Rapport - Godkänd - Grön Flagg¶n-flagg...Kommentar från Håll Sverige Rent 2014-04-30 15:59: Vad...

Grön Flagg-rapportGrön Flagg-rapportGällstads förskolaGällstads förskola

30 apr 201430 apr 2014

Illus

trat

ione

r: A

nder

s W

orm

Kommentar från Håll Sverige RentKommentar från Håll Sverige Rent

2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och intressant att läsa om alla era utmärkta aktiviteter, vad mycket ni har hunnit med. Klappa er på axeln ochsäg åt er själva att ni varit miljöhjältar allihop!Det verkar som om ni har siktet inställt på en hållbar utveckling. Vår värld behöver miljöhjältar som ni! Det är bra att ni jobbar så aktivt med barnensdelaktighet inom Grön Flagg och att ni försöker hålla en så stor flexibilitet i arbetet som möjligt för att följa barnens intressen och idéer.

Ni har all anledning att vara nöjda med ert Grön Flagg- arbete. Det är vi, fortsätt i samma anda!

I er rapport dokumenterar ni kontinuerligt och laddar upp bilder. Ni beskriver vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga i arbetsprocessen och hur barnen fått inflytande. Här finns utrymme för reflektioner från barn och personal samt en utvärdering av arbetet som ni kan använda i förskolans övergripande kvalitetsarbete. När rapporten är godkänd kan ni spara den som en pdf-fil, så går det smidigare att mejla eller skriva ut ert arbete och sprida det till omgivning och vårdnadshavare. Er kontaktpolitiker kan se er godkända rapporter, men inte fotona däri.

SPARA OFTA genom att klicka på Spara utkast-knappen längst ner på sidan. Det är inte förrän ni klickar på Lämna in för granskning-knappen som rapporten skickas in till oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverige Rent.

Grön Flagg-råd Grön Flagg-råd

a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats?a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats?

Välj det alternativ som närmast avspeglar hur det har varit för er genom att klicka i listan nedan. För att ta bort ett redanvalt alternativ; klicka på krysset längst till höger.

1-2 gånger/månad

Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga:

b. Har ni haft Grön Flagg-råd/samlingar med barnen?b. Har ni haft Grön Flagg-råd/samlingar med barnen?

Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.

Ja

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Alla pedagoger och alla barn har varit delaktiga i GrönFlagg samlingarna. Två pedagoger sitter i Grön Flaggrådet.

Utvecklingsområde 1 Utvecklingsområde 1

Här ser ni det tema eller de teman ni valde att arbeta med samt eventuella titlar ni valt på era utvecklingsområden. När ni beskrevutvecklingsområdena i handlingsplanen var det en start och en riktlinje. Sedan har arbetet haft möjlighet att utvecklas beroende påbarnens och personalens intressen och idéer. Beskriv den utveckling och den process ni gått igenom och hur ni har möjliggjort föralla att vara delaktiga och ha inflytande i respektive utvecklingsområde.

Tema

Närmiljö

Titel

Vår utemiljö

a. Vad har ni gjort inom detta utvecklingsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?

Vi startade med samtala med de äldre barnen om vad de skulle vilja göra för att förändra, förbättra och utveckla gården på förskolan. Vi fick inte såmånga förslag från barnen, vissa förslag var omöjliga att genomföra. Vi valde då att titta på bilder från en annan förskolegård i vårt område tillsammansmed alla barn på förskolan. Vi ville få barnen att tänka i nya banor och förklara för dem att man med små medel kan göra förändringar. Nu kom barnenmed fler förslag, flera av dem är genomförbara att göra på förskolan. Pedagogerna har haft möten om vad vi vill göra på vår gård. På höstensföräldramöte uppmanade vi föräldrarna att samtala med sina barn hemma om vad de vill göra med vår gård. En familj har återkopplat och kommit medförslag.I december och januari ritade och skrev barnen sina förslag på hur de vill att gården ska förändras. Bilderna dokumenteras på väggen på avdelningarna.Barnen har inför de övriga barnen berättat om sina teckningar och vad de skulle vilja ha på vår gård. Under en planeringsdag tittade pedagoger igenomde olika förslagen och gjorde en plan för vad vi kunde genomföra utifrån de resurser vi har på förskolan. Vi beslutade oss för att bygga en bensinpump,en bil i trä, matteplankor, bollplank, staffli, vägmärken,korvkiosk plantera blommor, tillverka fåglar för att dekorera på gården. Vi samtalade om hur vi gör

ii LpföLpfö

ii LpföLpfö

ii

barnen delaktiga i processen att göra vår gård mer attraktiv och utmanande.

