OBIZ 1-2011

Kommunexpert:Så urholkas självbestämmandet

Chefsexpert:Viktigt lyssna när man är ny

DatainspeKtionenAllt är kommunens ansvar på Facebook

Vill skapa fler

+

bostäder

Brist på Vårdspecialisterstrid om moBBingprogram

HVB-tillsyn kritiseras

nummer 1 • 2011magasinet om offentliga affärer

Bra tips!

Miljöteknik soM

spar resurser

”allt i allo-ministern”

pris 79 seK

www.obiz.se

Black Box tekniklösning effektiviserar Danderyds Sjukhus

På det stora akutsjukhuset tillbringar läkar-na många timmar vid datorskärmar i gransk-ningsrum på avdelningen för Klinisk Fysiologi. Här bedrivs ett koncentrerat granskningsarbete och arbetsmiljön är av stor vikt.

På sjukhuset har man därför med hjälp av teknik från Black Box låtit samla datorerna på avdelningen i ett enda serverrum och med en KVM-Extenderlösning förlängt avståndet mellan datorerna och användarverktygen. Resultatet är en tyst och behaglig arbetsmiljö med förenklat arbetssätt. Nu planeras därför en ytterligare utbyggnad med KVM-tekniken från Black Box. På avdelningen för Klinisk Fysiologi på Dan-deryds Sjukhus utför man ett omfattande och noggrant granskningsarbete som kräver många timmar av koncentration vid datorer. För att underlätta arbetet för medarbetarna har man därför låtit förlänga avståndet mellan datorerna och användarverktygen med KVM Extenders från Black Box. Tekniklösningen har inneburit en avsevärt mer behaglig arbetsmiljö, förenklad hantering, större skrivbordsyta och följaktligen också ett mer effektiviserat arbetssätt. KVM står för ’Key-board’, ’Video’ och ’Mouse’, och lösningen gör det även enklare att kunna utföra service och underhåll, eftersom datorerna finns samlade i ett externt rum.

Första installationen hösten 2009I samband med en ombyggnad av ett vånings-plan installerades samtidigt den nya tekniklös-ningen från Black Box. – Vi skulle bygga om ett våningsplan där vi utför ultraljudsundersökning-ar av hjärtat, med fem undersökningsrum samt en granskningsstation där man på bildskärmar-na plockar upp bilderna som har genererats i undersökningsrummen, berättar Anders Nygren, avdelningschef Klinisk Fysiologi.

Till saken hör att vi i båda våra gransknings-rum av naturliga skäl har haft väldigt många datorer, vi har dels haft en dator för ultraljudet

dels en ytterligare dator för att skriva journalen i. Och detta har inneburit att varje läkare har haft två datorer vid sin arbetsplats, som man kontinu-erligt har arbetat med, och då blir det sammanta-get väldigt många datorer i ett och samma rum. Med både värme, högt ljud och trångt om plats som följd, konstaterar Anders Nygren. – Vi fick då möjlighet att både kunna förbättra och förenkla arbetssituationen genom Black Box KVM-lösning, berättar Lars-Göran Nordin, över-läkare Klinisk Fysiologi. Och det vi fick möjlighet till då var att kunna placera samtliga datorer i ett annat rum och bara behålla användarverktygen vid granskningsstationerna. När vi sedan flyt-tade in i det nya granskningsrummet behövde

vi heller inte installera någon luftkonditionering, eftersom det inte längre var nödvändigt i och med att de värmegenererande datorerna kunde avlägsnas, säger Lars-Göran Nordin.

Stor skillnad med många fördelarLuften i granskningsrummet är behaglig med enbart vanlig ventilation och det råder djup kon-centration bland medarbetarna vid arbetsstatio-nerna i en lugn och behaglig atmosfär. Snett bakom en av skärmarna på arbets-bordet finns en liten svart dosa placerad från vilken ett par kablar försvinner in i ett väggut-tag bredvid, som genom Black Box KVM-förläng-ning dragits från datorerna i det externa dator-rummet. – En annan stor fördel med den nya tekniken är att vi ju också fick mycket mer plats vid arbetsplatserna, visar Lars-Göran Nordin när vi besöker granskningsrummet. Vi arbetar exempelvis med ett stort antal journaler, så när vi kunde få bort datorerna och möjlighet att använ-da enbart ett tangentbord istället för två, så har hela arbetssituationen förenklats rent praktiskt. – Tidigare hade vi omkring 14 datorer med tillhörande tangentbord och ibland upp till tre bild-skärmar i samma rum, tanken är att det enbart ska finnas ett tangentbord och två bildskärmar vid varje arbetsstation när allt är fullt utbyggt, berättar Anders Nygren. Vi ser stora fördelar med Black Box KVM-förlängning, eftersom man även kan dra kablar mellan flera våningsplan, och ändå bara ha ett serverrum för datorerna, säger Anders Nygren. – Vi känner oss väldigt nöjda med Black Box KVM-lösning och ser fram emot en fortsatt utbygg-nad av tekniken under hösten.

Lars-Göran Nordin, överläkare och Anders Nygren avdelningschef.

Ett tangentbord och två bildskärmar vid varje arbetsstation är målet när allt är fullt utbyggt.

– Kontakta Black Box för en lösning!

Tel. 08-44 55 880 [email protected] www.blackboxab.se

< HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS >

inneHÅll

äldre nöjda med vård – men inlåsning fortsätter 4-5

Konkurrensverket jagar felaktiga direktupphandlingar 6

myndighetssamarbete ger unga ny chans 8

Kommun säljer vatten till sina grannar 9

skolverket kritiserar mobbingprogram – får mothugg 10

så använder du utmaningsrätten 12

expertkrönika om ekonomi 14

expertkrönika om förvaltningsrätt 16

minskade grönytor i storstäderna 18

Bästa parken finns i Karlstad 20

små enheter ventilerar med återvunnen värme 22

sparad snö kyler ner sjukhus på sommaren 24

stefan attefall håller koll på bostäderna 26-28

levande filter rensar luften med gröna blad 30

skoldatorer hålls öppna i täby – andra stänger dem 36

expertkrönika om ledarskap 46

stor brist på specialister inom vården 40

leverantörsregister 53–5526

2420

Det var på tiDen. OBIZ har kommit ut sedan 2007 och nu är det dags att ta nya tag. Vi vet att du som läser det här jobbar som ledare inom kom-mun eller landsting med massor av frågor på ditt bord om allt från ekonomi till ledarskap. Vi vill att OBIZ ska vara tidningen som hjälper dig i ditt dagliga arbete. Vi hoppas att OBIZ ska vara en del av din verktygslåda.

Ett första steg i den riktningen är den expert-panel som vi ställer samman till nästa nummer av OBIZ. Panelen består av noggrant utvalda perso-ner med djup kunskap om juridik, ekonomi och ledarskap. Till att börja med. Har du förslag på andra områden där experthjälp behövs, mejla oss! Har du frågor du vill ha besvarade? Mejla oss!

Vi som jobbar på OBIZ har lång erfarenhet av att arbeta med tidningar och media. Men vi är inga experter på verksamheterna i kommun och landsting. Det är här som just du kommer in. Vi på redaktionen ser oss som en länk som förmedlar goda exempel och lyckade lösningar. När du gör något bra vill vi skriva om det så att dina kollegor runt om i landet kan dra nytta av dina erfarenheter. Här är vi helt beroende av dig. Tipsa oss när du har gjort något bra, så kan vi förmedla det vidare. Då har vi på OBIZ lyckats.

Bo norDlin

ansvarig utgivare

[email protected], 0736-589 489

OBIZ – en del av din verktygslåda

ledaren

nummer 1 • 2011

1• 2011 | OBIZ 3www.obiz.se

ansvarig utgivare: Bo nordlin, [email protected],08-453 63 12, 0736-589 489Chefredaktör: erik säfvenberg, [email protected],072-236 26 00Korrekturläsare: Helena anderssonförsäljningschef: peär Karlström, [email protected], 090-71 76 68annonser: Bore lindberg, [email protected], 090-200 76 03telefon, försäljning: 090-71 76 70 (växel)

annonsmaterial: peter nyström, [email protected],

08-453 61 40

prenumeration och adressändring: [email protected]

tryck: elanders. iso14001:2004-certifierad (arbetar systematiskt med att minimera miljöbelastningen

upplaga: 25 000 tryckta exemplar och 75 000 exemplar som e-tidning, distribution till offentlig sektor.

omslagsfoto: anders gunnarsson/Kristdemokraterna

postadress: obiz, 106 78 stockholm

epost till redaktionen: [email protected]

utgivare: upphandling24 aB

vD: upphandling24 aB: sven-erik remmare

affärschef: upphandling24 aB: Åsa Johansson

123341

www.obiz.se4 OBIZ | 1 • 2011

nyHeter

Kommuner som använder sig av bloggar, facebook-sidor och twitter har ansvar för personuppgifter som andra publicerar på sidan och måste ha rutiner för att ta bort personuppgifter som är kränkande.

Allt fler kommuner använder sig av Facebook, Twitter, bloggar och andra typer av sociala me-dier som kommunikationskanal.

Datainspektionen konsta-terar nu att kommuner har ett personuppgiftsansvar både för vad de själva och andra skriver på Facebook-sidan. Detsamma gäller ansvaret för en blogg. Vid sidan av organisationens ansvar har också den som skrivit inlägget ett ansvar. Person-uppgiftsansvaret för Twitter omfattar däremot bara det man själv skriver, inte kommentarer som”followers” lämnar.

AnsvAr för Allt

– Eftersom den som satt upp en Facebook-sida också är den som bestämmer syftet med sidan, bestämmer vad den är till för och kan ta bort användare och inlägg har den ett ansvar att ta bort kränkande kommentarer - även sådana som andra har skrivit, säger Ulrika Andersson på Data-inspektionen.

Datainspektionen menar att det är bra att arbeta förebyg-gande när man använder sig av bloggar och Facebook-sidor, till exempel genom att informera användarna.

– Vi rekommenderar kom-muner som använder sig av sociala medier att sätta upp tydliga regler och interna rutiner för exempelvis vad en Facebook-

sida ska användas till, vad som får förekomma där och hur den ska skötas av organisationens ansvariga administratörer, säger Datainspektionens generaldirek-tör Göran Gräslund.

ger vägledning

För att underlätta för kommuner som använder sociala medier som Facebook och Twitter har datainspektionen utarbetat en vägledning för hur personupp-gifter ska hanteras i dessa nya kommunikationskanaler. Där klargör de vilka krav personupp-giftslagen ställer.

– Många organisationer ligger i startgroparna att kom-municera via sociala medier som Facebook, bloggar, Twitter med mera. Det finns en stor entusiasm när det gäller att börja använda sociala medier men också en farhåga att inte göra rätt. Därför har vi tagit fram den här vägledningen, säger Göran Gräslund.

Både organisationer och enskilda har ett ansvar för vad de själva publicerar. En organisa-tion får inte publicera krän-kande personuppgifter, bör hålla uppsikt för att upptäcka sådana

uppgifter och måste ta bort dem även om uppgifterna skulle fin-nas i besökarnas kommentarer.

viktigt med tydligA regler

I vägledningen rekommenderas kommuner att sätta upp tydliga regler och interna rutiner för exempelvis vad en Facebook-sida ska användas till, vad som får förekomma där och hur den ska skötas av organisationens ansvariga administratörer.

Gunnar anDersson

kommuner ansVariga för allt på sina faceBook-sidor

många kommuner är redan i dag aktiva med egna facebook-sidor, bloggar och twitter. men det gäller att se upp. ansva-ret för vad som skrivs, även kommentarer, faller på kommunerna.

ENERGI VÄNLIG LOKALEN

ER

GIANPASSAD LOKA

L

ENERGI VÄNLIG LOKALEN

ER

GIANPASSAD LOKA

L


nyHeter

nya regler ska stoppa otillåtna direktuppHandlingar Kommuner och statliga myndigheter kan dömas att betala en straffavgift (böter), eller få ingångna avtal upprivna, om de gjort otill-låtna direktupphandlingar. Det är innebörden av de nya reglerna på upphandlings-området. under våren kan Konkurrensverket ta det första ärendet till domstol.

– Hotet att kunna drabbas av upphandlingsskadeavgift – böter – eller att ingångna avtal förklaras ogiltiga kommer att avhålla kommuner, landsting och statliga myndigheter från att göra otillåtna direktupp-handlingar. Fler upphandlingar kommer i fortsättningen att göras enligt reglerna, säger Kon-kurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom i samband med ett informationsmöte i Stockholm.

Hittills har det inte fun-nits någon egentlig påföljd för de myndigheter som inte följt reglerna när de gjort upphand-lingar. Nu när det finns ett reellt hot om ogiltighet av ingångna avtal och en upphandlingsska-deavgift (böter) på maximalt tio miljoner kronor kommer fler att

följa reglerna.– Det är viktigt att våra

gemensamma skattepengar används på det mest effektiva sättet. Om reglerna följs och alla upphandlingar konkurrensut-sätts så minskar risken för kor-ruption, säger Dan Sjöblom.

Vid mötet, där 400 personer, både leverantörer och sådana som arbetar med offentlig upp-handling deltog, redogjorde representanter för Konkur-rensverket bland annat om de nya upphandlingsreglerna och om hur Konkurrensverket kom-mer att prioritera i arbetet med att komma till rätta med otillåtna direktupphandlingar.

– Vi kommer att prioritera

överträdelser som är särskilt allvarliga och fall som kan få stor vägledande effekt även för andra myndigheters agerande vid upp-handlingar, säger Dan Sjöblom.

– Vilket eller vilka ärenden som kan bli aktuellt att ta till domstol kan vi inte säga idag. Men det är viktigt att under-stryka att vi inte kommer att tveka att använda de möjligheter lagen nu ger när lagens krav har åsidosatts. Vårt syfte är inte att få sanktioner utdömda, utan att bi-dra till att offentlig upphandling skapar samhällsnytta genom att upphandlingarna sker på ett kor-rekt och konkurrensutsatt sätt.

eriK säfvenBerG

Fakta: direkt-upphandlingarVid otillåten direktupphandling kan

avtal ogiltigförklaras och upphand-

lingsskadeavgift dömas ut både för

upphandlingar över och under trös-

kelvärdena och oavsett om det rör sig

om a-tjänster eller B-tjänster.

Bad varnande exempelKonkurrensverket presenterade i

december rapporten efter sin stora

granskning av upphandlade bygg-

projekt. Där finns upplevelesebadet

Himlabadet i sundsvall med som ett

varnande exempel på ”påstående att

kontraktet inte omfattas av upphand-

lingsskyldighet”.

Det var när extrajobb för sammanlagt

34 miljoner kronor skulle utföras

som en separat upphandling skulle

ha utförts, inte automatiskt gått till

redan kontrakterade byggföretag.

sundsvall arena har invänt att det

hade varit tekniskt och ekonomiskt

olämpligt att ta in ett nytt bolag, men

Konkurrensverket slår fast att det ju-

ridiska kryphålet bara kan användas

när det dyker upp oförutsedda kost-

nader. i detta fall menar verket att det

snarare rör sig om dålig planering.

Det varnande exemplet är nu spritt till

myndigheter inom hela eu.

– Vi kommer att prioritera överträdelser som är särskilt allvarliga och fall som kan få stor vägledande effekt även för andra myndigheters agerande vid upp-handlingar, säger Dan sjöblom.

Foto

: Ca

tHa

rin

a b

ies

èr

t

Vi stöttar barn och un¯domar!Att stärka barn och ungdomars självkänsla och förebygga utanförskap i samhället är något vi på Skandia brinner för. Därför startade vi Idéer för livet 1987. Tanken var och är att arbeta aktivt med ekonomiskt stöd och människokraft som gör skillnad.

Stiftelsen Idéer för livet har delat ut 37,5 miljoner till 2 600 projekt fram till nu. Har du en idé? Gå in på skandia.se/ideer

Är du Nöjd?Få bort det tidskrävande rutinarbetet ni också!Gör som bl.a. Sida, SKL och KVA, automatisera ansökningshanteringen av:

BidragStipendier

Tillstånd Lokaler

Jobb Bostäder

PlatserAnnat

- är designat för att hantera processerna kring alla slags ansökningar.- är byggbart med moduler och är ekonomiskt även för små organisationer. - kan hyras eller köpas, ingen extra investering är nödvändig.

Ansökan , Ansökan sker elektroniskt via webb eller via papper Bedömning , Bedömning sker elektroniskt via webb.

Betalningsmodul. Ta betalt av den sökande.Rekvirering. Den sökande rekvirerar.

SIE export. Ekonomisystem in/utbetalning samt saldo.Excel export. Exportera data till Excel.Rapportdesigner. Skapa egna rapporter.Formulärdesigner. Skapa egna ansökningsformulär.Processdesigner. Skapa egen ansökningsprocess.Meddelanden. Kommunicera med den sökande.Brevmodul. Skapa egna brev och epost utskick.Skanning. Skanna in pappersdokument.Återrapportering. Den sökande rapporterar utfall. Händelseloggning. Håll koll på händelser.Alarmhantering. Larm på förväntade händelser.

. För attesteringar och dyl.Arvode. För bedömare, räknas fram automatiskt.Områdeshantering. Ansökan kan tilldelas speciellt område.Kostnadsställe. Saldoföring på olika kostnadsställen.Ärendehantering. Övriga ärenden kan diarieföras.Dokumenthantering. Övriga dokument kan versionhanteras. Webservices. För att kommunicera med andra system.

Orbelons medarbetare har lång och gedigen erfarenhet och har arbetat med ansöknings-, dokument- och ärende-hantering sedan 1997.

Orbelon [email protected] 22 00

Våra kunder är det!

För djupare funktionsbeskrivng, pryskalkyl och demo kontakta oss ->

www.obiz.se 1 • 2011 | OBIZ 7

Är du Nöjd?Få bort det tidskrävande rutinarbetet ni också!Gör som bl.a. Sida, SKL och KVA, automatisera ansökningshanteringen av:

BidragStipendier

Tillstånd Lokaler

Jobb Bostäder

PlatserAnnat

- är designat för att hantera processerna kring alla slags ansökningar.- är byggbart med moduler och är ekonomiskt även för små organisationer. - kan hyras eller köpas, ingen extra investering är nödvändig.

