Nyhetsbrevför massmedia från universitetssjukhusen i Skåneoch medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Datum 16 decemberÅr 2009

Nummer 7ÅrgÅNg 9

Barnkirurgin använder bland annat legoklossar för att synliggöra flödet av patienter. ”Nu räcker det för alla att kasta en hastig blick för att se hur vi ligger till”, säger Nils Gromert.

SIDAN 2

SIDAN 2

SIDAN 2 SIDAN 3

FOtO

rO

ger

LuN

DhO

Lm

SIDAN 3

SIDAN 4

SIDAN 4

USiL I våras var kön lång till barnkirurgins mottagning vid universitets-sjukhuset i Lund. I dag är den borta. medarbetarna har granskat sina rutiner med hjälp verksamhetsfilosofin lean. Ju djupare de sökte desto mer ”muda”, slöseri med sin och patien-ternas tid, upptäckte de. Nästa steg är att också avskaffa kön till operation.

Från 380 till inget barn i kö när barnmottagning la pussel

Skapar konstgjord känsel efter strokeUMAS/LU Någon har utsatts för amputation, andra lider av sviter från en stroke. men med hjälp av hjärnans plasticitet går det att skapa artificiell känsel. med en teknik som närmar sig tankeläsning, funktionell magnetkamera, går det att att se en persons avsikt att röra ett finger innan rörelsen uppstår.

Pisksnärtskadadeblir opereradeUSiL Neurokirurgerna vid universitetssjukhu-set i Lund blir först i Sverige med att operera personer som drabbats av whiplash. Samtidigt anslår region Skåne pengar till ryggmärgsstimulering vid svår smärta.

Soffpotatisar blevaktiva med receptLU Vissa människors ovilja att motionera kostar samhället miljoner eller 2 400 kronor per inaktiv person och år. Det säger statistiken. Nu visar en ny studie att Fysisk aktivitet på recept, Far, minskar andelen soffpotatisar från 76 till 29 procent.

Flerdubblad strålningmed smart arbetssätt

Snart SUS!

USiL Strålbehandlingen i Lund har ökat antalet behandlingar med 250 procent sedan 2006, trots otillräckliga resurser. Bakom ökningen står en konsekvent satsning på medicinsk utveckling och förändringar av många små, men betydelsefulla rutiner Sus betyder gris på latin. Men vad bety-

det det för Malmö och Lund?

Inleder stor europeisk studie om skönhets-produkterUMAS/LU Sex europeiska centra går samman i en stor studie av vilka hud- och skönhetsprodukter medborgarna använder. Bland annat hoppas forskarna få svar på vilka allergier cerat kan framkalla.

FOtO

gO

raN Jam

eS DJOrDJeVIc

Ökar strålningen med 250 procent

Kristina Vilhelmsson och Jacob Engellau ser fram mot 2013. Då får onkologen en ny vinkelbyggnad här vid huvudentrén med ultramodern strålbehandling.

FöLJ SUS På wEBBEN

UMAS/USiL Vid årsskiftet bildas Skånes universitetssjukhus av uni-versitetssjukhuset i Lund och uni-versitetssjukhuset maS i malmö. Ny hemsida blir www.skane.se/sus.

Redan i dag är det emellertid möjligt att följa framväxten av det nya stor-sjukhusets organisation på dagens hemsidor under rubriken ”På väg mot Skånes universitetssjukhus”. Här finns även filmer där tillträ-dande sjukhuschef Bent Christensen beskriver sina tankar om framtiden för Skånes universitetssjukhus. Han besvarar också frågor från mer eller mindre oroade medarbetare och här finns referat från de båda sjukhusens ledningsgrupper med mera.

Beställ tidskriften genomKatrin Ståhl, katrin.stahl@med.lu.seSe filmen på www.med.lu.se/forskningensdag2009/video

www.skane.se/sus från 2010www.umas.se + www.usil.se t o m 2009

Jacob engellau 046-17 76 48jacob.engellau@skane.seKristina Vilhelmsson 046-17 76 00kristina.vilhelmsson@skane.se

FOtO

rO

ger

LuN

DhO

Lm

SE ForSKNINGENS DAG På wEBBENLU/USiL/UMAS temat för Forsk-ningens dag i malmö och Lund var i år Förebygg sjukdom – framtidens möjlighet. Nu finns föreläsningarna på webben.

Föreläsningarna beskrev hur man ar-betar med att förhindra barndiabetes, förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, undvika att gå upp för mycket i vikt, förhindra fler cancerfall genom att hitta fler familjer med ärftlig risk för cancer och hur miljön nära våra bo-städer påverkar vår hälsa med mera.

