Nöjesguiden Student nr 2

StudentspecialNr 2, 2013

Framtidens företag letar efter en ny sorts anställd.

Vi vet vilken.Är humaniorastudenter

onödiga?Vägen till drömjobbet.

Dricker vi rätt?”Det bästa var att vi var så få studenter. I slutet

var jag helt enkelt ensam.”

Studentbilagan Studentbilagan

Kör TAXI för oss!

,QIRP|WH

0nQGDJDU��

��

-DNREVGDOVY��

7�gUQVEHUJ

Vill du veta mer? Maila på [email protected] eller besök oss på www.tfu.se

Garanterat jobb efter utbildningen!

www.hkr.se Högskolan Kristianstad

…och mycket mer. Hos oss kan du välja mellan 40 program och 360 kurser. Alla program på grundnivå har delar av utbildningen förlagd ute på företag, skolor, sjukhus eller andra organisationer.

Digital designer SjuksköterskaProgrammerare Ekonom Lärare Förskollärare Landskapsvetare Personalstrateg Gastronom Miljöstrateg Tandhygienist Biomedicinsk analytiker...

4 NÖJESGUIDEN • STUDENT • 2013

StudentspecialNr 2, 2013

7

DET HÄR PLUGGADE VIAtt välja utbildning är inte alltid det lättaste. Vad händer om man ångrar sig?

Vi frågade några som vet om deras utbildningar och hur de banade väg till var de befinner sig idag.

10

FÖRMÅGAN ATT TRANSFORMERASFramtidens företag letar efter en ny sorts anställd. Paul Alarcón vet vilken.

12

ONÖDIGA HUMANIORASTUDENTERAtt plugga humanioraämnen är att göra sig till en mardröm för arbetsmarknaden. Fråga bara karaktärerna i filmens New York.

15

VÄGEN TILL DRÖMJOBBETVad är egentligen ett drömjobb och hur går man tillväga för att få ett?

Vi har pratat med några som har koll.

20

DRICKER VI RÄTT?Att unga svenskar gillar sin alkohol är uppenbart för alla. Men vad tycker

forskarna om våra vanor? Ligger vi alla i farozonen?

22

VECKOSTIKEN!Ingen sammanfattar samtiden med mer skärpa och humor än Tobias Boström.

Förstå varför du med.

L E DA R E

DEN DÄR BESLUTS!ÅNGESTEN

Sommaren efter att jag gick ut gymnasiet började jag på univer-sitetet. Lite av beslutet grundades i

påtryckningar hemifrån och en stor del i en alldeles för tidig åldersnoja. Jag var ivrig att hitta en inriktning på livet, att ”komma igång” och att vara klar. Så trots att journalistutbildningen jag sökt till inte skulle börja förrän på vårterminen, hoppade jag på en kurs i samtidshistoria för att ”ha något att göra”. Så här i efterhand hade jag nog haft större nytta av att jobba och spara ihop lite pengar inför de kommande CSN-åren. Men samtidigt – när jag valde den väg jag gick slapp jag vänja mig vid en heltidslön och plugglösa dagar. Och jag fick lära mig allt om självgoda universitets-douchebags och lärare som förutsatte att man hade läst 1 000 sidor inför salstentan.

Att jag sedan skulle börja plugga journalistik var långt ifrån självklart. Jag

visste bara att jag alltid hade gillat att skriva och att det skulle vara roligt att ha ett yrke där man får jobba med det skrivna ordet. Och det är det råd jag alltid brukar ge när någon har svårt att välja utbildning. Utgå varken från skola, inriktning eller ”vad man blir” när man har pluggat klart. Börja med att verkligen identifiera din passion, ditt intresse eller bara det du gör på din fritid och fundera sedan på hur det kan omsättas i en utbildning. Ännu fler tips från andra, före detta, universitetsstudenter hittar du på sida 7. Vi har även pratat framtidens arbetsmarknad och vilken kompetens företag snart kommer att efterfråga med trendanalytikern Paul Alarcón. Dessutom frågar vi oss om humaniorastudenter är onödiga, hur man går tillväga för att få sitt drömjobb och hur farliga våra alkoholvanor egentligen är.

Riv ut och ta med till skolan!

AMAT LEVINTillförordnad chefredaktör

”Börja med att identifi era din passion och fundera sedan på hur det kan omsättas i

en utbildning.”

tillförordnad chefredaktör

Amat Levinvd & ansvarig utgivare:

Faje Ganiart director

Martin Peterssonmedverkande

Tobias Boström, Mathias Jensen, Sebastian Lindvall, Vendela Lundberg

Studentbilagan

nordicwellness.se

TRÄNA PÅ

VALFRI NW!KLUBB

I SVERIGE

! VI HAR ÖVER

90 KLUBBAR!

��GYM ��KONDITION��CYKEL

��GRUPPTRÄNING ��FRIA VIKTER ��PERSONLIG TRÄNING

��REHAB & SJUKGYMNASTIK ��FÖRETAGSFRISKVÅRD��KIDZCLUB & BARNDANS�

� UNGDOMSKORT��SENIORKLUBB��SOL & RELAX

träning för alla

STUDENTKORT 299 KR / MÅNINGEN BINDNINGSTID

Studentbilagan

Passa på att söka våra mest attraktiva Yh-utbildningar!Hisstekniker - 40 veckor, 200 yh-poäng, 13 v. LIA, ett ! ertal certi" kat, jobb inom en expansiv och utvecklande bransch.

Detta är den enda hissutbildning inom Yh’s ram i Sverige. Utbildningen är 40 veckor/1 år med 13 veckors LIA (Lärande I Arbete) ute på olika hissföretag. Under utbildningen lär du dig installera, serva, reparera och modernisera hissar, lågfartsportar och rulltrappor. Arbetet är omväxlande där säkerhet, miljö, kvalitet och kundvård är viktiga honnörsord. Lönenivån anses dessutom vara riktigt bra.

Utbildningen genomförs i samarbete med Hissförbundet och dess medlemsföretag vilket ger bra marknadsstöd.

Den 13 januari 2014 startar ännu en ny omgångav hissteknikerutbildningen.

Trädgårdsmästare – 80 veckor, 400 yh-poäng, 25 v. LIA,uppbyggnad av de välkändaTematrädgårdarna i Enköping, några av branschens mest kända föreläsare!Branschens bedömning är att efterfrågan på kompetent arbetskraft är stor inom trädgårdsnäringen. Dessutom antas den öka ytterligare de närmaste åren mot bakgrund av stora pensionsavgångar. Utbildning till trädgårdsmästare har bedrivits framgångsrikt vid Mälardalens trädgårdsmästarutbildning i Enköping sedan 2003. Utbildningen genomförs av erfarna och uppdaterade yrkesmänniskor från myndigheter, näringsliv och lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.Av de examinerade studenterna arbetar idag ca: 90% inom den gröna näringen.

Den 24 februari 2014 startar ännu en ny omgångav trädgårdsmästarutbildningen.

Sista ansökningsdag är den 15 oktober 2013 - www.yh.enkoping.se

2013 • STUDENT • NÖJESGUIDEN 7

DAVID ORLIC Creative Director och grundare av

Volontaire.

Vad har du för utbildning?– Två år på Berghs. Ungefär tre år av

litteraturvetenskap, konstvetenskap och idéhistoria vid olika högskolor och universitet.Vem var du i skolan?

– Den som satt tyst och antecknade frenetiskt för att se upptagen ut och på så sätt undvika att få en fråga av läraren.

Hur viktig var din utbildning för ditt nuvarande yrke?

– Berghs är en viktig plats för den som vill arbeta med kommunikation, inte minst på grund av de människor som du lär känna genom skolan. Men kommuni-kationsyrket kräver många andra kunskaper och ett intresse för annat än reklam, till exempel människor, samhälle och teknologi.Hur hittar man modet att satsa på ett annat yrke än det man studerat till?

– Mod behöver stöd. Stöd kommer från familj, vänner och kollegor. Kommu-nicera hur viktigt det är för dig. De kommer att finnas där.Vad var det bästa och sämsta med din utbildning?

– Det bästa är att den aldrig tar slut. Yrket förändras ständigt och uppdragen skiftar mycket – jag lär mig nya saker varje dag. Det finns inget dåligt med det.Hur motiverar man sig att fullfölja en lång utbildning?

– Se det som ett privilegium att få ägna flera år åt något som intresserar dig och kunna leva i ett land av stolta skatte-betalare som finansierar ett generöst

skolsystem. Och ät mycket socker.Ge oss dina bästa pluggtips!

– Ljug för dig själv! Den slovenske filosofen Slavoj !i"ek hatar att skriva, så han intalar sig att han först ”bara antecknar” och därefter att han ”bara sammanställer”. På så sätt slipper han skriva helt och hållet, men får ändå jobbet gjort.

ANNA FELICIA VALDESProgram Manager på Hyper Island.

Vad har du för utbildning?– 180hp på socionomutbildningen,

Institutionen för socialt arbete, Stockholm och Learning Designer & Facilitator, Hyper Island i Karlskrona.Har du någon gång ångrat valet av utbildning?

– Nej, socionomutbildningen är värdefull för mig eftersom den är så bred. Learning Designer & Facilitator har gett mig verktyg för att jobba med team och personlig utveckling. Det passar mig väldigt bra och kompletterar mina socionomstudier.#Hur viktig var din utbildning för ditt nuvarande yrke?

– Utbildningen på Hyper Island ledde direkt till jobb. Jag blev rekryterad under min praktikperiod.

Hur hittar man modet att satsa på ett annat yrke än det man studerat till?

