken har inslag av både Hirschi och Sutherland. Uppsatsen kommer inte

återkopplas till dessa teorier, utan de används främst för att skapa en vidare förståelse för den valda

teorin.

11

3.1 Inlärningsteori och community of pratice

Lave & Wengers (1991:29) inlärningsteori är en process i vilken inlärning är situationsbaserad och

inlärning sker genom att medverka och praktisera i en viss kontext. Inom processen behandlas

aktiviteter, identiteter, kunskap och praktik mellan nya respektive gamla medlemmar. För att nå

fullständig kunskap och färdighet krävs det att nykomlingen närmar sig fullt deltagande inom den

sociokulturella praktiken som återfinns inom ett visst samhälle. Till slut blir nykomlingen en del av

community of practice (Ibid.). Inlärning ligger inte endast i utförandet av en aktivitet utan kräver en

relation till den sociala gemenskapen som råder. Teorin ger en syn på inlärning som en integrerad del

av en social praktik i den värld som individen lever i, och är beroende av individen i sig och de

specifika omständigheterna som råder kring denna (Ibid:35, 52-53). Det handlar således om att en

individ går från att vara en outsider till att bli en kompetent insider, vilket sker genom en successiv

indoktrinering som resulterar i att individen till slut blir en del av gruppen. Detta genom att individen

lär sig vissa färdigheter som en del av ett bredare socialt deltagande, vilket sker genom informellt

underförstådd inlärning (Hundeide 2003:108). Känslan av tillhörighet blir nödvändig och en

grundläggande faktor för inlärningen (Lave & Wenger 1991:35).

3.1.1 Deep commitment

Hundeide (2003:111-112) skriver om deep commitment och hur detta tar sig till uttryck inom vissa

extrema organisationer. Denna typ av åtagande kräver att individen går från att inneha en passiv roll

som gruppmedlem till en nyorientering i värden och övertygelser, samt är villig att offra något för

gruppens skull. Därmed accepteras personen som en äkta insider. Deep commitment syftar inte bara

till förändringar gentemot andra personer eller ledare, utan det kan även handla om förändringar för

en organisations skull. Hundeide exemplifierar åtagandet med hur vissa militanta

ungdomsorganisationer, som satanister, kräver att medlemmar ska genomföra oåterkalleliga

handlingar såsom allvarliga våldsbrott (Ibid.).

3.2 Community of terror

Hundeide skriver hur legitimate peripheral participation kan överföras på bland annat minderåriga

barnsoldater genom just community of practice, och att det då handlar om community of terror där

medlemskapet sker genom sju steg (Hundeide 2003:115-116). Det första steget är the initial stage of

mobilization: separation and anxiety, vilket är kopplat till när barn förs bort mot sin vilja. Inom vissa

brutala militärregimer straffas barnen om de exempelvis gråter och riskerar till och med att bli

avrättade: terror blir ett medel för att kontrollera barnen (Ibid:116). Det andra är identification with

the aggressor, då många barn får en anknytning till befälhavaren. Denne uppvisar brutalitet men är

12

samtidigt någon som skyddar en, vilket resulterar i en emotionell anknytning från barnens håll. Det

tredje berör terror and the breaking of previous emotional ties, vilket görs genom att barnet våldsamt

separeras från sin familj. Detta leder till en förbindelse till verksamheten som gör att tidigare band

kan försvagas. Barnet får ibland utföra illdåd mot sin familj eller grannskap med syfte att bryta ner

dessa tidigare anknytningar. Tanken med dessa handlingar är att de ska bidra till en förändring och

nyorientering av de tidigare emotionella banden och motivering (Ibid:116-117).

Det fjärde steget är undermining earlier values and moralities, som innebär en försvagning och

förskjutning av tidigare värden och moraliteter genom specifika handlingar, vilket resulterat i att

barnen blir mer mottagliga för gruppens värderingar och handlingar. I detta steg ingår uppbyggnaden

av en negativ bild av fienden. Det femte steget är isolation and indoctrination of new values: barnen

introduceras till en omgivning präglad av disciplin, hierarkier och lydnad men med makt och våld

gentemot fiender och förrädare. Genom att ha en regim vilken kräver lojalitet och uppoffringar blir

individen mer och mer accepterad som en insider hos gruppen: vilket innebär att individen i större

utsträckning får ökad status och acceptans. Det sjätte steget är becoming killers: demonization of the

enemy: att mörda blir något rutinmässigt, vilket i sin tur påverkar de nya medlemmarnas värderingar.

Våldsamheter och mord av fienden kommer också resultera i att medlemmen ses som modig och

orädd när denne ska skydda moderlandet och fienden blir i sin tur avhumaniserad; fienden blir en

förrädare istället för en person (Hundeide 2003:117-119).

Det sjunde och sista steget är a new identity: becoming insiders in a new order. Alla tidigare nämnda

punkter resulterar i deep commitment: en komplett emotionell, motiverande och kognitiv

nyorientering mot nya mål och värderingar. Denna förändring hjälper till att ge mening till

medlemmarnas nuvarande aktiviteter, ett nytt nätverk av kontakter och närstående av vilka de

accepteras och ses som en kamrat. Utifrån deras starka emotionella identifikation med både ledarna

och målet skapas en ny identitet. Steg efter steg initieras de således in i en ny ordning (Hundeide

2003:119). De sju nyss presenterade stegen kommer i uppsatsens metodavsnitt att sammanställas till

begreppen terror, anknytning och indoktrinering. Detta görs genom ett analysschema och uppsatsens

analys kommer att återkoppla till dessa. Vidare innefattar uppsatsens frågeställningar samtliga av

dessa begrepp, vilket underlättar kopplingen mellan analys och frågeställningarna. Då teorin i vår

mening främst fokuserar på vissa faktorer inom rekryteringsprocesser skapar detta en risk att vi som

forskare bortser från andra eventuellt påverkande faktorer. Vi kommer därför under analysens gång

att även lyfta fram sådana begrepp som inte explicit omnämns i Hundeides teori.

13

4. Metod

I detta avsnitt kommer den metod som används i uppsatsen och tillvägagångssättet att presenteras.

Först presenteras den riktade innehållsanalysen och uppsatsens analysschema som baseras på denna.

Vidare kommer vi belysa metodens för- och nackdelar samt nämna olika aspekter inom

vetenskapsteori och etik.

4.1 Riktad innehållsanalys och analysschema

Kvalitativ innehållsanalys är en flexibel metod vars huvudinriktning varierar utifrån det område som

studeras, och där fokus ligger på textens innehåll och kontextuella mening (Hsieh & Shannon

2005:1277-1278). Metodval för studien är en kvalitativt riktad innehållsanalys, i vilken fokus ligger

på att utveckla en teori eller ett teoretiskt ramverk (Ibid:1281). Riktad innehållsanalys är en

strukturerad process där användandet av en redan existerande teori kan hjälpa till att identifiera

nyckelbegrepp. Upptäckterna som görs via en riktad innehållsanalys kan bidra med stärkande eller

icke-stärkande stöd för teorin, vilket kan göras genom användandet av beskrivningar (Ibid:1281-

1282). De nya identifierade kategorierna vilka framtas via teori och tidigare forskning kan antingen

resultera i en motsägelsefull bild av det undersökta fenomenet, eller i att teorin kan utvecklas och

berikas (Ibid:1283).

Analysschemat har utformats utifrån den valda metoden och de sju stegen som omnämns i community

of terror har sammanställts till begreppen terror, anknytning och indoktrinering, detta för att kunna

göra tydliga kopplingar mellan analysen och uppsatsens frågeställningar. I analysschemat sker en

redogörelse av vilka begrepp som kopplas till vilka steg i teorin. Fastän stegen kopplas till olika

begrepp bör det lyftas fram att dessa emellanåt är integrerande och därmed inte ömsesidigt

uteslutande, utan snarare kan överlappa varandra. Steg sju, det slutgiltiga steget, kommer kopplas till

både indoktrinering och anknytning. Detta beror på att detta steg kan ses som en summering av det

resultat som de tidigare stegen lett till, och att individen har nått deep commitment, vilket gör en

användning av båda begreppen relevant. Vi har valt att inte översätta vissa nyckelbegrepp (från

teorin) till svenska, och samtliga citat i analysen kommer att vara på engelska. Detta då vi anser att

en del av innebörden annars eventuellt kan gå förlorad. Vidare möjliggör de engelska citaten för

läsaren att kunna få direkta återkopplingar till det valda materialet.

