obiz 1-09_webb

1 • 2009 | OBIZ 1www.kommuninfo.se

MÖRKAR

+

inför valet

SÅ VÄNDER DU SVACKAN

LITEN VANN STOR UPPHANDLINGHOTAD SKOLA

HAR NU KÖ

www.kommuninfo.se

TÄVLING

Vinn IPHONE

NUMMER 1 • 2009

090-13 40 00www.jobmeal.se

...när riktigt gott kaffe är viktigt!

ETT MAGASIN OM OFFENTLIGA AFFÄRER

VI TAR ETT GREPP OM

Kommunernas krishantering

BRA TIPS EFFEKTIVARE MED BERÖM

MONA SAHLIN

PRIS 49 SEK

ANNONS

Kompakttraktorer Frontklippare Transportfordon Åkgräsklippare Gågräsklippare

Inga kompromisser.

C 94

1.1

Det är väl skönt när affärsbeslut är enkla. För i ärlighetens namn, vem kan motstå ett komplett produktutbud som täcker alla era behov, erbjudande som skräddarsydd service och finansiering.John Deere injicerar energi i din verksamhet och ger dig tillfredställelsen att du har fattat rätt beslut.

Kontakta din John Deere återförsäljare – idag! Se vår hemsida

www.JohnDeere.se

Linnes Plugghäst i uppdaterad version!Linné skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid föreläsningaroch annan undervisning. Bygg din egen plugghäst enligt Linnes grundskiss och sätt din egen prägel på originalet från år 1741. En ergonomisk stol som fungerar lika bra att sätta datorn på eller för att plugga vid. Se beskrivningenpå baksidan, hur enkelt du kan bygga din egen.

Uppsala.Varje dag sedan 1741. Snickra Linnés Plugghäst själv.


INNEHÅLL

Kommuninfos bevakning ger stora affärer 6Brister i kommunernas krishantering 8–9Identifiera säkerhetsriskerna på jobbet 10Dagligt beröm för ökad effektivitet 12–15Gör konstfrusen is med värmepumpar 18–19Kalixföretag ger tips hur man vinner upphandling 20–21Stora möjligheter i lågkonjunktur 22–23Så syns du i rätt sammanhang 24Alltför få företag är med i anbudsracet 25Mona Sahlin har hämtat sig efter Tobleronen 26–28Prisad skola satsar på kvalitet 30–31Få kommuner har bullerplan 32Kommunalråd lät sig coachas på scen 34–35Annonstävling – vinn en IPhone 36Framgångscoach svarar på läsarfrågor 37Billigare patienttransport med norsk modell 38–39Vården har aldrig haft fler läkare än nu 40Systematiskt arbete ger säkrare vård 41Billigare patienttransport med norsk modell 42–43Planteringsplan för allergiframkallande växter 44–45Ellipsklippning 46Leverantörsregister 48–50Alla satsar på miljöbilar 51

26

42

12

INGEN KAN STICKA under stol med att det är tuffa tider vi är inne i. Varslen står som spön i backen och kommunerna kommer att, enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöva göra sig av med 15 000 av sina anställda fram till år 2010. Samtidigt är pensionsavgångarna ett lika stort hot mot framtidens kommunala service som innan svackan och personalbristen kan komma att bli ett faktum när konjunkturen vänder. Samma förhållanden gäller inom det privata näringslivet, för trots att personal varslas kommer behovet av personal snart åter att stå på topp och då gäller det att ha visat framfötterna.

För att dra vårt strå till stacken har vi valt att i

detta nummer hitta positiva exempel på företag som lyckats i motvinden, hur man gör för att han-tera den svacka vi är inne i och tips på hur man syns i rätt sammanhang för att göra fler affärer. Nu finns chansen att flytta fram sina positioner, för visst är det enklare att springa förbi sina konkurrenter när de går än när de springer?

Vi bjuder, som vanligt, på ett välmatat nummer där jag vill lyfta fram några delar ur innehållet lite extra: Intervjun med Atle Johansson om hur dagligt beröm lyfter organisationen, bristerna i kommunala krishanteringen samt att det finns fler läkare än någonsin tidigare.

JOAKIM BERGLIN, ANSVARIG UTGIVARE

Tuff tid med många möjligheter

LEDAREN

NUMMER 1 • 2009


Kommuninfo OBIZ ges ut avKommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.Tel: 090-71 76 60. Fax: 090-71 76 69.Epost: [email protected]: www.kommuninfo.seAnsvarig utgivare: Joakim Berglin, Kommuninfo AB, 090-71 76 60, [email protected]

Annonser: 090-71 76 60, [email protected]ör: Erik Säfvenberg, AB Nordreportern, 090-700 914, [email protected]: AB Nordreportern. Omslagsfoto: Vi ansvarar inte för inskickat material som vi inte har beställt. Däremot tar vår redaktör tacksamt emot alla redaktionella tips.Kommuninfo AB grundades redan 1969 och är en tät samarbetspartner till Sveriges offentliga sektor, samt företag som arbetar mot offentlig sektor, med produkter som Kommunernas Kalender och Vårdinfo. Företaget är med i Företagarna och Svensk Handel och har sitt säte i ”Björkarnas stad”, Umeå.

6 OBIZ | 1 • 2009 www.kommuninfo.se

PRODUKTINFO

KOMMUNINFOS BEVAKNING GER KUNDERNA

Kommuninfos kunder är nöjda. Och det är inte så konstigt när anbudsbevakningen för knappa 7000 kronor gav affärer värda 1,6 miljoner kronor.

STORA

AFFÄRER

7 000

1 600 000

www.kommuninfo.se 1 • 2009 | OBIZ 7

www.kommuninfo.se

n av Kommuninfos storsäljande produkter är anbudsbevakning. Den tjänsten bety-der att abonnera på

information om kommande upphandlingar i hela landet. Kunden väljer själv vilka typer av upphandlingar som ska bevakas.

Genom att abonnera på tjänsten slipper företaget själva lägga tid på att hitta de upp-handlingar de vill lägga anbud på och slipper vara oroliga att missa något.

– Vårt system har en av marknadens högsta procent när

det gäller att fånga upp aktuella upphandlingar, säger Magnus Edblom, säljare på Kommu-ninfo.

Han menar att det finns stor hjälp att få genom att använda sig av anpassade tjänster och att det finns stora möjligheter att göra goda affärer med offentlig sektor.

– Det visar en kund till mig tydligt som använt sig av bevakningen sedan i höstas. När jag pratade med honom sist hade han affärer på gång värda 1,6 miljoner kronor, tack vare anbudsbevakningen.

Astrit Shala är säljchef på mjukvaruföretaget Wendia och han har aldrig jobbat med anbudsbevakning tidigare. Han upplever tjänsten som väldigt positiv.

– Vi provar ett år först, men jag ser ingen anledning till att vi ska sluta. Allt är inte klar men det är riktigt att vi har affärer för 1,6 miljoner på gång tack vare bevakningen.

Magnus Edblom upplever som säljare på Kommuninfo att många företag, som inte aktivt jobbar med försäljning mot

FAKTA

• Fler än 20 000 upphandlingar genomförs årligen.

• Värdet av offentlig upphandling är ofattbara 500 miljarder kronor.

• Det innebär att var fjärde affär som görs i landet är en offentlig affär.

• Kommuninfo bevakar och samlar information om offentliga upp-

handlingar som genomförs i hela Sverige.

• Upphandlingar återfinns i Kommuninfos webbaserade och sökbara

bibliotek.

• Det som visas i biblioteket är ett utdrag/sammanställning av den

information som finns om anbuden för att den som letar skall få en

snabb och enkel överblick av vad som finns i respektive bransch.

• Kommuninfo skapar tillsammans med företaget en personlig profil

enligt önskemål. Företaget väljer själva om bevakningen ska ske på

länsnivå eller över hela Sverige.

• När företagets personliga profil matchar den marknad som är vald

kommer automatiskt ett meddelande via e-post.

Vår byggritning.

E

Magnus Edblom, säljare på Kommu-ninfo, menar att anbudsbevakningen är ett väldigt bra hjälpmedel för företag som vill komma igång med försäljning till offentlig sektor.

offentliga sektorn, tycker att det känns krångligt att lära sig lämna anbud.

– Då är anbudsbevakningen ett jättebra hjälpmedel för att komma igång, säger han. ✱

När företagets personliga profil matchar den marknad som är vald kommer automatiskt ett meddelande via e-post.

ommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extra-ordinära händelser. Planen ska grunda sig

på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och översvämningar. Dessutom ska för-troendevalda och anställda utbildas och övas.

Att öva är eftersatt har tidigare undersökningar av bland annat Försvarets forskningsinstitut (FOI) visat, men också att man delvis övar med fel kontakter. I verkligheten får krisgruppen mycket att göra med medier, men mediakontakter prio-

ALLT FRÅN EKONOMICHEF TILL KOMMUNJURIST HAR

Variationerna är stora mellan kommunernas krisberedskap. Allt från kommunjurister i vissa kommuner till ekonomichefer i andra har ansvar för att kommunen fungerar i en krissituation. Samtidigt får kommunerna stora pengar för att sköta krisansvaret.

Kriteras inte i övningarna. Samtidigt säger kommunerna som drabbats av kriser att informationen är ett stort problem.

BEREDSKAPSSAMORNARE

FOIs undersökningar har också visat att beredskapssamordnaren är navet i kommunens krigs- och kris-hantering. Här har FOI frågat sig hur denna resurs utnyttjas. Många beredskapssamordnare efterfrågar mer kontakter och mer aktiviteter som komplement till den utbild-ning som traditionellt erbjuds.

Dessutom har inte alla kom-muner en beredskapssamordnare. Den rundringning OBIZ gjort visar att kommunernas självbestämman-derätt i krishanteringen gör att allt från ekonomichefer till internkon-

sulter har krissamordning på sin lott som en mycket begränsad del av sitt ordinarie arbete.

Ett tydligt drivkraft för kom-munerna att ta tag i sitt krisplane-ringsarbete har den ekonomiska ersättningen varit. För alla kom-muner som tagit sitt krisansvar har kunnat komma i åtnjutande av de mer än 250 miljoner kronor som årligen betalats ut sedan 2006. Kommuner under 80 000 invånare har till exempel kunnat få 50 000 kronor för den höjda beredskapen, 250 000 för att hålla en funktion med erfordlig kompetens samt yt-terligare 11,40 kronor per invånare för att ha genomfört planering, en risk- och sårbarhetsanalys eller övat om man först har ordnat med beredskapsorganisation och en

EXEMPEL PÅ TJÄNSTE-TITLAR I KOMMUNERNA SOM HAR KRISANSVAR

• IT-chef

• Kommunsekreterare

• Vård och omsorgschef

• Informationschef

• Internkonsult

• Kommunjurist

• Utredningssekreterare

• Ekonomidirektör

NATIONELL WEBBPORTAL FÖR KRISINFORMATION SKAPADPÅ KRISINFORMATION.SE FINNS information om hur beredskapen ser ut i Sverige. Där kan man läsa löpande information om aktuella krissituationer både inom och utom landet. Här finns också information om allt från vädervarningar och trafikproblem till elavbrott. ✱

NYHETER

KRISANSVAR


www.kommuninfo.se

POSOM – VIKTIG FUNKTION I KRIS

De flesta kommuner har grupper för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM-grupp). De kan kallas in av ansvariga inom kommunen, till exempel en räddnings-ledare.

Vid en kris är det många människor som är med om, eller bevittnar, svåra händelser. POSOM-grupper är då ett stöd för de inblandade.

POSOM-grupperna fungerar olika beroende på hur res-pektive kommun har organiserat grupperna men består i allmänhet av representanter för:• socialtjänsten• sjukvården• polisen• skolan• frivilligorganisationerna• präst• diakonPOSOM-grupper kan också samarbeta med PKL-grupper (psykiatrisk katastrofledning inom landstinget).

funktion för krissamordning.– Jag förstår inte de som inte

gör allt detta. Man får ju pengar för allt arbete man lägger ner, säger Kenth Svensson, bered-skapssamordnare i Örkelljunga som vid sidan av denna arbets-uppgift även är ansvarig för kommunens växel, kommunse-kreterare, kollektivtrafikansvarig och konsumentvägledare.

GUDRUN OCH PER

Han ser sin roll som beredskaps-samordnare likt en kyrkstöt som ska se till att övriga kommunala organisationen är på tårna och

har krisplanerandet som en na-turlig del av vardagsjobbet. Efter att ha varit med under både stor-men Gudrun och Per, som lam-slog stora delar av den blekingska kommunen med 9500 invånare, tycker han att samarbete mellan kommuner är viktigt.

– Vi har idag gemensam räddningschef med Ängelholm och gemensam telefonväxel med Åstorp, Perstorp och Klippan. Växelsamordningen gör att vi har elverk ute i varje kommun för växeln och stannar en så tar de andra över funktionen, berät-tar Svensson. ✱

DEN 1 JANUARI 2009 bildades MSB, Myndigheten för sam-hällsskydd och beredskap. MSB tar över verksamhet som tidigare har bedrivits av Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.

Den nya myndigheten har ansvar för frågor som rör skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Ansvaret gäller före, un-der och efter en olycka eller en kris. Uppdraget spänner över hela

hot- och riskskalan, från vardagens olyckor till stora katastrofer.MSB ska utveckla och stödja samhällets beredskap mot

olyckor och kriser samt bidra till att minska konsekvenserna när en allvarlig olycka eller kris inträffar.

Myndigheten får en viktig samordnande roll över sektorsgrän-ser och ansvarsområden. Samordningsrollen utgår från ansvars-principen – MSB tar inte över andra aktörers ansvar. ✱

MSB ERSÄTTER FLERA KRISMYNDIGHETER

1 • 2009 | OBIZ 9

Vindfälld skog. Ett resultat av stormen Pers framfart.


Säkerhetsöverträdelser och för-lust av data kan huvudsakligen hänföras till den egna perso-nalen. I en nyligen publicerad undersökning med 212 inter-vjuade IT-chefer framgår det att chefssekreteraren anses utgöra den minsta säkerhetsrisken av alla personalkategorier.

IT-säkerhetsföretaget Clavister har uppdragit åt YouGov* att kartlägga de personalkategorier och personlighetsdrag som IT-

cheferna har minst förtroende för. Undersökningen avslöjar att endast 1 procent av IT-cheferna anser att chefssekreterare utgör företagets största interna säkerhetsrisk.

Däremot tillhör försäljare, ambulerande medarbetare och ope-rativ personal de personalkategorier som står för de största säkerhetsris-kerna. Även lata medarbetare är ett personlighetsdrag som IT-cheferna ofta förknippar med säkerhetsrisker.

– Företagen måste agera an-

NYHETER

*ALLA UPPGIFTER, OM INTE ANNAT ANGES, KOMMER

FRÅN YOUGOV PLC. UNDER-SÖKNINGEN OMFATTADE

212 IT-CHEFER I DEN PRIVATA SEKTORN OCH UTFÖRDES

UNDER TIDEN 22– 29 SEPTEM-BER 2008.