–#Insikt om att jag bara har ett liv att leva och är fri att tillbringa den tiden hur jag vill skulle ge mig modet. Jag tror inte på tankesättet att jag ska utbilda mig till en sak och sedan jobba med det resten av livet. Det är i mitt tycke ett omodernt

synsätt. Jag tror på livslångt lärande. Att jag har förmågan och friheten att lära mig hela livet. Och för att bejaka detta måste jag göra ett aktivt val att inte fastna i samma spår.#Hur motiverar man sig att fullfölja en lång utbildning?

– Jag vet inte. Jag hoppade av sista terminen på socionomutbildningen för att jag insåg att det inte passade mig. För mig handlar motivation om att ha en mening med vad jag lär mig. Att känna att det jag lär mig kommer att bidra till något större och att jag inte känner mig tvungen att göra något utan att förstå varför. Finns de bitarna på plats skulle jag nog kunna lära mig vad som helst.#Ge oss dina bästa pluggtips!

– Plugga tillsammans! Diskutera olika perspektiv på det ni läser. Samtalen genererar kollektiv intelligens och ger djupare insikter än om man pluggar själv.#

JOEL BORG Marknadsansvarig på Luger och ligger

bakom bland annat Way Out West.

Vad har du för utbildning?– Media på gymnasiet. Sedan ett par

korta strökurser som jag ofta (nio av tio gånger) hoppat av på grund av att jag alltid inser hur mycket jag hatar klassrum när jag väl är där. Jag älskar kunskap men hatar vårt samhälles struktur i ett traditio-nellt klassrum.#Varken människor eller kunskap är menat att bara formas efter samma form. Efter skolan har jag utbildat mig själv genom internet och böcker, och så vidare. Hur viktig var din utbildning för ditt nuvarande yrke?

– Essentiell. Inte inriktningen på min utbildning utan den allmänna skolgången. Att i tolv år fått lära mig allt ifrån svenska, engelska, geografi, matte, historia till idrott och hemkunskap har gett mig en grym grund i livet. Det sociala samman-hanget som en skola är, är jätteviktig varje dag i mitt jobb nu. Min egen

utbildning har också varit superviktig. Livets egna skola, så att säga. Att törsta efter kunskap och vilja testa och göra egna saker. Man lär sig ofta mest genom att testa själv och misslyckas och sedan lära sig av det. Jag har misslyckats med mycket i mitt liv, det är även enkom på grund av det som jag även har lyckats med mycket.

Vad var det bästa och sämsta med din utbildning?

– Fyrkantigheten i det svenska skolsystemet är sämst. Jag har å andra sidan ingen bra inblick i det och om det är så det måste se ut för att funka, men i mina ögon är det fruktansvärt tråkigt upplagt. Kunskap är som sagt både kul och häftigt så varför inte försöka anpassa skolan efter det istället? Är det verkligen bästa väg att placera 30 stycken 14-15-åringar bredvid varandra i stolar inför en påtvingad auktoritär gestalt? Mindre grupper, mer anpassat, lek med forumet och försöka ändra inställningen istället, tycker jag. Lära sig ihop istället för att tvinga på. Man kan även lära sig på andra sätt än att få det inpräntat. En annan dålig sak har varit att man hela tiden vallats in i konstiga könsroller och samhällsstrukturer. Att det har varit för mycket fokus på hur det har varit och för lite fokus på hur det kanske borde vara.

KRISTIN ZETTERLUNDDigitalkoordinator på Bonnier Tidskri! er

och bloggare på nojesguiden.se.

Vad har du för utbildning?– En kandidatexamen i marknads-

kommunikation och IT från Stockholms Universitet.Har du någon gång ångrat valet av utbildning?

”Jag tror inte på tanke-sättet att jag ska

utbilda mig till en sak och sedan jobba med det resten av livet.”

”Se det som ett privilegium att ägna fl era år åt något som

intresserar dig.”

”Fyrkantigheten i det svenska skolsystemet

är sämst.”

DET HÄR PLUGGADE VI

Att välja utbildning är inte alltid det lättaste, och vad händer om man ångrar sig? Vi frågade några som vet om deras utbildningar och hur de banade väg till var

de befinner sig idag.

NÖJESGUIDEN STUDENT


– Inte i efterhand, men under tiden kändes det ibland som att precis alla andra gjorde bättre eller roligare saker än vad man själv gjorde.Vem var du i skolan?

– Jag tycker att jag höll en bra balans i att verkligen ta det seriöst, men inte FÖR seriöst. Jag gjorde allt jag skulle och gjorde det bra, men hade tid för ett liv utanför skolan också. På den gruppdynamiska nivån var jag verkligen en uppstyrare som koordinerade och renskrev mycket vid till exempel grupparbeten.


– Så där. Det finns säkert andra sätt eller ställen att lära sig det man behöver för att göra mitt jobb, men jag känner att vissa delar underlättas av vad jag läst till i skolan, annars skulle det nog tagit längre tid för mig att komma in i jobbet eller gjort att jag inte förstår mekaniken bakom det. Jag stöter på saker hela tiden som jag kan härleda tillbaka till någon gammal föreläsning och får det hela att hänga samman lite bättre.Vad var det bästa och sämsta med din utbildning?

– Det bästa var att den var sjukt bred och att man fick testa jättemånga, väldigt olika saker. Vissa roliga, vissa sjukt tråkiga. Det var på många sätt även det sämsta, då de tråkiga delarna ibland kändes onödiga och som tidsfördriv. Hade då hellre velat fördjupa mig mer i de saker jag tyckte var roliga, men nu fick jag istället testa på lite av allt – ett bra sätt att få reda på vad man faktiskt gillar/är bra på och vice versa.

TOBIAS HÜBINETTE Programansvarig och forskare vid

Mångkulturellt centrum.

Vad har du för utbildning?–!Min högsta utbildningsnivå är en

doktorsexamen i Koreaforskning.Har du någon gång ångrat valet av utbildning?

– Jo ibland, då inriktningen på Korea är mycket smal av förståeliga skäl, men jag valde samtidigt att studera koreanska för att jag är adopterad från Korea.Om du skulle ha pluggat något helt annat, vad skulle du valt?

– Idag kanske jag skulle ha valt sociologi.Vem var du i skolan?

– Jag var den som hela tiden ville prestera bra eller till och med bäst.Hur viktig var din utbildning för ditt nuvarande yrke?

– Eftersom jag idag inte arbetar med Korea i första hand, har min utbildnings-inriktning inte speciellt mycket att göra med det jag arbetar med idag, som främst

handlar om frågor som rör migration, svenskhet och diskriminering.Hur hittar man modet att satsa på ett annat yrke än det man studerat till?

–!Det är viktigt att våga tänka att det aldrig är försent att välja ny inriktning i yrkeslivet.Vad var det bästa och sämsta med din utbildning?

– Det bästa var att vi var så få studenter, i slutet var jag helt enkelt ensam, vilket ju är privilegierat och få förunnat, och det sämsta var nog samtidigt just det – att det var så få studenter.

JULIA FRÄNDFORSNöjeschef på Tolv Stockholm, som har

premiär den 26 oktober.

Vad har du för utbildning?– Jag har gått en tvåårig teaterutbildning

på Kulturama.Har du någon gång ångrat valet av utbildning?

– Nej. Och vill jag plugga något annat kan jag ju göra det? Det finns inga hinder. Man ska aldrig ångra en utbildning, var och en tar med sig bra saker och är en investering i en själv.!Om du skulle ha pluggat något helt annat, vad skulle du valt?

– Då skulle jag ha pluggat till djur-skötare, jag älskar djur.Vem var du i skolan?

– Ungefär samma som jag var i högstadiet och gymnasiet, det läskiga är att det kommer tillbaka till en när man blir satt i en skolbänk i vuxen ålder. Jag var pratig, gapig och överallt men lycklig för att jag fick göra EXAKT det jag ville, varje dag.!


– Den hjälpte mig verkligen att stärka min självkänsla och mitt självförtroende. Jag led exempelvis av fruktansvärd scenskräck tidigare som nu är helt borta. Framförallt lärde jag verkligen att känna mig själv, mina begränsningar, mina möjligheter,!och blev därmed trygg i mig själv, vilket är väldigt skönt, och viktigt, om du jobbar så tätt med människor som jag gör.!Hur hittar man modet att satsa på ett annat yrke än det man studerat till?

– Det är bara att göra! Var rädd om dig själv. Du är elak mot dig själv när du kväver drömmar.Vad var det bästa och sämsta med din utbildning?

– Det bästa var att jag för första gången

i mitt liv fick vara omringad av människor som tyckte och tänkte som jag. Att jag längtade till skolan och att det blev en sådan trygghet. Man kommer så otroligt nära varandra, speciellt i kreativa klasser. Vi blev som en familj som både grät och skrattade ihop. Jag har minnen för livet och saknar det ofta. Det som var mindre bra var kanske att jag inte riktigt var förberedd på att mitt övriga sociala!liv skulle bli lidande, eftersom att jag tillbringade nästan all vaken tid i skolan.!Ge oss dina bästa pluggtips!

– Gå inte till något kafé, sitt inte hemma – gå till biblioteket! Atmosfären och viskandet där får en nästan automatiskt att bli pluggsugen. Gå med någon kompis som kanske har mer självdisciplin än du så att ni inte bara sitter och pratar. Kör en timmas hårdplugg, belöna dig med något gött, plugga igen. Gör det till en mysig grej. STÄNG AV MOBILEN.!

NINA ÅKESTAMReklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm och bloggare på resume.se. I vår kommer hennes första bok ut som kommer att handla om plugg, karriär

och beslutsångest.

Vad har du för utbildning?– Civilekonom från Handels i Stock-

holm, med inriktning på konsument-marknadsföring.!Har du någon gång ångrat valet av utbildning?

– Varje dag under de två första åren av utbildningen, för jag tyckte att det var supertråkigt och hade ont om kompisar. Men jag visste inte vad jag skulle göra istället, så jag körde på medan jag funderade. När jag började huvudinrikt-ningen hittade jag både kurser och folk jag gillade, så det var ju himla tur att jag inte hoppade av.!Om du skulle ha pluggat något helt annat, vad skulle du valt?