14

Begrepp Steg Beskrivning

Terror 1. The initial stage of mobilization: separation

and anxiety

Terror används för att föra bort barn och behålla

kontroll. När barnet separeras från familjen

resulterar det i känslor av terror och ångest.

Anknytning 2. Identification with the aggressor

3. Terror and the breaking of previous

emotional ties

Barn utsätts för grymheter av befälhavaren

samtidigt som de skapar en emotionell

anknytning till denne. Tidigare anknytning till

familj och släkt skadas eller undertrycks genom

våldsamma separationer. Barnet tvingas begå

handlingar för att försvaga tidigare anknytning,

och därmed förstärks anknytningen till gruppen.

Indoktrinering 4. Undermining earlier values and moralities

5. Isolation and indoctrination of new values

6. Becoming killers: demonization of the

enemy

Barnen indoktrineras och får utföra grova

handlingar, vilket resulterar i en omvandling av

värderingar och moraliteter. Handlingarna, som

att döda, blir rutinmässiga och individen får en

djupare förbindelse och identitet med den nya -

våldsamma - världen; tidigare värderingar och

verklighetsuppfattningar undermineras.

Anknytning och

indoktrinering

7. A new identity: becoming insiders in a new

order

Individen innehar en ny identitet kopplad till

ledarna och gruppen, och får därmed en

anknytning till dessa. Nya mål, värderingar och

moraliteter uppstår i samband den nya order de

initierats i. I och med detta har individen nått

deep commitment.

Tabell 1: Analysschema som beskriver de begrepp och steg som analysen kommer utgå från

(Hundeide 2003:116-119).

4.2 Metodval: för- och nackdelar

Användandet av en riktad innehållsanalys är relevant för denna uppsats då fokus ligger på att utforska

huruvida en redan existerande teori kan appliceras på uppsatsens empiriska fråga, och på så sätt att

nyansera olika perspektiv på rekrytering inom terroristgrupper. Den riktade innehållsanalysens styrka

ligger i möjligheten att kunna utveckla den teori som ligger till grund för studien. En risk med detta

är däremot att forskaren främst finner bevis som stärker teorin (Hsieh & Shannon 2005:1283), vilket

kan minska representativiteten och förenkla förklaringarna (Denscombe 2009:399-400). Med detta i

åtanke kommer vi därför i analysen att presentera underlag som stödjer Hundeides teori, men även

påvisa de aspekter som i vår mening inte helt går i linje med denna. Användandet av kvalitativa

metoder vid kriminologisk forskning kan ses som en styrka då de har möjlighet att bidra med en

djupare förståelse för brottslighet och rättsväsendet i större utsträckning än många kvantitativa

analyser (Tewksbury 2009:38). Kvalitativa data är begränsad när det kommer till generaliserbarhet,

men detta vägs upp av möjligheten att lära sig om något på djupet i en viss kontext (Tewksbury

2009:54). Vår studie ämnar dock inte att generalisera den rekrytering och det medlemskap som

undersökts, utan syftar till att ge en djupare förståelse för dessa fenomen genom de valda verken.

Uppsatsens analys kommer till störst del att utgå från sekundärdata, då den använda datan i uppsatsen

samlats in av andra forskare (Bryman 2011:299). Detta val baseras på de svårigheter, den

15

säkerhetsrisk och de etiska dilemman som finns i att på egen hand nå det berörda subjektet, vilket är

terroristgrupperna Boko Haram och IS. Fördelaktigt med sekundäranalys är att den öppnar upp för

nya tolkningsmöjligheter. En brist är dock svårigheten för den som genomför sekundäranalysen att

uppnå samma förståelse för den sociala kontexten som forskaren (Ibid:535). På grund av att den teori

som uppsatsen utgår från är kontextuellt beroende skapas ett glapp då uppsatsen utgår från

sekundärdata, istället för direkta observationer. Detta ger oss dock möjligheten att på ett inledande

stadie testa hur teorin, utifrån forskning genomförd av andra, kan tillämpas på den specifika

kontexten.

4.2.1 Vetenskapsteori och etik

Uppsatsen utgår från en socialkonstruktivistisk vetenskapsteoretisk ansats. Utifrån denna ansats finns

det inte en verklighet oberoende av oss och vårt medvetande som kan observeras. Det finns inte heller

ett neutralt observationsspråk, vilket innebär att människor och deras relationer inte kan läsas av på

ett objektivt sätt. Kunskap är inte neutral för olika iakttagare (Bergström & Boréus 2012:26, 28-29).

En risk med forskning som utgår från dokument är att dessa snarare handlar om författarens tolkningar

än att det återspeglar en objektiv verklighet (Denscombe 2009:317). Inom konstruktivism är

beskrivningar och tolkningar centrala och fakta är icke-absolut och föränderlig (Thurén 2007:46, 141-

142). Då uppsatsen utgår från detta synsätt innebär det att den valda teorin ska betraktas som en

konstruktion. Det handlar om Hundeides (2003) tolkning och ska inte betraktas som någon absolut

sanning. Då uppsatsens analys baseras på våra tolkningar blir ett socialkonstruktivistiskt synsätt

relevant. Vi är inte ute efter att göra sanningsanspråk på ett socialt fenomen - rekrytering inom

terroristgrupper - utan är ute efter att beskriva och tolka detta. Då det handlar om våra tolkningar är

vi således inte heller ute efter att beskriva en objektiv verklighet.

Problematiken kring användning av sekundärdata är att vi som forskare inte har möjlighet att fullt ut

förstå den studerade kontexten på samma sätt som tidigare forskare (Bryman 2011:535). Vid

närmandet av en text kan en forskare aldrig komma ifrån den förförståelse denne har fått genom

exempelvis individuella upplevelser, uppfattningar om världen, sociala sammanhang och utbildning.

Det är viktigt att acceptera att förförståelsen kommer att påverka ens tolkning som är en viktig del av

analysen (Bergström & Boréus 2012:31-32, 41-42). Då uppsatsens analys utgår från sekundärdata är

det viktigt att ha i åtanke att det material vi tolkar redan kan ha påverkats av en annan forskares

förförståelse. Transparens innebär att forskningskulturen är genomskinlig och öppen: det ska vara

tydligt för läsaren hur forskarens förhållningssätt är gentemot tidigare forskning, metodanvändning,

tolkningar och diskussion (Sohlberg & Sohlberg 2013:20). Vi är således öppna och tydliga med vårt

tillvägagångssätt och de utgångspunkter vi har, samt hur analysen är genomförd.

16

Vid forskning är det viktigt att hålla sig till forskningskravet och individskyddskravet för att utveckla

metoder och kunskap, samt skydda individen (Vetenskapsrådet 2002:5). Individskyddskravet blir inte

lika relevant för uppsatsen då den främst utgår från verk som redan har genomgått ett etiskt

godkännande och visat stor etisk medvetenhet. Vid forskning kan det ses som etiskt riskfyllt att läsa

och titta på känsligt material, då det kan påverka forskaren och dennes förhållningssätt till materialet

(Barlow 2016:380-383). Detta blir därmed en risk vid användandet av sekundärdata, men samtidigt

bidrar det med en möjlighet att öka nyanseringen kring den kunskap som presenteras (Ibid.).