I samband med Forskningens dag ges också tidskriften Aktuellt om vetenskap & Hälsa ut. Den kan be-ställas kostnadsfritt enligt nedan.

I södra sjukvårdsregionen sker strål-behandling i Lund, Malmö och Växjö. Av totalt elva maskiner står fem i Lund, varav en är ur drift och ska ersättas. Det sker i maj.

– Det är en skandal att det ska ta uppe-mot nio månader att byta, säger sektions-chef Jacob Engellau.

Desto mer gläds han åt effektivare och kortad behandling för patienterna, som blivit möjlig tack vare många stora och små förändringar.

– Men det finns en verklig kapaci-tetsbrist som vi inte kommer undan hur smart vi än jobbar, säger han.

En effektivisering rör patienter med spridd, ej kontrollerad cancer. De strålbe-handlas i dag vid färre tillfällen men med högre dos. Effekten är lika god.

– Och patienten slipper onödigt många besök, säger avdelningschefen Kristina Vilhelmsson.

Flertalet patienter med smärtsamma skellettmetastaser får endast en strålbe-handling mot tidigare 5-10. För 75 pro-cent räcker denna och för den resterande fjärdedelen lindras besvären i samma utsträckning efter en upprepad behand-

LU Slentrian är slöseri med patien-tens och medarbetarens tid. När den genomskådas och ifrågasätts finns förutsättning att mångdubbla mäng-den behandlingar.

Vid strålbehandlingen på universi-tetssjukhuset i Lund har det inneburit en ökning av antalet behandlingar med omkring 250 procent sedan 2006.

/per LäNgBy

UMAS/LU Strokedrabbade får möjlig-het att låta andra delar av hjärnan ta över. amputerade kan utnyttja artificiell känsel. Detta är möjligt tack vare hjärnans plasticitet, förmåga att ställa sig om till omvärlden och dess föränd-ringar.

Möjligheterna har Andreas Weibull visat i sin avhandling där han undersökt vad

ling. Initiativet till denna tas av patien-tens egen sjuksköterska. I andra fall av lindrande behandling görs allt, från un-dersökning till strålning, på samma dag eller innan veckan avslutats.

Drop-in-mottagningen har ökat kapa-citeten med 10-15 procent, men denna passar inte alla. Och tilläggsbehand-lingen vid viss bröstcancer har reducerats från 25 till 16 tillfällen med något högre doser.

Trots alla ansträngningar uppstår ib-land köer. Antalet remisser växlar från ett 60-tal per vecka till årets toppnotering på 80, men ökar med nästan 20 procent per år.

Läs mer på www.usil.se.

Magnetkameran visar vägen till konstgjord känsel

som händer i hjärnan när de känselsigna-ler som vi fått från omvärlden förändras.

– Jag har bland annat låtit friska perso-ner stryka bedövningssalva på underar-men. Dessa personer har då tillfälligt fått bättre känsel i sin hand.

Andreas Weibull har gjort sin av-handling inom området medicinsk strål-ningsfysik inom Radiofysik och i nära samarbete med handkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset MAS. Den är gjord vid medicinska fakulteten på Lunds universitet.

Han är utbildad civilingenjör men läser också till läkare.

– Dessa båda områden har komplet-terat varandra.

Det är läkarna vid handkirurgiska

Nu inleds operationerav pisksnärtskadade

Leif anderberg 046-17 27 88leif.anderberg@skane.sehans Säveland 0705-65 57 82hans.saveland@skane.se

magnus Bruze 040-33 17 60magnus.bruze@med.lu.se

andreas Weibull 040-33 86 56andreas.weibull@skane.se

– Allergi mot läppcerat är ovanlig men förekommer, berättar professor Mag-nus Bruze, professor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och verk-sam vid yrkes- och miljödermatolo-giska avdelningen vid Hudkliniken på UMAS.

Cerat är ett av många ämnen som ingår i en stor europeisk studie. Sex centra, två i Tyskland och ett i vardera Italien, Holland och Portugal samt Malmö deltar. Flera tusen européer kommer att tillfrågas om vilka olika skönhets-hud-hemprodukter de använ-der.

Stor europeisk studie om cerat

kliniken som svarat för behandlingen av patienter. Andreas Weibulls insats har varit att optimera tekniken och det arbe-tet har bedrivits i flera steg.

I ett av sina delarbeten redovisas hur handamputerade, som berörs på stumpen, aktiverar den del av hjärnan som tidigare svarat mot handen. Dessa studier kan bli en hjälp när det gäller att en person som är handamputerad får ”fingrar” som sit-ter direkt på underarmen med hjälp av konstgjord känsel. Konstgjorda fingrar.

