Fastställd den 28 mars 2014 av generaldirektör Greger Bååth,

intygar gd-sekreterare Sara König Eriksson

Rapport

Granskning av efterlevnad av styrdokument mot kränkande behandling Specialpedagogiska skolmyndigheten Internrevisionen

Mars 2014

2 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Innehållsförteckning

Inledning .................................................................................................................. 3

Bakgrund ............................................................................................................. 3

Syfte ..................................................................................................................... 3

Omfattning ........................................................................................................... 3

Förutsättningar ................................................................................................. 4

Utgångspunkt ................................................................................................... 4

Rapportstruktur ................................................................................................ 4

Regler och riktlinjer ................................................................................................. 5

Kommentarer ................................................................................................... 6

Kännedom ................................................................................................................ 8

Kommentarer ................................................................................................... 9

Tillämpning ........................................................................................................... 10

Enkätundersökning ............................................................................................ 11

Kommentarer ................................................................................................. 12

Rapportering avvikelser ......................................................................................... 13

Kommentarer ................................................................................................. 13

Sammanfattande bedömningar .............................................................................. 14

3 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Inledning Internrevision utgör ett systematiskt och strukturerat sätt för att utvärdera och

förbättra effektiviteten i riskhantering, styrning och kontroll samt

ledningsprocesser.

Målet med internrevision är i första hand att, genom analys och utvärdering,

komma fram till om kritiska risker hanteras på ett bra sätt. Därtill kommer

förväntningar om att identifiera och kommunicera operativa

förbättringsmöjligheter och potentiella kostnadsreduceringar. Arbetet med

internrevisionsarbete bidrar till en kultur där medarbetarna med en hög

medvetenhet beaktar risker och deras hantering i det dagliga beslutsfattandet.

Internrevision ger följaktligen en god kännedom om hela verksamheten.

Bakgrund Det har i media förekommit uppgifter om att tidigare elever utsatts för kränkande

behandling i en skola som numera tillhör myndighetens ansvarsområde.

Nu finns ett system på plats med planer mot diskriminering och kränkande

behandling på skolorna som är viktiga verktyg för att upptäcka om något sker och

som tydliggör hur elever och lärare ska agera om en kränkning sker. Det pågår

också ett arbete för att synkronisera och kvalitetssäkra planerna mot kränkande

behandling. Det är viktigt att alla elever vet vilka rättigheter de har och vart de ska

vända sig men även att arbetet mot kränkande behandling i skolorna är viktigt.

Syfte Granskningsuppdraget innebär att genomföra en kartläggning och analys av hur

myndighetens skolor arbetar med de instrument som ska säkerställa att elever

aldrig ska utsättas för kränkande behandling.

Detta uppdrag ingår i revisionsplanen för 2014-2015.

Internrevisionens rapport ska lämnas till generaldirektören snarast möjligt.

Omfattning Granskningen omfattar skolornas planer mot diskriminering och kränkande

behandling med särskilt fokus på hur man arbetar med att säkerställa att elever

känner till hur man ska göra om man upplever att man blivit utsatt för kränkande

behandling. Skolornas arbete prövas utifrån ett barnrättsperspektiv, skollagen och

diskrimineringslagen.

Internrevisionens bedömningar innefattar hur god kännedom eleverna har om

skolornas arbete för likabehandling och om elever och föräldrar känner sig trygga

med hur skolan idag hanterar dessa frågor.

Granskningen genomförs genom dokumentstudier och inledande intervjuer med

ansvarig rektor och övrig skolpersonal. En enkätundersökning bland samtliga

elever, skolpersonal och föräldrar görs också. Kompletterande upplysningar har

inhämtats löpande.

4 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Förutsättningar Granskningsuppdraget har genomförts med stöd av konsult från Deloitte AB som

under arbetets genomförande haft kontinuerliga avstämningar med myndighetens

internrevisionschef.