Ansökan , Ansökan sker elektroniskt via webb eller via papper Bedömning , Bedömning sker elektroniskt via webb.

Betalningsmodul. Ta betalt av den sökande.Rekvirering. Den sökande rekvirerar.

SIE export. Ekonomisystem in/utbetalning samt saldo.Excel export. Exportera data till Excel.Rapportdesigner. Skapa egna rapporter.Formulärdesigner. Skapa egna ansökningsformulär.Processdesigner. Skapa egen ansökningsprocess.Meddelanden. Kommunicera med den sökande.Brevmodul. Skapa egna brev och epost utskick.Skanning. Skanna in pappersdokument.Återrapportering. Den sökande rapporterar utfall. Händelseloggning. Håll koll på händelser.Alarmhantering. Larm på förväntade händelser.

. För attesteringar och dyl.Arvode. För bedömare, räknas fram automatiskt.Områdeshantering. Ansökan kan tilldelas speciellt område.Kostnadsställe. Saldoföring på olika kostnadsställen.Ärendehantering. Övriga ärenden kan diarieföras.Dokumenthantering. Övriga dokument kan versionhanteras. Webservices. För att kommunicera med andra system.

Orbelons medarbetare har lång och gedigen erfarenhet och har arbetat med ansöknings-, dokument- och ärende-hantering sedan 1997.

Orbelon [email protected] 22 00

Våra kunder är det!

För djupare funktionsbeskrivng, pryskalkyl och demo kontakta oss ->


nyHeter

i projektet utsikten i skel-lefteå, stöttas unga vuxna som behöver extra stöd för att komma ut på arbets-marknaden. Det ovanliga är att handläggare från fyra myndigheter både arbetar och sitter tillsammans för att bättre kunna hjälpa delta-garna.

2006 startades projektet Utsik-ten i Skellefteå.

– Senaste utvärderingen visade att hela 67 procent av våra deltagare får ett arbete. Den långsiktiga samhällsekonomiska vinsten ligger på minst 3,7 mil-joner kronor per deltagare, säger Ingrid Selin som är projektle-dare.

Fyra personer arbetar heltid i projektet och dessa sitter i sam-ma lokaler. Kvartetten kommer från kommunens socialkontor, landstingets psykiatri, Arbetsför-medlingen och Försäkringskas-san.

– Deltagarna kan på så vis möta fyra myndigheter på ett och samma ställe, berättar Ingrid Selin, som också är Skellefteå kommuns medarbetare i pro-jektet.

Hon menar att samlokalise-ringen är projektets viktigaste

framgångsfaktor.– Vi kan prata direkt med

varandra om något händer och behöver inte söka efter sam-arbetspartners hos de andra organisationerna. Det blir snabb hantering på grund av de korta vägarna och vår kunskap om alla fyra organisationerna, säger Ingrid Selin.

delAd helhetsuppfAttning

Att alla fyra medarbetarna finns med redan vid första samtalet med deltagaren har visat sig vara ett framgångsrikt arbetssätt, lik-som att varje deltagare sedan får två huvudcoacher som kommer från olika myndigheter.

– Det är verkningsfullt att arbeta så här och inte ha sekretessen som ett hinder i det gemensamma arbetet, menar Louise Lindmark, psykiatrins medarbetare i Utsikten.

Enligt henne har samlokali-seringen inneburit att man gått från flera perspektiv och uppfatt-ningar till en delad helhetsupp-fattning och att man upplever ett gemensamt ansvar i arbetet med deltagarna.

– Samlokaliseringen medför också att arbetsgivarna och del-tagarna upplever att vi är lätta att nå och att de därigenom får det

stöd de efterfrågar utan dröjs-mål, inflikar Johan Söderström, Arbetsförmedlingens medarbe-tare i Utsikten.

Eftersom Utsiktens personal arbetar nära och under lång tid med deltagarna har de möjlighet att se och bekräfta deltagarna och därigenom öka deras moti-vation till arbete.

– I stället för att jobba i parallella rör arbetar vi med det gemensamma uppdraget, säger Inger Burman, Försäkringskas-sans medarbetare i Utsikten.

Målgrupp för Utsikten är personer mellan 18-30 år som står långt från arbetsmarknaden och som är aktuella för stödin-satser hos minst två av huvud-männen.

– Idag arbetar vi med cirka 50 personer samtidigt, berättar Inger Burman.

jobb eller studier

Syftet med Utsikten är att delta-garna ska få ett jobb eller börja studera. För att uppnå detta får de stöd och hjälp av Utsiktens personal. Här spelar ordnande av praktikplatser en mycket viktig roll. Under praktiktiden genomförs uppföljningsträf-far på arbetsplatsen men även enskilda träffar för att stödja och

motivera deltagaren. Utsikten sköter sedan förhandlingar om anställning med aktuell arbets-givare.

– Med aktiv och välriktad samverkan förhindras perioder av passivitet och risken att indi-viden ”faller mellan stolarna” minskar, konstaterar Louise Lindmark.

vinsten: 108 miljoner

Hösten 2008 gjordes en sam-hällsekonomisk analys, Nytto-sam, av projektet.

– Denna visade att Utsikten både i nuläget och i ett längre perspektiv är mycket lönsam för samhället. När analysen gjordes hade hälften av deltagarna kom-mit ut i egen försörjning och nu har vi ett betydligt bättre resul-tat, säger Johan Söderström.

Nyttosam visade att lönsam-heten per deltagare uppgick till 3,7 miljoner kronor. För de 29 deltagarna som då ingick i Utsikten handlade det om en samhällsvinst på 108 miljoner kronor. Att deltagarna på kort sikt i snitt ökat sin årsinkomst med 50 000 kronor var en annan positiv effekt.

eriK säfvenBerG

myndigHeter som sitter tillsammans stöttar unga

”Med konceptet e-kommun erbjuder vi högeffektiv medborgarservice åt svenska kommuner dygnet runt”.

Vi tillhandahåller utbildning, support och konsulttjänster för en effektiv kommunal verksamhet. Allt vårt arbete bygger på ett nära samarbete med kunder och partners. Våra systemlösningar har högsta tekniska nivå och är öppna för att kopplas samman med andra system. Med årtionden av verksamhetskunskap vet vi att användarvänlighet bygger på enkelhet vilket indirekt ger verksamhetsnytta. Det är alltid nyttan av något som skapar konkurrensfördelar, tidsbesparingar, effektiva medarbetare och inte minst nöjda medborgare. Prosona skapar gärna den nyttan för Er.

Kontakta Ola Östlund som är marknadsansvarig på Prosona Gruppen för mer info eller en demo.Prosona Gruppen AB Ola Östlund E-post: [email protected] Tel: 016-150431 www.prosona.se

Prosona utvecklar, säljer och förvaltar "Castor" som förmodligen är Sveriges mest kompletta systemlösning för kommunal ärendehantering.


Grannkommunerna hade nått produktionstaket, medan Kungälv hade mer att utnyttja. Därför börjar de nu sälja vatten till sina grannar.

Traditionellt har varje kommun hanterat sina egna VA-frågor och sökt lösningar inom den egna kommungränsen. Med ökande befolkningsutveckling och tillväxt försämras möjlighe-ten att lösa vattenförsörjningen lokalt.

– I Kungälv står vi inför stora investeringar när det gäller VA i kustzon, säger Ove Wiktorsson (C), ordförande. Säljer vi vatten till grannkommunerna innebär det att vi får lägre driftskostna-der. Vi måste ju ändå bygga ut kapaciteten.

Stenungsunds kommun kommer nu att skicka en förfrå-gan till kommunerna Kungälv, Uddevalla, Orust och Tjörn, om intresse att fortsätta arbetet med en regional VA-försörjning, samt ge ansvariga tjänstemän i respektive kommun i uppdrag att presentera ett förslag där tekniska, juridiska, ekonomiska och organisatoriska aspekter på ett sådant samarbete klargörs.

– Det är bara 4,5 km mellan anslutningspunkterna i Jörlanda och Kode, säger Kaj Levin, VA-chef i Kungälv. Skall vi ändå öka både produktions- och leveran-skapaciteten är det naturligt att fortsätta den korta sträckan och koppla ihop kommunernas vat-tensystem.

eriK säfvenBerG

säljer vAtten till grAnnkommunernA

ove Wiktorsson (C), ordf i samhällsbyggnadsutskottet i Kungälv, Kaj levi, Va-chef i Kungälv och arne olsson (C), ordf i samhällsbyggnadsutskottet i stenungsund, vid vattenledningen i Jörlanda som kommer att anslutas till Kode, 4,5 km bort.

mäter välstånd i bruttonAtionAllyckAChefen för hållbarhetsfrågor i Bhutan, Dukpa Gyeltshen, har varit i Växjö och föreläst om begreppet bruttonationallycka.

Han presenterade ett nytt och annorlunda sätt att mäta välstånd i samhället – ett lyckoindex.

Där har man bytt BNP som mått på välstånd mot BNL –

bruttonationallycka, även kallat lyckoindex. Genom att kombi-nera ekonomi, kultur, miljövård och förnuftigt styrelseskick ska-par man sin väg till ett hållbart samhälle.

Kanske kan Bhutans förhåll-ningssätt vara relevant i vår del av världen och i vårt arbete med hållbar utveckling?

i nästa nummer:

expert- paneli nästa nummer kommer ni att kunna få svar av vår expertpanel i frågor som rör juridik, ekonomi och ledarskap.

nu är det viktigt att ni skickar in frågor som vår expertpanel får sätta tänderna i.

ni Kan Göra Det på aDressen:[email protected]

försök att hålla frågorna kortfattade, max 20 ord . Dessutom behöver vi frågorna till nästa nummer senast 29 april.

i vår expertpanel finns bland annat:• experten på kommunal ekonomi, hans Jensevik • Docenten i förvaltningsrätt, lars Bejstam.• palle lundberg, kommunchef i helsing-borg och årets chef 2009.

Foto

: ku

ng

älv

ko

MM

un


skola

fyra forskare i psykologi, socialmedicin och didak-tik riktar hård kritik mot skolverkets uvärdering i en debattartikel i sydsvenska Dagbladet.

Skolverkets rapport om anti-mobbningsprogram har upp-märksammats stort i medierna den senaste tiden.

Nu får rapporten kritik i en debattartikel. Bakom artikeln står Martin Forster, legitimerad psykolog och doktor i psyko-logi, Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin vid Karolinska institutet, Martin Karlberg, grundskollärare och doktor i didaktik vid Uppsala universitet samt Terje Ogden, professor i pedagogisk psykologi vid Uni-versitetet i Oslo.

– Ett grundläggande

problem är att Skolverket inte gjort vad regeringen gav verket i uppgift att göra – att utvärdera själva antimobbningsprogram-men. Från början hade man den ansatsen och ville jämföra pro-gramskolor med skolor som inte arbetade med något specifikt program. I rapporten beskrivs sedan en lång rad skäl till att det var svårt, eller näst intill omöj-ligt, att göra en sådan utvärde-ring, skriver debattörerna.

Författarna menar att detta ter sig märkligt med tanke på att Brottsförebyggande rådet gav ut en systematisk forskningssam-manställning 2009 som omfattar 59 välgjorda effektstudier av antimobbningsprogram.

Nu har istället Skolverket, enligt författarna, valt att ta reda på effekten av enskilda delar som förekommer i olika program, till exempel skolregler, rastvakter

och stormöten. Det skulle kunna vara intressant, men brister i ge-nomförandet gör att resultaten inte är tillförlitliga.

– Det som är allvarligt i sam-manhanget är att Skolverket trots det ger tydliga rekom-mendationer till skolor om vilka delar i program som är effektiva, ineffektiva eller skadliga, menar författarna.

Flera internationella genom-gångar de senaste åren har visat att effekten av antimobbnings-program är små, men att vissa program fungerar bättre än an-dra. Dessa genomgångar, liksom studien från Brottsförebyggande rådet, är granskade och godkän-da av oberoende forskare in nan de publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Skolverkets rapport har däremot inte granskats av oberoende bedömare.

Slutligen menar författarna

att Skolverkets råd kort sagt bygger på en egen studie med bristfällig kvalitet, medan annan oberoende, granskad och publi-cerad forskning förbises.

Dessutom anser författarna att Skolverkets rekommendatio-ner innebär två allvarliga risker. För det första kan de leda till att skolor bygger sitt antimobb-ningsarbete på de av Skolverket utpekade ”effektiva” delarna, som det alltså inte alls finns sä-kert stöd för. För det andra finns det en risk att skolor överger tanken på att arbeta systematiskt med program.

Deras råd till skolpersonal är att, i avvaktan på tillförlitliga svenska utvärderingar, ta hjälp av utländsk forskning, eller från Brottsförebyggande rådets sys-tematiska sammanställning om antimobbningsprogram.

eriK säfvenBerG

forskAre kritiserAr rApporten

skolVerket kritisk mot färdiga program mot moBBningskolverket har gjort en omfattande utvärdering av metoder som används mot mobbning och är kritiskt till att använda färdiga pro-gramkoncept. alla gran-skade program innehåller inslag som är såväl effektiva som ineffektiva eller rentav riskerar att öka mobbningen. Därför rekommenderar skolverket att skolorna inte använder något av de gran-skade programmen fullt ut i arbetet mot mobbning.

Skolverkets studie är omfattan-de. 10 000 elever i årskurs 4-9 vid totalt 39 skolor har deltagit i studien. De åtta program som undersökts är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogram-met, Farstametoden, Skolko-

met, Skolmedling och StegVis. Studien, som bygger på enkät-undersökningar och intervjuer, har pågått i tre år och har utförts av sju forskare under ledning av Skolverket.

Ingen av skolorna i studien använde ett program renodlat. Skolor som angav att de följde ett program arbetade dessutom med inslag från flera andra pro-gram. Av den anledningen har skolverket utvärderat de olika enskilda inslagen som återfinns i programmen.

Enligt Skolverkets studie innehåller alla program insatser som kan vara effektiva, men också insatser som är ineffektiva och till och med insatser som kan leda till att elever kränks. Skolverket pekar ut två insatser som riskerar att leda till ökad

mobbning. Det handlar om schemalagda särskilda lektioner för alla klasser, och elever som fungerar som observatörer eller rapportörer – till exempel kam-ratstödjare.

– Mobbning skapar en oerhörd utsatthet. Det är ett mycket allvarligt problem som måste mötas med effektiva me-toder. Vi kan inte utifrån den här utvärderingen rekommendera något program i sin helhet, säger Helen Ängmo, tf generaldirek-tör på Skolverket.

Studien visar att 7-8 procent av eleverna har utsatts för mobb-ning. 1,5 procent, eller motsva-rande 13 000 elever har utsatts för långvarig mobbning. I mot-sats till tidigare studier visar den här rapporten att flickor är lika utsatta som pojkar. Skolverkets

studie hävdar också att insatser fungerar olika för pojkar och flickor, att det som hjälper för pojkar till och med kan ha nega-tiv effekt för flickor och tvärtom. Skolverket drar därför slutsatsen att mobbning är ett komplext problem som inte går att motverka bara genom en enda universalmetod och att inget av de utvärderade programmen tar hänsyn till pojkars och flickors olika behov av insatser.

– De manualbaserade pro-grammen är ett trubbigt verktyg i kampen mot mobbning. Vi förespråkar istället att man utgår från Skolverkets allmänna råd och systematiskt skapar en strategi uti-från skolans unika förutsättningar, säger Annika Hjelm, undervis-ningsråd på Skolverket.

Gunnar anDersson


uppHandling, ekonoMi oCH juridik

Anbudskonsulten Mar-tin Göransson förklarar hur utmaningsrätten fungerar hur man går till väga för att använda den.

tanken med utmaningsrätt är att kom-munen eller landstinget självmant utsätter sig för konkurrens ifrån

privata aktörer. Utmaningsrätten är frivillig och finns i dagsläget i 37 kommuner och ett landsting. Med utmaningsrätten hoppas man att nya idéer ska komma fram samtidigt som entreprenörer får tillgång till en större marknad. Utmaningsrätten innebär att den som vill driva en verksamhet inom vissa kom-muner eller landsting har rätt att utmana, dvs lämna in ett förslag på hur verksamhe-ten kan drivas bättre. När en utmaning har inkommit tas ett beslut i en politisk nämnd om utmaningen godkänns eller inte. Om ut-maningen godkänns, så genomförs en upp-handling för den verksamhet som har blivit utmanad och när upphandlingen är slutförd tar den privata aktören över den utmanade verksamheten. Exempel på verksamheter som drivs av privata aktörer tack vare utma-ningar är Linköpings bibliotek, företagshäl-sovård i Uppsala, laboratorieverksamhet på Gotland och drift av en simhall i Järfälla.

så går mAn tillvägA

För en leverantör ger utmaningsrätten en ny affärsmöjlighet som i mitt tycke används alldeles för sällan. Nedan följer ett förslag på tillvägagångssätt:

1. Ta reda på om din kommun eller ditt landsting har utmaningsrätt. Det gör du enklast genom att gå till Svenskt näringslivs hemsida, se länk nedan, eller gå in på aktuell kommuns eller landstings hemsida. Det är

viktigt att poängtera att utmaningsrätten inte ser exakt likadan ut överallt utan att tillämpningen är lite olika kommunerna emellan.

2. Innan du tar beslut om att göra en utmaningsansökan, gör en bedömning vilka chanser du har att vinna den efterföljande upphandlingen. Om ditt företag har dåliga odds för att vinna en sådan upphandling är det naturligtvis inte affärsmässigt korrekt att lägga tid på att göra utmaningar. En annan fråga som bör beaktas är att det inte är helt politiskt okontroversiellt att utmana offent-lig verksamhet. En annan viktig sak att känna till är att det är den nämnd som ansvarar för verksamheten som beslutar om utmaningen ska godkännas. Det kan också vara så att om din utmaning godkänns kan den befintliga verksamheten lämna anbud och konkurrera med ditt anbud i den kommande upphand-lingen. Lite tillspetsat kan man säga att det finns gott om möjligheter för den offentliga verksamheten att se till att det inte blir en privat aktör som tar över den offentliga verksamheten. Därför är det som leverantör viktigt att känna in hur vindarna blåser i den aktuella kommunen innan man drar igång utmaningsprocessen.