– Idag hade jag nog valt historia i någon form. Konsthistoria, idéhistoria, litteratur-historia... Det skulle ge mig bra glasögon för att förstå världen oavsett vad jag skulle syssla med. När jag gick ut gymnasiet ville jag gärna läsa psykologi, men sökte inte ens för jag trodde att det skulle vara för svårt. Mycket konstig logik, så här i efterhand, jag hade ju betygen för att komma in.!Vem var du i skolan?

– Den som hade högsta betyg i precis allt. Jag var livrädd för att göra fel och misslyckas, så jag såg helt enkelt till att inte göra det. Det var en rätt bra strategi, jag lärde mig ju jättemycket av bara farten som jag har nytta av nu. Men jag hade ju kunnat slappna av betydligt mer, vilket jag också gjorde på slutet av utbildning-en. Det viktiga är att jobba järnet med det man tycker är kul och viktigt, det är ändå det man antagligen kommer att jobba med sedan. Det är ju ett klassiskt råd: det du gör när du skjuter upp det du har sagt att du ska göra, det är vad ditt yrke borde vara. I mitt fall har det alltid varit någon form av skrivande. Det är också vad jag har gjort sedan jag slutade plugga.!Hur viktig var din utbildning för ditt

nuvarande yrke?– Superviktig! Efter Handels började

jag jobba med precis exakt det jag hade pluggat, som strateg och senare kreatör på reklambyrå. Dessutom fick jag det jobbet tack vare en praktikplats skolan ordnade. Nu är jag tillbaka på Handels och forskar inom reklam, och det hade ju inte heller gått med en annan utbildning.!Hur hittar man modet att satsa på ett annat yrke än det man studerat till?

– Jag tror att det viktiga är att komma ihåg att man inte studerar till ett yrke, man studerar ett ämne. I mitt fall var det reklam. Det går att jobba med på väldigt många olika sätt, och trots att jag har bytt yrke flera gånger ( jag har jobbat som strateg, copywriter, krönikör, föreläsare, bloggare, forskare och författare) har jag alltid snurrat runt samma ämne. Det gör att jag känner mig trygg även om arbetsplatsen och titeln är ny.!Vad var det bästa och sämsta med din utbildning?

– Det bästa var bredden – att man lär sig alla svåra ekonomiska termer som man kan drämma i huvudet på folk som försöker argumentera emot en. Man får bra självförtroende av en skola som Handels, och det är mycket värt, särskilt som tjej. Det sämsta var att utbildningen var så enormt strömlinjeformad, både i vad vi lärde oss och vilka som undervisade och gick på skolan. Jag lärde mig inte mycket om världen under de åren, tyvärr.!

Hur motiverar man sig att fullfölja en lång utbildning?

– Tänk på att det är mycket lättare att få arbetsvisum i exempelvis USA om man har en akademisk examen! Och att åren på universitetet är sista chansen att bara fokusera på sig själv och det man tycker är intressant. Så fort man börjar jobba blir allt mycket krångligare. Om man inte gör som jag och stannar i akademin, så klart.!Ge oss dina bästa pluggtips!

– Fundera hela tiden på varför du pluggar. Vad vill du ha ut av kursen och utbildningen? Det går nästan alltid att hitta något korn av inspiration, även om det bara är "den här läraren är så dålig så den här kursen ska jag utnyttja för att lära mig hur man INTE ska presentera saker och ting". Och bestäm dig för vad du vill bidra med till världen, för det är ju hela anledningen till att plugga till att börja med. Vilka problem vill du fixa? Vad vill du uträtta? Det kan vara något ekono-miskt, kreativt, socialt, vad som helst. När du har den bilden klar för dig går utbildningen antagligen som en dans.! Q

”Jag stöter på saker hela tiden som jag

kan härleda tillbaka till någon gammal

föreläsning.”

”Det bästa var att vi var så få studenter,

i slutet var jag helt enkelt ensam.”

”Du är elak mot dig själv när du kväver

drömmar.”


FOTO: EMMA SVENSSON/ROCKFOTO

”Det du gör när du skjuter upp det du har sagt att du ska göra, det är vad ditt yrke

borde vara.”

Studentbilagan

)¶UYHUNOLJD�HUD�I¶UHWDJVLG©HU�WLOOVDPPDQV��U�QL�PLQVW�WY¥�VRP�GHODU�HQ�LG©�NDQ�QL�DQY¤QGD�Y¥U�NRVWQDGVIULD�U¥GJLYQLQJ�

ZZZ�FRRPSDQLRQ�VH


”Den förlorade genera-tionen” är ett uttryck som fick spridning vid första världskrigets slut. Kriget hade förvandlat unga, rädda män till unga

desillusionerade män som tvingades famla efter sans igen. Bilderna från vallgravarna satt som en snara runt halsen, och lämnade dem med själsliga sår och mentala ärr. Det blev ett begrepp som lindade in känslan många gick runt med i efterdyningen av bomberna: en gäckande ångest och längtan efter lindring, men också den förflackande tillvarons tristess.

Uttrycket fick nytt liv på femtio- och sextiotalet, när Jack Kerouac och andra beat-författare började skriva om ungdomens tristess och jakten på dekadens. Idag är uttrycket mer levande än så. Har man växt upp och studerat under nollnolltalet har man också sett hur sin plats på marknaden försvunnit under fötterna. Som examinerad student i tiotalets Sverige får man trängas för att synas, och för att slå sig in på arbetsmarknaden krävs inte längre bara en examen med en signatur längst ned. Det krävs att du vet hur du ska placera dig själv i den samtid du lever i. Den förlorade generationen famlar nu efter sig själva.

– Jag tror att det är ett gammalt, föråldrat tankesätt att separera jobb från fritid. Det finns ett populärt uttryck just nu, ”livskarriärist”, och jag tror att det begreppet säger en del om vår tid. Det är så många människor som söker jobb idag tänker. Man ser på sitt liv som en karriär, som en sammanhängande helhet som måste fungera: ”We don’t live to work, nor work to live. We need to make life work.”

ORDEN ÄR PAUL Alarcóns. I en tid där studenter inte längre blir någonting, och i en tid där förvirringen har blivit ungdomens språk, har Paul Alarcón – kreativ chef på analys- och strategiföretaget United Minds – en viktig roll. Han är inte bara en man som ständigt försöker förutse arbetsmarknadens strömningar, han försöker fylla samhällets glipor med kunskap. Den kunskapen är du.

– Talang är den nya bristvaran på marknaden. Har man någonting som ett företag verkligen, verkligen vill ha, är det du som är bristvaran. Och då gör de allt för att få dig. Skaffar man sig en tydlig, attraktiv spets, är det bara att välja och vraka.

Förstår folk vad du arbetar med när du pratar med människor som befinner sig utanför det här sättet att tänka?

– Nej, inte ens min fru. Jag har vant mig vid att precis ingen förstår vad jag gör. När folk frågar vad jag håller på med brukar jag säga att jag hjälper företag att förstå sin omvärld och identifiera de möjligheter som kan omvandlas till affärsnytta.Beskriv din huvudsakliga syssla på United Minds.

– Världen är kaotisk och det är sällan helt lätt att förstå hur man som företag eller organisation ska utveckla sina produkter eller tjänster, hur man ska nå nya kunder eller hur man ska bli mer attraktiv bland talanger. Mitt jobb är då att reda ut kaoset och ge råd om vad man som företag eller organisation behöver göra för att fortsätta vara relevant även imorgon. Det kräver en kombination av

kreativitet, strategisk förmåga och kunskap om omvärlden. Den kunskapen tar vi fram genom olika undersökningar och analyser. Hur går det konkret till?

– Vi har massa olika knep vi använder oss av. Traditionellt kan man titta på undersökningar. Alltså traditionella marknadsundersökningar. Men vi är också mycket intresserade av trendanalyser: hur samhället rör sig idag, vilka underströmmar som finns. Exempelvis – varför gör McDonalds sin nuvarande reklamfilm med sloganen ”Vi tror på Sveriges ungdomar”? Eller varför har Nike bytt sin sägning från ”Just Do It” till ”Find Your Greatness”? Sådana typer av förflyttningar måste vi förstå, och vårt mål är att hela tiden ligga steget före den förflyttningen, och sedan ge rådet till företag att ta den förflyttningen.

– I vissa fall gör vi även experiment. Vi har nyligen gjort ett sådant i restaurang-kök för Electrolux räkning. Vi satte eye tracking-glasögon på kockar för att se hur man tittar i ett kök, för mycket av interaktionen är intuitiv. De är hela tiden

inne i ett flow, och vårt mål var att studera hur man ska anpassa en produkt efter det. Men frågan kan också besvaras utifrån andra synvinklar. Det beror på vad utmaningen är. Vi gör allt från att tråla insikter i sociala medier, till att göra hemintervjuer i Bangladesh eller samla in attityder och värderingsförskjutningar via traditionella enkätundersökningar. Men det är inte insamlingen av information som är det som företag betalar oss för att göra, utan att knåda om informationen till insikter som de kan använda för att utveckla sina affärer.Det känns som att arbetsmarknaden är mer och mer centrerad till storstäderna i så enormt hög utsträckning idag. Hur ska man göra för att den här kärnan ska breddas betydligt mer?

– Visst är det en bra ambition att förstärka möjligheterna till arbete oavsett var i landet man bor. Men vi måste ju

också försöka förstå varför den blir centrerad till Stockholm och de andra storstadsregionerna. Om vi tittar på Stockholm växer ju staden med 35 000- 40 000 människor varje år. Och deras drivkraft handlar framför allt om den urbana livsstilen – huvudstaden lockar för att det är roligare att bo här, upplever man. Det är alltså inte i första hand jobben som drar människor hit, även om det också är viktigt. Som mindre stad ute i landet kan man ju lära av detta och försöka stärka de urbana kvaliteterna i stadskärnorna. Satsa på fler restauranger och barer, bättre kulturutbud och så vidare. Vi kan inte säga till människor att de väljer fel när de flyttar till storstaden.Om jag vänder på det – vad ser du för kommande problem om den trenden blir starkare?