Utgångspunkt Granskningen utgår ifrån en tolkning av barnrättsperspektivets implementering för

att skapa trygghet och att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkningar.

Lagkrav: Främja likabehandling, förbud mot diskriminering och kränkande

behandling

Mål: diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska inte förekomma

Rapportstruktur Rapporten beskriver i nästkommande kapitel:

Regler och riktlinjer; Hur myndigheten reglerar förutsättningarna för

arbetet med att tillämpa barnrättsperspektivet och att skapa trygghet för

elever i specialskolan.

Kännedom; Beskriver hur skolorna arbetar med att implementera planer,

vidta åtgärder och göra uppföljningar.

Tillämpning; Redovisar vad som framkommit i denna undersökning när

det gäller hur intentionerna ovan uppfattas av respondenterna. Här ges en

beskrivning av vad enkätundersökningen syftade till och vad som

framkommit.

Rapportering avvikelser; Redogör för hur tillbud, händelser och

anmälningar hanteras.

Sammanfattande bedömning; Internrevisionens bedömningar av hur väl

förbudet mot trakasserier och kränkande behandling efterlevs och vilket

arbete som behöver prioriteras för att säkerställa tryggheten för eleverna i

specialskolan.

Tillämpa Barnkonventionen

diskrimineringslagen,

Främja likabehandling

Främjande

Krav,

checklistaTrygghet

Skapa trygghet

Förebyggande

Kartlägga, upptäcka,

Identifiera problem,

initiera åtgärder

RiskerKontroll-

miljö

Systematisera, vidta

åtgärder

skapa delaktighet

Planer,

rutiner och

aktiviteter

Säkerställd

efterlevnad

/Kontroll

Förhindrande

Skapa kontrollmiljö

Systematiserat arbetssätt

Enkätundersökning, Qualis,

uppföljning, utvärdering

Genomföra aktiviteter

Styrning mot övergripande

mål

5 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Regler och riktlinjer Granskningen utgår från gällande bestämmelser i skollagen (2010:800),

diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande

behandling.

Både diskrimineringslagen och delar av skollagen innehåller regler som skyddar

barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns och

elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller

genom kränkande behandling. Bestämmelserna förbjuder diskriminering och

kränkande behandling.

Krav ställs härvid på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att

främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga

och förhindra trakasserier och kränkande behandling.

Det är väsentligt att alla som arbetar i verksamheterna har kunskap om innebörden

av begreppen för att förstå de allmänna råden1 samt för att kunna bedriva ett

effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt främja

likabehandling. Granskningens utgångspunkter regleras i följande

myndighetsövergripande styrdokument:

Myndighetsgemensam verksamhetsplan 2013-2014 (ALL2013/48)

Policy och plan för myndighetens arbete med att implementera två

konventioner (ALL 2012/778)

Policy med nationella mål för specialskolans boendeverksamhet inom

SPSM (ALL 2012/713)

Riktlinjer för elevtransporter inom SPSM (ALL/843)

Policy och plan för lika rättigheter och möjligheter (ALL2012/881)

Ansvaret och kontrollen för arbetet mot diskriminering och kränkande

behandling regleras inom

arbetet med riskhantering2

föreskrifter med arbetsordning för respektive avdelningar

Vid skolorna upprättas planer mot diskriminering och kränkande behandling och

för att främja likabehandling i enlighet med intentionerna i lagstiftningen och

myndighetens övergripande riktlinjer.

1 Skolverkets allmänna råd; Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS

2012:10.

2 Beskrivning av verksamhetsstyrning vid SPSM (ALL 2012/440).

6 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Av myndighetsövergripande riktlinjer följer att SPSM3 ska vara en självklar aktör

när det gäller att externt bidra till att barns rättigheter beaktas i förskola och skola

med särskilt fokus på barn och elever med funktionsnedsättning.

