Prognosutvärdering 2011 - Ekonomistyrningsverket · prognosavvikelser för 2011. Dessutom ska det...
Transcript of Prognosutvärdering 2011 - Ekonomistyrningsverket · prognosavvikelser för 2011. Dessutom ska det...
Prognosutvärdering 2011
2
ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF och beställas från www.esv.se. Word-formatet kan tillhandahållas via Publikationsservice.
Datum: 2012-04-27 Dnr: 49-463/2012 ESV-nr: 2012:24 Copyright: ESV Rapportansvariga: Robert Boström, Tina Granath och Tomas Skytesvall
3
Förord
Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser ska ha hög precision så att risker för
budgetavvikelser kan identifieras i ett tidigt skede. Enligt regleringsbrevet ska ESV
senast den 30 april 2012 redovisa och kommentera prognosprecisionen och analysera
prognosavvikelser för 2011. Dessutom ska det redovisas hur prognoserna görs
tillgängliga, hur prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det
gäller att fördjupa analysen.
I detta ärende har generaldirektör Mats Wikström beslutat. Utredare Robert
Boström, Tina Granath och Tomas Skytesvall har varit föredragande. I den slutliga
handläggningen har även avdelningschef Matts Karlson och biträdande
avdelningschef Håkan Jönsson deltagit. Därtill har flertalet av medarbetarna på
avdelningen Analys och prognoser medverkat i den tidigare handläggningen.
4
Innehåll
Förord .......................................................................................................................... 3
Innehåll ........................................................................................................................ 4
Sammanfattning ......................................................................................................... 5
Inledning ..................................................................................................................... 7
Makroekonomiska beräkningsförutsättningar ........................................................ 8
Takbegränsade utgifter ........................................................................................... 11
Skatteintäkter och inkomster .................................................................................. 13 Skatteintäkter ...................................................................................................................... 13
Inkomster ............................................................................................................................ 14
Övriga prognosavvikelser ....................................................................................... 15 Systematiska fel .................................................................................................................. 15
Takbegränsade utgifter ................................................................................................. 15
Inkomster ...................................................................................................................... 16
Fördjupad avvikelseanalys ..................................................................................... 18 Kommentar till enskilda utgiftsområden .............................................................................. 18
Kommentarer till enskilda skatter och inkomster ................................................................. 24
Periodiseringar samt inkomsttyperna 7000 och 8000 ......................................................... 28
Statens övriga inkomster .................................................................................................... 29
ESV:s bedömning av prognosprecisionen ........................................................... 31 Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster? .................................................... 32
Metod för prognosuppföljning ................................................................................ 33 Vilken typ av avvikelser ska utvärderas? ...................................................................... 33
Differensanalysen utgör underlag ................................................................................. 33
Mått på avvikelserna ..................................................................................................... 34
Beräkningarna formaliserade ........................................................................................ 34
APPENDIX ................................................................................................................. 36 Utgifter 2011 ....................................................................................................................... 36
Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster 2011 ....................................................... 40
Bilaga ........................................................................................................................ 44 Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga? .............................................................................. 44
Hur dokumenteras prognosmetoderna? ............................................................................. 45
Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen? ..................................................................... 45
5
Sammanfattning
ESV:s prognosprecision utvärderas denna gång för prognosåret 2011. Utvärderingen
baseras på de fem prognoser för 2011 som har gjorts mellan december 2010 och
december 2011. Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier,
makroekonomiska förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt
prognostillfälle och övriga faktorer. Enligt den bedömningsskala som ESV tagit fram
är målet om hög precision helt uppfyllt för inkomstprognoserna och delvis uppfyllt
för utgiftsprognoserna. Bedömningsskalan tar endast sikte på de prognosfel som inte
är hänförliga till beslut eller ändrade makroekonomiska utsikter. De fem
prognostillfällena resulterade i ett medelfel om 0,67 procent för inkomsterna på
statens budget och 0,74 procent för de takbegränsade utgifterna.
Tabell 1. Prognosprecisionen, prognosfel av karaktären Övrigt, genomsnittliga avvikelser i miljarder kronor och procent 1999–2011
Utvärderingsmått
Det finns inte alltid någon exakt eller tydlig koppling mellan å ena sidan de
makroekonomiska nyckeltal som prognoserna bygger på och å andra sidan vissa
specifika poster på budgeten. Detta medför att avvikelser som indirekt hänför sig till
makroekonomiska förändringar i många fall klassificeras till kategorin Övriga avvikelser.
Avvikelser mellan respektive prognos och utfallet kan således hänföras till tre olika
kategorier:
• Makro: Makroekonomiska förutsättningar
• Beslut: Nya beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle.
• Övrigt
Prognosavvikelser under kategorin Övrigt
ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för de takbegränsade utgifterna uppgick till
7,3 miljarder kronor 2011, vilket motsvarar 0,74 procent av utfallet. Detta är en
försämring jämfört med föregående år och sämre än genomsnittet för perioden 1997–
2011. Bland de takbegränsade utgifterna uppstod större avvikelser på sex
utgiftsområden: Kommunikationer, Arbetsmarknad och arbetsliv, Integration och
jämställdhet, Areella näringar, landsbygd och livsmedel, Försvar och samhällets
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Snitt*
Takbegränsade utgifter, mdkr -0,7 3,6 4,4 3,6 2,0 2,1 6,5 6,2 7,7 8,2 5,3 2,5 7,3 4,4
– procent av utfall -0,09 0,47 0,56 0,44 0,24 0,25 0,75 0,69 0,85 0,86 0,55 0,25 0,74 0,52
Offentliga sektorns skatteintäkter , mdkr -28,5 26,6 -9,1 1,6 9,4 15,0
– procent av utfall -1,90 1,80 -0,63 0,11 0,61 1,01
Statens skatteintäkter , mdkr -28,9 24,0 -7,7 2,4 9,7 14,6
– procent av utfall -3,50 3,05 -1,05 0,31 1,22 1,83
Inkomster, mdkr -14,7 -20,7 -6,9 -0,8 12,1 -4,1 -23,1 -15,7 -1,4 7,6 6,5 6,9 5,8 9,7
– procent av utfall -2,03 -2,59 -0,91 -0,11 1,83 -0,58 -3,10 -1,93 -0,16 0,84 0,92 0,88 0,67 1,27
*Avser genomsnitt av prognosavvikelser i absoluta tal 1999–2011.
Prognosavvikelser
6
krisberedskap samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna överskattades
för samtliga dessa utgiftsområden.
Det genomsnittliga felet på ESV:s prognoser på den offentliga sektorns intäkter,
vilka inkluderar statens skatteintäkter, de kommunala inkomstskatterna och avgifter
till AP-fonder, uppgick i genomsnitt till 9,4 miljarder kronor.
Den genomsnittliga avvikelsen för prognoserna på statens skatteintäkter uppgick
till 9,7 miljarder kronor, vilket är en försämring jämfört med 2010 då övrig
avvikelsen uppgick till 2,4 miljarder kronor.
ESV:s genomsnittliga prognosavvikelse för inkomsterna uppgick till 5,8 miljarder
kronor, vilket motsvarar 0,67 procent av de totala inkomsterna. Detta är en förbättrad
precision jämfört med 2010och bättre än genomsnittet under perioden 1999–2011.
Då avvek dessa prognoser med i genomsnitt 9,7 miljarder kronor eller 1,3 procent
från det slutliga utfallet.
7
Inledning
ESV ska enligt sin instruktion göra prognoser och analyser av den statsfinansiella
utvecklingen. Prognoserna ska ha hög precision så att risker för budgetavvikelser kan
identifieras i ett tidigt skede. De bakomliggande analyserna ska vara tolkningsbara
och tydligt dokumenterade.
I syfte att mäta måluppfyllelsen gör ESV varje år en uppföljning av precisionen i
de kortfristiga prognoserna. Denna rapport är en sammanställning av de fem
prognoser för 2011 som gjorts mellan december 2010 och december 2011. Rapporten
innehåller en redovisning med kommentarer av träffsäkerheten samt en analys av
större avvikelser på enskilda områden. Informationen är en viktig utgångspunkt för
ESV:s arbete med att utveckla prognosmetoderna och därmed förbättra precisionen
på de områden där det behövs. De områden som ingår i utvärderingen är på
utgiftssidan de takbegränsade utgifterna och på inkomstsidan statens inkomster och
intäkter. Även intäktsprognoserna för kommunsektor och ålderspensionssystem
berörs då dessa ingår som poster på statens budget.
I slutet av appendix redovisar vi hur ESV gör prognoserna tillgängliga, hur
prognosmetoderna dokumenteras samt insatser och resultat när det gäller att fördjupa
analysen. Denna information är i stora delar densamma som i ESV:s senaste
årsredovisning.
Prognosavvikelserna kan hänföras till tre kategorier, makroekonomiska
förutsättningar, nya politiska beslut som fattats efter aktuellt prognostillfälle och
övriga faktorer. ESV:s prognoser utvärderas främst mot avvikelserna tillhörande den
sistnämnda kategorin. ESV:s metod för att särskilja de tre kategorierna beskrivs i
slutet av rapporten.
I det inledande avsnittet redovisas och kommenteras de totala avvikelserna för
inkomster och utgifter, fördelat på de olika avvikelsekategorierna. Därefter finns en
redovisning av avvikelser som tillhör kategorin Övriga avvikelser. Eftersom
utvärderingen ska utgöra underlag för framtida förbättringar är det viktigt att
identifiera avvikelser av systematisk karaktär.
Rapporten innehåller också en fördjupad analys av de områden där avvikelserna är
som störst. Där kommenteras enskilda utgiftsområden samt olika skatter och övriga
inkomster. I det avslutande avsnittet fastställs och kommenteras ESV:s
måluppfyllelse utifrån en fastställd bedömningsskala. I appendix redovisas tabeller
med ytterligare detaljer.
8
Makroekonomiska beräkningsförutsättningar
De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna påverkar ESV:s prognoser för
utgifter och inkomster på statens budget. Prognosen på arbetslöshet och antal
personer i arbetsmarknadspolitiska program har stor inverkan på de beräknade
utgifterna för arbetsmarknad och arbetsliv. Växelkursen avgör hur stor avgiften till
Europeiska unionen blir medan räntenivån och växelkursen påverkar utgifterna på
statsskulden. På inkomstsidan påverkar prognosen på lönesumman de beräknade
inkomsterna från direkta och indirekta skatter på arbete.
Redan i slutet på 2010 bedömdes aktiviteten i ekonomin bli hög under 2011 då en
återhämtning från finanskrisen 2008 väntades ske. Styrkan i återhämtningen
underskattades dock och BNP-tillväxten beräknades i decemberprognosen 2010 bli
0,5 procentenheter lägre än vad det preliminära utfallet sedan blev. I början på 2011
var aktiviteten i ekonomin stark och i mars 2011 höjdes BNP-prognosen och
hamnade något över det preliminära utfallet för 2011. I juni reviderades prognosen
för BNP-tillväxten ner, främst till följd av att hushållens konsumtion var svag.