Projekt Båten, avd MyranUnder höstterminen 2013 kände vi oss alla motiverade till att till att starta upp nya projekt på gården. Detta läsåret valde avdelningarna att arbeta var försig med var sitt projekt. Myran valde utifrån önskemål från barnen att arbeta med projekt "Båten". Förskolan hade fått en båt av en av pedagogerna sommed gemensamma krafter grävdes ner på gården. Barnen hjälpte till att köra bort överflödig jord. Under en projektstart i september hade pedagogernaett drama där olika yrkeskategorier kom på besök, en fiskare vid namn Gustav, en sjökapten och en sjörövare. Vi samtalade, sjöng och såg på bilderfrån dessa personers liv, olika sorters båtar, redskap och annat som hade anknytning till sjö och hav. Dramat blev mycket uppskattat hos barnen ochde pratade mycket om de olika rollfigurerna efteråt.Samtal fördes om hur vi ska forsätta att arbeta med vår båt för att göra den roliga att leka i. Barnen kom med förslag om att man måste ha något attsitta på, en motor, en mast, segel, en flagga m.m. Vi bestämde oss för att börja med att skruva fast sittbänkar. Därefter klippte barnen vimplar i vaxduksom vi skulle sätta fast i masten, alla hjälptes åt. Vaktmästaren hjälpte oss att förankra en mast som vi sedan satte fast vimplarna i. Båten blev enuppskattad lekmiljö på vår gård. Vi tillverkade metspön att ha ute i vår båt.

Barnens intresse för båten och det som har med båtar att göra ledde oss vidare att arbeta med livet i sjön och i havet. Vi skaffade oss kunskap omolika sortes fiskar genom att låna böcker, se på film från mediapoolen och göra ett eget akvarium. Vi har undersökt sötvatten/saltvatten och pratat omvilka fiskar som lever var. För att lära sig hur olika fiskar ser ut tillverkade vi ett fiskespel där barnen kan se olikheter och likheter, jämföra och namngede olika arternaBarnen har fått ett ökat intresse kring fisken som severas i matsalen, numera vill de veta vilken sorts fisk som serveras.Vi har även sett på en film där man får följa med i arbetet med att bygga en båt, från ek till skuta. Barnen har varit mycket fascinerade av filmerna som visett på vår smartboard.

Framåt vintern återkom fiskaren Gustav och samtalade med barnen om vinterfiske och om att alla båtar har ett namn. Han gav oss idéen att döpa vårbåt och berättade om hur det brukar gå till. Vi fick en flaska att använda och ballonger att dekorera båten med vid dopet. Ett förslagskuvert sattas uppdär barnen fick lägga i lappar med namn som de tyckte att båten skulle heta. En demokratisk omröstning fick sedan avgöra vilket namn det blev. Varjebarn fick en legobit som motsvarade en röst, flest röster fick "Guppis". Barnen skrev namnskyltar att fästa i fören på båten. Till dopet bjöd vi insjökaptenen som kom och döpte vår båt med en flaska som han svingade mot båten, efteråt hade vi mingel med äpplejuice och salta pinnar. Barnen vardelaktiga i förberedelserna inför dopet. Sjökaptenen hade med sig bilder som han visade på sitt fartyg och berättade om spännande resor han varit utepå.

Barnen har klippt ut fiskar i tyg som de sedan har sytt ihop och fyllt med vadd, sytt på fenor och ögon. De har även sytt sykort med marina motiv somfiskar, båtar, sjöstjärnor m.m. De äldre barnen har ritat sina sykort själva. Alla alster har vi samlat till en utställning som vi har på förskolan.

Vi har gjort ett drama projekt utifrån boken "Fia och djuren går till sjöss": Efter att ha läst boken flera gånger och samtalat om innehållet skrev villtillsammans ned vad vi behövde för rekvisita till dramat. Barnen kom med många förslag på vilka djur vi skulle använda , samt hur vi skulle bygga flotten.Vi bestämde oss för att bygga den av trä, kartong, pinnar från vår gård samt "skräpmaterial". I olika smågrupper byggde vi flotten utifrån barnens idéer.och barnen blev mycket nöjda med resultatet. När vi byggt färdigt dramatiserade vi, en pedagog läste boken, barnen dramatiserade med hjälp avfigurerna och egna repliker. Vi filmade vid ett tillfälle för att sedan kunna se resultatet tillsammans. Nästa steg var att barnen själva agerade de olika rollerna i vår båt på gården. Tillsammans tillverkade vi attribut till de olika figurerna. En pedagog höll iberättelsen och barnen dramatiserade handlingen. Uppskattat att själv få vara med och agera eller att vara publik under dramat

Avdelningen Snigeln 1-3 år, ht 2013 - vt 2014Under augusti startade Snigeln upp sin verksamhet med ett helt nytt arbetslag, där alla hade sin huvudsakliga erfarenhet från arbete med lite äldre barn.Första tiden prioriterade vi därför att lära känna varandra, barnen, lokalerna mm. I arbetet med närmiljön började vi i det lilla och fokuserade i första handpå vår innemiljö eftersom det kändes viktigast för verksamheten.

