Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013
description
Transcript of Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013
![Page 1: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/1.jpg)
Vice riksbankschef Per Jansson
Perspektiv på penningpolitiken
SNS7 juni 2013
![Page 2: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/2.jpg)
DI:s ”Skuggdirektion”
Ledare, Aftonbladet
SVT
DI
![Page 3: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/3.jpg)
Ha perspektiv på penningpolitiken! Resultat av inflationsmålspolitiken
Alltför nitisk inflationsbekämpning?
Hushållens skulder – ”nytt mål”, ”bostadspolitik”?
Hur stora är riskerna? Är reporäntan effektiv? Finns bättre verktyg tillgängliga?
Utblick internationellt / framåtblick
![Page 4: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/4.jpg)
Glöm inte bort hur det såg ut på 1970- och 1980-talen!Årlig procentuell förändring
Källa: SCB
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
16
70 75 80 85 90 95 00 05 10
KPIMedel
1971-1992Medel 8,3Stdavv 3,0
1995-Medel 1,3Std avv 1,2
Anm. KPI-inflationen avser ej realtidsdata utan är beräknad med nuvarande metod. Genomsnittet för perioden från och med 1995 är därför en tiondels procentenhet lägre än med realtidsdata.
![Page 5: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/5.jpg)
Inflationsmålet har gett ekonomin ett nominellt ankareFaktisk och förväntad inflation, procent
Källor: SCB och TNS SIFO Prospera Anm. Inflationen avser KPI. Inflationsförväntningarna kommer från Prosperas enkätfrågor till penningmarknadsaktörer.
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18
InflationsförväntningarKPI
![Page 6: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/6.jpg)
Tillväxten har inte blivit lägre utan tvärtom högreÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data
Källa: SCB
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
8
10
70 75 80 85 90 95 00 05 10
BNPMedel BNP
1995-Medel 2,7
BNP1971-1994Medel 1,8
![Page 7: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/7.jpg)
Alltför nitisk inflationsbekämpning?
Under perioden 1995-2012: KPI-inflation 1,4 procent
Påstås ha orsakat onödig arbetslöshet
Genomsnittet för KPI-inflationen räcker inte för att dra slutsatser!
![Page 8: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/8.jpg)
Räntan sänkts mer än den har höjts – påverkar KPI-inflationen åt ”fel håll”Årlig procentuell förändring
Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013.
Källor: Reuters EcoWin, SCB och Riksbanken
-2
0
2
4
6
8
10
-2
0
2
4
6
8
10
95 97 99 01 03 05 07 09 11 13
KPIMedelReporänta
KPI1995-2012Medel 1,44
![Page 9: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/9.jpg)
En genomsnittlig KPIF-inflation på 1,8 procent är ett gott resultat! Årlig procentuell förändring
Anm. Realtidsdata på månadsfrekvens, januari 1995 – april 2013.
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
95 97 99 01 03 05 07 09 11 13
KPIFMedelKPIMedel
KPI1995-2012Medel 1,44
KPIF1995-2012Medel 1,80
Källor: SCB och Riksbanken
![Page 10: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/10.jpg)
Onödig arbetslöshet?
”38 000 fler jobb” – om KPI-inflation 2,0 procent istället för 1,4 procent (Svensson 2013)
Men att enbart titta på KPI-inflationen är inte tillräckligt
Bakvänd implikation: fler jobb med högre ränta…
KPIF-inflationen väldigt nära 2 procent
![Page 11: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/11.jpg)
Ta beräkningarna med en ganska stor nypa salt
Ett svårt kontrafaktiskt experiment
Med utgångspunkt i samma ekonomi och data kan man få väldigt olika resultat
Går att landa i 12 000 personer eller andra siffror (Söderström & Vredin 2013)
![Page 12: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/12.jpg)
Resultat av inflationsmålspolitiken
Sedan inflationsmålet: bättre utveckling för svensk ekonomi
Inflationsbekämpningen har inte varit alltför nitisk
KPIF-inflationen tillräckligt nära målet Beräkningar av kostnader ska tas med ganska
stor nypa salt
![Page 13: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/13.jpg)
Kritiken under senare tid: hänsyn till hushållens skulder
”Nytt mål”, ”bostadspolitik”
Inget nytt mål! Överdriven skuldsättning hot mot makro- och
prisstabiliteten
Helt och hållet förenligt med Riksbankens mandat!
![Page 14: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/14.jpg)
Mycket expansiv penningpolitik för att inflationen ska nå målet
Källa: RiksbankenAnm. Realränta beräknad som medelvärde av Riksbankens reporänteprognos minus KPIF-prognos för det kommande året. Procent, kvartalsmedelvärden.
-2
-1
0
1
2
3
-2
-1
0
1
2
3
03 05 07 09 11 13 15
FebruariApril
![Page 15: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/15.jpg)
Hushållens skuldkvot är jämförelsevis högSkuld i procent av disponibel inkomst
Källa: OECD
0
50
100
150
200
250
300
350
0
50
100
150
200
250
300
350
95 97 99 01 03 05 07 09 11
FinlandFrankrikeTysklandPortugalItalienIrlandSpanienDanmarkUSAStorbritannienSverige
![Page 16: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/16.jpg)
Kraftigt ökad arbetslöshet efter bostadsprisfallArbetslösa som andel av arbetskraften, index, 2007 = 100
Källa: OECDAnm. Siffrorna inom parentes avser nedgången i reala bostadspriser från topp till botten.
