Nr 27 | September 2008ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/... · Regional utveckling: ett...

inforegio

Regionalpolitik och utvidgning

Lägga i en högre växel genom föranslutningsstöd

sv

panorama| Nr 27 | September 2008 |

Innehåll

Kandidatländerna får möjlighet att utvecklas genom Instrumentet för föranslutningsstöd 4

I takt med att den snabba europeiska utvidgningen fortsätter har det stöd som ges till kandidatländer blivit allt mer sofistikerat. En överblick över hur det ursprungliga

föranslutingsstödet fått helt nya dimensioner.

Regional utveckling: ett viktigt steg i riktning mot EU-medlemskap för Västra Balkan 7

December 2005: en viktig milstolpe för Forna Jugoslaviska Republiken Makedonien på vägen mot ett medlemskap i Europeiska unionen.

Den gränsöverskridande komponenten i Instrumentet för föranslutningsstöd 8

De senaste åren har betydelsen av stöd och uppmuntran till gränsöverskridande samarbete i Europas regioner fått ett allt mer utbrett erkännande.

Reportage: Att bygga en renare framtid 10Bulgarien går tillmötes en framtid inom EU.

Genom strukturpolitiska medel för föranslutning får en av landets städer hjälp med att modernisera sina miljöförorenande system för vatten och lagring av avfall.

Panorama reser till Ruse, Bulgariens största hamn på Donau.

Från fältet: Ekonomisk tillväxt på topp i Kroatien 15

Från fältet: Turkiet kämpar på – nytt angreppssätt för regional konkurrenskraft 17

ISPA i praktiken: Kroatien, Rumänien, Bulgarien 20

Från fältet: Bulgarien och Forna Jugoslaviska Republiken Makedonien – I täten för gränsöverskridande samarbete 21

Online 23

Fotografier (inuti publikationen): European Commission (3, 4, 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 22), EaR (7), Ministry of Economy, Labour and Entrepreneurship, Croatia (15),

Croatian National Tourist Board/Josip Madračević (16), Ministry of Industry and Trade, Turkey (17, 18), Ministry of the Sea, Transport and Infrastructure, Croatia (20), Reporters (21).

Omslag: Trogir, Kroatien. Foto: Serdar Yagci/iStockphotoÖvriga medarbetare: Tipik S.a.

Utgivare: Raphaël Goulet, Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för regionalpolitik.

Denna tidskrift trycks på engelska, franska, tyska, kroatiska, makedonska och turkiska på återvunnet papper och finns på 22 av Europeiska unionens språk på:

http://ec.europa.eu/regional_policy/index_en.htm

De åsikter som framförs i denna publikation är författarnas och återspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens inställning.

Regionalpolitik och utvidgning Lägga i en högre växel genom föranslutningsstöd

| inforegio | panorama | Nr 27 | s. 3 |

Förbereda (potentiella) kandidatländer för morgondagen

Det är av yttersta vikt att utveckla nära relationer med länder som strävar efter att bli medlemmar av Europeiska unionen. Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPa) är ett nytt verktyg som syftar till att bistå kandidatländer och potentiella kandidatländer i deras ansträngningar att bättre förstå hur unionen fungerar och att anpassa nationell politik, regler och bestämmelser som förberedelse för medlemskap.

IPa samlar under ett paraply EU-program och finansiella föranslutningsinstrument och ger mottagande länder större flexibilitet för att anpassa stödet till sina behov, samtidigt som det medger bättre samordning med intressenter, medlemsstater och internationella finansinstitut.

I detta nummer av Panorama riktas strålkastarna mot två IPa-komponenter som förvaltas av generaldirektoratet för regionalpolitik: gränsöverskridande samarbete och regional utveckling. Den förra söker främja samarbete mellan myndigheter på olika sidor av gränser som delas mellan EU:s medlemsstater och kandidat- och potentiella kandidatländer. Den senare är utformad för att stödja investeringar på områden som infrastrukturutveckling på samma sätt som regioner inom unionen stöds genom Europeiska regionala utvecklingsfonden och sammanhållningsfonden. För första gången har stöd inför anslutningen planerats och genomförts på ett mer strategiskt sätt över flera år, vilket säkerställer ett kontinuerligt och oavbrutet flöde av finansiering för centrala investeringsprojekt. IPa ger därigenom mottagarländerna möjlighet att bli bekanta med hur sådana insatser genomförs i unionen, inför den dag då de i egenskap av fullvärdiga medlemmar skulle komma i åtnjutande av EU:s sammanhållningspolitik.

I detta nummer av Inforegio Panorama lyfter vi fram på vilka olika sätt mottagarländerna förvaltar och genomför projekt som finansieras av IPa och dess föregångare ISPa, sett genom ögonen på både företrädare för länderna själva och experter från kommissionen. Jag anser att detta är en viktig övning i ömsesidigt lärande både för dagens medlemsstater och för framtida medlemmar i unionen.

Danuta Hübner Kommissionsledamot med ansvar för regionalpolitik

| s. 4 | inforegio | panorama | Nr 27 |


Ge kandidatländer möjlighet att utvecklas med hjälp av instrumentet för stöd inför anslutningenEfter hand som utvidgningen av Europa går vidare blir stödet till kandidatländerna allt mer avancerat.

I den här artikeln ska vi ta en titt på hur det ursprungliga stödet inför anslutning har breddats till nya

aspekter.

Stödet till kandidatländerna genom finansiering inför anslutningen nådde en ny nivå från 1 januari 2007, när alla dithörande EU-program och finansierings-initiativ ersattes av en enda åtgärd – instrumentet för stöd inför anslutningen (IPa)1. De program som tidigare omfattades av Phare, Phare CBC, ISPa, Sapard, Cards och det finansiella instrumentet för Turkiet gav betydande fördelar, men processen för att styra dem och hålla jämn takt mellan de olika initiativen har blivit enklare för alla inblandade. Inte bara det – dessutom är nationella myndigheter mycket närmare engagerade och ansvarar i högre grad för strategisk planering och programplanering. IPa innefattar många nya koncept, som flerårig pro-gramplanering, strategisk planering och delaktighet

för regionala myndigheter och lokala organ. Denna bredare ram ger kandidatländerna mycket större handlingsutrymme för att utveckla sina ekonomier och institutioner och därmed kompetensen hos sina företagare och administratörer.

Vidga gränserna ytterligare

Stödet inför anslutningen har tidigare varit inriktat på institutionsuppbyggnad och investeringar på centrala områden av gemenskapspolitiken. Inves-teringarna genomfördes via det strukturpolitiska instrumentet inför anslutningen (ISPa), ett pro-jektinriktat instrument som främst var inriktat på investeringar på områdena transeuropeiska nät

(1) Den rättsliga grunden för detta stöd är rådets förordning 1085/2006, godkänd den 17 juli 2006. Närmare bestämmelser om genomförandet fastställs i kommissionens förordning 718/2007 av den 12 juni 2007.

Kroatien kan, i likhet med andra kandidatländer, ta del av EU-stöd för miljöprojekt.

CrnaGora

ΕλλαδαElláda

Italia

ΚυπροςKyprosKıbrıs

Türkiye

БългарияBulgaria

PoranešnaJugoslovenska

RepublikaMakedonija

Hrvatska

Shqipëria

România

Bosna IHercegovina

Slovenija

Srbija

Magyarország

hland

MoldovaSlovensko

Česká Repu lb ika

Kosovounder UNSCR 1244/99

0 400 Km

REG IOgis



samhet som i EU:s medlemsstater och regioner finansieras inom ramen för sammanhållningspolitikens instrument. En betydande del av de IPa-medel som förvaltas av ge-neraldirektoraten för regionalpolitik och sysselsättning avsätts för kostnader av Lissabontyp (omkring 15-20 % av det övergripande programanslaget, beroende på land).

Ett bra exempel är det operativa programmet för regio-nal konkurrenskraft i Turkiet, där huvuddelen av finansie-ringen avsätts för program av Lissabontyp (övergripande programbudget för 2007-09 är 187 miljoner euro, med ett gemenskapsbidrag på 75 %). Bland projekt som ska finan-sieras inom ramen för programmet finns att bygga upp och uppgradera industriell infrastruktur, underlätta tillgången till finansiering, främja användningen av FoU, samt utveckla innovation och teknik, efterfrågestyrda konsulttjänster och nätverksarbete.

Inse fördelarna med IPA

Hittills har de mest imponerande resultaten av IPa uppnåtts under förberedelserna för de operativa programmen. Medan de strategiska ramarna för inbördes förenlighet (som liknar de nationella strategiska referensramar som utarbetas av medlemsstaterna) utarbetades under ledning av centrala statliga myndigheter, drogs riktlinjerna för programmen upp av behöriga fackministerier i nära samråd med regionala myndigheter och intressenter och företrädare för det civila samhället. Parallellt med dessa centrala programplanerings-uppgifter gav IPa även nationella organ möjlighet att utveckla kompetens inom finansiell styrning och kontroll.

och miljö. Med IPa har man överskridit de konventionella gränserna, så att infrastrukturinvesteringarna kombineras med åtgärder för att stärka konkurrenskraft, innovation och sysselsättningsskapande.