De personlighets-drag som repre-senterar de största riskerna är:

1. LAT

2. LAID-BACK

3. OSÄKER

4. RYKTESSPRI-

DARE

5. AMBITIÖS

Enligt undersökningen anser IT-cheferna att följande personalkategorier utgör störst säkerhetsrisk:

1. SÄLJARE OCH FÄLTARBETANDE PERSONAL

2. OPERATIV PERSONAL

3. VD

4. PERSONAL SOM ARBETAR HEMIFRÅN

5. VIKARIER

SÄKERHETSRISKERNAIDENTIFIERA

svarsfullt när det gäller att skydda inte bara sin verksamhet utan även personal, partners, kunder och leverantörer. Regler för nätverks-säkerhet och teknik spelar en viktig roll i detta, men i slutändan är det personalen det kommer an på, säger Andreas Åsander, produktchef hos

Clavister. – Förståelse för vilken typ av

medarbetare och personlighetsdrag som utgör de största säkerhets-riskerna är av stor vikt när man rekryterar personal. Det är viktigt att kunna uppskatta hur stor risk den sökande utgör. ✱


Låt oss underlättaditt säkerhetsarbete!Svenska Stöldskyddsföreningen har arbetat med säkerhetsfrågor i 75 år och har under den tiden byggt upp en unik erfarenhet och kompetens inom säkerhetsområdet.

Idag hjälper vi företag och organisationer med t ex utbildning, besiktning, riskanalys och tolkning av regelverk samt rådgivning och konsultation. Allt för att göra det lättare för dig att nå rätt säkerhetsnivå i verksamheten med produkter och lösningar som håller måttet.

Kontakta oss – det är säkrast så!

08-783 75 33 [email protected] www.stoldskyddsforeningen.se

12 OBIZ | 1 • 2009

tle Johansen är från Norge och har en militä-risk bakgrund men bytte tidigt inriktning,

han ville jobba mer med människor. Efter att ha arbetat som fritidspedagog har han tio års erfarenhet som samtalstera-

peut och idag jobbar han med samtal, kurser och håller ungefär 150 föreläsningar per år. Numera bor han utanför Borås.

Han skriver just nu på en bok som handlar om vinsten av att ge varandra mera beröm, den kommer förhoppningsvis ut under våren.

Atle pratar mycket om att ge och få beröm på jobbet och menar att det behövs för att skapa framgång på en arbetsplats.

– När jag är ute och föreläser brukar jag ställa frågan: »Tycker ni om att få beröm?« Då svarar alla JA! När jag ställer frågan: »Är ni bra på att ge beröm?« blir svaret inte lika självklart.

Atle menar att vi har en tradition som säger att vi bara ska ge beröm vid ytterligheter, när allt flyter på är vi tysta.

– Det sägs att innan vi fyllt tre år har vi fått 60 procent av allt beröm vi får under en livstid. Jag vet inte om det stämmer men det är tydligt att ju äldre vi blir desto mindre beröm får vi. Små ord som hej och tack är otroligt värdefulla, säger han.

OBIZ ställde några frågor till Atle Johansen som vi tror är vanliga ute på arbetsplatser runt om i landet.Först den mest relevanta frågan: Varför går vi till jobbet?

ARBETSMILJÖ

ATLE GER SVAR PÅ VARFÖR VI GÅR TILL JOBBET!

Varför går vi till jobbet? Vad är det som gör att vi tycker om vår arbetsplats och vad kan vi göra om vi inte tycker om den?Det här är frågor som relationscoachen Atle Johansen föreläser och skriver böcker om. I OBIZ ger han de konkreta tipsen.

A

www.kommuninfo.se

ATLE GER SVAR PÅ VARFÖR VI GÅR TILL JOBBET!– Vi går till jobbet för drömmarnas skull. Det ger en

berusning att möta kollegorna och känna samhörighet. Vi tycker och tänker på liknande sätt och känner oss bekräf-tade.

Arbetslösa människor har det tufft, vi är till stor del våra jobb idag och det är bra så länge vi får dela goda historier med varandra.Är det viktigt att umgås med arbetskamraterna på fritiden?

– Energin skapas till stor del utanför jobbet. Det är vik-tigt att man som arbetsgrupp kan blicka tillbaka på någon-ting som man upplevde som bra tillsammans, speciellt när vi går in i tuffa tider som många gör nu. Var och en måste få bestämma huruvida vi ska delta i aktiviteten eller inte men det är viktigt att vi investerar i vår fritid.

Vi ska vara personliga med varandra men inte privata. I och med att vi är personliga visar vi varandra vår inre karta, vi blir tydligare som personer och det gör att vi blir starkare som grupp och kan utföra ett bättre arbete.

Jag besökte en arbetsplats en gång som hade satt upp ett bildcollage på medarbetarna när de hade hade någon slags maskerad. Det var sex månader sedan men de gick fortfa-rande fram till bilderna och skrattade och minns tillbaka. Vem bestämmer över de sociala reglerna på vår arbetsplats?

– De sociala reglerna får vi ta del av redan i förskolan och det beror på hur våra föräldrar uppfostrar oss och vilken kultur vi växer upp i.

På en arbetsplats har var och en ansvar för de sociala reg-lerna men för att ta det ansvaret måste man känna sig viktig och unik. Alla på arbetsplatsen måste få påverka oavsett

FACKFÖRBUNDET ST HAR GJORT EN UNDERSÖKNING PÅ ARBETS-

PLATSER INOM OFFENTLIG SEKTOR SOM BLAND ANNAT VISAR ATT:

• Var fjärde anställd tycker att det har blivit lägre i tak på arbetsplatsen.

• Var tredje anställd upplever negativa följder av att kritik framförs.

• 55 procent har ingen individuell utvecklingsplan.


14 OBIZ | 1 • 2009

ARBETSMILJÖ

FYRA HÖRNSTENAR FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ1 UPPSKATTNING - Ha som vision: positiv uppskattning ger ofantligt mycket mera än negativ kritik. Det

som är negativt vet vi ofta redan om själva.

2 OMTANKE - Vi bryr oss om varandra för dem vi är inte för det vi gör. Ett enda litet ord kan göra dagen

bättre, ett enda litet ord kan göra arbetsglädjen större, ett enda litet ord kan vända det omöjliga till det

möjliga. Det handlar om omtanke.

3 HUMOR - Skratta ihop. Dela glädje och drömmar med varandra. Skapa en intern humor som gör att

skratten kommer in i vardagen och var noga med att nyanställda involveras i den humorn.

4 FRAMGÅNG - Framgång skapas genom att medarbetarna är sitt språk. Det handlar om att ta stort

ansvar för stämningen på jobbet, att man omtalar sina kollegor och sin arbetsplats med stolthet.

VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ SOM ANSTÄLLD:

1. Jag tycker om att arbeta tillsammans med andra människor.

2. Alla har ett eget ansvar för stämningen och språket på jobbet.

3. Jag ger ofta närmaste chefen en bamsekram.

4. Jag känner en stolthet över mitt arbete.

5. Jag talar i positiva termer om mina arbetskamra-ter och företaget.

6. Jag har roligt och berömmer ofta andra.

vilken roll du har, om du leder en arbetsgrupp är det viktigt att lyssna till alla.

Det handlar om tydlighet, öppenhet, språk, kritik och konfrontation. Vi är oerhört fokuserade på prestation och tid, samtalen får ofta stryka på foten. Ska vi prestera måste vi också utveckla och ta hand om varandra. Hur viktigt är det att ha fikaraster ihop?

– Det blir vanligare att fikarasterna prioriteras bort men de är också väldigt saknade. Det är jätteviktigt att ta fikarast ihop! Det bidrar till gemenskap, trivsel och arbetsglädje.

Man kanske kan ha en fika- eller trivselgrupp som ser till att fikarummet blir en frizon. Det kan handla om att tända le-vande ljus, börja måndagsmorgonen med att äta frukost ihop eller avsluta veckan med ett vinlotteri. Att börja veckan med lycka, som nybakt bröd eller yoga, ger en god start på veckan.

Det är också viktigt att utforma rummet på ett sätt som får alla på arbetsplatsen att må bra, att det till exempel finns soffor att sitta och läsa i.

En lyckad start och ett roligt slut på veckan är viktigt.När chefen är på dåligt humör blir alla på dåligt humör, måste det vara så?

– Om chefen är sur är det chefens problem, då får medarbetarna söka stöd hos varandra. Men, det är väldigt tufft att vara chef idag. Det kan hända att chefen är i behov av en bamsekram.

Var inte rädd för att att ta reda på varför din chef är sur eller arg. Han eller hon är också en människa och blir en bättre chef av stöttning från sin personal. ✱

www.kommuninfo.se


ATLES ORD TILL DIG SOM CHEF:

1. Jag har arbetat för och med många chefer och ledare och lärt mycket av det. Inte minst att de vill skapa god gemenskap, är osedvanligt lyhörda, villiga att bjuda på sig själva och de låter sig begeistras.

2. Är det inte härligt med en chef eller ledare som låter sig begeistras med god energi när det kommer goda idéer från medarbetarna, och jublar högt av fröjd när något är bra. En bra ledare känner till sina medarbeta-res inre karta.

3. För att bidra till en stark ideologi i företaget gäller det att ha en tydlig stamkultur som bygger på några förpliktigande värderingar.

4. Ödmjukhet, en god chef eller ledare vågar visa sin svaghet i rätt läge och försöker inte alltid leka över-människa. Att visa svaghet är en styrka som chef.

5. Var trygg nog att visa medarbetarna att konfronta-tioner inte är farliga utan faktiskt kan verka energigi-vande, så länge de hanteras professionellt.

6. Var flexibel nog att sträcka dig långt när det gäller nytänkande. Men fila aldrig en millimeter på företa-gets värdegrund.

7. Det är viktigt att ha tre värdeord som arbetsplatsen står för och som sitter i ryggmärgen på medarbetar-na. Orden ska handla om framtid, utveckling och ökad teamkänsla. Dessa ord är företagets utgångspunkt.

8. Det viktigaste, ha klokskapen att låta alla medarbe-tare få skapa, äga och ta ansvar för ett positivt klimat och god stämning som alla innerst inne vill ha.


Marksanering och efterbe-handling av förorenade om-råden är ofta stora projekt. Det kan förutom behandling till exempel gälla upphand-ling, projektledning, hjälp vid myndighetskontakt, förundersökning, provtag-ning, analyser, schakt och transporter.

När man ska marksanera är det viktigt att ta reda på hur området är

förorenat och sedan minimera effekterna av föroreningarna på absolut bästa sätt. Det finns inga bestämda behandlingsvägar, därför är val av behandling en kunskaps och kompetensfråga. Sakab menar att det är viktigt med lång erfarenhet av hante-ring av avfall och god kunskap i analysmetodik och lagkrav.

– De flesta av våra kunder har vi fått via anbudsförfarande, men nu får vi även kunder ge-nom direktupphandling från industrin. Vetskapen om SAKAB Efterbehandling sprider sig. Vi vet att ökad kännedom innebär ökat antal förfrågningar, säger Thomas von Kronhelm, chef för Efterbehandling.

SKÖTER HELA PROCESSEN

Han tycker det är viktigt med en partner som kan sköta hela pappersexercisen under proces-sen, ta kontakt med berörda myndigheter, skriva och skicka

anmälan till länsstyrelsen eller kommunen, upprätta provtag-ningsplanen, rapportera och se till att miljökonsekvensbeskriv-ningen blir klar i tid.

Farligt avfall kräver kvalifi-cerad behandling. Mångårig erfarenhet ger både kunskap

och tekniken för en miljöriktig hantering, till och med av de svåraste farliga avfallen. Vid SAKABs anläggning i Norrtorp finns laboratorium, högtempe-raturförbränning, marksanering, våtkemisk behandling, kvicksil-verbehandling och deponi för

farligt avfall. Företaget represen-teras också på ett 15-tal platser runt om i landet med omlast-ningsstationer, försäljningskon-tor och samarbete med andra anläggningar i bland annat Älm-hult, Hässleholm, Härnösand, Karlstad och Umeå. ✱

ENERGI/MILJÖ

Viktig efterbehandla förorenade områden

Thomas von Kronhelm, chef för SAKAB Efterbehandling.


Takvärmesystem - för alla miljöer

VÄRMESTRIPS VS värmer rummet genom strålning och konvektion. Genom sin kraftiga konstruktion och möjlighet till seriekoppling upp till 200 m lämpar sig VS bra i såväl sporthallar som industrilokaler. Stripsen värmer endast över vistelsezonen, vilket ger mycketlåga energikostnader.

LÄTTVIKTSSTRIPS RCL - Genom sina lätta och samtidigt robusta konstruktion samt kopplingslängd upp till 25 m, lämpar sig RCL bästför kontor, butiker, skolor, etc.

Forsbrog��T��

VÄRMEPUMPAR GER PERFEKT IS ÅT

ENERGI

FOTO

: JIM

MY

STJ

ÄR

NB

OR

G

2006 ville Räddningstjänsten stänga Åseda ishall akut. Orsak: Det gamla kylsystemet, som hade gamla rör och hög halt av ammoniak. Uppvidinge kommun hade inga pengar till renovering och lämnade över an-svaret för driften av hallen till Åseda IF. En av de första åtgärderna blev att byta kylsystem. Ut åkte det gamla konstisaggregatet och in kom – värmepumpar.



u har de 150 ungdo-marna som tränar i hallen både perfekt is

och miljövänlig värme.Kommunalrådet i Uppvi-

dinge kommun, Lena Karlsson, är tacksam för att Åseda IF tog över driften av hallen:

– Utan allt uppoffrande ideellt arbete i Åseda IF hade ungdomarna inte haft någon-stans att åka skridskor och spela ishockey. Att den nya lösningen, med värmepumpar som både ky-ler och värmer, är både billigare och miljövänligare är förstås ett stort plus. Jag tror att vi får se fler efterföljare runt om i landets kommuner, både när det gäller föreningar som äger och driver ishallar och värmepumpar istäl-let för konstisaggregat.

Onsdag kväll i det lilla sam-hället Åseda i sydöstra Småland: Det råder full aktivitet på isen. Just den här kvällen är det Åseda IF:s 99-lag som tränar ishockey.

Det sprutar is och snö när grabbarna åker och gör stoppsladdar – allt på tränarens givna signal.

Det ser med andra ord ut precis som en vanlig ishall nå-gonstans i Sverige.

Men det är det inte. Isen i Åseda ishall görs

nämligen inte av konstisaggre-gat med miljöfarlig ammoniak i kylsystemet – utan av miljövän-liga värmepumpar som hämtar värmen ur borrhål i berget.

ELDSJÄL KOM MED IDÉN

Idén kom från Ewald Strand-berg, aktiv eldsjäl i föreningen, tillika ägare av Åseda Värme & Sanitet, som är expert på värme-pumpar.

Att låta värmepumparna från Thermia, som även har en kylande effekt, sköta kylningen av isen samtidigt som de värmer den in-tilliggande klubbstugan, ishallen samt varmvattnet, var idén.

– Ewald presenterade sina kalkyler för oss i styrelsen, bland annat skulle investeringen i värmepumparna bli en miljon kronor billigare än investeringen i ett nytt konstisaggregat. Vi beslutade oss för att pröva. Kalkylerna höll och vi är mycket nöjda med det beslutet, berättar Rolf Malmquist, ordförande i Åseda Ishall AB som bildades av Åseda IF för att äga och driva ishallen.

– Även sett ur en miljö- och säkerhetsaspekt var det ett bra beslut, eftersom ammoniak i stora mängder är farligt för både människor och natur om det skulle läcka ut.

En annan effekt av värme-pumparna är att det inte ligger ett berg av snö utanför ishallen, som brukligt är när ismaskinen tömmer sig efter att ha spolat isen. Snömassorna läggs istället i ett garage med varmvattens-lingor i golvet, som värms av

värmepumparna. Resultatet blir att snön smälter och leds ner i särskilda miljövänliga brunnar.