4.3 Urval analysmaterial

Den empiriska data som utgör grunden för analysen är hämtad från fem utvalda verk (framöver:

nyckelverk). Av dessa berör ett både Boko Haram och IS, två berör Boko Haram och två IS. Urvalet

är till störst del baserat på sekundärdata. Önskvärt hade varit ifall vi som forskare kunnat vara på plats

för att genomföra observationer. Då detta inte är möjligt i just detta fall blir istället det bästa

alternativet att utgå från sekundärdata. Det har dock uppstått svårigheter i att hitta lämpliga

nyckelverk som är baserat på direkta observationer. Det empiriska materialet som används baseras

dels på rekommendationer av handledaren. Vi har även tittat på de referenser som angetts i olika verk

för att hitta annat relevant material. Dels baseras det på sökningar genom google scholar och

Stockholm universitets biblioteksdatabas på uppsatsens nyckelord: terroristgrupper, rekrytering,

barn, barnsoldater, Boko Haram och IS. Samtligt material som vi rekommenderats eller funnit på

egen hand har sedan kritiskt granskats utifrån deras relevans för uppsatsen, och huruvida de tar upp

barn och rekrytering på ett utförligt sätt. Det har dock varit svårt att hitta nyckelverk med särskilt

fokus på barn. Vi har även främst varit ute efter forskning som är akademiskt publicerad, men även

detta har varit svårt att hitta utifrån våra kriterier. De nyckelverk som presenteras framöver är enligt

oss de bäst lämpade sett till våra kriterier och uppsatsens syfte. Vi har därför fått använda två

nyckelverk som till störst del fokuserar på vuxna eller unga människor (huruvida det då rör sig om

barn eller inte framgår inte explicit). Återigen påvisar det här behovet av mer forskning kring

rekryteringsprocesser och medlemskap inom terroristgrupper: särskilt när det kommer till barn. Trots

denna problematik anser vi ändå att nyckelverken är lämpade för uppsatsens syfte och

frågeställningar. Nedan kommer det att redogöras, presenteras och problematiseras för de fem

nyckelverk som ligger till grund för analysen.

4.3.1 Foreign affairs

Mia Bloom och John Horgan har skrivit artikeln The Rise of the Child Terrorist, vilken baseras på

data hämtad från media. Vissa av källorna som det hänvisas till i artikeln rör sig om visuellt material;

bilder och även en rekryteringsvideo (Bloom & Horgan 2015). Fastän detta nyckelverk inte utgår från

17

en analys baserad på observationer anser vi ändå att det är relevant. Detta då det belyser de två valda

terroristgrupperna uppsatsen ämnar undersöka, Boko Haram och IS, och detta på ett sätt som kan

resultera i en djupare förståelse av rekryteringsprocessen.

4.3.2 Watchlist

Janine Morna har gjort efterforskningar och skrivit rapporten “Who will care for us?” Grave

Violations Against Children in Northeastern Nigeria, som har publicerats av Watchlist on Children

and Armed Conflict (2014). Watchlist är ett globalt nätverk som har partnerskap med lokala,

nationella och internationella icke-statliga organisationer, som ämnar höja ömsesidiga förmågor och

styrkor (Watchlist 2016).

Mellan mars och maj år 2014 befann sig Watchlist på plats i Nigeria för att belysa allvarliga brott

som begås mot barn (Watchlist 2014:4). Under vistelsen genomfördes 156 kvalitativa intervjuer,

bland dessa ingick pojkar och flickor i åldrarna elva till 16. Intervjuerna genomfördes med barn,

familjer vars barn hade överlevt våldsamheter samt med personer som försvarar de mänskliga

rättigheterna (Ibid:10). Därför är dessa sekundärdata passande inom ramen för vår studie.

4.3.3 United States Institute of Peace (USIP)

Freedom C. Onuoha har skrivit rapporten Why Do Youth Join Boko Haram?. USIP är ett oberoende

nationellt institut grundat av kongressen. De arbetar i krigszoner för att förebygga konflikter, då detta

är avgörande också för den amerikanska och globala säkerheten (USIP 2017). Detta fokus på

säkerheten kan ifrågasättas då det tänkbart kan påverka de studier som de genomför i konfliktzoner.

Flera aktörer är involverade i frågor kring barnsoldater, och det är ett omstritt område inom

internationell politik (Rosen 2005:2). Barndomen som en konstruktion kan då fungera som ett ombud

för andra politiska intressen (Ibid.). Med detta sagt kan det finnas en risk att rapporten har en politisk

agenda, där säkerhetstänk kan vara det primära syftet med rapporten, snarare än att behandla själva

rekryteringsprocessen inom Boko Haram. Vi är medvetna om denna problematik men anser att

nyckelverket ändå har relevans för uppsatsen, då den behandlar unga personer inom Boko Haram

samt eftersom personerna har varit på plats i Nigeria.

Mellan juni och november 2013 utförde organisationen fältstudier i norra Nigeria, och där ingick

intervjuer med traditionella ledare, och även fokusgruppsdiskussioner med ungdomar, kvinnor och

troende grupper. Flertalet semistrukturerade frågeformulär delades ut till olika ledare och andra

medlemmar i samhället (Onuoha 2014:4-5).

18

4.3.4 Perspectives on Terrorism (POT)

Anne Speckhard och Ahmet S. Yayla har skrivit artikeln Eyewitness Accounts from Recent Defectors

from Islamic State: Why They Joined, What They Saw, Why They Quit. Artikeln är publicerad i den

peer-reviewed online-publikationen Perspectives on Terrorism (POT 2017). Materialet baseras på

intervjuer genomförda hösten år 2015 med 13 avhoppare från IS, såväl män som kvinnor, mellan 14

till 45 år. Personerna hade olika roller inom IS såsom krigare, ledare, emir, fängelsevakt och

säkerhetschef (Speckhard & Yayla 2015:97). Artikeln berör inte specifikt barn men då den tar upp

rekryteringsprocesser, indoktrinering och den roll som barn spelar inom IS anses den ändå relevant

för denna uppsats.

4.3.5 Quilliam International

Noman Benotman och Nikita Malik har skrivit rapporten Children of the Islamic state, där dokument

som släppts av IS är det primära källmaterialet. Materialet kommer främst från källor som twitter,

archive.org, justpaste.it och hemsidor som stödjer IS. Dokumenten har samlats in, arkiverats,

översatts från arabiska till engelska och analyserats av Quilliam (Benotman & Malik 2016:16). Vidare

kopplas historisk forskning samman med primär- och sekundär dataanalys. Detta har dels gjorts

genom att studera barnsoldater i flertalet stater under olika tidsperioder, och dels genom att insamla,

koda och analysera propaganda för att kunna urskilja den nuvarande situationen för barnen i IS

(Ibid:76). Det är problematiskt att utgå från material hämtat via sociala medier och internet eftersom

material senare raderats och inte går att kontrollera, samt eftersom att material även kan ha missats i

sökningen (Ibid:17). Dock vägs denna problematik upp av att nyckelverket bidrar med en bred bild

av rekryteringen där mycket information kommer från direkta IS-relaterade källor.

5. Analys

I detta avsnitt delas analysen upp utifrån respektive nyckelverk, då uppsatsens ena frågeställning är

komparativ underlättar det att tydligt se vilka verk som rör Boko Haram versus IS. Inledningsvis

kommer vi att ge en översiktlig presentation av nyckelverken, för att sedan lyfta fram vilka av

begreppen terror, anknytning och indoktrinering som främst förekommer i verket. En risk med den

kvalitativt riktade innehållsanalysen är forskarens tendens att finna stöd som stärker teorin (Hsieh &

Shannon 2005:1283). Analysen kommer därför lyfta fram sådant som både explicit och implicit

omnämns i Hundeides (2003) teori. Detta kommer att illustreras genom citat. Vad som inte berörs

explicit i Hundeides teori men som framgår i nyckelverken är ekonomisk kompensation, giftermål

och gemenskap. Vi anser däremot att samtliga av dessa begrepp kan användas för att bredda begreppet

anknytning, vilket vi kommer redogöra för under analysens gång.

