OPUS mars 2013

1

Mars 2013

OPUSYOUTH FOR UNDERSTANDING

2

Det är vår. Både i Sverige och i andra länder har de flesta utbytesstuden-ter tagit sig igenom den svåraste ti-den. Allt som för ett år sedan var så ovisst, osäkert och obegränsat har nu blivit vanlig vardag. Varje stu-dent har nu sin helt egen konkreta utbytesupplevelse. De är nu en del av sina värdstäder. De har lärt lärt känna människor. De har gjort skolor, idrottshallar och supermarknader till sina egna. De har gjort massor av fel, och de har tagit tag i utmaningar. De har lärt sig vad de kan på egen hand, och var deras begränsningar går. För de flesta är våren en tid med glädje och självförtroende. Det är inte osä-kert längre. Nu handlar det om att njuta resten av tiden och få tagit av-sked på ett bra sätt. Tiden är kort och frestelsen att fokusera på vad som händer i hemlandet efter hemkomst är stor. Men vi som har kommit hem, vet vad det betyder att lämna på ett bra sätt och uppskatta den tid som är kvar.

I Sverige har ungdomar från hela lan-det gått på informationsmöten och intervjuer hos YFU de senaste må-naderna. De har tagit sitt första steg mot det som för de flesta är det mo-digaste de har gjort i sitt liv. Just nu står hela världen öppen för dem, och om bara några månader blir dröm-marna till konkret verklighet för dem också. De blir en del av ett fantastiskt projekt, som tusentals av människor har varit en del av genom 60 år. Men de kommer samtidig att ha sin helt egna unika upplevelse. Vi är många som blir berörda av deras utbyte, som bryr oss om dem och som vill

hjälpa till – deras föräldrar, vi som har provat det förut, deras värd-familjer, lärare och andra. Men i slutändan är det bara studenten som kan skapa deras egen verklighet. Det känns båda spännande och lite läs-kigt – både för dem och oss. Därför gör vi vårt bästa för att förbereda studenterna och ge stöd innan av-resa. Det handlar bland annat om att hjälpa studenterna förstå vilken utmaning det är de ger sig ut på, och ge dem trygghet i att vi som har varit ute förut förstår och att vi finns till för att hjälpa.

För exakt 20 år sedan var jag i samma situation. Jag visste inte mycket om världen, men jag visste att jag ville uppleva den. Jag fick veta att verk-ligheten inte var som high school- filmerna, men jag var inte ett dugg intresserad av vad som inte var. Jag ville veta hur verkligheten faktisk såg ut. Under min förberedning sa en vo-lontär till mig att jag började på nå-got som aldrig skulle ta slut, och att mitt utbyte var en del av ett större projekt för att skapa en bättre värld. Det tyckte jag var fånigt. Jag ville ju bara uppleva, vad jag själv kunde i ett nytt land. Men det fantastiska vad ett utbyte är, att det fungerar ändå. Vi reser alla ut på egen hand med våra egna drömmar, men våra upplevelser blir samlat sett till en mycket mer förstående värld. Jag har lust att säga grattis till ni som ska iväg. Ni börjar på något som kan bli helt fantastisk om ni vill – båda för är själva och för alla oss som på ett eller annat sätt berörs av era år. Välkommen till och lycka till.

20 år och still going!Text: Mads-Erik Schiönnemann

Vi som har gjort detta nummer av OPUS

Stina Franzén

Henrietta Berg

Mathilda Bäcklin

Malin Sedvall

Carlie Huberman

Susanna Jonsson

Caroline Shröder

Jessica Lindeberg

Mads-Erik Schiönnemann

Kontakta OPUSTel: 08-650 50 25E-mail: [email protected]

Chefredaktör & layout: Jessica Lindeberg

Redaktör: Stina Franzén

OPUS-loggaMartin Ruben

Ledaren:

3

Innehåll:

Ledare s. 2

Bakom kulisserna s. 4

Sju sjösjuka sjömän sjönk med skeppet Shang Hai s. 5

YFUs stipendiater 2013-2014 s. 6

YFUs Språk- och kulturstipendium förverkligar drömmen om Kina

s. 7

The American Exchange Student s. 8

USA - Är det som i filmerna? s. 10

Familjer räknar dagarna s. 12

YFU-helg med årsmöte 2013 s. 15

Brev från utlandet s. 23

Stinas: Las tres amigas en Mexico s. 24

Ordet är ditt: Caroline Schröder s. 25

Vinnare: Alla kan göra något-tävlingen s. 26

Krönikan: Hemma bra men hemma bäst s. 27

Medlemsinformation s. 28

Kalendarium s. 29

4

Bakom kulissernaYFU-kontoret tog en kväll efter jobbet för att utmana varandra i bowling. Vem vann? Jo Hanna Wirén som är praktikant på kontoret i drygt en månad. Grattis Hanna! Vi får även träffa Hanna och Malin Saare för en frågestund.

Hej Hanna Wirén!

Hanna studerar Internationell kommu-nikation och praktiserar på YFU-konto-ret under en månad. Hon har varit här i tre veckor och säger själv att hon trivs jättebra!

Familj: Mamma, pappa, storasyster samt brittisk pojkvänBor: Kalmar, tillfälligt i StockholmIntressen; Musik i alla möjliga former. Jag spelar piano och sjunger, framförallt soul och gospel och jag älskar att gå på konsert! Annars älskar jag att resa och försöker göra det så mycket som möj-ligt, nästa resmål går till Istanbul. Ett lite ovanligare intresse kanske är att jag äls-kar att sticka.

Vad gör du om dagarna?Jag studerar Internationell kommunika-tion på Linnéuniversitet i Kalmar, som bäst kan beskrivas som en kombination av media- & kommunikationsvetenskap samt statsvetenskap. På YFU hjälper jag främst till med den grafikska biten, i form av att designa olika posters, klis-termärken och allt möjligt som behöver göras.

Varför har du valt att praktisera på YFU?Jag har haft väldigt bra erfarenheter av YFU då min familj var värdfamilj åt en utbytesstudent från Estland under min gymnasietid. Min syster åkte som utby-tesstudent med YFU ett par år dessför-innan och hela familjen fick ett positivt intryck av den nära kontakt YFU har med sina studenter och deras familjer. Jag själv åkte som utbytesstudent förra året genom mitt universitet och är väldigt in-tresserad av all typ av kommunikation mellan länder och människor. Därför kändes YFU som ett perfekt ställe att göra min praktik på!

Vad blir du glad av? Eldsjälar som jobbar hårt för att upp-märksamma och få bort orättvisor i sam-hället, laga mat, sjunga, umgås med fa-milj och vänner & att resa!

Hej Malin Saare!

Malin är YFUs tungviktare och äntligen får ni reda på lite inside-information om kvin-nan som kan (nästan) allt om YFU efter 12 år som anställd. Något som vi inte visste tidigare är att hon är en hejare på att fick-parkera!

Familj: Man och två barnBor, Åkersberga, StockholmIntressen: umgås med familj och vänner, påta i trädgården, läsa, träna och handar-bete (mestadels sy).

Vad gör du om dagarna?Jag jobbar med support för både de ut-resande och inresande studenterna samt värdfamiljer. Det innebär mycket kontakt med även studenternas föräldrar, repre-sentanter, juniorfaddrar och partnerländer. Jag jobbar även med att utvärdera hur pro-gramåret har gått och vad som kan göras bättre. Det blir även en hel del administra-tion.

Varför valde du att jobba på YFU?Det är kul! Jag var själv utbytesstudent och sedan volontär i 5 år efter min hemkomst så jag gjorde mycket intervjuer, skolpresen-tationer och var lägerledare. Sedan som-marjobbade jag på kontoret med att ringa till värdfamiljer. Efter det blev det några års uppehåll då jag bildade familj. När jag bestämde mig för att byta jobb hörde jag av mig till YFU för att få uppdatera mitt in-tyg på att jag hade sommarjobbat. Av en slump pratade de just om att de sökte en vikarie för dåvarande utresandesamordna-ren och erbjöd mig vikariatet vilket sedan ledde till en anställning.