De fem komponenter som ingår i IPA

Medlen tilldelas via fem komponenter: I Övergångsstöd och institutionsuppbyggnad, II Gränsöverskridande samarbete, III Regional utveckling (transporter, miljö och ekonomisk utveckling), IV Utveckling av mänskliga resurser (stärka det mänskliga kapitalet och bekämpa utslagning), V Landbygds-utveckling (åtgärder av landsbygdsutvecklande natur).

Komponenterna I och II står öppna för alla mottagarlän-der på västra Balkan och i Turkiet. Komponenterna III, IV och V står enbart öppna för kandidatländer (nämligen Republiken Kroatien, Republiken Turkiet och före detta jugoslaviska republiken Makedonien). Utformningen av dem avspeglar nära de principer för ledning och prog-ramplanering som gäller för struktur-, sammanhåll-nings- och landsbygdsutvecklingsfonderna. IPa ger därför mottagarländerna möjlighet att delta i ett tidigt skede i förvaltningen av dessa instrument för gemenskapens sammanhållningspolitik. Genom att skaffa sig konkret erfarenhet av att bedriva dessa program kommer de i ett bra läge för att absorbera framtida struktur-, samman-hållnings- och landsbygdsutvecklingsfonder när de en gång blir tillgängliga för dem.

Kandidatländerna kommer för första gången att få glädje av finansiering för att täcka verksamhet som liknar verk-

IPA

© EuroGeographics Association for the administrative boundaries

Potentiella kandidatländer Kandidatländer



På denna relativt korta tid (förberedelser för programplane-ring och förhandlingar tog mindre än ett år) enades man om centrala förutsättningar och principer för ett framgångsrikt genomförande. Bland dessa finns delaktighet, att koncentrera stödet till centrala sektorer och missgynnade regioner och att säkerställa att programmen kompletterar andra finansierings-instrument och främjar partnerskap mellan intressenter. Med tiden kommer de system som upprättas inom ramen för IPa att utvecklas till värdefulla resurser för att senare förvalta EU:s sammanhållningspolitik och dess instrument.

En snabb blick på några av de projekt som finansieras inom ramen för IPa komponent III visar både på deras mångfald och på deras strategiska betydelse.

Stöd för avfallshantering i Turkiet

Syftet med Balikesir-projektet för fast avfall är att minska föroreningen av grundvatten och miljö i Balikesir och omgi-vande byar och öka återanvändning och återvinning, genom att upprätta ett regionalt system för hantering av fast avfall för Balikesir, Bigadiç, İvrindi, Kepsut, Pamukçu, Susurluk och Savaştepe i enlighet med gemenskapens regelverk och turkisk lagstiftning. Projektet kommer 2035 att betjäna en befolkning på omkring 444 000 invånare. Total beräknad

kostnad för projektet är 14 miljoner euro, däribland 10 miljo-ner i IPa-stöd. Projektet bör stå klart och vara i drift 2011.

Kroatiska miljöprojekt

Inom ramen för det operativa programmet för Kroatiens miljö finansieras större infrastrukturprojekt. Här finan-sieras nya anläggningar för fast avfall och avlopp som fullt ut respekterar EU:s miljönormer. Exempelvis planeras mo-derna centraler för att ta hand om fast avfall för staden Split (Lecevica), där ett avfallsupplag, avfallsdepåer, återvinning och en mekanisk och biologisk avloppsreningsanläggning ska byggas. Total projektkostnad uppskattas till 68 miljoner euro. Nya avloppsreningsanläggningar och en uppgradering av avloppsnäten planeras också för städerna Slavonski Brod, Knin och Drnis. Den samlade projektkostnaden uppskattas till 27 respektive 18 miljoner euro.

Investeringshjälpen i kandidatländer utgör bara en bråkdel av det investeringsstöd som finns tillgängligt för medlems-staterna2, men den lägger stark tonvikt vid att bygga upp institutioner och strukturer för framtiden. Den ger företags-ledare och offentliga tjänstemän avgörande erfarenhet av att utforma och leda investeringsprojekt, för att förbereda dem för att ta full kontroll över strukturfondsprogram.

(2) Samlat IPa-anslag för nuvarande finansiell ram 2007-13: 11,5 miljarder euro. Under 2007-09 får till exempel Kroatien 34 euro per capita och år gemenskapsmedel inom ramen för IPa, medan Bulgarien får 110 euro per capita och år från strukturfondsprogrammen.

IPA-finansiering är tillgänglig också för sådana potentiella kandidatländer på Västra Balkan som Bosnien-Herzegovina.



Regional utveckling: ett betydelsefullt steg mot EU-medlemskap för västra Balkan December 2005 innebar en viktig milstolpe för den före detta jugoslaviska republiken Makedonien på dess väg mot att

bli medlem av Europeiska unionen (EU) – Europeiska rådet gav det status som kandidatland. Det innebar ett erkännande

av de framsteg landet gjort och öppnade upp nya dörrar, genom att ge det tillgång till de fem komponenterna i

instrumentet för stöd inför anslutningen. Det har gett landet möjlighet att sedan 2007 spela en aktiv roll för att bygga

upp sin framtid som en av regionalpolitikens intressenter.

Victor da Fonseca

Som ett resultat av komponenten regional utveckling i stödet inför anslutningen har den före detta jugoslaviska republiken Makedonien utarbetat ett strategidokument. Detta tillkom-mer utöver ett operativt program i vilket landets behov och prioriteringar fastställs, som följer exemplet från dagens 27 EU-medlemsstater.

Denna strategiska planering och sektorprogramplanering har gett de nationella myndigheterna möjlighet att i samar-bete med det civila samhället ta ansvar för den sociala och ekonomiska utvecklingen.

En av de främsta målsättningarna för det operativa pro-grammet regional utveckling är att bidra till hållbar utveckling och regional integration av landet i västra Balkan. Gemenskapsstödet kommer till en början att koncentreras på transport- och miljösektorerna – regional utveckling förväntas inte inkluderas förrän 2010.

Utöver att inrätta administrativa strukturer för att förvalta och övervaka de europeiska medlen leder de nationella myn-digheterna för närvarande två större projekt som finansieras av det operativa programmet. Dessa projekt utgör ett verkligt test för landet, då de inbegriper tillämpning av EU-standar-der och EU-praxis i stor skala och på flera områden – från miljökonsekvensanalyser till givarsamordning.

Det första större projektet rör byggandet av en ny motorvägs-sträcka mellan Demir Kapjia och Smokvica, längs korridor

nr 10. Det kommer att innebära att det transeuropeiska nätet mellan Salzburg och Thessaloniki slutförs och att lan-det öppnas upp ytterligare, vilket är ett krav för regional integration. Projektet har en total budget på 155 miljoner euro, som består av bidrag från EU, Grekland (i form av en bilateral donation), Europeiska investeringsbanken (via ett lån) och staten.

Det andra projektet handlar om att ge de 75 000 invånarna i Prilep ett tillförlitligt avloppssystem och en anläggning för avloppsrening. Landets resurser i form av mjukt vatten och biologisk mångfald gör det till en av regionens viktigaste naturliga reservoarer. Svåra föroreningar som orsakas av orenat avloppsvatten och orenat dag- och industrivatten utgör emellertid verkliga hot mot en hållbar utveckling och invånarnas livskvalitet. Betydande offentliga investeringar kommer att krävas för att klara situationen på ett effektivt sätt under de närmaste åren. Kostnaden för det andra projek-tet stiger till närmare 20 miljoner euro, som medfinansieras av EU med sammanlagt 6 miljoner euro och där resten täcks av ett nationellt bidrag.

Om man beaktar de framsteg före detta jugoslaviska re-publiken Makedonien gjort under flera år och trots den nivå på insatserna som måste upprätthållas, ger denna tid av föranslutning grund för verkliga utsikter inför landets framtid i den europeiska familjen och mer specifikt inom regionalpolitiken.

Pågående vägbygge i forna jugoslaviska republiken Makedonien.

KOSOVOunder UNSCR 1244/99

MALTA

UKRAINA

ROSSIJA

SHQIPËRIA

MOLDOVA

ROMÂNIA

CRNAGORA

SLOVENSKO

HRVATSKA

MAGYARORSZÁG

SRBIJA

DEUTSCHLAND

TÜRKIYE

ÖSTERREICH

BOSNAI\HERCEGOVINA

ΕΛΛΑΔΑELLÁDA

ITALIA

SLOVENIJA

БЪЛГАРИЯBULGARIA

ΚΥΠΡΟΣKYPROSKıBRıS

ČESKÁREPUBLIKA

PJRM

Slovenia- Croatia

Romania- Serbia

Hungary- SerbiaHungary

- Croatia

Greece - Turkey

Greece - The formerYugoslav Republic Of Macedonia

Greece- Albania

Cyprus - Turkey

Bulgaria- Turkey

Bulgaria- Serbia

Bulgaria - The formerYugoslav Republic Of Macedonia

Adriatic

REG IOgis0 300 km



Samarbete har länge varit en central komponent i EU:s sammanhållningspolitik, först genom gemenskapsinitia-tivet INTERREG och nu via det europeiska territoriella samarbetsmålet. En av de viktigaste funktionerna för in-strumentet inför anslutning är att hjälpa kandidatländer att bli redo för att genomföra sammanhållningspolitiken. Det är denna tanke som ligger bakom att IPa också har en gränsöverskridande dimension. att använda IPa för att inbegripa gränsöverskridande samarbete i den nya program-planeringsperioden är samtidigt avsett att lösa vissa av de administrativa problem som samarbete längs EU:s yttre gränser tidigare ställts inför.