Vi gjorde förändringar som syftade till att öka barnens självständighet, ex sänktes barnens klädhyllor. Foton på barnen sattes upp på deras platser förskor, matplats mm. Utbudet på lekmaterial minskade och delades upp i mindre lekmiljöer för att ge barnen möjlighet till överblick och utveckla deraslek. Materialet har i stället bytts ut med jämna mellanrum för att inspirera till nya inriktningar i leken. Tanken med olika lekmiljöer var också att barnendelar upp sig i mindre grupper vilket lockar till mer samarbete inom lekarna, ex konstruktions- och rollekar.

I arbetet med barnen valde vi att arbeta utifrån en saga som grund för lärandet. Det är ett arbetssätt där vi använt sagan som en röd tråd under helaläsåret. Genom arbetet med sagan ville vi ge barnen upplevelser och erfarenheter som berör dem. Utifrån händelserna i sagan påbörjade vi en mindmapmed några av våra idéer. Efterhand som vi lärde känna barnen försökte vi fånga upp deras tankar och vidareutveckla arbetet utifrån det. Sagan var enmetod vi använde för att sträva mot målen i vår läroplan och i vårt arbete med grönt flagg. Vi använde sagan på många sätt och det är en metod förupplevelsebaserat lärande. Det man upplever minns man lättare och när man har roligt blir det bra förutsättningar för lärande och utveckling.

Sagan vi valt heter "Familjen Nalle i blåbärsskogen". Den handlar om en nallefamilj, vilket var något som vi kände kunde ligga nära de flesta av våra småbarn. Utifrån sagans innehåll har vi också fått in arbetet med närmiljö och allemansrätt på ett naturligt sätt.

Vårt sagoarbete började med att barnen fick besök av nallefamiljen som kom till oss från skogen, så spännande! Barnen har sedan successivt fått lärakänna sagan och de olika karaktärerna för att få en relation till dem. I sånger, ramsor, lekar, yoga mm har vi lyft fram Nallefamiljen tillsammans medbarnen. Även i våra skapande aktiviteter har björnar och nallar varit i fokus. Färg, form och mönster har återkommit regelbundet och med hjälp avexempelvis nallarnas olika kläder har barnen lärt sig mycket om det. Nallarna finns med i vår lekmiljö inne, bla som små figurer i vår innesandlåda. Denanvändes under den kalla årstiden då barnen inte kunde leka i sandlådan ute, vilket var mycket uppskattat. Bilder på björnar och nallar fanns uppsattaoch blev naturliga samtalsämnen. Nallarna har också fått följa med barnen hem över en helg. Besöket hemma har de sedan fått berätta om på förskolanmed hjälp av en bok som föräldrarna fått skriva i. På det sättet har vi även knutit an till barnens närmiljö hemma. Nallarna har kommit med små uppdragsom uppmärksammar det som händer omkring oss, ex fick barnen måla videkvistar på fönstret. Hela arbetet med nallarna har varit positivt ochglädjefyllt för barnen och oss.

Vår utemiljö: Under hela året har barnen följt hur gårdens utseende ändras allteftersom årstiderna växlar. Vi har gjort dem uppmärksamma på dessaförändringar både när vi är ute och inne; i samtal, sånger och aktiviteter. Barnen har exempelvis odlat ärtor och experimenterat med vad som krävs föratt de ska växa. De kunde tydligt se att det behövdes sol och vatten för att det skulle växa upp ärtor som sedan kunde ätas upp. Till påsk kompåskharen skuttande ute på gården och hälsade på. Hon berättade lite om sig själv och var nyfiken på hur barnen hade det. Snigelns barn har ocksådeltagit i gemensamma aktiveteter på gården som exempelvis skörd av det som de odlat under förra våren och sommaren. De var mycket positiva när viskördade rabarber, potatis, morötter mm. Gemensamma städdagar för att göra gården fin har också genomförts. Aktiviteterna och samtalen var någotsom engagerade och intresserade alla. Myrans arbete kring båten och "sjösättningen" av den har också intresserat Snigelns barn. De har dessutom fin utsikt över båten från sin avdelning ochdet har inspirerat till många samtal kring båten.

Vi dokumenterar mycket av barnens lek och aktiviteter både inne och ute. Dessa bilder och texter är ett viktigt inslag i vår miljö. Det lockar till samtaloch reflektion mellan barn, personal och föräldrar på ett positivt sätt.

Vi får respons av barnen och ibland även från föräldrar. Vi märker att små barn behöver mycket tid och upprepning, men det är en fantastisk känsla närde är delaktiga, förstår och visar glädje!

b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktiga i detta arbete och haft inflytande i processen?

Alla barn och pedagoger har varit delaktiga i samtalen, bildvisningen och haft möjligheten att föra fram sina idéer. Alla barn har ritat sina idéer.Pedagogerna har lyssnat på alla förslagen som barnen kommit med.Vi har samtalat med barnen, tillsammans letat ideer på nätet.Pedagogerna har haft en arbetskväll då vi snickrade i träslöjden.Barnen har hjälpt till med att måla och dekorera de olika sakerna vi byggt.