50
100
150
200
250
300
350
50
100
150
200
250
300
350
00 02 04 06 08 10 12
Irland (40,5 procent)Spanien (-22,5 procent)Danmark (23,4 procent)USA (-22,7 procent)Storbritannien (-13 procent)Sverige (-0,0 procent)
![Page 17: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/17.jpg)
Scenario 2Scenario 1
Scenario 2Scenario 1
Inget nytt mål!
Inflation Arbetslöshet (u)
2%
u*
Efter prognosperiode
n
Efter prognosperiode
n
Långsam anpassning till inflationsmål och långsiktigt stabil utvecklingSnabb anpassning till inflationsmål men uppbyggnad av obalans som korrigeras
![Page 18: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/18.jpg)
Helt och hållet förenligt med mandatet – inget eget påfundMervyn King, Bank of England: “Monetary policy cannot just ‘mop up’ after a crisis. Risks must be dealt with beforehand. I do not see this as inconsistent with inflation targeting because it is the stability of inflation over long periods, not year to year changes, which is crucial to economic success.”
IMF: ”If mortgage credit growth increases unsustainably, the Riksbank might have to raise the interest rate path relative to that warranted by short-run macroeconomic considerations alone.”
![Page 19: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/19.jpg)
Är det meningsfullt att försöka ta hänsyn till hushållens skulder?
Hur stora är riskerna?
Är reporäntan effektiv?
Finns bättre verktyg tillgängliga?
![Page 20: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/20.jpg)
Hur stora är riskerna?
Riskabelt att utgå från att ”Sverige är annorlunda”
Skattningar i andra länder före krisen: inga stora problem
Stora förväntade kostnader värt en viss ”försäkringspremie”
![Page 21: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/21.jpg)
Sverige annorlunda?Reala huspriser i olika länder
Index, 1996 Q1 = 100 Källa: Reuters EcoWin
0
50
100
150
200
250
300
0
50
100
150
200
250
300
80 85 90 95 00 05 10
SpanienIrlandDanmarkStorbritannienUSASverige
![Page 22: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/22.jpg)
Stora tillgångar ingen garantiFinansiella tillgångar, andel av disponibel inkomst
200
250
300
350
400
450
500
550
200
250
300
350
400
450
500
550
96 98 00 02 04 06 08 10
IrlandSpanienDanmarkUSAStorbritannienSverige
Källa: OECD
![Page 23: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/23.jpg)
Förmögenheten i hög grad illikvidAndel av disponibel inkomst
Källor: SCB och Riksbanken
![Page 24: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/24.jpg)
Är reporäntan effektiv?
”Typisk” effekt sannolikt inte så stor men kan variera med omständigheterna
I kombination med kommunikation kan begränsade höjningar räcka
![Page 25: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/25.jpg)
Är reporäntan effektiv? (forts) Mark Carney, Bank of Canada: “[P]rivate
agents may choose to accumulate less debt if they understand that a broad-based buildup of debt is likely to cause the central bank to raise interest rates.”
Riksbankens strategi Inga kraftiga höjningar efter krisen men aktiv
kommunikation Expansiv penningpolitik men inte ”gasa för
mycket”
![Page 26: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/26.jpg)
Ränta på 0,25 procent från 2010 – vad hade hänt?Bilder från Penningpolitisk rapport, juli 2010
303540455055606570
303540455055606570
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10
Inköpschefsindex i tillverkningsindustrinIndex över 50 indikerar tillväxt
EuroområdetSverigeUSA
-10
-5
0
5
10
15
20
-10
-5
0
5
10
15
20
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Bankutlåning till företag och hushållÅrlig procentuell förändring
FöretagHushåll
-20
-15
-10
-5
0
5
10
-20
-15
-10
-5
0
5
10
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
AprilJuli
-2
-1
0
1
2
3
4
5
-2
-1
0
1
2
3
4
5
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13
KPI, KPIF och KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring
KPIKPIFKPIF exklusive energi
Källor: Institute for Supply Management, Markit Economics och Swedbank, SCB och Riksbanken
![Page 27: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/27.jpg)
Finns bättre verktyg tillgängliga? De som säger det går händelserna i förväg
Makrotillsynen håller på att utredas (FKK) men mycket återstår
Olika syn på makrotillsynens uppgifter Makroinstabilitet utan hot mot finansiell
stabilitet? Hushållens skulder riskerar ”falla mellan
stolarna”
Oavsett makrotillsyn: penningpolitiken har viss roll att spela
![Page 28: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/28.jpg)
Väl i linje med internationella debatten ”Städa upp efteråt” eller ”luta sig mot
vinden”
Ändrad syn efter krisen Större vikt vid förebyggande åtgärder Riksbankens ambition att väga in risker väl i
tiden
Olika utgångsläge i olika länder Många länder ägnar sig nu åt att ”städa upp
efter” Sverige, Norge, Kanada exempel på länder
som ”lutar sig mot vinden”
![Page 29: Perspektiv på penningpolitiken SNS 7 juni 2013](https://reader036.fdocument.pub/reader036/viewer/2022062310/56816722550346895ddbaabd/html5/thumbnails/29.jpg)
Ett formativt skede För den ekonomiska politiken i stort, men
särskilt för penningpolitiken
Färdriktningen är klar: förebygga obalanser och hantera risker
Mer fokus på robust istället för optimal politik
Viktigt med förutsättningslös och nyanserad diskussion