För att säkra ett internt barnrättsperspektiv har en checklista tagits fram. Denna

ska användas av alla avdelningar i det vardagliga arbetet och vara ett

grundläggande perspektiv i arbetet och inför beslut. Checklistan omfattar följande

frågeområden:

Hur har hänsyn tagits till att barnet eller ungdomen har likvärdiga villkor

som andra?

På vilket sätt har barnets eller elevens bästa satts i främsta rummet?

Vilka konsekvenser får den tänkta insatsen på barnets eller ungdomens

utveckling?

På vilket sätt har barnet eller ungdomen fått uttrycka sin mening?

Alla avdelningar ska aktivt arbeta med kontrollåtgärder inom de områden som

identifierats som väsentliga risker i årlig myndighetsövergripande riskanalys.

Kontrollåtgärderna är bland andra att avdelningscheferna svarar för att

kontinuerligt informera om gällande regler, att checklistan används och följs upp

samt att skolorna har aktuella planer där eleverna är delaktiga vid upprättandet,

enkätundersökningar görs på enhetsnivån som grund för uppföljning och

utvärdering av arbetet.

Självutvärdering av kontrollefterlevnad görs årligen genom avdelningarnas

självskattning kring kontrollefterlevnaden (hög, medium eller låg). Enligt senaste

självutvärdering4 för risker som berör granskningsområdet bedöms

kontrollåtgärder i stort ha fungerat effektivt och ha hanterat risken.

Kommentarer Studier av övergripande styrdokument utvisar att myndigheten till stora delar har

reglerat förutsättningar för ett fungerande arbete för likabehandling och mot

diskriminering och kränkande behandling. Inom ramen för verksamhetsstyrningen

görs ett kontinuerligt arbete för att identifiera och följa upp väsentliga risker inom

området. Återrapportering sker i form av dokumenterade årliga riskbedömningar

och kontroller av efterlevnaden genom självutvärdering.

Avdelningschef är ytterst ansvarig för att kontrollåtgärderna följs upp. Det finns

anledning att fundera över hur återrapportering av genomförda kontrollåtgärder

görs. Rutiner behövs som fångar på vilket sätt information kring styrregler når ut,

3 Myndighetsgemensam verksamhetsplan 2013-2014 pkt 2.6 Barnrättsperspektiv.

4 Självutvärdering av kontrollefterlevnad gällande SPSM:s väsentligaste risker 2013; ALL

2013/922.

7 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

hur skolorna arbetar med checklistan, elevernas delaktighet och arbetet med

enkätundersökningar. Detta till grund för den årliga självutvärderingen och för att

säkra efterlevnaden i en förlängning.

8 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Kännedom Skolorna upprättar och reviderar kontinuerligt sina respektive planer mot

diskriminering och kränkande behandling. Planerna har olika utformning.

Gemensamt är att rutiner vid akuta situationer eller vid händelser finns utförligt

beskrivna. Flertalet innehåller definitioner av begrepp och beskrivningar kring

skolans förebyggande arbete och på det sätt utförda insatser eller aktiviteter

utvärderas. Någon skola har dokumenterat åtgärdsplan utifrån uppföljning av

tidigare arbete och delvis till följd av resultat från genomförd trivselenkät bland

eleverna.

Mål och åtgärder utifrån identifierade problemområden har inte formulerats på ett

tydligt sätt i skolornas planer. Avsikter om att efterleva gällande lagbestämmelser

och att aktivt verka för delaktighet i att främja likabehandling och motverka

kränkande behandling har uttryckts. Två av skolorna har angett att diskriminering

eller kränkande behandling inte ska förekomma.