Vad blir du glad av?Snälla barn! Nä skämt åsido (lite sanning ligger det nog i det! red. anm.), jag blir glad när det har varit en situation med support där resultatet har blivit positivt och alla in-blandade har jobbat sig igenom detta, lärt sig något och utvecklats. Jag blir också glad när jag får glada mail från studenter och värdfamiljer där de berättar att året har va-rit det bästa i deras liv och att allt har varit så bra! Sånt får ni gärna skicka mer av!

Text: Jessica LindebergFoto: YFU

Malin Saare

Hanna Wirén

5

De markerade bokstäverna i rubriken uttalas likadant men hur ska man kunna veta det om man inte har svenska som modersmål? Har du någonsin tänkt på hur svårt det är med svenska? Det har jag och Jana diskuterat vid flera tillfällen men vi har tyvärr inte lyckats komma på några bra förklaringar, vilket gör oss lite irriterade.

”Sj-ljuden”De svenska ”sj-ljuden” kan uttalas som bör-jan av ordet ”Choklad” eller som ordet ”kär”. Svenskan innehåller många ord som uttalas på dessa två sätt men som stavas på flera olika sätt.Till exempel: Choklad, Schema, Själv, Stjärna, Skjorta, Skinka, Kär, Krascha, Tjur och Kiosk.

Sju sjösjuka sjömän sjönk med skeppet Shang Hai

Juniorfaddern Malin Sedvall har träffat utbytesstudenten Jana från Schweiz och snackat lite svenska. Hur gick det? Det får vi reda på här nedan.

Text & foto: Malin Sedvall

Namn: Jana SchwabÅlder: 16 Hemland: SchweizVärdland: SverigeHobbys: Måla, boxas, läsa, spela fiol

Namn: Malin Sedvall Ålder: 19 Hemland: SverigeVärdland: Tyskland (2011-2012)Hobbys: Spela dragspel, sjunga, träffa kompisar

Vet du varför de olika orden uttalas och skrivs på olika sätt? Nej, inte vi heller.

Har du tänkt på det här med uttal då? Exempel 1 – Planet och Planet. En planet och (flyg)planet.Exempel 2 – Banan och Banan. En banan och (gång)banan.

Vi kom fram till att man kan se en skillnad mellan dessa ord; ena ordet är i obestämd form medan det andra är i bestämd form. ”En Planet” och ”Planet”. Men hur ska man kunna veta vart betoningen kommer?

Det finns nog inga logiska svar på dessa frågor. Svaret blir väl: ”De ba ä’ så”.

6

YFUs STIPENDIATER 2013-2014

Varje år delar YFU ut stipendier till ungdomar som är redo att ta sig an ett år som utbytesstudent. Sti-pendiefonden utgörs av hälften av alla medlems-intäkter, så genom ditt medlemsskap bidrar du till att ge denna möjlighet till YFUs utbytesstudenter.

YFU har för programåret 2013-2014 delat ut 5 stipendier: 2 stycken Ambassadörstipen-dier och 3 stycken Språk- och Kulturstipendier. Detta år har YFU totalt tagit emot 26 ansök-ningar till dessa 5 stipendier och det har inte varit en lätt uppgift för stipendiekommittén att välja vilka som ska tilldelas dessa. De flesta sö-kanden har definitivt både motivation och be-hov, som förtjänar respekt och uppmärksamhet.

Vem är det som utser stipendiaterna?

Stipendiekommittén bestod i år av:

Oscar CarlssonGrundare av hemsidan utbytesstudent.se

Birgit HagstenRepresentant för YFUs medlemmar och mångfaldig värdmamma och områdesrepresentant

Felix KönigOrdförande för LSU – Sverige Ungdomsorganisatio-ner

Gunilla RönnholmOrdförande för YFU Sverige

Mads-Erik SchiönnemannNational Director för YFU Sverige

Stipendiekommittén hade en lång, trev-lig och konstruktiv diskussion om vad vi öns-kar att uppmärksamma med stipendier. Viktigast var att studenten reser iväg med med-vetenhet om utbytets syfte, förståelse för att ut-byte är en utmaning som ställer stora krav till studenten, samt förståelse för att utbytet påver-kar många andra människor än studenten själv.

För språk- och kulturstipendierna har vi i linje med dessa stipendiers syfte lagt vikt på att studenterna har mod och vilja till att bidra till YFU och Sveri-ges mångfald genom att välja utbytesländer, som inte är de mest valda, och som inte uppmärksam-mas lika mycket i den vanliga populärkulturen.

Efter en svår men trevlig process beslutade stipendiekommittén att utdela stipendier till

följande utbytesstudenter:

Pontus Pedersen Paulson (Mexiko)Ambassadörsstipendium

Kenneth Rothman (Sydafrika)Ambassadörsstipendium

Frida Grahn (Kina)Språk- och Kulturstipendium

Inez Liliengren (Österrike)Språk- och Kulturstipendium

Hilde Nilsson (Argentina)Språk- och Kulturstipendium

Grattis till...

7

Varje år delar YFU ut flera stipendier och i år heter en av de lyckliga sti-pendiaterna Frida Grahn. Frida, som är sjutton år och kommer från Luleå, har tilldelats språk- och kulturstipen-diet på 10 000 kronor för att kunna tillbringa ett läsår i Kina. Den 14 au-gusti ska studenterna vara på plats i Beijing och Frida säger att hon ännu inte har hunnit bli nervös eftersom hon inte riktigt har insett vad som ska hända.

Frida har i några år pluggat kinesiska i skolan och det är framför allt därför som hon vill tillbringa nästa läsår där, men hon är även intresserad av kul-turen och allt som är så annorlunda i Kina jämfört med i Sverige. Hon val-de att åka som utbytesstudent efter-som hon menar att man kan få ut så mycket mer av att bo i en värdfamilj

YFUs språk- och kulturstipendium förverkligar drömmen om Kina

Mathilda Bäcklin ringde upp en av de utnämnda stipendieaterna för att gratulera och höra hur det känns.

Text: Mathilda BäcklinBild: Privat

och av att gå i en skola jämfört med vad man kanske upplever som turist. Som ungdom får man dessutom se en annan del av landet än vad man hade fått som vuxen och man får chansen att ta del av det genuina vardagslivet. Ett riktigt kinesiskt var-dagsliv är det som Frida hoppas få uppleva om några månader.

Frida hittade stipendiet på YFUs hemsida och när hon fick veta att hon hade fått det blev hon jätteglad eftersom hon med det här stipendi-et inte behöver låna pengar av sina föräldrar för att betala sitt utbytesår. Det Frida ser fram emot mest under året i Kina är att träffa nya männis-kor, upptäcka en ny kultur och fram-för allt att lära sig språket bättre, vil-ket med språk- och kulturstipendiet snart blir verklighet.

Illustrationer: Hanna Wirén

8

The American Exchange StudentTräffa Carlie Huberman från USA som har lärt känna och blivit kompis med många utbytesstudenter från hela värl-den som beslutat att spendera ett år i USA.

Text & foto: Carlie Huberman

9

Way back in 2006 I had a most unusual group of friends. I was in 11th grade at Enloe High School in Raleigh, North Carolina and through some random coincidences almost all of my friends were exchange students. Now when you say this to the average person their response is “Wow that’s so cool” (which it was), but once you think about it, it meant that I lost most of my friends once the school year was over. On the other hand, I now had friends that I can visit in most places around the world, and I still do today! Our little group of international friends ranged from all over the globe: Mexico, Sweden, France, Brazil, Japan, Argentina and Germany. Our group did everything together! We would go ice-skating on Friday nights, and slumber parties where we would stay up all night playing truth or dare or just hearing stories about each others fa-milies at home. Everyone started to think of me as “The American Exchange Student.” It made sense since I was the only completely American person in the group, and they learned as much from me as I did from them. That year was my best year in high school. It is sometimes hard to remember all the different things we did but luckily we had all just gotten digital cameras and so the entire year is documented in great detail!