3. Nästa steg är att ta reda på mer om den verksamhet som du tänker utmana. Hur ser organisationen ut? Vilka delar är lämpliga att utmana? Till exempel är det inte lämpligt att utmana för små delar i en verksamhet, eller för stora delar. Att ta personlig kontakt med de tjänstemän som ansvarar för utmanings-rätten i kommunen är också att rekom-mendera. Tänk på att det inte är tillåtet att utmana verksamhet som är myndighetsutöv-ning eller vad som enligt lag måste utföras av kommunen.

4. När du skriver din utmaning ska det framgå

•Vilken verksamhet som utmanas• Om hela eller delar av verksamheten

utmanas

• En beskrivning av den som utmanar och en uttryckt vilja från utmanaren att själv driva den aktuella verksamheten

Tänk på att ha ett skattebetalarperspektiv när du skriver din utmaning. Beskriv hur ditt företag kan driva verksamheten effektivare och/eller med högre kvalité. Skriv hur du tänker att din verksamhet ska drivas, men här är det en avvägning hur mycket du ska av-slöja hur verksamheten ska bedrivas eftersom din utmaning är offentlig handling och kan komma att läsas av dina konkurrenter. För att framstå som en seriös aktör är det också viktigt att du presenterar ditt företag där det framgår vilken erfarenhet, resurser och kompetens ditt företag har inom området som du har valt att utmana. Ett tydligt och bra exempel på vad som ska finnas med i en utmaning finns på Uddevalla kommuns hemsida, se länk nedan.

När utmaningen är inlämnad är det bara att vänta. Oftast är kommunens policy att behandla utmaningen skyndsamt. Beslutet går inte att överklaga.

martin Göransson

procent

läs merlista på vilka som har utmaningsrätt

www.skl.se/web/utmanarratt_eller_utmaningsratt.

aspx

Bra mall för din utmaningsansökan

www.uddevalla.se/naringsliv/utmaningsratt

under rubriken gör din utmaning

utmaningsrätt enaffärsmöjligHet


upphAndlingAr under tröskelvärdenA och b-tjänster oAvsett värde

Det finns olika sätt att upphandla beroende på vad som ska upphand-las och på kostnaderna för det som ska upphandlas.

direktupphAndling

Direktupphandlingsgränsen framgår av 15 kap. 3 § LOU tillsam-mans med regeringens årliga tillkännagivande om tröskelvärdena och är cirka 287 000 kronor. Ett anskaffningsbehov får inte delas upp i mindre delar i syfte att komma under gränsen för direktupp-handling.

Prisjämförelser bör göras mellan olika leverantörer när det är möjligt.

Exempel: Upphandla varumärkesskyddad produkt från leveran-tör med ensamrätt eller ett brådskande tekniskt behov p g a oförut-sedd händelse utanför myndighetens kontroll.

konkurrenspräglAd diAlog

Förfarandet innefattar en möjlighet för den upphandlande myndig-heten att föra en dialog med utvalda leverantörer för att identifiera och definiera hur myndighetens behov bäst ska kunna tillgodoses. Avsikten är att konkurrenspräglad dialog ska vara en flexibel proce-dur för tilldelning av särskilt komplicerade kontrakt när ett förenklat förfarande eller urvalsförfarande inte medger tilldelning av kontrakt.

- hjälper företag utvecklaswww.hogia.se/hrsolutions

Hogia är en av de största i Norden på HR-lösningarHogia HR Solutions hjälper företag utvecklas inom

branscherna Industri, Vård och Offentlig sektor.

Er bransch – vårt fokus

CH

EFSS

TÖ

D WEBB SJÄLVSERVICE W

EBB

HR & LÖN

Indus kan nu erbjuda marknadens mest energi e ffektiva och miljövänligaste modulsystem som uppfyller boverkets krav BBR 17, kapitel 9. Systemet är färdigt och utprovat och kan redan nu ta oss till en helt ny nivå vad gäller energieffektivitet. Framtiden är redan här.

www.indus.se

Smart klimatanläggning ger trivsel och

Sparar energikostnader med upp till 70%

elektronisk Auktion – för AvslutAnde upphAndling

Med elektronisk auktion menas en upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden och möjliggör en rangordning på grund av automatiska utvärderingsmetoder.

En elektronisk auktion får genomföras efter att en utvärdering av anbuden har gjorts. Ett av de krav som ska vara uppfyllda för att elektroniska auktioner ska få användas är att kontrakt kan tilldelas direkt med ledning av resultatet av auktionen. Förfrågningsunder-laget och tilldelningskriterierna behöver därför fastställas med stor noggrannhet.

källa konkurrensverket www.kkv.se

utmAningsrätt

Syftet med utmaningsrätten kan vara att initiera att en verksamhet ska upphandlas men också att delar av en verksamhet eller hopslag-ning av verksamheter kan drivas på ett annat sätt. Detta innebär att kommunen eller landstinget fattat beslut om att t.ex. privata företag eller personal kan initiera att en upphandling av en särskild verksam-het ska prövas.

Utmanarrätten skulle också kunna kallas initiativrätt.

källa sveriges koMMuner&landsting www.skl.se

Jan Karlsson

noterat för uppHandlaren



Avreglering och centralisering har gått ut över självstyret

om vi BörJar med lite objektivt om subjektet, krönikören och företaget så är jag VD för Svensk

Kommunrating sedan mer än tjugo år. Vår uppgift är finansiell analys av våra 290 kom-muner. Ge mig 4 minuters förberedelsetid och jag analyserar valfri kommun under fyra timmar. Hittills har ingen somnat. Så intressanta är faktiskt kommuner. Det tar några minuter för varje åhörare att förstå att detta berör dem i allra högsta grad. Finns det någon som inte är beroende av en kommun i minst ett avseende? Tänker man efter så blir det på många olika sätt både privat och i yrkeslivet. Kommunerna ansvarar för drygt 20 procent av BNP och cirka 25 procent av sysselsättningen. Hela välfärdsproduktionen sker och måste ske lokalt för att vara effektiv.

varför har kommunerna blivit så intres-santa just nu? Analyser och fackartiklar från oss sprider kunskap om läget inom kom-munsektorn. Brytningstider, som nu, karak-täriseras av att skillnaderna växer mellan en ekonomis olika aktörer. Man är olika flexibel och ansvarstagande. Det gäller individer och hushåll, företag i branscher som sätts under starkt omvandlingstryck och även kommu-ner. Mellan kommunerna har skillnaderna i ekonomisk styrka växt under de tjugo år vi verkat. Därmed ökar också skillnaderna i förmåga att klara god kvalitet i den lokala välfärdsproduktionen. Framtiden innehål-ler också flera utmaningar och en av dem är demografisk – yngre och äldre bor alltmer i olika kommuner. Vi, som är specialiserade på att analysera enskilda kommuner ser detta. Det är inte uppenbart för gemene man och det är inte riktigt politiskt önskvärt att denna fråga kommer upp på dagordningen. Politi-ken är reaktiv och sällan förutseende.

i sveriGe avreGleraDes kommunerna genom 1991 års kommunallag. Alla operati-va ekonomiska regler försvann, och det fanns inte längre några begränsningar i kommu-nernas upplåningsrätt. Svenska kommuner blev de mest finansiellt avreglerade i världen! Varken Finansinspektion, riksdag eller regering uppmärksammade att det borde ha fört med sig krav på kapitaltäckning enligt Basel I från år 1988. Svensk Kommunrating diskuterade frågan med Finansinspektionen i början av 1990-talet, men möttes av följande argument:

• Det är riksdagen som ska ge oss order hur vi ska tänka och agera

• Det är inte praxis i många andra länder• Det är besvärligt att införa i Sverige

• Det har hittills inte hänt något (trots det då högaktuella Haningefallissemanget)

noll proCents kapitaltäckningskrav och därmed tron på statlig säkerhet för kom-munala skulder medförde att kreditgivare under långa perioder ”parkerade” pengar i kommunerna till låg ränta. Denna kassaba-lanseffekt, känslan av att vara rik, har stimu-lerat många kommuner att lånefinansiera driftkostnader istället för att rationalisera och intäktsanpassa sin verksamhet.

Konsekvenserna av den centralisering som noll procent i kapitaltäckningskrav innebar och bristen på marknadsuppsikt från kreditgivarna för 290 kommuner kan sam-manfattas i följande punkter:

1. Olikheterna i finansiell styrka växte efter 1991

2. Driftkostnader lånefinansierades och kommande generationer belånades

3. Tillgångar säljs fortfarande, blir pengar och tidigare generationers sparande och kapitalbildning förskingras

4. Staten kände sig under en period tvingad att öppna kommunakuter

5. Staten försöker därefter återreglera ge-nom balanskrav och förstärkt revision

6. Rikspolitikerna intresserar sig alltmer för

KRÖNIKAHans Jensevik är landets ledande expert på kommunal ekonomi och han kommer att skriva en kommunalekonomisk krönika i varje nummer. Detta är hans första krönika för OBIZ räkning.

SvenSka kommuner

blev de meSt

finanSiellt

avreglerade i

världen!


röstknipande kommunala verksamheter som vård, skola och omsorg

7. Duktiga och ansvarstagande kommunal-politiker tröttnar och hoppar av

8. Staten har centraliserat nästan alla in-täkter till riksdagen genom skatteutjäm-nings- och maxtaxesystem

9. Statsbidragen avindexeras ibland och pengar pytsas ut som Wernersson- och Perssonpengar i form av öronmärkta bidrag

10 . I valen diskuterar riksdagsmännen numera mest kommunala frågor

11 . Kort sagt – det kommunala självstyret urholkas

slutsatserna är att en finansiell av-reglering för tjugo år sedan och en gradvis centralisering som gått ut över det lokala självstyret har resulterat i en stor spridning mellan kommunerna när det gäller finansiell och ekonomisk styrka bland våra 290 kom-

muner. De börjar nu bli tydliga i form av exempelvis överbelånade ”Greklandskom-muner”. Det kommer att få konsekvenser för kvaliteten på den lokala välfärdsproduk-tionen i framtiden. Är du positionerad i rätt kommun? Vi kan kommuner.

hans JenseviK

VD svensk Kommunrating

www.kommunrating.se

tillgångar SäljS fortfarande,

blir pengar och tidigare

generationerS Sparande och

kapitalbildning förSkingraS

OPAB AB • Box 37 • 289 21 Knislinge Tele 044-699 00 • Fax 044-699 20

skolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seSe hela vårt V/S sortiment på skolinredning.se

Beställ vår katalog idag!

OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOORRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDEDERRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRIIIIIIIINNNNNNNNNNNNNNNNVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVEVESTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTSTST



Små möjligheter rikta misstroendenorDmalinGs kommun i Väster-

botten har figurerat i lokala media i början av detta år. Kommunchefen

och en rad förvaltningschefer i kommunen har skickat en skrivelse med kritiska syn-punkter på kommunstyrelsens ordförande som även är kommunalråd. Den borgerliga oppositionen i kommunen har enligt tid-ningsuppgifter riktat ett misstroendevotum mot kommunalrådet, som dock förklarar att hon inte tänker avgå. Kommunalrådet, ivrigt påhejad av den politiska majoriteten i kommunen, har också gått ut och anklagat kommunchefen och andra inom kommun-ledningens kansli för att ha förfalskat ett protokoll. Ett beslut hade överklagats under åberopande av jäv och när kommunen skick-ade in kopia av protokollet till förvaltnings-rätten tillfogades en blyertsanteckning med upplysning att den person som ifrågasattes vara jävig nu hade lämnat sitt kommunala förtroendeuppdrag.

utan att Gå närmare in på vad som hänt i Nordmaling, väcker skeendet flera frågor. En är om det är möjligt att tillfoga anteckningar på protokollsutdrag, en annan om det är möjligt att rikta misstroende-votum mot kommunala politiker.

en Kopia av en hanDlinG eller ett protokollsutdrag som skickas in till en domstol måste givetvis överensstämma med originalet. Protokoll får dessutom anses vara dokument av särskilt stor betydelse, eftersom de många gånger ska utgöra grund för myndigheters fortsatta ageranden och ställningstaganden. En avsiktlig ändring eller förvanskning av en sådan handling är sannolikt brottslig och kan rubriceras som urkundsförfalskning eller möjligen det

mildare brottet förvanskning av urkund. Urkundsförfalskning innebär bland annat att någon ändrar eller fyller ut ett protokoll och detta agerande ”innebär fara i bevishän-seende”. För att ett brott ska föreligga krävs dessutom att den som gjort ändringen haft uppsåt att vilseleda. Jag vill inte på något sätt mildra kravet att kopior och andra hand-lingar som skickas in till domstolar exakt ska återge originalet, men det synes vara att gå alltför långt att hävda att det i ett sådant fall som i Nordmaling skulle vara brottsligt att på handlingen göra en anteckning som när-mast kan betecknas som en sakupplysning. Att förvaltningsrätten i sin bedömning av jävsfrågan skulle komma att påverkas av an-teckningen på protokollskopian verkar inte sannolikt och det är heller knappast troligt att den som gjort anteckningen hade för av-sikt att vilseleda förvaltningsrätten. Om upp-lysningen hade lämnats i en bifogad skrivelse hade ingen kommit på tanken att påstå att detta skulle kunna förleda förvaltningsrätten i sitt ställningstagande. Sammanfattningsvis förefaller diskussionen om brott i det nu aktuella fallet vara starkt överdriven.

Den anDra fråGan är vilka möjligheter som finns att avsätta en kommunpolitiker. En person som är vald till ledamot av kom-munfullmäktige ska skiljas från sitt uppdrag om han eller hon flyttar från kommunen och blir folkbokförd i en annan kommun liksom att fullmäktige kan bevilja en ledamot att avgå om ledamoten själv önskar det. För den som valts av fullmäktige, t.ex. att vara ord-förande i kommunalstyrelsen eller ledamot i någon annan nämnd, finns ytterligare några möjligheter till att uppdraget kan upphöra. Fullmäktige kan under vissa förutsättningar återkalla uppdraget, som när den förtroen-

devalde har vägrats ansvarsfrihet eller har dömts för ett brott vars lägsta straff är två års fängelse. Vidare kan fullmäktige besluta att återkalla samtliga uppdrag i en nämnd om den politiska majoriteten i fullmäktige inte längre överensstämmer med majoriteten i nämnden eller om fullmäktige genomför förändringar i nämndorganisationen. Men det finns således ingen möjlighet för full-mäktige att avsätta en enskild ledamot eller ordförande i styrelsen eller andra nämnder av den anledningen att fullmäktige inte längre har förtroende för personen ifråga.

i reGerinGsformen regleras riksdagens möjlighet att rikta en misstroendeförklaring såväl mot statsministern som mot ett enskilt statsråd, men frågan berörs inte i kommu-nallagen. Det har förekommit motioner i riksdagen med förslag om att införa ett liknande institut i kommunala sammanhang, men ännu utan resultat. Frågan diskutera-des inte heller i översynen inför den reform av regeringsformen som beslutades förra året. Det finns dock anledning att överväga införandet av en sådan möjlighet att avsätta enskilda politiker i styrelse och nämnder om de har förlorat fullmäktiges förtroende.

lars BeJstam

Docent i förvaltningsrätt

KRÖNIKALars Bejstam, redaktör för Förvaltningsrättslig tidskrift och docent i förvaltningsrätt vid Umeå universitet, kommer att återkomma som fast krönikör i OBIZ. I sin första krönika tar han både upp ändring av justerade protokoll och misstroendeförklaringar.

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?

Vi hjälper er att anpassa ert projekt till er budget. Med tidiga kalkyler slipper ni projektera projekt som inte kan finansieras. Att i tidigt skede kunna slå fast en kostnadsram för ert byggprojekt gör att ni bättre kan planera för framtiden Tveka inte att höra av er till oss redan i idéstadiet. Det är innan projektet tar form ni kan kapa kostnader. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se eller 08-585 375 00.

Bygga nytt, bygga om eller bygga till?

Vi hjälper er att anpassa ert projekt till er budget. Med tidiga kalkyler slipper ni projektera projekt som inte kan finansieras. Att i tidigt skede kunna slå fast en kostnadsram för ert byggprojekt gör att ni bättre kan planera för framtiden Tveka inte att höra av er till oss redan i idéstadiet. Det är innan projektet tar form ni kan kapa kostnader. Kontakta oss så berättar vi mer om hur ert projekt kan byggas billigare. www.bkkonsulter.se eller 08-585 375 00.


grönytor & entreprenad

Grönytorna minskar i de tio största städerna. Det visar en undersökning från sCB som i samarbete med metria miljöanalys tagit fram en ny metod för att mäta föränd-ringar av vegetationsgrad inom tätorter.

I denna första studie har föränd-ringar mellan år 2000 och 2005 i de tio befolkningsmässigt största tätorterna undersökts. I samtliga fall har vegetationen minskat. De orter som ingår i studien är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Jönkö-ping och Norrköping.

nettominskning

I dessa tätorter har vegetationen ökat på vissa ytor och minskat på andra. Nettoförändringen visar dock alltid en minskning. Den är på 23 till 546 hektar, eller 0,6 till 1,5 procent av ortens landareal. Störst är nettoförändringarna i Malmö och Stockholm.

stockholm hAr mest grömt

Grönytor är allt grönt inom tätortsgränsen, exempelvis parker och öppna gräsytor samt andra träd- eller gräsbevuxna ytor. Med hjälp av uppgifter om förändringar samt kartering av grönytor år 2005, har arealen grönyta för år 2000 beräknats. Störst andel grönyta i förhållan-de till landareal hade Stockholms tätort med 74 procent. Minst andel grönyta hade Malmö med 55 procent och Norrköping med 60 procent.

År 2000 hade invånarna i de

tio tätorterna mellan 154 och 388 m2 grönyta per person. Befolkningsökning tillsammans med minskad vegetation gav en grönyta på mellan 153 och 373 m2 per person år 2005.

förändringAr vid grönytA

I 6 av de 10 tätorterna har ytmässigt mer än 50 procent av minskningarna i vegetation skett inom eller i anslutning till grön-områden. I Malmö gäller det för 71 procent av förändringsytan och i Göteborg för 64 procent. I Uppsala ligger 35 procent av förändringsytan inom eller i anslutning till grönområden. Det här ger en bild av vilken typ av mark som har tagits i anspråk när vegetationsgraden har för-ändrats. Områden där vegetatio-nen har minskat och som ligger i anslutning till grönområden antas ha tillhört grönområdet innan förändringen.