Däremot gick exportsektorn starkt och exporten höjdes ytterligare. I september var
prognosen för BNP-tillväxten i princip oförändrad men exporten hade börjat bromsa
in och utsikterna för kommande kvartal hade försämrats när den europeiska
skuldkrisen blossade upp. Det ledde till att både exporten och importen reviderades
ner ganska kraftigt. Trots att utsikterna försämrades ytterligare inför
decemberprognosen och den uppblossande krisen hade satt tydliga spår i företagens
och hushållens framtidsförväntningar höjdes BNP-tillväxten något. Det berodde
främst på att importen sänktes, samtidigt som exporten höjdes. Trots svaga
indikatorer var utfallet för exporten fortsatt högt när tredje kvartalet redovisades.
BNP väntades sedan sjunka kraftigt under fjärde kvartalet 2011. Då utfallet för fjärde
kvartalet och första preliminära utfallet för helåret 2011 publicerades visade det sig
att tillväxten sjunkit, som väntat, i december. Samtidigt reviderades utfallen avseende
BNP ner för fjärde kvartalet 2010 och även för tidigare kvartal 2011, vilket innebar
att utfallet för helåret blev lägre än väntat. Det var framför allt exporten som
reviderades ner. Hushållens konsumtion reviderades däremot upp.
Prognosavvikelserna för respektive post i försörjningsbalansen varierade.
Hushållens konsumtion, investeringarna liksom exporten och importen överskattades
till och med septemberprognosen 2011. Offentlig konsumtion underskattades
däremot hela perioden. Även bidraget från lagerinvesteringarna underskattades.
Bidraget från nettoexporten var dock högre än utfallet vissa prognoser och lägre vid
andra prognoser.
Utvecklingen på arbetsmarknaden underskattades också inledningsvis och både
timmarna och antalet sysselsatta visade sig öka mer än vad som prognosticerades i
decemberprognosen 2010. Därmed låg också arbetslösheten på en för hög nivå.
9
Eftersom timmarna underskattades väntades även lönesumman, som är den viktigaste
skattebasen, öka betydligt svagare än vad utfallet sedan visade. Från och med
prognosen i mars låg dock prognoserna över sysselsättningen och arbetslösheten nära
utfallet. Prognosen över antalet arbetade timmar och lönesumman underskattades
dock fortfarande. Under året uppstod emellertid en diskrepans mellan utfallet för
lönesumman och timmarna multiplicerat med timlönen enligt
konjunkturlönestatistiken (som brukar användas som approximation på
löneutvecklingen). Lönesumman reviderades därmed successivt upp. Timmarna
underskattades dock hela perioden vilket främst berodde på att utfallet för de tre
första kvartalen vid den tidpunkten var felaktigt. När fjärde kvartalet publicerades
höjdes utfallen för antalet arbetade timmar kraftigt för både 2010 och 2011 på grund
av en justering av en tidigare felräkning av SCB. Utfallet blev därmed betydligt
högre än tidigare prognoser. När utfallen justerades försvann i stort sett diskrepansen
mellan utvecklingen av lönesumman och antalet arbetade timmar multiplicerat med
timlönen, som hade uppstått under året.
Prognoserna över 3-månadersräntan och den 5-åriga statsobligationen, som
används för att beräkna räntebetalningar på statsskulden, reviderades successivt ner,
förutom i marsprognosen då de reviderades upp. Ränteprognoserna överskattade
utfallet till och med septemberprognosen. Prognosen över växelkurserna låg ganska
väl i linje med utfallet under samtliga prognosomgångar.
10
Tabell 2. ESV:s makroekonomiska prognoser
Försörjningsbalansen
Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt
2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12
BNP, fp 3,9 -0,6 0,4 0,0 0,1 0,5 0,1
BNP, lp 4,9 -0,2 0,4 -0,5 -0,3 0,3 -0,1
Hushållens konsumtion, fp 2,1 0,8 1,3 0,6 0,1 -0,7 0,4
Hushållens konsumtion, lp 3,4 0,2 1,2 0,5 0,0 -0,7 0,2
Offentlig konsumtion, fp 1,8 -1,4 -0,9 -1,1 -1,2 -0,1 -0,9
Offentlig konsumtion, lp 4,1 -1,3 -1,9 -1,6 -1,6 0,3 -1,2
Investeringar, fp 5,8 3,0 3,8 3,0 2,5 0,0 2,5
Investeringar, lp 6,2 3,9 4,5 3,0 2,3 -0,2 2,7
Lager 0,7 -0,7 -0,8 -0,4 -0,2 -0,1 -0,5
Export, fp 6,8 0,6 1,7 3,0 1,2 1,9 1,7
Export, lp 5,5 1,2 1,9 1,7 0,2 1,2 1,2
Import, fp 6,1 1,6 1,7 3,6 1,1 0,1 1,6
Import, lp 5,7 1,7 1,2 2,5 0,1 -0,6 1,0
Nettoexport, fp 0,7 -0,5 0,0 -0,2 0,0 0,8 0,0
Nettoexport, lp 0,3 0,3 0,4 -0,3 0,0 0,9 0,2
Arbetsmarknadsvariabler
Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt
2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12
Sysselsatta 2,1 -0,8 0,0 0,3 0,0 0,0 -0,1
Arbetslöshet 7,5 0,5 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,1
Arbetade timmar 2,3 -1,0 -0,5 -0,3 -0,7 -1,1 -0,7
Personer i program, procent av arbetskraften 3,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Timlön 2,4 0,4 0,1 0,2 -0,2 0,1 0,1
Lönesumma 5,7 -1,7 -1,5 -0,7 -0,2 -0,2 -0,9
Diverse nyckeltal
Utfall Dec- 10 Mar- 11 Jun- 11 Sep- 11 Dec- 11 Snitt
2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12
Bruttodriftsöverskott i företagssektorn 5,7 3,0 4,5 -2,4 -1,0 1,8 1,2
KPI 3,0 -1,1 -0,6 0,2 -0,1 0,0 -0,3
3-månaders ränta 1,7 0,2 0,8 0,4 0,3 0,0 0,3
5-årig statsobligation 2,3 -0,8 1,5 1,1 0,4 0,0 0,4
SEK/Euro 9,0 0,2 -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0
SEK/USD 6,5 0,1 -0,1 -0,2 -0,1 0,0 -0,1
Prognosavvikelser
Prognosavvikelser
Prognosavvikelser
11
Takbegränsade utgifter
De takbegränsade utgifterna för 2011 överskattades i genomsnitt med 7,2 miljarder
kronor, vilket motsvarar 0,73 procent av dessa utgifter. År 2010 underskattades
motsvarande utgifter med 0,4 miljarder kronor. Utgifterna överskattades vid samtliga
prognostillfällen. Avvikelsen var i princip lika stor vid de fyra första
prognostillfällena men mer än halverades vid den sista prognosen. De överskattade
utgiftsprognoserna berodde i stort sett helt på fel som klassificeras som Övrigt.
Kategorin Beslut bidrog med en liten negativ avvikelse medan kategorin Makro inte
gav upphov till någon avvikelse alls.
Tabell 3. Avvikelser från utfall, takbegränsade utgifter år 2011, miljarder kronor
Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog inte till någon genomsnittlig
avvikelse på totalnivån. Utgifterna överskattades i december 2010 för att därefter
underskattas men avvikelserna under året tog ut varandra. På arbetsmarknadsområdet
överskattades dock utgifterna med 1,6 miljarder kronor i genomsnitt, vilket
motsvarar 2,5 procent av de totala utgifterna på arbetsmarknadsområdet. Nivån på
den öppna arbetslösheten överskattades i den första prognosen samt i de två sista
prognoserna. Utgifterna för avgiften till Europeiska unionen underskattades däremot
med 0,8 miljarder kronor i genomsnitt, motsvarande 2,6 procent av utgifterna på
utgiftsområdet.
Till följd av beslut som regering och riksdag fattat efter aktuellt prognostillfälle
underskattades de takbegränsade utgifterna med i genomsnitt 0,1 miljard kronor,
vilket motsvarar 0,01 procent av de takbegränsade utgifterna. År 2010 uppgick
underskattningen till 4,1 miljarder kronor. Störst bidrag till underskattningen 2011
hade en rättning av tidigare felaktig redovisning av återkrav som Försäkringskassan
gjorde i september, vilken främst påverkade utgifterna för sjukpenning samt
aktivitets- och sjukersättning. Dessutom ökade Sveriges avgift till EU efter beslut av
EU-kommissionen.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Aug-11 Dec-11 Snitt
2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12
Totalt 989,0 8,8 7,8 9,0 7,1 3,4 7,2
– Makro 2,0 -1,4 -0,3 -0,4 -0,1 0,0
– Beslut -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1 -0,1
– Övrigt 8,5 8,4 9,0 7,2 3,3 7,3
Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos
och negativ avvikelse = underskattad prognos.
Prognosavvikelser
12
Felet under kategorin Övrigt uppgick i genomsnitt till 7,3 miljarder kronor, vilket
motsvarar 0,74 procent av de takbegränsade utgifterna1. Det är en försämring från
2010 då motsvarande andel låg på 0,25 procent. Avvikelsen var stor i de fyra första
prognoserna men mer än halverades i den sista prognosen. Utgifterna överskattades i
samtliga fem prognosomgångar.
Större prognosavvikelser under kategorin Övrigt förekom på sex utgiftsområden:
Kommunikationer, Arbetsmarknad och arbetsliv, Integration och jämställdhet,
Areella näringar, landsbygd och livsmedel, Försvar och samhällets krisberedskap
samt Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Utgifterna överskattades för samtliga
dessa utgiftsområden.
Utgifterna för kommunikationer överskattades vid samtliga prognostillfällen
beroende på senareläggningar av framför allt väginvesteringar. Utgifterna för
arbetsmarknad överskattades främst till följd av att andelen öppet arbetslösa som får
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, blev lägre än beräknat. Kostnaden per
öppet arbetslös sjönk således mer än förväntat. Utgifterna inom Integration och
jämställdhet överskattades till följd av färre kommunmottagna flyktingar än beräknat.
Areella näringar och livsmedel överskattades bland annat till följd av att
utbetalningar för landsbygdsstöd har skjutits på framtiden. Utgifterna för försvaret
överskattades till följd av att utgifterna för övningsverksamheten och insatserna i
Afghanistan och Libyen blev lägre än väntat. Inom området Hälsovård, sjukvård och
social omsorg överskattades utgifterna beroende på att det genomsnittliga antalet
personer som erhöll assistansersättning överskattades. För resterande utgiftsområden
förekommer ungefär lika många överskattningar som underskattningar och
avvikelserna är relativt små.
ESV vill framhålla att det många gånger i prognosarbetet är omöjligt att bedöma
hur de makroekonomiska sambanden ser ut för en viss utgift. Därför kan inte
samtliga prognoser göras utifrån någon eller några speciella makrovariabler.
Avvikelser mot utfall har därigenom kommit att klassificeras under kategorin Övrigt.
1 Utgiftsområde 26 omfattas inte av utgiftstaket och ingår inte i det precisionsmått (statsbudgetens takbegränsade utgifter)
som betygssätts i denna rapport.