Vid projektet "Båten" kände alla pedagogerna sig nöjda efter uppstarten, vi lyckades verkligen få med barnen. Barnen kom med många ideer till hur vi skulle arbeta vidare med båten för att få den rolig att leka i, ex mast, motor, flaggor, vimplar.Alla barn klippte vimplar till vimpelspelet. Tillsammans satte vi fast vimplarna, som nu blev en rolig plats för rollekar utomhus, i fantasins värld kan mansegla till många spännande platserBåde barn och pedagoger har lärt sig mycket om livet i havet och sjön när vi tittat på filmerna från mediapoolen. I planeringsarbetet utgår vi ifrån barnensintresse och frågor för att komma vidare i arbetet. Då vi skulle hitta på ett namn till båten hade alla barn möjligheten att lägga i ett förslag på namn, namnet bestämdes sedan efter demokratiska principeri form av att alla hade varsin röst vid omröstningen.I det skapande arbetet har alla barn stor frihet att själva bestämma hur fisken eller sykortet ska se ut, vi uppmuntrar barnen till att skapa sin egenprodukt utifrån sin egen fantasi. Barnen kände sig stolta då just deras alster hade en plats i utställningen.

På Snigeln deltar all personal i veckoplaneringen och har då möjlighet till inflytande och delaktighet i upplägg av verksamheten. Vi reflekterartillsammans och utifrån det planerar vi vidare. Eftersom vi inte alltid kan ha en dialog med barnen, så provar vi oss fram och ser vilken respons vi får.Utifrån det går vi vidare och på det sättet har barnen till viss del inflytande över vad vi gör. Mer konkret har de inflytande när de ex väljer aktivitet, eller närde väljer vilken nalle i Nallefamiljen som de vill ta med sig hem.

c. Infoga 1-4 bilder som illustrerar vad ni har gjort. Spara en bild i taget genom att klicka på Spara utkast-knappen eftervarje tillagd bild. En stor och tung bild tar lång tid att spara/ladda upp.

ii

d. Ange en länk till en webbplats där ni visar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfritt.

Utvecklingsområde 2Utvecklingsområde 2

Tema

Närmiljö

Titel

Allemansrätten


SnigelnVi startade upp arbetet med allemansrätten genom att det kommit ett brev på posten till barnen. En pedagog läste upp brevet som var från Trollet Tova.Tova är en figur som kommer'

ii OBS...OBS...

ii

besöka barnen i skogen under ett flertal tillfällen under läsåret. I brevet berättade Tova att hon kommer att besöka barnen under dagens skogsutflykt. Tova behöver hjälp att samla ihop pinnar från marken till sin koja. Tova berättar att man inte får bryta grenar men att man jättte gärna får använda pinnarsom finns på marken när man ska bygga/leka osv i skogen.Barnens respons: Barnen var nyfikna, lyssnade och var intresserade under tillfället. Vid första anblick var barnen lite reserverade men efter en liten stundblev barnen allt mer aktiva. De hjälpa gärna Tova att samla in pinnar och vinkade glatt hejdå när hon skulle gå.

Barnen fick i uppdrag att leta efter Tovas försvunna svans. Pedagogerna berättade att man måste röra sig försiktigt i skogen så man inte förstör någoteller bryter av något. Inte störa naturen. Vi skickade sedan svans på posten till Trollet Tova. Barnens respons: Barnen var aktiva och letade koncenterat efter Tovas svans. De rörde sig försiktigt och blev glada när de hittade svansen.

MyranVi starade upp arbetet med allemansrätten genom att Trollet Tova kom på besök i skogen. Hon berättade att hon bodde i en koja som var byggd avnerfallna pinnar, hon hade även tagit granris från hygget. Hon berättade att hon plockade bär och svamp, fiskade i sjön och älskade att bada. Tovaberättade att hon lagar sin mat över en öppen eld och samtalade med barnen om vad man får och inte får göra när man eldar. Gemensamt samtalade viom ordet allemansrätt, Tova skrev ordet och barnen fick med sig skylten hem till förskolanBarnens respons: Barnen lyssnade och var intresserade, kom med frågor och svar. Barnen återkopplar till det som Tova sa.

Tova skickar brev till barnen och ber dem hjälpa henne att hitta sin borttappade svans. Hon påminner dem i brevet att röra sig med försiktighet i naturen,vara rädda om massa, växter och buskar, inte störa djuren. Vi samtalar om hur vi är och vad vi gör när vi är ute i skogen. Barnen hittar svansen ochskickar den till Tova.

Vi tittade på en film från UR "Barr och Pinne räddar världen" - Allemansrätten. Efteråt samtalade vi tillsammans med barnen om filmens innehåll. Barnens respons: Barnen kom med egna reflektioner och kopplade till egna erfaranheter.

