Bostadssegregationen är en regional utmaning. Vinnova har beviljat GR medel för att tillsammans med kommunerna Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Partille och Stenungsund skapa ett regionalt innovationslabb

för att motverka boendesegregation. Seminariet På spaning efter ett socialt hållbart samhälle – VI samlade drygt 45 personer från flera kommu-

ner, organisationer och förvaltningar kopplade till både samhällsbyggnad och sociala frågor. Kungälvs kom-mun var värd för seminariet med Jonas Arngården och Cecilia Örtendahl. Sandra Goll-Rasmussen Nielsen och Maja Wadstein, projektledare, presenterade projektet Social innovation i samhällsplanering.

På spaning efter ett socialt hållbart samhälle – VI2018-04-12

1996 gjordes en utredning i Gårdsten, många lä-genheter stod tomma och det var ett utsatt områ-

de. Poseidon och Bostadsbolaget ägde lägenheterna och bildade en koncern som tog över alla lägenheter i området. Den nya organisationen skulle arbeta så nära de boende som möjligt. Det var omkring 5 900 boende när organisationen bildades. Huvudkonto-ret skulle vara placerat i området och är det fortfa-rande.

Förvaltnings AB Framtiden är idag Sveriges störs-ta allmännytta och har cirka 72 000 lägenheter. Nyproduktioner styrs från ett nytt bolag – Framti-den Byggutveckling – som fortsatt kommer bygga för Framtiden, inga stora byggbolag tillåts längre.

Det finns sju utsatta områden i Göteborg (totalt 23 i Sverige) och Framtiden ska in i dessa och bygga hyresområden, samt skapa arbetstillfällen för social hållbarhet. Gårdsten är på väg ut ur listan som sär-skilt utsatt område!

Michael menar att områden måste rustas upp varsamt så att de boende kan bo kvar, och inte göra några hyreshöjningar när badrum eller fönster byts ut.

”Vi är snåla när vi renoverar så att det inte blir dyrt” säger han.

50 procent av eleverna i Gårdsten går ut grund-skolan med ett streck i något grundämne. Det är en rekryteringsbas för kriminella och arbetet fortgår för att försöka stävja detta.

De boende styr i aktiebolagets styrelse. Det är en aktiv styrelse, de bor där och vet hur de vill ha det.

Fastighetsvärdet har ökat markant och det är en lönsam affär att arbeta på det här sättet. Nyckeln till framgång är att medarbetarna kommer från så många olika länder och kulturer och har förankring i området.

”Vi talar de boendes språk” säger Michael. Gårdstensbostäder har en trygghetsgrupp och har

öppet 8–23 vardagar och även öppet lördag–söndag. De har öppet när kunderna är hemma helt enkelt. De skriver små rapporter om arbetet och publicerar som broschyrer för att det ska vara lätt att läsa och ta till sig istället för stora rapporter.

Gårdstens kurva på anmälda brott är kraftigt på väg ner. Den kurvan är en förutsättning för att det ska utvecklas i området, när investerare ser detta vågar de satsa. Brotten på väg ner och då kommer det andra med.

Gårdsten har inga lediga parkeringsplatser att hyra ut, alla är uthyrda för att fler och fler får en

bättre ekonomi och köper då bil.Gårdsten har ett mycket litet föreningsliv. För ett

par år sedan skickade de ut en inbjudan om fot-bollsträning och nio barn anmälde sig men 84 dök upp på första träningen. Idag har de fotbollssamver-kan med GAIS varje vecka. De har inga problem att få sponsorer.

”Företagen är gärna med och bygger ett samhälle bara vi hjälper till” säger Michael.

De har skapat en hälsofrämjande mötesplats för ett friskare liv, Angereds närsjukhus är med och Hälsostugan öppnade för en månad sedan. Gård-stensbostäder anställde en hälsotränare och har ett gym som de står för. Det lockar de som sitter hem-ma, som är sjukskrivna, som inte går till de stora kedjorna.

Idag är det över 50 företag etablerade i Gårdsten. Det är väldigt viktigt för att det skapar arbeten för de som bor i området.

”Det är viktigt att hålla en låg hyra för att perso-ner ska kunna betala för sig utan bidrag, det ger ett värde till individen. Vi ska fortsätta ha låga hyror så satt man kan sköta sig själv” säger Michael.

Idag bidrar Gårdstensbostäder med vinst in till koncernen varje år eftersom man arbetat varsamt med alla dimensioner.

De har en samverkan med GKSS och Rotary och har i 12 år haft en seglarskola för att föra samman stadsdelarna. Michael avslutar med att visa en film om seglarskolan: www.gardstensbostader.se/aktiviteter/seglarskolan

Samhällsbygget Gårdsten 1997–2025Michael Pirosanto, VD för Gårdstensbostäder

Dialog runt borden• Här har en tänkt utanför boxen, uthållighet!• Man måste ha ett starkt varför, ett problem

som skapar ett engagemang. Hitta drivkrafter för att förebygga kan vara svårare tyvärr.