Egentligen stödjer IPa:s gränsöverskridande komponent tre slags samarbete. För det första finansierar den gränsöver-

skridande samarbete mellan medlemsstater å ena sidan och kandidat- eller potentiella kandidatländer å den andra. För det andra stödjer den gränsöverskridande samarbete mellan kandidat- och potentiella kandidatländer själva. Slutligen kan komponenten även stödja kandidat- och potentiella kandi-datländers engagemang i transnationella samarbetsprogram inom ramen för målet om territoriellt samarbete, särskilt programmen för sydöstra Europa och Medelhavsområdet.

Denna artikel fokuserar på de två första av dessa delar, som kommer att stödja upp till 12 program mellan medlemsstater och (potentiella) kandidatländer (se karta). De flesta av dessa program är redan i full gång och den första projektinfordran har redan slutförts för programmet Slovenien-Kroatien (på www.interreg-slohucro.com finns närmare uppgifter).

Den gränsöverskridande komponenten i instrumentet inför anslutninge Under senare år har vikten för Europas regioner av att stödja och uppmuntra gränsöverskridande samarbete

uppmärksammats allt mer. Gränsregioner lider av ett antal specifika nackdelar jämfört med mer centrala regioner.

De är vanligtvis mindre välutvecklade och står ofta inför geografiska eller demografiska utmaningar. Dessutom stöter

deras ekonomiska inflytandesfär och utvecklingspotential ofta på rättsliga, administrativa, ekonomiska och kulturella

hinder som gränserna i sig ger upphov till. Sådana faktorer är särskilt framträdande längs Europas yttre gränser.

Moray Gilland och Irina Nicolaescu

IPA-program för gränsöverskridande samarbete med EU-medlemsstaternas deltagande

© EuroGeographics Association for the administrative boundaries (NUTS regions)Other administrative boundaries : Global Administrative Unit Layers (Gaul), FAO

Adriatiska havet

Bulgarien - Turkiet

Bulgarien - Serbien

Grekland - Albanien

Bulgarien - Forna jugoslaviska republiken Makedonien

Grekland - Forna jugoslaviska republiken Makedonien

Cypern - Turkiet

Grekland - Turkiet

Ungern - Kroatien

Ungern - Serbien

Rumänien - Serbien

Slovenien - Kroatien



På grund av regionens politiska geografi är de flesta prog-rammen ganska små och landbaserade. Det (främsta) un-dantaget är det adriatiska programmet, som fram till 2013 kommer att få mer än 200 miljoner euro och där åtta länder är inblandade.

Ett nytt och radikalare angreppssätt i fråga om gränsöverskridande samarbete

Man kan knappast överskatta den radikala naturen hos IPa:s gränsöverskridande komponent. För det första anslås medel för respektive program per program och inte per land. Det löser en av de viktigaste nackdelarna med EU:s tidigare sam-arbetsprogram vid de yttre gränserna – de svårigheter som är förknippade med att samordna olika finansieringskällor inom och utom unionen.

För det andra har alla kandidat- och potentiella kandidat-länder tillgång till den gränsöverskridande komponenten – detta till skillnad från komponenterna regional utveckling, mänskliga resurser och landsbygdsutveckling i IPa, som bara kandidatländer har tillgång till. På grund av det stora intresset för gränsöverskridande samarbete i hela regio-nen är detta särskilt viktigt. Ländernas relativt begränsade storlek innebär att en betydande del av deras invånare bor i gränsregioner och det kan betyda att gränsfrågor ofta står högt på den politiska dagordningen. att utesluta dem från gränsöverskridande samarbete skulle ha inneburit att man skickar en mycket negativ och kontraproduktiv signal. Som ett resultat av detta kommer alla berörda länder att gynnas av att redan innan de blir kandidatländer för en anslutning till unionen ingå i program som genomförs inom ramen för ett angreppssätt av strukturfondstyp.

Detta är den tredje huvudinnovationen med IPa:s gräns-överskridande komponent. I linje med syftet att använda dessa program för att förbereda för ett framtida genomfö- rande av strukturfonderna, kommer IPa:s gränsöverskri-dande program att så nära som möjligt avspegla struktur-fondernas regler. Det betyder för det första att programmen

bedrivs på flerårsbasis. En övervakningskommitté, bestående av företrädare för de berörda länderna, ansvarar för att driva programmen och stöds av ett sekretariat med personal från båda sidor av gränsen. Vidare måste alla projekt ha partner från båda sidor av gränsen och projekten väljs ut gemensamt av de deltagande länderna, inte av kommissionen.

I jämförelse med dessa grundläggande förändringar av hur det gränsöverskridande samarbetet är organiserat, kan inne-hållet i programmen förefalla mindre radikalt, eftersom det bygger på framgångarna med gränsöverskridande samarbete på andra ställen i Europa. Programmen ger stöd för ekono-misk utveckling och turismutveckling, sociala och kulturella kopplingar, miljöskydd, transportutveckling och småskalig infrastruktur. Fördelarna med dessa program för gräns-överskridande samarbete tycks därför på ett plan uppenbara. Berörda projektpartners från gränsområden får finansiering som hjälper dem att jobba ihop med sina grannar och driva projekt som ger resultat för de lokala befolkningarnas eko-nomiska och sociala utveckling.

Men gränsöverskridande samarbete handlar inte och kan inte handla bara om den lokala nivån. Genom att jobba ihop i sina gemensamma gränsregioner kan länder ta itu med utmaningar som sträcker sig över politiska gränser. Ett sådant område är att förhindra översvämningar, där en översvämning på ena sidan gränsen kan ha sin upprinnelse på den andra. Vissa projekt på lokal nivå kan dessutom ha kopplingar till nationella och europeiska politiska frågor. På det området kan projekt som rör romer eller gemensamma flodbäcken som Donau och Tisza utvecklas i IPa:s gräns-överskridande program och få konsekvenser långt bortom det lokala gränsöverskridande området.

Slutligen finns det fördelar på ett annat plan som också bör beaktas – de kan beskrivas som institutionella fördelar för (de potentiella) kandidatländerna. Genom att delta i dessa program kan nationella och lokala myndigheter i dessa länder vinna erfarenheter av att genomföra program av struktur-fondstyp, bland annat deltagandet i övervakningskommit-téer, projekturvalsförfaranden och i att inrätta system för finansiella kontroll- och revisionssystem.

Slutsatser

Första kvartalet 2009 blir en viktig period för IPa:s gräns-överskridande program. De flesta av programmen håller egna lanseringsevenemang och möten med övervaknings-kommittéer för att göra programmens profiler mer synliga i gränsregionerna och inleda processen med att locka till sig projektansökningar. Under detta avgörande skede är det viktigt att alla program hela tiden håller en hög profil.

Genom att tillhandahålla en ram för lärande för (potentiella) kandidatländer under deras förberedelser för att genomföra EU:s sammanhållningspolitik utgör IPa:s gränsöverskri-dande program en strategisk dimension inom EU:s stöd inför anslutningen.

IPa:s gränsöverskridande komponent står därför för en såväl geografisk som finansiell breddning av EU:s samarbetspolitik till sydöstra Europa. Detta ger ytterligare potentiella fördelar, men också en ökad grad av ansvar, med ett behov av högre ambitioner och ett mer aktivt engagemang från alla aktörer i programmen.

Två europeiska djurparker i Ungern och Serbien samarbetar för ökad kunskap och miljöskydd.



Avlopp och vattenslöseri – ett dubbelt problem

Donau rinner förbi den bulgariska staden Ruse och för med sig handel, besökare och kulturutbyte – un-gefär som den har gjort sedan romarna först slog sig ned här. När den lämnar Ruse för den inte bara med sig pråmar och kryssningsfartyg, utan också hela stadens orenade avlopp. Från en utsiktspunkt vid ett av stadens utflöden, där omkring 240 000 liter i sekunden rinner ut, verkar det lite malplacerad att tala om ”Blå Donau”.

Medan orenat kommunalt och industriellt avlopps-vatten samlas upp i huvudavloppsledningar för att hällas rakt ut i floden, rinner 45 % av stadens försörj-ning av rent vatten ut ur stadens vattenledningar på grund av läckor i de föråldrade rören. Det gör vat-tenförsörjningen opålitlig, dyr och farlig, på grund av risken för spridning av mikrobiologisk smitta.