On New Years Eve all of the girls slept over and we danced around singing along to the radio in our pajamas holding empty sparkling cider bottles as our microphones. On Valentines Day we all brought a bouquet of one type of flower to school and then before classes started we each gave each person a portion of our flowers, by the time the divvying up was done we each had a beautiful arrang-ement of flowers. One of my favorite things about that

Prom night

day was that I was told that outside of America, Valen-tines day is a day of love and FRIENDSHIP. I have never forgotten that and continue to celebrate Valentines that way even today.

We also celebrated school events together: Home Co-ming, Winter Formal and of course Prom! Who could for-get the excitement of international girls getting to expe-rience Prom, something they never thought they would do! Of course it was my first Prom as well, so you can ima-gine that I was just as excited as they were. All of these memories are so happy and I love to remember them, but I would have to say the best memory of all was when we all took a trip on my father’s sailboat to sail on the coast of Virginia. Now you should know that this boat comfor-tably sleeps 4 people, and on a good day can sleep 6. We put 11 people on that boat for the weekend! Surprisingly, we didn’t take up that much room. My parents relaxed at the back of the boat while the 9 of us puppy piled on top of each other at the front, each of us fighting to be in the sun to get a good tan. Unfortunately, a couple of the girls and guys from less sun-streaked countries ended up with some nasty burns, but the weekend was so much fun it was almost worth it. We blasted The Beach Boys from our speakers and soaked in the warmth! Now we are all finished with University and either working or star-ting our graduate degrees but we all still keep in touch. Whenever one of us travels to another country we have somewhere to stay and we all use Facebook to the extre-me to keep involved in each other’s lives. Even though we live thousands of miles apart from each other, the bonds we formed back in 11th grade will stick with us forever.

10

År 2006 fick jag möjligheten att åka dit och själv upp-leva ett år på High School. Från och med att jag an-mälde mig till utbytesorganisationen YFU i februari gick det hela ganska snabbt; jag intervjuades, fick ett brev från min blivande värdfamilj som visade sig bo i North Carolina, en stat jag knappt visste var den låg på kartan, och när augusti nalkades satte sig en nervös sjuttonåring på flyget för att ensam möta sitt livs största äventyr på andra sidan Atlanten.

Jag gick i en stor skola, men det till trots verkade alla veta vem jag var och efter ett par veckor bör-jade jag stormtrivas. Jag blev ”The Swede”. Visst var det en stor omställning i början; att bo i en ny familj i ett nytt land, få nya vänner och pra-ta ett åtminstone ganska nytt språk i en allde-les ny skola, men det gick snabbt att komma in i det och snart kände jag mig som, ja, hemma.

Året innehöll förstås toppar och dalar, precis som livet här hemma, men att jag åkte som ut-bytesstudent är helt klart det bästa jag gjort i mitt liv, om du får chansen att åka – tveka inte. Det är helt klart ett minne för livet och man lär

inte bara känna amerikanare utan även andra ut-bytesstudenter från hela världen – i somras flög jag återigen över Atlanten för att återförenas med mexi-kanska Fernanda och japanska Kana efter fem år i olika delar av världen.

Och ja. High school var nästintill precis som i filmer-na. Jag fick äntligen gå på den efterlängtade balen, vara med om skolans Homecoming dance, peppas av skuttande cheerleaders i korridorerna, åka på ett par oförglömliga YFU-resor för att snacka upplevel-ser med andra ”exchangers” och få en andra familj.

Men organisationen skickar ju inte bara ut studenter på deras livs äventyr – varje år kommer det hit stu-denter från hela världen som är nyfikna på Sverige och behöver en familj! Vill du veta mer om vad det innebär att bli värdfamilj till en utbytesstudent un-der en termin eller ett år så kolla in yfu.se. Det är ett riktigt äventyr, det med.

Och vem som gick på balen med quarterbacken Jack? Ja, det var jag. Man måste ju passa på när man går på High School.

Text: Stina FranzénUrsprungligen publicerad i Mariefreds tidning Måsen v 29, 2012

USA - Är det som i filmerna?Jag har alltid tyckt om High Schoolfilmer och för mig själv undrat om verkligheten faktiskt ser ut som i filmerna. Regerar de coola footballkil-larna skolans korridorer och skuttar cheerlead-ertjejerna förbi nördarna med tjocka glasö-gon i matsalen? Går man på flippade fester och springer för livet när polisen kommer? Är dej-terna som i filmerna? Och vem får gå med den amerikanska fotbollens quarterback på balen?

3 snabba:Henrik BaecklundVolontär och utbytesstudent i Virginia, USA 2009-10

YFU?Personlig utveckling!

USA?Frihet och utmaningar!

Volontär?Ansvar och gemenskap!

Vad tänker du på när jag säger:

11

Återföreningen med mexikanska Fernanda och japanska Kana efter fem år i olika delar av världen.

3 snabba:Tayfun YilmazVolontär i YFU Sverige, Danmark och Turkiet samt turkist utbytesstudent i Danmark 2008-09

YFU?Kompisar

Utbytesår?”Ufaarstaalige dansker”

Att vara YFU-volontär?Att vara hem aven man är inte hemma, world sweet home!


Psst! Läs mer om

dessa tjejer på

s. 6

12

Text: Stina FranzénBild: Privat

Familjer räknar dagarna…

När många tänker på YFU är det studenter som står i fokus. Vi har våra svenska studenter som reser ut i världen för att utvecklas och lära sig mer och vi har våra inresande som lämnar sina hemländer för att lära sig mer om Sverige, gå i skolan och bo i en familj här.

Vi tänker oss även värdföräldrar och värdsyskon, men det är ju inte bara de som är direkt involverade i utby-tet som ställs inför en stor förändring – där hemma går föräldrar och syskon runt och hoppas att deras bortres-ta familjemedlem har det bra. Självklart är det många tankar som rör sig även i föräldrarnas huvuden när de-ras barn bestämt sig för att ta steget iväg på ett utbyte-sår - Ulrica Almberg berättar hur det kändes när hennes son Philip begav sig till Tyskland efter sommaren, om deras Skype-fikor och om tankarna som börjar ta form i och med att han snart är tillbaka hemma i Vara igen.

Hej Ulrica! Hur kommer det sig att Philip ville åka till Tyskland med YFU?– Det var via skolan, några kom och berättade om YFU och utbyten och han och hans kompis nappade direkt. Jag har själv alltid velat åka men inte fått möjligheten på det sättet, så det är klart att han nog har vuxit upp med

kommentarer om att det hade varit en jättero-lig grej. Han funderade på att åka till USA men stu-derar IB-programmet på engelska och hade läst lite spanska i skolan, så han bestämde sig för att lära sig tyska. Och så var det ju lite närmare hem också.

Hur har han det?– Han har det jättebra! Han bor i en familj med värd-mamma, värdpappa och tre syskon i åldrarna 18, 16 och 11 i Talheim i södra delen av Tyskland. Han kommer jät-tebra överens med familjen! Föräldrarna är kristna, ka-toliker, och mamman är körledare och involverad i ak-tiviteter så ibland tycker han att det känns som att det är lite för mycket kyrka. Men han har gått med i hen-nes kör, han har alltid tyckt det är roligt att sjunga och spela, han tar seden dit han kommer och accepterar de-ras sätt att leva på. De har i sin tur verkligen tagit in ho-nom i familjen och behandlar honom som sin egen son.