19

5.1 Analys: Foreign affairs

Nyckelverket berör, som tidigare nämnts, både Boko Haram och IS. I artikeln står det hur barn är

lättare att indoktrinera och mindre benägna att kämpa emot, då barn inte i samma utsträckning förstår

sin egen dödlighet och de konsekvenser som deras handlingar kan leda till. Då barn framstår som

mindre misstänksamma i allmänhetens ögon blir de även mer användbara för att genomföra

framgångsrika uppdrag (Bloom & Horgan 2015). De citat som framtagits från nyckelverket kan

främst kopplas till begreppen terror och indoktrinering, vilka kommer påvisas genom några utvalda

citat under denna rubrik.

[...] the use of children may also indicate that the group is having difficulty in recruiting adults

– the fact that Boko Haram has kidnapped children to use them as suicide bombers may be an

indication of the group’s weakness, not its strength (Bloom & Horgan 2015).

Citatet påvisar terror då barnen förts bort mot sin vilja (Hundeide 2003:116). Terrorn blir ett sätt att

rekrytera nya medlemmar genom tvång. Citatet kan även påvisa svårigheterna i att rekrytera vuxna,

och att barn kidnappas för att bli självmordsbombare (Bloom & Horgan 2015). Detta står i kontrast i

jämförelse med de uppgifter från HRW angående IS, där rekryterandet av barn sågs som en styrka

för gruppen snarare än en svaghet (HRW 2014:21). Vidare framgår det i uppsatsens bakgrund

gällande Boko Haram att kidnappning av barn inom gruppen är något som har ökat sedan 2014

(Migrationsverket 2015:14).

When training young children for suicide missions or frontline engagement, ISIS tries to

desensitize them to violence by exposing them to actual beheadings or videos of them. [...] In

ISIS’ case, terrorists subject the children to violent videos [...] the child is made to think that

violent [...] behavior(s) are normal. If the victim resists or a family member intervenes, ISIS

uses blackmail or coercion to maintain control (Bloom & Horgan 2015).

I vår mening framgår kopplingar till indoktrinering implicit i citaten, och hur det sker en försvagning

och förskjutning av tidigare värden och moraliteter genom specifika handlingar (Hundeide 2003:117).

Barnen blir därmed mer mottagliga för gruppens värderingar och handlingar, och introduceras till en

omgivning präglad av disciplin, hierarkier och lydnad men med makt och våld gentemot fiender och

förrädare (Ibid:118). Att låta barnen bevittna halshuggningar kan i vår mening representera en

specifik handling, vilken kan påverka värderingar och moraliteter hos barnen. Det framgår explicit i

citatet att syftet med detta är att desensibilisera barnen, vilket torde tyda på en omvandling i dessa

synsätt. Det framgår inte explicit i citatet mot vem/vilka halshuggningarna är riktade, men det bör

rimligtvis kunna röra vilka IS anser vara fiender eller förrädare. Och halshuggningen är i detta fall ett

sätt för gruppen att visa barnen att makt och våld ska utövas mot fiender. Citatet påvisar även på

användandet av terror (Ibid:116), i detta fall genom utpressning eller tvång, för att behålla kontrollen

över barnet.

20

Family units also remain intact in many of the terrorist organizations, as many men who join

ISIS take their families along with them. Within these networks (in ISIS’ case, the so-called

Islamic State), members are encouraged to train their children to become the next generation

of jihadists (Bloom & Horgan 2015).

I citatet framgår det explicit hur familjen används för att rekrytera nya medlemmar, i detta fall genom

att män som går med i IS tar sin familj med sig. Drumbl (2012:13) skriver att en anledning till att

barn går med i väpnade grupper är på grund av att de föds in i gruppen, detta citat är ett exempel på

detta. Hundeides (2003:116) teori benämner användandet av terror för att rekrytera barn till en grupp.

Det valda citatet här påvisar dock att detta inte alltid är fallet, och som Drumbl (2012:13) skriver

finns det flertalet anledningar till att barn hamnar i väpnade grupper. I detta fall är det svårt att tolka

huruvida barnen går med i gruppen frivilligt eller under tvång. Det kan däremot tolkas som att de inte

har något annat val då de föds eller förs in gruppen av en familjemedlem. Hundeide (2003:117)

skriver hur barn tvingas döda familjemedlemmar för att få starkare anknytning till gruppen.

Ovanstående citat kan dock inte sägas gå i linje med detta då familjen - inklusive barnet - redan är

medlemmar i gruppen. I vår mening kan detta istället tolkas som att barnet skapar en anknytning till

gruppen genom att de förs in i den via familjen.

5.2 Analys: Watchlist

I nyckelverket framgår det hur Boko Haram, även kallade JAS, rekryterar och använder barn för att

de ska övervaka eller delta i attacker (Watchlist 2014:25). Kombinationen av fattigdom, brist på

möjligheter och uppmuntran till extrema religiösa läror kan bli ett effektivt sätt för gruppen att få

anhängare (Ibid:26-27). De valda citaten i detta nyckelverk berör terror, anknytning och

indoktrinering. Begrepp som återfinns i nyckelverket men som inte explicit nämns och inte heller helt

går i linje med Hundeides (2003) teori är ekonomisk kompensation och giftermål. Däremot anser vi

att dessa begrepp kan kopplas till begreppet anknytning inom teorin community of terror, och att

anknytning på så sätt kan breddas. Samtliga begrepp kommer att utvecklas i anslutning till citaten.

JAS has recruited children through abduction, threatening children’s families, and

incentivizing boys and young men to join the group by providing them with monetary

compensation. [...] A former abductee explained to Watchlist that JAS told captured boys and

men that they would be killed if they did not join the group (Watchlist 2014:5, 26).

Att Boko Haram har rekryterat barn genom kidnappning påvisar tvångsrekrytering, och att de har

förts bort mot sin vilja har därmed kopplingar till Hundeides beskrivning av terror (2003:116). Att

tillfångatagna pojkar hotats med att dödas om de inte går med i gruppen har även det kopplingar till

terror. Terror blir då ett sätt att kontrollera barnen (Ibid.), i det här fallet för att få de att ansluta sig

till gruppen. Att ekonomisk kompensation kan vara ett sätt att motivera pojkar och unga män att gå

med i gruppen går i linje med tidigare forskning. Onuoha (2014:9) skriver att fattigdom är en

21

påverkande faktor som gör att unga människor blir mer sårbara för att bli byten för våldsam

extremism. Boko Haram utnyttjar denna sårbarhet för att kunna fördjupa sin rekryterings- och

radikaliseringsprocess, speciellt i norra Nigeria (Ibid.).

Ekonomisk kompensation inkluderas inte explicit i community of terror och går således inte helt i

linje med den teori som uppsatsen utgår från. Däremot anser vi att begreppet kan användas för att

bredda begreppet anknytning. Att individen erbjuds ekonomisk kompensation kan ses som en

motiverande faktor till att gå med i gruppen och därmed skapa anknytning till denna. Detta gäller

speciellt i de fall då individen inte har möjlighet till en inkomst på andra vägar. Utifrån citatet kan

rekryteringen tolkas som frivillig då individen själv väljer att ansluta sig till gruppen. Dock kan det i

vår mening även kopplas till tvång på ett plan, då valet till stor del utgår från att individen inte har

något annat val. Ett löfte om pengar kan även tänkas göra individen mer lojal gentemot gruppen och

dess värderingar, då de kan tänkas uppleva en skyldighet till gruppen.

JAS forcibly converts the Christian women and girls they capture to Islam and often coerces

them and other female abductees into marriage. [...]. The rate and scale of abductions has

increased, with the group particularly targeting Christian women and girls (Watchlist

2014:22).