Skolorna använder en gemensam modell för kvalitetsmätningar genom verktyget

Qualis. Inom ram för den årliga uppföljningen och använda kvalitetsindikatorer

redovisas förebyggande och dokumenterat arbete när det gäller att förhindra

diskriminering och kränkande behandling. Av utdrag från dokumentation i

senaste Qualis-rapport vid fem skolor (A-E) framgår följande:

A. Utsett antimobbningsgrupp som har ansvar för kamratstödjare - de arbetar

med trivselbefrämjande aktiviteter, tar emot anmälningar och genomför årlig

enkätundersökning som diskuteras i skolledning och i arbetslagen. Rutin finns

för att upprätta en åtgärdsplan om en elev upplever sig kränkt av vuxen.

Elever och föräldrar har möjligheter att påverka miljö- och trivselfrågor

genom klassråd, elevråd och föräldraråd, skolråd (myndighetsnivån) där

elevrådsrepresentanter deltar vid minst ett tillfälle per år. Skolornas

elevrådsrepresentanter har en gemensam träff en gång om året.

B. Utsett trygghetsteam med kamratstödjare som bl.a. har ansvar för att anordna

en vänskapsdag. Utför och får positivt gensvar i egen enkätundersökning (F-2)

kring trygg miljö och hög trivsel, mindre när det gäller skolgården och

utemiljön. Mindre positiva svar i samma undersökning för högre årskurser (3-

10), föräldrar är mer kritiska till arbetet mot diskriminering och kränkande

behandling, självvärderingarna (inom Oualis) pekar på mindre positiva svar än

i egen enkätundersökning, det går inte att utläsa hur skolan arbetat med den

diskrepans som kommit fram i genomförda undersökningar.

C. Skolan genomför egen årlig uppföljning om hur eleverna mår och trivs. Höga

omdömen i egen enkätundersökning och självvärdering (Qualis). Bra

värdegrundsarbete och fasta rutiner uppfattas bidra till höga omdömen.

D. Skolan har tagit fram handlingsplan vid misstanke om eller upptäckt av

diskriminering och kränkande behandling, incidenter dokumenteras och följs

9 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

upp för den situation som uppstått. Anser att påverkan möjliggörs genom elev-

föräldra- och skolråd. Utvecklingssamtalet som ett led i det förebyggande

arbetet lyfts också.

E. Skolan redovisar förankrade metoder för att skapa trygghet och trivsel samt

för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande

behandling och som utvärderas regelbundet. Delaktighet skapas genom arbetet

i elev-, föräldra-, skol- och boenderåd.

Kommentarer Utbildningsanordnare ska bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika

rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten,

oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionshinder eller sexuell läggning5. Av bestämmelserna framgår att årlig plan

ska upprättas med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja,

förebygga och förhindra trakasserier och innehålla en redogörelse för de åtgärder

som påbörjas och genomförs under det kommande året. Arbetet förutsätter en

behovsinventering för att komma fram till de åtgärder som behövs eller inte

behövs för de områden som berörs. En redovisning av hur de planerade åtgärderna

har genomförts ska tas in i efterföljande plan.

Skolorna har att upprätta årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Dokumentstudierna har visat på varierande utformning i upprättade planer.

Beskrivningar kring aktiviteter och insatser i främjande och förebyggande arbeten

lämnas. Det framgår inte tydligt hur skolan har kommit fram till åtgärder för att

främja, förebygga eller förhindra trakasserier.

Hur skolorna arbetar med kartläggning av förekomsten av trakasserier utifrån

diskrimineringsgrunderna kön, religion eller annan trosuppfattning, sexuell

läggning och för sexuella trakasserier är inte heller tydligt. Skolorna behöver

konkretisera mål och åtgärder som har vidtagits för att åtgärda eventuella

identifierade problemområden.

Det är inte tydligt på vilket sätt skolorna använder resultat i egna undersökningar

och självvärderingar som grund för åtgärder. Strukturerade och dokumenterade

riskbedömningar på skolnivå och som motsvarar kraven på översikt behövs.

Det går inte att uttala sig om skolornas arbete med planerna uppfyller

lagstiftningens krav fullt ut i dagsläget enligt vår bedömning. En större

enhetlighet i utformningar skulle kunnat underlätta för användning av verktyget

Qualis i uppföljningsarbetet inför revidering av följande års plan.