13

Berätta om när Philip åkte?– Du, det var verkligen jättejobbigt och jag kan nästan börja gråta när jag tänker på det än idag! Vi skjutsade ner honom till Tyskland då han hade så mycket packning med sig, vi gjorde en liten semester av det och spenderade en vecka tillsammans innan vi lämnade honom på flygplatsen där familjen skulle komma och hämta upp honom. Det var otroligt jobbigt. Vi ville ju lämna honom till familjen di-rekt men YFU hade rekommenderat att man inte skulle träffa dem innan utan lämna det till Philip själv. Vi åkte dock bort till huset innan vi lämnade av honom, föräld-rarna var inte hemma men det äldsta syskonet var där och visade oss runt. Det var skönt att få en liten inblick i var han skulle bo åtminstone, vilket rum han skulle få och så.

Vad har känts svårast under året?– De två första månaderna fick vi ju inte Skypea med Phi-lip och det kändes oerhört jobbigt, förstås! Det var inte

samma sak för honom då han ju hade fullt upp med sitt, men jag följde i alla fall bloggen han hade då jag inte har Facebook själv. Jag minns hur han och en annan utbytes-student hade spelat in en låt som de lade upp på bloggen, när jag hörde hans röst igen efter två månader kändes det oerhört skönt! Sedan har det känts väldigt konstigt att han kallar sina värdföräldrar för mamma och pappa, första gången jag hörde det kändes det som ett hugg rakt in i hjärtat – det här är min son, det finns ingen annan mamma mer än jag! Men samtidigt är hon ju jättego’ så jag förstår honom och man vänjer sig väl.

Hur känns det nu när det börjar bli dags för honom att komma hem igen?– Det är beräknat att han ska komma hem den andra juli och ett par veckor senare kommer värdfamiljen och häl-sar på oss här hemma. Det går ju så fort nu, snart är han hemma igen!

Mamma Ulrica Amberg med sonen Philip, utbytesstudent i Tyskland 2012-13

14

5 snabba:Alex BjörklundUtbytesstudent i Japan, 2006-07


Japan? – Oj! Mat! Allt möjligt, jag tänkte direkt på rätten Onigiri, ett risknyte som är trekantigt och omgivet av torkat sjögräs. Den är inte fa-voriten men väldigt enkel, förfinad smak. Det var det första som kom upp.

Utbytesår? Organisation. Nu när jag är med i föreningar på universitetet fattar jag hur mycket organi-sering det är bakom allt – tänk all organisering som låg bakom att skicka iväg mig ett helt år till Japan!

Japan vs. Sverige? – Wow, det var svårt! Traditionella Sverige med åsikter och värderingar rimmar bra med Japans, och vi har ju samma närhet till natu-ren och så. Mat där tänker jag också svensk mat, saltat syltat, det är det inte i Japan. Men-taliteten också; japaner är också skygga och ultrareserverade mot folk de inte känner men har en fasad av trevlighet, det har ju vi också.

Tåg? – Haha, jag har en skitbra historia! Skulle till jobbet en dag och det var så trångt i rusnings-trafiken, alla stod verkligen packade som sillar. Då kände jag något som vibrerade på mitt lår och jag trodde det var ett sms och lyckades krångla upp telefonen men hade inte fått nå-got – det var killen intill som hade fått sms!

Japanska? – Hövlighet, vi har helt olika nivåer av språk. Det finns så många sätt att uttrycka sig på i det japanska språket, det finns ett ord för varje lite känsla man kan ha. Svenskan känns så begrän-sad, speciellt när man pratar om känslor. Varje liten konstig känsla har ett ord på japanskan, det är kanske därför det är lättare att ha flick-vän i Japan? Då kan man ju berätta exakt hur man känner och slippa krångel…

YFU-helg med årsmöte 201322-24 mars i Gränna

Under helgen 22-24 mars 2013 kommer drygt 40 volontärer, medlemmar, styrelseledamöter och anställda att stråla samman för att under trevliga former diskutera och lära sig om olika delar i YFUs verksamhet.

YFU-helgen tar plats på Högabergsgården strax ut-anför Gränna. Det är andra YFU-helgen i rad som vi får ta del av de vackra omgivningarna kring denna kursgård medan vi dygnet runt får lyxen att umgås med andra YFU:are.

Under samma helg är det även dags för YFUs med-lemmar att påverka organisationen genom att deltaga på årsmötet där bland annat nya styrel-semedlemmar kommer att röstas fram. Detta år tar årsmötet en ny form genom att dagordningen varvas med workshops som ska ge deltagarna en fördjupande kunskap om de punkter som är på dagordningen. Detta leder förhoppningsvis till in-tressanta diskussioner och större förståelse för alla vad diskussionerna handlar om. På nästa sida fin-ner du det föreslagna schemat för helgen.

NYA STYRELSELEDAMÖTERValberedningen som består av Markus Aarflot, Birgit Hagsten, Fredrik Nordlund, Solveig Ohlsson, Linnea Grip, Britt Tallhage och Eric Hellgren har utsett kvalificerade kandidater till YFUs styrelse, vilka medlemmarna ska rösta fram under årsmötet. Läs mer om kandidaterna på sid. 16-22.

15

YFU-helg med årsmöte 201322-24 mars i Gränna

21:00

8:00 - 8:45

9:00 - 9:45

9:45 - 10:45

11:15 - 12:15

Insyn i YFUs ekonomiVar kommer pengarna

från och vad går de till?

Erfarenhetsutbyte AR & JFTid för representanter och juniorfaddrar att utbyta

erfarenheter med varandra.

Läger 2013 Vilka läger kommer YFU att anordna under 2013 och

hur blir man ledare på dem?

Annan aktivitet

12:30-14:00

14:00 - 14:45

15:00 - 16:30

Lokala YFU-aktiviteter

Vad kan man göra, vad kan man få hjälp med, vem har idéer och kan

man få ekonomiskt bidrag?

Det internationella YFUVem bestämmer, hur samarbetar

länderna, vad är Basic Standards?

Internship i YFUSom volontär kan man göra praktik i andra YFU-länder. Lyssna på någon som har provat själv, och hör vilka

möjligheter som finns.

Annan aktivitet

17:00-18:00

19:00

8:00 - 8:45

9:00 - 10:30

Få fram historienStina Franzén -

Journalist-studerande och redaktör på OPUS - undervisar i hur man får fram den goda historien om utbytet och får den publicerad i den lokala

pressen eller i OPUS

Lär dig göra hembesökInför sommaren ska vi göra hembesök hos ungefär 76

familjer runtom i hela Sverige. Lär dig hur du kan vara med och

lyfta detta stora uppdrag.

Konstituerande styrelsemöte

Den nyvalda styrelsen har sitt första styrelsemöte för

året

Annan aktivitet

10:30 - 11:0011:00 - 12:00

HelgruppÅrsmötets Dagordning 6-9 + 13

Presentation av kandidater till styrelsen - Valberedningen

HelgruppPresentationer från gruppen

Årsmötets Dagordning 10-12 + 14

Söndag

Lördag

Städning

Öppning Presentation av helgens program

Årsmötets Dagordning 1-5

Fredag

Frukost

Lunch

Frukost

Festmiddag

Avslut och utvärdering

Välkommen! - Myskväll med YFU-tema

YFU-utbyte nu och i framtidenVad är ett riktigt YFU-utbyte och hur kommer utbyten att gå till i framtiden?

16

Kandidater till YFUs styrelse 2013

Robert Hannah Presentation

Valberedningens nominering

Jag har en juristexamen från Stockholms universitet och sedan i höstas läser jag en master i internationell rätt vid Georgetown Law School i Washington D.C. Studierna i USA innebär att jag f.n. är partiellt tjänstledig från mitt arbete som Programme officer på Svenskt Internationellt Liberalt Centrum (Silc). Jag jobbar fortfarande deltid på distans.