Citatet påvisar terror i och med att flickor tillfångatas och kidnappas för att bli bortgifta. Detta går i

linje med Kenneth & Omusulas (2016:185) tidigare forskning, där det framgår att kvinnor och flickor

kidnappas för att tvingas till giftermål. Tvångsrekrytering av flickor kan ses möjliggöra en mer

frivillig rekrytering av män, då detta är en faktor som kan locka män som vill gifta sig till gruppen.

Giftermål kan således i vår mening ses som ett medel för att locka till sig nya medlemmar. Detta är

inte något som explicit benämns i community of terror men kan i vår mening kopplas till begreppet

anknytning då en individ knyter an till gruppen, och således skapar en anknytning till någon med

koppling till gruppen.

Att konvertera kristna kvinnor och flickor till islam kan i vår mening också kopplas till indoktrinering.

Indoktrinering definieras som att lära ut ett specifikt synsätt eller ideologi utan att någon tillåts

kritisera eller ifrågasätta det, och refererar ofta till religiösa idéer (Benotman & Malik 2016:7).

Däremot står det inte explicit i ovanstående citat att det handlar om indoktrinering, men med tanke

på att rekryteringen inte sker på frivillig basis och då de konverteras till islam genom tvång anser vi

att detta är en rimlig tolkning. Indoktrinering enligt Hundeide (2003:117-118) kan förstås som en

process i vilken det sker en omvandling av moraliska värderingar, vilka bättre överensstämmer med

gruppens världsbild. Att konvertera kristna kan tolkas som ett sätt att indoktrinera in individen i

värderingar som bättre överensstämmer med gruppens egna.

22

5.3 Analys: United States Institute of Peace

I nyckelverket framgår det att samtidigt som fattigdom och arbetslöshet är påverkande faktorer som

gör unga människor sårbara för att bli byten för våldsam extremism, så inkluderar medlemskapet i

Boko Haram även rika och inflytelserika personer (Onuoha 2014:3, 9). Detta går i vår mening - om

än något inbäddat - i linje med Sever et al (2014:324) som lyfter fram hur terroristgrupper riktar in

sig på och manipulerar individer i vad som vanligen benämns som problemområden. Det kan

exempelvis handla om socioekonomisk ojämlikhet, fattigdom och utbildningsnivå (Ibid.). När det

kommer till att även rika och inflytelserika personer är medlemmar i gruppen kan detta sägas gå i

linje med Lees (2011:203) forskning, där det framgår hur både rika och fattiga personer är

medlemmar i terroristgrupper. De valda citaten i detta nyckelverk berör de definitioner som tagits

fram om anknytning och indoktrinering utifrån Hundeides (2003) teori. Nyckelverket lyfter fram flera

exempel på vilka som är sårbara för rekrytering men det berör inte att barn förs bort mot sin vilja, och

berör således inte definition av terror som uppsatsen främst utgår från.

”Its young followers, who previously used local weapons in attack, have become highly radicalized

individuals willing to carry out suicide bombings in pursuit of martyrdom [...]” (Onuoha 2014:4). För

det första ska det nämnas att det i citatet skrivs om young followers, vilket gör det svårt att säkerställa

ifall det rör sig om barn men blir ändå relevant för uppsatsen då det framgår att det är yngre personer.

Explicit benämns det inte heller huruvida det rör sig om tvångsrekrytering. Däremot beskriver citatet

hur individer har radikaliserats, vilket enligt Onuoha (2014:2) definieras som en process i vilken en

extrem politisk, social eller religiös ideologi och våld tolereras som ett medel för att nå ideologiska

mål. En tolkning kan vara att individen i början frivilligt har anslutit sig till gruppen men framöver

ändå kommit att indoktrineras i den meningen att de tar till sig gruppens världsbild. Citatet påvisar i

vår mening att individer - genom radikalisering - nått vad Hundeide (2003:119) benämner som deep

commitment, vilket är kopplat till både begreppen anknytning och indoktrinering. Individen har här

nått en komplett emotionell, motiverande och kognitiv nyorientering mot nya mål och värderingar

(Ibid.). Detta framgår då individen är villig att offra sitt liv för att bli martyr, och rimligen också offra

sig för gruppens skull. Individen innehar en ny identitet som är kopplad till gruppen och ledarna. I

och med detta uppstår nya mål, värderingar och moraliteter (Ibid.).

”Reports show that the foot soldiers of the sect consist predominantly of young people who are ready

to fight and die for the new cause they have been made to believe in” (Onuoha 2014:4). I citatet

framgår det inte explicit om de unga personerna är barn, men då nyckelverket i viss utsträckning

berör barn anser vi ändå att detta citat är relevant. Detta då det går att utläsa mycket gällande

indoktrinering, särskilt då det nämner individernas vilja att slåss för deras nya tro. Att individerna har

23

kommit att tro på en ny sak kopplar vi till begreppet indoktrinering, att det har skett en försvagning

och förskjutning av tidigare värden och moraliteter genom specifika handlingar (Hundeide 2003:117).

Individen blir då mer mottaglig för gruppens världsbild och handlingar (Ibid.). Även detta citat kan i

vår mening kopplas till deep commitment vilket kan ses beröra både anknytning och indoktrinering.

Individen har här nått en komplett emotionell, motiverande och kognitiv nyorientering mot nya mål

och värderingar där medlemmens nya moraliteter och identitet är kopplad till ledarna och gruppen

(Ibid:119). Detta då det, som tidigare nämnts, framgår i citatet hur individerna har formats till att tro

på en viss sak. Citatet går även i linje med Severs et al (2014:326) tidigare forskning om

rekryteringsprocesser och psykologiska metoder. Detta då individens världsbild, åsikter och

livsperspektiv kommer att förändras utifrån terroristgruppens värderingsomdömen och ideologiska

definitioner. När gruppdynamiken inbegriper individens identitet och personlighet kommer gruppen

inneha en total kontroll över individen (Ibid.).

5.4 Analys: Perspectives on Terrorism

I nyckelverket framgår det att hur sättet folk introduceras för IS varierar, dock att alla som går med

måste genomföra en träningskurs i sharialagar (Speckhard & Yayla 2015:101). De begrepp som vi

anser framgår i denna artikel är främst terror och indoktrinering. Utöver detta framgår begreppen

ekonomisk kompensation, giftermål och gemenskap. Dessa begrepp återfinns inte explicit i

community of terror men kan i vår mening kopplas till begreppet anknytning, och således bredda

detta. Nedanstående analys redogör för vad som kopplas till dessa begrepp genom citat.

[...] no one is forced to join IS as armed fighters—membership is voluntary. However, young

men are heavily coerced by the circumstances they find themselves in. [...] ‘You are either with

us or not.’ They gave no food, no jobs except to people who joined them, so the people got so

hungry. Daesh also began recruiting twelve to seventeen-year-old to become their soldiers.

They provided well for them so they can feed their families (Speckhard & Yayla 2015:101).

De informanter som intervjuats beskriver hur IS inte explicit använder sig av tvång för att rekrytera

folk utan att de inte lämnas något annat val då de lämnas utan mat och jobb ifall de inte går med i

gruppen. Hundeide (2003:116) beskriver terror som en tvångsartad separation från familj samt som

den handling som ger befälhavaren kontroll. Då citatet inte explicit berör tvång, kan det tolkas som

en mer frivillig rekrytering än den Hundeide beskriver. Däremot anser vi att då individen inte får mat

och jobb om den inte går med i gruppen kan detta tolkas som en användning av terror för att bibehålla

kontroll. Fastän medlemskapet utifrån citatet framstår som frivilligt så innehar det i vår mening en

viss nivå av tvång. Detta då individen blir tvungen att gå med i gruppen för att få tillgång till mat och

jobb. Citatet går också i vår mening i linje med den tidigare forskning gällande judiska barnsoldaters

förhållanden som Rosen (2005:20) beskriver, där anslutning till en väpnad grupp blev ett sätt att

24

överleva.