GRATULERAR TILL VINSTEN

Svenska Ishockeyförbundet följer utveckling vad gäller ishal-lar i Sverige med stort intresse. Förbundet arbetar också med att få till fler ishallar som är rätt placerade, kostnadseffektiva och miljövänliga. Bo Lennfjord, ordförande i Arenautskottet på Svenska Ishockeyförbundet, säger:

– Det är bara att gratulera om Åseda Ishall AB gjort en så stor vinst i investeringen. Lösningen med värmepumpar som kyler isen i inomhushallar är en av de idéer som är värda att testa och följa upp. Vi kommer absolut att hålla kontakt med ledningen för Åseda Ishall AB och följa utveck-lingen av driftskostnaderna, och hur man tar vara på överskottet av den värme som uppstår. ✱

Lena Karlsson, kommunalråd i Uppvidinge kommun, och

Rolf Malmquist, ordförande i Åseda Ishall AB.


TEMA UPPHANDLING, EKONOMI OCH GÖRA AFFÄRER MED DET OFFENTLIGA

e flesta berörs mer eller mindre av finanskrisen

och lågkon-junkturen och de som berörs mindre är kommuner, landsting och statliga verk. Den offent-liga sektorn kan till närmast tjäna på att priserna sjunker och konkurrensen blir hårdare. Skulle fler företag våga ge sig in i offentliga upphandlingar skulle de också klara sig kvar på marknaden. Lagen om offentlig upphandling (LOU) ska hjälpa både upphandlare och anbuds-lämnare till en smidigare och säkrare affär. Den ska också se till att små företag har lika stor

chans som de stora att vara med i upphandlingar men många hävdar att processen är allt för byråkratisk och att det fortfa-rande finns en stor övertro till de stora leverantörerna.

– Det är inte ovanligt att läsa ett förfrågningsunderlag som innehåller 20 sidor med skall-krav och en sida med vad som efterfrågas. Det är inte konstigt att det upplevs som krångligt, säger Folke Spegel.

TRYGG OCH STABIL

Mirror är ett företag som jobbar med webblösningar och har hela Sverige som sitt arbetsfält. Deras kunder består av allt från små företag till stora koncerner

men till 50 procent av offentlig sektor. De har alltid sett den offentliga sektorn som en viktig kund och desto viktigare i en svajig konjunktur.

– Det är en trygg och stabil kund som ger en säker affär. Ger man sig in i det och en gång lämnar ett anbud så har man lärt sig processen. Då är det inte lika jobbigt att göra det nästa gång, säger Folke Spegel.

Han berättar om en lyckad upphandling som Mirror gjorde i höstas med Kammarkollegiet. Det handlade om en webbplats för Lagen om valfrihet.

– Det var en av de bästa upp-handlingar vi medverkat i. För-frågningsunderlaget var väldigt

bra utformat, skallkraven var tydliga och vi kunde lämna ett bra anbud, säger Folke Spegel.

NÅR HELA LANDET

Han menar att den offentliga sektorn är en viktig och bra kund just för att den handlar för så otroligt mycket pengar varje år. Och även fast Mirror sitter långt från storstäderna når de ut till kommuner och landsting i hela landet.

– Lågkonjunkturen drabbar de privata företagen. Myndighe-terna berörs väldigt lite och det är en trygghet för båda parter. Handlar man med offentlig sektor tar man ingen affärsrisk, säger Folke Spegel. ✱

MIRROR I KALIX

Krångliga förfrågningsunderlag är största orsaken till att företag drar sig för att sälja till offentlig sektor. Det tror Folke Spegel, vd på Mirror i Kalix, som ser myndigheter, kommuner och landsting som sin säkraste inkomstkälla.

Dlitar på den offentliga sektorn

SÅ UPPHANDLAR DU MILJÖVÄNLIGTEU har tagit fram några enkla råd för miljöanpas-sad upphandling, här är några av dessa.

• Överväg vilka varor, tjänster eller entreprenader som är lämpligast, med hänsyn till både miljö-påverkan och andra faktorer, till exempel den information du har tillgång till, vad som finns på marknaden, tillgänglig teknik, kostnader och synlighet.

• Identifiera dina behov och formulera dem på rätt sätt. Formulera en rubrik med miljöförtecken för att sprida din policy till omvärlden så att största möjliga öppenhet uppnås gentemot potentiella leverantörer av varor eller tjänster och gentemot de medborgare du arbetar för.

• Upprätta tydliga och exakta tekniska specifikatio-ner, om möjligt med utgångspunkt i miljöfaktorer.

• Leta efter exempel på miljövänliga egenskaper i databaser eller med anknytning till miljömärken.

• Utgå från en vetenskapligt sund beräkning av livscykelkostnaderna; undvik att överföra miljöpå-verkan från ett skede i livscykeln till ett annat.

• Om du är osäker på om det finns miljöanpassade varor eller tjänster eller på deras pris eller kvalitet, fråga efter miljöanpassade alternativ.

TIPS OCH RÅD

T&R


Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se

• Abonnera på en tjänst som ger uppdaterad information om de upphandlingar du är intresserad av.

• Välj och vraka. Lämna anbud på något som verkligen känns relevant. Vinner du inte första gången är det en bra lärdom till nästa gång.

• Upphandlande enheter är ofta väldigt duktiga på att redo-visa varför man vunnit eller inte vunnit upphandlingen, var noga med att du får veta och lär av det.

• Sätt av tid för att lära dig lämna anbud.

• Delta i utbildningar för att lära dig så mycket som möjligt.

• Den offentliga sektorn är en stor potentiell kund som handlar för väldigt mycket pengar, det kan vara en avgö-rande kund för att överleva en lågkonjunktur.

• Den offentliga sektorn är än viktigare för företag som lig-ger långt från storstäderna, där lättheten med kontakt inte är lika självklar.

Folkes tips i lågkonjunktur:


et är viktigt i ett låg-konjunkturläge att inte göra för många olika saker. Det gäl-

ler att fullfölja och koncentrera sig på sin affärsidé, vad det är man är duktig på. Om än det kan kännas oerhört svårt. Risken är att man inte får ut effekten man hade tänkt om man inte är uthållig

nog att fullfölja affärsidén. – Det är en bra tid att sätta sig

ner och granska sitt jobb, något man kanske inte har tid med under högkonjunktur. Affärsidén kanske behöver revideras, konceptet kanske är helt fel, säger Ulf Rader, företagskonsult som jobbat med utbildning och ledning på Mercuri International i 20 år samt skrivit ett

tiotal böcker i ämnet.Marknadsföring är något många

företag drar in på i dåliga tider och det är också något Ulf Rader tycker att man ska tänka igenom. Att bygga sitt varumärke genom att synas med sin logga överallt är inte något man ska prioritera.

– Det är svårt att mäta vad mark-nadsföring i media ger. Den per-


SE FÖRDELARNA I LÅGKONJUNKTUREN

Nu finns chans att stanna upp och tänka till: ”Står vi verkligen för den här affärsidén?” ”Vad kan vi bli bättre på?” Lågkon-junkturen ger möjligheter, men den måste förvaltas väl.

D


SYSARB har gjort det förut! Vi har erfaren-heten, metoden och verktyget.

SYSARB har de senaste åren genomfört över 300 lönekartläggningar och med vår erfarenhet skapar vi förutsättningar för att göra det ”svåra enklare och bättre”.

SYSARBs metod hjälper Er att förenkla och strukturera upp arbetet med att kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män.

SYSARBs verktyg MIA (Marknad Individ Arbete) stödjer er i hela lönekartläggnings-processen. På ett mycket enkelt sätt tar MIA fram den dokumentation från kartlägg-ningen och analysen som DO kräver. Mer än 20 % av Sveriges kommuner använder MIA som hjälp i sitt arbete.

Svårt med lönekartläggning?

Sysarb erbjuder professionella konsulttjänster inom arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning samt verksamhetsstödjande IT-system

inom områdena arbetsmiljö och lönebildning.

www.sysarb.se, 019-611 57 30

sonliga kontakten är betydligt viktigare nu. Jobba systematiskt med nya kontakter. Gå på mässor, dela ut visitkort, åk ut och prata med dina befintliga kunder, ta personlig kontakt med eventuellt nya. Bestäm till exempel att alla på företaget ska ta tio nya kontakter på ett halvår, säger Ulf Rader.

ONÖDIGA KOSTNADER

Alla utgifter måste ifrågasät-tas, det gäller att inte dra på sig onödiga kostnader. Ska man dra ner på kostnader hjälper det inte med osthyvel, varje räkning måste synas för sig.

– Men det finns områden som inte får prioriteras bort, som julfesten till exempel. Man måste göra väldigt medvetna val, säger han.

Chefen är oerhört viktig när det kommer till de anställdas

attityd. Försäljning handlar mer om attityd än om kunskap.

– Ett tydligt exempel är när vi går på restaurang. Vi kan snabbt avgöra om service-personalen är bra eller dålig. Hovmästarens attityd är helt avgörande för hur personalen behandlar sina gäster, säger Ulf Rader.

Han menar att chefen på företaget måste förstå att denne har stor betydelse för att samarbetet ska fungera och att servicen ska vara bra. En viktig egenskap hos en chef är att våga ta i konflikter och lägga dem på bordet. En annan är att förmedla en god attityd för ett gott samarbete på företaget.

– Det är viktigt att ha ett systematiskt arbetssätt med så lite aktiviteter som möjligt under lågkonjunktur, säger Ulf Rader. ✱

Ulf Rader är företagskonsult och jobbar med konkret problemlösning. Han har lång erfarenhet av att hjälpa företag till bättre säljresultat och lönsamhet.

24 OBIZ | 1 • 2009 www.kommuninfo.sewww.kommuninfo.se

• Håll nere antalet produkter och satsa på dem som företaget är bra på.

• Bredda kundbasen, ha hellre många små kunder än få stora. Det gör dig mindre sårbar om någon faller bort.

• Den personliga kontakten är den viktigaste. Kontakta kunder och övriga partners personligen, det ger dig ett

försprång framför konkurrenterna.

• Skärp omvärldsbevakningen. Ju mer du vet, desto bättre beslut fattar du.

• Stärk likviditeten med egna vinstmedel. Hellre färre investeringar som görs med egna medel än ökade resurser

till priset av nya lån.

• Chefens attityd är helt avgörande i en säljorganisation.

• Se över affärsidén. Produceras det som kunden vill ha.

• Sätt rätt pris på dina tjänster. Att kalkylera rätt gör både att du tar hem affären och att den blir lönsam för dig.

• Se till fördelarna i en lågkonjunktur. Nu finns tid att rensa ut och vässa verksamheten.

Nivåmätning med Tryckgivare eller EkolodNivåsonder med diameter10, 19 eller 24mm.Analog utgångeller medinbyggdlogger

Vi lanserar nu ett brett program av ekolodsgivare.MicroScan är vår enklaste modell med upp till 5m mätområde och 4-20mA utgång.I programmet ingår det även modeller med större mätområde och olika utsignals alternativ.

Thermokon-Danelko Elektronik AB Metallgatan 1b 262 72 ÄngelholmTel: 0431 448454 Hemsida: www.danelko.se

MicroS

can

Pris

3950

!

ATM/N 19 passar till 1” rör !

TIPS FÖR ATT SYNAS I LÅGKONJUNKTUR

T&R



Svenska företag är allt min-dre intresserade av att göra affärer med stat, kommun och landsting, visar en rap-port från Konkurrensverket. Oroande, anser Svenskt Näringsliv som tror att före-tagen ofta tycker upphand-lingarna är för krångliga och tidsödande.

Det offentliga Sverige, alltså stat, landsting och kommun, köper årligen varor för mel-

lan 400 –500 miljarder.Men antalet företag som vill

vara med och tävla om de olika uppdragen blir färre för vart år och det är något som oroar Konkurrensverket.

Vad som främst oroar Kon-kurrensverket är att färre anbud innebär att konkurrensen blir sämre. Och en sämre konkur-rens leder till en ond cirkel med ännu färre anbud och ytterligare försämrad konkurrens.

Det finns inga tydliga svar på varför fler och fler företag väljer att inte göra affärer med kommun, landsting och stat. En allmän uppfattning, särskilt bland mindre företag, är att en upp-handling är krånglig och tar lång tid. Alltså väljer man att avstå.

– Det är riktigt, säger Birgitta Laurent, expert på upphand-lingsfrågor på Svenskt Nä-ringsliv. Har man som företa-gare dessutom förlorat i ett par anbudsförfaranden finns alltid

risken att man tröttnar. Varje uteblivet anbud är en utebliven möjlighet, både för företaget och köparen.

Ett annat problem är att en upphandling nästan alltid vinns av den som lämnat lägsta pris.

– Ja, det borde vägas in fler faktorer än bara pris, säger Bir-gitta Laurent. Kvalitet, leverans-säkerhet och ett tydliggörande av vad köpet verkligen handlar om är viktiga och värdefulla faktorer i utvärderingen.

HÅLLA RYGGEN FRI

Att enbart använda priset när de olika anbuden jämförs och gärna fylla anbudsunderlaget med så många så kallade ”skall-krav” som möjligt, kan vara ett sätt för upphandlare att hålla ryggen fri. Helt fel sätt, menar Eva-Lotta Löwstedt Lundell, inköpschef på SVT.

– Det går inte att göra bra affärer utan att ha en dialog med leverantörerna, konstaterar hon. 80 procent av en god affär ut-görs av samspelet mellan köpare och säljare och 20 procent av spelregler.

– Alla upphandlingar styrs av Lagen om Offentlig Upphand-ling, LOU, och den skall följas, säger Birgitta Laurent. Samti-digt måste de självklart präglas av affärsmässighet och jag tror att om vi kan få in mer kreativitet i upphandlingarna, kan det i sin tur locka fler företag att lämna anbud. ✱

Fler och fler företag väljer att inte göra affärer med kommun, landsting och stat. – Har man som företagare förlorat i ett par anbudsförfaranden finns risken att man tröttnar, säger Birgitta Laurent, expert på upphandlingsfrågor på Svenskt Näringsliv.

SVENSKA FÖRETAG STRUNTAR I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR

INTERVJU

MONA SAHLIN PARTILEDARE

Mörkar

När Mona Sahlin blev socialdemokraternas partiordförande var det som partiets mest rutinerade hittills med 15 statsrådsposter bakom sig och riksdagserfarenhet sedan 1982. Kanske är det därför hon väljer att mörka i så många frågor – för att kunna bli ny statsminister.

ona Sahlin är ingen politikerbroiler, men väl en erfaren räv med 15 stats-rådsposter bakom sig. Ofta har hon fått hård kritik när hon innehaft dessa poster, men hon vore ingen erfaren

politiker om hon inte vänt motgång till framgång och likt en katt haft nio liv och alltid hamnat på fötterna i slutändan. Vem minns inte Toblerone-affären?

I dagsläget talar mycket för att Mona Sahlin blir ny regeringschef efter valet 2010. För även om mycket kan hända fram till valet ökade oppositionens (s, v och mp) övertag över regeringen i Sifos väljarbarometer för februari. I januari var skillnaden mellan blocken 5,7 procentenheter, den minsta sedan oktober 2007. I februarimätningen ökar oppositionen sitt försprång till 7,1 procentenheter. Fortsätter utvecklingen blir Mona Sahlin statsminister 2010.

Detta trots att Sahlin knappt gett ett enda klart be-sked i någon fråga än att hon kan tänka sig att riva upp FRA-beslutet och att hon inte vill exportera el.