5 Diskrimineringslagen 3 kap 14 §.

10 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Tillämpning Myndighetsövergripande vägledningar för tillämpning av styrande regler finns

framtagna. Det är tydligt att rektor har ansvar för arbetet mot diskriminering och

kränkande behandling vid skolorna. Ansvaret innefattar att förvissa sig om att

elever och föräldrar är trygga med hur skolan hanterar dessa frågor.

Avdelningschef ska hållas underrättad och ta emot anmälan i förekommande fall.

Avdelningschef svarar för att alla styrdokument är så kända att medarbetarna kan

tillämpa dem i sitt vardagsarbete och som följs upp regelbundet. Checklistan

(barnrättsperspektivet) hanteras kontinuerligt vid skolornas ledningsmöten enligt

uppgifter.

Skolorna anses bedriva ett aktivt förebyggande arbete utifrån diskriminerings-

grunderna enligt intervjuer. Regelbundna informationsinsatser genomförs, både i

förebyggande syfte och om en händelse inträffar. Tillfällen för frågor kring

diskriminering och kränkande behandling är vid elevhälsosamtal, boendemöten,

terminskonferenser, utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar etc.

För en skola redovisas följande steg i arbetet med den årliga revideringen av

skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling:

- förslag tas fram av skolledning tillsammans med representanter från

elevhälsan – förslaget diskuteras tillsammans med möjliga insatser eller

aktiviteter vid arbetsplatsträffar

- effekter av tidigare genomförda aktiviteter utvärderas

- störst risk för situationer vid raster har uppmärksammats

- trivselregler uppdateras och en trygghetsgrupp utses för att motverka risk

- utvärderas vid efterföljande års revidering av planen.

Eleverna anses väl medvetna om sina rättigheter, frågeställningar kring området

tas regelbundet upp i elev- och föräldraråd. Elever, föräldrar och personal anses

känna till vart de ska vända sig om något händer. Teckenspråksscener tas fram

utifrån diskrimineringsgrunderna och används vid några skolor. Stöd har

inhämtats via företagshälsovården när det gäller att känna igen olika

kränkningssituationer (gäller personal) hos andra.

En större medvetenhet hos elever kring vad som kan uppfattas som kränkningar

över tid redovisas i intervjuer. Det kan hänga samman med tvåspråkigheten och

en ”öppnare värld” genom ökad tillgänglighet till information via sociala medier

och internet. Snävare tolkningar av budskap och ett ”tuffare” språk bland elever

med hörselnedsättning i jämförelse med normalhörande förs fram. Vikten av

dialog och kommunikation och att frågorna hanteras kontinuerligt i olika

grupperingar lyfts fram i intervjuer.

Uppföljning och utvärdering av insatser och aktiviteter görs kontinuerligt i förda

samtal, i diskussionsgrupper och via egna undersökningar kring elevernas trivsel

11 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

och trygghet vid skolorna. Dokumentation sker till viss del i årliga

kvalitetsmätningar (Qualis) och i efterföljande plan mot diskriminering och

kränkande behandling.

De förbättringsområden som förs fram i intervjuer rör främst följande:

- Öka kunskapen om innebörden i diskrimineringsgrunderna

- En enhetlig mall för skolornas planer skulle underlätta

- En tydligt utformad målsättning som grund för att vidta åtgärder så att ”det

som hänt inte händer igen”

- Bättre på att återkoppla till föräldrar när något har hänt

- Få tillfällen att öva på agerande i en kränkningssituation

- Myndighetsövergripande kontroll av arbetet efterfrågas

- Elevtransporter behöver ingå i skolornas uppföljning

Enkätundersökning Granskningen innefattar att undersöka elevernas kännedom om skolornas arbete

och om elever och föräldrar känner sig trygga med hur frågorna hanteras vid

skolan för att främja likabehandling och mot diskriminering och kränkande

behandling. En enkätundersökning har genomförts bland elever, personal och

föräldrar och som omfattar miljöer i skolan, fritidshem och boende.