Gunnar anDersson

städerna får allt mindre grönytor

även om parkytorna i storstäderna minskar inte ytorna på samma sätt i mindre kommuner som här i töreboda.Foto: töreboda koMMun

engcon

AHÅS Vassröjning & Sjögrävning AB

Sjöentreprenad, MuddringPålning, Spontning, Bryggor

www.ahås.seMobil: 0706-55 74 80

E-post: [email protected]

Bilder på vår senaste amfibiemaskin

engcon


grönytor & entreprenad

sandgrundsparken i Karlstad har fått sienapriset för bästa offentliga utemiljö. siena-priset delas ut av sveriges arkitekter för att främja god utemiljö och tilldelas ett objekt och dess arkitekt.

På en udde i Klarälven mitt i Karlstad ligger Sandgrundspar-ken. Karlstads tanke med parken är att öka stadens attraktivitet genom att tillföra ett stadsrum, en park, av högsta möjliga kvalitet som ska vara lätt att besöka. Parken ska uppmuntra till promenader, utevistelse och rekreation.

tidlös skApelse

Juryns motivering lyfter fram att den nya parken är en tidlös och romantisk skapelse, med säker växtbehandling och terrassering

där parken rymmer både robusta bryggor, vida utblickar och intima, mjukt formade blomst-rande rum.

Sienapriset utdelas för att främja god utemiljö. Priset till-delas objektet och dess arkitekt som är Sweco arkitekter genom

landskapsarkitekt LAR/MSA Thorbjörn Andersson, professor SLU.

eriK säfvenBerG

bästA offentligA utemiljön finns i kArlstAd

sandgrundsparken i Karlstad har utsetts till landets bästa offentliga utemiljö. Foto: Åke eson-lindMan

Aktuella kurser under 2011/2012Söker du kompetent personal? Studerande på YH Park- och Trädvård slutar i mars 2011!


andra intressanta utemiljöer

hammarBy GårD är en av flera utbyggnadsetapper i Hammarby

sjöstad. stadsbyggnadsmotivet för denna etapp utgår från stenstadens

kvartersstruktur interfolierad av mindre ”townhouses” grupperade kring

en central långsträckt park, Hammarbyterrassen. mitt i området intill den

långsträckta kajen anläggs en hamnbassäng som i sin tur ansluts till det

centrala torget i parken.

täBy församlinG har gjort en omfattande utbyggnad av

begravningsplatsen i täby kyrkby. anläggningens gestaltning tar sin

utgångspunkt i det uppländska landskapets öppna och ljusa ängar där

de omgivande skogsbrynen mjukas upp av lövträd och ängsblommor.

på den nya delen av begravningsplatsen är marken skickligt modellerad

med försänkta ängar och mjukt rundade vallar mot gångstråken.

KroKsBäCKsparKen i malmö har fått en ny attraktion med

den nya puckelbollsplanen. Här är bollplanen där spelreglerna inte

existerar och friheten att hitta på blir total. Besökarna bjuds in till en

medskapande lek och de regisserar själva sin föreställning. Bland Krok-

sbäcksparkens befintliga kullar blir puckelbollsplanens böljande plan ett

perfekt inpassat tillskott i miljön.

Foto

: eM

Ma

jo

Ha

ns

so

nFo

to: b

rit

t b

er

nts

so

nFo

to: a

lex

an

de

r d

e C

uv

ela

nd

www.Svearedskap.se Tel.0174-40076

NYHET! Elsekatör för proffs

Hjulhackan världens bästa handredskap för grusgångar och kantskärning!

Se våra filmer på hemsidan!

Proffsredskap för alla!

Dimonlyften: Klipp dubbelt så mycket och spar armar rygg och axlar.

Klipp upp till Ø40mm

Återförsäljare på:

Greppvänlig

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE

”Den ledande utrustningen för dold personräkning utomhus”


energi & Miljö

tidigare var alternativen be-gränsade. för den som ville ha fullgod ventilation och god ekonomi genom återvin-ning av värmen i frånluften stod endast centralstyrda kanalsystem till buds. nu finns fler alternativ att välja mellan.

Ett av dessa alternativ är venti-latorerna som Air Star utvecklat och som rönt internationellt intresse i bland annat Japan, Spanien och Hong Kong. Här i Sverige har byggföretaget Skanska valt att satsa på Air Stars ventilatorer i sina bygg- och kontorsbodar.

beprövAd teknik

Ventilatorerna bygger på känd och beprövad teknik som utvecklats vidare med nya inno-vationer. All produktion och ut-veckling sker i Sverige och idag används ventilationssystemet i kontor, offentliga lokaler, villor, lägenheter och byggbodar.

Ventilatorn har från- och tilluftsfläktar som arbetar växelvis i 30 sekunder. Vär-men i frånluften återvinns i en värmeväxlare och återanvänds sedan för att värma upp till-luften. Ventilatorerna har även en tillskottsvärmefunktion som gör att de förutom att ventilera ger värme. Värmeåtervinningen har en energiverkningsgrad på i genomsnitt 85 procent. I venti-latorn finns även dammfilter och partikelfilter som renar luften. Grundprincipen är att en ven-tilator tar hand om ventilation och uppvärmning av ett rum. Varje enhet klarar att ventilera en

yta på cirka 20-35 kvadratmeter beroende på modell.

internAtionellt intresse

– Det är ett ventilationssystem med tillskottsvärme och man kan placera ventilatorerna utifrån fastighetens ventilations- och uppvärmningsbehov, säger Peter Björs, vd på Air Star. Varje ventilator förbrukar 30 watt vid

ventilation och fullt flöde, och vid tillskott av elvärme max 430 watt vid full effekt.

Efter att det stora byggfö-retaget Skanska började köpa ventilationssystemet 2009 har Air Stars ventilatorer väckt stort intresse internationellt. Efter leveranser till övriga länder i Norden och till de baltiska länderna har Humisec Castellon

i Spanien, Jbeck i Japan och nu senast Advance Faith Deve-lopment i Hong Kong, valt att köpa ventilatorer för test och utvärdering.

– Vi har ökat vår försäljning stadigt och tar hela tiden nya steg mot fler och fler marknader, säger Peter Björs.

Gunnar anDersson

Ventilerar i små enHetermed återVunnen Värme

peter Björs, vd på air star,visar upp den lilla ventilatorn med som både ger fullgod ventilation och värmeåtervinning.


västervik sparar både energi och pengar sedan modern utrustning för energieffekti-visering installerades i sim- och bowlinghallarna. hittills har energianvändningen i sportanläggningen minskat med ca 830 mWh/år och driftskostnaderna har sänkts genom effektiv värmeåter-vinning.

Västerviks energieffektivisering av sporthallen är ett gott exem-pel på hur en kommun kan spara både energi och pengar genom att installera modern utrustning för ventilation och värmeåter-vinning i en energikrävande anläggning.

I hjärtat av Västervik ligger den välbesökta sportanlägg-ningen med bland annat sim- och bowlinghall. År 1999 fick kommunen bidrag från det

lokala investeringsprogrammet (LIP) för att energieffektivisera anläggningen. Ett effektivt ven-tilationsaggregat med avfuktare och värmeväxlare installerades i simhallen, vilket bland annat innebar att behovet att införa kalluft minskade. Dessutom fick bowlinghallen, som saknade värmeåtervinning, ett modernt värmeåtervinningsaggregat.

modern utrustning

De moderna och högeffektiva aggregaten för värmeåtervin-ning, avfuktning och värmeväx-ling ger lägre driftskostnader och minskad energianvändning, vilket innebär att Västerviks kommun sparar både energi och pengar.

Installationen i simhallen gav något högre luftfuktighet, men en relativ luftfuktighet på 60 procent är vanlig i simhallar

och svår att åtgärda utan att det blir olägenheter för de badande. Ett nytt stort fläktrum som installerades på taket bidrog till att kostnaderna blev högre än beräknat, men de ekonomiska och miljömässiga vinsterna överväger.

Under 2007 har nya frek-vensstyrda cirkulationspumpar för bassängvattnet installerats. De ska kunna närvarostyras, vilket innebär att energibespa-ringen och värmeåtervinningen kommer att öka ytterligare.

stor potentiAl

Simhallens energieffektivise-ring har uppmärksammats och anläggningen har tagit emot en del studiebesök. Västerviks kommun har tagit fram en bro-schyr och ordnat en webbplats som presenterar samtliga LIP-projekt.

Bad- och sportanläggningar är energikrävande, vilket innebär att energisparåtgärder får stor ef-fekt. Många badhus byggdes på 1960- och 70-talen. De senaste årtiondenas utveckling med till exempel äventyrsbad, spa- anläggningar och rehabilite-ringsbad har inneburit en höj-ning av vattentemperaturen med upp till 10 grader.

Det ökade antalet anlägg-ningar – både i Sverige och internationellt – med ökade krav på temperatur, ventilation och vattenrening ökar energi-behovet. Detta gör energieffek-tiviseringsåtgärder angelägna, och ökar också marknadsförut-sättningarna för goda energi-, ventilations- och vattenrenings-system.

eriK säfvenBerG

energisnålt i västerviks sporthAll

Vår byggritning.När vi bygger en skola är målet alltid självklart. Vi skall lösa ett lokalbehov. Men om vi tittar närmare är uppdraget mer komplice-rat än så. Vi ska även svara upp till alla stora och små behov hos barn och vuxna som ska leva och verka i skolan. Man lär så länge man bygger - och det är viktigt att göra hem-läxan ordentligt först. Våra skolor är alla byggda på beprövade och genomtänkta lösningar från våra femtio år i skolan. Beställ gärna vår skolkatalog på www.flexator.se


energi & Miljö

snö har vi mycket av här uppe i norden. och den är helt gratis. Det är nu möjligt att lagra den kyla vintern kom med för att sedan återanvända under årets varmare delar.

Sedan sommaren 2000 använder Sundsvalls sjukhus snö för både komfortkyla och kyllagring. Kylanläggningen i Sundsvall bygger på en teknik som bland annat innefattar storskalig lagring av snö. Hundra meter bakom Sundsvalls sjukhus ligger en bassäng som i botten är täckt med asfalt.

bAssäng fylls med snö

Under vintern fylls bassängen med snö som skottas bort från parkeringar i närområdet, och på våren läggs ett två decimeter tjockt täcke av isolerande träflis över snön. Bassängen rymmer uppskattningsvis närmare 70 000 kubikmeter snö.

När snön sakta smälter rinner vattnet, som håller två grader, via rör in till en pumpstation där det filtreras och sedan pumpas in till en värmeväxlare. Pumpen skickar maximalt 60 liter vatten i sekunden ut i kylsystemet. När det har pumpas tillbaka till snö-högen har vattnet värmts upp till åtta grader.

flis binder smuts

Längst upp på bassängens kant finns hål där det ljumma vattnet släpps tillbaka för att både påskynda smältningen och kylas på nytt.

Utan tillskottet av det upp-värmda vattnet skulle smältning-en gå alldeles för långsamt.

När träflisen mot slutet av sommaren hamnar i vattnet binder den oljerester och en del andra föroreningar som lagrats i snön. Flisen går att återanvända flera år i rad.

När snökyla ersatte kylma-skiner vid Sundsvalls sjukhus

reducerades elförbrukningen för just kylning med över 90 pro-cent. Vid fullt utnyttjande, det vill säga med 70 000 kubikmeter snö, reduceras elbehovet för kyla med 900 MWh per år.

Investeringskostnaden för Landstinget i Västernorrland har under perioden uppgått till 16 miljoner kronor.

stort intresse

Intresset för den unika snökylan i Sundsvall har varit stort sedan den invigdes 2000.

I juli 2009 var en delegation från Sapporo Airport i Japan på besök vid länssjukhuset i Sundsvall. Några månader senare började de bygga en egen anläggning som togs i drift i maj 2010.

Anläggningen på Sap-poro Airport kan lagra mellan 120 000 och 240 000 kubikme-ter snö per år vilket ger mellan 5 000 och 10 000 MWh kyla under samma period.

lagrad snö kyler sjukHus

– Det är en glädjande nyhet att det blivit en uppföljare till snökyleanläggningen vid läns-sjukhuset i Sundsvall, säger Jan Lindberg, energicontroller på Landstinget Västernorrland.

Gunnar anDersson

Foto

: an

de

rs

elia

ss

on

illustration: idag designbyrÅ


Fakta: snökylaprincipen för anläggningen är enkel. en bassäng på 10 000 kvadratmeter (mot-

svarande en fotbollsplan) fylls under vintern med snö. i slutet av vintersäsong-

en täcks snön med ett lager träflis. under sommarhalvåret leds smältvattnet,

som håller en temperatur av cirka två grader, till en värmeväxlare som för över

kylan till sjukhusets kylsystem.

så fungerAr snökylA

energicontroller Jan lindberg visar snöhögen som kyler sjukhuset. Den senaste utbyggnaden innebär att kapaciteten nu är 70 000 kubikmeter snö. snökylan vid läns-sjukhuset togs i drift år 2000 och har sänkt sjukhusets elförbrukning för kyla med mer än 90 procent. i februari vann sundsvallslösningen dessutom en klimattävling i Åbo utlysts av kommunförbunden i sverige, norge och finland och nordiska rådet.

Vi är specialiserade på tillverkning och

uthyrning av modulbyggnader för kontor,

skolor, daghem och personalutrymmen.

Läs mer på vår webbplats:

www.pamil.se

Stenbrovägen 52, 253 68 HelsingborgTel 042-29 30 55 | Fax: 042-29 25 40

[email protected]


intervjun

ALLT I ALLO

Kristdemokraternas gruppledare i Riksdagen, Stefan Attefall, är ny minister i Sveriges regering. Hans titel är civil- och bostadsminister. Kanske borde han rent av ha varit kommunminster. Någon sådan finns nu inte. Men vad är han egentligen ansvarig för?– Jag har hand om mycket annat. Bland annat frågor som rör statlig förvaltning, bostadspolitik, plan- och byggfrågor och offentlig upphandling, säger regeringens ”allt i allo-minister”.

– MINISTER

STEFAN ATTEFALL ERFAREN

26 OBIZ | 1 • 2011


tefan Attefall är den tredje kristdemokratiska ministern i regeringen och hans titel är civil- och bostadsminister. Det betyder att han, utöver byggnads- och bostadsfrågor, också

ansvarar för Länsstyrelsernas arbete, statlig förvaltning, frågor som rör offentlig upphandling samt för frågor som rör statens stöd till trossamfund.

– Det är fantastiskt spännande frågor att arbeta med. Jag har varit engagerad i bostadsfrågor under många år och tycker förstås att det känns särskilt roligt att nu få jobba vidare med bostadsfrågorna som minister, säger Stefan Attefall.

Men någon ny kommunminister är han inte.– Frågor som rör finansmarknad, kommunal ekonomi och

kommunal lagstiftning tillhör inte mitt område, konstaterar Stefan Attefall.

Även om Stefan Attefall är ny i regeringen är han ingen politisk duvunge. Stefan Attefall är 50 år och har varit Krist-demokraternas gruppledare i riksdagen sedan 2002. Han har lång politisk erfarenhet och har under den senaste perioden bland annat varit ordförande i Riksdagens finansutskott.

Som bostadsminister har Stefan Attefall yttersta ansva-ret för frågor som rör boende och byggande, till exempel bostadsmarknad, byggande, planläggning, markanvänd-ning, bebyggelse, lantmäteriverksamhet, byggprodukter och byggnadsverk.

Ett faktum är att det idag byggs för få bostäder i Sverige och att den bostadsbristen driver upp boendekostnaderna.

Stefan Attefall menar att regeringen arbetar för att förbätt-ra bostadsmarknaden så att så många som möjligt ska kunna ordna en bra bostad till en rimlig kostnad. Men för det krävs att utbudet av bostäder ökar och för att fler ska vilja investera i samt äga och förvalta hyresfastigheter krävs långsiktigt goda och förutsägbara villkor.

– Jag vill fortsätta arbeta för att stärka hyresrättens ställ-ning. Den 1 januari 2011 infördes ett nytt system där varje enskild lägenhets standard, kvalitet och läge i högre grad kan avgöra hyran och de kommunala bostadsbolagen åläggs att vara långsiktigt affärsmässiga, säger han.

Den 2 maj träder ny plan- och bygglagstiftning i kraft som, enligt Attefall, underlättar byggandet.

– Vi arbetar för ökad variation i bostadsbeståndet och avser att införa lagstiftning som underlättar till- och frånval i hyreskontrakt. Det kommer också under mandatperioden att

ALLT I ALLO

S

– MINISTER

STEFAN ATTEFALL ERFAREN

Foto

: a

nd

er

s w

iklu

nd

/ s

Ca

np

ix

stefan attefall är ny civil- och bostadsminister, men en erfaren politiker. Han har suttit i riksdagen mellan 1991-1994 samt från 1998.


intervjun

komma lagstiftning som tillåter ägarlägenheter i det befintliga beståndet.

För att förbättra bostadsmarknaden på kort sikt menar Attefall att man också behöver utnyttja det befintliga bostads-beståndet genom förbättrade möjligheter till andrahandsut-hyrning.

– I två steg har vi höjt schablonavdraget för privatpersoners hyresintäkter till 18 000 kr per år.

När det gäller möjligheterna att bygga långsiktigt hållbart menar Stefan Attefall att det måste finnas tydliga och enhetliga regler för bostadsbyggandet.

– Problemet är att många kommuner har skilda krav, vilket gör att ett flerfamiljshus som byggts i en kommun måste ritas om från början innan det kan byggas i nästa kommun, och det fördyrar och krånglar till byggprocessen, säger han.

Som civilminister har Stefan Attefall också ansvar för den statliga förvaltningen. Han menar att fokus för det förvalt-ningspolitiska arbetet är att sätta medborgare och företag i centrum.