När vattnet rinner ur hushållskranen har det fär-dats genom omkring 447 km av rör som håller på att spricka och rasa samman, varav 64 % är tillverkade av asbestcement. ”Vårt största problem är att hela syste-met byggdes på 70-talet och inte har moderniserats sedan dess – det är helt enkelt utslitet”, förklarar Sava Savov, chef för ViK, stadens regionala vattenbolag: Vattenförsörjnings- och avloppsbolaget.

allt detta kommer att förändras 2010, då resulta-ten av Bulgariens mest omfattande vattenprojekt ska börja verka. Ruses integrerade vattenprojekt får 75 % medfinansiering från EU (35,1 miljoner euro) inom ramen för EU:s strukturpolitiska föranslut-ningsinstrument (ISPa) och det kommer att göra att staden kan uppfylla två centrala EU-direktiv om vatten: de som reglerar rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och dricksvatten. Det kommer att ge nya och effektivare pumpar, 10 nya hydroforer som säkrar jämn försörjning av stadens höghus, 20,5 km nya vattenledningsrör, renovering av de rör som har

Bygga en renare framtid Efter hand som Bulgarien når framåt mot sin framtid inom EU, hjälper finansiering inom ramen för

strukturpolitiken inför anslutning en stad att modernisera sina miljöskadliga system för avfallshantering

och vattenförsörjning. Panorama reste till Ruse, Bulgariens största hamn längs Donau (160 000 inv.) för

att titta på hur mer än 40,5 miljoner euro i stöd från EU hjälper staden att respektera standarder för

vattenförsörjning och avfallshantering och låta farlig och omodern infrastruktur bli något som tillhör

det förflutna.

Avlopsvatten från ett av stadens utflöden leds ut i Donau-floden i Ruse, Bulgarien.



störst tendens att läcka, ett utvidgat distributionsnät och ett helt nytt avloppssystem och reningsanläggning.

Förvandla avfall till energi

Savov är i dag chef för ViK, men var för fem år sedan chef för en teknisk enhet som försökte hålla stadens fallfärdiga avloppssystem i gång. ”Jag kommer ihåg när vi hade ett stopp och jag gick ner i huvudavloppsledningen för att rensa upp. Det tog två dagar av hårt arbete för att rensa upp och jag var sjuk i en vecka – huvudvärk, ont i magen, allt möjligt. Dunsterna från det orenade avloppsvattnet är så giftiga”, säger han medan vi tittar på hur en av stadens 11 huvudav-loppsledningar gör Donaus vatten brunt när dess innehåll töms ut.

Detta ständiga flöde av orenat avlopp från hushåll och in-dustri kommer att göra att staden inte klarar att uppfylla EU-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, som träder i kraft 2010. För att ta itu med detta kommer en av hörnstenarna i Ruses integrerade vattenprojekt att bestå i en fullständig renovering av avloppssystemet. Elva huvud-avloppsledningar kommer att samlas till en, som kommer att leda avloppet direkt till en toppmodern reningsanläggning och sätta punkt för en sekelgammal vana att släppa ut det helt okontrollerat.

Stadens nya avloppsreningsanläggning får en yta på över 42 000 m2, med ytterligare 100 000 m2 avsatt för framtida bruk och kommer att ha tillräcklig kapacitet för att behandla avloppet från 240 000 invånare. Beräkningen baseras på hur mycket avloppsvatten en person i genomsnitt produ-cerar per dag och man har tagit hänsyn till den förväntade

befolkningsökningen fram till 2030. anläggningen är ut-formad för att uppfylla EU:s standarder enligt modern bästa praxis och den nuvarande konstruktionen är tänkt att bli en luftningsanläggning med ett system för att omhänderta anaerobt slam.

Genom åtta steg delas avloppsvattnet upp i renat vatten och slam. Bland stegen finns mekaniska processer, som filtrering av olika grader, och biologisk behandling som bland an-nat handlar om balansen mellan luftning, användning av anaeroba mikrobiologiska organismer och sedimenterings-tankar. ammoniak kommer att oxideras till nitrat som sedan reduceras till grundämnet kväve och fosforn fälls ut. När processen är klar har kol, fosfater och nitrater avskiljts och klart och behandlat avloppsvatten rinner ut i floden medan det återstående slammet samlas upp och genomgår vidare behandling. Efter att ha lufttorkats och genomgått fyra steg av anaerob behandling hamnar slammet i en rötningstank där den metangas som avges samlas upp och lagras i en 990 m3 stor gasklocka. Därifrån kommer den att driva ett biogaskraftvärmeverk och ge både värme och el.

Det integrerade vattenprojektet pågår under åren 2005-10 och de medel som investeras kommer att förvandla det avfall som i dag förorenar Donau till en alternativ kraftkälla.

Dricksvatten – försörjning med renare vatten utan avbrott

Men det är inte bara miljön som kommer att få glädje av projektets omfattning – befolkningens hälsa kommer att förbättras, dricksvattenresurserna bevaras, jobb skapas och risken för översvämningar minimeras.

Säker avfallshantering – lagringsplats för hushållsavfall fylls i.



Medan 71 % av finansieringen går till en modernisering av avloppssystemet och till att bygga reningsanläggningen, kommer resten att avsättas för att förbättra försörjningen med rent vatten. Utanför staden har arbetet börjat med att byta ut de 20,5 km huvudvattenledningar från stadens vat-tenkälla till dess andra pumpstation. De utgjordes tidigare av två huvudledningar för vatten, där den ena delen byggdes på mitten av 50-talet av asbestcement och den andra av armerad betong byggdes i slutet av 60-talet. Dessa är i mycket dåligt skick, vilket förvärras av låga vattennivåer som orsakas av läckor och pumpar som inte räcker till – rören utsätts för högre friktion när vattennivån i dem är låg.

Ute på fältet är adam Harazim entreprenörens ingenjör på platsen och ansvarig för att bygga den nya rörledningen. Han förklarar att de nya rören, som har dubbelt så stor diameter och är gjorda av glasfiberarmerad plast, måste behandlas med respekt. ”Rören blir bräckligare ju större diametern är, så vi gräver för ett rör åt gången och stabiliserar omedelbart med återfyllningsmaterial. Rörens kvalitet kontrolleras både på fabriken, vid leverans till arbetsplatsen och sedan två gånger efter installationen. Det är oundvikligt att det förekommer mindre avvikelser och konstruktionsmisstag som åtgärdas på plats”, säger Harazim.

Kontraktet tilldelades i slutet av 2007 och 5 av 20 km har redan lagts. ”Rören har olika längd och varje sträckning är datorsimulerad för att se till att passningen blir perfekt”, förklarar Harazim.

Längs rörledningen kommer det att finnas omkring 60 be-tongkammare för reglerventiler, grenledningar och utflö-desanslutningar. Ledningen måste byggas in vid fyra passager under järnvägsspår och vägar – allt kommer att göras med

den senaste tekniken. Hela programmet för byggnadsarbe-tena har lagts upp med hänsyn till väderförhållanden och grundvattenytan under Donau och med beaktande av det lokala jordbrukets behov, eftersom det mesta av rörledningen läggs i fälten som omger Ruse.

Längre uppströms vid stadens vattenkälla har den första pumpstationen redan en ny pump som är i drift. Pumpen har en kapacitet på 500 sekundliter och är 25 % mer ener-gieffektiv. Den drivs med 6 000 volt och 75 % av företagets elräkning per månad på 153 640 euro går till att försörja Ruse och de 100 000 hushåll som finns i tätortsregionen.

”Ingen enskild organisation skulle ha kunnat ta på sig en operation av den här omfattningen”, säger Savov. ”Vad du ser här är resultatet av samarbete mellan ministeriet för regional utveckling, som har ett direktorat som hanterar ISPa:s finansieringsprocess, de tre konsultbyråer som hjäl-per kommunledningen att leda projektet och så ViK självt, vattenbolaget. När det här är klart kommer staden att slippa försörjningsproblem och risken för smittspridning”, tilläg-ger han.

Det är tydligt att Savov, efter att i årtionden ha sett bristen på investeringar och den kamp för att hålla ihop hela systemet som den ledde till, är personligen berörd av utvecklingen och av den hjälp staden får: ”Vill du veta hur jag känner mig när jag ser alla dessa förändringar, att en så storskalig investering blir av? Jag känner mig för första gången verkligen som en europé.”

Ett välkonstruerat avfallsupplag i stället för tippar utspridda lite varstans

Medan vattenprojektet kommer i gång för fullt håller ett annat stort infrastrukturprojekt på att slutföras. Där det tidigare inte fanns några avfallsupplag som uppfyllde EU-bestämmelserna på området, är nu det nya avfallsupplag som omfattar Ruse och fyra andra kommuner i regionen i full drift. Projektet fick drygt 5,5 miljoner euro från ISPa och medförde att 18 soptippar kunde stängas, vilket därmed lett till bättre hantering och kontroll av avfallet i området. Det handlar närmare bestämt om högre andel återanvänd-ning och återvinning, bättre organiserade hämtningar och transporter, miljömedveten hantering, att man förhindrar att farliga ämnen lakas ut i grundvattnet och Donau samt bättre övervakning.

avfallsupplaget har en kapacitet på 2 337 000 m3 och en livslängd på 22 år. Den ligger tre kilometer från Ruse och har tre celler för ofarligt hushållsavfall som ger en total kapacitet på 1 819 726 m3 (och plats för att bygga ytterligare två). Det finns två celler till för inert avfall, som normalt kommer från byggnadsindustrin, med en total kapacitet på 121 955 m3. Yt-terligare två celler har särskilt byggts för förvaring av farligt avfall, med en total kapacitet på 1 500 m3.