Av den uppskattade mängden möjliga respondenter 1583 stycken har 715 svar

inkommit antingen i webbformat eller via pappersenkät. Det ger en total

svarsfrekvens på 45 procent. Av 507 elever har 396 svarat på enkäten det vill säga

78 procent. Respektive rektor har fått göra egna urval vad gäller enkätutskick till

elever. Det är således osäkert hur många som fått möjlighet att besvara enkäten.

Det kan av den anledningen sannolikt vara så att svarsfrekvensen ligger högre än

45 procent.

Elevenkäten har grupperats enligt elever som läser enligt grundsärskolans

kursplaner, elever F-26, elever 3-107 samt personal och föräldrar. För gruppen

elever grundsär har svar erhållits från 5 av 8 skolor och hälften av svaren är från

en skola. För gruppen elever F-2 har svar erhållits från 6 av 8 skolor där

övervägande del av svaren är från 2 skolor. För gruppen elever 3-10 har svar

erhållits från 7 av 8 skolor.

Vi kan konstatera att övervägande del av de elever i gruppen grundsär som svarat

på enkäten är trygga i efterfrågade miljöer i skolan, fritidshem och boendet. När

det gäller elever F-2 har fler angett att de är mindre trygga i miljöer som toaletter,

omklädningsrum och matsal. Detta styrks av personalens svar och pekar på att

man vid skolorna har vetskap om de miljöer som är mindre trygga.

6 F-2 = Förskoleklass till och med andra klass

7 3-10 = tredje till och med tionde klass

12 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

För elever 3-10 har frågor ställts kring hur väl man känner till skolans

värdegrundsarbete och delaktigheten i arbetet med att upprätta skolans plan. Här

framträder en tydlig skillnad mellan vad som kommit fram i dokumentstudier och

intervjuer då hälften av eleverna inte håller med om att de varit delaktiga i arbetet

med att ta fram skolans planer. I flera svar från personalen framkommer att man

inte heller anser sig vara delaktig i upprättandet av skolans plan.

Det bör uppmärksammas att 1 av 5 som svarat i gruppen elever 3-10 märkt eller

har själv blivit utsatt för trakasserier eller mobbning. Svaren understöds av svar

från grupperna personal och föräldrar. 1 av 6 personal som svarat har upplevt att

det förekommer att någon vuxen har kränkt en elev. 1 av 3 föräldrar känner till

och misstänker att det egna barnet blivit utsatt för kränkning. Det är inte möjligt

att uttala sig om när i tiden kränkningarna har skett då frågorna inte utformats på

det sättet.

Personal som svarat håller med om att de lägger stor tyngd i arbetet med att skapa

trygghet, de känner till rutiner, begrepp är tydligt definierade och att de inte

accepterar kränkningar och säger till direkt om de ser något. Här framträder en

något motsägelsefull bild då de samtidigt angett att kränkningar förekommit.

Föräldrar som svarat upplever trygghet i skolan och på boendet och anser att

barnet känner till sina rättigheter. De känner väl till skolans arbete mot

diskriminering och kränkande behandling och vet vem de kan vända sig till.

Några håller inte med och några har angett att de inte fått gehör för sina

synpunkter.

Kommentarer Vår bedömning är att skolorna i stort bedriver ett ändamålsenligt främjande och

förebyggande arbete för likabehandling och mot diskriminering och kränkande

behandling. Elever och föräldrar är trygga med hur skolorna hanterar frågorna till

den delen. Frågeställningar hanteras kontinuerligt i vardagen och ett till synes

fungerande arbete vid skolorna har framträtt.

Skillnader i skolornas förhållningssätt kommer fram när det gäller elevers och

personalens delaktighet i att upprätta och revidera årliga planer vid skolorna.