– Det handlar om att klargöra statens roll och uppgifter, tydliggöra ansvarsfördelningen, effektivisera förvaltningen och förenkla för medborgare och företag, förklarar han.

I den Förvaltningspolitiska propositionen föreslår re-geringen ett trettiotal åtgärder. Med utgångspunkt från den propositionen tar regeringen fram ett förvaltningspolitiskt handlingsprogram som bland annat innebär en satsning på grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman. Handlingsprogrammet innehåller även en satsning på effektivisering av myndigheternas administration genom skapande av ett gemensamt servicecenter.

Offentlig upphandling är ytterligare ett viktigt område som ligger under Stefan Attefalls ansvarsområde som civil- och bostadsminister. I juli 2010 trädde nya regler i kraft i svensk lagstiftning som innebär kännbara påföljder när regelverket inte följs. Den nya lagstiftningen innebär också förenklingar.

Stefan Attefall tycker att det möjligt för upphandlande myndigheter att göra goda ekonomiska affärer och samtidigt bidra till att förbättra miljön utan alltför stora begränsningar gentemot anbudslämnarna.

– Men det finns en osäkerhet kring vilka krav man kan ställa. Därför har Anders Wijkman fått i uppdrag att utreda bland annat den frågan. Hans utredning kommer att bli färdig under sommaren 2012, berättar Stefan Attefall.

eriK säfvenBerG

steFan atteFallFakta

ålDer: 50 år.

föDD: lycksele, Västerbottens län.

Bor: Hus i Jönköping.

familJ: Hustru Cecilia och tre barn i åldrarna 13 år, 10 år och 8 år.

ruter Dams Chefsutvecklings- och mentorprogram 2004.

Gör: är civil- och bostadsminister sedan september 2010. sitter

dessutom i Kristdemokraternas partistyrelse.

GJort: tidigare chefredaktör för tidningen Kristdemokraten.

utBilDninG: fil kand i statskunskap och nationalekonomi.

äter: Helst palt. Barnsligt förtjust i smågodis.

DriCKer: Dubbel espresso och kall öl.

fritiDsintresse: motionslöpning. Har sprungit maraton på

tiden 05:01:08.

läser: tidningar, tidningar och tidningar. men också politiska

papper, statliga utredningar, böcker om ideologi och gärna en och

annan deckare.

en gammal murvel. stefan attefalls tidningsintresse är stort. Han har under många år arbetat som journalist och chefredaktör på tidningen Kristdemokraten.

problemet är att många

kommuner har Skilda krav

...det fördyrar och krånglar

till byggproceSSen

Foto

: jo

Ha

n ö

dM

an

n

PrimeKey

Open Source PKI och professionell EJBCA supportPrimeKey Solutions erbjuder smartakort med Public Key Infrastruktur (PKI) teknologi som passar utmärkt för ID-lösningar för myndigheter och bankkunder.

Våra SverigekunderBGC, SKATTEVERKET, TULLVERKET, KUSTBEVAKNINGEN, FOI, ARBETSFÖRMEDLINGEN, HANDELSBANKEN, FMV

Öppna lösningar för stark autentisering och säker

kommunikation

Besök oss gärna på www.primekey.se


energi & Miljö

Kungen har den, men han är inte ensam. Den intressanta ventilationstekniken le-vande filter finns exempelvis även på en skola, i en perso-nalmatsal och på sundsvall-härnösand flygplats.

Varje dag utsätts vi för luftföro-reningar, inte minst inomhus. Samtidigt är inomhusmiljön av största vikt för att vi ska må bra och prestera bra både på arbetet och privat. Levande filter är en liten tropisk trädgård som håller luften naturligt ren.

växter renAr

Levande filter innebär att väx-terna finns i inglasade jordtråg med både avloppsdränering och bevattningssystem. När luften cirkulerar fastnar luftförorening-arna, både fasta partiklar och gaser, på växternas blad.

Två gånger varje timme bevattnas bladen i omkring 10 sekunder så att partiklarna spolas ned i jorden och bryts ned. Samtidigt ökar luftfuktig-heten, något som är extra viktigt under vintern när inomhusluften är torr. Genom att ta tillvara lokalens överskottsenergi skapas också en svalare luft.

Filtret renar luften och tillför syre, vilket minskar behovet av

mekanisk ventilation och energi för uppvärmning av ventila-tionsluft. Systemet kan spara 70 procent av energiförbrukningen.

pAssAr för dAtormiljöer

Flygplatser och kontor där det vistas många människor är de vanligaste platserna. Den första större installationen gjordes i Sundsvall-Härnösands flygter-minal när den uppfördes 1997. Tekniken passar också bra i miljöer där många arbetar med datorer och annan teknik, och där det är vanligt att persona-len drabbas av huvudvärk och luftvägsproblem. En högre luftfuktighet är särskilt viktigt i

miljöer med hög andel elektrisk laddning. Eftersom växterna belyses med särskilda lampor behöver de inget dagsljus.

finns på slottet

Tekniken passar väl för kultur-minnesmärkta byggnader där ett konventionellt ventilations-

system inte går att installera och maj 2009 sattes det första filtret in i kungliga slottet i Stockholm. Det levande filtret finns i loka-lerna där växelpersonalen sitter. Filter nummer två sattes sedan i ett av konferensrummen.

Gunnar anDersson

regnskog i miniatyr renar luften

Fakta: levande Filterfiltret består av 15 olika utvalda växtsorter, jord och vatten. fläktarna i botten

drar luften över bladmassorna. när luften passerar växterna fastnar de smut-

siga partiklarna. två gånger i timmen duschas växterna med vanligt vatten.

partiklarna faller ner i jorden som tar upp och bryter ner föroreningarna. Den

renade luften blåses ut nere vid golvet.

en högre luftfuktighet är särskilt viktigt i miljöer med hög andel elektrisk laddning. polisen har ett filter i sin länskommu-nikationscentral i sundsvall.


nytt hjälpmedel Att upprättA miljöplAn i byggprojektför att underlätta bygg- och fastighetssektorns miljö-arbete har Kretsloppsrådet publicerat ”vägledning för miljöanpassat byggande” ett hjälpmedel för att upp-rätta miljöplan i byggprojekt.

En miljöplan visar på vilket sätt konsulten eller entreprenören planerar att uppfylla de mål och krav som byggherren angett i sitt

miljöprogram. Hjälpmedlet går att kostnadsfritt ladda hem från www.kretsloppsradet.com.

nytt, grAtis verktyg

Det nya dokumentet är ett komplement till Miljöstyrnings-rådets verktyg för miljökrav vid ny- och ombyggnad. Miljöstyr-ningsrådets verktyg finns för såväl bostäder som lokaler och kan laddas hem från www.msr.

se. Miljöstyrningsrådets verktyg kan användas vid såväl upphand-ling enligt LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) som vid traditionell upphandling. Det fungerar också som en allmän vägledning för miljöanpassat byggande. Det finns dessutom ett framtaget utbildningsmate-rial för miljöanpassat byggande.

– Det är utmärkt att det finns hjälpmedel för att upprätta mil-

jökrav vid upphandling av bygg-projekt. De flesta byggherrar vill ställa miljökrav i sitt byggande men ibland råder osäkerhet om hur kraven ska formuleras så att de går att kontrollera och följa upp under byggprocessen. Det här materialet fyller ett stort behov, säger Kretsloppsrådets ordförande Mats Björs.

eriK säfvenBerG

MILJÖVÄNLIGA NÄRVÄRMECENTRALER

För olika biobränslen. Effekter från 60 kW till 8 MW

Bränsleförråd från 11 m3 till 96 m3 eller platsbyggd

Driftsäkerhet Minimera driftkostnaderna och säkerställ driften. Hela

drivkedjan är byggd för bekymmersfri drift i många år!

Frihet att välja bränsleMed vår beprövade brännarteknik kan du enkelt byta

mellan flis, pellets, havre och briketter med några

enkla knapptryckningar.

DesignVåra centraler passar in i alla miljöer och färgerna

anpassas efter önskemål.

KomplettVi levererar helt kompletta värmecentraler. Inkoppling,

driftsättning, utbildning och serviceavtal.enl. ök.

Nybyggargatan 1B, Skellefteå | 0910-34600www.energiteknik.net

Det svenska miljöcertifie-ringssystemet miljöklassad Byggnad byter namn till det enklare miljöbyggnad (mB). systemet har nu varit i prak-tisk drift i drygt ett år och 80 byggnader är certifierade eller håller på att certifieras.

Miljöbyggnad är särskilt anpassat för svenska förhållan-den – det är baserat på svensk byggpraxis och myndighetskrav och ursprungligen framtaget av Bygga-bo-dialogen som var ett samarbete mellan bygg- och fastighetsföretag, banker, för-säkringsbolag och myndigheter.

– Miljöbyggnad är det första klassningssystemet som SGBC tar fullt ansvar för. Vi kommer att lägga stor kraft på att intro-

ducera och etablera Miljöbygg-nad som det naturliga systemet för certifiering av byggnader på den svenska marknaden, säger Jerker Nyblom, styrelseledamot och ansvarig för Miljöbyggnad inom SGBC och miljöchef på Akademiska Hus.

kvAlitetsklAssning

Miljöbyggnad omfattar tre ni-våer, beroende på kvaliteter vad gäller energi, inomhusmiljö, och materialval: Guld, Silver eller Brons. Systemet är ett redskap för både fastighetsägare och hyresgäster att få reda på dess kvalitet, oavsett om huset är nytt eller gammalt, bostäder eller lokaler.

eriK säfvenBerG

miljöklAssAd byggnAd byter nAmn efter ett år


ledarskap

när tiDninGen Chef utsåg Palle Lundberg till Årets chef, arbetade han i Botkyrka kommun

och beskrevs i tidningen med orden, ”Hans hemlighet är att skjuta lagom hårda pass-ningar till sina medarbetare – men också att ställa hårda krav på att de träffar mål.” En av de första åtgärder han genomförde när han kom till Botkyrka från Västerås stad 2002 var att sätta ledarskapet i fokus och se till att alla chefer i Botkyrka kommun, på olika nivåer, genomgått ledarutvecklingsprogrammet.

Nu återfinns han sedan årsskiftet i Hel-singborg.

vad fick dig att lämna Botkyrka?

– Jag ville till, inte från. Botkyrka är en häftig kommun, långt ifrån lagom. Jag har haft åtta fantastiska år där, både som kommundirek-tör och som kommuninnevånare. Men för mig var det dags att söka en ny utmaning, jag ville till något nytt där jag får nya och andra utmaningar i mitt ledarskap. Jag ville inte lämna Botkyrka för vad som helst. Det skulle vara något verkligt utmanande för att jag skulle nappa. Och Helsingborg var just precis det.

vad tycker du att du lyckades bäst med där?

– En effektiv organisation som är stolt över sitt uppdrag och har fokus på rätt saker. Jag är nöjd både med handfasta saker som att ha varit med om att dra igång arbetet med familjeparken i Hågelby till att arbeta strate-giskt med ledarskap och medarbetarskap för att det är till nytta för våra medborgare.

vilket ledarskapsarv lämnar du efter dig?

– Att ett bra ledarskap är en framgångsfaktor för en hel organisation. Och det gäller på alla nivåer! Jag har arbetat med både kultur och struktur. Med kultur menar jag ett sätt att göra och vara, alltså hur vi förhåller oss till varandra. Öppen, orädd, energisk är Botkyrkas ledord och det har jag försökt

palle lundBerggör: sedan 1 januari

2011 stadsdirektör i

Helsingborg.

Bor: Botkyrka men är

på gång att flytta till

Helsingborg.

familj: gift med susanne

och dubbel tvillingpap-

pa, fyra pojkar 6 och 13

år gamla.

Ålder: 50

Bakgrund: idrottslärare

i Växjö, projektledare på

stiftelsen Håll sverige

rent, skolchef och social-

chef i orsa, konsult- och

servicechef i Västerås,

kommundirektör i Bot-

kyrka. Blev Årets chef

2009.

författare: Har skrivit

boken träna ledarskap

(liber 2010) tillsammans

med sara Henrysson

eidvall.

på fritiden: familjen. fot-

bollstränare för ifK tum-

bas 6-åringar. springer

en mil på morgonen fem

dagar i veckan. fiskar i

småland med sönerna

på sommaren.

oväntad talang: svensk

mästare på 400 meter

stafett. Hyfsat duktig på

att dansa, bland annat

gammeldans och bugg.

Prisad chef flyttade till större utmaningarPalle Lundberg är kommundirektören som blev årets chef 2009 och nu debuterar som krönikör i OBIZ. Vi har mött en chef som är van att ställa krav, men också ge sina medarbetare förutsättningar att klara uppgifterna.

Fallskydd i brunnar... för säkerhets skull.

Barns nyfikenhet lockas till vatten och brunnar!

Fallskydd – en billig försäkring Fallskydd – lagen kräver säkra brunnar Fallskydd – snabb och enkel montering

Vem bär ansvaretom olyckan är framme?

Låt inte din brunnvara en fälla!

www.isp-prod.com

Tel: 016-962 71, Mobil: 070-665 89 33


leva efter i mitt ledarskap och också kom-municera det på alla tänkbara sätt. Struk-tur är också viktigt. Struktur handlar om att göra tydligt mål, uppdrag, roller och arbetsformer. Det handlar om att ge verkliga förutsättningar för ledare och medarbetare att göra sitt jobb, utvecklas och vara kreativa. En bra kultur och struktur gör också att vi inte blir så personbundna. När jag började rikta om mig mot Helsingborg och alltmer lämna Botkyrka var det spännande att se hur organisationen jobbade vidare framåt utan mig. Då hade jag faktiskt lyckats!

vilka är dina främsta ledaregenskaper?

– Tydlighet om vad jag förväntar mig, men också tydlighet om vad jag tycker fungerar bra. Jag jobbar mycket med uppföljning och feedback. Att arbeta med struktur och kultur, som jag beskrev tidigare, tycker jag är oerhört viktigt. Jag försöker kommunicera mycket, ha dialog med medarbetare och ledare i många olika sammanhang, skriva krönikor för att nå fler än de jag möter IRL. Jag tror på mina medarbetare, jag tror att de kan och vill utvecklas i sina roller, eller i nya. Det gäller mig själv också. Jag tränar för min ledarutveckling hela tiden.

vad är dina största utmaningar i helsing-

borg?

– Att fortsätta utveckla stadens organisation så vi blir ännu mer effektiva och verkligen kan genomföra tuffa uppdrag som handlar om allt från tunnelprojekt till Helsingör för utvecklingen av Öresundsregionen till att motverka den ökade segregationen. Det känns otroligt stimulerande och roligt. Jag skrattar hela vägen till jobbet!

eriK säfvenBerG

palles viktiga punkter För ett gott ledarskap• Veta vad du vill och vart du ska

• Kunna förmedla det till dina medarbetare

• riklig och tydlig dialog och kommunikation - var begriplig

• tajming - veta när du ska göra vad - och när du ska låta bli

• ge och sök feedback - ofta

• förstå att du och dina medarbetare är ömsesidigt beroende av

varandra för att lyckas!

Foto

: tH

ro

n u

llb

er

g


ledarskap

JaG är ny på JoBBet. Jag ska lära mig allt från hur kopiatorn fungerar till dynamiken mellan de politiska partier som styr vår verksamhet. Alla vill träffa mig, alla

rycker i mig. Som chef med försmak för handling är det är lätt att dras med och kasta mig rätt in i verksamheten. Min starka vilja att leverera resultat från dag 1 sätts på hårda prov. Och förväntning-arna på Årets chef är höga!

min riKtiGt stora utmaninG som ledare är gå den andra vägen. Lära känna det sammanhang som jag ska verka i, bygga relationerna, och utforska mitt uppdrag. Sen kan jag verkligen kliva in i rollen som stadsdirektör i en högexpansiv region och ta den med alla de förväntningar på resultat som såväl uppdragsgi-varen som omgivning och jag själv har.

En stad eller en kommun är en komplex verksamhet. Kom-munalgrått är en färg som inte längre finns. Att leda en kommu-nal verksamhet kräver tillgång till palettens samtliga färger. Och all verksamhet sker inför öppen ridå. Medborgare, medarbetare, press, det är många parter som har och ska ha rätt att granska och värdera vår verksamhet. Gör vi rätt saker? Gör vi dem på rätt sätt? Det är sporrande frågor som får oss att anstränga oss och vilja åstadkomma resultat.

sKa JaG lyCKas i mitt uppDraG att leda organisationen måste jag ha koll på minst två saker: Det ena är att verkligen ta min roll som ledare. Och för att kunna göra det måste jag ha förstått mitt uppdrag på djupet. Det är min spännande resa just nu. Jag tar mig rätten att undersöka, lyssna och fråga: ”voffo gör ni på detta viset?” för att citera en annan smålänning.

Den andra är en fråga om timing. Samtidigt som jag lär nya saker hela dagarna träffar jag också människorna vars förtroende jag måste vinna för att vi tillsammans ska lyckas. Vi är ömsesidigt beroende av varandra för att nå framgång. De måste lita på mig i min roll för de ska vilja följa mig i vårt gemensamma uppdrag. Jag får inte rusa in för fort och säga ”gör så här!”. Det skulle väcka motstånd hos de flesta. Jag får verkligen ta i för att inte köra på. Det är ledarträning i skarpt läge.

varJe Kväll somnar jag med huvudet fullt av namn, plat-ser, tankar och idéer. Det är kul att vara ny på jobbet, och ännu roligare när jag blir varm i kläderna – hittat min roll och verkli-gen tagit den!

palle lunDBerG

Kommundirektör i Helsingborg och årets chef 2009

KRÖNIKA

Viktigt hitta sin roll som ny på jobbet

Foto: tHron ullberg


skillnaderna mellan kvin-nors och mäns sjukfrånvaro är betydande. under första halvåret 2008 betalades det till exempel ut 14,5 miljoner sjukpenningdagar till kvin-nor och 9,2 miljoner till män.

Detta är inte ett specifikt svenskt fenomen utan är kännetecknan-de för länder med en stor andel kvinnor på arbets marknaden. Medan män och kvinnor har ungefär samma sjukfrånvaro

före första barnet har kvinnorna dubbelt så hög sjukfrånvaro från första barnets födelse och upp till 15 år efter det.

högre sjukfrånvAro

Kvinnor har varit mer sjukfrån-varande än män sedan 1980-ta-let.