13
Skatteintäkter och inkomster
Skatteintäkter
De makroekonomiska beräkningsförutsättningarna bidrog till en underskattning av
prognoserna för den offentliga sektorns skatteintäkter. Statens intäkter överskattades
vid samtliga tillfällen medan statens inkomster underskattades (se tabellerna nedan
samt appendix för utförliga tabeller som illustrerar skillnaden mellan de olika
posterna). Med intäkter avses här skatter hänförda till det år det avser och med
inkomster avses under året betalda skatter.
Tabell 4. Avvikelser från utfall, Offentliga sektorns skatteintäkter 2011, miljarder kronor
Den totala avvikelsen för skatteintäkterna i den offentliga sektorn uppgick i
genomsnitt till 5,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,4 procent av skatteintäkterna.
Flertalet skatter fastställs i samband med den årliga inkomsttaxeringen, vilket innebär
att den definitiva avvikelsen för skatteintäkterna tidigast kan redovisas efter det att
den årliga taxeringen är klar, vilket är i slutet av november 2012.
Prognosen var högre än utfallet vid samtliga prognostillfällen, med undantag för
decemberprognosen 2010, trots att såväl makroförutsättningar och beslut bidrog till
underskattning av prognosen. Faktorer som klassificeras som Övrigt bidrog däremot
till en betydande överskattning av skatteintäkterna. Det är skatteslagen
mervärdesskatt och skatt på kapital som står för de största avvikelserna.
Tabell 5. Avvikelser från utfall, Statens skatteintäkter 2011, miljarder kronor
Utfall1 Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 1547,0 -3,6 2,1 13,8 6,0 9,1 5,5
– Makro -3,8 -10,2 9,5 -4,5 -6,8 -3,1
– Beslut -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8
– Övrigt 1,0 13,4 5,3 11,5 15,9 9,4
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
1ESV:s underlag till statsbudgetens utfall 2011. För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos.
Prognosavvikelser
Utfall1 Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 796,9 11,1 10,2 17,0 7,6 12,4 11,7
– Makro 6,9 -0,3 13,6 -2,7 -3,9 2,7
– Beslut -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8
– Övrigt 5,2 11,6 4,3 11,3 16,3 9,7
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
1ESV:s underlag till statsbudgetens utfall 2011. För flera viktiga skatteslag är utfallet fortfarande en prognos.
Prognosavvikelser
14
Skillnaden mellan statens och den offentliga sektorns skatteintäkter utgörs av
kommunala inkomstskatter, som 2011 uppgick till 554,7 miljarder kronor, och
avgifter till Ålderspensionssystemet, vilka 2011 uppgick till 195,4 miljarder kronor.
Statens skatteintäkter som utgör den största delen av den offentliga sektorns intäkter
blev 796,9 miljarder kronor 2011. Det är 11,1 miljarder kronor lägre än vad ESV
räknade med i december 2010.
Inkomster
Till skillnad från skatteintäkterna är de redovisade beloppen för inkomsterna på
statens budget, det vill säga skatteinkomster och övriga inkomster, ett färdigt utfall.
Utfallet för skatteinkomsterna utgörs av de in- och utbetalningar av skatter som skett
under budgetåret 2011. Sammantaget uppgick prognosavvikelsen för statens totala
inkomster, det vill säga skatter och övriga inkomster, till 6,4 miljarder kronor, vilket
motsvarar 0,7 procent av de totala inkomsterna. Beslut om försäljning av
aktieinnehav i Nordea och återköp av aktier i Teliasonera bidrog främst till
underskattningen av inkomstprognoserna.
Tabell 6. Avvikelser från utfall, Statens inkomster 2011, miljarder kronor
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 872,4 -47,4 -3,7 6,2 4,7 8,3 -6,4
– Makro -10,5 -9,3 7,1 -2,2 -9,9 -5,0
– Beslut -27,4 -3,1 -2,5 -2,4 -0,7 -7,2
– Övrigt -9,5 8,7 1,7 9,3 18,9 5,8
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
15
Övriga prognosavvikelser
Systematiska fel
Genomgången nedan avser de genomsnittliga avvikelserna mellan prognos och utfall
som är klassificerade under kategorin Övrigt. Eftersom analysen av utgifter och
inkomster görs på aggregerad nivå kan en överskattning inom ett utgiftsområde eller
en inkomsttitel motverkas av underskattningar på ett annat utgiftsområde eller
inkomsttitel.
Takbegränsade utgifter
Sedan utgiftstaket infördes 1997 har ESV överskattat de takbegränsade utgifterna,
rensat för avvikelser på grund av nya beslut och ändrade makroekonomiska
förutsättningar, betydligt oftare än de underskattats. Överskattningarna har vanligtvis
minskat under loppet av prognosåret, vilket är naturligt då succesivt allt mer
information finns att tillgå för varje prognos. I genomsnitt är överskattningen
0,5 procent för perioden 1997–2011. Endast för ett fåtal av de 74 prognoserna har
avvikelsen under kategorin Övrigt överstigit 1 procent i jämförelse med det slutliga
utfallet för året.
I respektive års sista prognos, när i regel två utfallsmånader återstår, har utgifterna
till följd av orsaker som sorterar under kategorin Övrigt i genomsnitt underskattats
med under 0,05 procent perioden 1997–2011. Det motsvarar drygt 0,5 miljarder
kronor av 2011 års takbegränsade utgifter.
Diagram 1. Övriga avvikelser, takbegränsade utgifter 1997–2011, procent
Sedan utgiftstaket infördes har de takbegränsade utgifterna överskattats alla år utom 1998. Den
genomsnittliga prognosavvikelsen (bias) för perioden 1997–2011 uppgår till 0,5 procent.
16
Den genomsnittliga överskattningen för 2011 är 0,74 procent av utfallet för de
takbegränsade utgifterna, jämfört med 0,25 procent för 2010 och 0,52 procent för
perioden 1997–2011. Utfallet överskattades i samtliga prognoser.
ESV vill peka på ett par förklaringar till överskattningarna. En förklaring är att
effekten av beslutade neddragningar och besparingar ofta underskattas, vilket har lett
till för höga prognoser.
En annan förklaring är att ESV utgår från prognosuppgifter från många
myndigheter, vilka har en tendens att överskatta vissa utgifter, främst
förvaltningsutgifter. Ett av momenten i ESV:s prognosarbete är att bedöma i vilken
utsträckning detta förekommer och göra motsvarande neddragning av prognosen.
ESV tillämpar olika analysmetoder för att minimera denna typ av systematiska fel.
Inkomster
I detta avsnitt analyseras endast de statliga kassamässigt influtna inkomsterna men
inte inkomsterna som tillfaller kommunsektorn eller ålderspensionssystemet. Under
perioden 1997–2011 har inkomsterna på statens budget oftare underskattats än
överskattats. Under 2008–2011 har avvikelsen som hänförs till Övrigt emellertid
överskattats.
I diagrammet nedan ingår inte prognosfel som har klassificerats till kategorin
makroekonomiska förutsättningar. Det är ändå tydligt att prognosfelen har ett
samband med konjunkturutvecklingen. I högkonjunktur har inkomsterna en tendens
att underskattas medan de överskattas under år med svag ekonomisk utveckling.
Korrigering för prognosfel som beror på ändrade makroekonomiska
förutsättningar skulle, om korrigeringen vore perfekt, eliminera ovanstående
fenomen. Det är dock svårt att knyta prognosfelen för främst skatt på kapital till
utvecklingen för enskilda skattebaser varför avvikelserna redovisas som Övrigt –
trots att de egentligen borde ha tillskrivits den makroekonomiska utvecklingen. Ofta
ökar/minskar intäkterna från kapitalskatter snabbare än ekonomin förändras.
17
Diagram 2. Övriga avvikelser, inkomster 1997–2011, procent
Det är tydligt att avvikelserna för inkomsterna är beroende av konjunkturen. I högkonjunktur underskattas
inkomsterna medan de överskattas år när konjunkturläget är svagt, såsom 2008–2011.
18
Fördjupad avvikelseanalys
Några utgifter och inkomster utmärker sig genom större prognosavvikelser. Här
kommenteras dessa områden mer utförligt. I appendix finns detaljerade tabeller där
de totala avvikelserna har hänförts till kategorierna Makro, Beslut och Övrigt.
Avvikelserna vid årets fem olika prognostillfällen redovisas i dessa tabeller och ett
genomsnitt av prognosavvikelserna räknas fram. För utgifterna redovisas dessutom
avvikelserna i absoluta tal.
Kommentar till enskilda utgiftsområden
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Inom utgiftsområdet överskattades utgifterna i genomsnitt med 1,2 miljarder kronor,
vilket bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognoserna
överskattades vid samtliga prognostillfällen. Avvikelsen var störst vid fjärde
prognostillfället och som minst i den sista prognosen.
Av prognosfelet klassificeras 0,3 miljarder kronor under kategorin Beslut. Orsaken
är att anslaget Anskaffning av materiel och anläggningar var belagt med en
utgiftsbegränsning på 0,3 miljarder kronor som fick disponeras av Försvarsmakten
först efter beslut av regeringen. Regeringsbeslut kom i slutet av året och beaktades i
decemberprognosen.
Under kategorin Övrigt var avvikelsen 0,9 miljarder kronor. Den beloppsmässigt
största avvikelsen finns på anslaget Förbandsverksamhet och beredskap som
överskattades med i genomsnitt 0,5 miljarder kronor. Orsaken till överskattningen är
främst att utgifterna för försvarets övningsverksamhet blev lägre än planerat.
Utgifterna för anslaget Fredsfrämjande förbandsinsatser överskattades med i
genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Utgifterna för insatserna i Afghanistan blev lägre
bland annat på grund av lägre utgifter för drift och utveckling av baser samt lägre
utgifter för transporter. Utgifterna för insatsen i Libyen blev också lägre än beräknat,
vilket bland annat berodde på lägre flygtidsuttag samt lägre kostnader i basområdet
än planerat.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 44,2 1,2 1,0 1,3 1,4 0,9 1,2
– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Beslut 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,2
– Övrigt 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 0,9
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
19
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna inom utgiftsområdet överskattades med i genomsnitt 0,6 miljarder kronor
varav 0,2 miljarder kronor avser anslaget Kostnader för statlig assistansersättning
och 0,1 miljard kronor vardera avser anslagen Tandvårdsförmåner m.m. och
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Bidraget till den totala avvikelsen
var 0,1 procentenhet.
Utgifterna för anslaget Kostnader för statlig assistansersättning överskattades i
samtliga prognoser och avvikelsen var störst i den första prognosen. Framför allt
överskattades det genomsnittliga antalet personer som erhåller assistansersättning. I
den sista prognosen beror överskattningen också på att utfallen under hösten
indikerade ett högre utfall än vad som sedan blev fallet. Utgifterna för anslaget
Tandvårdsförmåner m.m. överskattades framför allt i de första prognoserna.
Utgifterna för anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
överskattades främst i de två första prognoserna. Överskattningen avser i första hand
anslagsposten Investeringsstöd. Av anslagna medel om 0,6 miljarder kronor för 2011
förbrukades endast 0,2 miljarder kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgifterna inom utgiftsområdet underskattades i genomsnitt med 1,1 miljard kronor,
vilket bidrog med -0,1 procentenhet till den totala avvikelsen. Prognosfelet
klassificeras i princip i sin helhet under kategorierna Beslut och Övrigt.