Mitt engagemang började när jag var utbytesstudent i USA 2003/2004. Det är spänt över arbete på YFU Sydafrikas och YFU Sveriges kansli till att vara ledamot i styrelsen, men mitt absolut största engagemang har funnits på gräsrotsnivån. Som volontär har jag på nationell och internationell nivå varit kontaktperson åt studenter, reseledare, lägerledare, lägerchef och skolpresentatör. Vidare har jag intervjuat blivande studenter och potentiella värdfamiljer.

Jag hoppas även på att som ordförande att tillsammans med styrelsen och kansliet kunna driva påverkansarbete mot beslutsfattare för förbättrade villkor för utbytesstudenter och för föreningen. Istället för ett erkännande av det viktiga bidrag som YFU ger till det svenska samhället motverkar svenska myndigheterna vår verksamhet. De svenska myndigheterna bedriver idag konkurrande (och sämre) gymnasieutbyten, man ger inte majoriteten av våra studenter studiebidrag, man tillåter oseriösa aktörer härja fritt i ungdomsutbytesbranschen och man hävdar att vi är en resebyrå.

Robert Hannah är en ordningsam, pålitlig och driven volontär för YFU med tidigare arbete inom styrelsen och har många intressanta ideer för organisationens utveckling, valberedningen nominerar därför Robert till ordinarie ledamot och rekommenderar honom som ordförande för nästa år.

17


Anna Henrikson Presentation


Jag är 35 år gammal och bor i Vasastan i Stockholm. Jag har en fil. kand i internationell ekonomi (civilekonom), med inriktning ledning & styrning (management). Jag arbetar på EGN Sverige – Executive’s Global Network - vilket är ett chefsnätverk. Min roll kallas Nätverksrådgivare, vilket innebär att jag skapar nya chefs-grupper och matchar in nya medlemmar i redan existerande grupper. Över åren har jag bott i fem länder utomlands, så man får nog säga att jag tycker det är spännande och kul att utforska nya länder och kulturer genom att bosätta mig mitt i dem. Nu för tiden roar jag mig dock med enklare nöjen, som att gå på bio, läsa spännande böcker och resa på se-mesterresor då och då.

Min första erfarenhet av YFU kom då jag sökte mig fram till er när jag som 16-åring till slut var gammal nog för att bli utbytesstudent. Jag tror jag ringde tre olika organisation-er samma dag och YFU var helt enkelt de första som svarade. Om jag minns rätt var det Eric Hellgren som intervjuade mig, tillsammans med en volontärkollega. När jag sedan återvände till Mariestad (min hemstad) ett år senare kom Eric och jag att arbeta tillsam-mans i olika former då jag engagerade mig på gräsrotsnivå i Skaraborgsdistriktet. Jag in-tervjuade blivande utbytesstudenter och värdfamiljer, var ledare på arrival-läger och senare fadder åt en utbytesstudent från Schweiz.

När Eric Hellgren nyligen kontaktade mig och berättade om YFU:s styrelse tyckte jag det lät som ett bra sätt att bidra till den organisation som hjälpte mig ta steget över At-lanten, i vad som blev mitt första steg på en hittills väldigt intressant internationell resa.

Anna är en glad volontär som är väldigt intresserad av att vara en del av och bidra till YFU gemenskapen. Hon har stor erfarenhet ar kulturer både privat och i arbetslivet och har jobbar inom företag som arbetar med liknande områden som YFU. Därför rekommen-derar valberedningen henne till ordinarie ledamot i YFU’s styrelse.

18


Desirée Hakala Presentation


Jag heter Desirée Hakala, är 34 år och bor sedan några månader tillbaka i Telefonplan i Stockholm. Efter mitt utbytesår i USA (1996/1997 och studenten åkte jag tillbaka och arbetade på YFU’s kontor i Edmonds utanför Seattle. Ett halvår senare började jag läsa på högskola i Stockholm. Jag började med historia (har en magisterexamen) som jag breddade med en kandidatexamen i etnologi och kurser i global utveckling. Samtidigt som jag studerade var jag väldigt aktiv inom YFU. Jag deltog i och arrangerade konferenser, var bl.a. med och anordnade ett veckolångt seminarium under titeln ‘Promoting tolerance by means of intercultural dialogue’ tillsammans med YFU Schweiz. Jag intervjuade sökanden, höll i möten med värdfamiljer, tog emot en sommarstudent, mm. Samtidigt fick jag ett MFS stipendium från SIDA och spenderade en sommar i Nairobi, året därpå arbetade jag för en Fair Trade organisation i Kairo. År 2007 flyttade jag till New York och det var i den vevan jag var sist aktiv i YFU (var med på en konferens i Bulgarien). YFU visar hur liten vår värld är och hur fantastiskt det är att bredda sina vyer. Jag skulle tycka att det var fantastiskt roligt att få vara del av YFU igen! Det var några år sedan jag sist var aktiv och mycket har förmodligen hänt sedan dess. Jag ser fram emot att höra om de projekt som pågår idag och att få möjlighet att påverka YFU’s arbete framåt!

Desirée är en trevlig och erfaren volontär för YFU. Men hennes erfarenhet av volontärarbete för YFU och vana av världen och relevant utbildning är det valberedningens eniga åsikt att nominera Desirée till ordinarie ledamot för YFU’s styrelse.

19


Anna Boukhedimi Svegfors

Presentation


Jag är psykolog. Just nu är jag föräldraledig. I vanliga fall arbetar jag med behandling på Rotebro Vårdcentral och med utredning av barn samt handledning till skolor på Sollentuna kommun. Jag tycker att massor saker är roligt, kul och häftigt. Just nu handlar det mest om hur fantastiskt snabbt min dotter utvecklas. Annars mest alla sorts mänskliga relationer, både i mitt privatliv och på jobbet. Våren 1990 hittade min familj en annons för YFU i tidningen. Några månader senare hämtade vi Lucy från ankomstlägret på Wiks slott. Jag är nu gudmor till hennes dotter och på vårt matsalsbord ligger ett paket färdigt att skickas iväg till Lucy i Australien till hennes 40-årsdag. Jag har gjort diverse med YFU. Utöver att ha haft utbytesstudenter har jag varit ett år i Australien, en sommar på kontoret i Paris (under tiden där träffade jag min man), intervjuat utresande, varit på några läger och varit en del av Pool of Trainers. Jag har inte varit aktiv inom YFU på några år och är nyfiken på att se hur det ser ut i nuläget. Det brukar finnas gott om tankar och idéer och jag är nyfiken på dem och även de utmaningar som är mest aktuella.

Anna är erfaren och engagerad som volontär och med tidigare erfarenheter från styrelser och ideellt arbete är nominerad som suppleant till YFU’s styrelse.

20


Erik Ekström Presentation


Jag är 37 år gammal och bor i Uppsala. Just nu har jag ett vikariat som biträdande rektor på Ekebygymnasiet men är utbildad till ämneslärare i samhällskunskap och historia samt har en magister examen i specialpedagogik. Min fritid fylls av familj och vänner. Jag roas av att dansa Lindyhop, åka skidor och jag vandrar gärna. Resor uppskattas även det och jag reser gärna såväl ensam, som med vänner eller med min sambo, Anna-Karin.

Min kontakt med YFU började på nittiotalet med att jag åkte ett år till USA som utby-tesstudent. Därefter åkte min syster till Japan och mina föräldrar tog emot en japansk utbytesstudent, Keiko. Keiko har vi fortfarande mycket kontakt med. Internationella kontakter ger livskvalitet. Genom åren har jag gjort lite allt möjligt i YFU. Som returnee gjorde jag lite intervjuer, jag har suttit en period i YFUs styrelse, jag har hjälp till med en resa till Lappland och jag och min sambo har varit ankomstfamilj för en tysk utbytesstu-dent.

YFU är en organisation som berikar människors liv. Den ger en bas för nya erfarenheter och intryck men framförallt rolig samvaro. Volontärer, värdfamiljer, personalen kontoret och även styrelsen är viktiga för att YFU ska fungera. Jag vet hur styrelsearbete fungerar och tror mig kunna bidra. Blir jag invald i styrelsen kan jag främst bidra med mina kun-skaper kring hur den nya gymnasieskolan (GY2011) fungerar både på skolnivå men även mer övergripande.