Tova besöker åter barnen i skogen och ber barnen berätta vad de kommer ihåg om allemansrätten, tillsammans har vi ett samtal om vad som ärtillåtet/inte tillåtet att göra i vår natur. Tova delar ut en broschyr, "Allemansrätten" från naturvårdsverket till alla barn. Vår förhoppning är att föräldrarnatittar i broschyren och samtalar om innehållet tillsammans med sitt barn.

Under hösten kommer Tova och samtalar om vikten av att inte störa djuren i skogen, höga ljud kan skrämma och att man ska vara rädd om djurensbon. Att vissa djur sover under den långa vintern och inte ska störas, några flyttar till varmare länder, medan andra kan behöva hjälp med mat. Vi satteupp ett fågelbord för att hjälpa fåglarna att hitta mat under vintern. För att lära oss vad de olika fåglarnas namn satte vi upp bilder+ namn på fönstret.Vid skogsutflykterna som vi gör varje vecka samlas vi kring vår samlingssten och påminner varandra om allemansrätten, vad vi får göra och vad vi inte fårlov att göra i vår natur. Barnen deltar ivrigt i samtalet och har många saker att delge varandra. Känns som om kunskaperna är befästa hos barnen. Närdet börjat något nytt barn har barnen varit noga med att berätta om allemansrätten och vad som gäller då vi är i skogen.

Avdelningen Snigeln (1 - 3 år) ht 2013I arbetet kring allemansrätten är det huvudsakligen våra äldsta barn som varit mest delaktiga. Området kan vara lite för abstrakt för de allra yngstabarnen. Våra treåringar har då deltagit i de aktiviteter som Myrans barn har gjort. Under hösten har Myran och Snigelns barn träffats i tvärgrupper någragånger i veckan. Vid dessa tillfällen har aktiviteter och samtal kring allemansrätten ofta förekommit.

Myrans barn och våra tvärgruppsbarn har gått till skogen tillsammans varje vecka. Det är riktigt bra tillfälle att lära om allemansrätten. I skogen samlasbarnen kring en sten och där pratar de ofta om allemansrätten. Det är mest fokus på vad man får göra. De gör också olika aktiviteter med anknytning tillallemansrätten -se Myrans dokumentation.Barnens respons: Snigelns treåringar som är med i tvärgruppen tycker det är spännande och pratar gärna om det när de kommer tillbaka frånskogsutflykterna. Det blir bra tillfällen till samtal vid lunchbordet och då kan även våra yngre barn bli delaktiga. De har exempelvis pratat om att man skaplocka upp skräp efter sig, att man får plocka svamp och pinnar från marken. Det är också spännande med Tova!

Med de yngsta barnen på Snigeln har vi under hösten jobbat mycket med blåbär, lingon, löv och svamp eftersom vår tema-saga om "Familjen Nalle"handlar om det. I samband med det har vi berört allemansrätten lite lätt, exempelvis att man får plocka bär, löv och svamp. Under vintern tog vi upp merom hur björnar lever och att de går i ide. På våren tittade vi bla på blommorna och knopparna som vi kunde se omkring oss. Även de yngsta (som intesover på fm) har gått till skogen men inte lika ofta. Vi har passat på att uppmärksamma vad som händer i naturen under året; löven som ändrar färg,svampar, bär, knoppar, blommor, fågelsång mm. Vi märkte ett stort intresse från barnen när de provade på själva. De fick bla upptäcka lingon ochblåbär; hur de ser ut, känns och smakar. Flera månader senare kunde barnen återkoppla till detta och ex berätta om hur blå tunga de fick när de åtblåbären.På avdelningen har vi även gjort olika skapande aktiviteter som knyter an till vad som händer i naturen, både det vi sett i skogen och det vi ser i vårutemiljö på gården. Vi tillverkade bla en stor solros tillsammans, svampar i olika storlekar, stora höstlöv av blad som vi plockat ute. Under vintern gjordevi snögubbar och därefter skapade barnen videkvistar och djur med anknytning till påsk. Det blev bra tillfällen att utveckla deras kreativitet, motorik,språkliga och matematiska förmåga. Allemansrätt är inte helt enkelt för våra små barn, men vi tycker det är viktigt att barnen får en känsla av att det är roligt och spännande med naturensom finns i vår närmiljö. Vi vill väcka deras intresse och nyfikenhet. Då blir man också rädd om naturen!


Alla barn har tagit till sig Trollet Tova. De äldre barnen har börjat använda ordet allemansrätt även hemma och förklarat för sina vårdnadshavare vad lageninnebär. Barnen fantiserar över hur Tova lever.

All personal är delaktig i samtalen med barnen om allemansrätten. Varje avdelning har sin Tova. Vid avdelningsplaneringen diskuterar samtliga pedagoger hur vi ska gå vidare i arbetet.