Arbetet för att identifiera och åtgärda problemområden hanteras olika. Skolorna

har inte genom ett systematiserat kvalitetsarbete fullt ut lyckats förhindra att

trakasserier förekommer. Skolorna har inte klarat av att säkerställa

kontrollefterlevnad och förbudet mot trakasserier och kränkande behandling.

13 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Rapportering avvikelser Förfarandet vid misstanke eller upplevd diskriminering eller kränkande

behandling framgår av skolornas planer. Myndighetsövergripande vägledningar

finns framme. Om anmälan är skriftlig ska den diarieföras. Om anmälan är

muntlig ska den dokumenteras av den personal som tagit emot anmälan och

diarieförs vid färdigställandet. Den som tar emot anmälan har att skyndsamt

informera rektor som i sin tur informerar avdelningschef. Vårdnadshavare för en

elev informeras så fort som möjligt. Informationen dokumenteras i upprättad

skriftlig anmälan. Om någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för

kränkande behandling ska rektor även informera myndighetsövergripande

kvalitetssamordnare8.

Dokumentation i anmälan görs genom elevhälsan i samråd med rektor och

skyddsombud enligt uppgifter. Det är något oklart om och på vilket sätt

rapportering har diarieförts. Tillbudsrapport har tidigare använts för alla typer av

händelser (olyckor, trakasserier, våld mm) som drabbar elever eller personal. Ny

rutin9 och blankett för rapportering av kränkningar har nyligen införts.

Årliga sammanställningar över anmälningar görs på skolnivån enligt intervjuer.

Sammanställningarna ligger till grund för inventering av riskområden,

riskmönster och åtgärder för att eliminera risker i efterföljande plan. Beskrivet

förfarande går inte att utläsa av den dokumentation vi tagit del av. Upplysningar

om att det inte genomförs och dokumenteras på ett tydligt och strukturerat sätt i

dagsläget förs fram i intervjuer.

Möjligheter att anmäla via myndighetens rutiner för klagomål finns. Rutinen avser

klagomål om skolan inte uppfyller bindande bestämmelser i lagar och föreskrifter

som gäller för verksamheten. Ett klagomål avseende hantering av

kränkningsärende har diarieförts under 2013.

Kommentarer Den samlade bilden av förekomsten av trakasserier och kränkningar via anmälda

situationer och händelser saknas i dagsläget. Vi har noterat ett mycket lågt antal

diarieförda anmälningar avseende år 2013. Kunskaper om innebörden av

diskrimineringsgrunderna och förståelsen kring ett agerande när en misstanke

eller händelse ändå inträffar behöver stärkas. Verksamheten behöver ha hög

beredskap för att hantera uppkomna situationer så att det inte händer igen. Stödet

till personalen behöver ses över och förbättras.

8 Vägledning för utredning, handläggning och dokumentation av ärenden avseende kränkande

behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan; ALL 2013/42.

9 Vägledning för utredning, handläggning och dokumentation av ärenden avseende kränkande

behandling, trakasserier och sexuella trakasserier i skolan; ALL 2013/42.

14 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Det ses som väsentligt att myndigheten ser över hanteringen vid rapportering av

avvikelser i sin helhet. Rutiner vid anmälan bör gås igenom och konkretiseras.

Rapport ska lämnas till huvudmannen som representeras av avdelningschef.

Tillvägagångssättet behöver grundas i erfarenheter som tas tillvara och som

gynnar ett organisatoriskt lärande. Rutinen bör, förutom att hantera omedelbara

åtgärder, även innefatta instruktioner för insamling av data som underlag för

analyser. Syftet med all rapportering är att dra lärdomar och använda kunskaper i

det fortsatta arbetet för att främja likabehandling och mot diskriminering och

kränkande behandling.