– Jag tror i sig att urbaniseringen är en styrka för Sverige. Ju fler människor som flyttar till Stockholm, desto mer konkurrenskraftigt blir Sverige interna-tionellt. Dessutom blir Stockholm en

roligare stad för alla ju fler människor som bor här. Vi borde välkomna alla som vill flytta hit med öppna armar. Det tror jag att alla vinner på. Dessutom är det bra för miljön med städer – ju tätare vi bor, desto mindre energislukande blir vi. För att skapa hållbara samhällen behöver städerna växa, kort sagt.Vilken typ av student är arbetsmarknad-ens just nu mest e!erfrågade?

– Antingen kan vi se på egenskaper eller kompetenser. Tar vi egenskaper först skulle jag säga så här: vi brukar prata om T-formade människor. T-formade människor är sådana som har en väldigt tydlig och djup kompetens inom ett område, men som har förmågan att se och applicera sina kunskaper över många olika fält. Företag behöver den här typen av flexibilitet och anpassningsförmåga eftersom omvärlden är i ständig rörelse och ställer krav på dem att inte vara så statiska. Att korsbefrukta olika fält skapar förutsättningar för innovation och det är något som alla företag suktar efter.

– Men om vi talar om formella kompetenser ser jag stora möjligheter när det gäller statistik, ”big data” och programmering. Det genereras enorma mängder information idag, och alla inser att det finns en guldgruva av insikter i detta hav av data för företag och organi-sationer. Om du är kreativ och strategisk nog att kunna omvandla data till affärsinsikt kommer du inte ha problem att få jobb. Likadant är det med pro-grammering. Människor som inte bara talar engelska och svenska, utan också Python, har en ljus framtid när samhäl-let digitaliseras. Det tangerar min nästa tanke lite – vilken typ av utbildning ska man alltså ha idag för att vara en attraktiv del av arbetslivet?

–!Dels en bred, multidisciplinär utbildning. Det har ju exempelvis pratats mycket om humanister de senaste åren, och vilken roll de egentligen har i samhället. Och jag menar: jag är ju själv humanist. I grund och botten är jag filosof och medievetare. Vägen till kreativ chef på ett analys- och strategiföretag med den utbildningen är varken rak eller självklar. Men utbildningen har gett mig en unik ingång till min nuvarande roll. Så kommer det att bli allt mer när branscher glider samman på samma sätt som universitetsämnen har gjort. Samtidigt tror jag alltså att man ska försöka titta framåt och skapa sig en konkurrenskraf-tig spets inom något som efterfrågan

FÖRMÅGAN ATT TRANSFORMERAS

Text: MATHIAS JENSEN

T-formade människor, attraktiva spetsar och något som heter ”big data”. Framtidens företag letar efter en ny sorts anställd. Paul Alarcón vet vilken.

”Tidigare fick man skriva ett brev för att beskriva klyschor som att man är en ’lagspelare’ och

sådan skit. I dagsläget går det att formalisera på ett nytt sätt.”



växer inom, till exempel ”big data” eller programmering.Jag är också sprungen ur den humanitära skolan. Och jag minns hur rörigt många tyckte det var att plugga just medie- och kommunikationsvetenskap. Vi kände att vi var identitetslösa, och kanske rotlösa. Vi blev ingenting, annat än utbildade.

– Jag förstår helt och hållet. Men MKV är bra om du gillar vad du läser. Du får filosofi, någon typ av idéhistoria, och så vidare. Jag tror att det var precis det som gjorde folk förundrade. Det var aldrig glasklart vad vi läste.

– Problemet med sättet att tänka är att man fortfarande är kvar i stämpelklocks-Sverige. Där man blev någonting när man hade läst klart. Frågar man en äldre människa idag kan det vara svårt för dem att förstå detta. De ställer konkreta frågor som är omöjliga att besvara. Det enda man kan svara är: ”jag blir utbildad” när de frågar vad man blir. Och där blir det väldigt tydligt att det finns en genera-tionskillnad som representerar utveck-

lingen från ett industrisamhälle där muskelkraften styrde till tankesamhället där hjärnkraften pekar ut riktningen för framtiden. Jag menar, det finns väldigt få guldklockepersoner därute idag. De flesta unga människor vill inte, och räknar inte med, att rosta på en och samma arbetsplats hela livet.Du pratade om det porösa sättet att se på sitt jobb tidigare. Vad är det för samhälle vi lever i när vi inte längre kan definiera det med tydlighet?

– Vi har inte riktigt ramarna för att leva i det här samhället, än så länge. Arbetsförmedlingen säger att det finns ett antal jobb, och du måste veta vad du passar till. Men jag tror att sociala medier och nya digitala verktyg kan hjälpa till oerhört i den här frågan. Det handlar ju inte bara om formella skills längre, det handlar om kultur och livsstil. Man måste ställa sig frågan om passion i mycket högre utsträckning idag. Hur mycket brinner man? Hur stor potential har man? Sociala medier är en plattform för att visa precis det här för

arbetsgivare. Tidigare fick man skriva ett brev för att beskriva klyschor som att man är en ”lagspelare” och sådan skit. I dagsläget går det att formalisera på ett nytt sätt, och jag tror verkligen att vi börjar utveckla sätt att värdesätta och mäta våra egenskaper som är anpassade efter nutidens arbetsmarknad. Vad har egentligen en fullbordad examen för betydelse för dagens arbetsgivare?

– Jag tror att det finns många olika sätt att tänka kring det här. Man kan så klart väga in nätverkens betydelse. Ofta är det väldigt betydelsefullt att ha den sociala kompetensen. Men en fullbordad examen har också sin kraft. Jag tror – trots allt – att det fortfarande är en väldigt viktig del. Det beror väl så klart lite på vad man vill göra, och var man befinner sig. En examen visar inte minst att man är en person som slutför saker. Men med det sagt måste man idag visa sig attraktiv på andra sätt också.

PAUL PENSLAR UT dagens samhällsklimat

som otydligt och svävande. Arbetsgivare är inte längre språkrör för en arbetspolitik som kastar sig över studenter med examensbevis i handen. Arbetsmarknaden rör sig över betydligt större ytor, och är framför allt just det – rörlig. När Kent sjöng om att ”synas utan att verka” var det inte en modern arbetsmarknad Jocke Berg beskrev, det var motsatsen. Att offentliggöra sig själv har blivit raketen som skjuter dig uppåt. Att skapa sina egna sociala världar är inte bara av största vikt, det är en förutsättning för att saker ska hända.

– Framgångsreceptet ligger inte i den formella kompetensen, utan i passion och potential i första hand. På en rörlig och porös marknad blir det väldigt viktigt att vilja någonting, och att ha förmågan att nå längre, och tänka nytt, och just det sistnämnda kan du inte lära dig. Jag skulle också rekommendera att skapa sig sidoengagemang. Att tänka amerikanskt på det sättet. Det kan vara bloggar eller vad som helst. Bara något som visar att du gör saker, och brinner lite mer än andra. Q


D et är likt två parhästar från samma sociala standard-formulär, frågan om var man jobbar följt av vad man pluggat. När jag förhörs om

mina egna studiemeriter brukar jag landa nära slutsatsen att filmvetenskap är ett lustfyllt självmordsförsök för pengahung-riga karriärister. Men pengar har å andra sidan aldrig varit min drivkraft för att gräva ner mig i historia och teori, heller aldrig några ambitioner att plötsligt svänga om och ta plats bakom kameran. Den efterfrågade affärsmodellen för hur ens utbildning ska omvandlas till ett ”riktigt jobb” tycks emellanåt spegla hur stora delar av samhället ser på mig och många andra humaniorastudenter – en fördomsprofil som tydligt präglar den romantiserade New York-bubbla som är så typisk för vissa filmer och tv-serier.

NÄR BROOKLYNSONEN Noah Baumbach besökte Fårö i somras var det som gäst på Bergmanveckan, men att döma av intervjuerna och recensionerna som skrevs i samband med Sverigepremiären av Frances Ha var det en annan döds-fruktare som oftare kom på tal. Woody Allen, den tidigare affischpojken för skojfriskt intellekt som numera sadlat om till gubbsjuk ambassadör för europeiska storstäder, tycks alltid finnas nära till hands när det gäller porträtt av tweed-kavajernas amerikanska epicentrum. Han har blivit en återkommande referenspunkt för den snacksaliga sortens

stadsskildringar där det stora äpplet fungerar som promenadstråk för bildade besserwissers.

STÄLLD MOT WOODY Allens senare års vykortsfarser framstår hans tidiga mästerverk som PR-material för huma-niorainstitutioner. I såväl Manhattan som Annie Hall märks konturerna av den persona som i småborgerliga miljöer använder sin akademiskt skolade kompass för att navigera genom neuroser och kärleksbekymmer. Egentligen är det

inte så konstigt att de tjocka, svarta bågarna ger sig tillkänna när Lena Dunham och Noah Baumbach – regissörer som många associerar med Allen – tampas med liknande komplex på samma breddgrader. Men medan arvet passats till yngre generationer har många kulturyrken hunnit bli utrotningshotade hobbies för studenter, vars examina fungerar som öppna måltavlor för omgivningens granskning.

