Olika men ändå lika - anhoriga.se
12
PROGRAM 5-6 maj 2015 i Varberg Anhörigriksdagen Olika men ändå lika
Transcript of Olika men ändå lika - anhoriga.se
PROGRAM
5-6 maj 2015i Varberg
Anhörigriksdagen Olika men ändå lika
Välkommen till Anhörigriksdagen 2015För 17:e året i rad arrangeras Anhörigriksdagen, ett forum för anhöriga, poli-tiker, tjänstemän, frivillig- och intresseorganisationer, vård- och omsorgsper-sonal samt andra som är intresserade av anhörigfrågor. Välkommen till två dagar i Varberg fyllda med inspiration!
Plats Sparbankshallen, Kattegattsvägen 26 i Varberg Föreläsningarna hålls i Arena B om inget annat anges i programmet Information Frågor besvaras av personal i informationen vid garderoben.
Vid frågor kontakta: Elisabet von Knorring 0340-69 02 02
Kontaktperson Anhörigas Riksförbund: Anett Karlsson 0340-15 441
Lunch Lunchen serveras i Rotundan i anslutning till konferenslokalerna. Meny 5 maj Kall örtmarinerad fläskfilé med ostdoftande potatis- gratäng, grönsaker, sallad och bröd Meny 6 maj Poscherad torskrygg med vitvinssås, kokt potatis, ärtor, sallad och bröd Specialkost För dig som har beställt specialkost finns personliga specialkostbiljetter att hämta i informationen vid garderoben.
Tillgänglighet Entré i markplan, hiss finns
Moderator Lisa Syrén
Varbergs taxi 0340-16 500
Grafisk form: Emma Aronsson, kommunikatör Foto: Om inget annat anges, privatMed reservation för ändringar
Sidan 2
010-207 97 90
Anhörigriksdagen arrangeras av Anhörigas Riksförbund i samverkan med Nationellt kompetenscentrum anhöriga.Anhörigriksdagen är en del av Anhörigåret 2015
Program tisdag 5 maj08.00-09.30 Öppning och registreringKaffe, the och tilltugg
09.30-10.00 Invigning
10.00-10.45 Och vem såg det lilla barnet? Patricia Janus, anhörig
10.45-11.15 PAUS
11.15-12.00 Nyheter från Nka Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson FoU-ledare, Nka
12.00-13.10 LUNCH
13.10-13.50 Parallella föreläsningar 1-5 läs mer s.8
13.50-14.00 PAUS
14.00-14.45 Skräddarsytt stöd till anhöriga - ett (o)möjligt mål?Lennarth Johansson, Socialstyrelsen
14.45-15.15 PAUSEftermiddagsfika
15.15-16.15 Beroende - en familje-sjukdom - om orsak, verkan och tuff kärlek Leif Winbladh, VågaVa
16.15-16.30 Avslutning
Sidan 3
Program onsdag 6 maj08.00-08.30 Öppning
08.30-08.45 Sammanfattning
08.45-09.30 Socialdepartementet informerar Pernilla Baralt, statssekreterare hos Åsa Regnér, Socialdepartementet
09.30-10.30 Olika men ändå lika - Anhörigas RiksförbundAnn-Marie Högberg, förbundsordförande och Pontus Oscarsson, förste vice ordförande
10.30-11.15 PAUS Förmiddagsfika
11.15-12.00 Parallella föreläsningar 11-15 läs mer s.10
12.00-13.10 LUNCH
13.10-13.50 Parallella föreläsningar 6-9 läs mer s.9
13.50-14.00 PAUS
14.00-14.15 Tipspromenad Prisutdelning
14.15-15.45 Att vara sin egen bästa vän Björn Natthiko Lindeblad
15.45-16.00 Tack för i år!
Mer information om föreläsningarna hittar du längre bak i programmet
Och vem såg det lilla barnet? Patricia Janus, anhörig
Ett föredrag om ett barns saknad, sorg och uppväxt efter att ha förlorat sin mamma i ALS vid 1,5 års ålder.