På Snigeln deltar all personal i veckoplaneringen och har då möjlighet till inflytande och delaktighet i upplägg av verksamheten. Vi reflekterartillsammans och utifrån det planerar vi vidare. Eftersom vi sällan kan ha en dialog med de yngre barnen kring allemansrätt, så provar vi oss fram och servilken respons vi får. Utifrån det går vi vidare och på det sättet har barnen till viss del inflytande över vad vi gör. Vi har märkt att arbetet kring allemansrätttillsammans med små barn har fått fokusera på att väcka intresse för att natur och miljö är spännande och roligt!


ii


Utvecklingsområde 3Utvecklingsområde 3

Tema

Närmiljö

Titel

ii

ii

ii

Masken och skatan


Masken 3-5 årVi startade med att gräva upp maskar ur vår kompost för att ha till vår glaskompost inomhus. Tillsammans startade vi upp vår glaskompost genom attbygga den i olika lager av kompostjord, gräs, löv, äpple, cornflakes, havregryn, kaffesump, gurka, sågspån och sist sand för att behålla fukten. Vi harvarje vecka vattnat och tittat på vad som har hänt, samtalat och reflekterat tillsammans.I december hade maskarna arbetat klart, allt innehållet i komposten hade blivit till jord. Vi samtalade om vad vi skulle göra med maskarna nu när de intelängre hade någon mat i glaskomposten. Barnen kom med många olika idéer men enades om att det varbäst att släppa tillbaka dem i komposten därde får värme och mat. Glaskomposten har varit ett tydligt sätt att åskådliggöra maskarnas roll i nedbrytningsprocessen.

Barnen har själva fått formulera vad de vill lära sig om masken, gjort egna frågor på en tankekarta. De har samarbetat två och två tillsammans med enpedagiog för att med datorns hjälp ta reda på svaret. De har i skrift och bild redovisat vad de kommit fram till. Barnens dokumentation sitter på vår Grön-flagg vägg. Barnen tar del av varandras kunskaper genom att på en samling redovisa frågorna för varandra.

Barnen har gemensamt tillverkat en Stuprännemask genom att sy en del var och sedan stoppat den full av plastpåsar så den klara att hänga utomhus.barnen fick ge förslag på vad den skulle heta i en förslagslåda, sen hade vi omröstningen om vilket namn den skulle få. det blev" Masken Leo" Ett barnskrev en namnskylt som hänger runt halsen på masken.

Barnen har tillverkat egna maskar i olika tekniker och olika material, ex. lera, gips, pärlor, papper. Alla gjorde en eller flera maskar till vårmaskutställning. Vi gjorde cementlöv genom att plocka löv, som barnen la cement ovanpå. Bladen målades i höstens alla färger. Bladen är en del av maskens mat.Cementlöven var en del av vår maskutställning. Barnen var mycket stolta över maskutställningen, tittade ofta på den, en del namngav sina maskar ochskrev namnskyltar till dem

Vi har tittat på filmer från UR som heter "Kaxiga kryp- nedbrytarna" och "Barr och Pinne räddar världen-kompost" filmer som handlar om bl.a maskarnaroll i nedbrytningen. Barnen var fascinerade av filmerna och vi har sett dem vid två tillfällen

Vi sjunger masksånger och maskramsor

Vi har maskbilder på väggarna

Under vintern konstaterade vi att komposten var frusen och att maskarna befann sig långt ner i jorden. I april höll vi utkik i vår kompost för att se om dentinat och masken kommit igång med sitt arbete igen. Vi bestämde oss för att återigen starta upp vår glaskompost inomhus enligt samma process somunder hösten. Barnen tyckte att det var mycket intressant och hade med sig mycket kunskaper från höstens arbete som de nu lyfte. Varje vecka följdevi maskarnas arbete i glaskomposten och samtalade om nedbrytningsprocessen.Innnan vårterminens slut avslutade vi maskprojektet med att ha en mask-sångsamling och äta godismaskar.

Skatan: 1-3 år Vi valde att arbeta med skatan då barnen visat stort intresse för just den fågeln under terminen. kVi startade upp genom att samla barnen i mindre grupper och samtala om skatan. Vi samtalade om vilka färger den hade i sina fjädrar, hur de troddeden lät/om den kan prata, och vi räknade antal klor på varje ben.

Efter presentationen/introduktionen satte pedagogerna tillsammans med barnen ut "hoppande" skatsteg på golvet med bokplast över. Dessa skatfötterhar alla barn, pedagoger och de flesta föräldrar uppmärksammat. Skatstegen har bidragit till att barnen samtalar om skatan tillsammans, på egnainitiativ. Vid några tillfällen har det kommit upp fler fötter och detta har barnen uppmärksammat väldigt snabbt. Barnen har även undersökt om skatanhar hoppat in under förskolans matta, då skatstegen tar slut precis vid mattan. Vi reflekterar och samtalar med barnen om skatan, vart tror dom attskatan är nu, vart var skatan påväg någonstans när den var inne på förskolan och hoppade? osv.

Vi har satt upp verkliga bilder på väggen i barnen höjd med bokplast över. Vi har även laminerat ett flertal skatbilder som finns i verksamheten.

Barnen har i skapandet målat/ritat skator. Innan barnen började att måla sin skata tittade barnen i böcker och på bilder hur skatan såg ut. Vilka färgerden har, antal klor, kroppsform, hur näbben ser ut osv.