INTE BLIR DET enklare att försvara sig när

film- och tv-mediet erbjuder skräddar-sydda projektionsytor för kritik. Knappt hann hyllningskören stämma upp kring Girls förrän arga röster hördes om seriens bortskämda, egocentriska och verklig-hetsfrånvända huvudpersoner, alltjämt omedvetna om sina egna privilegier. Huvudpersonen Hannah, aspirerande författare med examen i engelska, ringer föräldrarna så fort plånboken tryter. Bästa vännen Marnie har emellertid pluggat konsthistoria och drömmer om att jobba på galleri, medan bohemsvinet Adam

pluggat lite litteraturvetenskap och prövar på skådespelarbanan. Med andra ord: mardrömsmaterial för arbetsmarknaden.

TIDIGARE I ÅR uppmärksammades just detta av Maurice Black i en socioekono-misk analys av Girls, där han menade att karaktärerna – trots sina uppgörelser med mossiga könsroller – bär spår av konser-vativt laddad kritik mot de ekonomiska förhållandena som hämmar persongalle-riet. Han pekar på att litteratur- och

konststudier, hur personligt berikande de än må vara, knappast är särskilt mark-nadsanpassade färdigheter. Oron över omsättningen av högskolepoäng till betalande jobb framställs därigenom som ett slags klassrelaterat symptom för humaniorans snorungar.

ATT JUST DUNHAM blivit föremål för så häftig kritik kan ändå tyckas märkligt. Det kan ju bero på att karaktärerna förväxlas med henne själv och medspeler-skorna, flera av dem barn till namnkunniga profiler från kultur- och medievärlden, eller bara att Dunham i egenskap av framgångsrik kulturarbetare väcker avundsjuka bland likasinnade som gärna också vill visa sitt värde och försöka motbevisa Blacks tes. Sedan dras förstås den ekonomiska avigsidan till sin spets i ett amerikanskt sammanhang, där college är en dyrbarhet som kan kosta hela livsbesparingar.

SOM SVENSK HAR jag känt starkare trygghet på statliga universitet och med goda möjligheter till studiemedel. Men i slutändan anses jag nog vara en minst lika dålig investering som Hannah och hennes vänner, för vad är egentligen mina kunskaper värda? Närmare en kvarts miljon, om man ska tro mitt CSN-konto. Kanske borde jag ha pluggat ekonomi istället. Eller kanske bara fortsätta drömma mig bort till ett svartvitt New York, medan verklighetens folk håller andan i väntan på att Nasdaq-börsen ska öppna. Q

”I slutändan anses jag nog vara en minst lika dålig investering som Hannah och hennes

vänner, för vad är egentligen mina kunskaper värda? Närmare en kvarts

miljon, om man ska tro mitt CSN-konto.”

ONÖDIGA HUMANIORA!STUDENTER

Text: SEBASTIAN LINDVALL

Att plugga humanioraämnen är att göra sig till en mardröm för arbetsmarknaden.Fråga bara karaktärerna i filmens New York.

TRE TILL HUMANISTER

FRÅN FILMENS NEW YORK

�

Dan HumphreyGossip Girl

Uppvuxen i en Brooklynbelägen drömlägenhet går Dan Humphrey från att vara stipendieberoende outsider

till att få egenskriven poesi publicerad i !e New Yorker.

”Struggling author”? Tja, åtminstone i tonårs-tv-versionen av ett filmiskt

New York.

Tom Townsend Metropolitan

I Whit Stillmans debutfilm möter vi den kvartslivskrisande fourieristen Tom Townsend. Hans sociala svansföring

höjs när han ansluter till en ”urban haute bourgeoisie”-krets där litteratur och filosofi är föremål för

passivaggressiva cocktaildiskussioner. I väntan på vadå?

Bernard Berkman The Squid and the Whale

I Noah Baumbachs semibiografiska genombrottsfilm representeras humaniora i en vildvuxen form.

Författaren Bernard, en elitistisk skäggslusk som inte lyckas få sin nya

roman utgiven, utnyttjar numera ordsmideriet för att manipulera sina

barn och ragga på studenter.


Studentbilagan

+PUVKVWVKQPGP�HÒT�NKVVGTCVWTXGVGPUMCR�QEJ�KFÅJKUVQTKC+PUVKVWVKQPGP�HÒT�OWUKM��QEJ�VGCVGTXGVGPUMCR

8CF�JCT�&CTYKP��&TQVVPKPIJQNOUVGCVGTP��/WOKP�QEJ�(KNOOWUKM�IGOGPUCOV!

– De är alla spännande kurser som ges hos oss i Humanistvillan vid Stockholms universitet i vår!Hos oss hittar du en unik miljö för studier i idéhistoria, litteraturvetenskap, musikvetenskap, samt teater- och dansvetenskap, med möjlighet att läsa till kandidat- och masterexamen.

Läs mer på våra hemsidor: www.littide.su.se och www.mups.su.se

Sök nu till vårterminen 2014!

15 oktober 2013

Studentbilagan

Läser du på universitet och söker efter framtidsjobbet? Har du studerat klart och söker ditt första heltidsarbete? Eller har du hunnit arbeta några år och vill utvecklas vidare? Då har du kommit rätt. Professional Consulting hjälper dig att få en bra start på eller fortsätta din karriär. Och eftersom våra kunder söker framtidens skickliga medarbetare är det mycket möjligt att du hittar ditt drömjobb hos oss.

Professional Consulting är ett rekryteringsföretag för unga akademiker och tjänstemän. Tack vare ett stort nätverk och lång erfarenhet kan vi erbjuda intressanta och utmanande tjänster. Registrera ditt CV och bli en del av vårt nätverk på professionalconsulting.se

Välkommen till Professional Consulting!

Meet your future!

PART OF MEET YOUR FUTURE GROUP


Att tjäna så mycket pengar som möjligt, att få bestämma över sig själv eller att kunna kombinera sitt arbete med sin passion? Vad är egentligen ett drömjobb och hur går

man tillväga för att få ett? Vi har frågat några som har koll.

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

Text: VENDELA LUNDBERG

KLARA SVENSSONKlara Svensson bloggar på Nöjesguiden men jobbar också som projektledare för

SVT:s webb. Där har hon basat över evenemang som Melodifestivalen och

Guldbaggen.

Vad exakt jobbar du med?– Jag är projektledare och exekutiv

producent på SVT och jobbar främst med webbprojekt, webbunika serier, hybrider mellan webb och tv och programutveck-ling av nya nöjesformat. Alla tiders hits som börjar på SVT1 i september, där är jag en av sex upphovshen.Hur lyckades du norpa det jobbet?

– Jag blev rekommenderad, och sedan var jag på en uppsjö av intervjuer och charmade tydligen mina framtida chefer.Tjusig universitetsutbildning eller ”self-made”?

– En kombination faktiskt. Jag har pluggat lösa kurser på universitet och högskola, mest inom journalistik för att jag närde en dröm som Uppdrag Granskare™ som ung. Men jag har ingen full examen och har således jobbat arslet av mig i några år. Det går om man är trevlig och har lite flyt! Och aldrig tackar nej trots att man är fullkomligt livrädd för uppgiften.

Vad är den rakaste vägen till dröm-jobbet?

– Inom min bransch behöver man slita ett par år, även om man har en utbildning. Man måste vara beredd på det och aldrig ge upp. Jag har många programanställda (heter projektanställning i verkliga världen) och de flesta som jobbar i mina projekt har kontaktat mig många gånger med jämna mellanrum och visat sig allmänt hungriga. Och har bra referenser såklart. Men alla har inte en klassisk utbildning i medieproduktion, så det går ändå även om de utbildade har förtur om de visar samma goda kvaliteter.Kontakter kan ju vara A och O. Vad har kontakter betytt för dig?

– Otroligt mycket. Jag har fått så mycket igen av min tid på 1000apor och Schulmangruppen. De har hjälpt mig mycket, och jag är evigt tacksam.Har du behövt nära många egon för att ta dig dit du har tagit dig?

– Haha, faktiskt inte. Har överlag haft bra chefer. En idiot kanske, men det är i det förflutna och jag golar aldrig.Har du något okonventionellt karriärråd?

– Våga lita på människor och se det bästa även i de som gör det surt för dig. Och hjälp de du kan. Du har igen det.Skulle du någonsin kunna tänka dig att köra ”eget”?

–!Nej, inte just nu. Jag vill ha ett jobb att gå till med massor av kollegor, och på SVT får man ju flera tusen.

MARIA ”DECIDA” WAHLBERGBland det läskigaste som fi nns måste vara

att säga upp sig och satsa allt på sin egen idé. Någon som har vågat det,

och därmed har blivit en av medie- och musiksveriges mest respekterade

personer är Maria ”Decida” Wahlberg. Hon har varit brand manager åt Adidas, koreograf, musikvideoregissör och är,

tillsammans med artisten, hjärnan bakom Robyns speciella uttryck.

Vad jobbar du med?– Jag har ett eget företag (Funkorama)

där jag jobbar med olika klienter både inom kultursektorn och näringslivet, exempelvis Adidas Originals eller Robyn. Så varumärkesstrategi, marknadsföring, event, branded content och branded entertainment men också artistiska uttryck i olika former från art direction, scen och rörlig bild till styling. Sedan har vi också ett nätverk av likasinnade världen över som heter 2FACED1.!Det senaste jag gjort är ett koncept med två videos, ett digitalt spel och aktivitet i social media, runt Robyns låt med Snoop, U Should Know Better, !samt regisserat en hyll-ningsshow till Jean-Paul Gaultier när han var här, med Shima Niavarani, Robyn, Zhala, Mariam The Believer med flera i. Just nu håller jag på med ett

projekt med Malcolm B samt filar på ett annat till Konstfack.Tjusig universitetsutbildning eller ”self-made”?

– 100 procent self-made skulle jag ändå säga. Jag har en kandidatexamen i sociologi/företagsekonomi men jag tror inte den har spelat så stor roll.

Vad är den rakaste vägen till dröm-jobbet?