Mona Sahlins väg till partitoppen är lång och kro-kig. Under hennes tidiga barndom arbetade hennes far vid olika ungdomsvårdsskolor och familjen flyttade där-för vid flera tillfällen. I mitten av 1960-talet hamnade familjen i Järla i Nacka och blev kvar där sedan Monas far fått jobb på regeringskansliet tillsammans med Ants Nuder, Pärs far. Under sin uppväxttid hade Sahlin flera intressen, däribland fotboll och körsång. På gymnasiet gick hon dåvarande samhällsvetenskaplig linje i Salt-sjöbadens samskola och vid Södra Latin i Stockholm. Hennes slutbetyg var 3,3 (på skalan från och med 1 till och med 5). Ingen annan s-ledare, med undantag av Per Albin Hansson, har haft sämre studiemeriter. Per Albin gick bara fyraårig folkskola.

HJALMAR BRANTING LÄSTE naturvetenskapliga ämnen vid Uppsala universitet, men utan att avlägga examen. Tage Erlander blev fil kand i Lund och Olof Palme var utbytesstudent i USA och tog en jur kand i Stockholm. Ingvar Carlsson läste ett år i USA och tog

om det mesta införvalet

M

1 • 2009 | OBIZ 27

en pol mag i Lund. Och Göran Persson läste till socio-nom i Örebro, även han utan att ta examen.

Mona Sahlin kom tidigt in i poltiken. Redan som trettonåring blev medlem i FNL-gruppen i Nacka och i början av 1970-talet inträdde hon i SSU. Hon har sagt att hon inte gick med i socialdemokraterna, utan i Olof Palme och att det var hans engagemang i Vietnam-frå-gan som fick henne engagerad.

Av arbetslivet har Mona Sahlin ingen större erfaren-het. Hon arbetade som diskare i Svenska Dagbladets personalmatsal 1976, var kontorist på Synskadades Riksförbund 1977 samt redaktör på Brevskolan 1979 och sekreterare där 1980-82. Hon invaldes i Riksi-drottsstyrelsen 1983, blev ledamot av folkstyrelsekom-mittéen 1984, ledamot i Arbetslivscentrum 1985 samt ordförande i statens ungdomsråd 1985. Efter en tid som föräldraledig arbetade hon sedan på Statsanställdas förbund.

MONA SAHLIN HAR LÅNG ERFARENHET av riks-dagsarbete, redan år 1982 blev en 25-årig Mona Sahlin invald i riksdagen som dess då yngsta ledamot. Hon har därefter varit riksdagsledamot fram till 1996 samt från 2002. Hon är ledamot i socialdemokraternas verkstäl-lande utskott sedan 1990. I regeringen Carlsson var hon arbetsmarknadsminister 1990–1991.

År 1992 blev Sahlin socialdemokraternas första kvinnliga partisekreterare, ett uppdrag hon behöll till 1994 och deltog då i partiets krisuppgörelse med den borgerliga regeringen hösten 1992. Under hennes tid som partisekreterare togs också den nya designen på partisymbolen, rosen, fram.

Åren 1994–1995 satt Sahlin i regeringen som vice statsminister. Efter att Ingvar Carlsson hösten 1995 meddelat sin avsikt att avgå, var Sahlin den enda som kandiderade till posten som ny partiledare. Hon tvingades dock dra tillbaka sin kandidatur efter att det framkommit uppgifter om att hon använt statens kontokort för utlägg av privat natur, köpt svart dag-mamma, inte betalt tv-licensavgift samt haft ett mycket stort antal parkeringsböter som gått till kronofogden. Senare döptes dessa avslöjanden till Tobleroneaffären eller Sahlinaffären. I april 1996 lämnade hon också sin riksdagsplats, men kvarstod som ledamot i partiets verkställande utskott. Hon var egenföretagare och tv-reporter 1996–1997.

ÅR 1997 UTNÄMNDES Sahlin till ordförande för Europarådet mot rasism. År 1998 utnämndes hon till rektor för SSU:s förbundsskola Bommersvik och

valetFO

TO: M

AG

NU

S S

ELA

ND

ER

www.kommuninfo.se28 OBIZ | 4 • 2008

INTERVJU

samma år återkom hon som statsråd, då som biträdan-de näringsminister.

I Regeringen Persson var Sahlin biträdande statsråd 1998–2004: i Näringsdepartementet 1998–2002 med ansvar bland annat för arbetslivs- och arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik, samt från 2000 även för integrationspolitiken, och vidare i Justi-tiedepartementet 2002–2004 med ansvar för demo-krati- och integrationsfrågor. Hon var statsråd och chef för Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet från 1 november 2004.

ÅR 2004 UTSÅGS Sahlin till miljö- och samhällsbygg-nadsminister, en post som hon upprätthöll fram till regeringsskiftet efter den socialdemokratiska valförlus-ten i september 2006. Därefter var hon fram till början av 2007 vice ordförande i Riksdagens socialutskott.

Den 18 januari 2007 stod det klart att Mona Sahlin var valberedningens förslag till ny partiledare efter Gö-ran Persson. Så snart det stod klart att Göran Persson skulle avgå, hade flera ledande socialdemokrater uttalat att det var dags för en kvinnlig partiledare. Under nomineringsprocessen hade Margot Wallström, Carin Jämtin och Ulrica Messing offentligt uttalat att de inte var villiga att åtaga sig partiledarrollen, varefter det egentligen inte återstod någon utmanare om posten.

Mona Sahlin blev vald till Socialdemokraternas första kvinnliga ordförande den 17 mars 2007 vid en extra partikongress. ✱

MONA INGEBORG SAHLIN

Född i Sollefteå 9 mars 1957 som Mona

Andersson.

Mona Sahlin är sedan år 1982 gift med

Bo Sahlin och de har tillsammans barnen

Jenny, född 1983, och Gustav, född 1989. De

fick vidare sonen Johan, som hastigt dog i

en hjärtsjukdom innan han fyllt ett år. Sahlin

har även dottern Ann-Sofie, född 1978, från

ett tidigare förhållande med David Peña.

Mona Sahlin är dotter till Hans An-

dersson, tidigare politiskt sakkunnig hos

Ingvar Carlsson och ordförande för Nacka

arbetarekommun. Hennes mor Siv var

föreståndare för Folkets hus i Stockholm.

Systern Lena Ridemar var tidigare stabschef

vid Hyresgästföreningen medan brodern

Janne Andersson är sångare, bland annat

i Japop med DNs gamle chefredaktör Joa-

chim Berner.

Hon läser gärna vännerna Liza Mark-

lund och Johanne Hildebrandt och ÄLSKAR

Bruce Springsteen.

Är för närvarande makthavare nr 1 på

webblistan www.makthavare.se

CV

»Vet du vad som är den nya inne-börden av ordet åsiktsutbyte? Det är att man går in till Göran Persson med en åsikt och går därifrån med hans.«Mona Sahlin i I afton Lantz i Sveriges Television 2002.

KLASSISKA SAHLIN-CITAT

»Försök inte gömma dig bakom mina kjolar, för de är ganska korta.«Mona Sahlin till centerledaren Olof Johansson den 13 september 1991 i den avslutande tv-debatten i valrörelsen.

»Att förändra, att fatta beslut, att ta ansvar, det är jag.«Mona Sahlin i DI Weekend den 14 mars 2008.


Har du alltid undrat var du kan köpa den därhoppbädden som idrottare landar på?

Har du alltid undrat var du kan köpa miljövänligafotbollsmål till era fotbollsplan?

Vi har all sportutrustning din kommun behöver!

Besök vår hemsida, www.nordicsport.com, där hittar du det mesta tillalla dina idrottsintressen! Vi är världens ledande företag inom idrottsutrustning!

Eller ring för mer info till 0774 46 00 00

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Obiz annons.pdf 09-01-26 18.03.17

Vårt miljö tänk är vår ”ledstjärna” när det gäller människors inomhusmiljö, samt hanteringen av material återvinning och produktval.

CEC AB har en lång och gedigen erfarenhet inom bygg & installationsgolv montage. Dom uppdrag vi erhåller av våra kunder sköts helt och hållet av CEC AB´s representanter. Vår huvudsakliga inriktning är inom installationsgolv, detta när det gäller nyproduktion samt ROT (renovering, ombyggnad samt tillbyggnad) Inom privatsektorn så är det framför allt fuktskadade hus, radhus där miljö och hälsa ligger i fokus! CEC´s ambition är att tillsammans med våra företagskunder hitta en gemensam väg där båda parter hittar en ”win win” situation för våra slut-kunder. I slutfasen skall dessa känna sig väl omhändertagna och framför allt nöjda med slutresultatet. Vi har en arbetsmodul där vi förenklar arbetsprocessen och själva hanteringen av kundens problem/önskemål. Arbetsområden för våra företagskunder när det gäller installationsgolv är ROT samt nyproduktion av lägenheter, villor, radhus, skolor, daghem, kommunala inrättningar mm.

Vi kan installations golv

Vendelsövägen 53, 136 44 Haninge Tel : +46 8 745 14 00 Fax :+46 8 745 14 22

[email protected] www.cecab.net


1992 var Gärdesskolan en liten skola med 75 elever i fyra klas-ser. Den var nedläggningshotad och Anette Lundqvist hade just blivit rektor. Idag har skolan elever från förskolan till nian och dessutom kö, alla som vill får inte plats.

Tack vare envisa föräldrar fick Gärdesskolan, i Sol-lentuna kommun, finnas kvar under slutet av 80-ta-

let. Elevunderlaget var väldigt tunt, många barn placerades på andra skolor. 1992 kom den nya rektorn Anette Lundqvist som skulle vända den dåliga trenden och genom hårt och beslutsamt arbete lyckades hon, nu kan skolan visa upp ett flertal kvalitetutmärkelser.

– Jag omorganiserade varje år, jag mixade bland annat klasser,

allt för att vända trenden och få en bättre ekonomi. Det var inte alltid uppskattat av föräldrarna, säger Anette Lundqvist, som fortfarande är rektor på skolan.

För varje år ökade elevantalet på Gärdesskolan en aning och de beslutade sig för att slå ihop klas-serna två och två för att få ett bättre samarbete.

– Men när vi utvärderade arbetet upptäckte jag att lärarna inte alls samarbetade som tanken var, berät-tar Anette.

SMÅ KLASSER

Det var fortfarande små klasser som vände sig till en lärare. Anette menar att små grupper lättare hittar en tydlig ledare, vilket kan verka miss-gynnande för gruppdynamiken. Små grupper är inte heller lika toleranta mot olikheter som större grupper är.

NEDLÄGGNINGSHOTADE SKOLAN HAR NU KÖ

SKOLA/UTBILDNING

1999 påbörjades ett år av ut-vecklingsarbete som skulle ge resul-tat. Ledningen och lärarna ville ha större grupper för att på så vis öka acceptans och sammanhållning.

Det krävs 25 elever i varje klass för att få ekonomin att gå runt. Gärdesskolan ville ha två lärare i varje klass.

– Att öka elevantalet till 30 i varje klass täcker inte kostnaderna för en lärare till, men vi minskade däremot vikariekostnaderna ve-säntligt, säger Anette.

ARBETAR TVÅ OCH TVÅ

På varje lektion jobbar lärarna två och två. Hon tror att det är skolans största framgångsfaktor. Skulle nå-gon av dem vara sjuk behövs ingen vikarie och uppstår det problem mellan lärare och elev eller eleverna emellan kan lektionen fortfarande hållas utan avbrott.

– Sjukfrånvaron hos oss är väldigt låg, knappt tre procent. Lärarna löser dessutom lättare problem eftersom de är två som kan resonera om det, när de kommer till mig har de ofta börjat reda ut problemet. Tidigare förväntades jag, som inte ens varit på plats, lösa det, säger Anette.

Även ledningen delar hon med sig av.

– Eva Myrehed-Karlsson är biträdande rektor och specialpeda-gog men vi delar lika på ledningen, hon kan lika gärna ta ett beslut som jag, säger Anette.

En viktig del i arbetet är de samtal som Anette och Eva har med lärarna två gånger varje år. Varje vår och höst har de dels ett

Biträdande rektor Eva My-rehed-Karlsson och rektor Anette Lundqvist jobbar tillsammans med att leda Gärdesskolan. Här inviger de högstadiets café som de byggt upp tillsammans med eleverna.


��

��

pedagogsamtal där varje lärare får en uppgift att ta med sig. Det kan till exempel vara att ta med sig goda exempel som höjt den pedagogiska nivån för att bli den bästa skolan.

– Det är ett 30 minuter ef-fektivt samtal.

Dels har de också medarbetar-samtal som ger rektorerna ytter-ligare en inblick i verksamheten och chans att utvärdera arbetet.

– Kvalitet, utvärdering och uppföljning är väldigt viktiga bitar i vårt arbete, det ger tydlig-het, säger Anette Lundqvist. ✱

GÄRDESSKOLANS UTMÄRKELSER

INVESTOR IN PEOPLE (IIP)Innehavare av IIP-loggan.

Gärdesskolan genomgick en ny certifiering under höstterminen 2007 och

fick behålla sin IIP status.

SVERIGES BÄSTA ARBETSPLATS - ALECTA

Hösten 2007 deltog Gärdesskolan för andra året och blev nominerade som

en av 10 finalister. Torsdagen den 29 november 2007 sammanträdde juryn.

De vann inte denna gång men kom återigen på en andra plats.

STORA ARBETSMILJÖPRISET

Gärdesskolan fick första pris i Arbetsmiljöforums tävling om ”Stora

Arbetsmiljöpriset 2005”

32 OBIZ | 1 • 2009

SKOLA/UTBILDNING

Endast 12 procent av Sveriges kommuner har en handlings-plan att minska buller och höga ljudnivåer i skolorna. Det visar en undersökning som gjorts av Lilla Aktuellt. Att ta fram en handlingsplan är inte svårt och det finns en rad enkla åtgärder som förbättrar ljudmiljön.

Buller är ett av de största arbetsmiljöproblemen i skolan. Trots detta är det få kommuner som gör

något åt problemet. Enligt Socialstyrelsen visar

mätningar att skolbarn utsätts för bullernivåer som kan leda till hör-selskador. När Arbetsmiljöverket för tre år sedan gjorde en inspektion

av störande buller visade det sig att 262 av 301 undersökta skolor fick anmärkningar.

I de kommuner som har en plan kan det märkas genom till exempel möblering, ljuddämpande mate-rial i väggar och golv och tystare ventilation i skolorna. Om nivån på bakgrundsbullret från exempelvis trafik och verksamhet närmar sig talets nivå sjunker möjligheten att uppfatta tal vilket ökar kravet på koncentration. Det blir då svårare att vara koncentrerad under längre tid vilket leder till trötta och okoncen-trerade elever. Studier har visat att exempelvis språkbaserade färdighe-ter och effekten av inlärning påver-kas av buller. Detta gäller framförallt långtidsminne och kreativitet. ✱

FÅ KOMMUNER HAR BULLERPLAN

I SKOLAN • Se över hur lektioner förläggs till olika lokaler (undvik

spring).

• Möt eleverna vid dörren då de kommer in efter rast.

• Lär barnen att samtala med varandra i vanlig samtals-

ton och inte skrika över rummet.

• Gå fram till den man vill tala med. Tala alltid en i taget.

• Gör eleverna ljudmedvetna – diskutera mycket runt

dessa frågor. Grupparbeten etc kring ljud/

buller.

• Sätt upp regler om att inte störa varandra.

• Personalen god förebild – aldrig skrika åt eleverna att

vara tysta.

• Ta upp bullerfrågan på föräldramöten och utveck lings-

samtal.

I FÖRSKOLAN • Tala en i taget och lär barnen att lyssna på varandra.

• Samtala på nära håll och lika höjd – skrik inte till var-

andra. Använd vanlig samtalston.