Cellerna för farligt avfall står tomma och kommer att så förbli under överskådlig framtid, då de byggts med tanke på eventuellt framtida bruk. De är täckta och omges av en hög avspärrning och de som är avsatta för andra celler har utrustats med ett komplicerat dräneringssystem som samlar upp och neutraliserar vätska från det ruttnande avfallet. Hos okontrollerade soptippar tränger denna miljöfarliga vätska rakt ner i jorden, förorenar omgivande mark och hamnar i

När nya vattenledningar installerats kommer försörjningen av rent vatten att förbättras.



grundvattnet. Vid ett välbyggt avfallsupplag som det i Ruse är det som i slutänden kommer ut renare fasta ämnen som sedan går tillbaka till upplaget och ofarligt vatten som släpps ut i avloppssystemet.

”Men det handlar inte bara om att neutralisera, utan även om att använda det”, säger avfallsupplagets chef Plamen Kanazizov. ”Vi inrättar en fullskalig återvinningsdel för att utvinna metall, glas, plast och papper med hjälp av två system som hanterar hushålls- och byggavfall.” Hans råd till städer som planerar sina avfallshanteringssystem är klart: ”Det hela handlar om anläggningens livslängd. Till slut blir den full och det gäller att kämpa för att kunna hålla den i gång så länge det går, genom att så långt möjligt återvinna avfallet.”

Ruse – EU:s finansiering köper tid så att staden själv kan komma på fötter

Ruse är stolt över att använda EU-medlen på ett så genomlyst sätt och upplever äntligen ekonomisk tillväxt. Det handlar om en vändpunkt för en stad som sedan mitten av 80-talet lidit av massutvandring på grund av kloridutsläppen från Rumänien inte långt härifrån. ”alla gav sig av”, säger stadens borgmästare Bojiday Yotov. ”När den demokratiska föränd-ringen kom 1989 ärvde vi en ekonomisk röra. Nästan allt i staden var döende och vi led av ett av de högsta arbetslös-hetstalen i Bulgarien.”

När man går omkring i Ruse är skyltar som tillkännager projekt som delvis finansierats av tidigare föranslutnings-instrument framträdande – Phare-pengar har gått till små-företagssektorn och regional utveckling och ISPa har spelat en fundamental roll för att sätta de två infrastrukturprojekt som nämnts i verket.

Även om projekten kom i gång medan Bulgarien fortfarande var ett kandidatland, fortsatte projekten enligt plan sedan landet blivit medlem av EU. Det var inte bara landets status i förhållande till EU som genomgick en förändring – finansie-ringsinstrumentet bytte också namn och blev instrumentet för stöd inför anslutningen (IPa). Och med namnbytet följde en annan inriktning. I dag kombineras infrastrukturinves-teringar med åtgärder för att stärka konkurrenskraft, inno-vation och sysselsättningsskapande.

Det står helt klart att EU-finansieringen hindrat Ruse från att fortsätta glida allt djupare ned i ekonomisk stagnation och emigration orsakad av brist på hopp – där en infrastruktur som höll på att falla ihop blev som en bekräftelse. Den anda full av nya förhoppningar dessa projekt har gett staden har inspirerat kommunen att tänka nytt om framtiden. För borg-mästaren är källan till välståndet klar: ”Vår stora tillgång har alltid varit vårt läge”, förklarar Yotov. Ruse har en hamn och är en viktig kommunikationspunkt och har stegvis lockat till sig inhemska och utländska investeringar för att vända situationen. I dag har man en arbetslöshet på 3,15 %, vilket till och med är lägre än huvudstaden Sofia.

”Som medlem av Strasbourg-klubben 2006 blev jag impo-nerad när Strasbourgs borgmästare sa att Ruse var en av de städer i Bulgarien som växte snabbast och han hade helt rätt”, tillägger Yotov. Staden med 60 skepp, som romarna kallade den, såg 450 kryssningsfartyg lägga till i dess hamn förra året något som förde med sig en boom för turismen som blåste liv i ekonomin.

Även om Ruse var en industristad en gång är det i dag trans-porter och logistik man främst är inriktad på: man bygger Bulgariens största industripark. Utländska investeringar väller in och en fransk stormarknadskedja ska i slutet av nästa år öppna en filial i staden. En sport- och underhållningsarena med 5 000 platser, ett nytt femstjärnigt hotell och ett han-delscenter håller på att byggas – resultat av Bulgariens största partnerskapsprojekt mellan privat och offentlig sektor.

Den nya känslan av tillförsikt syns på gatorna. När hon blir tillfrågad om vad hon tror om stadens framtid, svarar den 26-åriga tolken Lachezara Raykova: ”Jag gick 2005 på Veliko Tarnovo-universitetet för att studera engelska och tolkning och tänkte komma tillbaka för några månader efter att ha tagit examen, bara för att bestämma mig för vad jag skulle göra sedan. Jag trodde jag måste flytta till Sofia för att hitta ett jobb och utvecklas som person.” Men när hon kom till-baka blev hon glatt överraskad – staden erbjöd mycket mer än hon hade väntat sig: ”Jag blev kvar här. Jag har jobb, det finns turism och besökare. Jag har inga planer på att flytta, jag trivs här.”

Och finns det något hon tycker fortfarande håller landet tillbaka? Hon svarar utan att tveka att det krävs mer res-pekt för lagen. Om fler begåvade unga utbildade i hennes generation känner på samma sätt är det inte bara för Ruse framtiden ser ljus ut.

Droppkolonn som används för att utvinna ammonium från deponeringsvätska.



Fakta och siffror

Det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPa)

• Löpte mellan 2000 och 2006, med en budget på mer än en miljard euro per år.

• 300 infrastrukturprojekt (miljö och transporter) till 10 mottagarländer mellan 2000 och 2003: Bulgarien, Tjeckiska republiken, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

• 2004-06: Bulgarien och Rumänien är mottagarländer för ISPa, Kroatien sedan 1.1.2005.

• Baserad på samma principer som sammanhållnings-fonden.

• till att kandidatländer ska bli bekanta med EU när det gäller förfaranden, politik och finansieringsprinciper.

Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPa)

• Ger finansiellt stöd till kandidatländer (Kroatien, Tur-kiet och före detta jugoslaviska republiken Makedo-nien) och till potentiella kandidatländer (albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo enligt FN:s säkerhetsråds resolution 1244) sedan 1.1.2007.

• Finansierar övergångsstöd, institutionsuppbyggnad och gränsöverskridande samarbete i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Stödjer även regional utveckling, utveckling av mänskliga resurser och lands-bygdsutveckling i kandidatländer.

• Ersätter programmen 2000-06 PHARE, ISPA, Sapard, CaRDS och det finansiella stödet inför anslutning till Turkiet.

• En budget 2008 på mer än en miljard euro.

• Program och projekt från före 2007 ska vara slutförda till 2010.

EU-medel bidrar till att förbättra livet för de boende i Ruse.



Från 1990 och framåt tog Kroatien stora kliv för att anpassa sig till en fungerande marknadsekonomi. Det var ett bra utgångsläge, men vägen fram till att nå upp till EU:s ekonomiska mål var fortfarande lång. Inkomstnivåerna släpade fortfarande alltför långt efter EU-genomsnittet och tillväxttakten var varierande. Sociala och ekonomiska svårigheter är fortfarande ett problem, liksom nya miljöstandarder som ska uppfyllas. För att ta itu med dessa frågor och andra utmaningar drar Kroatien nytta av det finansiella stöd som ges inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPa). IPa-programmet, som har funnits sedan början av 2007, består av fem komponenter. För Kroatien är det den tredje komponenten (IIIC), som omfattar regional utveckling och konkurrenskraft, som är särskilt avgörande och för 2007-09 finns projekt värda 35,35 miljoner euro inplanerade.

I centrum för denna regionala investering står det operativa programmet för regional konkurrens-kraft 2007-09. Programmets syfte är att bygga social och ekonomisk sammanhållning i landet och utveckla institutioner som kan klara av fleråriga investerings-program och den framtida förvaltningen av struktur-fonderna. Tre avdelningar inom Kroatiens ministeri-um för ekonomi, arbetsmarknad och entreprenörskap ansvarar för att genomföra programmet.

En närmare titt på programmet för regional konkurrenskraft

Programmet styrs av tre prioriteter. Två av dem gäller investeringar och horisontella åtgärder för att föra den kroatiska ekonomin mer i linje med EU:s och den tredje omfattar projektledningsfrågor.

Stimulera till ekonomisk tillväxt i Kroatien

Uppdatering om det kroatiska operativa programmet för regional konkurrenskraft 2007-09Det finns många utmaningar och upptäckter längs vägen mot en EU-anslutning. Den ekonomiska och

strukturella utveckling anslutningsekonomierna måste uppnå ställer dem alla på en brant inlärningskurva,

men denna process ger upphov till ekonomisk styrka som står emot tidens prövningar. Republiken

Kroatien är ett bra exempel på ett kandidatland som svarar upp mot alla anslutningens utmaningar.