– Hårt arbete, det vet ni, och att gå på magkänsla, förstå vilka styrkor och svagheter man själv har, hitta andra människor som besitter det man saknar. Mod och inställningen att det bara är att köra på, ingen ”vet” hur man gör egentligen, trial and error är vägen.Har det här alltid varit målet?

– Jag kom till ett läge där jag insåg att det egentligen inte fanns ett jobb som jag ville ha, då insåg jag att själv måste skapa mitt eget drömjobb.

”Ingen ’vet’ hur man gör egentligen,

trial and error är vägen.”


MICHELLE KADIRHon har tidigare jobbat på skivbolag, men tillbringar nu sin tid med att göra musik-

tjänsten Spotify (ännu) bättre. Hur gjorde Michelle Kadir för att kombinera sin

största passion med sin karriär?

Vad jobbar du med?– Med produktutveckling på Spotify,

titeln är så fancy som Director of Product Development.Vad innebär det?

– Det innebär att jag och mitt team utvecklar hur man upptäcker, konsumerar, sparar och delar musik. Allt det man som användare ser i Spotify-produkten (på din dator, tablet, mobil etcetera) är det vårt team jobbar på.!Hur lyckades du norpa det jobbet?

– Jag jobbade med att starta upp den digitala businessen på Universal Music första gången jag kom i kontakt med Spotify. Året var 2007 och Daniel (Ek, Spotifys grundare, reds. anm.) presenterade idén för oss och jag blev kär i produkten på en gång. Minns att jag tänkte att det är exakt så det ska fungera och bestämde mig för att jag skulle börja jobba där. När Spotify lanserades var det ”mitt konto” på Universal så jag lärde känna ett gäng folk där utöver att flera av mina gamla kursare redan jobbade där. Jag gick rakt på sak och sa att jag vill arbeta för Spotify och de frågade vad jag var intresserad av att göra och på den vägen var det. Jag tror att vi var cirka 40 stycken på Spotify när jag började.Tjusig universitetsutbildning eller ”self-made”?

– Både och skulle jag säga. Har en civilingenjörsutbildning i datateknik från KTH men hade jag inte varit målmedveten hade jag aldrig kunnat kombinera min utbildning med min absolut största passion här i livet, musik. Det gäller att veta vad man vill när man är en nyutexaminerad 23-årig kvinna med annorlunda namn och mörkt hår.!Vad är den rakaste vägen till dröm-jobbet?

– Det bästa tipset jag kan ge är att sätta mål. Om du visualiserar vart du vill, kommer varje val du gör automatiskt anpassa sig till ditt mål. Nutidens obeslutsamhet och velighet gör att människor går omkring i deppiga vakuum i många år utan att komma någon vart. Varning för klyscha men fokusera på positiva tankar och vad du vill åstad-

komma. Ha aldrig orden ”jag kan inte” i din mun.Har det här alltid varit målet?

– Jag har haft två mål sedan barnsben. Det ena var att musik ska ta en stor plats i mitt liv och det andra att jag ska lyckas. Det var dock först 2004, när jag var 23 år som det gick upp för mig hur jag skulle kunna kombinera det. I ärlighetens namn hade jag ingen aning om vad jag ville plugga när jag slutade gymnasiet men jag visste att jag ville plugga. Året var 2000 och jag tänkte att datateknik nog var en bra investering för framtiden så jag körde på det tills jag visste vad jag ville. Åren gick och det var precis innan min utbildning var klar som jag insåg hur jag kunde kombinera min utbildning med musik, allt tack vare en gästföreläsare från dåvarande Sony Musics VD (Per Sundin). Efter sin föreläsning ville han att tre personer skulle skriva exjobb om framtidens digitala musikbransch i och med den dalande CD-marknaden och den stora piratdelningen. Jag fick exjobbet och har jobbat med digital musikkon-sumtion sedan dess – i nu snart tio år.!

Har du en plan b ifall allt inte riktigt går som du har tänkt dig?

– Det är lustigt det där med b-planer. Jag har sällan dem för jag är så fokuserad på plan a.!Kontakter kan ju vara A och O. Vad har kontakter betytt för dig?

– Det har betytt fantastiskt mycket. Varje stort steg i min karriär har berott på kontakter. Men kontakterna kommer från hårt jobb och en öppenhet inför människor. Det är en så stor del av livet som handlar om möten mellan männ-iskor och hur man hanterar dem, grejar man dem hjälper det mycket. Tänk aldrig att du måste ”nätverka” och lära känna ”rätt folk”, det lönar sig inte i längden utan biter dig oftast. Ha bara hjärtat på rätt plats.

Drömjobb är en intervjuserie Nöjesguiden gör

tillsammans med monster.se. Läs fl er intervjuer

på nojesguiden.se.

JOHAN SCHMELINGAllt vi har kvar av festivalsommaren är massor av konsertminnen. Ett alldeles särskilt fi nt sådant kommer från Knarr-

holmen, den lilla skärgårdspärlan till festival utanför Göteborg. Därför pratade

vi drömjobb med en av Knarrholmens bossar.

Vad jobbar du med?–!Till vardags är jag krögare och bokare

på restaurang Kontiki, men arrangerar även musikfestivalen Knarrholmen i slutet av maj varje år tillsammans med Rasmus Hansén och Elin Hedman.Hur lyckades du norpa de jobben?

–!Inget av jobben är väl något man norpar direkt. I båda fallen har det startat med en idé som senare genomförts och blivit en bra grej.Tjusig universitetsutbildning eller ”self-made”?

– Jag gick en tvåårig KY-utbildning inom marknadsföring och event. Kanske var det inte utbildningen i sig, men jag hade inte jobbat med det jag gör nu om

jag inte hade gått den. Alla val man gör leder ju in en på ett nytt spår som ger en nya kontakter och intressen, som man inte hade haft om man inte hade gjort just det valet.Vad är den rakaste vägen till dröm-jobbet?

– Det var så länge sedan jag var anställd så jag har verkligen inga tips där. Men om man har lite torghandlarknän, bra idéer, fingertoppskänsla och social kompetens tycker jag att man ska försöka nå dit på egen hand. Det är väl inte den rakaste och inte den bästa vägen för alla, men jag trivs väldigt bra med att vara egen företagare och jobba i projektform.Har det här alltid varit målet?

– Ja, målet för de här två projekten är ju verkligen nådda även om de så klart går att utveckla. Knarrholmen är ju bara barnet så det kommer att hända mycket med festivalen de närmaste åren.Har du en plan b ifall allt inte riktigt går som du har tänkt dig?

– Haha, jag har kvar mitt taxileg så skiter det sig ordentligt blir det väl några pass i bullen tills man kommit på fötter.Kontakter kan ju vara A och O. Vad har kontakter betytt för dig?

– Ja verkligen, speciellt i den branschen som jag är i. När jag var yngre och man pratade om hur viktigt det är med kontakter fattade jag inte riktigt vad det var och hur man fick dem, kontakterna alltså. Det hade ju varit så enkelt om man fick det förklarat för sig tidigare att man fick en kontakt genom att säga ”tja, hur e läget?” till en person som du vet känner någon som du redan känner.Vad vill du göra om fem år?

– Ankra loss Knarrholmen och flytta världens finaste ö till varmare bredd-grader under vinterhalvåret så att vi alla kan njuta av den året runt.

IRIKA SANDSTRÖMAlla (nåja) kan väl ta en Instagram-bild. Men att faktiskt tjäna sitt levebröd på

fotografi , och dessutom göra det bra – det är få förunnat. Vi ville därför snacka om drömjobbet med Irika Sandström som

under årens lopp har hunnit plåta ansikten som Zhala, Gnucci, Trappmusik

och Kakan Hermansson.

Vad jobbar du med?– Jag jobbar som frilansfotograf och

utvecklar visuella helhetskoncept för företag. Reklam, annonser, och så vidare. Jag har även jobbat mycket med artister som behöver pressbilder, omslagsbilder, promotionmaterial eller musikvideos.! Just nu jobbar jag mest med egna projekt för jag står i startgroparna med att satsa på en karriär utomlands.Har det här alltid varit målet?

– Ja, att vara egenföretagare har alltid varit mitt mål. Jag gillar inte att ha

människor som bestämmer över mig helt enkelt. Jag måste känna mig fri som kreatör och bestämma själv över hur mina dagar och mitt liv ska se ut.Har du en plan b ifall allt inte riktigt går som du har tänkt dig?

– Jag har nog för många b-planer. Jag blir lätt uttråkad och behöver ständigt nya utmaningar.Kontakter kan ju vara A och O. Vad har kontakter betytt för din karriär?

– När jag först började med foto hade jag inga kontakter. Allt bygger mest på att jobba upp en grund med nöjda kunder som i sin tur rekommenderar mig vidare och som jag kan använda mig av som referenser.Är det inte ett helvete att ha sitt eget företag?

– Det är ett fantastiskt helvete.!Fantas-tiskt för att man bestämmer allt själv och ett helvete för att man alltid har ansvar för allt och typ inte kan vara sjuk.Hur övertygar man som fotograf?

– Genom att ha kul, vara passionerad och tro på det man gör. Jag är helt övertygad om att det syns i bilderna.

”Det gäller att veta vad man vill när man är en nyutexaminerad 23-årig kvinna med

annorlunda namn och mörkt hår.”