Fram till de allra senaste åren har skillnaden till och med ökat. Den nya studien tyder på att ök-ningen hänger samman med att kvinnorna, framför allt med små

barn, förvärvsarbetar allt fler timmar. År 1980 jobbade t.ex. 30 procent av kvinnorna heltid, i jämförelse med 50 procent år 2007.

– Förvärvsarbete i kombina-tion med att kvinnorna tar ett större ansvar för barn och familj skulle kunna vara en förklaring, säger Per Johansson vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspo-litisk utvärdering.

Skillnaderna mellan män och kvinnor kan inte förklaras med

att kvinnor oftare arbetar inom branscher och sektorer med dålig arbetsmiljö.

Kvinnor är mer sjukfrånva-rande i alla branscher, oavsett om kvinnor eller män domine-rar.

– Tröskeln till att använda sjukförsäkringen verkar lång-samt ha blivit lägre under den studerade perioden, fortsätter Per Johansson.

eriK säfvenBerG

att mäta arbetsmiljön är svårt, särskilt mellan kom-muner då många håller sig med egna, ofta hem-snickrade, instrument som sällan ger användbara svar i förändringsarbetet.

Ekerö har därför, som första kommun i landet ett konkret handlingsunderlag för varje ar-betsenhet att själva i första hand börja arbeta med.

– Rapporterna innehåller nämligen inte bara en rapport

om tillståndet utan även, och det är viktigare, vad som saknas för att arbetsmiljön ska kunna bli mer tillfredsställande. Eftersom metoden bygger på ett grundläg-gande forskningsprojekt som tydligt definierat sammanhangen

vet vi också varför det ser ut som det gör, säger Ingrid Dahlström Millar, HR-chef Ekerö kommun. Hon ser nu fram emot att så små-ningom få möjlighet att mäta sin kommun mot andra kommuner och dess verksamheter.

ekerö mäter den psykosociAlA Arbetsmiljön

högre hemAnsvAr ger ökAd sjukfrånvAro hos mAmmor

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com


it & säkerHet

täBy kommun låser inte sina skoldatorerComputer swedens avslö-jande om hur kommuner låser skoldatorer och centra-liserar styrningen har väckt stor uppmärksamhet. många skolledare är upprörda över datorer som blir nästintill obrukbara. men det finns också undantag där skolor och kommuner valt öppnare datorer. i täby får eleverna varsin 3g-dator, som de själva får bestämma över. enligt kommunens Cio leif eriksson var det aldrig tal om att låsa datorerna.

I Täby kommun har elever och lärare fått varsin dator med 3g-kort. Telenor har byggt en surfzon i skolan och när använ-darna befinner sig utanför skolan surfar de på 3g-nätet. Datorerna är helt öppna.

– Vi har inget intresse av att äga infrastruktur eller låta en driftavdelning ratta runt struk-turen, säger Leif Eriksson, CIO på Täby kommun.

eget AnsvAr till elever

Användarna lagrar information och kör så många program som möjligt i molnet. Plattformen är upp till skolan att bestämma, och kommunen räknar med att

eleverna till stor del klarar att hantera datorerna själva. Slutar datorn fungera lämnar eleven in den på biblioteket och hämtar ut en ny, tom dator. Eftersom allt finns lagrat i molnet spelar hårdvaran ingen roll, enligt Leif Eriksson.

– Vi har räknat på noll i sup-portkostnader för våra datorer. Skulle datorn låsa sig eller inte funka så kan eleven trycka ner tre tangenter och helt plötsligt är datorn som den var när eleven fick den.

lägger ingA hinder

Kommunens it-avdelning ser sig numera som en tjänsteleverantör i stället för som tidigare system- och hårdvaruleverantör, enligt Leif Eriksson.

– Vi på it-avdelningen har inte en chans att hänga med i skolans utveckling. Om vi lägger hinder får vi en situation där lärarna blir jättemissnöjda med att inte få göra det de tror på. Vi ska i stället stötta och se till att det finns resurser för att fånga bra idéer.

umeå slutAde låsA

Umeå kommun har haft skolda-torer sedan 2007. Datorerna är öppna och ansvaret regleras i ett

kontrakt. Den som vill använda ett program för enskilt bruk får stå för det själv och till exempel betala en eventuell licens. Samti-digt tillhandahålls gemensamma program till alla.

– När lärarna först fick datorerna var de låsta. Men efter en termin var vi överens med it-teknikerna om att det inte var hållbart att lämna in datorn för att installera en plugin, säger Johan Wahlström, utvecklingsle-dare i Umeå.

Han tycker att det är positivt att lösningen ger möjlighet att till exempel kontrollera nättra-fiken samtidigt som användarna har frihet att installera vad de vill.

– Att paketera och förutse allting är inte en hållbar lösning. Vår it-avdelning ser det som nödvändigt att anpassa sig efter skolans behov. Kan de inte stödja skolan kanske vi väljer en annan leverantör.

maDelene hellström

i täby kommun är det biblioteket som hanterar utlämningen av datorerna. Kom-munens Cio leif eriksson sätter till-tro till att eleverna klarar av att sköta många datorpro-blem själva. ”Vi har räknat på noll i supportkostnad för våra datorer”, säger han.

Foto: sara arnald

så Fungerar det i andra kommuner

”sedan 2000 har vi försett eleverna med bärbara datorer som är helt öppna.

anledningen till att it-teknikern klarar av det är för att datorerna inte är låsta.

användarna får större datorvana vilket leder till att de själva ombesörjer

många fel.”

Jonas lind, lärare tanums Gymnasium.

”Vi levde förut i en strikt miljö med novellnätverk. i samband med att vi

införde elevdatorer i form av macar gick vi över till google apps.”

martin nilsson, it-ansvarig på strömkullegymnasiet i Bengtsfors.

”i ale har vi ett mycket gott samarbete mellan skolförvaltning och it, där vi på

it-avdelningen har som mål att vi ska underlätta och serva skolförvaltningen i

dess arbete med en dator per elev, men även övrig it”

per-erik lundahl, it-avdelningen ale kommun.

”Vår genomförandegrupp var väldigt viktig. Det gäller att ha en samsyn och

fråga vad man egentligen önskar på skolan och vad it och drift kan leverera.”

urban lindström, it-strateg, Jönköpings kommun.


salem är den första kommu-nen i landet som flyttar sina it-tjänster till Google apps. i november 2010 övergick cirka 900 anställda och 2,500 elever från en microsoftba-serad miljö till Google apps..Salems kommun valde Google Apps efter en omfattande utvär-dering av tillgängliga lösningar på marknaden. Avalon Innova-tion är återförsäljare av Google Apps-licenserna till Salem och kommer även att ansvara för införande, utbildning och stöd kring förändringsarbetet.

– Vi är en modern kommun. Molntjänster och Google Apps var ett givet val. Vi stod inför va-let att antingen uppgradera vår befintliga Exchangelösning eller att flytta till molnet. Prislappen för en on-premise-lösning var helt otänkbar och när det gäller molntjänsterna såg vi att Google Apps var klart mognast på mark-naden, säger Tony Söderlund, IT-chef på Salems kommun.

Han berättar att de i sin IT-strategi tagit hänsyn till nyttjande av modern, kostnads-effektiv teknik där de vill göra tekniken öppen och platt-formsoberoende.

– Detta är ett första stort steg för Salems kommun i strävan-det att bli en molnnyttjande kommun, där vi istället för drift kommer att kunna ägna oss åt framtid och utveckling.

Vidare menar han att Google Apps plattform inte bara ger dem en driftsäker och kostnads-effektiv lösning för standard-funktionalitet som e-post och kalender utan även webbaserade verktyg som gör att de kan ef-fektivisera och modernisera vårt arbetssätt. Dessutom är intresset för milntjänster stort.

– Intresset för molntjänster ökar just nu markant i Sverige, inte minst inom den offentliga sektorn, berättar Jesper Ritsmer Stormholt, Regional Manager Nordic, Google Enterprise. Det är verkligen roligt att Salem be-slutat sig för att använda Google Apps.

eriK säfvenBerG

molntjänsterCloud Computing, eller molntjänster

som blivit ett allt vanligare begrepp,

innebär att program och tjänster

lagras virtuellt på internet. använ-

darna får säker åtkomst via vilken

internetuppkopplad terminal som

helst och utan att organisationen

behöver tänka på drift och underhåll

av servrar eller kostsamma program-

uppdateringar. uppdateringar sker

kontinuerligt utan att den enskilde

användaren störs. tekniken är dess-

utom så flexibel att den gör det

möjligt för organisationer att bara

betala för den faktiska användningen

av programmen. till exempel kan an-

talet användare justeras allteftersom

antalet anställda ökar eller minskar.

stort missnöje i många skolor– många av de program jag ville ha, som Java och netbeans, är gratispro-

gram. Det gjorde att det var kört. i andra fall har programmen åtminstone en

licens, men nu har jag inget att vifta med. it-avdelningen mystifierar tekniken

utan att förklara varför saker och ting inte går. Det är aldrig någon som har

frågat oss vad skolan har för behov och på vilket sätt vi vill använda datorerna,

utan allt kommer ovanifrån. tidigare undervisade jag i programmering, men

det har jag slutat med i något slags protest.

malin Christersson, utvecklingsledare i matematik, Katedralskolan i

lund.

– Den största nackdelen är att man måste beställa för att få något nytt, även

gratisprogram. ta till exempel webbläsaren rockmelt. Det skulle vara perfekt

för att visa för mina webbdesignelever hur man lyckas koppla sociala medier

till en webbläsare, men jag skulle aldrig lyckas motivera för min rektor att vi

ska betala 8 000 bara för att paketera och få det godkänt.

marcus Weiderstål, lärare, Bromma gymnasium.

att förse tusentals elever med datorer har visat sig vara en svår uppgift. inte sällan tar kommunernas it-avdelningar beslutet att låsa datorerna och begränsa möjligheten att instal-lera program. att behandla skolan på samma sätt som vilken verksamhet som helst har lett till massiv kritik från skolledningarna, visar en rad exempel runt om i landet.

Gävle kommun tvingades nyligen stoppa utrullningen av kommunens 13 000 nya bärbara sedan skolan slagit bakut mot de alltför låsta datorerna. När de skickas ut i verksamheten igen i vår har det medfört en extra kostnad på omkring 600 000 kronor, enligt IT-chefen Niclas Hjortenmark.

Även Nacka kommun dras

med stora problem. De datorer som skulle ha varit ute i skolan förra våren är ännu inte där. Kostnaderna drar iväg, och kommer att öka med 2,8 mil-joner, enligt kommunens egen prognos.

– På många håll råder det nästan krig mellan it-avdelning-arna och skolledningen, säger Bo Kristoffersson, som vid sidan av sitt jobb som rektor på Viktor Rydbergs gymnasium i Dande-ryd jobbar med skoldatorlös-ningar i det oberoende projektet LearnIT24.

– Nästan varenda en av de kommunala skolorna klagar på att de sitter fast i centrala system som gör att de har gamla program i sina datorer och att lärarna inte kan få de program de vill ha, säger han.

maDelene hellström

låstA dAtorer för miljoner

sAlem förstA kommun med google Apps

från Computer sweden 4 februari 2011.


it & säkerHet

mac vinner terräng även inom offentlig sektor. vi gjorde ett nerslag hos fyra kommuner med frågan om de använder mac. svaren spretar. en säger att macar lockar elever. en annan att det är utmanande att få dem att fungera tillsammans med Windows-maskiner. men gemensamt för de fyra kommun-Cio:er vi frågat om mac-användningen är att de ser en framtid för dem.

– Vi har 900 Macar inom skolorna, av totalt 3500. De är mer lättanvända och fungerar bra. Dessutom lockar nog Macar elever till våra skolor. Det är viktigt att

skaffa en särskild Macsupport, eftersom jag inte tror att den vanliga supporten räcker till. Vi har inte haft några tekniska utmaningar

eftersom vår grundplattform är förberedd för flera olika operativsystem på klienterna. Iphone finns också inom kommunen och vi lär få se Ipad, såväl hos kommunens personal som hos politikerna.

mona ekesryd, it-strateg haninge kommun

– Idag är det mycket Micro-soft, men de senaste inno-vationerna från Microsoft gynnar en större mångfald av lösningar, inte bara Micro-soft-baserade. Idag har vi en

Mac i utvärderingssyfte. Iphone har vi redan i miljön och nu kommer frågor om Ipad. Där försöker vi anpassa oss efter användarna.

anders Wahlberg, it-chef hörby kommun

– Vi har både Mac och pc och håller på att implementera en ”any device”-lösning. Det blir mer och mer vanligt att man vill ta med

sin egen dator, inte minst i skolmiljö, och vi har alla smarta mobiler, plattor etc … Jag har själv en Macbook Air med VM-ware där jag kör OSX, Windows och Ubuntu.

niclas hjortenmark, it-chef, Gävle kommun

– Vi har övervägande pc, och lite Mac på försök på någon skola. Det är en ständigt åter-kommande diskussion, om å ena sidan användbarhet och design och å andra sidan pris,

support och infrastruktur. Har man ett ad på pc-sidan kanske man måste bygga upp ett od för Mac, och så vidare.

Jan långström, it-chef umeå kommun

enKät: henriK råDmarK

i framtidens organisation tar personalen med sina verktyg till jobbet istället för att arbetsgivaren tillhandahåller dem, tror magnus petzäll.Göteborgs stads Cio mag-nus petzäll ser en tydlig trend: Blandad miljö är fram-tidens melodi.– Den bärbara datorn blir så personlig att du ganska snart kommer att vilja ha med dig din egen och använda den i arbetet. Det är en tydlig trend som vi inte kan blunda för. vi måste se det dynamis-ka i utveck lin gen, säger han.

Än är it-parken i Göteborgs stad standardiserad. Men det vill Magnus Petzäll ändra på. Målet är att nätverket ska klara i stort sett vilken klient som helst. Utmaningarna är att bi behålla ekonomin – och säkerheten.

– Det är rätt stora utma-

ningar. Jag sätter press på våra leverantörer att förstå detta, så att de ska ha de scenarierna fram-för sig. Om valet står mellan en leverantör där klienten är valfri och en där den inte är det, då är det ju ett enkelt val för mig.

Göteborgs stad har genom-fört försök med olika slags vir-tuella klienter för att hitta vägar till en blandad miljö. I ett försök körde man en virtuell pc-klient i en Mac, i ett annat gjorde man Macarna till fullvärdiga klienter i nätet. Men hittills har man inte hittat en lösning som fungerar fullt ut.

mångA elever gillAr mAc

En utveckling som talar för att släppa standardiseringen är att många skolelever gillar Mac. Apple har lyckats ta sig in i klass-rummen – och skolorna är ju en viktig del av den kommunala verksamheten.

– Skolorna tar gärna till sig lättanvända verktyg. För oss på it-avdelningen gäller det att stöt-ta användarna med de verktyg de tycker funkar bäst. Allt ska gå att använda – från Mac till mini-pc, säger Magnus Petzäll.

Hans framtidsvision är att anställda ska få ut ersättning för att köpa en egen dator. När da-torn blir allt mer personlig ökar efterfrågan hos anställda – och dem man rekryterar – att få välja egna verktyg.

öppen för blAndAd miljö

– Det kommer att få större bety-delse framöver när det gäller att vara attraktiv som arbetsgivare. Någon som använder Mac och Iphone vill inte byta till pc och Sony Erics son. Hon kanske väl-jer att jobba någon annanstans istället. Det är lite reli gion över det, säger Magnus Petzäll.

Att Magnus är så positiv till

blandad miljö och klientobero-ende beror till viss del på att den kommunala verk samheten är så öppen.

– Ja, organisationer med hö-gre sekretesskrav kanske behöver tänka annorlunda än vi.

Men generellt tycker han att CIO:er bör ta ett steg till baka vad gäller säkerheten.

– Varför har vi så hårda krav på vad man får installera? It-folk har traditionellt tagit till tuffa krav utan att se till vad man faktiskt försöker skydda. Kanske behöver vi omvärdera, införa olika nivåer och vara mer selek-tiva i vår säkerhetsanalys. Vad ska skyddas – och varför?

Att ha ett standardförbud håller inte längre, tycker han. Särskilt inte när användarna vän-jer sig vid eleganta molntjänster privat.

lisa BJerre

göteBorg Vill öppna upp för mac

kommun-cio: ”vi hAr 900 mAcAr”


vAr femte kommun kAn få sin e-post AvlyssnAd effekten av e-posthantering via utlandet är bland annat att utländska myndigheter i teorin kan läsa svenska myn-digheters och medborgares e-post.

Drygt 18 procent av Sveriges kommuner skickar sin e-post via utlandet. Hälften av dessa, cirka 9 procent, skickar e-posten via USA eller Storbritannien. Det visar en undersökning av 504 svenska myndigheters och kom-muners e-posthantering utförd av IT-säkerhetsföretaget Stej.

Anledningen till att e-posten i vissa fall går via utlandet är den enorma mängd skräppost, s k spam, som myndighe-terna dagligen tar emot. För

att hantera skräpposten skickar myndigheterna all sin inkom-mande e-post, oavsett innehåll, via spamfilter som filtrerar bort skräpposten. En stor del av dessa filter levereras av företag med servrar i utlandet, främst Storbritannien, Danmark och Tyskland men även USA och Rumänien. Därmed får dessa länders myndigheter i teorin möjlighet att övervaka e-posten, på samma sätt som FRA har rätt att övervaka all datatrafik som skickas till Sverige.

– Går e-posten via ett annat land så är det enkelt att avlyssna innehållet. Frågan är då hur sunt det är att skicka e-post med exempelvis känslig information mellan offentliga verksamheter

via utlandet. Man kan ju till exempel undra vad som händer med svensk e-post som inne-håller information eller namn-uppgifter som är intressanta för utländsk underrättelsetjänst. Det är tydligt att vi svenskar varit naiva och inte trott att andra län-der har ett intresse att övervaka oss. Händelser på senare tider tycker jag visar på motsatsen, säger Stefan Thelberg, VD på Stej.