Erik är en trevlig och duktig volontär och som tidigare medlem i valberedningen som med sin erfarenhet av gymnasieskolan, tidigare styrelsearbete och andra engagemang kommer vara stor tillgång till styrelsen. Därför nominerar vi Erik till ordinarie ledamot i styrel-sen.

21


Lisa Wiklund Presentation


Jag bor i Umeå och är 38 år. Jag är utbildad socionom och läkare. Har även gått flera en-staka kurser på universitet i socialpsykologi, filmvetenskap och engelska. Har också gått 2 terminer på San Francisco State University 2005 och läst olika kurser där. Just nu job-bar jag som underläkare på psykiatriska kliniken på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Jag älskar att resa, har senaste åren åkt på forskningsresa och praktik till både Zambia och Rwanda. Mötet med dessa länder har förändrat mig och jag vill gärna jobba i Afrika i framtiden. Annars tycker jag om att röra på mig, just nu älskar jag att åka längd-skidor på havsisen utanför Umeå i vårvintersolen. Det är en tillfällighet att jag åka ut med YFU. Ville först åka till Australien men kom inte med, till slut blev det Tyskland. När jag var där gjorde jag många aktiviteter med lokala YFU som då var väldigt bra organiserat. Därför var jag så tänd på att jobba för YFU när jag kom hem. Jag var väldigt aktiv som volontär i YFU lokalt och nationellt från 1993 till 2003. Jag tror att jag har gjort i princip allt man kan göra som volontär. Suttit i styrelsen, varit distriktssamordnare i Umeå under många år, varit lägerledare i Sverige och utom-lands, åkt på konferenser utomlands genom YFU, intervjuat framtida värdfamiljer och utbytesstudenter, varit flygledare till USA samt hållit i olika kurser för YFU:s räkning. Jag var en av de två första interns från Sverige som åkte till USA sommaren 1994 för att praktisera på regionala YFU-kontor där. Jag spenderade sommaren -94 och -95 på YFU-kontoret utanför San Francisco. Min ambition för att sitta i styrelsen är att bidra till kontinuiteten så att YFU kommer att finnas kvar i framtiden.

Lisa är en härlig volontär som har lagt ner mycket tid och energi på en organisation hon tycker om. Eftersom hon vill fortsätta med det tycker vi det är kul att nominera henne till suppleant för YFU’s sty-relse.

22


Malin Rydegran Presentation


Jag heter Malin Rydegran och är 20 år gammal. Just nu bor jag i Uppsala och studerar ekonomi på Uppsala universitet, första terminen. Internationella relationer intresserar mig, vilket är just en av anledningarna till varför jag valde att åka på ett utbytesår med YFU.

Min första kontakt med YFU uppstod då jag bestämde mig för att åka på ett utbytesår till USA 2010/2011.

Hösten 2011 deltog jag på YFU: s ledarutbildning. Under hösten hjälpte jag till vid en resa till Stockholm för utbytesstudenter i Sverige och var med att leda olika diskussionsgrupper. Jag var även juniorfadder åt en tysk utbytesstudent och var lägerledare på PDO sommaren 2012. Sista året på gymnasiet bestämde jag mig för att göra mitt projektarbete för YFU om hur de skulle kunna förbättra sin marknadsföring av Tyskland. Det senaste projektet jag har varit engagerad i, är det så kallade MENA- projektet(Mellanösternutredning) tillsammans med Robert Hannah som har syftat till att undersöka framtida möjligheter för en YFU- etablering i Mellanöstern.

Malin är en härlig och driven volontär som under kort tid har bidragit till mycket inom YFU. Hennes ekonomi studier är också ett bidrag till att valberedningen väljer att nominera Malin som suppleant till styrelsen.

23

3 snabba:Ben RösnerTysk utbytesstudent i North Carolina USA 2006-07


YFU?For me yfu stands for a great time in my life where I experienced so many great moments with a lot of great people I got to know.

Sweden?Ok so the first think that’s pops into my mind when I think of Sweden is a particular person I went to New York with over my 17th birthday. I will never forget this birthday ever in my life.

High School?A huge part of my life during my exchange year in Greensboro, North Carolina took place in high school. Not only during class but also when watching events like football games or concerts.

Hej YFU!

Jag minns innan jag åkte att ni bad oss höra av oss hur

det går för oss och så, så tänkte göra det! :)

Jag har de senaste fem månaderna bott hos en ganska

stor familj i en liten stad i norra Minnesota. Jag insåg

häromdagen att jag snart varit här halva tiden, och får

panik. Tiden går så sjukt fort när man är iväg!!

Hittills har det mesta gått väldigt bra! Bor i en dubbel-

placering och har blivit väldigt nära kompis med tysken

som också bor här. Jag har i alla fall spenderat början

av hösten genom att spela fotboll (soccer) men under

vintern har jag mest försökt hålla igång genom att gå

till ymca. Fast ändå har jag gått upp i vikt, som alla sa

innan jag åkte hit!

Jag hade förberett mig på att julen skulle vara den job-

bigaste tiden här, men för mig var det inte alls speciellt

jobbigt med hemlängtan. Däremot spenderade jag hela

förra veckan sjuk och fick då känna på riktig hemläng-

tan.

I övrigt här så har jag en jättesuperbra Area-rep som

jag är hur nöjd med som helst. Om något skulle gå fel

känner jag mig väldigt trygg med honom! :)

Det slog mig att det var nu för ett år sedan jag var i

Sverige, hade min intervju och blev antagen. Vad tiden

har gått fort! Snart är det ju dags för 13/14orna att åka

iväg!

Jag är i alla fall jättenöjd med YFU hittills, har inte

haft några problem alls. Eller nästan, hade lite små-

problem med försäkringsbolaget i början, men ingen

stor sak. Så jag rekommenderar verkligen YFU när folk

frågar :)

Det var allt jag hade att skriva, vi hörs!

/Annie Johnson

Brev från utlandet

Annie Johnson, som är utbytesstudent i USA 2012-13, har skrivit ett brev till YFU-kontoret

24

3 9

D E T L ÅT E R S O M en saga, visst gör det? Men det är precis vad som har hänt under den senaste månaden. Vi var tre av fem utbytes-studenter i USA 06-07 och mexi-kanska Fernanda, japanska Kanako och jag har pratat om den här resan sedan dess. Äntligen blev den av.

N U Ä R J A G hemma i Sverige igen. Jag har bytt värme mot en tunn höstjacka och är i hemlighet glad över att inte längre äta tacos varje dag, samtidigt som jag saknar de utåtriktade och charm-iga mexikanerna jag träffade av hela mitt hjärta, och aldrig kom-mer glömma den intensiva hettan, de vackra vidderna och de färg-glada byggnaderna som de norra delarna av Mexiko bjöd på.

M E N M E D AT T komma hem kommer också det svåraste: Att berätta om sin resa för sina vänner.”Men hur har du haaaft det?” ”Vad har du gjoooort då?” ”Jag vill veta ALLT!”

H E R R E G U D , J A G är fortfar-ande jetlagad efter en vecka! Jag vet knappt vad som är upp och ner och har inte haft tid att själv smälta alla nya intryck och händ-elser jag varit med om, och här ska jag försöka sammanfatta tre av mitt livs mest innehållsrika veckor för mina vänners nyfikna öron.