Using these texts [...] Invoking in such a way values sacred to all participants, makes it difficult

if not downright impossible for those undergoing such training to question what they are being

taught by the trainers. [...] [It] makes them highly vulnerable to accepting the violent

interpretations of Islam (Speckhard & Yayla 2015:104).

Gällande upplärning av nya medlemmar beskrivs det hur IS använder sig av egna tolkningar av

Koranen, och utnyttjar därmed den islamiska kulturen, vilket kan kopplas till den beskrivning av

indoktrinering som Benotman & Malik (2016:7) använder: att lära ut ett religiöst synsätt utan

möjlighet att kritisera eller ifrågasätta det. Hundeide (2003:117) skriver hur barn tvingas utföra

specifika handlingar för att omvandla deras moral, och som en del av indoktrineringen. Denna

beskrivning av indoktrineringsprocessen går att återfinna i följande citat ”Graduation only happens

when they feel a student is ready. At that point they demand that the student that is going to become

a fighter cut off the head of a prisoner–to demonstrate that he is ready” (Speckhard & Yayla

2015:105). Detta kan ses som en del av indoktrineringen och som ett sätt att knyta an till den nya

världen i likhet med Hundeides (2003:118-119) teori.

“If you want to work we can help you and give you money. You can be married. We are the true

Islam. We guarantee you. We are brothers, no problem.’ Like this they win trust and make many

people to join them. They join for a loaf of bread.” (Speckhard & Yayla 2015:102).

Ovanstående citat lyfter fram hur IS enligt en informant använder sig utav ekonomisk kompensation,

erbjudande om giftermål och känslan av gemenskap för att locka unga nya medlemmar. Dessa

begrepp nämns inte explicit i Hundeides teori men kan i vår mening kopplas till begreppet

anknytning, då det motiverar en individ att gå med i och ansluta sig till gruppen. Den ekonomiska

kompensationen blir en motiverande faktor för individen att ansluta sig till gruppen, speciellt om

denna inte har möjlighet till inkomst på andra vägar. Genom giftermål får individen anknytning till

någon med koppling till gruppen, och blir därmed även själv en del av gruppen. Erbjudande om

gemenskap kan även tänkas motivera en individ att gå med i gruppen, speciellt om denne annars

känner sig exkluderad i samhället. Detta citat kan i vår mening sägas gå i linje med Blazaks

(2001:994) och Severs et al (2014:324) tidigare forskning, då det i dessa studier framgår hur

ekonomiska faktorer och en individs livssituation utnyttjas när denne ska rekryteras. Terroristgrupper

kan erbjuda attraktiva alternativ till en annars exkluderande livsstil, bland annat genom att förstärka

känslan av tillhörighet (Sever et al 2014:324). Citatet kan därmed även kopplas till Blooms (2016:5)

forskning som visar på hur IS anpassar sin propaganda beroende på rekryten.

25

5.5 Analys: Quilliam International

I nyckelverket framgår det hur barn används som rekvisita för staten såväl som propaganda för

gruppen. De skriver även om hur barns sårbarhet vid krig exploateras av gruppen för att kunna skapa

extremister vid tidig ålder, då de är mer mottagliga för information utan att kunna kritiskt analysera

den (Benotman & Malik 2016:33). Det framgår även hur gruppen söker sig till barn som generellt

sett är mer sårbara eller löper större risk. Detta gäller muslimska såväl som icke-muslimska barn.

Gruppen med dess stränga regler för män och kvinnor kan även ses som lockande för tjejer som

utsatts för sexuellt- och aggressivt våld (Ibid:62). Vid rekrytering används tvång i stor utsträckning,

samt att gruppen tar upp nya medlemmar (Ibid:34). Barn används även vid rekryterandet av andra

barn då de kan locka andra barn genom grupptryck och formeringen av vänskapsgrupper (Ibid:41).

Nedanstående analys kommer kopplas till begreppen terror, anknytning och indoktrinering.

Thus the prospect of fighting for a clearly defined ideology within Islamic State is a strong

incentive for children, as it gives explicit purpose to their lives. Children are drawn by the

opportunity to have a specific role within the ’caliphate’, which offers a certain degree of

fulfilment in being needed and appreciated (Benotman & Malik 2016:35).

Citatet ovan kan implicit ses ha paralleller med begreppen indoktrinering och anknytning, då lojalitet

och uppoffringar resulterar i att en individ accepteras som en insider i gruppen (Hundeide 2003:118-

119). Individen får nya moraliteter och värderingar som ger mening till deras aktiviteter, och således

en ny identitet (Ibid.). Vidare går citatet i linje med Sever et al (2014:324), vilka skriver att

terroristgrupper kan erbjuda attraktiva alternativ till en exkluderadande livsstil. Detta kan bland annat

ske genom känslan av tillhörighet och att uppskatta individen (Ibid.). Att barnet får en specifik roll

inom kalifatet kan i vår mening kopplas till Blazaks (2001:995) forskning om hatgrupper, vilken

framhäver hur det inom dessa ofta återfinns en ideologisk motivation som gör att medlemmarna ses

som utvalda till att slåss en helig kamp.

[...] Islamic State soldiers in charge of recruitment entered various high schools in the Hay al-

Tamin region of eastern Mosul and imposed compulsory recruitment of the children, refusing

them the right to decline [...] IS also engages in a more indirect, systemic coercion where

people, specifically children, are pressured to join the group out of fear. Islamic State continues

to brutally punish and kill individuals who do not abide by its code of behaviour, or who it

perceives as opposed to its ideology (Benotman & Malik 2016:33-34)

Författarna skriver hur tvång till att gå med i IS ofta sker genom kidnappningar, och i citatet ovan

beskrivs det hur barn tvingas till att gå med i gruppen utav rädsla. Citatet påvisar således hur gruppen

använder sig utav tvångsrekrytering. Detta kan kopplas till Hundeides (2003:116) framställning av

terror där det framgår hur barn inom vissa brutala regimer straffas och ibland till och med avrättas

om de gråter, och tvingas att lyda gruppen för att överleva. Detta går i linje med den forskning

26

genomförd av HRW då denna vittnade om aggressiva rekryteringstaktiker inom IS (HRW 2014:21).

Det beskrivs hur barn föredras framför vuxna då ”Children are also highly susceptible to

indoctrination from people they know, love and respect. This is particularly pertinent to the Islamic

State context, because recruiters are able to employ the whole family in the indoctrination of the

child” (Benotman & Malik 2016:27). Medan Hundeides (2003:116) teori berör hur barn separeras

från familjen genom terror, så påvisar det nyss nämnda citatet snarare hur familjen används för att

indoktrinera barnet. Således går inte denna typ av indoktrinering helt i linje med Hundeides (2003)

teori. Vidare står det om hur barn inom IS ”[...] regularly witness stonings, crucifixions and

beheadings. Children not only get desensitised to violence, but they also deem these practices as

normal, and eventually defend them” (Benotman & Malik 2016:49) Detta påvisar i vår mening

begreppet indoktrinering som är framtaget från Hundeides teori där utförandet av handlingar tillslut

kommer leda till att det blir något rutinmässigt (Hundeide 2003:119). I det här fallet försvarar till och

med barnet den våldsamma handlingen. Detta tvingar således barnet in i en djupare identifikation

med gruppen, där värderingar och världsbild går i linje med denna.

”Reports of child soldiers in other conflicts reveal that they are sometimes forced to kill family

members, both to preclude any possibility of returning home, and to break down the psychological

defences of the child” (Benotman & Malik 2016:35). Citatet påvisar explicit hur tidigare sociala band

kapas genom att barnet tvingas till att döda familjemedlemmar. Detta går i linje med begreppet

anknytning (Hundeide 2003:117) där barnet tvingas till att utföra handlingar mot sin familj för att

bryta tidigare emotionella band och knyta an till gruppen.

6. Slutsats och diskussion

6.1 Frågeställning 1

Hur kan vi förstå rekryteringen och medlemskap av barn inom Boko Haram och IS utifrån

teorin community of terror med inriktning på terror, anknytning och indoktrinering?