Kroatien inledde anslutningsförhandlingarna i oktober 2005 och förutsatt att föranslutningskriterierna

är uppfyllda är förhoppningen att processen ska vara slutförd i slutet av 2009.

Sanja Fišer, enhetschef, och Ivana Gorički, rådgivare Avdelningen för förberedelse för och genomförande av EU-program och EU-projekt Ministeriet för ekonomi, arbetsmarknad och entreprenörskap, Kroatien

Pågående bygge av Centrum för stöd till företagsinnovation i staden Nova Gradiška, Kroatien, finansierat genom CARDS- programmet.



Arvet från 90-talet

Kriget på 90-talet orsakade självfallet stora skador på infra-strukturen och på 90-talet fick man också uppleva hur de stora statsägda företagen bröts upp. arvet från dessa kraftiga omvälvningar har inneburit att många delar av landet sackat efter i strävan efter den ekonomiska standard de behöver uppnå, med begränsad tillväxt bland små och medelstora företag. Dessa områden behöver mycket bättre stödsystem för företag, som industriområden, företagskuvöser, centra för tekniköverföring och andra riktade tjänster, för att stimulera företagstillväxt och utländska investeringar. Det finns i dessa regioner också stor potential för turismrelaterad infrastruktur. Vissa av dessa åtgärder inleddes redan inom ramen för tidigare EU-stöd, när CaRDS-programmet finansierade en rad projekt och banade väg för en bidragsordning för företagsrelaterad infrastruktur inom ramen för PHaRE under 2005.

Prioriterade investeringar

Den första prioriteringen för investeringar är därför inriktad på att bygga upp infrastruktur i tio av de minst utvecklade grevskapen, förenat med investeringar i mänskliga resurser för att stärka det bakomliggande företagsklimatet.

I detta sista skede av föranslutningen har kroatiska små och medelstora företag fortfarande svårt att bibehålla kon-kurrenskraften. Om man inte tar itu med detta i dag kan sådana svagheter gång på gång dyka upp i den nya sköna värld den inre marknaden utgör. Den andra prioriteringen för programmet handlar därför helt om att säkra ett ef-fektivt stöd för företag på alla nivåer och skapa ett positivt

investeringsklimat. De målen kommer man att nå lättare och snabbare genom att förbättra den nationella administrativa effektiviteten, uppmuntra till utveckling av kluster och upp-rätta centra för e-business över hela landet.

En ytterligare aspekt på denna prioritering är inriktad på tek-niköverföring och på att skapa rätt infrastruktur och tjänster för att få ut nya produkter på marknaden. Här måste offentliga institutioner lära sig hantera företagarkompetenser och han-tera frågor om immateriella rättigheter. Ett sådant projekt är att skapa ett center för kommersialisering av biovetenskaplig teknik och inkubering av företag (BioCenter). Denna spän-nande utveckling kommer att ge infrastruktur för teknik- och kunskapsbaserade produkter och små och medelstora företag som spänner över ett vitt fält. BioCenter, som kommer att ligga på universitetsområdet i Zagreb kommer också att spela en viktig roll för att föra universitetet närmare marknaden. Det kommer att fungera som en direkt förmedlare av samarbete mellan universitet och industri och förbereda forskare och studenter för karriärer som företagare eller inom industrin.

En samlad kraftansträngning

När genomförandet ute på fältet tar fart kommer program-met för regional konkurrenskraft att erbjuda övergripande samordning för många projekt som fortsätter att omvandla den kroatiska ekonomin och dess integrering i EU:s inre marknad. För att nå dit måste alla delar av ekonomin dra åt samma håll och tillsammans om finansieringen genom IPa ska bli verkningsfull. I slutänden kan dessa mål bara uppnås genom en kombination av nationella initiativ och EU-initiativ, där alla tillgängliga finansieringskällor används för att nå maximal verkan.

Kroatiens naturskönhet är en potentiell källa till ekonomisk vinning.



En EU-anslutning är ett stort steg att ta, som kräver många ekonomiska och strukturella förändringar. Instrumentet för stöd inför anslutningen har till syfte att stödja kandidat- och potentiella kandidatländer i deras förberedelser inför anslutningen, däribland att skapa en ram för att förvalta program som finansieras av struktur- och sammanhållningsfonderna. IPa omfattar fem komponenter och Turkiet kommer i egenskap av kandidatland att gynnas av dem alla. Det operativa programmet för regional konkurrens-kraft är ett av de grundläggande dokumenten för att genomföra IPa i Turkiet.

Hela tiden ha en klar helhetsbild

Syftet med stödet inom ramen för programmet är att stärka den turkiska ekonomins konkurrenskraft så att den konvergerar med EU:s och att minska regionala sociala och ekonomiska skillnader. Principen är tyd-lig, men uppgiften är enorm så begränsade resurser måste inriktas mycket exakt för att få största möjliga genomslag. Ett begränsat antal sektorer, regioner och prioriteringar har valts ut och alla program upprättas på grundval av klart definierade parametrar, med fortlöpande övervakning av resultaten.

Viktigare sektorer och regioner

Programmet är inriktat på att utveckla små och me-delstora företag som är verksamma inom tillverkning och turism, informationssamhället, forskning och utveckling och innovation. Geografiskt är program-met koncentrerat till de regioner där inkomsten per

capita är lägre än 75 % av genomsnittet i Turkiet (12 NUTS(1) II-regioner). Inom dessa regioner finns en stark inriktning på de 15 tillväxtcentra som identifie-rats i den strategiska ramen för inbördes förenlighet. Nedan finns en karta över programområdet.

Regioner som stöds inom ramen för programmet

Tre huvudprioriteringar gäller för varje program:

Prioritet 1: förbättra företagsklimatet

Projekt inom ramen för denna prioritet handlar om att skapa en bättre miljö för företagande, att öka anta-let nya företag, att stärka befintliga företags produk-tivitet och konkurrenskraft och att öka möjligheterna till sysselsättning.

Prioritet 2: bygga upp företagens kapacitet och entreprenörskap

Syftet är här att förbättra företagens effektivitet och värdeskapande, samtidigt som man stärker deras ka-pacitet för entreprenörskap och ökar sysselsättningen och den övergripande regionala konkurrenskraften. Detta kommer att stimulera små och medelstora

Turkiet satsar framåt

Ett nytt angreppssätt för regional konkurrenskraftBitr. prof. dr. Yavuz Cabbar, chef för operativ struktur vid Turkiets industri- och handelsministerium,

förklarar hur ekonomin utvecklas genom IPA:s operativa program 2007-10.

Bitr. prof. Dr. Yavuz Cabbar, chef för operativ struktur vid Turkiets industri- och handelsministerium.

^^

^ ^

^

^

^^

^

^^

^

^^

^

TR72

TR52

TR33TRB2

TRA1

TR83

TR61

TR90

TRB1

TRC2TR32

TR71

TR62

TR41

TRA2

TR82

TR51

TRC3TR63

TR22

TR42

TR21

TRC1

TR31

TR81TR10

NUTS II-regioner där inkomsten per capita är högre än 75 % av genomsnittet i Turkiet

NUTS II-regioner där inkomsten per capita är lägre än 75 % av genomsnittet i Turkiet

15 tillväxtcentra


(1) Slutgiltigt beslut om NUTS-regioner fattas först när respektive kandidatland blivit medlem.



TR72

TR52

TR33TRB2

TRA1

TR83

TR61

TR90

TRB1

TRC2TR32

TR71

TR62

TR41

TRA2

TR82

TR51

TRC3TR63

TR22

TR42

TR21

TRC1

TR31

TR81TR10

företag att anamma en kultur som är mer inriktad på entre-prenörskap och hjälpa dem att dra fördel av stöd utifrån för sunda satsningar genom planering som tar itu med dagens och framtidens behov för företag.

Prioritet 3: tekniskt bistånd

Tekniskt bistånd ges för att säkra ett effektivt genomförande av programmet och att IPa:s resurser används effektivt. Det innebär att man stärker den administrativa kapaciteten för den operativa strukturen och för andra institutioner som är inblandade i att genomföra programmet. Den samlade budgeten för programmet uppgår till 187 miljoner euro, med ett EU-bidrag på 75 %.

Det operativa programmets koncentrations-strategi: konkurrenskraftkarta

En ekonometrisk modell användes för att visa hur konkur-renskraften varierar mellan regioner och utifrån denna ut-arbetades en konkurrenskraftkarta över Turkiet.

På NUTS II-nivån använder den ekonometriska modellen 42 olika indikatorer som ordnas under 10 huvudteman (demo-grafi, sysselsättning, utbildning, hälsa, industri, jordbruk, eko-nomi, infrastruktur, turism och andra välståndsindikatorer). Därefter tilldelar den varje region ett konkurrenskraftindex genom att tillämpa en koefficient för var och en. Resultatet blir en karta som visar olika grader av konkurrenskraft för re-gioner. Denna färgkodas sedan i fem grupper, där den ljusaste nyansen motsvarar den lägsta graden av konkurrenskraft.