H I T T I L LS H A R jag fått fram något i stil med ”Ja, jag flög till San Antonio och turistade runt i stan med Fernanda ett par dagar innan Kanako kom, då bilade vi ner över gränsen till Mexiko och hängde i Fernandas hemstad Piedras Negras tillsammans med hennes familj ett par dagar. Sedan for vi till Monterrey och klättrade i berg, provade massor av natt-

klubbar, shoppade och gick på ett par museum, och helgen därpå åkte vi till Fernandas ranch. Där kastrerade vi tjurar, sköt med gevär och pistoler, körde pick-up trucks, red westernhästar och åt massa nachos i skuggan. Sedan firade vi Fernandas och hennes tvillingbrors födelsedag med ett poolparty och när Kanako åkt hem for vi tillbaka till San Antonio, gick på ett par klubbar och sen var resan slut.

N I S E R , D E T B L E V ett helt stycke bara det, och det kommer ju inte ens i närheten av allt vi gjorde, allt vi skrattade åt, allt vi pratade om och allt jag för alltid kommer att minnas. Men det stillar mina

vänners nyfikenhet. De är nöjda och berättar därefter glatt om sina fantastiska sommarminnen med romanser, fester, jobb och resor.

M E N D E T Ä R J U inte helt lätt att sätta ord på upplevelser, hur gärna man än skulle vilja. Man vill ju berätta så mycket mer! Mer om det mest oförglömliga – till exempel hur jag stod helt ensam på San Antonios flygplats medan Fernanda fortfarande var i Mexiko då hon trodde att jag skulle komma dagen därpå. Jag berätt-ar gärna om hur jag fick näsblod den första dagen i solen då min kyliga Sverigekropp undrade var värmen kom ifrån och om hur en man på gränsen till Mexiko inte hittade Sverige i sin databas och därför vägrade tro på att landet existerade. Jag vill berätta massor av historier om alla mina nya, fina vänner, om hur det var att hålla en tjurtestikel i handen, hur bra det visade sig att jag var på att skjuta gevär och hur gentlemannamäs-siga alla killar (samtliga konstant iklädda cowboyboots och keps) var. Men alla känslor är svåra att förmedla.

D E E N D A S O M fullskaligt kan dela min extas över resan är ju faktiskt Fernanda och Kanako. Låt oss hoppas att det inte måste dröja fem år till vi ses nästa gång.

S T I N A

Las tres amigas en MéxicoI slutet av juli flög två unga damer från två olika kontinenter för att samman-stråla med den tredje damen i ett land någonstans mittemellan. En svenska, en japanska och en mexikanska träffades i San Antonio efter att ha varit åtskil-da i fem år och hade tre av de bästa veckorna i sina liv tillsammans.

FA K TA R U TA M E X I K O

( P I E D R A S N E G R A S ) :

AV S TÅ N D F R Å N

S V E R I G E : 9 599 kilometer

AV S TÅ N D F R Å N J A PA N : 22 587 kilometer

T I D S S K I L L N A D S V E R I G E : Minus 7 timmar

T I D S S K I L L N A D J A PA N : Minus 14 timmar

M E D E LT E M P E R AT U R I

A U G U S T I : 27 grader Celsius (känns som 50)

B E T Y G PÅ R E S A N : Fem av fem. Lätt.

Hela artikeln ursprungligen

publicerad i Mariefreds

tidning Måsen 35, 2012

25

Hela artikeln ursprungligen

publicerad i Mariefreds

tidning Måsen 35, 2012

Allt fler väljer att åka till Sverige för sitt utbytesår. Den exakta orsaken till detta är svår att veta. Vad vi däremot vet är att vi i år räknar med att ta emot hela 76 ungdo-mar från ca 25 länder! Vi vet också att det är en stor och spännande utmaning för oss att hitta värdfamiljer åt alla dessa studenter. Det viktigaste vi vet om allt detta är, att för att lyckas i tid behöver vi all hjälp vi kan få! Därför har jag samlat några förslag på saker man kan göra för att hjälpa YFU att lyckas med utmaningen. Tan-ken är inte att du behöver göra allt, men om alla kan tänka sig att göra något så är den insatsen oerhört vär-defull; inte bara för oss på kontoret utan framför allt för studenterna själva. Utan värdfamiljer blir det inga utby-ten! • Berätta om YFU och värdfamiljs-skapet för män-niskor i din omgivning. Oavsett om du själv har varit utbytesstudent, värdfamilj eller volontär, så är du YFUs bästa ambassadör i din egen krets!

• Om du inte träffar så många av dina bekanta så ofta som du skulle vilja ”in real life”, maila ditt nät-verk och berätta om möjligheten att bli värdfamilj. Det är många som inte ens känner till att detta fantastiska fenomen ens existerar!

• Sätt upp affischer eller lämna broschyrer. Många mataffärer, kyrkor, vårdcentraler, bibliotek, arbetsplat-ser och liknande har plats för affischer. När du ändå rör dig runt i staden kan du ganska lätt få upp 5-10 affischer på olika ställen. Gör 50 olika människor samma sak så har vi kommit långt med vårt budskap! Kontakta oss på kontoret så kan vi posta material till dig, [email protected] eller 08-650 50 25.

• Posta uppdateringar på facebook och andra so-ciala medier om möjligheten att bli värdfamilj. På YFUs facebooksida, www.facebook.com/yfusweden, kommer vi löpande att posta små texter om värdfamiljsrekryte-ringen som du kan vidarebefordra eller länka till. Bjud gärna in dina kontakter att gilla vår facebooksida så att de också kan få informationen!

Ordet är ditt:Caroline Schröder

• Bli eller rekrytera en representant eller junior-fadder! För varje student måste vi ha en representant och en juniorfadder. Även om värdfamiljer är första fo-kus så är det också en stor hjälp om du har lust att bli, eller uppmana andra att bli representant eller junior-fadder. Det enda man behöver är lust att ha kontakt och ge stöd till en utbytesstudent under året. Att vara juni-orfadder eller representant är ett roligt sätt att lära kän-na en student även för den som inte har möjlighet att själv bli värdfamilj. Vi arrangerar utbildningar för både representanter och juniorfaddrar i augusti/september, så även om man aldrig haft med utbyten eller YFU att göra innan, så kan man definitivt klara uppdraget.

• Kontakta lokal media! Vi vet från tidigare år att artiklar i lokaltidningar har en bra effekt för att inspirera andra att bli värdfamiljer. Ta gärna kontakt med din lo-kala tidning och berätta din personliga historia av att ha åkt som utbytesstudent, varit eller bott hos en värdfa-milj och berätta att värdfamiljer behövs även i Sverige! Är du osäker på hur du ska göra för att kontakta en tid-ning, kontakta gärna oss på kontoret för tips och råd! [email protected] eller 08-650 50 25

• Använd dina föreningar eller organisationer! Skriv ett foruminlägg, sätt upp en lapp, hjälp oss sprida ordet om behovet av värdfamiljer i din lokala fotbolls-klubb, kör eller syjunta! Vi har med allra största san-nolikhet studenter med liknande intresse för något du själv brinner för! Kontoret står till tjänst med profiler på studenterna, som du kan visa för medlemmarna i din förening.

Var med och visa upp att Sverige är ett öppet land med respekt och tolerans för andra kulturer!Bli värdfamilj till en utbytesstudent och/eller hjälp oss att hitta fler underbara värdfamiljer! Tusen tack för din hjälp!

Caroline SchröderInresandesamordnare

ABBA, IKEA, Pippi eller VOLVO?

26

Vinnare: ”Alla kan göra något”-tävlingenJag vann i höstas tävlingen ”Alla kan göra något” och jag måste erkänna att jag blev lite förvånad! Visst att jag hade varit lite aktiv i Uppsala och att jag hade postat lite YFU-posts på facebook, men mer än det tyckte jag inte att jag bidragit med. Däremot så fick det mig att inse att det idag faktiskt är väl-digt lätt att sprida vår YFU-spirit; nästan alla har vi ju facebook och det tar varken mycket tid att energi att klistra in en länk eller en bild och klicka på ”upp-datera”. Tänk för 20 år sen, hur mycket svårare det måste varit att göra reklam för en organisation som YFU, hur mycket tid man la ned och vilka stora vo-lontärinsatser som krävdes.