– Resultaten från undersök-ningen pekar i samma riktning som det vi kommit fram till i vår årliga undersökning av Hälsoläget i .se. Det är alltför många verksamheter som väljer att skicka e-post för exempelvis spamtvätt via utlandet samtidigt

som de inte vidtar tillräckliga åtgärder för att skydda infor-mationen från insyn. Vi har länge efterlyst riktlinjer om vad som är acceptabelt när det gäller skräpposthantering och virustvätt i offentlig förvaltning. Det borde inte vara accepterat att svenska myndigheter och kommuner skickar sin e-post utomlands, åtminstone inte utan att relevanta och enhetliga krav på transportskydd och krypte-ring ställs, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef på Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE).

Stejs undersökning gjordes i december 2010.

eriK säfvenBerG

Creone AB | Box 148, S-573 22 Tranås, Sweden

Tel:+46 (0)140-38 61 80 | Fax: +46 (0)140-38 61 89 | [email protected]

Nya

www.creone.com

KeyWin 5 är fl exibelt och kan användas för att kontrollera ett tiotal nycklar upp till fl era tusen nycklar. Du kan använda ett skåp eller 100 skåp i samma system och på olika platser. Du kan administrera

allting själv eller tillsammans med andra administratörer.Du bestämmer vem som har tillgång till vilken nyckel. Snabbtoch enkelt registrerar du användare, grupper och nycklar.

Enklare, kraftfullare nyckelhantering.


vÅrd

Regeringens satsning på en suc-cessiv ökning av antalet utbild-ningsplatser för läkare fram till 2015 har medfört en förbättring jämfört med tidigare prognos.

– Fler utbildningsplatser tillsammans med en senarelagd pensionering i gruppen gör att vi ser en femprocentig ökning av antalet läkare till 2025. Detta utan att vi räknat in den stora grupp läkare som kommer från andra länder. Det är ett trend-brott i utvecklingen för att nå balans för läkarkåren, säger Maria Enggren Zavisic.

fler vill bli speciAlister

Socialstyrelsens studie visar även en positiv utveckling vad gäller specialistsjuksköterskor.

– Under 15 års tid har antalet specialistsjuksköterskor minskat, men år 2010 skedde en positiv förändring då antalet som påbörjade utbildningen ökade med nio procent, säger Maria Enggren Zavisic.

brist på bArnmorskor

Antalet barnmorskor minskar enligt prognosen. Fram till 2025 beräknas yrkesgruppen bli sex procent färre. Sverige har dock en hög andel barnmorskor vid en internationell jämförelse. Barnmorskor är också en yrkes-grupp där många arbetar deltid och kan tänka sig att arbeta fler timmar, enligt Socialstyrelsens undersökning.

Tandläkare är den yrkes-

grupp som enligt prognosen minskar mest under kommande år. Detta trots att regeringen även för denna yrkesgrupp gjort en satsning med ökat antal ut-bildningsplatser. Framförallt är det de stora pensionsavgångarna som gör att tandläkarna kom-mer att bli mycket färre fram till 2025.

– Tandvårdens kompetens-sammansättning och organisa-tion har förändrats och antalet tandhygienister har ökat markant, så det behöver inte vara oroväckande, säger Maria Enggren Zavisic men tillägger att de regionala skillnaderna är stora.

rörlighet mellAn länder

I rapporten finns även uppgifter om utländsk utbildning och arbete utomlands för yrkesgrup-perna inom hälso- och sjukvår-den och tandvården.

– Läkare och tandläkare har en stor rörlighet mellan länder som inte gäller i samma utsträck-ning för de andra grupperna, säger Maria Enggren Zavisic. Andelen läkare med utländsk utbildning har ökat i svensk hälso- och sjukvård under de senaste tio åren. År 2008 hade drygt 20 procent av läkarna en utländsk utbildning. Enligt Sveriges Tandläkarförbund utbildar sig även allt fler svenskar till tandläkare i andra länder.

eriK säfvenBerG

Brist på specialister i många Vårdyrken Det är fortsatt svårt att rekrytera specialister till vården, särskilt specialistläkare, men även sjuksköterskor med spe-cialistutbildning. socialstyrelsens rapport över tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal och prognosen för åren 2009-2025 visar också en brist på barnmorskor och tandläkare i sverige. – Bristen på specialistläkare är störst, och då framförallt inom de stora specialiteterna: allmän medicin och psykiatri, säger maria enggren Zavisic, utredare på socialstyrelsen.

rapporten bekräftar den brist som vårdförbundet slagit larm om. – Det är illa, eftersom en bra och säker vård kräver specia-listutbildade sjuksköterskor, säger anna-Karin eklund, ordförande i vårdförbundet.

Vårdförbundet har sett en stadig nedgång av antalet specialist-sjuksköterskor från 65 procent till 48 procent åren 1995–2008. Det behövs ungefär 70 procent.

– Vi driver att specialistsjuk-sköterskor liksom läkare måste få betald utbildning och lön för sina kunskaper, säger Anna-Karin Eklund.

I Socialstyrelsens rapport som presenterades i februari konstaterades att det råder stor brist på specialistsjuksköter-skor inom anestesi, operation, röntgen, psykiatri och intensiv-vård. Socialstyrelsen konstaterar också brist på röntgensjukskö-terskor och så småningom även

vårdförbundet Anger lön som bristorsAkanna-Karin eklund, ordförande i Vårdförbundet.


Brist på specialister i många Vårdyrken

vårdförbundet Anger lön som bristorsAkpå barnmorskor. När det gäller barnmorskor visar rapporten att en fjärdedel som arbetar deltid vill arbeta mer. Sedan tidigare vet Vårdförbun-det att det även kommer att bli stor brist på distriktssköterskor. Det beror på att många snart går i pension.

– Vi kan även se att det kom-mer att råda brist på biomedi-cinska analytiker av samma skäl, säger Anna-Karin Eklund.

eriK säfvenBerG

• skolsköterska: lönar sig inte innan pension

• geriatrisk omvårdnad: lönar sig inte innan pension

• röntgen: lönar sig inte innan pension

• psykiatrisk omvårdnad: efter 35 år

• Barnsjuksköterska: efter 33 år

• Distriktssköterska: efter 26 år

• ambulanssjukvård: efter 23 år

• Barnmorska, rådgivning: efter 15 år

• anestesi: efter 13 år

• operationssjukvård: efter 13 år

• företagssköterska: efter 12 år

• intensivvård: efter 12 år

• Barnmorska, vård: efter 12 år

• genomsnitt: efter 19 år

tabellen bygger på antagandet att sjuksköterskan är

24 år gammal när han eller hon börjar arbeta efter

specialistutbildningen och pensionerar sig vid 65 års

ålder. Det går att läsa mer i rapporten ”the shortage

of specialist nurses in sweden” som finns på Vård-

förbundets webbplats.

Vårdförbundet har sammanställt hur lång tid det tar innan en specialistsjuksköterska har en högre lön än en

grundutbildad med hänsyn till inkomstbortfall vid studier och studieskulder:

så lång tid tar det att öka sin lön enligt FörBundet

Foto

: Ce

Cil

ia l

ar

ss

on


vÅrd

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för dig som upplevt hot, våld eller sexuella övergrepp. Vi har tystnadsplikt och du kan välja att vara anonym. Du ringer gratis och ditt samtal syns inte på telefonräkningen. Besök www.kvinnofridslinjen.se eller ring till oss, 020-505050, så får du veta mer om hur vi kan hjälpa dig. Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på uppdrag av regeringen

socialstyrelsen har sedan ett år tillbaka tillsynsansvar för verksamhet inom social-tjänsten, bland annat hvB-hem. enligt regeringens krav ska två tillsynsbesök per år göras på 822 boenden. men socialstyrelsen har endast gjort 1 100 av de drygt 1 600 tillsynsbesöken, visar preli-minära siffror.

Den så kallade frekvenstillsynen omfattar HVB-hem, LSS-boen-de för funktionshindrade samt ungdomshem och institutioner som drivs av Statens institutions-styrelse, exempelvis ungdoms-hem.

Boendena ska kontrolleras av Socialstyrelsen minst två gånger per år, enligt nya regler som trädde i kraft vid årsskiftet 2009-2010. Då övergick ansvaret för tillsynen från länsstyrelserna till Socialstyrelsen, och kraven på tillsynen skärptes.

Socialstyrelsen räknar i år med att hinna besöka samtliga 822 tillsynsobjekt minst en gång, enligt Per-Anders Sunes-son. I flera regioner kommer de också att klara kravet på två be-sök. I Region mitt, som omfattar

sju landsting i Mellansverige, är de längst ifrån att klara målen.

mångA vAkAnser

– Det beror på att det var flest i personalen där som tackade nej till att gå över från länsstyrelsen, så vi har haft flest vakanser där, säger Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdel-ning.

Omkring 25 procent av den tidigare tillsynspersonalen på länsstyrelserna har valt att inte gå vidare till Socialstyrelsen.

Branschorganisationen Vård-företagarna är kritisk mot hur Socialstyrelsen klarar tillsynen.

vill hA översyn nu

– Seriösa vård- och omsorgs-givare måste vara säkra på att kontrollsystemen fungerar och stöttar dem, oavsett driftsform. Oseriösa inslag måste upptäckas och stoppas - oavsett om det sker i offentlig eller privat regi, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdi-rektör för Vårdföretagarna.

Vidare anser anser de att det glappar rejält mellan Socialstyrelsens genomför-ande, företagens förväntningar och regeringens ambitioner.

Statskontoret har ett uppdrag att göra en översyn av reformen 2013, men Vårdföretagarna vill att översynen görs redan nu.

– Vi har på olika sätt vid flera tillfällen påtalat för Soci-alstyrelsen vikten av att både tillsynen och tillståndsgivning måste fungera mycket bättre.

Dessa verksamheter berör i stor utsträckning människor som befinner sig i en utsatt situation. Det är därför viktigt att tillsynen fungerar på ett trovärdigt och rättssäkert sätt, säger Inga-Kari Fryklund.

eriK säfvenBerG

Vårdföretagarna kritiserarsocialstyrelsens HVB-tillsyn

inga-Kari fryklund, förbundsdirektör för Vårdföretagarna.

Kathleen Bengtsson-hay-ward, förbundsordförande på neurologiskt handikap-pades riksförbund är kritisk:– svensk neurosjukvård hör till de sämsta i europa. vår namninsamling ” spelet om hälsan”, visar att vi har stort stöd för vårt agerande, säger hon.

De senaste årens stora medicin-ska framsteg inom neurologi och rehabilitering, återspeglas inte i landstingens organisation och prioriteringar.

– NHR har under drygt tre års tid turnerat runt i hela Sverige och träffat landstings-politiker, profession och brukare. Dagens situation kräver

en satsning av staten, enbart landstingsinsatser räcker inte, och för ovanliga diagnoser be-hövs större underlag. Dagsläget innebär mänskligt lidande och hälsoekonomiskt stora förluster, säger Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande på Neurologiskt Handikappades Riksförbund och fortsätter.

– Alla har lika rätt till vård oavsett postnummer. Neuro-logins medicinska framsteg når inte alla som bäst behöver dem, personer som lever med livslånga neurologiska sjukdomar och skador.

eriK säfvenBerG

nhr: svensk neurosjukvård sämst i europA


En hållbar lösning kräver för barnets del insatser för hela familjen – ofta på HVB-hem.GRÖDBYGÅRDENS beprövade erfarenhet av mer än 200 familjer visar att det lönar sig – för alla! Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kra� utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn.

Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras �itigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck. GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år.Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark.

Fakta:GrödbyGården: 25 platser.15 personal. Föreståndaren leg psykolog/leg psykoterapeut med 17 år i offentlig tjänst. Egna lägenheter i tre villor och en kringbyggd Skånegård. Grödby ligger i Skåne nära Blekinge med bokskogar, hav och sjöar inpå knuten. Vi är autonoma och behöver inte underordna oss någon koncernledning. Se Sil:s kvalitetsindex. ISO-certifierad 9001:2000. Tfn: 0456-229 41 [email protected] www.grodbygarden.se.

Lönsamt för alla

www.brizad.se

• Konsultstöd med 24-timmars jour• Egen psykiatriker• Tillgång till psykolog, terapeut• En familjehemsförälder hemma på heltid• Undviker dubbelplaceringar• Akutplaceringar• Utredningar• Utredningar

Vi finns etablerade i stora delar av Sverige.

Kontakta oss så berättar vi mer!Kontoret, 0650-59 53 22 (08.00-17.00)

Christina Kråke070-837 19 [email protected]

Lena Maria GrandinLena Maria Grandin070-837 21 [email protected]

hälsoekonomen Gustav tinghög arbetar i sin tvär-vetenskapliga avhandling i gränslandet mellan ekonomi och filosofi. han har under-sökt vilka värdekonflikter som uppstår när man måste prioritera, eller ransonera som han föredrar att kalla det, inom sjukvården.

För att undersöka hur kö-systemet fungerar använde han sig av samtliga väntelistor inom Östergötlands landsting år 2007. Han jämförde kötiden med socioekonomiska data för de väntande patienterna.

Att högavlönade kommer snabbare fram i köerna må vara oetiskt, men är föga förvånande, menar Gustav Tinghög. Det är inte inkomsten i sig utan andra faktorer som avgör.

– Höginkomsttagare är van-ligen mer välutbildade, förstår kanske bättre de administrativa

systemen och kan prata för sig. Därför går det fortare för dem.

Han påpekar dock också att det inom andra vårdgrupper inte gick att se någon sådan skillnad, nämligen hjärt-kärlsjukdomar, gynekologi, urologi och ögon-sjukvård. Ingen diskriminering kunde heller utläsas på grund av etnicitet eller kön.

oundvikligt prioriterA

Att prioriteringar, eller ran-soneringar, måste göras inom den offentliga vården, det är oundvikligt, konstaterar Gustav Tinghög. Det innebär att man som politiker måste kunna säga nej. Titeln på hans avhandling är också The art of saying no, Konsten att säga nej.

– Ingen blir populär på det. Det gäller att vara öppen, tydlig och stå ut i längden. Då kan det ändå ge resultat.

eriK säfvenBerG

högAvlönAde får vård snAbbAre

Solviken HVBSpånggatan 7 • 570 82 MÅLILLA

Tel. 0495-201 06 • Fax. 0495-209 40www.solviken.se • [email protected]

Målgrupp:Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala

handikapp. Även LVM, LPT och LRV

Behandlingsmetod:Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och

kognitiv inriktning


vÅrd

många socialnämnder saknar direktiV Vid missförHållandenendast var femte socialnämnd har egna direktiv för hur soci-altjänsten ska agera när det framkommer missförhållande i familjehem eller hvB (hem för vård eller boende).

Det är barnombudsmannen (BO) som frågat samtliga socialnämnder i landet om de har egna direktiv för omhänder-tagande och placering av barn, och vad dessa i sådana fall säger. 241 av landets 290 kommuner har i nuläget besvarat enkäten.

upprättelseutredning

I mitten av februari presenterade den så kallade Upprättelseut-redningen sina förslag. Förutom

att titta på kompensation för placerade barn och unga som utsatts för övergrepp under åren 1920-1980 har utredningen också haft i uppdrag att ta ställ-ning till om ytterligare åtgärder behövs för de barn som nu är i samhällets vård.

sociAlnämnder AnsvArigA

– Missförhållanden i den sociala barnavården tillhör inte histori-en, de förekommer än idag. Det är socialnämnden i kommunen som har det yttersta ansvaret för barn placerade i den sociala barnavården. Det ansvaret måste man ta på betydligt större allvar, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Barnombudsmannen har möjlighet att tillgripa rättsliga befogenheter. Det innebär att myndigheten kan kalla till sig kommuner, landsting och andra myndigheter för att diskutera hur de tillämpar barnkonventionen.

Gävle, Härnösand, Järfälla, Kalmar, Härryda, Motala, Tings-ryd, Tranås, Östhammar och Öst-ra Göinge kallas nu till samtal om den sociala barnavården. Några av kommunernas socialnämnder har antagit egna direktiv för den sociala barnavården. I andra kom-muner saknas sådana direktiv, och vissa kommuner har inte svarat på barnombudsmannens enkät.

eriK säfvenBerG

– Det är socialnämnden i kommunen som har det yttersta ansvaret för barn placerade i den sociala barna-vården. Det ansvaret måste man ta på betydligt större allvar, säger barn-ombudsman fredrik malmberg.

Foto

: pa

we

l Fl

ato

Till oss på Viljan välkomnar vi ungdomar och unga vuxna med autismspektrumstörningar, t.ex. Asperger syndrom.

Namnet Viljan har vi valt därför att vi vill poängtera att den egna viljan är en viktig faktor i all personlig utveckling. Vår önskan är att med struktur och förutsägbarhet skapa en trygg miljö där vår boende kan lära sig hantera sitt funktionshinder och förbereda sig för ett rikt vuxenliv.

Genom vår samlade erfarenhet och kunskap har vi utvecklat en egen utvecklingsmodell, som fått många positiva omdömen från våra uppdragsgivare. Modellen präglas av förutsägbarhet, struktur och socialt samspel och omfattar bland annat:

KBT ART Taktil stimulering Bildterapi Asperger-kurs Målsamtal

Vår egen friskola har plats för 25 elever för studier inom det sociala programmet. Förutom kärnämnena erbjuder vi nationella kurser som anpassas för att utveckla kommunika-tion och socialt samspel.

Välkommen till Viljan!Tfn: 0220-350 85 | www.viljan.se | [email protected]


Ekängens HalvvägshusEkängsvägen 1570 80 Virserum

Tel: 0495 - 497 80 växelFax: 0495 - 497 85 E-post: [email protected]: www.ekangen.nu

Ekängen gav mig möjligheten, vilket räddade mitt liv!Jag är en kvinna på 24 år som livet har gått oerhört snett för. Jag har mått dåligt i många år, men det riktiga helvetet började i februari 2008. Det var då jag tog min första överdos av tabletter. Fram till den 24 september 2010 hade jag tagit cirka 40 intoxer och vid �era tillfällen svävat mellan liv och död. Det gjorde det inte lättare att jag nästan är färdig-utbildad sjuksköterska och har kunskaper om vad jag kan ta, i vilka mängder och vilken ordning jag ska ta tabletterna, så att alla slår samtidigt. Jag har ha tur att inga av mina inre organ är skadade.