Hur har det påverkat mitt vuxna jag?Vad har jag saknat egentligen?Vad hade jag velat ha som stöd, som barn, tonåring, vuxen?Hur har min sorg förändrats, har den förändrats?
Huvudföreläsningar
Sidan 4
Nyheter från Nationellt kompetenscentrum anhöriga Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson FoU-ledare, Nka
Vad händer hos Nka? Bland annat en uppdatering av Arbetsgivare för anhöriga.
Skräddarsytt stöd till anhöriga - ett (o)möjligt mål?Lennarth Johansson, Socialstyrelsen
Stödet till anhöriga ska vara individuellt utformat, flexibelt och ha god kvalitet. Är detta en utopi eller möjligt att åstadkomma i praktiken? Lennarth Johansson jobbar med ett nytt regeringsuppdrag. Det handlar om att pröva förutsättningarna och möjligheterna att anpassa modellen om Äldres Behov I Centrum, ÄBIC (som nu allt fler kommuner och utförare börjat ta till sig) till att också omfatta anhöriga – ett ABIC, Anhörigas Behov I Centrum. För att lyckas behöver kommunernas anhörigstödjare tänka helt om och helt nytt! Något som kanske skrämmer vissa, men också positivt utmanar andra. Med ABIC är det slut på paketlösningarna som passar alla eller ingen, slut på att välja grå eller grå!
Beroende - en familjesjukdom - om orsak, verkan och tuff kärlekLeif Winbladh, VågaVa
VågaVa är en verksamhet som finns i Ljungby, Halmstad och på internet. Vi erbjuder ett alternativ åt människor som vill sluta med sitt missbruk. Under parollen ”inga pekpinnar” och genom att lägga fokus på våra egna erfarenhe-ter, kan vi erbjuda en mötesplats präglad av gemenskap och förståelse både för missbrukaren och de anhöriga runt missbrukaren. Vi anser att missbruk är en familjesjukdom som drabbar hela familjen och alla andra närstående.
Foto: Lotta H Löthgren
Lokal: Arena B
Sidan 5
Socialdepartementet informerar Pernilla Baralt, statssekreterare hos Åsa Regnér, Socialdepartementet
Olika men ändå lika - Anhörigas RiksförbundAnn-Marie Högberg, förbundsordförande och Pontus Oscarsson, förste vice ordförande
Olikheter berikar och stärker en organisation. Vi måste värna om och utveckla vår mångfald av olikheter och samtidigt reflektera över hur vi på bästa sätt kan möta och ta hänsyn till anhörigas olika behov. En mångfaldig organisation är en attraktiv organisation då den ser och möter alla anhörigas behov. Det är dock de många likheterna som förenar oss. Likheter som vid en första anblick kan vara svåra att urskilja men som de flesta av oss delar.
Att vara sin egen bästa vänBjörn Natthiko Lindeblad
För att kunna stötta andra, behöver vi vara vår egen vän. Under sin osnitslade levnadsresa från påläggskalv till buddhistisk skogsmunk i 16 år, och sedan hem till Sverige igen, har Björn samlat på sig en källa att ösa ur om just detta. Hur möter vi bäst livets oundvikliga kantbol-
lar? Hur stödjer vi andra utan att gå under själva? Varför är det som viktigast att vara alldeles närvarande när livet är som svårast? Björn kommer också tala om stillhetens värde, presentera en pragmatisk vardags-etik, och förmedla en människosyn som behövs i Sverige idag.
Allt genom exempel från sitt eget liv, i både munkkåpa och byxor. Det brukar skrattas förvånansvärt mycket när Björn talar. Ofta är det igenkänningens lågmälda leende.
Björns förhoppning är att du efter föredraget vandrar hem lite större, lite starkare, med en spirande känsla av samhörighet och mod i bröstet.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Åtgärder för barn som anhöriga – ett prioriterat område för regeringen. Uppmärksamma anhörigas situation och behov av stöd – uppdrag till Socialstyrelsen att utforma ett verktyg som stöd för kommunerna.Ett gott anhörigstöd – Tillgång till likvärdig och jämlik omsorg av hög kvalitet till den närstående, regeringens prioritet på ökad bemanning i äldreomsorgen. Anhörigomsorg – en jämlikhetsfråga?