Så, vad har jag då gjort med mina resepengar jag vann i denna tävling? Jag är faktiskt på utbytesår i Montreal, Kanada det här året (som YFU:are får man aldrig nog!) och eftersom det inte är varje dag man är på den här sidan av Atlanten, har det blivit en del resande! Studenterna på min skola bestämde sig för att strejka förra våren, vilket gjorde att mina kurser till hösten sköts upp en hel månad - något som gav mig möjlighet att hinna med en resa till både Wash-ington D.C och Boston redan i september! Jag har även hunnit ta mig runt lite i Kanada, vilket inne-burit besök till Quebec, Toronto och Ottawa. Mel-lan mina två terminer åkte jag även på semester till New York en vecka och as we speak, sitter jag nu i Washington DC igen. Tanken är även en resa till Van-couver över påsk och en road-trip i Kalifornien i maj, så man kan alltså konstatera att resepengarna inte kunde ha kommit vid en bättre tidpunkt!

Så hur har mitt utbytesår varit så här långt? Som YFU:are har man ju all kunskap i bagaget, men trots detta har det varit svårt, om inte svårare, denna gång. Dock har jag alltid hållit i bakhuvudet att ”om jag klarade det här så bra när jag var 16, då borde det väl inte vara så svårt nu?”. Och det är faktiskt kul att man får uppleva allt detta igen; kulturskillnader, språkbarriärer och att få insikt i en helt annan men-talitet. Nu är det bara 2 månader kvar för mig här (hur kunde ett år kännas så långt när jag åkte hit och nu är det nästan ingen tid kvar?!) och förhoppnings-vis blir det mer YFU-engagemang när jag kommer hem! Vi ses!

Text & bild: Susanna Jonsson

27

Krönikan:

ga jag, trots att jag såg ut som det.

Någon gång kanske jag återigen sit-ter i ett beigt rum på en beige matta i ett hus med två pappor och två bror-sor, men just nu sitter jag med upp-knäppta byxor på ett trägolv i ett hus fullt av tjejer.

Att komma hem har jag insett tar tid. Det kan vara lika svårt som att åka iväg - för var är egentligen hemma? Är det där ens hjärta finns? För i så fall bor jag på alla håll och kanter. Är det där ens familj bor? För jag har två. Jag har bestämt mig för att hem-ma är där jag bor just nu, hemma i Sverige med mellanmjölk och semlor. Jag har också insett att jag, var jag än bor kommer att längta. Efter familj, vänner och platser, men framförallt kommer jag längta efter alla de stäl-len som jag inte har varit på än. För det svåraste med att komma hem för mig är att jag så gärna vill ut igen.

Hemma bra men hemma bäst!

Det känns som att det var igår jag satt i mitt beigea rum på den (håll i er) beigea heltäckningsmattan och uppgivet tittade på de packade väskorna. Inget var kvar att göra, allt var klart. Jag hade sagt mina farväl, ätit min tårta, skrivit ut mina biljetter och fått ner alla de nya klä-derna i väskorna. Jag skulle lämna Nashville Tennessee och hela mitt utbytesår var slut. Konstigt, då det kändes som att det just hade börjat.

Alla som har varit borta vet nog att det kan vara lika omtumlande att komma hem som det är att åka iväg. Jag kan nu på många sätt känna att jag är lika mycket mittemellan två hem som jag var när jag satt på pla-net över Atlanten. Det var nu många månader sedan jag kom hem men jag håller fortfarande på att vänja mig vid tanken på att vara hemma, det tar ironiskt nog tid att vänja sig vid det man redan är van vid.

När jag mötte min svenska familj på flygplatsen upplevde jag det jag hade drömt om lite för ofta i USA - den storslagna återföreningen - och det var underbart. Det var en så-dan total lycka och lika fantastiskt som jag hade tänkt mig, förutom att jag råkade knocka min syster i

huvudet så att hennes ögon vatt-nades. Annars var allting perfekt.

När jag först kom hem började jag med att knäppa upp byxorna och lägga mig platt på köksgolvet. De första dagarna fortsatte i glädje. Jag träffade alla jag hade längtat efter, packade upp i princip hela mitt år i materiell form, berättade historier och hörde på vad alla hade varit med om. Jag gick runt och luktade på allt och kände mig hemma. Jag minns hur jag kunde vakna på morgonen och inte veta var jag var, prata eng-elska utan att inse det och hur det var omöjligt att formulera sig utan att tappa var tredje ord, men det var okej eftersom jag just kommit hem.

När jetlaggen hade lagt sig och alla hade vant sig vid att jag var hemma blev allt som vanligt. Allt blev precis som innan jag åkte, jag åt samma sak till frukost, jag träffade samma personer, störde mig på min familj och tröttnade på mörkt bröd. Jag övade in en ca 30 sekunder lång sammanfattning av mitt år som jag kunde använda som standardsvar, och frågan ”var matsalen i skolan som i Mean Girls?” ställdes tusentals gånger. Hemma var allt som vanligt, men jag var långt ifrån mitt vanli

Text & foto: Henrietta Berg

28

MedlemsinformationPå denna sida kan du läsa om vad det innebär att vara medlem hos YFU. Är du inte redan medlem men vill bli det? Läs vidare så får du veta hur du gör.

Att bli medlem i YFU innebär att du stödjer YFU Sveriges vision ”Vi, Youth For Understanding bidrar till gemenskap och förståelse mellan människor och kulturer genom att öppna dörrar mot världen”. Förutom att du får rösträtt vid årsmötet och har möjlighet att kandidera till förtroendevalda poster får du även vissa medlemsförmåner och möjliggör att fler ungdomar kan åka på utbytesår.

Hälften av din medlemsavgift går direkt in i YFU:s stipendiefond för att delas ut till motiverade unga sökande. Denna stipendiefond gör det möjligt för oss att erbjuda fler studenter en möjlighet att resa ut som utbytesstudent och få uppleva en annan kultur. Vi vill på så sätt motverka att ekonomin blir en avgörande faktor för vilka som får chansen att åka och vilka som inte får det. Donationer till verk-samheten går självklart oavkortat till stipendiefon-den.

Som medlem i föreningen får du även medlemstid-ningen OPUS samt att du är välkommen på träffar, utbildningar och andra aktiviteter som YFU anord-nar under året.

Det finns tre sätt att bli medlem:

• Genom att betala medlemsavgiften på www.yfu.se/medlem

• Genom att åka som utbytesstudent• Genom att ta emot en utbytesstudent som

värdfamilj

För 2013 finns tre olika medlemskapskategorier:

• 80 kr för medlemmar under 25 år• 200 kr för medlemmar över 25 år• 300 kr för familjemedlemskap

Gilla oss på Facebook!YFU Sweden

29

Kalendarium:

AKTIVITET DATUM

Utresa till Japan (utresande) 18 mars

YFU-helg och årsmöte i Gränna 22-24 mars

Mid Year Orientation - Blekinge & Kalmar 24 mars

Skolturné i Uppsala 25-28 mars

Skolturné i Falun 8-12 april

Skolturné i Östersund 15-19 april

Lägerledarutbildning 19-21 april

Skolturné i Linköping/Norrköping 6-10 maj

Skolturné i Karlstad 13-17 maj

Re-entry Orientation (inresande) 31 maj-2 juni

Pre-Departure Orientation (utresande) 14-16 juni

Lapplandsresan (inresande) 15-19 juni

Ankomstläger sommarstudenter 18-19 juni

Hemresa (inresande som ej ska till YES) 26 juni

Young European’s Seminar (YES) 28 juni-2 juli

Ankomstläger (inresande) 14-17 augusti

Utresa till olika länder (utresande) Under juli-augusti

Re-entry Orientation sommarstudenter 31 juli-1 augusti

Hemkomstläger 13-15 september

OPUS mars 2013

Documents

Transcript of OPUS mars 2013