• Lär barnen att räcka upp handen när de vill säga något

på samlingen. Undvik att tala i munnen på varandra.

• Var bestämd när man ber andra att vänta på sin tur

och glöm inte bort det utlovade samtalet.

• Låt några barn i taget gå från samlingen.

• Låt barnen leka koncentrerat en längre stund och

avbryt inte leken för en styrd aktivitet.

• Lär barnen hantera leksakerna varsamt – släng inte ut

klossar och legobitar på golvet.

• Försök att ibland dela in barnen i mindre grupper vid

inom- och utomhusaktiviteter.

• Avsätt ett rum för högljudda lekar och spring – där man får låta.

• Dämpa belysningen vid matbordet.

Västra Götalandsregionen har i något de kallar ”Miljösamverkan i Västra

Götaland” tagit fram ett dokument med en rad enkla åtgärder som minskar

bullret. Du kan ladda hem hela dokumentet på

http://www.miljosamverkan.se/sv/Regionkansliet/Tillvaxt--Utveckling/Miljoarbete-i-

Vastra-Gotaland/Miljosamverkan-Vastra-Gotaland/Dokument/Utgivet/Halsoskydd/

Buller-skolaforskola-informationsblad--09/

FYSISKA ÅTGÄRDER – MÖBLER M M

• Montera möbeltassar på stols och bordsben för att undvika skrap.

• Klä leksaksbackar med mjukt material i botten samt förse dem med hjul.

• Sätt gummihjul på lekbackar och andra rullande leksaker. Detta gäller

också vagnar, cyklar, bilar etc. som används vid utomhuslek. Kan bli

höga ljudnivåer även utomhus och störande både för dem som vistas

på förskolan och för närboende.

• Smörj gnisslande hjul.

• Ljuddämpad bordsskiva vid nyanskaffning.

• Dämpa befintliga bordsskivor med filt och vaxduk.

• Stäng av datorer mm när de inte används – ger lågfrekvent ljud.

www.kommuninfo.se

PEDAGOGISKA ÅTGÄRDER


PEDAGOGISKA ÅTGÄRDER

Nilfisk-Advance, Box 44045, 100 73 Stockholm. Tel 08 555 944 00, fax 08 555 944 30.

Nila Soap är en mild flytande tvålcreme med behaglig doft av äpple eller persika. För hela kroppen och håret.

Fråga efter Nila Soap hos din lokala åter-försäljare!

För hela kroppen

och håret!

Kritiken mot att får hårt an-vända miljömål i upphandling får nu oväntat stöd från fors-karhåll. Forskarrapporten, som gjorts på uppdrag av Konkur-renstverket, visar att miljömål i upphandling inte är ett effektivt styrinstrument för att nå miljö-politiska mål

I rapporten från Konkurrens-verket konstaterar författarna, professor Runar Brännlund till-sammans med fil.dr. Per-Olov

Marklund och fil.dr. Sofia Lund-berg vid Umeå universitet, att mil-jökrav vid offentliga upphandlingar visst kan bidra till att uppnå olika miljöpolitiska mål. En avgörande

faktor om offentlig upphandling är ett effektivt styrinstrument är om det samtidigt görs andra insatser för att komma åt samma miljöproblem.

RIMLIGT STÄLLA KRAV

Staten och kommunerna köper varje år in varor och tjänster för omkring 500 miljarder kronor. Då är det rimligt att ställa en rad krav på det som köps in, bland annat för att få garantier för att de håller hög kvalitet och lågt pris. Det har under senare år blivit allt vanligare att också ställa olika miljökrav i upphandlingarna.

Det är en komplex uppgift att föra miljöpolitik via offentlig upphandling, menar författarna

av rapporten »Miljöhänsyn i of-fentlig upphandling«. Det är inte givet att en upphandling med ställda miljökrav också är det mest kostnadseffektiva sättet att nå ett visst miljömål. I vissa situationer kan ekonomiska styrmedel (skatter, miljöavgifter eller subventioner) vara mer effektiva.

– Det är viktigt att ta tillvara alla möjligheter att nå en bättre miljö samtidigt som vi hushållar med de gemensamma resurserna. Det är bra att vi med denna rapport kan höja kunskapsnivån om hur miljökrav i offentliga upphandlingar kan bidra till en bättre välfärd, säger Konkur-rensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg i en kommentar. ✱

UPPHANDLING ÄR ETT SVAGT MILJÖPOLITISKT VERKTYG

Jan-Erik Ljusberg, Konkurrensverkets tf generaldirektör.


KOMMUNALRÅD COACHAS INFÖR SINA MEDBORGARE

Att inför knappt 100 kommuninnevånare och en hel del lokalmedia låta sig coachas som kommunalråd och oppositionsråd hör nog inte till vanligheterna. Men Umeås politiker vågade ställa upp.

P


Anders Ågren svarade öp-pet och eftertänksamt på coachens frågor. Efter 15 minuter hade han löst upp ett par små knutar som han kom dit med.

ersonlig coachning är ett begrepp som snart är vedertaget hos gemene

man. Att bli personligt coachad betyder att bli

hjälpt och vägledd genom det som anses som hinder i livet. Metoden är kognitiv och bygger på att få de konkreta redskapen för att kunna ändra tankemönster eller beteende och på så vis ta sig förbi dessa hinder.

I Umeå har fem coacher gått

ihop och bildat Umecoacherna. För att visa företagsamma Umeåbor lite av vad coaching innebär anordnade de i höstas en halv dag som de kall-lade Coach on Stage och bjöd in människor från stans näringsliv.

– Vi ville ha en tydlig utgångs-punkt med den här eftermiddagen och lämna avtryck. Umeå kommun hade nyligen gått ut med sitt nya budskap: »Umeå vill mer« så vi bestämde oss för att delta i debat-

ten och bidra till ett Umeå som vill växa, säger Linda Nederberg, en av Umecoacherna.

STÄLLDE UPP UTAN PROBLEM

De kom på något som skulle vara en utmaning både för coacherna men också för Umeåpolitiken. Linda skulle coacha kommunal-rådet Lennart Holmlund (s) och oppositionsrådet Anders Ågren (m) inför publik.

COACHNING


– Båda ställde upp utan pro-blem, de var båda positiva till försla-get, säger Linda Nederberg.

LYSSNANDE SAMTAL

De skulle coachas 15 minuter var, vilket är en kort tid för att komma fram till tydliga resultat. Linda träffade både Lennart och Anders innan och pratade igenom hur coachningen skulle gå till, vad de skulle prata om visste de, det hade Umeåborna redan röstat fram.

– Jag ställde upp för att jag tror på idén med den här typen av lyssnande samtal, utan så mycket psykologi inblandat. Jag skulle absolut ha nytta av den här typen av coachning i mitt jobb som politiker, säger Lennart Holmlund.

Han hade inga problem med att genomföra samtalet inför publik och media.

– Jag är van att tala inför folk och Umeåborna vet att jag är en öppen person. De gillar uppriktighet.

Linda Nederbreg tror på att demokratin skulle må bättre av mer förståelse, både mot och av politiker.

– Världen och livet är otroligt komplext. Jag tror vi skulle må bättre om vi ökar sambanden och får ett helhetsgrepp. På så vis blir vi mer engagerade. Detta kan vi få genom coachning, säger hon.

BLI EN BÄTTRE LEDARE

Oppositionsrådet Anders Ågren kunde inte annat än att säga ja när hans motståndare Lennart Holm-lund redan gjort så. Anders tyckte idén lät kul.

– Jag har jobbat politiskt i 20 år och det här var verkligen ett annorlunda sätt att ställas till svars. Jag skulle behöva ge mig mer tid att reflektera som ledare och jag tror jag skulle kunna lära mig att ta den tiden genom coachning. Det skulle också göra mig till en bättre ledare, säger Anders Ågren. ✱

Linda Nederberg tror på en ökad demokrati med medvetna politiker. Att lägga skattepengar på att coacha politiker tror hon många skulle vilja göra.

Linda Nederberg, personlig coach i Umeå, cochar kommunalrådet Lennart Holmlund inför publik och media. Under de 15 minuter de hade på sig kom en hel del sanningar fram.


ANNONSPUSSEL

Efter förra numrets succé med rekordmånga svar ger

vi er som missade möjligheten att vinna en Apple

IPhone 3G en ny chans. Den har bland annat inbyggd

gps, uppkoppling via wlan och marknadens mest

användarvänliga mobiltelefongränssnitt.

Det enda du behöver göra är att hitta de annonser

vi valt delar av och lagt i var sin ruta. Din uppgift

är att skriva sidnumret på den annons som vi valt

en del av och skriva det numret i anslutning till

numret på den ruta det gäller. På nedanstående

kupong skriver du också ditt namn, adress,

telefonnummer och epost-adress. När du

gjort det tävlar du inte bara om en kamera, vi

har också 10 tröstpriser i form av trisslotter.

Skrapar du fram en miljon där har du snabbt

förvandlat tröstpriset till ditt livs förstapris!

HITTA RÄTT ANNONS– vinn en Apple Iphone 3G

Jag har hittat alla annonserna och vill vara med och tävla om en Apple IPhone 3G. KUPONGTurfcenter

ÄR DIN KOMMUN KLIMATSMART?

��

www.tur fcenter.se

kvicksilver,arsenik och bly

Så här ser det ut i Sverige: Över 80 000 markområden måste saneras. Runt 1 500 000 ton farligt avfall per år måste tas om hand så att de farliga ämnena inte hamnar i naturen. Annars kan det nationella miljökvalitets-målet ”Giftfri miljö” aldrig bli verklighet.Vi har engagemanget, kunskapen, erfarenheten, behandlingsbredden och tekniken som krävs för att avgifta kretsloppen. Välkommen in på www.sakab.se

Låt oss underlättaditt säkerhetsarbete!Svenska Stöldskyddsföreningen har arbetat med säkerhetsfrågor i 75 år och har under den tiden byggt upp en unik erfarenhet och kompetens inom säkerhetsområdet.

Idag hjälper vi företag och organisationer med t ex utbildning, besiktning, riskanalys och tolkning av regelverk samt rådgivning och konsultation. Allt för att göra det lättare för dig att nå rätt säkerhetsnivå i verksamheten med produkter och lösningar som håller måttet.

Kontakta oss – det är säkrast så!

08-783 75 33 [email protected] www.stoldskyddsforeningen.se

Tjänster för elektronisk avtals- och anbudssignering

www.chambersign.se

Takvärmesystem - för alla miljöer

VÄRMESTRIPS VS värmer rummet genom strålning och konvektion. Genom sin kraftiga konstruktion och möjlighet till seriekoppling upp till 200 m lämpar sig VS bra i såväl sporthallar som industrilokaler. Stripsen värmer endast över vistelsezonen, vilket ger mycketlåga energikostnader.

LÄTTVIKTSSTRIPS RCL - Genom sina lätta och samtidigt robusta konstruktion samt kopplingslängd upp till 25 m, lämpar sig RCL bästför kontor, butiker, skolor, etc.

Forsbrog��T��

Linnes Plugghäst i uppdaterad version!Linné skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid föreläsningaroch annan undervisning. Bygg din egen plugghäst enligt Linnes grundskiss och sätt din egen prägel på originalet från år 1741. En ergonomisk stol som fungerar lika bra att sätta datorn på eller för att plugga vid. Se beskrivningenpå baksidan, hur enkelt du kan bygga din egen.

Uppsala.Varje dag sedan 1741. Snickra Linnés Plugghäst själv.

Ruta 1: annonsen finns på sidan ______






NAMN: ___________________________________________________________________________________

GATUADRESS: ____________________________________________________________________________

POSTNUMMER/ORT: _______________________________________________________________________

TELEFONNUMMER: _______________________________________________________________________

EPOST-ADRESS: ___________________________________________________________________________

OBIZ/IPHONE 2009

Ev skatt betalas av vinnaren. Skicka ditt svar till Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.OBS! Senast den 8 april 2009 vill vi ha ditt tävlingsbidrag! Märk ditt kuvert: IPhone.Vinnarna meddelas i nummer 2/2009 av Kommuninfo – OBIZ.

Anställda på Kommuninfo eller eventuella samarbetsföretag, samt de anställdas anhöriga, äger inte rätt att delta i denna tävling.

1 2

3 4

5 6

Vinnare Obiz nr 4 2008

ANNONSPUSSELTÄVLING

1:a pris – IPhone 3G Stefan Karlsson, Asarum Lars Åsberg

Torbjörn NeimanBengt NilssonCarina JohanssonNicklas Zelander

Lina OlssonJan-Åke LindrothLars JonssonChristina ErnströmAngelica Månsson

Tröstpris – trisslott

ANNONSÖRSLISTA

JobMeal 1

John Deere 2

Linnés Plugghäst 3–4

Flexator AB 7

Ajour Trading 11

Observera - Konsult inom CCTV 11

Svenska stöldskyddsföreningen 11

Åsab 17

Svenska Thermoträ 17

Chambersign 21

Sysarb 23

Thermokon 24

Nordic Sport 29

Central Europe

Construction CEC 29

BK Beräkningskonsulter 31

Norsjö Moped 31

Nilfisk-Advance 33

Försvarshögskolan 37

ISP produkter 37

SOS Svensk Flygambulans 39

Durewall 43

4Cmore 43

Lantmännen Bygglant 45

BEVA Bevattning 46

Turfcenter 47

Leverantörsguiden 48–50

SAKAB 52

www.kommuninfo.se

1 • 2009 | OBIZ 37

Fallskydd i brunnar...för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

� Fallskydd – en billig försäkring� Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar� Fallskydd – snabb och enkel montering

För mer info, ring eller besök oss på www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, mobil: 070-665 89 33Sandviksvägen 39 Gustavstorp, 635 05 Eskilstuna

Vem bär ansvaretom olyckan är framme?

Låt inte din brunnvara en fälla!

F&S INTUITIONSCOACH SVARAR PÅ FRÅGOR

HANS THÖRN ÄR INTUITIV FRAMGÅNGSCOACH PÅ DET EGNA FÖRETAGET LIFEBALANCE AB. I DETTA NUMMER FORTSÄTTER HAN ATT SVARA PÅ COACHFRÅGOR I OBIZ.

OBIZ läsare får varje nummer del av den coachning Hans Thörn ger. Vill du få din fråga besvarad: mejla in den på [email protected]

I detta nummer kommer en fråga från signaturen ”Carpe Diem”:Varför är jag så rädd för vad andra tycker om mig?

Hans Thörn svarar:Alla individer vill duga på ett eller annat sätt. Har man inte fått kärlek som barn har man ofta ett enormt bekräftelse behov, för att kompensera den kärlek som man uppfattar att man inte fått. Då vill man som vuxen hela tiden känna att man duger för andra, och därför oerhört lyhörd för andras åsikter. Man kommer garanterat inte vara omtyckt av alla så man försöker skapa en så perfekt bild av en själv som möjligt så att inte kritikerna har något att ta på. I långa loppet fungerar inte detta tillvägagångssätt utan nyckeln är att stärka upp sig själv och veta att man duger oavsett vad andra tycker.

Lösningen kan delas upp i två delar:1. Det första att du inser att du duger oavsett vad din prägling säger (Den självbild som skapats för dig av din omgivning under din uppväxt).2. Det andra är att du vet att du duger oavsett vad andra tycker om dig. Inse på en djup själslig nivå att du inte har något mindre värde än någon annan bara för att de tycker, och din prägling bekräftar, detta.

www.kommuninfo.se


Varje år skadas eller dör människor på grund av misstag inom vården. För att förbättra patientsäkerheten har landstinget i Östergötland inrättat en patientsäkerhetsenhet – den första i sitt slag i Sverige.