• Lokalt engagemang för civilsamhället, ett helhetstänk utanför bostadsbolagets vanliga tänk.

• Hade gärna sett mer samverkan med resten av staden.

• Möjligheterna att ta tillvara på det lokala en-gagemanget och kraften ger oss en hållbarhet.

• Imponerande men hoppas att även skolan får effekt av det i framtiden och att de kommer med.

Björn pratar om hur staden arbetar i planerings-processer och byggande för att uppnå målen i

fokusområde 4 i Jämlikt Göteborg.Det som ledde fram till arbetet med social konse-

kvensanalys och barnkonsekvensanalys var behovet av att i planarbetet se till utsatta områden i staden.

”Om vi inte är bra på SKA och BKA blir det inga hållbara livsmiljöer, med utflyttning som följd. En stad som inte har en bra livsmiljö för alla invånare kommer påverka hela staden” säger han.

Björn visar rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Rapporten från 2014 visar att vi har en obalans i staden vad gäller till exempel förväntad medellivslängd mellan stadsdelarna. Det finns också skillnader i mellanmänsklig tillit.

Nu arbetar Göteborg med att bredda samarbeten och involvera fler som arbetar i staden, inte bara stadsbyggnadskontoret utan även stadsdelsförvalt-ningarna, nämnden för arbetsmarknad och vuxen-utbildning, Social resursförvaltning och kulturför-valtningen bland annat.

Under 2016 förde Göteborgs Stad samtal med fle-ra aktörer inom staden och externt för att prata om hur vi kan utjämna skillnader i livsvillkor. Utifrån det landade man i frågan: hur kan vi planera för att minska bostadssegregation? Möjliga vägar framåt är: planera för en hälsofrämjande närmiljö, stärka invånarnas delaktighet, inflytande och trygghet, öka tillgången till bostäder samt öka användningen av aktiva och kollektiva transportmedel.

En målbildskarta har skapats utifrån detta och den bryts ner i mätbara och uppföljningsbara delmål som kan tas in i planeringsprocesserna.

En problematik är den stora bostadsbristen. Det är en utmaning för att uppnå jämlik tillgång till bostä-der inom staden – som är ett av målen för arbetet inom Jämlikt Göteborg.

Jämlik tillgång till en väl gestaltad och fungerande närmiljö är ett annat mål för Jämlikt Göteborg. Det gäller i stadens alla delar. Bra häng på torg behövs både i centrum och i Göteborgs ytterområden.

Jämlik tillgång till social och kommersiell service är ett mål i Jämlikt Göteborg. Björn nämner ett an-tal exempel där ett arbete förs i olika delar av staden för att uppnå målet: Opaltorget, Gamlestaden och Radiotorget till exempel.

Jämlik tillgång till delaktighet och inflytande är ett annat mål. Det finns olika nivåer av delaktighet och

invånare tolkar oftast processer som medbestäm-mande som den mest delaktiga nivån, när det inte alltid är fallet.

”Det riskerar att skapa misstro för staden bland invånarna” säger Björn.

Han visar den övergripande tidplanen för arbetet som löper från 2018 till 2022. Det gäller att få till byggnationer snabbt för att visa invånarna i områ-dena att det händer något.

I Frihamnen arbetar man med jubileumsparken – Göteborgs första stadspark vid vattnet. I det arbetet har man bjudit in invånarna att vara med och skapa den nya parken. Med små medel har man kunnat bygga en bastu och bad till exempel. I Frihamnen ska det också byggas bostäder på ett socialt hållbart sätt. Området fungerar som en testarena där Göte-borg kan lära hur man kan bygga för att motverka bostadssegregation i ett centralt läge.

Jämlikt Göteborg: fokusområde 4 – Hållbara och jämlika livsmiljöerBjörn Siesjö, stadsarkitekt Göteborgs Stad

Dialog runt borden• Mindre byggprojekt lokalt och stora stads-

byggnadsprojekt: båda är viktiga.• Vi måste prata samma språk när vi samver-

kar, ofta pratar vi på olika nivåer och i olika sammanhang.

• Segregation uppfattas som problem i utsatta områden och som en tillgång i resursstarka områden.

• Hur kan vi få långsiktiga strategier att fak-tiskt bli av? Hur får vi ett Gårdsten till fler ställen där det finns ett aktivt civilsamhällle?

• Dialogen mellan människor är viktig. Vi tror vi vet vad invånare i olika områden behöver, men så är det inte alltid.