En pedagog har i mindre grupper varit ute tillsammans med barnen på en såkallad "Skatpromenad". Barnen fick under dessa stunder möjlighet att sehur många skator man hann se under en promenad i förskolans närmiljö. När barnen såg en skata fick de lägga en ballong i en påse. Vi stannade ettflertal gånger under promenad och undersökte om det fanns någon skata i det trädet, på det taket, i den gräsmattan osv. Barnen var mycketkoncenterade och ropade efter skatan att komma fram under promenadens gång. När vi kom tillbaka till förskolan räknade vi antal ballonger som fanns ipåsen, så att vi skulle komma i håg hur många skator vi såg just idag. Vi gjorde sedan en sammanställning på ett stort pappersark där vi skrev datum,satte upp antal skator vi hade sett, skrev siffran och målade i antal legobitar som motsvarade skatantalet. I slutet av läsåret.........

Vi tillverkar och sätter upp ett stort grönflagg träd på avdelningens vägg. I detta träd kommer den mest aktuella dokumentationen att föras. Barnen hartillverkat varsin skata som sitter i trädet, samt ett skatbo.

Vi sjunger på samling om "Skatan-Clara" som i sången sjunger om ballonger i olika färger.

Vi har tittat på en film från Utbildningsradions arkiv "Skrutt - skata". Barnen kände igen att fågeln som filmen handlade om var en skata, fler gångerunder filmvisningen kommenterade barnen "SKATA SKATA SKATA". Efter visningen samtalde vi med barnen om vilka färger skatan har, att vi också harfågelböcker precis som Skrutt. Vi upplevde stunden som positiv och kommer att titta på filmen flera gånger under läsårets gång.


All personal är delaktig i planering av arbetet med masken och skatan. Vid planeringen utgår vi ifrån barnens frågor och intressen.Barnen tömmer dagligen fruktavfall i komposten, de passar då på att se om de hittar någon mask.Barnen följer med nyfikenhet vår glaskompost och processen som sker, vattnar den då den bli för torr.


ii


Läroplanen (Lpfö98) Läroplanen (Lpfö98)

Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete till läroplanen tydliggörs hur arbetet bidrar till barnens utveckling, lärande och inflytande.Målen, som ni ser citerade här, anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen. Decitat ni valde i handlingsplanen är förifyllda redan, men det är möjligt att lägga till fler (eller ta bort befintliga).

a. Normer och värden, kap 2.1a. Normer och värden, kap 2.1

Vilket/vilka mål i läroplanen har ert Grön Flagg-arbete inkluderat?

respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

b. Utveckling och lärande, kap 2.2b. Utveckling och lärande, kap 2.2


utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek,bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiskaprocesser och fysikaliska fenomen,utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och

c. Barns inflytande, kap 2.3c. Barns inflytande, kap 2.3


utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, ochutvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete ochbeslutsfattande.

d. Övriga mål, riktlinjer och skrivelserd. Övriga mål, riktlinjer och skrivelser

Vilket/vilka övriga mål, riktlinjer och/eller skrivelser har Grön Flagg-arbetet inkluderat?

Förskolans värdegrund

ii

ii

ii

Allemansrätten

Synliggörande och omvärlden Synliggörande och omvärlden

En av grundtankarna med Grön Flagg är att synliggöra och sprida arbetet samt ha ett utbyte med omgivande samhälle. Att vända erut mot samhället och visa upp ert arbete kan inspirera er själva, föräldrar och omgivning och ge ringar på vattnet.

Vilka av följande aktiviteter har ni genomfört för att synliggöra ert Grön Flagg-arbete? De val ni gjorde i handlingsplanenfinns förtryckta men går att ändra.

Anslagstavla eller motsvarande på förskolanDigital fotoramInformation på förskolans webbplatsNyhetsbrev till föräldrarInformation på föräldramöten

Andra aktiviteter/övrigt att tillägga:

Uppföljning, utvärdering och utvecklingUppföljning, utvärdering och utveckling

För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontinuerligt följer ni upp, analyserar och utvärderar ert arbete utifrån ett tydligtbarnperspektiv. Samtala och reflektera bland barn och personal kring hur ni har upplevt arbetet. Diskutera i personalgruppen hur nikan använda er av tidigare erfarenheter och gärna litteratur och forskning för att analysera det ni upplevt. Era reflektioner ochanalyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättningarna för barnen att lära, utvecklas och ha roligti förskolan. Detta arbete kan användas i förskolans kvalitetsarbete och hjälper er att identifiera nya utvecklingsområden inom GrönFlagg.

a. Uppföljninga. Uppföljning

Reflektioner från barnen, hur har de upplevt arbetet?