Själva programmen har utvecklats för vissa grupper av regioner, genom ytterligare analyser av denna karta och dess komponenter som visade på regionala ekonomiska och sociala särdrag och tillväxtpotential.

Konkurrenskraftkarta över Turkiet

På nästa bild har konkurrenskraftkartan ändrats för att bara visa programmets målregioner och tre grupper av regioner med liknande grad av konkurrenskraft. Särskilda åtgärder kan sedan tydligt inriktas på respektive grupp.

Grundläggande infrastruktur, entreprenörskap och stöd för nystartade företag och konsultverksamhet, interregionalt och intersektoriellt partnerskap, turism

Grundläggande infrastruktur, entreprenörskap och stöd för nystartade företag och konsultverksamhet, diversifierad finansiell stödmekanism, interregionalt och regionalt partnerskap, intersektoriella synergieffekter, turism

Utbildning i export, produktivitets- och produktutveckling, institutionalisering och användning av IKT, tekniköverföring och -uppgradering, certifiering och standardisering, kreditgarantisystem, turism

Bilda nya teknikkluster, ny teknik, riskkapital och kreditgarantisystem, certifiering och standardisering, FoU och IKT-användning, immateriella rättigheter

FoU, Innovation, IKT-infrastruktur, internationella och interregionala synergieffekter och partnerskap samt immateriella rättigheter


Modernisat industriområde i Arsin, en kuststad öster om Trabzon, Turkiet.

Sivas

Van

Erzurum

Ağrı

Kayseri

Kars

Şanlıurfa

Yozgat

Muş

ÇorumTokat

Malatya Bitlis

Diyarbakır Siirt

Elazığ

Erzincan

Bingöl

Artvin

Mardin

Ordu

Kastamonu

Samsun

Şırnak

Tunceli

Çankırı

Sinop

Hakkari

RizeGiresun

Iğdır

Hatay

Kahramanmaraş

Amasya

Adıyaman

Gaziantep

Batman

Ardahan

Trabzon

GümüşhaneBayburt

Kilis

Osmaniye



Rätt angreppssätt för rätt region

Där konkurrenskraften är låg kommer projekten att vara starkt inriktade på att främja grundläggande infrastruktur, entreprenörskap och nystart av företag, konsultverksamhet och finansiellt stöd samt interregional och interinstitutionell partnerskapsverksamhet. Turismprojekt blir ytterligare ett verktyg för att stimulera företag.

Dessa områden kommer även att gynnas genom bättre kon-takter mellan projekt och företag, exempelvis för att dela gemensamma marknadsföringsstrategier eller produktions-processer.

I regioner med medelhög konkurrenskraft kommer projek-ten att fokusera på att bygga upp institutionella strukturer, konsultverksamhet för företag, produktutveckling och på att skapa partnerskap inom och mellan regioner. Där partner-skapen uppvisar potential för företagstillväxt kommer de att uppmuntras, såvida de inte är konkurrensbegränsande. Tu-rismprojekt blir även här ett verktyg för att utveckla företag.

I regioner med hög konkurrenskraft är åtgärderna inriktade på att höja förädlingsvärdet och på att klara av internationell konkurrens. Det kommer dessutom att finnas konsulttjänster för att höja produktivitet och exportkapacitet, förbättra FoU, innovation och IKT-infrastruktur.

En oerhörd mängd ingående förberedelser har satsats på att utarbeta det operativa programmet och dess genomförande.

Det har varit svårt, men alla bitar finns nu på plats för en hel del spännande ekonomisk utveckling och för att till-handahålla verktyg för att utvärdera framtida projekt inom ramen för IPa.

Mer information: http://ipa.stb.gov.tr

Gruppen målregioner enligt åtgärdstyp

Låg

Hög

Medelhög




ISPA i Kroatien

Modernisering av järnvägen mellan Vinkovci och Tovarnik och till landets gränsTotalkostnad: 90 913 000 euro EU-bidrag: 28 789 180 euro

Det kroatiska projektet för modernisering av järnvägen uppgraderar 38 km järnväg från Vinkovci till Tovarnik och till gränsen mot Serbien. Järnvägen ingår i korridor X av det transeuropeiska transportnät (TEN-T) som går från Salz-burg i Österrike till Thessaloniki i Grekland. Investeringarna kommer att modernisera och förbättra den dubbelspåriga järnvägsstrukturen, elektrifiering, signalering, plankors-ningar, telekommunikationer och stationer längs vägen. Efter det planerade slutförandet i december 2009 kommer järnvägsavsnittet att ha en högre linjehastighet (ökad från 120 till 160 km/tim) och fullt ut motsvara internationella tekniska standarder. Utöver den högre kapaciteten för linjen kommer moderniseringen att resultera i ökad passagerar- och frakttrafik längs korridor X och korta restider, minska olycksrisker, driftkostnader och underhållskostnader.

Den centrala finansierings- och upphandlingsenheten, finansministeriet, Zagreb [email protected]

ISPA i Rumänien

Vägnät: bygga en ringväg förbi staden SibiuTotalkostnad: 100 787 050 euro EU-bidrag: 67 890 750 euro

En 14,8 km lång ringväg kommer att byggas runt staden Sibiu för att eliminera den flaskhals för trafiken som finns på den 55 km långa vägsträckan mellan Sebes och Sibiu på motorväg nr 7. Denna motorväg utgör den norra delen av korridor IV av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och går mellan den ungerska gränsen till Sibiu och därefter vidare till Bukarest, och ansluter till den nationella motor-vägen nr 1 vid utfarten från Sibiu. Ringvägen motsvarar standarden för transeuropeiska motorvägar, medger has-tigheter på upp till 100 km/tim och kommer 2020 att korta restiden på sträckan med 50 %. Investeringarna kommer också att höja trafiksäkerheten och minska luftföroreningar och buller. Lägre kostnader för underhåll av körbanan och för driften av användarnas fordon skulle dessutom kunna resultera i en ekonomisk avkastning på omkring 20 %.

Nationella administrationen för vägnätet, Bukarest [email protected]

ISPA i Rumänien

Integrerad avfallshantering i kommunen Bacău med omgivningarTotalkostnad: 20 500 000 euro EU-bidrag: 15 000 000 euro

Bättre hälso- och säkerhetsförhållanden för befolkningen och mindre föroreningar av luft, vatten och mark är några av de fördelar man kommer att vinna genom att bygga ett integrerat system för avfallshantering i den rumän-ska kommunen Bačau och 18 intilliggande samhällen. Investeringarna avser särskilt insamling av fast avfall och avfallshantering. Planerna omfattar att utveckla ett nytt avfallsupplag över befintlig marknivå med en samlad areal på 32 ha, samt separat insamling av torrt återvinningsbart avfall, organiskt avfall för kompostering och restavfall. Kommunens befintliga avfallsupplag och soptippar i byarna kommer att stängas. Det integrerade avfallshanteringssys-temet – som beräknas stå klart i december 2010 – kommer att fullt ut uppfylla relevanta EU-krav och nationella krav i lagstiftning om avfallshantering.

Den centrala finansierings- och upphandlingsenheten, finansministeriet, [email protected]

ISPA i Bulgarien

Konstruktion av gränsöverskridande väg- och järnvägsbro över floden Donau vid Vidin-CalafatTotalkostnad: 234 245 036 euro EU-bidrag: 70 000 000 euro

Detta projekt rör byggandet av en ny kombinerad järnvägs- och vägbro över floden Donau mellan Vidin i Bulgarien och Calafat i Rumänien, som ligger längs korridor IV av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Med ett brospann på 180 meter och en total längd på upp till 1 440 meter avseende väg (2 480 meter järnväg), kommer den gränsöver-skridande bron att bidra till en ökad väg- och järnvägstrafik i Rumänien och Bulgarien och till att det bulgariska väg- och järnvägsnätet integreras med TEN-T. Länken kommer också att medge ytterligare ökningar av trafik och handel mellan sydöstra Europa och Turkiet och Centraleuropa. Investeringen kommer vidare att bidra till att generera eko-nomisk tillväxt, sysselsättning och tidsvinster för långväga vägtrafik och minska driftkostnaderna.

Transport- och kommunikationsministeriet, Sofiahttp://www.mtc.government.bg/

ISPA-åtgärd i Kroatien: modernisering av 38 km järnvägsräls på sträckan Vinkovci till Tovarnik.



samarbete och integration, som i sin tur resulterar i hållbar utveckling i gränsregioner. De viktigaste prioriteringarna är ekonomisk utveckling, social sammanhållning och förbättrad livskvalitet. Genom att minska regionala obalanser gynnas människor på båda sidor av gränsen och regionerna blir sam-mantaget starkare.

Viktiga fakta och siffror

Helhetsvisionen backas upp av en programbudget på 7 756 038 euro, varav 6 592 632 euro är EU-finansie-ring och 1 163 406 euro nationell medfinansiering från båda länderna.

Programmet har till syfte att förbättra levnadsstan-darden genom bredare delaktighet i ekonomisk och social verksamhet och genom att höja inkomsterna i ofta mycket avlägset belägna områden. Programmet kommer också att stödja projekt i gränsöverskri-dande ekonomier, där nya investeringar är nyckeln till

Gränsöverskridande samarbetsprojekt har länge visat sig värdefulla och i dag håller en ny generation av projekt att ta form inom ramen för bestämmelserna i instru-mentet för stöd inför anslutningen (IPa) 2007-13.