– Vår patientsäkerhetssamordnare Annica Öhrn insåg nödvändigheten i att införa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, berättar Lena Nilsson, läkare och medlem i patient-säkerhetsenheten vid landstinget i Östergöt-land.

Exempel på misstag som kan göras är att personalen tar fel läkemedel, att kommuni-kationen inte fungerar när en patient slussas mellan olika enheter eller att det tas fram fel journal om två patienter råkar ha snarlika namn och personnummer.

När det har inträffat en allvarlig hän-delse som har lett till en Lex Maria-anmälan genomförs en händelseanalys på uppdrag av verksamhetschefen. En särskild analysgrupp tillsätts som består av mellan tre till fem personer. Varje enhet inom landstinget har egna, utbildade avvikelsesamordnare – totalt cirka 400 personer – och en av samordnarna på den berörda enheten kopplas alltid in i arbetet.

BAKOMLIGGANDE ORSAKER

Analysteamet tar sedan del av dokumenta-tionen kring händelsen, tittar på rutiner och gör intervjuer med de inblandade. Allt för att hitta bakomliggande orsaker på systemnivå till den inträffade händelsen. Analysteamet föreslår också åtgärder för att förhindra att liknande händelser ska kunna inträffa i framtiden.

– Analysen är väldigt systemfokuserad och inte individbaserad. Den går inte ut på

VÅRD

SYSTEMATISKT ARBETE FÖR SÄKRARE VÅRD


att hitta en syndabock. De som har varit involverade i händelsen har ofta mycket bra förslag för hur man kan förhindra liknande fel i framti-den, säger Lena Nilsson.

Efter att analysgruppen har av-slutat sin genomgång av händelsen sammanställer gruppen en rapport som tillsammans med chefsläkaren redovisas för verksamhetschefen. Chefen kommenterar sedan rappor-ten och ger synpunkter på åtgärds-förslagen. Resultatet återkopplas även till den berörda enheten.

Systemet för avvikelse- och riskhantering är idag implementerat i hela landstinget och sedan 2003 har över 200 händelseanalyser genomförts. Enligt Lena Nilsson är de vanligaste orsakerna till att en allvarlig händelse inträffar fel i läkemedelshanteringen och brister i kommunikationen, främst mellan olika enheter, eller i dokumenta-tionen.

En åtgärd för att göra läkeme-delshanteringen på en avdelning

säkrare var att man förändrade ordningen i läkemedelsskåpet. I stället för att förvara läkemedel i bokstavsordning är de nu ordnade efter organ och i bokstavsordning inom respektive organgrupp.

– Med en sådan ordning kan man inte göra så enormt mycket fel, säger Lena Nilsson. Men även läkemedelstillverkare och apoteket måste ta mer ansvar. Synonympre-parat med olika namn och kanske olika koncentration eller ändrad färg på en ampull kan vara förvir-rande och leda till att man gör fel när det är bråttom.

ÖKADE ANMÄLNINGAR

Antalet händelseanalyser har ökat från 26 analyser 2004 till 54 ana-lyser 2006. Det innebär samtidigt att antalet Lex Maria-anmälningar har ökat med 50 procent under tre år, vilket kan verka paradoxalt med tanke på att analyserna ska bidra till att förbättra patientsäkerheten. Lena Nilsson medger att det inte

är så enkelt att utvärdera patient-säkerhetsarbetet, men att antalet Lex Maria-anmälningar har ökat tror hon snarare är ett tecken på att tröskeln för att anmäla har sänkts.

– Socialstyrelsen är angelägen om att uppmuntra rapporteringen och eftersom det individbaserade tänkandet håller på att förändras vå-gar personalen anmäla händelser och lyfta på locket, säger Lena Nilsson. ✱

På en intensivvårdsav-delning är det livsviktigt att undvika misstag. Landstinget i Östergöt-land arbetar aktivt med patientsäkerheten.

��

��

��• Alla typer av patienter kan transporteras med flyg.• Marktryck kan hållas i kabinen vid behov.

��• Full medicinsk ambulansutrustning i planen.• Flygmedicinskt erfaren anestesisköterska medföljer alltid.• Flygmedicinskt erfaren läkare medföljer vid behov.• Barntransportteam medföljer vid behov.• Snabbare transporter ökar patientens säkerhet och bekvämlighet.

��• Ambulansflyg är billigare än marktransport för transporter över 18 mil (inklusive fem mil marktransport mellan sjukhus och flygplats).

��• Vi erbjuder fri rådgivning från flygmedicinskt erfaren personal.


Tillgången på läkare, barnmor-skor och sjuksköterskor fortsät-ter att öka. Faktum är att det aldrig arbetat så många läkare inom vården som det gör nu. Det slår Socialstyrelsen fast i en ny rapport.

Socialstyrelsens årliga analys av tillgång och efterfrågan på personal visar att mellan åren

1995 och 2006 ökade tillgången på läkare med 28 procent. Antalet sys-selsatta barnmorskor ökade samma

period med 14 procent, och antalet sjuksköterskor med 15 procent. Tillgången på tandläkare minskade med cirka 1 procent medan tandhy-gienisterna blev 62 procent fler.

– Det har aldrig funnits så många läkare inom den svenska hälso- och sjukvården som nu, men det finns regionala obalanser i tillgång och efterfrågan och det kan vara svårt att rekrytera framför allt specialistutbil-dade läkare inom vissa medicinska områden, säger Gunilla Hulth-Backlund, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning. ✱

VÅRD

BARNMORSKOR

Tillgången på barnmorskor varierar över landet. Västsvenska sjukvårds-regionen är den sjukvårdsregion med högst barnmorsketäthet med 84 barnmorskor per 100 000 invå-nare jämfört med 59 per 100 000 invånare i sydöstra sjukvårdsregio-nen.

SJUKSKÖTERSKOR

Norra sjukvårdsregionen har fort-farande högst täthet av sjukskö-terskor, cirka 1 200 per 100 000 invånare år 2006. Den lägsta tätheten på sjuksköterskor fanns i Stockholms sjukvårdsregion. Landstingen bedömer att det totalt sett är balans mellan tillgång och efterfrågan på denna grupp, men att det många gånger är svårt att rekrytera specialistsjuksköterskor. Vilka specialistinriktningar som är mer svår- och lättrekryterade varierar dock över landet.

TANDHYGIENISTER

OCH TANDLÄKARE

Tillgången på tandläkare har totalt sett minskat under perioden 1995–2006 med cirka 1 procent. Jämfört med 2005 ökade dock till-gången år 2006 något. Medan det totala antalet tandläkare minskat något ökade antalet specialisttand-läkare i tandvården med 5 procent under perioden 1995–2006 Tand-hygienister har ökat med drygt 60 procent under dessa år..

2006 fanns det cirka 90 tandlä-kare per 100 000 invånare i Västra Götalands, Västerbottens och Stockholms län. Lägst antal fanns i Dalarnas, Östergötlands och Gäv-leborgs län. Där fanns samma år knappt 70 tandläkare per 100 000 invånare. Även tillgången på tand-hygienister varierar över landet.

ALDRIG FÖRR HAR SÅ MÅNGA LÄKARE JOBBAT INOM VÅRDEN

LÄKARE

Majoriteten av alla legitimerade läkare har minst en specialistkompetens. Antalet specialistläkare har åren 1995–2006 ökat nästan lika mycket som det totala antalet läkare i hälso- och sjukvården. 2006 fanns 25 procent fler specialistläkare jämfört med 1995. Olika specialiteter har dock ökat olika mycket. Kraftigast är ökningen bland specialister i kardiologi som ökat med nästan 80 procent. Antalet specialister i allmänmedicin ökade med cirka 26 procent och antalet psykiatrer med cirka 30 procent under samma period.

Störst tillgång både på läkare och specialistläkare i förhållande till befolkningsmängd fanns år 2006 i Stockholms sjukvårdsregion. Sämst tillgång var det i sydöstra sjukvårdsregionen. Tillgången på vissa specialite-ter som allmedicin är relativt jämn över landet, medan det varierar betydligt mer avseende exempelvis psykiatriker.

Landstingen har svårt att rekrytera specialistläkare. Till de mer svår-rekryterade specialiteterna hör specialister i psykiatri och allmänmedicin, men också exempelvis specialister i radiologi är relativt sett svårare att rekrytera på många håll i landet.

Gunilla Hulth-Backlund, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsav-delning.


De kommuner och landsting som väljer att införa valfrihets-system för sina medborgare har nu fått en ny lag som stöd i sitt arbete. Med den nya lagen om valfrihetssystem, LOV kan fler patienter och personer som behöver stöd och omsorg få möjlighet att själva välja vem som ska vårda och hjälpa dem.

Den nya lagen om valfrihetssystem, LOV, reglerar hur kommuner och landsting ska arbeta

om de väljer att införa valfrihetssys-tem för patienter och brukare. I den proposition som regeringen lämnat till riksdagen förelås att Konkur-rensverket blir tillsynsmyndighet för den nya lagen. Lagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Konkur-rensverket och Nutek har också ett uppdrag att informera om den nya lagens innehåll och möjligheter.

– Lagen om valfrihetssystem kommer att ha stor betydelse för att inspirera fler kommuner och lands-ting att införa valfrihetssystem för

medborgarna. Det har länge pratats om vikten av att ge patienter och brukare möjlighet att välja, och nu får vi ett regelverk som underlättar detta, säger Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Med den nya lagen skapas nya möjligheter att ge personer med behov av omsorg och vård större möjligheter att själva välja vem som ska utföra denna omsorg och vård.

I dag är det oftast kommu-ner och landsting som i egen regi, eller genom att upphandla en entreprenör, sköter vård och omsorg. Patienter hänvisas sedan till de utförare som finns. Med ett valfrihetssystem öppnar sig helt nya möjligheter att välja. Landsting och kommuner kan då godkänna, i enlighet med den nya lagen, flera olika aktörer som får utföra vård eller omsorg, och sedan kan patien-ten själv välja vem han eller hon vill gå till.

– Är patienten/brukaren inte nöjd med hur en utförare sköter vården eller omsorgen är det fritt att byta till en annan. Därmed blir

NY LAG OM VALFRIHET I VÅRDEN

LOVFAKTA

ALTERNATIV TILL UPPHANDLING

Valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen är ett alternativ till upphandling

enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och kan tillämpas

på bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med

funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster.

Kommunen eller landstinget kan välja att införa ett valfrihetssystem enligt

LOV. I så fall måste den upphandlande myndigheten annonsera löpande på

Kammarkollegiets webbplats för valfrihetssystem. Såväl privata företag som

ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer.

det kvaliteten som styr vem som får utföra vård och omsorg och inte lägsta pris, säger Jan-Erik Ljusberg.

Konkurrensverket kommer att ta fram information om hur den nya lagen om valfrihetssystem fungerar, och hur den kan tillämpas. Denna information kommer bland annat att finnas på Konkurrensverkets webbplats.

– Vi vill underlätta för alla upphandlande enheter och myndig-heter, liksom för leverantörer, att tillämpa de nya reglerna, säger Jan-Erik Ljusberg. ✱

Konkurrensverkets tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg.


nligt hälso- och sjuk-vårdslagen (1982:763) ska varje landsting i Sve-rige erbjuda de bosatta inom landstinget en

god hälso- och sjukvård. Det inbe-griper ansvaret för att transportera patienterna med transportmedel som är anpassade till patienternas behov. Landstingen avgör själva vilka transportbehoven är och det sker ingen särskild samordning mellan landstingen. Ett fördjupat samarbete har efterfrågats länge och under hösten blir en utredning klar som syftar till att effektivisera användandet av Sveriges helikop-terresurser.

I grannlandet Norge har man sedan 1988 en annan ordning. Ansvaret för luftambulansen, som

innefattar både helikoptrar och flygambulanser, ligger på nationell nivå och Helseforetakenes nasjo-nale luftambulansetjeneste ANS sköter både upphandlingen och organiseringen av dessa tjänster. Det organet ägs av Norges fyra statliga hälsoregioner, som också äger sjukhusen.

– Den primära anledningen till att Norge gick över till ett natio-nellt ansvar för luftambulansen var att man ville få kontroll över en skenande kostnadsutveckling, säger Pål Madsen som arbetat med luft-ambulansen i över 20 år. Senare har också den hälsopolitiska målsätt-ningen om en likvärdig vård för alla blivit en viktig motivation.

Via offentliga upphandlingar skriver Pål Madsen och hans kol-

legor fleråriga kontrakt med privata företag som levererar helikopter- och flygambulanstjänster. Dessa kontrakt utvärderas sedan konti-nuerligt. Han berättar att det krävs både tid och kompetens i samband med upphandlingarna. Och en samordning gör verksamheten ef-fektivare.

– Vi måste göra noggranna utvärderingar av de operatörer vi kontrakterar. Det är därför bättre att samla auktoriteten och kom-petensen i en hand. Luftburna transporter bör heller inte stoppas av regionala gränser. Eftersom den här tjänsten kostar mycket pengar kan det uppstå diskussioner om vilken region eller vilket landsting som ska betala.

Att den norska modellen är

Norsk modell ger billigare patienttransporter

Lägre kostnader, effektivare organisation och snabbare vård. Det är tre anledningar till att Norges sjukvård har en nationell organisation för uppköp av luftambulanstjänster. I Sverige däremot, ansvarar varje enskilt landsting för sina transporter.

VÅRD

EPål Madsen har arbetat med luftambulansen i över 20 år.


Den här boken ger exempel på tillvägagångssätt för att göra mångfalden till ett mervärde.

Vi kommer till er!FÖRELÄSNING ● WORKSHOP

Bokas hos 4CMore AB Telefon: 031-93 66 30 Mobil: 0705-589 569

Den här boken ger exempel på tillvägagångssätt för att göra mångfalden till ett

mervärde. Målet är att alla mänskliga resurser ska tas tillvara och utanförskap

��

��

��

��

��

��

��

��

lönsam slogs fast i en politisk utvärdering i Stortinget som gjordes runt millennieskiftet.

– Vår organisation är definitivt positiv för samhälls-ekonomin, säger Pål Madsen. Det är en kostsam tjänst att flyga patienter över landet, men den organisation som Sverige har kostar troligen ännu mer.

Samhällsvinsterna är alltså effektivitet och kostnadsbespa-ringar. Men en effektiv upp-handling ger också bättre vård. Det viktigaste för att rädda liv eller för att mildra konsekvens-kerna av en skada är framförallt två saker. Ett: att patienten snabbt kommer i kontakt med kompetent personal och två: att patienten snabbt kommer till sjukhus. Luftburna transporter hjälper till med både och. En helikopter kan raskt ta läkaren

till olycksplatsen, och en flygam-bulans tar snabbt en patient från ett sjukhus till ett annat, där rätt kompetens finns.

En stark trend är också att de stora sjukhusen i västvärlden specialiserar sig alltmer mot en särskild typ av vård. Det kan innebära långa resor för att komma till rätt sjukhus vilket gör att luftburna transporter blir ännu mer angelägna. Och både Norge och Sverige är stora till ytan och patienterna måste därför ofta transporteras långt.

– Flera experter anser att en nationell organisation för luftambulanser har en positiv hälsoeffekt och att det är värt pengarna man satsar, säger Pål Madsen. Det är en investering att satsa på akutmedicin.