Tid för dialog med Pernilla Baralt kommer att finnas.
Sidan 6
23 22 2131
3028
2726
2524
2932
38
3736
3534
3339
40
4142
43
Kung
säte
r vån
ing
2
Gar
dero
b
49
4847
46
4440
39
3833
Mon
terp
lats
er 2
015
Nöj
esha
llen
Get
terö
n
45 N
ka
Ka�e
Ka�e
Are
na B
A
rena
D
Rotu
ndan
Utg
ång
21.
TEN
A S
CA
Hyg
iene
Pro
duct
s AB
22.
Frös
unda
LSS
AB
23.
Abi
lia A
B24
. D
amm
sdal
ssko
lan
25.
Atte
ndo
Car
e26
. Si
noba
org
anisa
tion
27.
Tuns
tall
AB
28.
Alle
ato
AB
29.
Ora
l Car
e A
B30
. So
mna
AB
31.
Väst
göta
Ass
istan
s AB
32.
Barn
i be
hov
33.
Sven
ska
Kom
mun
al
Pens
ionä
rern
as R
iksf
örbu
nd34
. Vå
ga v
a35
. Va
rber
gs fö
rsam
ling
36.
Zafe
Car
e Sy
stem
s AB
37.
38.
Dio
cent
ic39
. N
ords
tröm
Ass
istan
s AB
40.
Riks
förb
unde
t Atte
ntio
n41
. St
udie
förb
unde
t Vux
ensk
olan
42.
Anh
örig
före
ning
ar43
. Br
äcke
Dia
koni
44.
Mov
e &
Wal
k Sv
erig
e A
B45
. N
atio
nellt
kom
pete
nsce
ntru
m a
nhör
iga
46.
Vard
aga
AB
47.
Förs
ta H
jälp
en K
onsu
lten
48.
GA
PET
Edu
Med
AB
49.
Anh
örig
as R
iksf
örbu
nd
Sidan 7
23 22 2131
3028
2726
2524
2932
38
3736
3534
3339
40
4142
43
Kung
säte
r vån
ing
2
Gar
dero
b
49
4847
46
4440
39
3833
Mon
terp
lats
er 2
015
Nöj
esha
llen
Get
terö
n
45 N
ka
Ka�e
Ka�e
Are
na B
A
rena
D
Rotu
ndan
Utg
ång
21.
TEN
A S
CA
Hyg
iene
Pro
duct
s AB
22.
Frös
unda
LSS
AB
23.
Abi
lia A
B24
. D
amm
sdal
ssko
lan
25.
Atte
ndo
Car
e26
. Si
noba
org
anisa
tion
27.
Tuns
tall
AB
28.
Alle
ato
AB
29.
Ora
l Car
e A
B30
. So
mna
AB
31.
Väst
göta
Ass
istan
s AB
32.
Barn
i be
hov
33.
Sven
ska
Kom
mun
al
Pens
ionä
rern
as R
iksf
örbu
nd34
. Vå
ga v
a35
. Va
rber
gs fö
rsam
ling
36.
Zafe
Car
e Sy
stem
s AB
37.
38.
Dio
cent
ic39
. N
ords
tröm
Ass
istan
s AB
40.
Riks
förb
unde
t Atte
ntio
n41
. St
udie
förb
unde
t Vux
ensk
olan
42.
Anh
örig
före
ning
ar43
. Br
äcke
Dia
koni
44.
Mov
e &
Wal
k Sv
erig
e A
B45
. N
atio
nellt
kom
pete
nsce
ntru
m a
nhör
iga
46.
Vard
aga
AB
47.
Förs
ta H
jälp
en K
onsu
lten
48.
GA
PET
Edu
Med
AB
49.