Utifrån frågeställningen kan rekryteringen och medlemskapet inom terroristgrupperna förstås som

något som dels sker genom tvång och brutala handlingar, och dels genom andra lockelser. De fynd vi

har gjort går i linje med teorin community of terror då de tre begreppen terror, anknytning och

indoktrinering återfinns i nyckelverken. Att barn förs bort mot sin vilja och utsätts för tvång har

kopplingar till terror. Anknytning framgår i vår mening genom användandet av ekonomisk

kompensation och giftermål som en lockelse till gruppen, då detta kan skapa en benägenhet hos

individen att gå med i och anknyta sig till gruppen. Begreppet återfinns även i form av att barn tvingas

27

döda familjemedlemmar för att minska risken att de återvänder hem. Indoktrinering framgår i den

meningen att medlemmarnas moraliska värderingar förändras så att dessa bättre överensstämmer med

gruppens världsbild, utan någon möjlighet att ifrågasätta det som lärs ut. Slutligen vill vi lyfta fram

att rekryteringsprocesserna innehar inslag av de tre tidigare nämnda begreppen, men att sättet de

förekommer på varierar. Detta kommer att problematiseras ytterligare i den andra frågeställningen.

Vad som bör lyftas fram är hur det i United States Institute of Peace och Perspectives on Terrorism

står young followers, young people (Onuoha 2014:4) och young men (Speckhard & Yayla 2015:101).

Båda verken kan därför tänkas till viss del beröra vuxna då det inte framgår hur gamla dessa personer

är, och det därför kan handla om personer som är över 18 år. Våra fynd i analysen - som sammanställs

och återkopplas till uppsatsen frågeställningar - kan därför inte enbart sägas utgå från barn. Paralleller

till barn utifrån dessa två nyckelverk ska därmed göras med försiktighet. Detta påvisar återigen

behovet av mer forskning rörande barn inom Boko Haram och IS. Däremot anser vi att det är möjligt

att dra likheter i rekryteringsprocesser mellan barn och vuxna, då det i tidigare forskning framgår hur

barn setts genomgå samma träning och utföra samma militära uppgifter som vuxna (HRW 2014:21-

22).

6.2 Frågeställning 2

Vilka likheter och skillnader finns i gruppernas rekryteringsprocesser?

Som det framgår i analysen finns inslag av både tvångsrekrytering och en mer frivillig rekrytering

inom både Boko Haram och IS. Utifrån vår observation tycks ekonomisk kompensation och giftermål

vara mobiliseringsfaktorer som används för att locka nya medlemmar till grupperna. Den

indoktrinering som sker inom båda grupperna kantas av tvång och en egen tolkning av islam där

västerländsk kultur förkastas. Anknytning förekommer inom både Boko Haram och IS genom

ekonomisk kompensation och giftermål, vilket kan ses som en viktig process såväl som en anledning

till att gå med i gruppen. Utöver detta förekommer anknytning inom Boko Haram i relation till

indoktrinering, vilken resulterar i att medlemmar är redo att utföra självmordsuppdrag för att bli en

martyr och att strida för den nya sak de kommit att tro på. Detta framgår dock i nyckelverket United

States Institute of Peace där begreppet young followers och young people används och det blir därför

svårt att med säkerhet uttrycka sig om huruvida detta rör barn. Inom IS framgår anknytning då barn

tvingats avrätta familjemedlemmar för att minska risken för dem att återvända hem, samt bryta ner

barnets psykologiska försvar. Det framgår även hur gruppen använder sig av gemenskap som en

mobiliseringsfaktor för att locka barn till gruppen.

Inom de nyckelverk vi tittat på har vi funnit att det råder en komplexitet gällande

28

rekryteringsprocesserna, då detta är något som varierar inom gruppen och framstår som kontextuellt

anpassat. Detta går i linje med uppsatsens tidigare forskning som visar på den komplexitet som råder.

Rekryteringen av Boko Haram framstår i ett nyckelverk som något som i stor utsträckning består av

bortförande och kidnappning, vilket innebär att det handlar om tvångsrekrytering. I det andra

nyckelverket framgår inte tvångsrekrytering på ett explicit sätt, utan det tycks snarare handla om att

Boko Haram utnyttjar sårbara individer men att själva rekryteringen går åt det frivilliga hållet. Det

nämns i ett nyckelverk att ingen tvingas till att gå med i IS, medan det nämns i ett annat hur barn

pressas och hotas till att gå med i gruppen. Sammanfattningsvis går det att urskilja både likheter och

skillnader mellan grupperna. Däremot blir det svårt att med säkerhet uttala sig om detta, då den

information som framgår i nyckelverken går emot och skiljer sig åt. Uppsatsens fynd kan således inte

ses som en representation av hur det ser ut inom och mellan grupperna, då uppsatsen utgår från

begränsat material.

6.3 Slutdiskussion

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Hundeides teori community of practice är bred och

användbar i anslutning till det material som uppsatsen utgår från där fokus ligger på begreppen terror,

anknytning och indoktrinering. Både direkta och indirekta kopplingar kan göras till teorin då även

andra faktorer, i vår mening, såsom ekonomisk kompensation och giftermål kan kopplas till

begreppen även fast de inte explicit tas upp i teorin. Vi menar på att en indirekt koppling till teorin

kan göras genom giftermål och ekonomisk kompensation som en form av anknytning, vilket gör att

begreppet kan breddas något. Giftermål kan kopplas både till terror och anknytning. Det förstnämnda

då tjejer förs bort mot sin vilja för att bli bortgifta, det sistnämnda då detta kan fungera som något

som hjälper individen att knyta an till gruppen. I vår mening kan ekonomisk kompensation även

indikera på tvång. Rekrytering i samband med ekonomisk kompensation tycks framstå som mer

frivillig då individerna själva kan välja att gå med i gruppen. Vi anser dock att denna rekrytering inte

helt och hållet är frivillig då individerna riskerar att förbli utan inkomst om de inte blir medlemmar i

grupperna. Analysen påvisar hur Boko Haram använder ekonomisk kompensation för att locka

individer att ansluta sig till gruppen. Vidare framgår det explicit – vilket påvisats i analysen – hur IS

endast gav mat och jobb till de personer som blev medlemmar i gruppen, vilket också gav dem

möjlighet att försörja sin familj. Faktorer som mat och pengar (genom ekonomisk kompensation och

jobb) kan ses som nödvändiga för en individs överlevnad och välmående. Därför menar vi att en

individ till större del drivs att bli medlem i en terroristgrupp utifrån de omständigheter som råder, och

det bör således problematiseras hur frivillig den frivilliga rekrytering som sker faktiskt är.

Vi har tidigare i uppsatsen skrivit hur den kvalitativt riktade innehållsanalysen kan utveckla en teori

29

eller ett teoretiskt ramverk (Hsieh & Shannon 2005:181). Vidare har vi lyft fram hur en risk med

denna metod är att forskaren främst finner bevis som stärker teorin (Ibid:1283). Genom att

konsekvent i analysen lyfta fram hur begrepp såsom ekonomisk kompensation, giftermål och

gemenskap inte explicit förekommer i community of terror har vi försökt påvisa aspekter som inte

helt går i linje med Hundeides (2003) teori. Dessa kan dock i vår mening användas för att bredda

begreppet anknytning.

6.3.1 Framtida forskning

Då uppsatsen baseras på sekundärdata skulle det i fortsatt forskning varit intressant att tillämpa teorin

på förstahands observationsdata. Detta då det i denna uppsats uppstår ett glapp mellan teorin och det

material uppsatsens analys utgår från. Det finns ett behov av mer kriminologiskt inriktad forskning

gällande barn och rekrytering med fokus på bakomliggande mekanismer. Detta på grund av

svårigheterna att finna lämpligt material som berör barn, samt då mycket av den befintliga

forskningen kring terrorism är framtaget inom andra forskningsområden.