Det har gjorts många försök att utnyttja Sveriges luftburna

ambulanser på ett bättre sätt. Och i mitten av december förra året blev en utredning klar som föreslår hur man kan göra effektivitetsvinster genom att samarbeta bättre inom den offentliga sektorn. Och utred-ningens förslag liknar det norska exemplet: Ett nytt nationellt bolag bör bildas som ska sköta all upphandling av ambulanshe-likoptrar och ambulansflygplan.

Åsa Englund, ambulanschef och marknadschef på Svensk Flygambulans: vad tycker du om utredningens resultat?

– Vi på Svensk Flygambulans är nöjda med utredningen och välkomnar ett externt bolag som samordnar helikopter och flygtransporter i hela landet. Det skulle göra de medicinska transporterna mer effektiva och öka chanserna att rätt trans-

portmedel används vid rätt typ av resa. Ett samlat grepp om de transportmedicinska frågorna innebär att det blir bättre för patienten och billigare för vården. ✱

FAKTA

Jämförelser visar att det är

lönsamt att flyga patienter

på avstånd längre än 18 mil i

Sverige.

2007 flög nästan 17 000

patienter med luftambulans

i Norge, varav nästan 9 000

patienter med flygambulans.

I Sverige flygs endast lite över

2 000 patienter med flygam-

bulans per år.

Utbildningsdags?Vi skräddarsyr din nästa utbildning.

Mölndalsvägen 77 • Box 16 003 • 412 21 GÖTEBORGTel. 031-200 700 • Fax 031-778 09 75 • www.durewall.se

• Förflyttningskunskap för all personal inom vård & omsorg. Även instruktörsutbildningar• Konflikthantering och självskydd för psykiatri, vårdpersonal m fl. Även instruktörsutbildningar• Att bemöta och förebygga demensrelaterat våld.• Föremålshantering för personal inom lager, kök, städ m fl

Durewallmetoden – mycket mer än bara ergonomiEtik, bemötande och kommunikation är, utöver ergonomi, en viktig deli alla våra utbildningar. Våra utbildningar präglas av en öppen och trevlig stämning med många skratt.

Du bestämmer -Vi utbildar.Vi genomför utbildningar över hela landet och kommer gärna till er.Slå oss en signal så berättar vi mer !

Använd minsta möjliga kraft

med Durewallmetoden

Allt fler kommuner väljer att ta fram riktlinjer för var allergiframkallande el-ler gifttiga växter får planteras. Malmö är en av de kommuner som tagit fram sådana regler.

I den tekniska handbok för gatukontoret Malmö stad finns en rad riktlinjer fram-tagna för hur allergiframkallande växter

ska anläggas. Den tekniska handboken an-vänds vid projektering och genomförande av anläggningar på allmän platsmark.

Där står att man bör undvika att placera allergiframkallande växter intill lekplatser, dagis eller skolgårdar, liksom direkt vid sittplatser och busshållplatser. Ängar och friväxande gräsytor bör undvikas i direkt närhet av lekplatser, dagis, skolor och bostäder. Anledningen är att blommande växter oftare kan ge allergiska reaktioner.

– Det är här en prioritering och avväg-ning som vi gör, för ängsytor med långgräs behöver inte klippas lika ofta och sparar därigenom pengar. Sådana ytor anläggs där

inte människor vistas i samma utsträckning, säger Leif Ringsbo, trädgårdsingenjör på exploateringsenheten.

REVIDERAS EN GÅNG PER ÅR

I handboken står också att de mest allergi-framkallande växterna är vindpollinerade växter. Till dessa hör al, björk, sälg och hassel men även gräs och gråbo. Störst problem ger gräs, björk och gråbo. Det är också vanligt med allergiska reaktioner av starkt doftande växter. Växter som kan framkalla hudbesvär vid kontakt bör inte planteras vid lekplatser eller intill dagis och skolor.

– Vi reviderar handboken minst en gång per år för att följa med de nya rön kring allergiframkallande växter som tas fram, säger Leif Ringsbo.

Handboken stipulerar också att tag-gigt växtmaterial bör undvikas i och intill lekplatser och att giftiga växter upptagna i giftinformationscentralens växtlista ska inte ska användas i anslutning till lekplatser. ✱

AL

Två arter i Sverige: Klibbal i söder

och gråal i norr. Blommar mars-maj

i varierande omfattning från år till år.

Sumpmarksträd som förekommer

längs stränder och dikesrenar och i

fuktstråk. I norra Sverige även som

skogsträd.

ALM

Tre arter i Sverige: Skogsalm,

vresalm och lundalm. Blommar i

april-maj i södra Sverige. Vanligt

park- och prydnadsträd på grund av

sin tålighet. Numera hårt drabbad

av almsjukan. I södra Sverige även i

viss mån ett skogsträd.

BOK

En art i Sverige. Blommar i maj.

Bildar skogar i Skåne, förekommer

sporadiskt eller som parkträd norr

därom.

GRÄS

Gräsen tillhör en växtfamilj med

drygt 150 arter i Sverige. Av dessa

är ungefär 40 någorlunda vanliga.

Gräspollen är mycket lika varandra

och alla anses allergena. Timotej och

hundäxing brukar dock nämnas spe-

ciellt vid allergitester. Olika gräsarter

blommar vid olika tidpunkter på året,

från maj fram till och med augusti.

Blomningsmaximum inträffar nor-

malt veckorna efter midsommar.

KLARA RIKTLINJER GER ALLERGISKA BÄTTRE MILJÖ

BÄSTA TIPSET FÖR ALLERGISKA – UNDVIK POLLENDet allra första en pollenallergiker bör tänka på är att inte i onödan utsätta sig för pollen. En viss exponering går naturligtvis inte att undvika - man måste ju ut ur huset för att ta sig till sitt arbete, mataffären etc.Nedan några tips för hur du kan minimera mängden pollen du utsätts för:

• TRÄNA INTE UTOMHUS

När kroppen ansträngs ökar pulsen och därmed volymen inandad luft till det flerdubbla. Luften innehåller

pollen och pollenallergener, och ju mer luft man andas, desto mer av dessa får man i sig.

• VÄDRA INTE

Normalt är halten pollen mycket låg inomhus. Men vid vädring under pollensäsongen kommer naturligtvis

stora mängder pollen in, som sedan kan virvla upp och hålla sig svävande även inomhus. Om man nöd-

vändigtvis måste vädra är det säkrast att göra detta på natten eller under tidig morgon. Observera dock att

höga halter av pollen kan förekomma vid alla tidpunkter på dygnet.

• HÄNG INTE UT TVÄTT

Pollen fastnar på tvätt som hänger ute på tork, och följer sedan med in.

• Duscha husdjuren efter att de varit ute

Hundar, katter och andra pälsdjur kan bära med sig ansenliga mängder av pollen i pälsen.

• Undvik att vistas i skogen eller i närheten av träd du vet att du är allergisk mot.

(KÄLLA: NATURHISTORISKA RIKSMUSEET)

GRÖNYTOR

www.kommuninfo.se44 OBIZ | 1 • 2009

ALLERGIFRAMKALLANDE VÄXTER

1 • 2009 | OBIZ 45

5 starka skäl- att välja en biopanna från Lantmännen Bygglant

HDG helautomatiska biobränslepannor för fastigheter, lantbruk och privata hushåll. Hög förbränning ger mycket låga emissioner och optimal vekningsgrad. Du får avancerad reglerteknik, rörligt roster och automatisk upptändning och askutmatning. Uppfyller Boverkets bestämmelser om stoft-utsläpp. Eff ekter 25-200 kW.

Kontakta någon av våra säljare:Mats Röllike 0346 - 850 13Kjell Brunåker 023-453 85Bo Hagberg 0510-888 53Andreas Brunåker 016-35 00 92www.bygglant.se

HDG fl is- spån- och pelletspannor

Hos oss får du allt du behöver:

1 Våra helautomatiska HDG-pannor motsvarar alla krav som myndigheterna och du kan ställa på en miljömedveten och effektiv uppvärmning.

Vi samarbetar endast med certifi erade underleve-rantörer som säkerställer en proffsig installation i varje enskilt fall.

Stort modellurval gör att du kan välja rätt panna för just dina uppvärmningsbehov. Du kan också välja enbart panna eller komplett anläggning.

HDG-pannan ger dig enkel och ren uppvärmning. Du eldar med förnyelsebara bränslen som ingår i det naturliga kretsloppet.

Din trygghet fi nns i vår kunskap och tillgänglighet samt i HDG:s 25-åriga erfarenhet med över 20.000 nöjd kunder.

2

3

4

5

www.kommuninfo.se

BJÖRK

Tre arter med underarter och varianter i Sverige: Vårtbjörk (hängbjörk), glas-

björk (med fjällbjörk) och dvärgbjörk. Blommar från mitten av april och framåt,

i fjällkedjan lokalt så sent som i juli. Förekommer i alla typer av terräng och

landskap.

HASSEL

En art i Sverige. Buske som blommar mycket tidigt, ibland redan i februari. Fö-

rekommer som undervegetation i framförallt lövskogar, men även i näringsrik

barrskog upp till södra Dalarna och Ångermanland.

SYROR OCH SKRÄPPOR

14 arter i Sverige. Låg-, medel- eller högväxta örter som förekommer i Sverige

i de flesta miljöer. Vanliga arter är ängssyra, krusskräppa, tomtskräppa.

Blomningstiden för de olika arterna varierar, men är i huvudsak förlagd till

sommaren.

GRÅBO

Till denna grupp hör egentligen sammanlagt nio arter, men gråbo är den

absolut vanligaste av dem. Övriga arter är till exempel malört, strandmalört,

fältmalört och åbrodd. Gråbo är ett vanligt ogräs, vars normala miljö är väg-

kanter, byggarbetsplatser, jordhögar, lagårdsbackar och havsstränder. Gråbon

blir mellan 1 och 1,5 meter hög. Blomningstiden är juli-augusti.

SÄLG OCH VIDEN

28 arter i Sverige, de flesta buskar, men även träd förekommer. Till gruppen

hör också alla arter av pil. Arterna inom gruppen blommar tidigt - i april och

maj, lokalt i fjällkedjan även senare.


Detta gör man för att det ska se snyggt ut, men framförallt för att se till att ogräset inte ska etablera sig och bli en konkurrent, närings och utrymmesmässigt till busken eller trädet. Barkens porösa sammansättning gör också att växterna inte fick syrebrist till rötterna, och fungerar samtidigt fukthållande genom att inte jorden exponeras direkt av solens värme.

Ett annat sätt var att göra gräsklippningen så enkel som möjligt är att forma rabatter så att gräsklipparens klippdäck kunde komma åt den ofta kantskurna gräskanten för att slippa att efterputsa med en grästrimmer.

– Redan för säkert 15 år sedan så kom jag på (tillsammans med flera) att forma plan-teringsytan runt träd som en ellips, säger Rickard Svärd.

KLIPPA BÅDA SIDORNA

Ellipsens form gör att den åkbara gräsklippa-ren kan klippa på båda sidor av trädet utan att ge avkall på avverkningstiden.

Vid klippning runt en rund yta så innebär tyngdförskjutningen genom centrifugalkraf-ten ofta att det inre drivhjulet slirar, vilket innebär fula däckspår som blir djupare för varje klippning.

– En dag så var jag tvungen att sätta mig själv på en gräsklippare för att en medarbetare

GRÖNYTOR

ELLIPSKLIPPNING RUNT TRÄD EFFEKTIVT OCH SKONSAMTRedan för säkert 15 år sedan så kom Rikard Svärd på, tillsammans med några kollegor, att forma planteringsytan runt träd som en ellips.Ellipsens form gör att den åkbara gräsklip-paren kan klippa på båda sidor av trädet utan att ge avkall på avverkningstiden.

Rickard Svärd har tidigare jobbat som kyrkogårdsvaktmästare i 21 år och på kyrkogården som på alla

andra arbetsplatser så vill man effektivise-ra sin verksamhet. Ett sätt att effektivisera till exempel rensningsarbetet runt träd och buskar var att lägga täckbark.


Turfcenter

ÄR DIN KOMMUN KLIMATSMART?

��

www.tur fcenter.se

var sjuk och det var då iden tog form om trädellipsens förträff-lighet, berättar Svärd.

– Jag såg alla skador på träden som till största delen orsakats av alltför närgången klippning med åkgräsklippare och grästrimmare under kanske 20 år.

Han uppskattar att ska-dorna på träden, bara på denna bostadsrättsförening kunde vara värda mellan 200 000–300 000 kronor om man bestämde sig för att trygga trädbeståndet genom nyplantering.

– Kumla kyrkogård investera-de 600 000 kronor på omplante-ring av träd på mitten av 90 talet som berodde på att träden var ringbarkade av gräsklippning, säger Rikard Svärd.

Han tänker ta fram en produkt som är formad som en ellips både för att öka avståndet från trädet eller stolpen till klippaggregatet och därigenom undvika skador, men också för att få ett bättre flyt

i klippningen genom att man inte behöver köra sticken bakom och framför trädet.

– Och genom att klippaggre-gatet går en bit in på ellipsen så behövs ingen trimning, säger Svärd.

FÖLJSAM KLIPPNING

Storleken på ellipsen påverkas av tjockleken på hindret men Svärd kan som exempel tänka sig att ett nysatt träd med stamomkrets på 16–8 cm behöver en ellips som är 250 cm lång samt 100 cm bred för att få klippningen följsam runt hindret.

Runt hindret viras först en duk, ett gummiband på ser till att duken sluter tätt mot hindret utan att strypa ett träd när det växer. Duken viks sedan ner över gummibandet och lägges på marken för att ligga under ellipsen. Dukens uppgift är alltså att täcka den yta mellan ellipsens ursparning och trädet. ✱

www.kommuninfo.se

LEV

ER

AN

TÖR

SG

UID

EN

48 OBIZ | 3 • 2008

LEV

ER

AN

TÖR

SG

UID

EN

Akustikutrustning

B&L Lund AB – AbsoflexSamuelsgården, 521 98 Broddetorp

Tel: 0500-49 13 55 Fax: 0500-49 12 47E-post: [email protected]

www.bllund.se www.absoflex.se www.trapphus.se

Alkotestare, Drogtestare

Williams Trading ABBox 4093, 461 04 Trollhättan

Tel: 0730-91 45 00 Fax: 0520-164 00E-post: [email protected]

Hemsida: www.alko-test.com

Alkolås

Alkolås

B.R.A SecurityAskersundsvägen 54, 694 50 VretstorpTel: 0582-66 07 20 Fax: 0582-66 08 80

E-post: [email protected]: www.brasecurity.se

- tryggare kan ingen vara -

AlkoLås i Skandinavien ABLärjungevägen 6, 136 69 Haninge

Tel: 08-776 78 00 Fax: 08-776 18 90E-post: [email protected]: www.alkolas.se

Arkiv, Lager/Inredningar, Besiktning/Kontroll

Svenska Pall & Inrednings ABLovisebergsvägen 3, 141 32 HuddingeTel: 08-645 27 55 Fax: 08-19 25 07

E-post: [email protected]: www.svepall.se

Belysning

E.ON ES Trafik & Belysning ABBox 50529, 202 50 Malmö


Hemsida: www.eon-es.se

Alkolås, Alkotestare

Innova ABEnebybärgsvägen 21, 182 48 Enebyberg

Tel: 013-482 09 75E-post: [email protected]

Hemsida: www.alkomatare.se

Batterier

E-post: [email protected] Hemsida: www.batterigrossisten.comTel: 08-766 75 50 Fax: 08-766 57 25