Studentbilagan Studentbilagan

9LOO�GX�KD�HWW�PHQLQJVIXOOW�H[WUDMREE�RFK�YDUD�PHG�RFK�I|UlQGUD�YlUOGHQ"�6|N�MREE�VRP�SHUVRQOLJ�DVVLVWHQW�L�%UXNDU�NRRSHUDWLYHW�-$*��-$*�GULYV�XWDQ�YLQVWLQWUHVVH�RFK�VW\UV�DY�VLQD�PHGOHPPDU��SHUVRQHU�PHG�VWRUD�IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU�L�

KHOD�ODQGHW��6RP�SHUVRQOLJ�DVVLVWHQW�WLOO�HQ�PHGOHP�L�-$*�lU�GX�HWW�µPlQVNOLJW�KMlOSPHGHOµ��'X�JHU�DVVLVWDQV�PHG�DWW�lWD��NOl�VLJ��

GXVFKD��WUlQD��SUDWD��N|UD�UXOOVWRO��I|UVWn��OHND��KDQGOD��MREED��XPJnV�PHG�VOlNW�RFK�YlQQHU��VWlGD�HOOHU�nND�Sn�VHPHVWHU��RFK�P\FNHW�DQQDW��'LQ�DUEHWVSODWV�lU�WLOOVDPPDQV�PHG�PHGOHPPHQ��L�VNRODQ��KHPPD��Sn�ODQGHW��Sn�EU|OORS�HOOHU�Sn�VRPPDUNROOR��RFK�PnQJD�DQGUD�SODWVHU��$WW�YDUD�SHUVRQOLJ�DVVLVWHQW�WLOO�HQ�DY�-$*V�PHGOHPPDU�lU�HWW�NYDOLÀFHUDW�RFK�DQVYDUVIXOOW�

DUEHWH��'HW�NUlYHU�SHUVRQOLJ�PRJQDG�RFK�PRG�DWW�I|UV|ND�VlWWD�VLJ�LQ�L�HQ�DQQDQ�PlQQLVNDV�VLWXDWLRQ��'HW�NDQ�YDUD�HQ�XWPDQLQJ�LEODQG�PHQ�JHU�DOOWLG�P\FNHW�WLOOEDND��)|UVWD�WLGHQ�VRP�Q\DQVWlOOG�DUEHWDU�GX�WLOOVDPPDQV�PHG�HQ�HUIDUHQ�

DVVLVWHQW��9L�KDU�NROOHNWLYDYWDO�RFK�LQGLYLGXHOO�O|QHVlWWQLQJ��$OOD�DQVWlOOGD�HUEMXGV�IULVNYnUGVELGUDJ��.OLFND�Sn�OlQNHQ�µ-REED�Sn�-$*µ�

Sn�-$*V�KHPVLGD�ZZZ�MDJ�VH��Vn�KLWWDU�GX�YnUD�OHGLJD�MREE�L�KHOD�6YHULJH��

På skickaenkelt.se kan du snabbt och enkelt boka prisvärda frakter och skicka allt mellan himmel och jord upp till 999 kg! Tävla på skickaenkelt.se fram till och med 31 oktober.

Skickar du något smått (0–10 kg) får du 20% rabatt på frakten.Använd rabattkod: student13 gäller två order per hushåll till och med 30 november 2013.

DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision. För mer information gå in på dbschenker.com/se

Tävla här!


Svenskar dricker allt mindre alkohol. Enligt 2010 års rapport från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) har den totala alkoholkon-sumtionen sjunkit sedan

mitten av nollnolltalet då rekordhöga nivåer nåddes. 2004 låg årskonsumtionen på 10,5 liter ren alkohol per person över 15 år. 2009 hade det minskat till 9,3 liter.

– Ökningen i början på 2000-talet berodde troligtvis på EU-inträdet och svenskarnas ökade möjligheter att påverka sin egen konsumtion, säger Kent Johnsson, alkoholforskare vid Malmö högskola. Vi har ju fortfarande ett monopol när det gäller Systembolaget, men tidigare hade vi också ett monopol kring vem som fick importera alkohol. Hela den debatten som följde tror jag drog upp konsumtionen. Vi ville bestäm-ma själva och vara mer internationella i vårt sätt att tänka på alkohol. Idag har det alltså backat tillbaka en aning och det måste förklaras med de relativt massiva insatser som har gjorts, med till exempel bildandet av Alkoholkommittén 2001. Det är också viktigt att titta på vad man mäter i Sverige – totalkonsumtionen. För mig är den inte så betydande. Det mest avgörande är om den riskfyllda konsum-tionen går upp eller ned.Och hur ser den utvecklingen ut?

– Jag har bara mätt på studenter från

18 till 25 och fokuserar inte enbart på konsumtionen utan på konsekvensen av drickandet. Och där ser den riskfyllda konsumtionen rätt stabil ut från nittio-talets mitt till nu. Någon sänkning har skett, men den är marginell.

ATT RISKKONSUMERA innebär att dricka på en nivå som är sammankopplad med en höjd skaderisk. Och trots att den totala alkoholkonsumtionen har minskat sedan 2004, dricker svensken cirka 20 procent mer än på mitten av nittiotalet. 13 procent av männen och 8 procent av kvinnorna betraktas i SoRAD:s rapport som riskkonsumenter och störst andel finns bland unga. Hur vet man om man befinner sig i farozonen?

– Man kan säga att man är i riskzonen om man lägger väldigt mycket energi på att dricka alkohol, säger Kent Johnsson. Att man prioriterar det över annat. Men det finns en sorts gräns där över 14 så kallade standardglas* per vecka för män och 9 för kvinnor ökar eventuella skaderisker. Men det varierar mellan olika människor.

ATT UNGA STÅR för den mest riskfyllda konsumtionen är ingen överraskning för alla som rör sig i utelivet. Om inte klubbkvällen går i shotsracets tecken, präglas hemresan, speciellt för de som åker kollektivt, av en ofrivillig undvik-

spyan-lek. Och det är ingen myt att det ”kontinentala drickandet”, ett glas vin till maten varje dag, är mindre riskfyllt än det intensiva helgsupandet.

– Det som är farligt när man dricker mycket vid samma tillfälle är att man kommer upp i en hög promillehalt, vilket ökar risken för skador, säger Kent Johnsson. En annan faktor är att ens tålighet ökar ju mer man dricker.Förutom kra!iga bakfyllor upplever jag att folk pratar om minnesluckor som ett av de vanligaste symptomen på en lång utekväll. Vad beror luckorna på?

– Det är ingen som vet till 100 procent. Det finns två övergripande system i hjärnan, ett dämpande och ett aktiverande. Hjärnans vanligaste signalsubstans som kallas glutamat, ökar aktiviteten och är involverad i minnesbildning och inlärning. När man dricker blir produktionen av glutamat långsammare, vilket innebär att vi inte alltid har förmågan att komma ihåg saker. Och detta varierar från människa till människa. Vissa upplever det efter två öl och för andra krävs betydligt mer. Man får också skilja på minnesluckor och blackouts. Vid minnes-luckor har man minnesbilder men kommer inte ihåg allt. Blackouts är den totala förlusten av minnet. Även om du skulle se dig själv på film har du inget minne av att det har hänt. När man kommer upp i en hög promillehalt blir det en oredighet i hjärnan. Jag brukar

jämföra hjärnans kommunikationsbanor med ett vägnät. När det fungerar går bussarna i tid och både motorväg och riksväg funkar. När du kommer upp i höga promillehalter är det som att du kör 110 kilometer i timmen på en motorväg som plötsligt övergår i grusväg utan förvarning. Hjärnans naturliga koppling-ar försvinner. Så hur räknar man ut promillehalt? Är det olika för olika människor? Eller kan man säga att EN öl ger en viss promillehalt?

– Nej, man måste ta hänsyn till olika faktorer, det har att göra med mängden vatten i kroppen. Vi män har mellan 60 och 65 procent vatten och kvinnor cirka 55. Hur mycket fett man har påverkar också. Vi kan ta ett exempel och utgå från en fast promillehalt. Säg 1,0. Det är i och för sig rätt högt och något jag inte skulle rekommendera, eftersom det är en nivå där det börjar hända massor av grejer i hjärnan. Men vi tar det som ett exempel. En man som väger 63 kilo måste då dricka fyra 33 centiliters starköl på en timme för att komma upp i den nivån, medan en man som väger 100 kilo måste dricka ungefär sju. Finns det en viss promillehalt, eller en viss mängd alkohol som man kan dricka för att maximera alkoholens positiva egenskaper och minimera de negativa?

– Ja, det tycker jag. Det är vid ungefär 0,6 promille.

Att unga svenskar gillar sin alkohol är uppenbart för alla. Men vad tycker forskarna om våra vanor? Ligger vi alla i farozonen?

DRICKER VI RÄTT?Text: AMAT LEVIN



– Jag kan tänka mig att reklam kan ha en viss påverkan när det gäller unga människor och det är något vi kommer att veta mer om snart. Vi håller på med ett forskningsprojekt ihop med USA där vi jämför amerikanska och svenska ungdomars dryckesvanor och där väger vi in antalet reklamtimmar för alkohol. För längesedan tittade man på alkohol-reklamers effekter på medelålders människor och på den tiden fann man inte att reklam skulle öka konsumtionen. Däremot såg man att det gick att flytta konsumtionen från ett märke till ett annat, någon form av branding. En sak som dock är effektiv för att locka unga till att dricka är att maskera alkoholens smak.Som alkoläsk.

– Ja. Det är mer effektivt ju mer du tar bort av alkoholen. Jag följde en gång ett gäng tjejer i 20-årsåldern som hade köpt en flaska tequila. De höll för näsan när de drack och det gick väldigt snabbt. Själv gillar jag tequila och kan sitta och smutta på två centiliter, just för att känna smaken.

ENLIGT SoRAD DRICKER svenskar mer sällan i jämförelse med många andra europeiska länder, men vi konsumerar en större mängd när vi väl dricker. Trots vårt intensiva konsumerande, som kulminerar under helgkvällar, utmärker vi oss med ett starkt socialt regelverk, som på många sätt verkar styras av klockan. Den som knäcker en öl på bussen på väg hem från jobbet får antagligen fler dömande blickar än den som tar med sig en flaska vin på samma buss när den är på väg mot stan och klubben ett par timmar senare.