I ett annat arbete studerades vibra-tionsskador som tandtekniker fått i sina fingrar.

– Men vi kunde också se funktionella förändringar i hjärnan.

Den teknik Andreas Weibull arbetet

med är nära tankeläsning. Rör en person ett finger syns detta i den funktionella magnetkameran. Det räcker till och med att personen tänker sig att röra ett finger. Även det registreras i magnetkameran som Andreas beskriver som ett mycket viktigt diagnostiskt verktyg i sjukvården.

Parallellt med läkarstudierna kommer han att fortsätta forska inom den medi-cinska strålningsfysiken.

Avhandlingen heter ”fMRI for map-ping the plastic somatotopy of primary somatosensory cortex”. Disputationen ägde rum den 11 december.

Uppdragen ingår i regionens anslag för prioriterade satsningar. 1,1 miljoner går till whiplash och 4,9 till spinal stimule-ring vid svår smärta.

– Men vi har också starkt stöd från myndigheter och politiker på riksplanet, påpekar Leif Anderberg, neurokirurgen som kommer att utföra de nervfrilägg-ningar i nacken som kan ta bort eller lindra smärtan hos personer med pisk-snärtskada.

Den förra regeringen tog beslut om en satsning och Socialstyrelsen gav därefter anslag till neurokirurgerna i Lund och Stockholm Spine Center att göra studier om nervfriläggning respektive stabilise-rande kirurgi vid whiplash.

Nu inleds operationerna.– Vi frilägger inflammerade nervgrenar

eller perifera nerver som ligger inklämda mellan muskler eller ärrvävnad. Den studie som nu planeras kommer att ge svar på om behandlingen ger bestående smärtlindring, berättar Leif Anderberg.

Den skadade nerven känns lätt igen på

USiL Neurokirurgin vid universitetssjukhuset i Lund blir först i Sverige med att operera perso-ner som drabbats av whiplash-skada.

under 2010 opereras tjugo patienter. Det finansieras genom ett extraanslag från re-gion Skåne, som också anslår pengar till rygg-märgsstimulering mot kronisk smärta.

att den är blodfylld och hopklämd som ett timglas. Ingreppet är jämförbart med dem som görs vid exempel karpaltunnel-syndrom i handloven.

– En operation är därför ganska okom-plicerad, säger Leif Anderberg.

Samtidigt kan neurokirurgerna i Lund nu ta itu med den långa kön av personer som väntar på operation mot svår smärta i framför allt undre delen av kroppen som ischias eller fantomsmärtor. En elektrod opereras in på ryggraden och elektriska impulser blockerar smärtan. Det fungerar på omkring hälften av dem som opereras.

– Metoden är inte ny, men denna grupp av patienter har varit styvmoderligt be-handlad, säger verksamhetschef Hans Säveland. /per LäNgBy

Neurokirurgerna Leif Anderberg och Hans Säveland

UMAS/LU man kan vara allergisk mot cerat. Nu inleds en stor euro-peisk studie om vilka olika hud- och skönhetsprodukter som används.

– Vi vill se om det går att få svar på frågan hur vanligt det är med allergier i en normal befolkning, förklarar Mag-nus Bruze.

500 av de tillfrågade vid varje cen-trum kommer även att testas för olika allergier, de testas för 49 olika ämnen.

Cerat är en av produkterna. Det be-står av fett, vilket sällan är problem ur allergisynpunkt. Men också av emul-geringsämnen, parfymer för doftens skull, antioxidationsämnen för att inte härskna. Alla kan vålla allergier hos ett fåtal.

– Vissa innehåller också solskydds-medel, berättar Magnus Bruze. Och då kan det vålla allergier hos några personer.

Först om något år är den stora euro-peiska studien klar./haNS-göraN BOKLuND

/haNS-göraN BOKLuND

FOtO

per

LäN

gBy

FOtO

rO

ger

LuN

DhO

Lm

plats för adressetikett

Soffpotatisar blev aktiva med recept

Åsa romé 0417-150 01asa.rome@med.lu.se

Nils gromert 046-17 80 36nils.gromert@skane.se

redaktör per Längby, 046-17 12 53, 0706-17 12 53, per.langby@skane.se; hans göran Boklund, 040-33 33 01, 0768-87 11 05, hans-goran.boklund@skane.se;Katrin Ståhl 046-222 01 31, katrin.stahl@med.lu.seAdress Nyhetsbrev för massmedia, Sjukhusledningen, universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lundeller Sjukhusledningen, universitetssjukhuset maS, 205 02 malmö;eller medicinska fakulteteten, Lunds universitet, Box 117, 221 01 LundFoto roger Lundholm, 0706-97 21 81, roger.lundholm@skane.se;Jimmy Wahlstedt, 040-33 13 19, jimmy wahlstedt@skane.se

LU Statistiken visar att en inaktiv person kostar samhället 2 400 kr per år genom den sjuklighet som bristen på motion för med sig. Därför är Far, Fysisk aktivitet på recept, en så

Raderade ut kötill mottagningUSiL I våras stod 380 barn i kö till barnkirurgins mottagning. I dag är denna kö utraderad.

antalet barn som ska till mottagning är detsamma som förr. men de korkar som proppade igen systemet har ren-sats ut.