Anh
örig
as R
iksf
örbu
nd
Dio
sent
ic
Parallella föreläsningar
Sidan 8
1. Internetbaserat stöd för anhöriga i Europa- riktar sig också till professionella och arbetsgivareFrida Andréasson, projektkoordinator och praktiker, Nka
Nationellt kompetenscentrum anhöriga är med i ett EU-projekt som heter Inno-vage. I projektet har en webbplattform för anhöriga, som stödjer eller vårdar en äldre person, utvecklats och en pilotstudie har genomförts där anhöriga har fått testa plattformen under tre månader. Frida Andréasson har arbetat i projektet och kommer att berätta om projektet i stort, men mest fokusera på att visa webbplattformen och hur den kan vara användbar för anhöriga, arbetsgivare samt professionella som möter anhöriga i sitt arbete.
2. När stödet i skolan bristerCilla Lundström och Jessica Hanna-Eklund aktiva i föräldranätverket Barn i Behov
Våra barn blir kallade för tröglärda, ovilliga, omöjliga och ouppfostrade. I själva verket handlar det om fullt intelligenta barn med särskilda behov av skolanpassning. Våra barn har till exempel ADHD, autism, dyslexi, särbe-gåvning eller sticker ut på annat sätt. De fungerar utmärkt med anpassningar men utan dessa klarar de inte skolan alls. Konsekvenserna blir trasiga barn och familjer som går på knäna. Cilla och Jessica arbetar organiserat för förändring och berättar om vanliga missförstånd som får allvarliga konsekvenser för barnet och familjen, liksom vad ett lokalsamhälle som Varberg kan göra för att förbättra för dessa barn – och därmed alla barn – i skolan.
3. Etiska frågor inom äldresjukvårdenEva Sixt, överläkare i geriatrik och fd. verksamhetschef för Geriatrik Sahlgrenska
Närmare 40 års arbete som läkare inom äldresjukvården har givit erfaren-het av svåra medicinsk-etiska problem. Föredraget kommer att utgöras av reflektion och diskussion runt några av dessa frågor. Exempel på frågor som kommer att belysas är: Information till gamla och svårt sjuka patienter? Samtycke till medicinska åtgärder, och hur går det till när patienten är dement? Anhörigas ställning och rättigheter? Begränsning av medicinska åtgärder, är det någonsin motiverat?
4. Ett utökat föräldraskap - Att vara förälder till en vuxen son eller dotter med funktionsnedsättningMaria Blad och Katarina Harström, Delaktighet och stöd
Bräcke diakoni driver tillsammans med Anhörigas Riks-förbund Projekt Delaktighet och stöd. Syftet är att upp-märksamma föräldrarnas livssituation. Projektet skapar
Foto: Erika Hedman
Lokal: Kungsäter
Lokal: Arena B
Lokal: Getterön
Lokal: Nöjeshallen
Sidan 9
mötesplatser som samtalsgrupper, temakväller, konferenser och föräldrahelger. Hur kommer det sig att denna grupp är relativt anonym i debatten om anhöriga i Sverige? Vad uttrycker föräldrarna att de behöver? Kan man göra något med den oro man känner? Maria Blad och Katarina Harström kommer att berätta om hur arbetet utvecklats under det andra verksam-hetsåret samt om studiecirkeln: ”När jag inte längre är med - förberedelser och funderingar inför framtiden” - som tagits fram i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
5. Kognitionskunskap för anhöriga till personer med Kognitiv svikt eller DemenssjukdomBeata Terzis, Med.dr, leg.psykolog arbetar som Kvalitetsutvecklare på Frösunda
Har mångårig erfarenhet av forskning och kliniskt arbete inom demens-området. Medförfattare till fackböcker och förläsare inom ämnet för olika kategorier av vårdpersonal samt närstående.
6. Kan man jämföra människor med hundar - utan att få på pälsen?Marie Rydell
På ett roligt och informativt sätt berättar Marie Rydell, förskollärare, för-fattare och besökshundförare, om hur man kan använda hunden som ett pedagogiskt redskap i Vardagen, Omsorgen, Vården och Skolan. Olik-heter, personligheter och vikten av rätt bemötande illustreras genom att jämföra människor med hundar.
