Högre utbildning

och forskningPeter Honeth, statssekreterare

Anna Neuman, politiskt sakkunnig

Globaliseringen

• Kina är världens näst största ekonomi,

Indien den fjärde största.

• Stora satsningar på utbildning och forskning.

Kina går om Europa och USA i

forskningsvolym.

• Sverige är mer beroende av omvärlden än

andra länder.

• Kunskapsintensiva företag får utländska

ägare eller flyttar sin forskning utomlands.

Kunskap med hög kvalitet är

vår viktigaste konkurrensfördel.

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

NO NL

EU

27 UK

BE

CA

N

Aus

tral

FR

OE

CD

DE

DK

AU

US

A

ICE

L

CH

JAP

FIN

CO

R

SE

ISR

GE

RD

200

7 %

of G

DP

Satsningar i världsklass …

Totala investeringar i forskning och utveckling 2007, som andel av BNP

… men vad blir resultatet?

Medelciteringar 2005-2007, för alla vetenskapliga områden

0,8

0,9

1

1,1

1,2

1,3

1,4

US

A

CH

NL

DK

UK

SE

CA

N

BE

NO DE

IRL

FIN AU

AU

ST

R

FR

Me

de

lcit

eri

ng

ar

20

05

-20

07

alla

om

råd

en

Problem –

högre utbildning

• Fokus på kvantitet – inte kvalitet.

Utvecklingen inom högskolan

Registrerade studenter i grundutbildningen

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

1989

/90

1991

/92

1993

/94

1995

/96

1997

/98

1999

/200

0

2001

/02

2003

/04

2005

/06

2007

/08

2009

/10

Läsår

An

tal

Problem –

högre utbildning

• Fokus på kvantitet – inte kvalitet.

• Bristande förkunskaper hos studenterna.

• Alltför lite lärarledd tid.

Reformer –

högre utbildning

• Antagningsregler som premierar

språk och matematik.

• Nytt system för att utvärdera kvaliteten.

• Studieavgifter.

• Högre ersättning per student inom

humaniora och samhällsvetenskap.

• Ny lärarutbildning med högre krav.

Problem – forskning

• Mycket forskning, men vi tappar

jämfört med omvärlden.

• För lite risktagande och utan risk

ingen tätposition.

• Kommer forskningsresultaten till nytta?

• Klinisk forskning minskar och

läkemedelsindustrin försvinner.

Reformer – forskning

• Historisk resursökning – 5 miljarder.

• Strategiska områden för prioritering av

långsiktig forskning.

• Resurser fördelas efter kvalitet.

• Satsningar på infrastruktur, t.ex. ESS i Lund

och SciLifeLab i Stockholm/Uppsala.

Andra reformer

• Ökat självbestämmande (autonomi) för

universitet och högskolor.

• Kårobligatoriet avskaffat.

• Nytt system för att utse styrelser.

Frågor

1. Kvalitet framför kvantitet för både

utbildning och forskning, men hur?

2. Bredd eller spets, eller både och?

3. Rollfördelning – vad är respektive

lärosätes roll?

Tack för att ni har lyssnat!