– Det har att göra med våra normer, säger Kent Johnsson. I mitten på 1800-talet och början av 1900-talet var vår alkoholkonsumtion på topp och vi drack fruktansvärt mycket. Det som

”Råttorna som aldrig hade druckit lyckades

bättre.”


Hur ska man pricka in det?– Nu pratar jag bara om en timmes

drickande, sedan får man räkna in förbränning och sådana faktorer. Men för en man på, låt oss säga, 70 kilo är det tre standardglas. För någon som väger 90 kilo är det fyra glas. Sedan kan man inte fortsätta i den takten utan måste trappa ner till ungefär ett glas i timmen. Vill man ha en jämnare nivå kan män ligga på ett-två glas i timmen och kvinnor något mindre. Då uppstår en harmoni. Jag vill inte kalla det för en optimal nivå, 0,6 är snarare den nivå hjärnan klarar av att hantera.

TROTS ATT DET är i ung ålder och, gissningsvis, på klubben som den mest intensiva konsumeringen sker tycker Kent Johnsson att det är rimligt att det är Systembolaget som har den högre åldergränsen.

– Krögarna har ett serveringsansvar när det gäller krogdrickande. De har sökt ett serveringstillstånd och har regler som måste följas. Och som personal ska man kontrollera så att personer inte blir överserverade och kan ta sig hem. Systembolaget kan inte följa med dig när du dricker, så de har inte samma ansvar.

Han skulle dock gärna se en höjning av åldersgränsen både på krogen och på Systembolaget.

– Jag tittar ju strikt på hjärnan och den är inte fullt utvecklad förrän vid 22 års ålder, så jag tänker på eventuella skade-verkningar. Men det här är inga problem för de som inte dricker mycket och tar det rätt lugnt. Däremot är det ett problem för de som börjar dricka intensivt, i tonåren. De kan utsättas för en fördumning. Man jämförde exempelvis råttor som hade fått alkohol i deras tonår, med råttor som aldrig hade druckit. Råttorna som aldrig hade druckit lyckades bättre med att söka upp mat i en labyrint än de som hade fått alkohol. Och våra hjärnstrukturer ser rätt lika ut.I Sverige regleras våra alkoholreklamer genom att exempelvis begränsa antalet vattendroppar på en fl aska för att den inte ska se för aptitretande ut. Gör de strikta reklamlagarna någon nytta?

bidrog till minskningen var att industria-lismen drog igång, att helt andra arbets-insatser krävdes med andra typer av krav på noggrannhet och nykterhet. Dessutom drog kvinno- och arbetarrörelserna igång aktiviteter för att man blev trött på fyllan och då skapades dessa folkrörelser som till slut ledde till motboken. Det norm-systemet sitter kvar rätt starkt i vår kultur. Svenskar har en tradition av att det är fult att dricka alkohol offentligt. Alkoholtillstånd och uteserveringar har ju ändrat på det visserligen, men att sitta på en bänk i parken och dricka är fortfarande lite tabu. Hur pass liberala vi är verkar också styras av vädret.

– Ja, de normer vi har justeras hela tiden. Men visst har det blivit liberalare med alkohol i Sverige från och med slutet på 1900-talet. Det finns många förklaringar på varför, men jag tror att det handlar mycket om det mentala. Libera-

lismen och framväxten av storstäder. Framförallt på sommarhalvåret längtar man efter att ta del av södra Europa och den underbara känsla man upplever på semestern och då flyttar man in deras sätt att dricka här. Tror du att vi skulle tjäna på att i större grad emulera den stereotypa bilden av det ”kontinentala drickandet”?

– Ja, den här viljan att supa är lite onyttig. Det här vardagsdrickandet – att gå ut efter jobbet på en solig dag och dricka två-tre öl – om man skulle kunna införa det på helgerna och på krogen skulle det inte bli den här fruktansvärda stökigheten och det hade uppstått en större harmoni. Q

Den här artikeln publicerades i Nöjesguiden nr 9,

2011. I den senaste rapporten från Centrum för

socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning har

den totala alkoholkonsumtionen sjunkit ytterligare

och låg på 9,2 liter per person och år under 2012.

Är det sant att östasiater saknar ett enzym som behövs för att bryta ner alkohol?– Det stämmer. Jag hörde om en person vars man gjorde a! ärer med Kina. De reste dit regelbundet och kineserna de förhandlade med tålde inte alkohol, men visste att västerlänningar gillade att dricka. Därför fanns det speciellt anställda personer som inte hade den här genetiska förändringen och därför kunde följa med och festa med västerlän-ningarna. Så alla saknar det inte, samtidigt som avsaknaden av enzymet kan förekomma även hos oss. Jag har inte trä! at många, men jag har trä! at några som blir alldeles rödfl ammiga och mår illa e" er två öl.

5 ALKOHOLMYTER

När vi ändå hade en alkoholforskare

på tråden passade vi på att reda ut fem

alkoholmyter.

Är det sant att folk som snusar eller röker får värre baksmällor?– I hjärnans belönings-system sker konkurrens mellan alkoholen och nikotinet, vilket gör att nikotinet inte ger samma e! ekt. Det leder till en överdriven konsumtion av cigaretter. Skulle man röka lika många cigaretter nykter som berusad kan jag tänka mig att man mår rätt dåligt då också.

Blir man mer bakfull av att blanda öl, sprit och vin?– Är du en typisk öldrickare vet du ungefär hur många öl som är lämpligt. Börjar du blanda in andra drycker är chansen större att du förlorar kontrollen över hur mycket du dricker. Det är den troligaste anledningen till att man upplever en värre baksmälla, man har druckit mer. En annan orsak är rent psykologisk. Du vill förklara din baksmälla på något sätt, och då förklarar du det med att du har blandat. Om du blandar alkoholfritt vin och alkohol-fri öl kan du ju dricka fruktansvärda mängder utan att du mår dåligt. Den gemensamma nämnaren är alkohol.

utan att du mår dåligt. Den gemensamma nämnaren är

Många vi har pratat med har minnesluckor just på den sista delen av kvällen, under hemresan. Har det att göra med att man kanske är som fullast då, eller prioriterar hjärnan bort det minnet?– Jag kommer ihåg mer av vad som hände på mitt jobb än vad som hände på hemresan, även när jag är nykter. Man är inte lika uppmärksam under transportsträckor. Men en annan förklaring kan som du säger vara att det är då man är på toppen av sin berusningsgrad.

Finns det några mirakel-kurer mot bakfylla? Vi har hört något om en B-vitaminspruta?– Man ger tiamin, eller B1-vitamin, till människor som har druckit väldigt mycket alkohol e" ersom man är rädd för något som heter Wernicke-Korsako! s syndrom, vilket är en hjärnskada som påverkar minnet. Det är ett permanent tillstånd där du förlorar närminnet. Har man ha" en lång period av drickande brukar man tillföra stora mängder B-vitamin för att undvika den här hjärnskadan. Det är alltså inget man använder mot bakfylla.

* Exempel på standardglas: 15 cl vin (11–13 %), 4 cl starksprit (40 %), 33 cl starköl, 50 cl cider, 50 cl folköl.


VECKOSTIKENETT SMAKPROV

Av: TOBIAS BOSTRÖM

Ingen sammanfattar nutiden mer träffsäkert och underhållande än Tobias Boström. Här nedan förstår du varför.

Nu finns Tobias bok Statistik från vår samtid ute. Läs mer på shop.nojesguiden.se eller nojesguiden.se/bostrom.

Studentbilagan

”Jag är med för att jag vet hur det är att inte vara med. Väl investerade pengar – varje månad.”

Sonjamusiklärare

www.aea.se @akademikernas [email protected]

HDK – HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

Utfall

ÖPPET HUS PÅ HDK29 november, kl 12 – 18Kristinelundsgatan 6-8, Göteborg

ANSÖKNINGSDATUM 201415 JANUARI 2014Design, grundnivåDesign, avancerad nivåBusiness & Design, avancerad nivåChild Culture Design, avancerad nivå

1 MARS 2014Keramikkonst, grundnivåSmyckekonst, grundnivåTextilkonst, grundnivåKonsthantverk, avancerad nivåJärn & Stål / Offentlig gestaltning, grundnivå. HDK vid STENEBYMöbeldesign inriktning Trä, grundnivå. HDK vid STENEBYTextil – Kläder – Formgivning, grundnivå. HDK vid STENEBYTillämpad konst och formgivning, avancerad nivå. HDK vid STENEBY www.hdk.gu.se

15 APRIL 2014Lärarutbildning. Bild och visuell kultur samt Slöjd

VÅGA.VAR NYFIKEN.

BRY DIG OM.SÖK TILL HDK.

ÖPPET HUS 29 NOVEMBER

2013

Studentbilagan

Erbjudanden, nyheter och inspiration från varumärken du gillar

*Kostar som ett vanligt SMS

giHej!Sveriges nya galleria har blivit så mycket bättre. Och ännu

tävlingar. Ladda ner Mikz och börja bygg din egen galleria redan idag!

SMS:a ordetGALLERIAtill 72722*

Vad är Mikz?Mikz samlar en värld av varumärken, företag och organisationer under samma tak. Erbjudanden, nyheter, inspiration och tävlingar – allt på ett ställe. Och du bestämmer vilka varumärken som du gillar. Ingen annan.

Med Mikz har du alltid koll på läget. Välkommen in du också!

Är du företagare?Mikz erbjuder en komplett tjänst för modern kommunikation med dina kunder

Egen app. Egen kunddatabas. Eget fönster rakt in i dina kunders mobiler. Allt förpackat i en färdig lösning. Utan uppstartskostnader och onödiga risker.

Läs mer på www.mikz.com eller maila oss på [email protected].

Vill du jobba hos oss?Titta in på www.mikz.com för att se våra lediga tjänster.

Nöjesguiden Student nr 2

Documents

Transcript of Nöjesguiden Student nr 2