Framöver skulle det även vara intressant att forska kring livschanser i samband med rekrytering. Detta

då individen befinner sig mellan den fria viljan och social determinism då den påverkas av sociala

faktorer. Utifrån detta menar vi att det finns olika frihetsgrader: en mer privilegierad person har

förmodligen större handlingsutrymme än någon som är missgynnad och som föds in i en värld med

sämre livsvillkor. Slutligen bör rekryteringsbegreppet nyanseras och problematiseras ytterligare

framöver, och fortsatt forskning bör fokusera på hur pass frivillig rekrytering kan anses vara. Att

beskriva rekrytering som antingen tvångsmässig eller frivillig ger en bild av att det ena direkt utesluter

det andra. I vår mening skapar detta en förenklad bild av begreppet, då vi anser att dessa inte är

ömsesidigt uteslutande.

30

7. Käll- och litteraturförteckning

7.1 Elektroniska källor

Bloom, M & Horgan, J (2015) “The Rise of the Child Terrorist: The Young Faces at the Frontlines”.

Foreign Affairs. Publicerad 2015-02-09.

URL: https://www.foreignaffairs.com/articles/middle-east/2015-02-09/rise-child-terrorist [Hämtad

2017-03-27]

Europeiska rådet (2016) EU:s kamp mot terrorism. Uppdaterad 2016-12-16.

URL: http://www.consilium.europa.eu/sv/policies/fight-against-terrorism/ [Hämtad 2017-05-12]

International Humanitarian Law (2017) Rule 136. Recruitment of Child Soldiers. ICRC.

URL: https://ihl-databases.icrc.org/customary-ihl/eng/docs/v1_cha_chapter39_rule136 [Hämtad

2017-05-04]

International Humanitarian Law (2017) Geneva Convention IV Article 3. ICRC.

URL: https://ihl-databases.icrc.org/customary-ihl/eng/docs/v2_rul_rule136 [Hämtad 2017-05-10]

Neff, Z (2017) Stop Recruting Child Soldiers in Iraq. Human Right Watch. Publicerad 2017-01-04.

URL: https://www.hrw.org/news/2017/01/04/stop-recruiting-child-soldiers-iraq [Hämtad 2017-04-

04]

Perspectives on terrorism (2017).

URL: http://www.terrorismanalysts.com/pt/index.php/pot/about/editorialPolicies#focusAndScope

[Hämtad 2017-04-24]

United States Institute of Peace (2017) About us.

URL: https://www.usip.org/about [Hämtad 2017-04-13]

Watchlist (2016) About us.

URL: http://watchlist.org/about/ Uppdaterad 2016 [Hämtad 2017-04-13]

Williams, D & Guttschuss, E (2012) Spiraling Violence: Boko Haram Attacks and Security Force

Abuses in Nigeria. Human Rights Watch. Publicerad 2012-10-11.

31

URL: https://www.hrw.org/report/2012/10/11/spiraling-violence/boko-haram-attacks-and-security-

force-abuses-nigeria [Hämtad 2017-04-17]

7.2 Tryckta källor

Barlow, C (2016) “Documents as ‘risky’sources of data: a reflection on social and emotional

positioning–a research note”. International Journal of Social Research Methodology, 19(3), s 377-

384.

Benotman, N & Malik, N (2016) The Children of Islamic State. The Quilliam Foundation.

Bergström, G & Boréus, K (2012) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig

textanalys. Lund: Studentlitteratur.

Blazak, R (2001) White Boys to Terrorist Men. Target Recruitment of Nazi Skinhead. Portland State

University.

Bloom, M (2016) “Constructing Expertise: Terrorist Recruitment and “Talent Spotting” in the PIRA,

Al Qaeda, and ISIS”, Studies in Conflict & Terrorism,. s 1-21.

Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Daly, S & Gerwehr, S (2006) Al-Qaida: Terrorist Selection and Recruitment. Rand Corp Arlington

Va National Security Research Div.

Denscombe, M (2009) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Drumbl, M. A (2012) Reimagining Child Soldiers in International Law and Policy. Oxford University

Press.

Dudenhoefer, A. L (2016) Understanding the recruitment of child soldiers in Africa. Conflict trends,

2016(2)., s 45-53.

Förenta nationernas konvention den 20 november 1989 om barnets rättigheter [Ett barn är varje

människa under 18 år, Barnkonventionen artikel 1].

32

Hagan, J (2011) Who are the criminals? The Politics of Crime Policy. Princeton University Press.

Hirschi, T (1969) “A Control Theory of Delinquency”. I: Williams, F. P & McShane, M. D (1998)

Criminological Theory. Selected Classic Readings, s 289-305. Second Edition: Cincinnati: Anderson

Publishing.

Hoffman, B (2006) Inside Terrorism. New York: Columbia University Press.

Hsieh, H-F & Shannon, S. E (2005) “Three Approaches to Qualitative Content Analysis”. Qualitative

health research. No 9, Vol 15., s 1277-1288.

Human Rights Watch (2014) “Maybe We Live and Maybe We Die” Recruitment and Use of Children

by Armed Groups in Syria.

Hundeide, K (2003) Becoming a committed insider. Culture & Psychology, 9(2), s 107-127.

Kenneth, R. K., & Omusula, C (2016) “Youth Radicalization in Africa: A Comparative Analysis of

Radicalized Groups”. Scholedge International Journal of Multidisciplinary & Allied Studies ISSN

2394-336X, 3(9), s 185-196.

Lave, J & Wenger, E (1991) Situated learning: legitimate peripheral participation. Cambridge:

Cambridge University Press.

Lee, A (2011) “Who Becomes a Terrorist?: Poverty, Education, and the Origins of Political

Violence”. World Politics, 63(02), s 203-245.

Migrationsverket. (2015). Temarapport: Rekrytering till Boko Haram, Version 1.0.

Onuoha, F. C (2014) Why Do Youth Join Boko Haram?. The United States Institute of Peace Special

Report, (348).

Peleg, N (2011) ”Time to Grow Up: The UN Committee on the Rights of the Child’s Jurisprudence

of the Right to Development”. I Freeman, M. (red). Law and Childhood Studies: Current Legal

Issues, s 371-404. Oxford University Press.

33

Rosen, D.M (2005) Armies of the Young: Child Soldiers in War and Terrorism. Rutgers University

Press.

Ryman, A (2008) “Den svenske brevbombaren”. I Heldmark, T, & Ryman, A, Fahlén, K Hotbilder

och hjärnspöken: forskare om terrorism. Vetenskapsrådet.

Sarnecki, J (2009) Introduktion till Kriminologi. Lund: Studentlitteratur.

Sohlberg, P & Sohlberg, B-M (2013) Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod.

Malmö: Liber.

Sever, M, Sözer, A, Yilmaz, K, & Özeren, S (2014) Whom Do They Recruit?: Profiling and

Recruitment in the PKK/KCK. Studies in Conflict & Terrorism, 37:4. England: Routledge.

Speckhard, A & Yayla A.S (2015) “Eyewitness Accounts from Recent Defectors from Islamic State:

Why They Joined, What They Saw, Why They Quit”, Perspectives on terrorism, 9(6)., s 95-118.

Sutherland, E. H (1940) “White-Collar Criminality”, American Sociological Review, No 1, Vol 05.,

s 1-12.

Tewksbury, R (2009) “Qualitative versus Quantitative Methods: Understanding Why Qualitative

Methods are Superior for Criminology and Criminal Justice”, Journal of Theoretical and

Philosophical Criminology, Vol 1 (1) 2009., s 38-58.

Thurén, T (2007) Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.

Principles, P (2007) Guidelines on Children Associated with Armed Forces or Armed Groups.

UNICEF, February.

United nations: General assembly security council (2015) Children and armed conflict: Report of the

Secretary-General.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning.

34

Watchlist (2014) “Who will care for us?” Grave Violations against Children in Northeastern

Nigeria.