Box 1194, 181 23 Lidingö

Batterier

Eltric ABBox 849, 751 08 Uppsala

Tel: 018-60 49 50 Fax: 018-60 49 52E-post: [email protected]: www.eltric.se

Batterier i alla former

Audio, Videoutrustning

Cyberphoto ABGräddvägen 5, 906 20 Umeå


Hemsida: www.cyberphoto.se

Betong, Mark- och VA-produkter

Nordform Mark och vattenIndustrivägen 4, 245 34 StaffanstorpTel: 046-23 33 00 Fax: 046-25 47 34

E-post: [email protected]: www.nordform.se

Bildbyrå

IBL BildbyråBox 52, 260 70 Ljungbyhed


Hemsida: www.ibl.se

Belysningsanläggningar, Ljus

Vattenfall Power ConsultantKungsgatan 72, 901 20 Umeå


Hemsida: www.vattenfall.se/underhall

Byggnadsekonomisk rådgivning

Bk Beräkningskonsulter ABBox 7084, 174 07 Sundbyberg

Tel: 08-585 375 00Hemsida: www.bkkonsulter.se

Brunnar

ISP Prod ABSandviksv.39 Gustavstorp

635 05 EskilstunaTel: 016-962 71 Fax: 016-962 14

E-post: [email protected]: www.isp-prod.com

Fallskydd för brunnar

Besöksräknare

Skogma ABStorgatan 62, 830 70 Hammerdal

Tel: 0644-721 00 Fax: 0644-710 87E-post: [email protected]

Hemsida: www.skogma.se

ALLT I BATTERIER

Bevattningsanläggningar

BEVA Bevattningsteknik ABRadiov. 27 B, 135 26 Tyresö


Hemsida: www.bevabevattningsteknik.se

Bevattningsanläggningar

Rain Bird Sverige ABFleningevägen 315, 260 35 Ödåkra


Datasäkerhet, DATA

Safeware P&K ABÄlvsborgsleden 7, 504 31 Borås

Tel 033-13 09 60 Fax 033-13 35 50E-post: [email protected]

Hemsida: www.safeware.se

Datorer

InregoEnhagsvägen 11, 187 40 Täby

Tel: 08-501 090 00Fax: 08-501 090 01

Hemsida: www.inrego.se

Datafångst, Blanketter

TextcenterNybodagatan 3, 171 42 Solna

Tel: 0176-822 00E-post: [email protected]

Hemsida: www.textcenter.se

Elbilar

Green Gemini SweZinkensväg 59, 117 41 Stockholm


Hemsida: www.gemini-swe.com

Facklitteratur

Bokförlaget Robert Larsson ABBox 6074, 121 06 Johanneshov


Hemsida: www.larsonforlag.se

LARSON

Flygfoto, helikopterfilmning, videoproduktion

BergslagsbildBox 283, 691 25 Karlskoga

Tel: 0586- 580 70 Fax: 0586-562 77E-post: [email protected]

Hemsida: www.bergslagsbild.se


LEV

ER

AN

TÖR

SG

UID

EN

Företagsinformation

UC AB117 88 StockholmTel: 08-670 90 00

Hemsida: www.uc.se

Golvbeläggning, Sport, Idrott

Sportgolvsspecialisten ABTorpasvägen 11, 510 22 Hyssna

Tel: 0320-396 00 Fax: 0320-396 00E-post: [email protected] Hemsida: www.sportgolvsspecialisten.com

Gräsklippare, Grönytemaskiner

Johans Park & GolfUllsättersvägen 1 C, 824 34 Hudiksvall

Tel: 0650-151 01 Fax: 0650-15102E-post: [email protected]

Hemsida: www.johanspark.se

Gräsklippare, Grönytemaskiner

Hallands Frökontor ABFabriksgatan 9, 310 44 Getinge


Hemsida: www.hf.se

Hotell & Konferensanläggningar

Quality Hotel Globe StockholmArenaslingan 7, 121 26 Stockholm-Globen

Tel 08-686 63 00 Fax 08-686 63 01E-post: [email protected]: www.globehotel.se


Hotel Skansen i BåstadBox 1073, 269 21 Båstad


Hemsida: www.hotelskansen.se

Identitetskort


Quality Hotel ParkBox 130, 151 22 Södertälje

Tel: 08-55 02 65 00 Fax: 08-55 02 65 66E-post: [email protected]

Hemsida: www.parkhotell.com

Grönytor

Skånefrö AB Storgatan 1, 272 93 Tommarp


Hemsida: www.skanefro.se

Förflyttningshjälpmedel

Moderna Arbetsteknik 3J ABFlöjelbergsgatan 7, 431 37 Mölndal

Tel: 031-27 25 30 Fax: 031-27 81 80E-post: [email protected] Hemsida: www.modernarbetsteknik.se

Grönytor

TurfcenterNibblevägen 1B (Wäsby GK)

BOX 823 194 28 Upplands VäsbyTel: 08-590 827 20 Fax: 08-590 827 28

Hemsida: www.turfcenter.se

Turfcenter

Hallands Frökontor

Kapell, Stativ & Lagerhallar

Hudik kapell ABN:a Industriv 5, 824 11 Hudiksvall


Hemsida: www.hudik-kapell.se

ISA-system, KörjournalFordonshanteringssystem

Innova ABEnebybärgsvägen 21, 182 48 Enebyberg


Hemsida: www.mobilsystem.se

Kassett, Videoband

YFO Yrkesfoto ABBrännkyrkagatan 82, 118 23 Stockholm

Tel 08-429 29 00E-post: [email protected]

Hemsida: www.yfo.se

Kontorsmöbler

Ojega Mailorder ABBox 19162, 152 27 Södertälje

Telefon: 08-554 223 10E-post: [email protected]: www.ojega.se

Konferensanläggning

Bommersvik ABBommersvik, 153 95 Järna


Hemsida: www.bommersvik.se

Anrik konferensanläggningmed stor kapacitet belägen nära Stockholm och Södertälje i naturskön miljö.

Lagerbehållare, Sjömärken & Bojar

Rotationsplast i Munkaljungby ABFöretagaregatan 13, 266 32 Munka-LjungbyTel: 0431-43 07 40 Fax: 0431-43 07 48

[email protected]

Larm- & Säkerhetssystem

Telenta ABElsa Brändströms gata 52, 129 52 Stockholm


Hemsida: www.telenta.se

Lekplatsutrustning

HAGSBox 133, 158 23 Aneby

Tel: 0380-473 00 Fax: 0380-404 15E-post: [email protected]: www.hags.com

Livräddningsutrustning

Fristad Plast AB Expressvägen 5, 513 32 Fristad


Hemsida: www.fristadplast.se

Ljudsystem

Prophon Audio teknik ABBox 7268, 187 14 Täby


Hemsida: www.prophon.se

Lekplatsutrustning

LAPPSET SWEDEN ABPark & Play equipment

Litslena Sneby 2 / 745 96 Enköping Tel: 0171-270 57 Fax: 0171-272 99

E-post: [email protected] Hemsida: www.lappset.se

Park & Lekutrustning

Luftbehandling

UltimAirMögelskador, Fuktproblem,

Sanering, VärmepumparTel: 070-677 74 35

E-post: [email protected]: shop.ultimair.se

Läktare, Läktarstolar

Huskvarna Cementgjuteri ABBox 57, 561 21 Huskvarna

Tel: 036-39 06 90 Fax: 036-925 87E-post: [email protected]

Hemsida: www.hcbetong.nu

www.kommuninfo.se

LEV

ER

AN

TÖR

SG

UID

EN

50 OBIZ | 3 • 2008

LEV

ER

AN

TÖR

SG

UID

EN

Mekanisk verkstad

Skäve Mekaniska Industri ABSkäve, 647 95 Åkers Styckebruk

Tel: 0159-314 30Fax: 0159- 319 15

E-post: [email protected]

Modulbyggnader

Woodcon AB Hamnedavägen 6, 340 13 HamnedaTel: 0372-502 12 Fax: 0372-501 11

E-post: [email protected]: www.woodcon.se

Märkning




Slamutrustning

Rolba Svenska ABBox 50529, 810 40 Hedesunda


Hemsida: www.rolba.se

Sport- Idrottsutrustning

Nordic Sport ABBox 20933, 931 02 Skellefteå

Tel: 0910-71 11 70 Fax: 0910-71 11 79E-post: [email protected]: www.nordicsport.se

Skolinredning

IP Waggeryd ABBox 90, 567 22 Vaggeryd


Hemsida: www.ipw.nu

Solskydd, Mörkanläggning & Inbrottsskydd

Karlstad Solskydd ABSågverksgatan 20, 652 21 Karlstad

Tel: 054-85 33 03, Fax: 054-85 33 04 Hemsida: www.karlstad-solskydd.se

Positioneringsutrustning

TrackInvent ABHemåla, 740 12 Knutby

Tel: 0174-400 76 Fax: 0174- 400 65E-post: [email protected]

Hemsida: www.svearedskap.se

Världsledande tillverkareav professionell städ–utrustning

www.nilfisk.se

Säkerhetssystem

Galder Security ABEnergigatan 10 B, 434 37 KungsbackaTel: 0300-307 05 Fax: 0300- 615 43

E-post: [email protected]: www.galder.se

Städservice

Allt i Städ ABBergbrunna gatan 28, 753 23 UppsalaTel 018-55 12 20 Mobil 070-330 07 92

E-post: [email protected]: www.alltistad.se

Säkerhetsutbildning

Städutrustning

Mats Andersson (Skogsmats)Tel: 070-580 64 38

E-post: [email protected]

Städservice

FCC - Fervent Cleaning Company ABISO-certifierad. Auktoriserad service entreprenad via Almega auktorisation

Box 1490, 17128 SolnaTel: 08-270 415 Fax: 08-4705395

E-post: [email protected]: www.fervent.se

Motorsågsutbildning“Säkerhet & Hantering”

Motorsågskörkort “A” “B” “C”

Tak, Takservice

Icopal ABBox 848, 201 80 Malmö


Hemsida: www.icopal.se

Takläggning

Ahlströms Tak ABRasbokil Helgeby, 755 95 Uppsala

Tel/Fax: 018-35 11 14E-post: [email protected]

Tid, resultattavlor

Nima Maskin ABBygelgatan 6, 330 27 Hestra

Tel 0370-335880E-post: [email protected]

Hemsida: www.nimamaskin.se

Trafiksäkerhet

Pekuma ABGläntan Skällandsö, 340 15 VittarydTel: 0370-472 00 Fax: 0370-472 01

E-post: [email protected]: www.pekuma.se

Trygghetssystem

Tunstall ABÅrstaängsvägen 1 A, SE-117 43 Stockholm

Tel: 08- 775 77 00 Fax: 08-744 43 45E-post: [email protected]

Hemsida: www.tunstall.se

Träd & skogsvård




Uppvärmningsanläggningar

Lantmännen Bygglant ABVon Troils väg 1, 205 03 Malmö


Hemsida: www.bygglant.se

Värde- & Säkerhetsskåp

Scandinavian Safe ABFörrådsvägen 10B, 141 46 Huddinge


Hemsida: www.scandinaviansafe.se

Utbildning, Arbetsteknik, Förflyttningskunskap, Ergonomi

Durewall Inst. ABBox 16003, 412 21 Göteborg


Hemsida: www.durewall.se

Återvinning

Anderssons Åkeri & Gräv ABBox 154, 242 22 Hörby

Tel: 0415-109 89 Fax: 0415-31 12 22E-post: [email protected]

Hemsida: www.anderssonsakeri.com

Återvinning, Restprodukter,Skrot

Miljöpress i Nossebro ABLekåsa Kyrkängen 78, 465 95 Nossebro

Tel: 0512-410 00 Fax: 0512-410 04E-post: [email protected]: www.miljopress.se


merats inom fyra områden: minskat luftmotstånd, lägre rullmotstånd, högre utväxling och en effektivare drivlina som bland annat innebär optimerad motorkylning, motor-styrning och styrservo.

Även de större bilarna, som nya Volvo XC60 och Volvo V70 kom-mer under nästa modellår som extra bränslesnåla DRIVe-versioner.

LYXHYBRIDBIL

Under året introducerar Mercedes-Benz den första lyxbilen med hybriddrift. Det är Mercedes S400 BlueHYBRID som världsdebuterar och som trots sitt format inte drar mer än 7,9 liter per hundra kilome-ter, vilket motsvaras av 190 gram koldioxidutsläpp per kilometer. Drivlinan består av en V6 bensin- och en 120 volts elmotor plus en sjustegad automatlåda (7G-TRO-NIC) som sammankopplas och styrs av en dator.

Riktigt bränslesnålt och rent blir det ju med el. Smart har tillsam-mans med energiföretaget RWE

och med stöd av såväl den tyska sta-ten som Berlins stad inlett fullska-leprov med eldrivna smart fortwo av senaste modell. Inom projektet ”e-mobility Berlin” skall 100 helt avgasfria smart fortwo edition tillverkas och kunna laddas på 500 ställen i den tyska huvudstaden.

HAKAR PÅ SNÅLTRENDEN

Även Volkswagenkoncernen hakar på snåltrenden. Under bilsalongen i Paris visade Volkswagen upp en studie av Passat BlueMotion med mycket låga värden för förbrukning och utsläpp: 4,1 liter diesel/100 km respektive 109 g CO2/km. Start-stopp-teknik och kväveox-idkatalysator är några av de mest intressanta detaljerna i denna kon-ceptbil. Samtidigt visas också två andra, produktionsklara, bilar med miljöförtecken.

Passat BlueMotion II är än så länge en konceptbil, men redan under året kommer en Passat Blue-Motion som inte släpper ut mer än 114 g CO2/km. ✱

NU VILL ALLA VARA BENSINSNÅLA

MILJÖ

Volvo satsa snålt med DRIVe som är samlingsbegreppet för en helt ny genera-tion snåla dieseldrivna bilar. De första modellerna att släppas Volvo C30, S40 och V50 1.6D DRIVEe.

All fler biltillverkare satsar snålt. Till och med Volvo, Saab och Mercedes hakar nu på snål-tåget. Fokus ligger dock allt mer i att minska utsläppen och där har bland annat Passat visat framfötterna.

Både Volvo och Saab gör nu vad de kan för att uppfattas som bränslesnåla, en riktig

kovändning från de stora, törstiga bilar som bilmärkena är kända för. Men snålt ska inte vara tråkigt, bara smartare och renare för miljön.

Volvo har lanserat de första DRIVe-bilarna på svenska markna-den. DRIVe är samlingsbegreppet för en helt ny generation snåla die-seldrivna bilar. Först ut är model-lerna Volvo C30, S40 och V50 1.6D DRIVEe. Den sistnämnda aspirerar faktiskt på titeln ”Bäst i klassen” med en genomsnittsför-brukning på 0,45 liter/mil eller ett koldioxidutsläpp på 118 gr/km. Man undrar hur de lyckats minska förbrukningen genom att ha opti-

Supersnåla konceptbilen Passat BlueMotion II visades upp av Volkswagen-chefen Martin Winterkorn i Paris.

Berlins stad har inlett full-skaleprov med eldrivna smart fortwo av senaste modell.

kvicksilver,arsenik och bly

Så här ser det ut i Sverige: Över 80 000 markområden måste saneras. Runt 1 500 000 ton farligt avfall per år måste tas om hand så att de farliga ämnena inte hamnar i naturen. Annars kan det nationella miljökvalitets-målet ”Giftfri miljö” aldrig bli verklighet.Vi har engagemanget, kunskapen, erfarenheten, behandlingsbredden och tekniken som krävs för att avgifta kretsloppen. Välkommen in på www.sakab.se

Posttidning BVid obeställbarhet returnera tll: Kommuninfo AB, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå.

obiz 1-09_webb

Documents

Transcript of obiz 1-09_webb