• Göteborg är en enorm kommunal apparat med olika förvaltningar och bolag.

• Vi i kommunerna har ålagt oss att ta hand om bostadsförsörjningen, men vilka förut-sättningar ger lagrummet?

• Det finns en strategi och tanke, förarbete, i Göteborg. Hur för man ut det till byggarna så att vi kan se strategin i den slutliga pro-dukten?

• Det hade varit intressant med exempel om hur man skapar socialt blandade boenden i ett befintligt bostadsområde.

Jonas berättar om Kungälvs sociala översiktsplan och de gränsvärden eller genomsnittsvärden som

fungerar som indikatorer för social hållbarhet i kommunen. Resultatet av en analys med hjälp av in-dikatorerna visade fyra röda områden som stack ut med sociala risker. De fyra områdena identifierades som utvecklingsområden där utvecklingsprojekt ska genomföras framöver.

Nu har Kungälv arbetat några år med utvecklings-områdena och gjort analyser över tid, 2014–2017, av hur det ser ut sett till hushåll med försörjnings-stöd jämfört med genomsnittet för kommunen till exempel. Resultaten visar att det går åt rätt riktning i områdena.

”Hur vet vi att det är på grund av kommunens ut-vecklingsprojekt? Det finns säkert fler faktorer, men vårt arbete med social hållbarhet kopplat till tillväxt har varit en framgångsfaktor” säger Jonas.

Cecilia berättar om projektet Hållbara Björkås. Björkås är en del av Ytterby och är ett av utveck-lingsområdena i Kungälvs kommun. När kommu-nen fick till sig den sociala översiktsplanen fick man en bild av hur det ser ut i området. Många har jobb men de flesta har väldigt låg utbildningsnivå. Om konjunkturen vänder är de särskilt utsatta. Området ägs av bostadsbolaget Förbo och kommunen samar-betar med Förbo med att utveckla området.

Det man vill göra i Björkås är att förtäta och bygga 265 nya bostäder bland de 366 befintliga bostäderna i området. I arbetet har man haft en dialog med de boende för att undersöka vad de behöver. De boen-de har exempelvis efterfrågat platser för att mötas.

Arbetet utgår från tre kärnvärden: hållbarhet, in-kluderande och delaktighet. Alla ska vara välkomna att vara med i utvecklingsarbetet.

Arbetet med social hållbarhet i Björkås har bäring ända upp till kommunens strategiska mål och den sociala översiktsplanen. Kungälv har organiserat sig i en förvaltning som har tre sektorer och portfölj-styrning: portfölj tillväxt och portfölj social hållbar-het.

Nu pågår två utvecklingsprojekt – ett i Björkås och ett i Komarken. Portföljerna tillväxt och social håll-barhet samarbetar i dessa projekt genom att bryta ner kommunens strategiska målsättningar.

När portföljstyrningen fungerar märks det genom att rätt uppdrag, projekt och program startas mot strategi och mål, att en budget tilldelas och hålls samt att projekten går enligt tidsplan.

Kommunen har satt in alla utvecklingsprojekt i en tidplan för att åskådliggöra utvecklingsarbetet. Man ska kunna se var man är i förändringsarbetet. I Hållbara Björkås behöver man ha med många olika delar av kommunen men också föreningsli-vet, hyresgästföreningen med mera. Genom tidiga dialoger i detaljplanearbetet kan man få med allas synpunkter.

”Vi är duktiga på att veta när vi ska samverka med andra parter, men vi behöver fortsätta arbeta med att faktiskt få med parterna från början” säger Cecilia.

Kungälvs deltagande i Vinnova-finansierade pro-jektet Social innovation i samhällsplaneringen syftar till att arbeta mer aktivt med att få in alla aktörer i faktisk samverkan.

Social hållbar tillväxt i KungälvJonas Arngården, portföljägare social hållbarhet KungälvCecilia Örtendahl, programledare Kungälv

Dialog runt borden• Hur har ni lyckats få med alla parter, exem-

pelvis socialtjänsten? • Det finns en sund skepticism kring projekt,

när man projektifierar all utveckling när man också behöver utveckling på sikt. Hållbara Björkås är ett positivt projekt, men vi behöver arbeta långsiktigt också.

• Det är samhällsbyggnad som ansvarar för planeringsprocesserna. Hur kan vi öppna upp för att släppa in andra aktörer också? Det är en utmaning när vi är organiserade som vi är idag i kommunerna. Vinnova-projektet kan synliggöra behovet av att arbeta mer förvalt-ningsgemensamt med samhällsbyggnad.

• Kungälv arbetar i samhällsbyggnadsprojekt som leds av projektledare som inte tillhör samhällsbyggnad. I projekten blir detaljpla-nen en del av det större projektet.

Läs mer på www.grkom.se/socialinnovation