Under kategorin Beslut underskattades prognoserna vid samtliga prognostillfällen
utom i den sista prognosen i december 2011. Avvikelserna finns på anslagen
Sjukpenning och rehabilitering m.m. och Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
Förklaringen till underskattningen av årsprognosen på dessa anslag är den
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 56,5 1,7 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6
– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Beslut -0,1 -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,1
– Övrigt 1,8 0,6 0,6 0,4 0,3 0,8
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 95,8 -2,0 -1,2 -1,2 -1,2 0,0 -1,1
– Makro -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 -0,1
– Beslut -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 0,0 -0,6
– Övrigt -1,1 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,4
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
20
bokföringskorrigering som Försäkringskassan gjorde i september på 0,7 miljarder
kronor. Under kategorin Övrigt underskattades prognoserna på sjukpenningsanslaget
i samtliga progonser förutom den sista eftersom antalet utbetalda sjukpenningdagar
blev högre än beräknat. Precisionen förbättrades dock vid varje prognostillfälle. I
december 2010 var avvikelsen 1,1 miljard kronor för att därefter minska till
0,3 miljarder kronor i de tre följande prognoserna. I den sista prognosen var
avvikelsen noll.
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Utgifterna för integration och jämställdhet överskattades med i genomsnitt
1,0 miljard kronor och bidrog med 0,1 procentenhet till den totala avvikelsen.
Utgifterna överskattades vid samtliga prognostillfällen. Prognosprecisionen
förbättrades framför allt vid det sista prognostillfället. Avvikelsen klassificeras i sin
helhet under kategorin Övrigt.
Överskattningen härrör främst från prognoserna på anslaget Kommunersättningar
vid flyktingmottagande beroende på att antalet kommunmottagna flyktingar blev
lägre än väntat. Dessutom bidrog lägre utgifter för anslagen Etableringsersättning till
vissa nyanlända invandrare och Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa
nyanlända invandrare till överskattningen. De lägre utgifterna förklaras av färre
personer i etableringsreformen än väntat samt att de personer som hade möjlighet att
välja etableringslots inte gjorde det i väntad utsträckning.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0
– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
21
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgifterna för arbetsmarknadsområdet överskattades med i genomsnitt 1,6 miljarder
kronor och bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. Utgifterna
överskattades vid samtliga prognostillfällen. Precisionen förbättrades vid varje
prognostillfälle. I december 2010 var avvikelsen 3,7 miljarder kronor och vid den
sista prognosen, i december 2011, uppgick avvikelsen till 0,1 miljard kronor.
Förändrade makroekonomiska förutsättningar bidrog till en överskattning av
prognosen med i genomsnitt 0,3 miljarder kronor. Antalet öppet arbetslösa
överskattades i den första prognosen samt i de två sista prognoserna.
Faktorer under kategorin Övrigt bidrog till att utgifterna överskattades med i
genomsnitt 1,3 miljarder kronor. Det största bidraget kom från anslaget för
arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 1,8 miljarder kronor.
Prognosavvikelsen förklaras framför allt av att andelen öppet arbetslösa med
ersättning överskattades vid samtliga prognostillfällen. Dessutom överskattades den
genomsnittliga ersättningen för aktivitetsstöd. Utgifterna på anslaget för
arbetsmarknadspolitiska program och insatser överskattades med 0,3 miljarder
kronor. På anslaget för bidrag till lönegarantiersättning underskattades däremot
utgifterna med 0,7 miljarder kronor, framför allt till följd av ökade utgifter i samband
med rekonstruktionen av SAAB Automobile.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
För utgiftsområdet Kommunikationer överskattades de totala utgifterna i samtliga
prognoser. Den genomsnittliga överskattningen blev 2,3 miljarder kronor, vilket
bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 63,3 3,7 1,5 1,6 0,9 0,1 1,6
– Makro 1,5 -0,4 0,0 0,1 0,0 0,3
– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt 2,2 1,9 1,5 0,8 0,1 1,3
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 38,7 2,4 2,3 2,9 2,5 1,4 2,3
– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Beslut -0,8 -0,4 0,0 0,0 0,0 -0,2
– Övrigt 3,2 2,7 2,9 2,5 1,4 2,5
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
22
Under kategorin Övrigt gjordes en genomsnittlig överskattning på 2,5 miljarder
kronor. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar i ett antal väginvesteringar som
till exempel BanaVäg i Väst, projekt Motala-Mjölby och projekt E4 Sundsvall.
Utgifterna för drift och underhåll blev dessutom lägre än beräknat. I den första
prognosen antogs att anslagssparandet på anslaget för trängselskatt i Stockholm
skulle utnyttjas under året. Till följd av förseningar av Förbifart Stockholm
reviderades beloppet ner i kommande prognoser. Även utgifterna för
järnvägsinvesteringar blev lägre än beräknat. Prognoserna i mars och juni
reviderades dock upp till följd av beslut om förbättringar av järnvägssystemet för
främst drift, underhåll och reinvesteringar. Detta klassificeras under kategorin Beslut.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Utgifterna för området överskattades med i genomsnitt 1,7 miljarder kronor och
bidrog med 0,2 procentenheter till den totala avvikelsen. Prognoserna var för höga
vid samtliga prognostillfällen och avvikelsen var som störst i decemberprognosen
2010. I den sista prognosen minskade prognosavvikelsen till 0,6 miljarder kronor. Av
avvikelserna klassificeras 1,0 miljard kronor under kategorin Övrigt. Den resterande
delen av avvikelsen klassificeras i allt väsentligt under kategorin Beslut.
Det är främst utgifterna för anslagen Finansiella korrigeringar, Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, som har överskattats under året. Utgifterna för
Finansiella korrigeringar överskattades till och med septemberprognosen.
Förklaringen är att det under oktober fattades beslut om att återkravet av felaktigt
utbetalt jordbruksstöd kommer att anslagsbelastas först 2012 i stället för som tidigare
beräknat 2011. Överskattningen av de båda anslagen för landsbygdsstöd förklaras
främst av att en del av de beräknade utbetalningarna 2011 skjutits framåt i tiden.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 16,4 2,1 1,9 1,9 1,9 0,6 1,7
– Makro 0,4 -0,1 -0,1 0,0 0,1 0,1
– Beslut 0,6 0,8 0,9 0,9 0,0 0,6
– Övrigt 1,0 1,2 1,1 1,0 0,5 1,0
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
23
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor
Utgiftsområdet omfattas inte av utgiftstaket och ingår därför inte heller i
precisionsmåttet för de takbegränsade utgifterna som utvärderas i denna rapport.
Utgiftsområdet redovisas emellertid i tabellerna i bilagan och kommenteras därför.
Den totala genomsnittliga avvikelsen för utgiftsområdet var -0,8 miljarder kronor, det
vill säga en underskattning av utgifterna. Utgifterna underskattades i alla prognoser
utom septemberprognosen.
Området och avvikelserna består i allt väsentligt av anslaget Räntor på
statsskulden, ett anslag som påverkas av många faktorer. Underskattningen av
ränteutgifterna var bland annat en följd av större realiserade valutakursförluster,
netto, än väntat. De blev 3,8 miljarder kronor högre än genomsnittet i prognoserna.
Euro- och dollarkursen blev också något högre än genomsnittet i prognosen. Hur
stora valutakursförluster respektive valutakursvinster det blir beror på när lån i
utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs.
Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, i genomsnitt 0,8 miljarder kronor
högre. Kursförluster uppstår när Riksgälden förtidsinlöser lån med en högre
kupongränta än marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid
motsatt förhållande.
Andra faktorer bidrog åt motsatt håll, det vill säga till att överskatta
ränteutgifterna, bland annat lägre marknadsräntor än prognostiserat och ett något
lägre lånebehov och därmed lägre statsskuld.
Ränteutgifternas avvikelse klassificeras i sin helhet alltid som makroberoende,
utom den del som beror på avvikelsen i lånebehovet, vilken detta år beräknas till i
genomsnitt 0,2 miljarder kronor. Under kategorin Makro klassificeras därmed
-1,0 miljard kronor.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 34,5 -0,1 -1,1 -2,6 2,1 -2,5 -0,8
– Makro -0,8 -1,2 -2,6 2,1 -2,5 -1,0
– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
24
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Sveriges avgift till Europeiska unionen underskattades med i genomsnitt
0,8 miljarder kronor under 2011, vilket bidrog med -0,1 procentenhet till den totala
avvikelsen, som var störst vid första prognostillfället.
Under kategorin Beslut underskattades utgifterna med i genomsnitt 0,5 miljarder
kronor och under kategorin Makro underskattades utgifterna med i genomsnitt
0,3 miljarder kronor. Kommissionens uppdateringar av växelkurser, vilka påverkar
ländernas BNI-andelar och därmed medlemsländernas avgifter, förklarar stora delar
av avvikelserna för båda kategorierna.
Resterande avvikelser förklaras främst av beslut om revidering av BNI-baserna för
tidigare år, som gjordes under hösten, vilket gav Sverige 1,0 miljard kronor i ökad
avgift. Även EU-beslut i form av ändringsbudgetar, som påverkar EU-budgetens
utgifter och därmed medlemsländernas avgifter, förklarar avvikelsen. Mindre
makroavvikelser påverkade också prognosen för tullavgiften.
Vid tidpunkten för årets sista prognos var Sveriges november- och
decemberbetalningar kända vad gäller de avgifter som baseras på BNI och moms
samt avgiften för att finansiera den brittiska rabatten. Däremot var inte tull- och
sockeravgifterna kända.
Kommentarer till enskilda skatter och inkomster
Strukturen på statens budget innebär att den offentliga sektorns skatteintäkter
redovisas efter skatteslag med utgångspunkt från vilka de främsta skattebaserna är.
Lönesumman utgör den viktigaste skattebasen för skatt på arbete. Hushållens
konsumtion är skattebas för skatt på konsumtion medan företagens driftsöverskott
och hushållens kapitalvinster är viktiga skattebaser för skatt på kapital. Den
offentliga sektorns skatteintäkter fördelas därefter mellan staten, kommunsektorn och
ålderspensionssystemet. På statens budget räknas statens kassamässiga inkomster
fram genom att periodiseringsposter och övriga statliga inkomster adderas till de
statliga skatteintäkterna.
För många av skatteintäkterna finns utfall först i samband med att den årliga
inkomsttaxeringen är avslutad. Då det ännu saknas ett slutligt utfall mäts
prognosavvikelserna därför mot det utfall för skatteintäkterna 2011 som publicerades
i ESV:s marsprognos 2012. I vissa delar utgörs detta utfall av prognoser.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 30,6 -1,6 -0,7 -0,6 -0,8 -0,2 -0,8
– Makro 0,1 -0,9 -0,1 -0,2 -0,2 -0,3
– Beslut -1,7 0,2 -0,6 -0,6 0,0 -0,5
– Övrigt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
25
Nedan kommenteras prognosavvikelser avseende offentliga sektorns skatteintäkter,
periodiseringsposterna samt statens övriga inkomster.