– Den främsta vinsten är att barnen nu kallas i kronologisk ordning, säger avdel-ningschef Nils Gromert.

2008 tog barnkirurgin vid Universitets-sjukhuset i Lund emot 3 240 barn. När medarbetarna på våren 2009 började stu-dera kön och granska rutinerna upptäckte de tidskrävande och ineffektiv hantering

i hanteringen av remisser, kallelser med mera.

– Vi skulle egentligen granska en spe-cifik diagnos men upptäckte brister i hela flödet på mottagningen, berättar Gromert.

Sekreterarna genomförde en effekti-vare sortering så att remisser som skulle åtgärdas av läkare snabbt ledde till en kallelse. Och barnens föräldrar fick auto-matiskt brev om att de själva kunde ringa och boka tid för besök.

– Det blev en stor vinst för sekre-terarna som slapp dubbelarbete med avbokningar, men minst en lika stor för föräldrarna, konstaterar Nils Gromert.

Nu klarar mottagningen i snitt åtta nybesök och tolv återbesök per dag. Mottagningen har en beläggning på 85 procent, vilket är perfekt. Det innebär att man aldrig slår i taket.

– Vi kan aldrig styra över antalet in-kommande remisser. Men vi kan och har utjämnat flödet genom att göra rätt från början.

Som chef sitter Nils Gromert inte på alla lösningar.

– Det är bra om vi medarbetare är in-formerade och engagerade. Men det är först när vi är aktivt involverade i föränd-ringsarbetet som alla bidrar lika mycket på lika villkor. Och det är det som skett här, säger han.

Nu går barnkirurgen vidare med att på motsvarande vis utveckla operations-verksamheten, där kön snarare växer.

god idé – men det gäller att få den att fungera på bästa möjliga sätt.

en ny studie visar att det går att aktivera soffpotatisar.

Det menar sjukgymnasten Åsa Romé, som undersöker programmets kostnader och effekter i sitt avhandlingsarbete från Lunds universitet.

Åsa Romés studie gäller de skånska kommunerna Sjöbo, Simrishamn, Ystad, Skurup och Tomelilla. Hon inbjöd 1 000 patienter som fått recept på fysisk aktivi-tet att delta i studien, och 525 tackade ja.

– Det är alltid svårt att ändra män-niskors beteenden. I det här fallet var ju merparten av de inbjudna mer eller

mindre fysiskt inaktiva från början, säger hon.

– Deltagarna lottades till en högdos-grupp som skulle träna tre gånger i veck-an och en lågdosgrupp som skulle träna en gång i veckan. Högdosgruppen fick också lite mer råd och stöd än lågdos-gruppen. Ändå märktes efter fyra måna-der klara förändringar i båda grupperna: andelen inaktiva hade i högdosgruppen minskat från 76 till 29 procent, och i lågdosgruppen från 72 till 37 procent.

Trots recept och olika erbjudanden var alltså tre-fyra av tio patienter fortsatt inaktiva. Åsa Romé är ändå nöjd med resultatet, eftersom alla de som börjat motionera kan antas förbättra sin egen hälsa och förebygga sjukdomar. Efter-

som ohälsa orsakad av fysisk inaktivitet beräknas kosta omkring sex miljarder kronor om året innebär motionen också en vinst för samhället.

Nu återstår frågan om hur länge de f.d. soffpotatisarnas nya, goda vanor håller i sig. Det ska Åsa Romé studera genom uppföljningar efter ett och fyra år. Hon ska också se vad som kan göras för att minska individernas egna kostna-der för motion. Även om t ex jympakort ibland är subventionerade, så står motio-närerna för uppemot fyra femtedelar av träningens totalkostnad när tid och resor räknas in.

– Ett sätt att minska individens kost-nad är att göra det möjligt att motionera på arbetstid. Ett annat sätt är att öka tillgängligheten, så att de som bor längre från olika aktiviteter inte behöver åka så långt för att träna, menar Åsa Romé.

Går att aktivera?

/INgeLa BJörcK

/per LäNgBy

FOtO

per

LäN

gBy