Det första program som godkändes av Europeiska kom-missionen den 14 december 2007 var mellan Bulgarien och före detta jugoslaviska republiken Makedonien. Dess proaktiva angreppssätt avspeglar det gemensam-ma arbete som läggs ned av teamen i de båda partner-länderna, en utmärkt samordning och en beslutsamhet att övervinna alla utmaningar längs vägen.

Programmet är delvis en logisk fortsättning på befint-liga förbindelser som utvecklats genom EU:s initiativ om de yttre gränserna 2003 och som fortsatte genom grannskapsprogrammet. Samtidigt utgör det ett be-lägg för ett nytt skede när det gäller att upprätthålla närmare kontakter mellan de två länderna.

Gränsöverskridande samarbetsprojekt baseras på en helhetsvision om att bygga upp bredare europeiskt

Bulgarien och före detta jugoslaviska republiken Makedonien leder vägen inom gränsöverskridande samarbete

Samarbete i avlägsna bergsområden nära Bulgariens FYROM-gräns har redan visat sig vara en framgång.



tillväxt inom prioriterade sektorer som gynnar alla lokala grupper. Kort uttryckt förväntar sig partnerländerna att de-ras samarbetsprojekt ska generera ny näringsverksamhet och en diversifiering i hela det ekonomiska området. Det område som omfattas av det gränsöverskridande samarbetsprojektet har en yta på 18 736 km2, med en befolkning på 1 065 605 invånare på båda sidor av gränsen.

De potentiella mottagarna är distrikt, kommuner, utbild-nings- och forskningsinstitutioner, handelskammare, cent-rala förvaltningar och alla som har anknytning till dessa

organ. Den finansiering som ställs till förfogande kommer att göra det möjligt att stärka etablerade partnerskap och permanenta nätverk, att skapa nya och att i högre grad betona gemensamma initiativ. Bortsett från åtgärdernas formella sida, är det uppmuntrande att tänka sig att verkliga män-niskor kommer tillsammans från olika organisationer och grupper för att uppnå gemensamma mål.

Ingen framtid utan hållbarhet

Ekonomiska vinningar skulle i sig vara ihåliga om de inte också tryggar hållbar tillväxt och att natur- och kulturresur-ser, som i denna gränsregion utgör viktiga tillgångar, bevaras och utvecklas. Hållbara projekt går en särskilt ljus framtid till mötes inom turismsektorn, där nya affärsmöjligheter också kan respektera sunda gröna kriterier.

Allt klart för framtiden

Den 13 mars 2008 hölls det första mötet med övervaknings-kommittén i Kyustendil i Bulgarien. 53 deltagare närvarade vid evenemanget – allt från lokala och nationella myndig-heter som är inblandade i projektet till arbetsmarknadens parter och potentiella projektkandidater.

Den verkliga starten för programmet – den första förslags-infordran – kommer att lanseras sista kvartalet 2008, då de sökande kan skicka sina projektförslag till programsekreta-riatet i Kyustendil.

Projektens framgång, och i slutänden programmets, ligger i lokala människors händer och är starkt beroende av bransch-folks vilja att göra saker tillsammans och ha en gemensam vision om sin framtid.

En snabb blick på grannskapsprogrammet

Inom ramen för grannskapsprogrammet genomfördes framgångsrikt en rad olika projekt. Här följer bara några exempel bland många.

Det integrerade projektet ”Inga gränser behövs” bedrevs mellan kommunerna Simitly och Karbintsi. Gemensam verksamhet startades på hälsovårdsområdet och för att förbättra livskvaliteten för ungdomar i den gränsöver-skridande regionen. Det utgör ett bestående exempel på det integrerade arbete som utförs av de båda lokala myndigheterna.

Ett annat projekt, kallat ”Bergen sträcker varandra hän-derna”, gav hållbara fördelar genom nya sätt att hushålla med och bevara natur- och kulturresurser och historiska resurser. Det bedrevs mellan kommunerna Dupnitsa och Kriva Palanka och uppgraderade det kompletterande projektet RILa och Kochani.

Ekonomisk utveckling, social sammanhållning och bättre livskvalitet är de huvudsakliga prioriteringarna för projekt för gränsöverskridande samarbete.

Direktorat B1 – Kommunikation, information och relationer med tredje landRaphaël Gouletavenue de Tervuren 41, BE-1040 BrysselFax: (32-2) 29-66003E-post: [email protected] Internet: http://ec.europa.eu/regional_policy/index_en.htm

ISSN 1725-8170

© Europeiska gemenskaperna, 2008 Återgivning tillåten om källan anges.

Tryckt i Belgien.

BYRÅN FÖR EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA PUBLIKATIONER LU-2985 Luxemburg

KN-LR-08-027-SV-C

”Att arbeta för regionerna – EU:s regionalpolitik 2007-2013”Broschyren ”att arbeta för regionerna – EU:s regionalpolitik 2007-2013” finns på alla gemenskapsspråk. I denna 36-sidiga publikation redogörs för hur EU:s regionalpolitik fungerar och hur den stödjer exempelvis transporter, innovation, miljöutveckling och stadsutveckling i Europas regioner och städer. andra aspekter som täcks in av publikationen är samarbete mellan regioner, utvärdering av program och revisioner, styrning och publicitetskrav. I siffror visas hur mycket pengar (från EU-fonderna) som kommer att satsas i de 27 medlemsstaterna under kommande år och på vad. http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/presenta/pres_en.htm

http://www.ccre.org/Som företrädare för 50 nationella sammanslutningar, städer, kommuner och regioner från 37 länder, utbyter Europeiska samarbetsorganisationen för kommunala och regionala myndigheter (CEMR) regelbundet erfarenheter på lokal och regional nivå runt om i Europa. Den 9 september anordnade CEMR de lokala förvaltningarnas dag, med deltagande av sammanslutningen av städer och lokala förvaltningar (United Cities and Local Government, UCLG), internationella sammanslutningen för vatten (International Water association, IWa) och den internationella sammanslutningen av vattenverk i Donaus tillrinningsområde (International Association of Waterworks in the Danube Catchment Area, IWAD). Endagskonferensen ägnades åt de utma-ningar och föränderliga förutsättningar lokala och regionala förvaltningar måste möta för att organisera vattentjänster och sammanförde experter och talare om förvaltning på hög nivå av vattenkvalitet, från ett stort antal länder och organisationer.

http://www.interact-eu.net/ Programmet INTERaCT har nyligen lanserat en ny webbplats med uppdaterat och omorganiserat innehåll. Webbplatsen innehåller en fullständig överblick över det europeiska territoriella samarbetet under programplaneringsperio-den 2007-13 och är inriktat på de huvudteman som INTERaCT omfattar. INTERaCT-programmet är tillsammans med URBaCT II-programmet och programmet för rumslig utveckling och tillväxt i EU (ESPON), ett av de tre nätverksprogram som ingår i komponenten interregionalt samarbete av europeiska territoriella samarbetsmålet. Dess främsta syfte är att främja och stödja en relevant förvaltning av de europeiska territoriella samarbets-programmen 2007-13.

http://www.growthcommission.org/ Utvecklingsländer kan uppnå hållbar och rättvis tillväxt om de till fullo kan få glädje av världsekonomin och har engagerade ledare. Det är några av slutsatserna i den ”Tillväxtrapport” som publicerats av den kommission om tillväxt och utveckling som upprättats under Världsbankens egid. I doku-mentet analyseras 13 ekonomier med hög tillväxt under efterkrigstiden och faktorer som kan förklara deras framgångar lyfts fram. Kommissionen om tillväxt och utbildning, under ordförandeskap av nobelpristagaren Michael Spence, bildades 2006 och sammanför 21 praktiskt verksamma personer från regeringar, företag och beslutsfattande sektorer, främst från utveck-lingsländerna.

http://ec.europa.eu/regional_policy/international/index_en.htmMot bakgrund av det allt större intresset för EU:s regionalpolitik utanför Europeiska unionen innehåller Inforegios webbplats ett nytt avsnitt om inter-nationella frågor. 2006 och 2007 undertecknade Europeiska kommissionens generaldirektorat för regionalpolitik samförståndsavtal med Brasilien, Kina och Ryska federationen om att upprätta strukturerade dialoger om regio-nalpolitik. De strukturerade dialogerna strävar efter att främja ömsesidig förståelse, bilateralt samarbete och utbyte av information och bästa praxis rörande inrättande och genomförande av regionalpolitik. Bland särdrag för EU:s regionalpolitik som är av intresse för tredje land och internationella organisationer som MERCOSUR finns hur man riktar finansiella resurser mellan medlemsstater och regioner, geografiska och strategiska målsättningar samt olika aspekter av systemet för genomförande.

Nr 27 | September 2008ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/... · Regional utveckling: ett...

Documents

Transcript of Nr 27 | September 2008ec.europa.eu/regional_policy/sources/docgener/... · Regional utveckling: ett...