Alla förlorareBåde psykiatrin och jag tappade till slut kontrollen. För att hålla mig vid liv låste de in mig enligt LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, men detta var ingen behandling – utan en ren förvaring. Jag är som person krävande och ställer höga krav på min omgiv-ning. Om de inte förstår eller lyssnar, känner jag mig tvungen att visa dem hur jag mår genom att skada mig.

Ny möjlighet !Min vändpunkt blev när personalen sa till mig att om jag vill leva om ett halvår, så var det enda alternativet för mig att åka till ett behandlingshem. För mig blev detta en

väckarklocka och jag bestämde mig för att åka till ett behandlingshem. Snart valde jag ut Ekängens behandlingshem i Virserum och det är det bästa valet som jag har gjort hittills i mitt liv.

”Ekängen kan ge mig ett liv och en möjlig framtid”Att komma till Ekängen har varit en stor omställning för mig, jag känner mig oa frustrerad över att allt ansvar läggs tillbaka på mig. Jag tänker oa ”ska jag ta beslut, det är väl ni som vet vad som är bäst för mig, det är ni som ska sätta gränserna och säga vad jag får och inte får göra”.

I hästen finner jag ro! Där får jag en kravlös kärlek! Jag är rädd för att ta ansvar, men samtidigt hatar jag att någon bestämmer över mig. Det är svårt för mig att prata om min ångest och frustration. När ångesten blir för stark, använder jag den vägen jag är trygg med och känner till, det vill säga att skada mig själv eller döva mina känslor med Benzodiazepi-ner. Jag har inte bara ett självskade-beteende, jag har också ett miss-bruk och detta gör att jag inser att jag har mer att jobba med än vad jag trodde från början.

Trygghet & StrukturPå Ekängen får jag trygghet genom struktur i vardagen, aktiviteter, gruppsamtal samt individuella terapisamtal där jag får möjlighet att re�ektera över mitt beteende samt bearbeta och åskådliggöra min förändrings-process. Där anpassas varje samtal med mig eer situationen, men den genomgående röda tråden är att det är jag som ska göra alla val och som min terapeut brukar säga; han är som en Border Collie som försöker valla mig till att ta de ”rätta” besluten. Jag har många områden som jag måste arbeta med, jag har svårt att lita på människor och ser dem oa som svart/vita. Ute i samhället är detta ett problem, eersom jag oa misstolkar vad andra säger och förvän-tar mig att de vill mig illa.

Förtroende ett måste!Personalen på Ekängen ger mig den tiden som jag behöver för att bygga upp ett förtro-ende. Jag har kommit en bra bit på vägen, men det �nns mycket kvar. Ändå tycker jag att min framtid ser ljus ut och jag är säker på att jag kommer kunna ta mig ur detta tillsammans med hjälp från min terapeut och personalen på Ekängen. Min högsta önskan är att kunna återgå till ett normalt liv ute i samhället, att fullfölja min utbildning, bygga upp ett bra nätverk och att så småningom bilda familj.

Ekängen har möjligheter– en klients berättelse


vÅrd

Väst Bäst i sVerige på social äldreomsorgen mätning gjord av soci-aldepartementet visar att Kungälvs- och mora kom-mun är bäst i sverige på so-cial samvaro och aktiviteter inom äldreomsorgen. Träffpunkt är en organiserad verksamhet som numera finns på alla äldreboenden i Kungälvs kommun. En aktiveringspeda-gog leder arbetet. Det pågår verksamheter hela dagen.

– På förmiddagen kan det vara att läsa tidningen tillsam-mans eller att en trubadur sjunger, säger Agneta Gustafson, kultur- och fritidsansvarig inom äldreomsorgen. På eftermidda-gen kan det vara en målarcirkel eller högläsning.

Agneta öppnar även för frivilliga som vill bidra med någon aktivitet eller inslag, vad som helst. Det är bara att höra av sig till Agneta Gustafsson och anmäla sig.

blommAnde ålderdom

– En av förklaringarna till vår topplacering är att vi var med i ett arbete inom Göteborgs-regionen kallat ”blommande ålderdom” som gav en stark drivkraft och ett nytt tänk, säger Agneta Gustafsson. Hemtjäns-ten deltog också och att arbetet blev så framgångsrikt beror på att personalen tagit till sig detta och är delaktig.

Personalen har tagit till sig metoden att se till det lilla.

– Tar man en promenad i korridoren kan man passa på att prata om tavlorna som hänger på väggen. Eller hemma hos någon kan man prata minnen över ett fotoalbum. Man kan också ta en trudelutt tillsammans eller ta och bjuda upp till en liten dans. Det gäller att ha ögonen öppna för alla små tillfällen som dyker upp.

Använt stAtligA medel

Socialdepartementet har tittat på antalet aktiviteter, personal och genomför brukarenkäter.

– Vi har tagit till oss allt vi kan. Med hjälp av statliga medel har vi efter GR-arbetet tagit in personal som utvecklat vårt arbete. Kultur, konst, musik och

litteratur, det handlar om att odla vars och ens intresse. Och vi har också fått hjälp av bibliotek och kulturskolan. Vi vill också passa på att tacka all personal som gör ett fantastiskt arbete, säger Gun-Marie Daun (KD), ordförande i sociala utskottet.

eriK säfvenBerG

social samvaro och aktiviteterrikssnittet är 60 för hemtjänsten och

56 för äldreboenden. 61 148 personer

har svarat.

1. Kungälv 71

2. mora 71

3. sjöbo 70

4. gislaved 69

5. gullspång 69

Milestone 212plus – en Daisyspelare och ett kraftfullt och enkelt fickminne med fem mappar.

Utan minneskort är den ett fickminne. Sätt in ett minneskort – VIPS – och du har en kraftfull Daisyspelare med alla funktioner. Variabel hastighet för både tal- och ljudböcker samt egna inspelningar. Talstöd på alla funktioner. Enkelt och fiffigt. En oöm och robust konstruktion önskad av skola och bibliotek.

Vi är en av Sveriges största leverantörer av Daisyprodukter, talsynteser, tids- och anteckningshjälpmedel.

Läslust för alla

www.iris.se/studiehjalpmedel

Hjälpmedel inom syn samt läs- och skriv


Asp Center är en nationell resurs för människor med Asperger, ADHD och liknande problematik. Vi tar emot ungdomar från 14 år.Placeringar enligt LSS och SoL

Vill du veta mer om Asp Center?0921-691 70 | www.asp-center.se

En hållbar lösning kräver för barnets del insatser för hela familjen – ofta på HVB-hem.GRÖDBYGÅRDENS beprövade erfarenhet av mer än 200 familjer visar att det lönar sig – för alla! Vi integrerar psykoterapi (bild-, lek- och parterapi) med pedagogiska metoder (Marte-Meo, ART och CAP). Det ska emellertid till en kra� utöver metodnivån för att uppnå hållbara förändringar. Organisationens samordnade energi är den överlägset främsta förändringsfaktorn.

Vi direkthandleder föräldrarna i den pågående vardagen och stödjer dem på deras egen scen. Den höga komplikationsgraden upprätthålls och kärnsituationer repeteras �itigt. Kvalitet utan tillräcklig kvantitet lämnar inga avtryck. GrödbyGården arbetar med familjer i behandling, utredning och mellanvård. Dessutom tar vi emot ensamma barn 3 – 13 år.Den yttre miljön präglas av generösa utrymmen – i lägenheter, trädgårdar och odlingsbar mark.

Fakta:GrödbyGården: 25 platser.15 personal. Föreståndaren leg psykolog/leg psykoterapeut med 17 år i offentlig tjänst. Egna lägenheter i tre villor och en kringbyggd Skånegård. Grödby ligger i Skåne nära Blekinge med bokskogar, hav och sjöar inpå knuten. Vi är autonoma och behöver inte underordna oss någon koncernledning. Se Sil:s kvalitetsindex. ISO-certifierad 9001:2000. Tfn: 0456-229 41 [email protected] www.grodbygarden.se.

Lönsamt för alla


vÅrd

Annelie Nordström menar att det finns ett enormt behov av utbildad personal inom äldre-omsorgen.

– Behovet ökar allt mer i framtiden när allt fler blir äldre och behöver vård och omsorg och många av dagens medarbe-tare går i pension. Utmaningen är att se till att fler vill jobba där

och skaffar sig den rätta utbild-ningen, säger hon och fortsätter:

– Regeringen angriper sym-tomet och inte själva problemet. Kraft och pengar bör istället användas för att skapa bättre villkor för de som jobbar inom äldreomsorgen. Det handlar såklart om lön. Medellönen är flera tusen lägre än för exem-

pelvis industriarbetare. Men det handlar också om dåliga arbetstider, tät helgtjänstgöring och uppdelade arbetspass. Tre timmar på morgonen, ledig mitt på dagen och fem timmar på eftermiddagen-kvällen. Vem vill jobba så? säger Annelie Nord-ström.

Hon vill också, som hon ut-trycker det, komma åt proble-met med hög andel timavlöna-de, visstidsanställningar och det ofrivilliga deltidsarbetet inom äldreomsorgen.

– 6 av 10 jobbar deltid i äldreomsorgen. Vi vill att man lagstiftar om rätten till heltid för omvårdnadssektorn. Slutsat-sen är enkel, bättre villkor och

anställningar i äldreomsorgen ökar statusen där vilket i sin tur leder till ökad konkurrens om platserna och möjligheter att få utbildad personal. Endast så kan vi se till att äldre får en bra om-sorg även i framtiden, avslutar Annelie Nordström.

eriK säfvenBerG

kommunAl:

omvårdnAdslyftet missAr måletregeringens omvårdnadslyft innehåller 1 miljard kronor un-der fyra år till kompetenshöjande insatser för personal inom äldreomsorgen, undersköterskor och vårdbiträden, de allra flesta medlemmar i Kommunal.– Det är såklart bra med mer pengar till äldreomsorgen men tyvärr missar regeringen målet. Grundproblemet är att äldre-omsorgen inte är en attraktiv bransch att jobba i vilket gör att många som saknar yrkesutbildning anställs, säger annelie nordström, förbundsordförande i Kommunal.

unika lösningar för hela människanPå Mikaelgården har en terapeutisk miljö vuxit fram för barn som behöver mer än tillfälliga punktinsatser. Vi har en lång erfarenhet av att arbete med barn med särskilda behov.

För oss är det av stor betydelse att omgivning, den sociala miljön och de pedagogiska insatserna samverkar för att ge barnet bästa möjliga chans till utveckling.

Vi skapar en trygg helhet där hela människan kan växa.

vi erbjuder en helhet med• Elevhem med tillstånd enligt både LSS och HVB• Fristående grundskola• Fristående grundsärskola

välkommen på inspirationsdagDen 12 maj anordnar vi tillsammans med VÄRNA en inspirerande utbildningsdag där du får möjligheten att lära känna Mikaelgården och en rad andra verksamheter inom vård, skola och omsorg i Järna.

läs mer på mikaelgarden.comtelefon 08 551 500 68 e-post [email protected]

skola

boende

miljö

fritid lärande

adress Mikaelgården, 153 91 Järna

MG-final-orginal.indd 1 2011-02-11 08.37

annelie nordström, förbundsordför-ande i Kommunal.

Foto

: Fr

ed

rik

sa

nd

in C

ar

lso

n


BE

SÖ

K O

SS

PÅ

WE

BB

EN

!

www.alkomatare.seTel: 013-482 09 75

Alkolås, Alkotestare

Tel 08-766 75 50www.batterigrossisten.com

Kontakta oss för katalog!

Allt från stationäratill portabla batterier

& tillbehör

Batterier

Skogsbrukets Varuhus


Besöksräknare, Personräknare

www.asperger.seTel: 0921-691 70

Behandlingshem


Asperger


ADHD

www.mediastore.seTel: 08 591 182 82

E-mail: [email protected]

InspelningsmediaBatterier och tillbehör

www.hotelskansen.seTel: 0431-55 81 00

Hotell

www.ibl.seTel: 0435-44 07 65

Bildbyrå

www.aquadesign.seTel: 08-720 61 50

Bevattningsanläggningar

www.rainbird.seTel: 042-25 04 80

Bevattningsanläggningar

www.vimmerbybageri.seTel: 0492-141 42

Bageri, Konditori

www.tunamontage.seTel: 016-34 21 30

fönster, Fasader & Dörrar

www.sportgolvsspecialisten.se Tel: 0320-396 00

Golvbeläggning, Sport, Idrott

www.folkuniversitetetsforlag.se Tel: 046-14 87 20

Förlag

www.ackumulatorbatteri.se [email protected]

Batterier

www.ljunggrenanddaughters.se

Tel: 0243-153 50

Arbetsbänkar, Bord, Stolar

www.kabe-mattan.se0585-255 59

Entrémattor


Tel: 0243-153 50

Ergonomi

[email protected]

Gräs, Gräsfröer

www.lekolar.se [email protected]

Inredningar, DetaljerOffentligmiljö

www.drager.se

Det godkända alkolåset

goDkänt enligt SS-en 50436-1 och -2

Alkolås

Fordonsenheter för körjournal, ISA, bilbokning och analys.

www.autokatalogen.se

ISA-system, Körjournal

www.engcon.seTel: 0670-65 04 00

Entreprenadmaskiner

SKYLTKATALOG

10/11 www.hava-skyltar.se

“ÖVER 4000 PRODUKTER FÖR LEVERANS DIREKT”

STORT SORTIMENT

SÄKERHETSPRODUKTER

ALO

G2010/2011 Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se

Besöksadress: Järnyxegatan 6, Box 9056, 200 39 Malmö - Telefon: 040-671 77 50, Fax: 040-671 77 55 E-mail: [email protected], www.hava-skyltar.se

RÄTT SKYLT DIREKTBehöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt. Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans. Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

SKYLTKATALOG


HÅVA SKYLTAR - RÄTT SKYLT DIREKT


STORT SORTIMENT

SÄKERHETSPRODUKTER

ÅVASKYLTK

ATALO

G 2010/2011 Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se


“ I KATALOGEN OCH I VÅR WEBB-BUTIK ÖVER

4000 PRODUKTER FÖR LEVERANS DIREKT”

BE

SÖ

K O

SS

PÅ

WE

BB

EN

!

www.tuppreklam.se [email protected]

Presentreklam, Profilkläder,Företagspresenter

www.hava-skyltar.se Tel: 040-671 77 50

Skyltar

www.rolba.se Tel: 0291-47 10 50

Slamutrustning

www.hotelskansen.seTel: 0431-55 81 00

Konferensanläggningar

www.hasselforsgarden.seTel: 019-761 42 00

Jordprodukter



Märkning

Tel: 0670-611 16 69maskin.motor@stromsund.

mail.telia.com

Motorer

www.woodcon.seTel: 0372-502 12

Modulbyggnader

AHÅSVassröjning & Sjögrävning

www.ahas.seTel: 0550-310 07 / 0550-101 96

Muddring

www.aquadesign.seTel: 08-720 61 50

Parker


Tel: 0243-153 50

Storköksprodukter


Tel: 0243-153 50

Restaurang, Storkök Butiksmaskiner

www.folkparken.net Tel: 0910-101 62

Konferens

www.kalixfolketshus.com Tel: 0923-166 05

Konferens

Kalix FolketsHusförening


Lekmaterial


Skolmaterial


Möbler offentligmiljö


Läromedel

www.lekplatskontroll.seE-mail: [email protected]

Säkring av lekplatser

www.pekuma.se Tel: 0370-472 00

Trafiksäkerhet



Träd & skogsvård

www.izomaskin.seTel. 0291-206 80

Isbanemaskiner

www.ronneberga.seTel: 08-446 78 00

Konferens

www.mobilsystem.seTel: 013-482 09 75

ISA-system, KörjournalFordonshanteringssystem

BE

SÖ

K O

SS

PÅ

WE

BB

EN

!

SKYLTKATALOG



STORT SORTIMENT

SÄKERHETSPRODUKTER

ALO

G2010/2011 Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se


RÄTT SKYLT DIREKTBehöver du en skylt eller en säkerhetsprodukt, kan vi leverera. Snabbt och enkelt. Vårt sortiment täcker de flesta behov. Vi har över 4000 skyltar och säkerhetsprodukter i lager, färdiga för omgående leverans. Vi gör även alla sorters specialskyltar, kontakta oss för förslag. Vi har arbetat med skyltar i mer än 60 år. Det är en trygghet.

SKYLTKATALOG


HÅVA SKYLTAR - RÄTT SKYLT DIREKT


STORT SORTIMENT

SÄKERHETSPRODUKTER

ÅVASKYLTK

ATALO

G 2010/2011 Beställ katalogen på www.hava-skyltar.se


“ I KATALOGEN OCH I VÅR WEBB-BUTIK ÖVER

4000 PRODUKTER FÖR LEVERANS DIREKT”

För den som vill flytta gods eller ta sig från en plats till en annan är det inte färd-medlet som är det intressanta. Det är behovet av en rörelse som är effektiv och som samspelar oavsett om det gäller godstransporter eller arbetspendling.

Vectura är experter på transportslagsövergripande lösningar. Vi rör oss mellan hamn och flygplats, mellan väg och järnväg, mellan cykelbanor och bussfiler, och vi länkar samman dem för att hitta de mest effektiva och hållbara transportsyste-men.

Hur kan transportsystemen utvecklas i din kommun? Läs mer på www.vectura.se

Vectura är marknadsledande teknikkonsulter inom trans-portinfrastruktur och rörelseplanering. Vectura löser kom-plexa transportutmaningar och står för ett unikt kunnande i samspelet mellan transportslagen. Vi hjälper våra kunder att utveckla hållbara transportsystem och erbjuder tjänster inom utredning och analys, projektering, bygg- och projektledning samt drift och underhåll. Vi är 1100 konsulter och finns på 40 orter i Sverige samt i Köpenhamn.

Mellan väg och järnväg, cykelbanor och bussfiler, flygplatser och hamnar

POSTTIDNING B ECONOMIQUEObiz, Östra Kyrkogatan 16, 903 30 Umeå

OBIZ 1-2011

Documents

Transcript of OBIZ 1-2011