7. Den åldrande hudenTips & råd från TENA, Karolina Rosendahl
Huden är kroppens första försvar mot yttre faror. Men när vi åldras blir den allt mer ömtålig. Den blir elastisk och känsligare för tryck, friktion och fukt. Kom och lyssna och få prover.
8. Egen styrkaKerstin Alm, Cecilia Brusewitz och Jenny Kindgren, Riksförbundet Attention
Vad är det unika med att ha ett barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning? Varför bränner så många föräldrar ut sig som har barn med Aspergers syndrom? Varför är det så svårt att få stöd från samhället när funktionsnedsättningen är dold? Riksförbundet Attention har med sitt projekt Egen styrka och med sin studiecirkelverksamhet fokuserat på den hårt ar-betande gruppen föräldrar som sällan någon uppmärksammar. En grupp som ofta strider och kämpar för sina barns plats i ett samhälle som sällan förstår vidden av funktionsnedsättning-
Lokal: Arena D
Lokal: Arena B
Lokal: Kungsäter
Lokal: Nöjeshallen
Sidan 10
arna och hur de påverkar hela familjen. Egen styrka har undersökt de olika triggerpunkter som gör att föräldrar upplever en stress som kan ta sig uttryck i utmattningssyndrom. Istället för en svag föräldragrupp märks istället en osedvanligt stark grupp föräldrar men som har ett övermänskligt ansvar och därför riskerar att bli sjuka. I föreläsningen får ni ta del av nödvän-dig kunskap om NPF, vad föräldrar efterfrågar i form av stöd och verktyg som kan göra stor skillnad. Egen styrka är ett projekt med medel från Allmänna arvsfonden.
9. Barn som anhörigaLennart Magnusson och Eva Nordqvist, Nka
Vad händer med barnen när någon i familjen drabbats av so-matisk sjukdom, psykisk ohälsa, missbruk eller oväntat avlider? Hur ska barnen förstå? Även den som inte själv är drabbad men lever nära någon som drabbas blir påverkad och behöver ofta stöd och information. År 2010 gjordes ett tillägg i Hälso-och sjukvårdslagen, 2g § HSL som säger att barns behov av information, råd och stöd ska beaktas. Behovet av information, råd och stöd kan finnas både för att barnen ska förstå vad som händer just nu, men också för att i möjligaste mån förebygga att barnet drabbas av ohälsa senare i livet. I samband med lag-förändringen gav Socialstyrelsen i uppdrag till Nka att stödja implementeringen av 2g § HSL i landsting och regioner runt om i Sverige. Vi kommer här att berätta vad som skett för att lagen ska få och till viss del har fått genomslag. Några exempel är; kartläggningar, kunskapsö-versikter, seminarier, stöd i utvecklingsarbetet i fyra regioner/landsting, samverkan, webbsida och inte minst, en webbutbildning!
11. Trygg hemgångRose-Marie L Karlsson
Trygg hemgång har fokus på de första dagarna efter hemkomst från en sjuk-husvistelse och då det är nya eller förändrade insatser från hemtjänsten. Trygg hemgång strävar efter att ge en känsla av trygghet och delaktighet till kun-derna och de anhörigas upplevelse under kundens första dagar med insatser från hemvårdsförvaltningen. För att uppnå trygghet krävs samordning mellan olika professioner och en samlad information, samt att kunden får träffa samma personal de första dagarna och att uppföljning sker. Nu har vi arbetat efter denna modell under ca ett år och upplever att vi har nöjdare kunder/anhöriga och att korttidsfrånvaron har minskat.