Barnen har visat stort intresse för vårt grön Flagg arbete, varit positiva, nyfikna och lärt sig mycket om allemansrätten, masken och skatan.Lärt sig många nya ord och begrepp. Barnen har fått eget inflytande genom maskforskningen, där de kunde på verka vad de ville ta reda påom masken. Flera barn har prövat på att tala inför en större grupp och berätta vad de forskat om. Vi upplever att vi i temat har gjort någottillsammans och delat med oss av våra kunskaper till varandra.

I arbetet med vår gård har alla haft möjligheten att föra fram sina tankar och ideer, ett sätt att få inflytande över sin vardag på förskolan. Vi hartillsammans diskuterat vad som är möjligt att genomföra men ockå svårigheter som kan uppstå.

Projektet Båten på Myran blev mycket större än vad vi först hade föreställt oss. Barnens intresse för allt som har med båtar, hav och sjö varstort och vi hittade alltid vägar att gå vidare utifrån vårt arbete och barnens intresse. I samtal med föräldrar märker de att barnen har lärt sigmycket och gärna berättar hemma.

Sagotemat med Familjen Nalle landade bra i barngruppen på Snigeln. Det kändes positivt och väckte barnens intresse, vilket gjorde att delärt sig om färger, former, begrepp, djur och växter mm på ett lustfyllt sätt.Vi har provat oss fram och barnen har haft roligt och deltagit utifrån sina förutsättningar. Nallarna har varit mycket uppskattade ochuppmuntrat till lärande samtal och lek. Barnen har varit mycket stolta och nöjda när någon i Nallefamiljen fått följa med dem hem underhelgen. De har tyckt om när vi har läst deras berättelse om helgen tillsammans med nallen.

Reflektioner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har ni upplevt arbetet?

- Föräldrar har bekräftat att barnen pratar om och har tagit till sig exempelvis masken, allemansrätten och båten-projektet. De har fått med sigmycket nya kunskaper om ex. fiskar, havet, båtar och utrustning. Lärt sig nya ord som har med ämnet att göra, ex. akter, saltvatten, gälar,roder, mast...... - Personalen upplever det nya sättet att rapportera i Grön flagg som positivt, bra med direkta koppllingar till läroplanen, stämmer väl överensmed vårt sätt att arbeta i förskolan.

På Snigeln upplever vi att valet av Nalletema till övervägande del har varit ett bra sätt att knyta an till Grönflagg-arbetet. En del av arbetet somväckte mindre intresse var dock när barnen fick berätta hur helgen med Nalle varit. Det var roligt att ta hem en nalle, men inte så positivt attlyssna på hur det varit hos de andra barnen.

Vi haft lite svårigheter att arbeta kring temat Allemansrätten med de yngsta barnen, det finns så mycket annat som känns viktigare för såsmå barn. Men när vi började tänka lite vidare kring ämnet blev det lättare och roligare. Vi fokuserade på att väcka intresse för vad somhänder i naturen och det har barnen nappat på. De har varit intresserade och nyfikna!

Vi har fått respons från glada och lite förvånade föräldrar som talar om vad deras barn lärt sig, ex blommor, växter, begrepp, färger och former.De har aktivt och engagerat skrivit, fotat och ritat i Nalleboken när nallarna besökt deras barn hemma. De har också uppskattat att vikontinuerligt ändrat om och utvecklat barnens lekmiljö.

ii LpföLpfö

b. Utvärderingb. Utvärdering

Hur tolkar eller analyserar ni era reflektioner? Kan ni koppla era reflektioner till egna erfarenheter och gärna äventill utbildning, forskning eller litteratur?

Pedagogerna har under tiden vi arbetat med vårt tema Närmiljö haft en studiecirkel kring boken, "Att lära andra lära" av Ann-Charlotte MårdsjöOlsson. Boken handlar om hur man skapar optimala förutsättningar för barns lärande och om lärarens eget lärande. Vi känner att vi harkunnat koppla bokens innehåll till hur vi arbetat med temat, kopplat teori till praktik.

c. Utvecklingc. Utveckling

Hur kommer ni att gå vidare med era nya erfarenheter utifrån uppföljningen och utvärderingen?

Vi har under temats gång fått syn på barnens delaktighet och inflytande i de olika processerna, barnen har kännt att de har kunnat påverka,komma med egna idéer och blivit lyssnade på. Vi har varit noga med att lyssna in barnens intresse innan vi gått vidare i arbetet. Vi har haftmånga bra diskussioner i större och mindre grupp.

På Snigeln var det nytt för oss alla att arbeta med enbart små barn. Vi har lärt oss så mycket under året; ex att vänta in, ge tid, prova sigfram för att se vad barnen uppskattar och känna vilken glädje det är med responsen från de små barnen. Det lilla är stort! Det tar vi med osstill kommande år.

Rapport - Godkänd - Grön Flagg¶n-flagg...Kommentar från Håll Sverige Rent 2014-04-30 15:59: Vad...

Documents

Transcript of Rapport - Godkänd - Grön Flagg¶n-flagg...Kommentar från Håll Sverige Rent 2014-04-30 15:59: Vad...