Sammanfattande bedömningar Myndigheten har till stora delar reglerat förutsättningar för ett fungerande arbete

genom framtagna riktlinjer och tillämpningsanvisningar. En övergripande struktur

med kontrollåtgärder för att säkra efterlevnaden till gällande riktlinjer finns.

Granskningen pekar på att kontrollrutiner behöver säkras på det sätt att rutiner för

återrapporteringar ses över. Dokumentationen behöver förbättras så att resultat för

de parametrar som bedöms tydligt framgår i underlag inför avdelningarnas årliga

självutvärderingar.

Olikheter och brister i dokumentationen i skolornas planer mot diskriminering och

kränkande behandling har uppmärksammats. Myndigheten bedöms kunna stärka

förutsättningarna genom en enhetlig utformning av dokumentationen i planer.

Anvisningar för hur underlag i årliga kvalitetsmätningar (Qualis) kan nyttiggöras i

utvärdering och uppföljning behövs. Strukturerade och dokumenterade

riskbedömningar som underlag vid kartläggning av främjande, förebyggande och

förhindrande aktiviteter och åtgärder skulle ge en bättre översikt av skolornas

arbeten inom området.

Följande har framkommit som stärker förutsättningarna:

Elever är i stort trygga i skolan och boendet. Miljöer som uppfattas som

mindre trygga är kända och förebyggande aktiviteter ochåtgärder

genomförs.

Elever känner i huvudsak till sina rättigheter och frågeställningarna

hanteras regelbundet i möten, samtal, träffar och konferenser.

Elever, föräldrar och personal känner skolornas arbeten och vet vem man

ska vända sig i uppkomna situationer eller händelser.

I granskningens enkätundersökning har det rapporterats om förekomster av

upplevda trakasserier. Så länge sådana uppgifter förekommer måste myndigheten

fortsätta sitt utvecklingsarbete mot nolltolerans vad gäller trakasserier och

kränkande behandling.

15 (15)

2014-03-16 ALL 2013/1284

Nedanstående insatser bör prioriteras och påskyndas för att kunna säkra

efterlevnad av myndighetens styrdokument mot kränkande behandling.

Gemensamt för skolorna.

o Enhetlig utformning av planer mot diskriminering och kränkande

behandling

o Förbättra strukturen för kartläggning av förekomsten av

trakasserier, formulera konkreta mål och åtgärder för att åtgärda

identifierade problem. Arbetet för att identifiera och åtgärda

problemområden bör ses över och dokumenteras på ett enhetligt

sätt.

o Förfarandet och dokumentationen vid misstanke eller upplevd

diskriminering eller kränkande behandling bör ses över och

förbättras. Tydliggör krav på dokumentation och återrapportering,

omfattar krav på sammanställningar på myndighetsnivån

Avdelningschef, som representant för huvudmannen, bör tydliggöra krav

på skolornas återrapportering.

o Hur skolornas uppföljning och utvärdering ska göras, hur

enkätundersökningar och självvärderingar tas omhand samt vad

som ska återrapporteras och på vilket sätt behöver klaras ut.

o Avdelningschef behöver stärka stödet till ansvarig rektor för att

klara upprättandet av planer och tillhörande nödvändig

dokumentation behöver förbättras.

o Avdelningschef bör säkerställa att tillräckliga underlag finns för

avdelningens självutvärdering (Qualis-resultat bör utgöra en

delmängd i detta)

o Stöd behövs även i kommunikation och dialog kring innebörden

för diskrimineringsgrunderna samt arbetet för att förhindra att

situationer uppkommer.

o Kunskaper om vad som har hänt bör tas tillvara för att stärka

förutsättningarna så att det som hänt inte händer igen.

Rektor bör säkerställa att personalen får det stöd de behöver för att

upptäcka och förhindra trakasserier.

o Övningstillfällen på agerande i en tänkt kränkningssituation kan

med fördel övervägas.

o Det gäller även former för elevernas och personalens delaktighet i

arbetet med upprättandet och revideringar av skolornas planer.