Direkta skatter på arbete
Direkta skatter på arbete underskattades i genomsnitt med 2,7 miljarder kronor under
2011. Prognosfelet kan huvudsakligen hänföras till makroekonomiska variabler,
främst lönesumman, vilket medförde en genomsnittlig underskattning av intäkterna
med 2,4 miljarder kronor. Kommunal inkomstskatt är den underpost där det brukar
uppstå störst avvikelser. Inkomstskatterna, statlig- och kommunal inkomstskatt
underskattades sammantaget i genomsnitt med 5,3 miljarder kronor. En motverkande
effekt gavs av skattereduktionen för husarbete, så kallat HUS-avdrag, som
underskattades med 3,3 miljarder kronor.
Indirekta skatter på arbete
De indirekta skatterna på arbete underskattades i december- och marsprognoserna
medan de låg i linje med utfallet från och med juniprognosen. Avvikelsen var störst i
decemberprognosen då den uppgick till 4 miljarder kronor, motsvarande 1 procent av
de indirekta skatterna på arbete. Medelavvikelsen uppgick till 1,1 miljard kronor.
Avvikelsen förklaras främst av att lönesumman underskattades men till viss del även
på en överskattning av särskild löneskatt på förvärvsinkomster och statens
pensionskostnader samt avgifterna till premiepensionssystemet. I
decemberprognosen antogs att lönesumman skulle öka med 4 procent medan den
enligt utfallet ökade med 5,7 procent.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 490,0 -6,6 -5,2 -0,4 0,2 -1,7 -2,7
– Makro -5,5 -5,3 0,0 0,0 -1,2 -2,4
– Beslut 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt -1,3 0,2 -0,4 0,2 -0,5 -0,4
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 416,6 -4,2 -3,5 -0,3 1,3 1,1 -1,1
– Makro -5,3 -4,8 -1,3 -0,3 -0,1 -2,4
– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt 1,0 1,3 1,1 1,6 1,2 1,2
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
26
Skatt på kapital, hushåll
Skatt på kapital, hushåll överskattades vid samtliga prognostillfällen, men främst i
början av året. Totalt uppgick den genomsnittliga prognosavvikelsen till 5,4 miljarder
kronor. Huvuddelen av beloppet fördelades på skatt på kapital. Skatt på
kapitalvinster överskattades under början av året, vilket bidrog till att skatt på kapital
överskattades. I Septemberprognosen reviderades dock kapitalvinsterna ner främst
till följd av den kraftiga börsnedgången under slutet av juli och början av augusti.
Utöver kapitalvinsterna var det inkomst- och utgiftsräntorna som bidrog till de största
avvikelserna.
Skatt på företagsvinster
Intäkterna från skatt på företagsvinster överskattades i genomsnitt med 1,6 miljarder
kronor under 2011, vilket motsvarar 1,5 procent av den totala skatten. Prognosfelet
kan huvudsakligen hänföras till kategorierna Makro och Övrigt. Kategorin Makro
medförde en underskattning av prognosen med i genomsnitt 0,2 miljarder kronor
medan kategorin Övrigt däremot överskattade prognosen med i genomsnitt
1,8 miljarder kronor. Prognosen reviderades upp i början av året, främst till följd av
att makroprognosen för bruttodriftsöverskottet reviderades upp. I juniprognosen
innebar en svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen att driftsöverskottet
reviderades ner. Därefter har en viss återhämtning och upprevidering av
driftöverskottet för 2011 skett. Bruttodriftsöverskottet i företagssektorn kan beskrivas
som skillnaden mellan BNP och arbetskraftskostnader och är den parameter som
används för att prognosticera företagsskatten. Under kategorin Övrigt hamnar all
övrig information såsom bokslutsrapporter och inbetalad preliminärskatt avseende
inkomståret. Starka kvartalsrapporter av ett flertal stora bolag indikerade en ökad
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 66,5 7,3 3,6 11,2 0,9 4,0 5,4
– Makro 3,2 -7,9 8,2 -1,1 -3,5 -0,2
– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt 4,1 11,5 3,0 2,1 7,4 5,6
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 110,7 -0,1 2,4 -0,1 2,0 3,9 1,6
– Makro 1,4 2,5 0,4 -3,4 -1,9 -0,2
– Beslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt -1,5 -0,1 -0,5 5,3 5,9 1,8
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
27
skatt på företagsvinster vilket bidrog till upprevideringen och överskattningen i slutet
av året. Även en nivåhöjning med anledning av 2010 års bolagsskatt, bidrog till
överskattningen 2011.
Den kraftiga återhämtningen under 2010 medförde ökade vinster för företagen i
takt med att efterfrågan på varor och tjänster ökade. Under 2011 fortsatte företagens
vinster att öka, men i en betydligt mer dämpad takt. Företagsskatten ökade totalt med
5 miljarder kronor mellan 2010 och 2011.
Mervärdesskatt
I genomsnitt överskattades mervärdesskatteintäkterna under perioden med
2,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av de totala
mervärdesskatteintäkterna. Den avvikelse som kan hänföras till makroekonomiska
variabler medförde en genomsnittlig överskattning av intäkterna med 1,4 miljarder
kronor. Övrig prognosavvikelse innebar en överskattning av
mervärdeskatteintäkterna med i genomsnitt 1,3 miljarder kronor.
För prognosen på mervärdesskatteintäkterna är utvecklingen av hushållens
konsumtion och investeringar avgörande. Utvecklingen för både hushållens
konsumtion och investeringar överskattades under året fram till årets sista prognos.
Det bidrog till att mervärdesskatteintäkterna överskattades under året.
Överskattningen av mervärdesskatteintäkterna var högst i mars 2011 då den uppgick
till 5,6 miljarder kronor, varav 4 miljarder kronor hänfördes till överskattade
makroekonomiska variabler, främst hushållens konsumtionsutgifter
Avvikelsen under Övrigt kan till en stor del förklaras av svårigheten att
prognostisera skillnaden mellan prognosmodellens teoretiskt framräknade
mervärdesskatt och de faktiska intäkterna.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 332,3 2,9 5,6 2,4 0,7 0,2 2,4
– Makro 2,0 4,0 1,7 -0,2 -0,6 1,4
– Beslut -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,3
– Övrigt 1,2 1,9 1,1 1,2 0,9 1,3
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
28
Punktskatter
I genomsnitt överskattades intäkterna från punktskatter med 1,9 miljarder kronor.
Främst överskattades energi- och koldioxidskatterna till följd av att försäljningen av
bensin överskattades, speciellt under början av året. Även hushållens el- och
oljeförbrukning överskattades till följd av förhållandevis varmt väder under slutet av
året.
Periodiseringar samt inkomsttyperna 7000 och 8000
Periodiseringar inklusive inkomsttyperna 7000 och 8000 underskattades i samtliga
prognoser. I decemberprognosen till och med juniprognosen förklaras hälften av
underskattningen av makroekonomiska faktorer – framför allt av att lönesumman
underskattades. Underskattningen som hänförs till kategorin Övrigt uppgick i
decemberprognosen till närmare 16 miljarder kronor. En stor del av avvikelsen- cirka
10 miljarder kronor -beror på att den preliminära skattereduktionen för husarbeten
redovisats på ett felaktigt sätt, vilket korrigerades i marsprognosen. Avvikelser som
är hänförliga till kategorin Övrigt bidrog till underskattning från och med
marsprognosen med 3–4 miljarder kronor medan den överskattades med 2 miljarder
kronor i den sista prognosen.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 122,6 3,2 2,0 1,5 1,6 1,3 1,9
– Makro 0,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,4
– Beslut -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0
– Övrigt 2,4 1,2 1,4 1,6 1,3 1,6
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt -27,8 -32,8 -12,9 -10,6 -2,3 -4,1 -12,6
– Makro -17,4 -9,0 -6,6 0,5 -6,0 -7,7
– Beslut 0,2 0,1 0,2 0,2 -0,4 0,1
– Övrigt -15,6 -4,1 -4,2 -3,0 2,3 -4,9
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
29
Statens övriga inkomster
Finansieringsavgift från a-kassor
Inkomster avseende Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor överskattades de
första prognostillfällena. I genomsnitt under året överskattades inkomsterna med
0,3 miljarder kronor till följd av att arbetslöshetsavgiften överskattades. Avvikelsen
klassificeras under kategorin Övrigt även om inkomsterna delvis är makroberoende
och påverkas av arbetslöshetsutvecklingen.
Inkomster av statens aktier
Inkomster av statens aktier underskattades i början av året, främst på grund av
rekordutdelningen från LKAB om 5 miljarder kronor. Även Vattenfalls och
TeliaSoneras utdelning blev något högre än prognosen i början av året, och uppgick
till 6,5 respektive 4,6 miljarder kronor. Däremot minskade Nordea sin
utdelningsandel vilket medförde en lägre utdelning än prognostiserat. I övrigt blev
utdelningarna högre än beräknat från Vasallen och Sveaskog, medan Svensk
Exportkredits utdelning blev något lägre.
Riksbankens inlevererade överskott
År 2011 uppgick Riksbankens inlevererade överskott till 6,2 miljarder kronor. I
början av året underskattades inleveransen med 0,5 miljarder kronor, vilket
klassificeras under kategorin Övrigt. Inleveransen består av de senaste fem årens
genomsnittliga resultat och prognosen utgår delvis från ESV:s makroförutsättningar.
Övriga inkomster av statens verksamhet
Inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet underskattes under året,
främst beroende på inkomster från auktioner av frekvensutrymme från Post- och
telestyrelsen. Dessa auktionsinkomster uppgick under året till totalt 3,1 miljarder
kronor. Avvikelsen klassificeras främst under kategorin Beslut.
Utfall Dec-10 Mar-11 Jun-11 Sep-11 Dec-11 Snitt
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 06/9 16/12
Totalt 103,3 -25,7 -0,9 -0,1 -0,7 0,0 -5,5
– Makro 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
– Beslut -26,6 -2,1 -1,8 -1,6 -0,3 -6,5
– Övrigt 1,0 1,2 1,6 0,9 0,3 1,0
Anm.: Avvikelse = prognos minus utfall.
Prognosavvikelser
30
Inkomster av försåld egendom
När det gäller inkomster av försåld egendom inväntar ESV försäljningsbeslut eller
konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. Därmed klassificeras dessa
främst under kategorin Beslut. I början av året tillkom inkomster från försäljning av
aktieinnehav i Nordea om 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i Teliasonera
om 3,7 miljarder kronor. Prognosavvikelsen gällande dessa inkomster klassificerades
under kategorin Beslut.
31
ESV:s bedömning av prognosprecisionen
I detta avsnitt värderas ESV:s prognosfel avseende statens inkomster och utgifter
avseende kategorin Övrigt, det vill säga den totala prognosavvikelsen rensad för
makro- och beslutsberoende avvikelser.
Hur görs bedömningen om målen för prognosverksamheten är uppfyllda? Vad är
en hög prognosprecision? En bedömning av precisionen kräver någon form av
måttstock eller skala att jämföra med. ESV valde därför för några år sedan att
konstruera en bedömningsskala med utgångspunkt från tidigare resultat.