12. Alla kan surfaAnn-Christine Bard-Sandström, Verksamhetsutvecklare, SV Västerbotten samt SVs För-bundskansli och Catharina Montgomery, Södermalms stadsdelsförvaltning
Intresset för att kunna använda smartphone och surfplattor har blivit större och större både som nöje och som stöd och hjälp i vardagen. ”Alla kan surfa” är ett studiematerial medve-tet utformat på ett grundläggande, strukturerat och enkelt sätt och är tänkt att användas i
Lokal: Arena D
Lokal: Kungsäter
Lokal: Getterön
13. Där du andasCornelia Lundberg och Jenny Lènström
Jenny och Cornelia kommer att berätta om varför just de startade gruppen och föreningen Där Du Andas. Där kommer de in på sina egna livserfarenheter och kommer att berätta om dem. De kommer
även prata om hur de arbetar och varför. De kommer ge en inblick i hur deras anhörigträffar går till samt om vilka medier de finns på, t.ex. Facebook, Instagram och snart hemsida, samt vad som finns där. De kommer berätta om vad de kämpar för just nu och om deras långsik-tiga mål. Vad vill de åstadkomma som förening? Varför finns de?
14. Att leva vidareInga-Britt Gudmundsson
Inga-Britt Gudmundsson och hennes man var gifta i 40 år. De var en del av varandra. Inga-Britts man fick flera svåra sjukdomar. Hon levde vid hans sida och fick se honom långsamt brytas ner. Idag finns han inte mer, han dog i september 2012. På Anhörigriksdagen 2015 kommer hon att berätta om sorgen, tomheten och det nya livet. Det blir aldrig som man tror! Sorgen går sina egna vägar, gör sina egna sår, skakar om din värd och din identitet. Vad var bra och vad var dåligt. Ska man ångra något?
15. Stöd till anhöriga barn och vuxna i landstingetChristianne Simson, Landstinget Uppsala län
Landstinget i Uppsala län har på uppdrag av politiken sedan 2012 arbetat med ett projekt för att ta fram rutiner och metoder för att stödja anhöriga barn och vuxna. Arbetet har renderat i en handlingsplan för stöd till an-höriga som nu ska implementeras i alla verksamheter. Christianne berättar om projektets gång och på vilket sätt anhöriga uppmärksammas och vilka olika former av stöd som erbjuds.
Sidan 11
studiecirklar. Studiematerialet vänder sig till dig som på ett enkelt sätt, steg-för-steg, vill lära dig grunderna i att hantera smartphone eller surfplatta. Materialet bygger på erfarenheter från iPad-caféer för äldre samt studiecirklar med personer som har en demensdiagnos och som är tidigt i sin sjukdom. Cirkelledaren kan välja att gå igenom vad som känns aktuellt utifrån gruppens kunskaper och önskemål. Deltagarna kan fylla på med egna anteckningar om hantering och tips så att studiematerialet blir ännu tydligare och användbart. Studiematerialet är framtaget av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Demensförbundet. Projektet finansieras av Myndigheten för delaktighet.
Lokal: Arena B
Lokal: Nöjeshallen
Lokal: Arena D
Följ Anhörigriksdagen på sociala medier facebook.com/anhorigasriksforbund och twitter.com/_anhorig
#anhörig2015 #anhörigriksdagen
TipspromenadDelta i tipspromenaden för chans att vinna fina priser från våra utställare. En fråga finns i varje monter. Svarstalongen avlägsnas ur programmet och lämnas i de gröna lådorna vid informationen vid garderoben.
Namn: Från:
21. TENA SCA Hygiene Products AB
22. Frösunda LSS AB
23. Abilia AB
24. Dammsdalsskolan
25. Attendo Care
26. Sinoba Organisation
27. Tunstall AB
28. Alleato AB
29. Oral Care AB
30. Somna AB
31. Västgöta Assistans AB
32. Barn i Behov
33. Svenska Kommunal Pensionärernas Riksförbund
34. VågaVa
35. Varbergs församling
36. Zafe Care Systems AB
37.
38. Diosentic
39. Nordström Assistans AB
40. Riksförbundet Attention
41. Studieförbundet Vuxenskolan
42. Anhörigföreningar
43. Bräcke Diakoni
44. Move & Walk Sverige AB
45. Nationellt kompetenscentrum anhöriga
46. Vardaga AB
47. Första Hjälpen Konsulten
48. GAPET Edu Med AB
49. Anhörigas Riksförbund
1 x 2