Tabell 8. Bedömningsskala och utfall för prognosprecisionen 2011, procent
Enligt denna skala uppfylldes 2011 målet ”hög precision” helt för inkomsterna och
delvis för utgifterna, se tabellen ovan. Jämfört med 2010 är precisionen för
inkomsterna betydligt bättre 2011 (2010: 0,88 procent jämfört med 2011: 0,67
procent) men betydligt sämre för utgifterna (0,74 jämfört med fjolårets 0,25 procent).
Bedömningsskalan är konstruerad på sådant sätt att den avser det genomsnittliga
resultatet. Ju närmare noll den genomsnittliga avvikelsen ligger desto högre
precision, se faktaruta nedan.
Bedömningsskalans konstruktion
Med hjälp av resultaten för perioden 1999–2004, konstruerades år 2005 en skala i fyra
steg - ju närmare 0 på skalan desto högre precision. För att målet om hög precision ska
vara helt uppfyllt ska precisionen vara minst lika hög som det genomsnittliga värdet för de
sex åren. Om precisionen är lägre än den dittills lägsta, så är målet som bäst delvis
uppfyllt. Ett skalsteg sattes därefter mitt emellan ”Helt uppfyllt” och ”Delvis uppfyllt”.
Gränsen för bedömningen ”Knappast uppfyllt” sattes till den dittills lägsta precisionen plus
ett steg lika stort som avståndet mellan ”Helt uppfyllt” och ”I huvudsak uppfyllt”.
Skalan låstes vid dessa gränser. Motivet var att framtida resultat inte skulle påverka
uppfyllelsegraden. Det vore orimligt om ett dåligt resultat ett år automatiskt skulle göra att
målet lättare kan uppfyllas de kommande åren och vice versa. Stabiliteten i precisionen
för utgifterna har gjort att kravet för ”Helt uppfyllt” är förhållandevis högt (±0,3 procent)
och att spannet är ganska kort till ”Knappast uppfyllt” (±0,9 procent). Inkomsterna, som av
naturliga skäl har större avvikelser, har en skala som ligger avsevärt högre och med
större spann. (”Helt uppfyllt” = ±1,3 procent och ”Knappast uppfyllt” = ±3,9 procent.)
Mål
≤ ± ± ± ± ± ±
≤ ± ± ± ± ± ±
Bedömningsskala Utfall 2011
32
Varför är bedömningen olika för utgifter och inkomster?
Att prognosavvikelserna för inkomsterna i genomsnitt är större än för utgifterna är
inte oväntat, eftersom utgifterna dels omfattas av ett tak för hur höga de totalt får bli,
dels omfattas av en mängd regler och villkor kring hur anslagsmedel får användas.
För större delen av inkomsterna finns inga motsvarande restriktioner eller regler.
Skatteinkomsterna varierar i stället fullt ut med skattebasernas utveckling som i stor
utsträckning beror på den allmänna konjunkturutvecklingen. Därtill kommer, som
tidigare nämnts, det faktum att vissa relativt stora prognosavvikelser hänförs till
kategorin Övrigt, trots att det i grund och botten är fråga om avvikelser som beror på
ändrade makroekonomiska förutsättningar. Främst gäller detta skatt på kapital. Detta
förhållande gäller till viss del även på utgiftssidan där arbetsmarknadsutgifterna är
särskilt framträdande.
33
Metod för prognosuppföljning
Vilken typ av avvikelser ska utvärderas?
ESV:s prognoser är konsekvensberäkningar som ska fungera som beslutsunderlag.
Prognoserna baseras därför på två viktiga förutsättningar, dels den makroekonomiska
utvecklingen, dels fattade beslut. När det gäller de makroekonomiska
förutsättningarna gör ESV från och med december 2009 en egen bedömning. När det
gäller fattade beslut baseras prognosen på de vid beräkningstillfället gällande
riksdags- och regeringsbesluten. Hänsyn tas också till framlagda propositioner och
utskottsbetänkanden.
Det finns därmed två huvudtyper av avvikelser mellan prognoser och utfall. Den
ena huvudtypen är sådana avvikelser som ska uppkomma när förutsättningarna för
prognoserna förändras genom nya beslut eller en annorlunda makroekonomisk bild.
Den andra huvudtypen av avvikelser uppkommer till följd av alla andra faktorer som
ESV i sitt prognosarbete försöker ta hänsyn till, men som det inte alltid är möjligt att
göra fullt ut, eller till följd av rena prognosfel. I praktiken kan det vara en
avvägningsfråga hur klassificeringen görs mellan kategorierna Makro och Övrigt.
ESV strävar därför alltid efter konsekvens och tydlighet vid klassificeringen.
Den totala avvikelsen mellan prognos och utfall delas alltså upp i kategorierna
Makro, Beslut och Övrigt. Prognosprecisionen utvärderas utifrån den genomsnittliga
avvikelsen i kategorin Övrigt, där den totala avvikelsen är rensad för de effekter som
beror på beslut eller ändrade makroekonomiska förutsättningar. Ju lägre avvikelse
desto bättre blir prognosprecision.
Differensanalysen utgör underlag
Förändringarna i prognosen klassificeras löpande under året i ESV:s differensanalys.
I den första prognosen gäller det differenserna från statens budget2
(budgetpropositionen), därefter mellan varje prognostillfälle. Slutligen analyseras
också differensen mellan den sista prognosen och utfallet. Syftet är att urskilja de
differenser som beror på förändrad makroekonomisk utveckling, respektive de som
beror på nya beslut. Med hjälp av differensanalysen kan avvikelserna mellan
prognoser och utfall delas upp i kategorierna Makro, Beslut och Övrigt. När det
gäller avvikelser till följd av annan makroekonomisk utveckling än den förväntade
bör det noteras att den analys som görs här egentligen är preliminär. Det slutliga
utfallet för många makroekonomiska variabler finns först då SCB reviderat sina
nationalräkenskaper.
2 Differensen mellan den första prognosen och propositionen/statens budget påverkar inte ESV:s prognosavvikelse. Den
differensen används för att följa upp utfallet gentemot statens budget. Denna analys presenteras i anslutning till utfallet
för statens budget i Årsredovisning i staten (ÅRS).
34
Exempel: En sänkt prognos i Juniprognosen 2011 klassificeras som Beslut. Denna
förändring dyker då upp, med omvänt tecken, som en avvikelse i alla tidigare
prognoser, det vill säga decemberprognosen 2010 och marsprognosen 2011,
förklarad av beslut. På detta sätt förklaras tidigare överskattade prognoser av beslutet
och dessa avvikelser exkluderas när vi utvärderar kategorin Övriga avvikelser.
Samma förfarande gäller för alla förändringsklassificeringar. Dessa bildar således
sammantaget förklaringar till avvikelser i tidigare prognoser.
Mått på avvikelserna
Avvikelserna redovisas dels per prognos, dels i form av ett genomsnitt för årets alla
prognoser. De anges i nominella belopp och i procent av utfallet. Ett sådant mått är
rimligt att använda för den som är mest intresserad av träffsäkerheten på totalnivå.
Användandet av genomsnittliga avvikelser innebär dock att en överskattning vid ett
prognostillfälle kompenseras av en underskattning vid ett annat beräkningstillfälle.
Beräkningarna formaliserade
I detta avsnitt redovisas hur beräkningarna i tabellerna i appendix har gjorts. För
varje avvikelsekategori (Totalt, Beslut, Makro och Övrigt) redovisas åtta kolumner
med avvikelsemått som specificeras nedan.
För ett givet budgetår görs normalt fem månadsfördelade prognoser. Dessa
benämner vi pt, där t går från 0 till 4, varvid p0 är den första och p4 den sista
prognosen. Prognoserna jämförs med respektive års utfall, u. Både pt och u mäts i
miljarder kronor. För varje prognospost definieras därmed prognosavvikelsen vid ett
givet prognostillfälle, At, som
At = pt - u (kolumn 1 till 5)
Detta innebär att avvikelsen är positiv om prognosen var högre än utfallet och
negativ om prognosen var lägre än utfallet. Den genomsnittliga prognosavvikelsen i
miljarder kronor för en given prognospost x, xA , definieras som det aritmetiska
medelvärdet av de fem prognosavvikelserna, det vill säga
4
05
1
t
tx AA
. (sjätte kolumnen)
35
Den genomsnittliga procentuella prognosavvikelsen definieras som
u
A
A t
t
x
4
0,%
5
1
. (sjunde kolumnen)
Anledningen till att den genomsnittliga prognosavvikelsen divideras med
absolutbeloppet av utfallet är att det på inkomstsidan förekommer negativa utfall.
Genom att relatera avvikelserna till absolutbeloppet av utfallet får man en procentuell
avvikelse som alltid har rätt tecken i meningen att även den procentuella avvikelsen
visar i vilken riktning prognosen var fel.
De olika utgifts- eller inkomstposternas respektive genomsnittliga bidrag i
procentenheter till den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, peB , beräknas
genom att den genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor relateras till den totala
genomsnittliga avvikelsen i miljarder kronor, totA , och därefter multipliceras med
den totala genomsnittliga procentuella avvikelsen, det vill säga
100B ,% tot
tot
xpe A
A
A
. (åttonde kolumnen)
36
APPENDIX
Utgifter 2011
Totala avvikelser
Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag
Utgiftsområde 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv.
01 Rikets styrelse 11,2 0,1 0,4 0,3 0,3 0,1 0,2 2,2% 0,0%
02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,6% 0,0%
04 Rättsväsendet 37,2 -0,3 -0,2 -0,1 0,0 0,0 -0,1 -0,4% 0,0%
05 Internationell samverkan 1,9 0,1 0,0 0,1 -0,1 0,0 0,0 1,1% 0,0%
06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 1,2 1,0 1,3 1,4 0,9 1,2 2,6% 0,1%
07 Internationellt bistånd 29,2 0,8 0,7 0,5 0,2 -0,5 0,3 1,1% 0,0%
08 Migration 7,6 -0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 -0,4% 0,0%
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 1,7 0,4 0,4 0,4 0,3 0,6 1,1% 0,1%
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -2,0 -1,2 -1,2 -1,2 0,0 -1,1 -1,2% -0,1%
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 -0,8 -0,3 -0,1 -0,1 0,0 -0,3 -0,7% 0,0%
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2% 0,0%
13 Integration och jämställdhet 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 19,2% 0,1%
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 3,7 1,5 1,6 0,9 0,1 1,6 2,5% 0,2%
15 Studiestöd 21,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5% 0,0%
16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 -0,7 -0,5 -0,1 -0,1 0,0 -0,3 -0,5% 0,0%
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,2 0,2 0,2 0,2 -0,1 0,1 1,0% 0,0%
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 1,7% 0,0%
19 Regional tillväxt 3,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9% 0,0%
20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,1 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 3,9% 0,0%
21 Energi 2,9 -0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 2,6% 0,0%
22 Kommunikationer 38,7 2,4 2,3 2,9 2,5 1,4 2,3 5,9% 0,2%
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 2,1 1,9 1,9 1,9 0,6 1,7 10,2% 0,2%
24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,3% 0,0%
25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 -0,1 -1,1 -2,6 2,1 -2,5 -0,8 -2,3%
27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 -1,6 -0,7 -0,6 -0,8 -0,2 -0,8 -2,6% -0,1%
Förändring av anslagsbehållningar
Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 8,6 7,6 8,8 6,8 3,2 7,0 0,9% 0,7%
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1% 0,0%
Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 8,8 7,8 9,0 7,1 3,4 7,2
Summa takbegränsade utgifter, procent 0,9% 0,8% 0,9% 0,7% 0,3% 0,73%
Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för 2010, publicerad i Decemberprognosen 2010.
2Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,73%.
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
37
Makroekonomiska avvikelser
Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag
Utgiftsområde 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv.
01 Rikets styrelse 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
04 Rättsväsendet 37,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
05 Internationell samverkan 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
07 Internationellt bistånd 29,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
08 Migration 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -0,2 -0,2 -0,2 -0,2 0,0 -0,1 -0,2% 0,0%
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1% 0,0%
13 Integration och jämställdhet 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 1,5 -0,4 0,0 0,1 0,0 0,3 0,4% 0,0%
15 Studiestöd 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
19 Regional tillväxt 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
21 Energi 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
22 Kommunikationer 38,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 0,4 -0,1 -0,1 0,0 0,1 0,1 0,4% 0,0%
24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 -0,8 -1,2 -2,6 2,1 -2,5 -1,0 -2,8%
27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 0,1 -0,9 -0,1 -0,2 -0,2 -0,3 -0,9% 0,0%
Förändring av anslagsbehållningar
Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 2,0 -1,4 -0,3 -0,4 -0,1 0,0 0,0% 0,0%
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 2,0 -1,4 -0,3 -0,4 -0,1 0,0
Summa takbegränsade utgifter, procent 0,2% -0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,00%
Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för 2011, publicerad i Decemberprognosen 2010.
2Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,0%.
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
38
Beslutsavvikelser
Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag
Utgiftsområde 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv.
01 Rikets styrelse 11,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2% 0,0%
02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1% 0,0%
03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,3% 0,0%
04 Rättsväsendet 37,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
05 Internationell samverkan 1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2% 0,0%
06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 0,2 0,5% 0,0%
07 Internationellt bistånd 29,2 0,7 0,7 0,4 0,1 0,0 0,4 1,3% 0,0%
08 Migration 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 -0,1 -0,2 -0,2 0,0 0,0 -0,1 -0,2% 0,0%
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 0,0 -0,6 -0,6% -0,1%
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,2% 0,0%
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
13 Integration och jämställdhet 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
15 Studiestöd 21,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 0,2 0,2 0,3 0,3 0,0 0,2 1,6% 0,0%
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,9% 0,0%
19 Regional tillväxt 3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 2,8% 0,0%
21 Energi 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
22 Kommunikationer 38,7 -0,8 -0,4 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,6% 0,0%
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 0,6 0,8 0,9 0,9 0,0 0,6 3,9% 0,1%
24 Näringsliv 5,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,5% 0,0%
25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 -1,7 0,2 -0,6 -0,6 0,0 -0,5 -1,7% -0,1%
Förändring av anslagsbehållningar
Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1 -0,1 0,0% 0,0%
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 -1,8 0,8 0,3 0,2 0,1 -0,1
Summa takbegränsade utgifter, procent -0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% -0,01%
Anm.: Avvikelse = Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för 2011 publicerad i Decemberprognosen 2010.
2Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga -0,01%.
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
39
Övriga avvikelser
Miljarder kronor Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11 Bidrag
Utgiftsområde 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent tot.avv.
01 Rikets styrelse 11,2 0,2 0,5 0,3 0,3 0,1 0,3 2,4% 0,0%
02 Samhällsekonomi och f inansförvaltning 12,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1% 0,0%
03 Skatt, tull och exekution 9,9 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 1,0% 0,0%
04 Rättsväsendet 37,2 -0,4 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,4% 0,0%
05 Internationell samverkan 1,9 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 1,3% 0,0%
06 Försvar och samhällets krisberedskap 44,2 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 0,9 2,1% 0,1%
07 Internationellt bistånd 29,2 0,1 0,1 0,1 0,1 -0,5 -0,1 -0,2% 0,0%
08 Migration 7,6 -0,3 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 -0,4% 0,0%
09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,5 1,8 0,6 0,6 0,4 0,3 0,8 1,3% 0,1%
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 95,8 -1,1 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,4 -0,4% 0,0%
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,6 -0,7 -0,2 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,4% 0,0%
12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 72,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1% 0,0%
13 Integration och jämställdhet 5,0 1,2 1,1 1,1 1,0 0,3 1,0 19,2% 0,1%
14 Arbetsmarknad och arbetsliv 63,3 2,2 1,9 1,5 0,8 0,1 1,3 2,1% 0,1%
15 Studiestöd 21,8 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,5% 0,0%
16 Utbildning och universitetsforskning 53,7 -0,7 -0,5 -0,1 -0,1 0,0 -0,3 -0,5% 0,0%
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 12,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,7% 0,0%
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
byggande samt konsumentpolitik
1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6% 0,0%
19 Regional tillväxt 3,2 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1 1,9% 0,0%
20 Allmän miljö- och naturvård 5,1 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 1,1% 0,0%
21 Energi 2,9 -0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 2,6% 0,0%
22 Kommunikationer 38,7 3,2 2,7 2,9 2,5 1,4 2,5 6,5% 0,3%
23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 1,0 1,2 1,1 1,0 0,5 1,0 5,9% 0,1%
24 Näringsliv 5,4 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,8% 0,0%
25 Allmänna bidrag till kommuner 88,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
26 Statsskuldsräntor m.m. 34,5 0,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,2 0,5%
27 Avgiften till Europeiska unionen 30,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0% 0,0%
Förändring av anslagsbehållningar
Summa utgiftsområden exklusive räntor (UO 26) 767,0 8,3 8,3 8,8 7,0 3,1 7,1 0,9% 0,7%
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 222,0 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1% 0,0%
Summa takbegränsade utgifter, mdkr 989,0 8,5 8,4 9,0 7,2 3,3 7,3
Summa takbegränsade utgifter, procent 0,9% 0,9% 0,9% 0,7% 0,3% 0,74%
Anm.: Avvikelse=Prognos minus utfall, det vill säga positiv avvikelse = överskattad prognos och negativ avvikelse = underskattad prognos.1Prognos Dec-10 avser prognos för2011, publicerad i Decemberprognosen 2010.
2Respektive utgiftsområdes bidrag till den genomsnittliga summerade avvikelsen för de takbegränsade utgifterna, det vill säga 0,74%.
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
40
Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster 2011
Totala avvikelser
Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent
Skatt på arbete 906,6 -10,8 -8,7 -0,7 1,5 -0,6 -3,9 -0,4%
Direkta skatter på arbete 490,0 -6,6 -5,2 -0,4 0,2 -1,7 -2,7 -0,6%
Indirekta skatter på arbete 416,6 -4,2 -3,5 -0,3 1,3 1,1 -1,1 -0,3%
Skatt på kapital 188,9 6,8 4,3 11,0 2,8 8,0 6,6 3,5%
Skatt på kapital, hushåll 66,5 7,3 3,6 11,2 0,9 4,0 5,4 8,1%
Skatt på företagsvinster 110,7 -0,1 2,4 -0,1 2,0 3,9 1,6 1,5%
Avkastningsskatt 11,6 -0,5 -1,8 -0,1 -0,1 0,1 -0,5 -4,2%
Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 6,1 7,7 4,0 2,3 1,6 4,3 0,9%
Mervärdesskatt 332,3 2,9 5,6 2,4 0,7 0,2 2,4 0,7%
Punktskatter 122,6 3,2 2,0 1,5 1,6 1,3 1,9 1,6%
Restförda och övriga skatter 3,9 -5,5 -1,0 -0,3 -0,6 0,3 -1,4 -36,2%
Totala skatteintäkter 1554,2 -3,4 2,3 13,9 6,0 9,2 5,6 0,4%
Avgår EU-skatter -7,2 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 1,4%
Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 -3,6 2,1 13,8 6,0 9,1 5,5 0,4%
Avgår skatter till andra sektorer
Kommunala inkomstskatter -554,7 9,6 5,8 2,0 0,7 2,6 4,1 -0,7%
Avgifter till AP-fonder -195,4 5,2 2,3 1,1 0,9 0,7 2,0 -1,0%
Statens skatteintäkter 796,9 11,1 10,2 17,0 7,6 12,4 11,7 1,5%
Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 -32,8 -12,9 -10,6 -2,3 -4,1 -12,6 45,2%
Övriga inkomster 103,3 -25,7 -0,9 -0,1 -0,7 0,0 -5,5 -5,3%
Totala inkomster 872,4 -47,4 -3,7 6,2 4,7 8,3 -6,4 -0,7%
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
41
Makroekonomiska avvikelser
Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent
Skatt på arbete 906,6 -10,7 -10,2 -1,4 -0,3 -1,3 -4,8 -0,5%
Direkta skatter på arbete 490,0 -5,5 -5,3 0,0 0,0 -1,2 -2,4 -0,5%
Indirekta skatter på arbete 416,6 -5,3 -4,8 -1,3 -0,3 -0,1 -2,4 -0,6%
Skatt på kapital 188,9 6,0 -5,4 8,6 -4,5 -5,3 -0,1 -0,1%
Skatt på kapital, hushåll 66,5 3,2 -7,9 8,2 -1,1 -3,5 -0,2 -0,3%
Skatt på företagsvinster 110,7 1,4 2,5 0,4 -3,4 -1,9 -0,2 -0,2%
Avkastningsskatt 11,6 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 2,5%
Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 2,9 4,9 1,8 -0,2 -0,6 1,8 0,4%
Mervärdesskatt 332,3 2,0 4,0 1,7 -0,2 -0,6 1,4 0,4%
Punktskatter 122,6 0,9 0,9 0,1 0,0 0,0 0,4 0,3%
Restförda och övriga skatter 3,9 -1,9 0,5 0,5 0,5 0,5 0,0 0,1%
Totala skatteintäkter 1554,2 -3,8 -10,2 9,5 -4,5 -6,8 -3,1 -0,2%
Avgår EU-skatter -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 -3,8 -10,2 9,5 -4,5 -6,8 -3,1 -0,2%
Avgår skatter till andra sektorer
Kommunala inkomstskatter -554,7 -7,9 -7,5 -3,1 -1,4 -2,5 -4,5 0,8%
Avgifter till AP-fonder -195,4 -2,8 -2,4 -1,0 -0,4 -0,4 -1,4 0,7%
Statens skatteintäkter 796,9 6,9 -0,3 13,6 -2,7 -3,9 2,7 0,3%
Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 -17,4 -9,0 -6,6 0,5 -6,0 -7,7 27,6%
Övriga inkomster 103,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Totala inkomster 872,4 -10,5 -9,3 7,1 -2,2 -9,9 -5,0 -0,6%
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
42
Beslutsavvikelser
Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent
Skatt på arbete 906,6 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Direkta skatter på arbete 490,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Indirekta skatter på arbete 416,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Skatt på kapital 188,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Skatt på kapital, hushåll 66,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Skatt på företagsvinster 110,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Avkastningsskatt 11,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 -0,4 -0,4 -0,3 -0,3 0,0 -0,3 -0,1%
Mervärdesskatt 332,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 0,0 -0,3 -0,1%
Punktskatter 122,6 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Restförda och övriga skatter 3,9 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 0,0 -0,5 -13,1%
Totala skatteintäkter 1554,2 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8 0,0%
Avgår EU-skatter -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 -0,9 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8 0,0%
Avgår skatter till andra sektorer
Kommunala inkomstskatter -554,7 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Avgifter till AP-fonder -195,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0%
Statens skatteintäkter 796,9 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 0,0 -0,8 -0,1%
Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 0,2 0,1 0,2 0,2 -0,4 0,1 -0,2%
Övriga inkomster 103,3 -26,6 -2,1 -1,8 -1,6 -0,3 -6,5 -6,3%
Totala inkomster 872,4 -27,4 -3,1 -2,5 -2,4 -0,7 -7,2 -0,8%
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
43
Övriga avvikelser
Utfall Dec - 10 Mar - 11 Jun - 11 Sep - 11 Dec - 11
Miljarder kronor 2011 10/12 30/3 15/6 6/9 16/12 mdkr procent
Skatt på arbete 906,6 -0,3 1,5 0,7 1,8 0,7 0,9 0,1%
Direkta skatter på arbete 490,0 -1,3 0,2 -0,4 0,2 -0,5 -0,4 -0,1%
Indirekta skatter på arbete 416,6 1,0 1,3 1,1 1,6 1,2 1,2 0,3%
Skatt på kapital 188,9 0,8 9,7 2,4 7,3 13,3 6,7 3,5%
Skatt på kapital, hushåll 66,5 4,1 11,5 3,0 2,1 7,4 5,6 8,4%
Skatt på företagsvinster 110,7 -1,5 -0,1 -0,5 5,3 5,9 1,8 1,7%
Avkastningsskatt 11,6 -1,8 -1,7 -0,2 -0,2 0,0 -0,8 -6,7%
Skatt på konsumtion och insatsvaror 454,9 3,6 3,1 2,5 2,8 2,2 2,8 0,6%
Mervärdesskatt 332,3 1,2 1,9 1,1 1,2 0,9 1,3 0,4%
Punktskatter 122,6 2,4 1,2 1,4 1,6 1,3 1,6 1,3%
Restförda och övriga skatter 3,9 -2,9 -0,8 -0,1 -0,4 -0,2 -0,9 -23,2%
Totala skatteintäkter 1554,2 1,2 13,5 5,4 11,5 16,0 9,5 0,6%
Avgår EU-skatter -7,2 -0,2 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,1 1,4%
Offentliga sektorns skatteintäkter 1547,0 1,0 13,4 5,3 11,5 15,9 9,4 0,6%
Avgår skatter till andra sektorer 0 0 0 0 0
Kommunala inkomstskatter -554,7 17,3 13,2 5,2 2,1 5,1 8,6 -1,5%
Avgifter till AP-fonder -195,4 7,9 4,7 2,1 1,3 1,1 3,4 -1,8%
Statens skatteintäkter 796,9 5,2 11,6 4,3 11,3 16,3 9,7 1,2%
Periodiseringar samt 7000-8000 -27,8 -15,6 -4,1 -4,2 -3,0 2,3 -4,9 17,7%
Övriga inkomster 103,3 1,0 1,2 1,6 0,9 0,3 1,0 1,0%
Totala inkomster 872,4 -9,5 8,7 1,7 9,3 18,9 5,8 0,7%
Prognosavvikelser Genomsnittliga avvikelser
44
Bilaga
Hur görs ESV:s prognoser tillgängliga?
Eftersom prognoserna ska användas i budgetarbetet i Regeringskansliet är det viktigt
att rapporteringen anpassas efter deras krav på materialet. Det gäller bland annat
innehåll, rapporteringstidpunkter och sätt att föra ut informationen.
Tidpunkterna för de normalt fyra prognoser som görs varje år är anpassade till
budgetprocessen och arbetet med de ekonomiska propositionerna. Tidpunkterna
beslutas normalt efter samråd med Finansdepartementet. I december publicerar ESV
den första månadsfördelade beräkningen för det kommande året, vilken baseras på
förslaget till statens budget. I månadsskiftet mars-april publiceras nästa beräkning
inför vårpropositionen. I juni publiceras en prognos som dels är en första beräkning
baserad på vårpropositionen, dels ska fungera som underlag i ramberedningen i
regeringskansliet. Nästa beräkning utges i september inför arbetet med
budgetpropositionen. Slutligen, i december, görs den sista bedömningen av
budgetåret.
ESV:s prognosverksamhet har utvecklats i riktningen mot att fortlöpande ha en
aktuell uppfattning om läget för statens budget avseende innevarande år. De månader
som det inte pågår arbete med en ny prognos lämnas därför vid behov en
prognosindikation, alltså en bedömning av hur årsprognosen påverkas av ny
information.
ESV levererar skatteprognoser till Konjunkturinstitutet, normalt fyra gånger per år.
ESV gör också skatteberäkningar, i form av prognoser, som levereras till Statistiska
centralbyrån och som ingår som utfallsinformation i utfallet på statens budget och i
underlaget till årsredovisningen för staten.
ESV:s prognospublikation skickas till viktiga målgrupper som regering, riksdag,
svenska och internationella analysinstitut, massmedia och andra prenumeranter inom
privat och offentlig sektor. Totalt är det 500 prenumeranter. Publikationens
sammanfattning och ett antal tabeller översätts till engelska och sprids enligt en
prenumerationslista. Det översatta materialet används även vid utländska besök, till
exempel från Internationella valutafonden (IMF) och Standard & Poor’s. ESV håller
även pressträff i samband med publiceringen samt ett seminarium för externa
intressenter. Vi erbjuder också Finans- och Skatteutskottet, samtliga riksdagspartier
samt Riksdagens utredningstjänst en presentation av rapporten.
På ESV:s webbplats finns, utöver prognospublikationen, ytterligare information
som exempelvis detaljerade tabeller över inkomster och utgifter på statens budget.
För anslag och inkomsttitlar finns också månadsfördelade prognoser för innevarande
år.
45
Hur dokumenteras prognosmetoderna?
Prognoserna dokumenteras dels genom publikationerna, dels genom att internt
material sparas. På ESV:s webbplats uppdateras, vanligtvis årligen, en fördjupad
beskrivning av specifika prognosmetoder och modeller. Denna dokumentation
redovisar bland annat de övergripande prognosprinciperna för utgifter och inkomster,
de enskilda metoderna för de större utgiftsområdena samt skatteslagen. Internt finns
det en omfattande dokumentation av prognosmetoderna för att underlätta arbetet vid
till exempel sjukdom eller personalförändringar. För prognoser för utgifterna på
statens budget används ett gemensamt prognosverktyg och i detta system finns en
stor del av den interna dokumentationen. Därutöver finns separat dokumentation,
särskilt när det gäller beloppsmässigt stora anslag och inkomsttitlar som beräknas
utanför det gemensamma prognosverktyget.
Hur arbetar ESV med att fördjupa analysen?
Flera större utvecklingsinsatser för att fördjupa analysen och stärka kvaliteten i
prognoserna har genomförts under året. Några av utvecklingsinsatserna bedöms som
helt avklarade medan andra behöver vidareutvecklas även kommande år.
Nytt system för sammanställning av skatter
Strukturen på inkomstsidan i statens budget ställer stora krav på transpararens och
korrekthet i periodiseringsnycklar, då inkomstsidan på statens budget redovisas i
periodiserade termer på postnivå men kassamässigt på slutraden. För att säkerställa
konsistensen har ESV under 2011 tagit fram ett nytt system för sammanställning av
skatterna.
Analys av finanspolitikens inriktning i frånvaro av aktiva beslut
Efter en förfrågan från Finanspolitiska rådet gjorde ESV under våren 2011
beräkningar och analyser av hur gällande regelverk för indexering av statsutgifter
och inkomster bidrar till att påverka utvecklingen av statsfinanserna. Det är ett
framträdande drag i prognoserna från ESV och Finansdepartementet att det
finansiella sparandet i beräkningen ökar mot slutet av prognosperioden. Detta
fenomen kvarstår även då sparandet justerats för konjunkturella effekter. Det ökade
sparandet uppstår inte till följd av antaganden om tillkommande aktiv finanspolitik,
utan på grund av att inkomsterna stiger i takt med nominell BNP medan utgifterna
växer långsammare. I en promemoria som tillsändes Finanspolitiska rådet utreddes
frågan. En kortare beskrivning publicerades också som temaavsnitt i
prognospublikationen.
Statsutgifternas utveckling i förhållande till ekonomin som helhet
Analysen av hur statsutgifterna utvecklas över tiden breddades ytterligare i årets
tredje prognos. I ett temakapitel analyserades hur olika utgiftsområden på statens
46
budget utvecklas i förhållande till BNP mellan 2006 och 2015. Analysen visade att
av de 27 utgiftsområdena var det endast 3 områden som växer snabbare än BNP
medan närmare 20 områden minskar som andel av BNP.
Jämförelse med andra prognosinstitut
Som ett stående inslag redovisas det i prognospublikationerna numera en jämförelse
med andra prognosinstitut. I den mån det är nödvändigt att korrigera övriga
prognosmakares prognoser (till exempel om dessa lagt in antaganden om ännu icke-
beslutad finanspolitik) så görs detta, för jämförbarhetens skull.
Skuldkrisen i Europa
Skuldkrisen i Europa har i stor utsträckning påverkat prognoserna och osäkerheten
som omgärdat dessa under året. I juniprognosen skrevs ett särskilt internationellt
avsnitt, där skuldstockar samt inkomst- och utgiftskvoter för en mängd olika länder
redovisades. För att öka förståelsen av skuld- och underskottsproblematiken drogs
paralleller till den svenska situationen i början av 1990-talet.
Redovisning av inkomster och utgifter i NR-termer
Under många år har det finansiella sparandet i staten beräknats genom en ”bro” med
utgångspunkt från saldot på statens budget. Kända definitionsskillnader mellan det
kassamässiga budgetsaldot och nationalräkenskapernas resultatmått har rensats bort
och på så sätt har det finansiella sparandet i staten kunnat beräknas. Emellertid har
inte inkomster och utgifter uttryckta i nationalräkenskapstermer kunnat redovisas. En
utvecklingssatsning under 2011 har dock gjort detta möjligt.
Prognoser på Maastrichtskulden
Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, ofta omnämnd som
Maastrichtskulden, är ett etablerat mått som ofta används i internationella
sammanhang. Därtill är måttet ett utvärderingsmått för Euro-länderna. Efter en
utvecklingssatsning under 2011 redovisar vi nu kontinuerligt prognoser på Sveriges
Maastrichtskuld i prognospublikationerna.
Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00
Box 45316 Fax 08-690 43 50 ISSN:
104 30 Stockholm www.esv.se ISBN:
ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten.
Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet.
Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken.
Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel.
ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med
Regeringskansliet och myndigheterna.