Vi svarar mellan 7.00 - 8.00 på vardagar samt lördagar

Övrig tid kan du anmäla semin till vår telefonsvare. Sista tid för anmälan är 8.00 varje dag (även söndagar).

Anmälan därefter får besök först nästa dag.OBS! Om telefonnumret för seminanmälan är ur funktion ring 070-66 99 361

Du kan också göra seminanmälan via hemsidan www.skanesemin.se... och missa inte allt annat du kan göra hos Skånesemin på nätet.

Bland mycket annat:

1. Kretsmötet öppnas

2. Val av ordförande

3. Fastställande av föredragningslista

4. Anmälan om styrelsens val av protokollförare

5. Val av två personer att tillsammans med ordföranden

justera mötets protokoll

6. Justering av röstlängd, upprop

7. Fråga om kretsmötet utlysts i behörig ordning

8. a.Val av ordinarie fullmäktigeledamöter

b. Val av suppleanter

c. Val av sammankallande i kretsen

9. a. Val av ledamöter för föreningsstämmans valberedning

b. Val av suppleanter för föreningsstämmans valberedning

10. a. Val av ordinarier ledamöter till kretsens valberedning

b. Val av sammankallande till kretsens valberedning

11. Överläggningar angående styrelsens redovisnings-

handlingar för verksamhetsåret 2011-09-01-2012-08-31

12. Övriga frågor

13. Avtackninng

Eventuella avsägelser

ska meddelas till respektive

valberedning senast en månad

före berört mötes hållande. 2

Hotell Erikslund, Ängelholm

Hushållningssällskapet, Kristianstad

Tranesgården, Skåne Tranås, Tomelilla

Skånesemin, Hörby

OBS ny plats

OBS ny plats

Olof Persson, vd

Hjärtligt välkommen till vår årliga redovisning av det gångna året. Här blandar vi statistik och

fakta med inspirerande reportage och bilder som förhoppningsvis

ska ge dig energi och nya tankar inför

det kommande året.Trevlig läsning!

På årets kretsmöten kan du titta på vår nya vd och höra om det senaste från Skånesemin. Vi ser fram emot livliga kvällar med mycket frågor och diskus-sioner.

(VA!? Har de stavat fel på omslaget?!Nej då, i år har vi analogt/digitalt som tema, och ville undersöka den digitala framtiden i praktiken. Som bekant talar ju många digitala systems ettor och nollor helst utan å, ä och ö... Kanske heter vi SKANESEMIN om några år?)

Kretsmöten ........................................... 2

Kallelse kretsmöten............................... 3

Vd- och ordf. kommentar .................4-5

Besök på Nyby ...................................6-7

Rådgivning, avel, Kokontrollen,

KAP, semin ......................................8-15

Statistik ......................................... 16-17

Ekonomi....................................... 18-23

Adresser, prislista .......................... 24-25

Ungdomsklubben ..........................26-27

Fullmäktige .................................. 28-29

Besök på Dangårds Lbr ..................30-31

Kontrollresultat ............................32-34

Wanåsdagen........................................ 35

Besök på Kråkekärr ........................36-37

Emmas lilla korsningsskola/PR .....38-39

Besök på Bussjö gård ......................40-41

Året som gick ..................................... 42

Krönika ............................................. 43

Nu slutar föreningens vd Olof Persson

Ungdoms-klubben har ny ledare: Linn Gull-berg

Maria Jönsson på Bussjö gillar kor

Kom till våra kretsmöten och lyft blicken du också!Alla möten börjar som vanligt klockan 18.30 med att vi bjuder på god mat från kl 18.30 och utlovar även goda drycker med tilltugg i pausen.

några ord om ekonomin. Vi har lyckats öka omsättningen per anställd med över 45%, från 750 tusen till 1,1 miljoner kronor vilket bl a har resulterat i de två ekonomiskt bästa åren genom tiderna i Skånesemin historia. Hur lyckas vi med det? Jo enkelt tycker ni kanske, vi har gått från knappt 90 till drygt 50 personer på lönelistan genom pensioneringar och uppsägningar. Men jag menar att det som gjort att vi lyckats så väl är att vi har skapat en anda i företaget som gör att vi idag vågar prova mer, peppar varandra och gläds med varandra vilket ger framåtanda, lust och glädje i vardagen och dessutom genererar mer jobb.

u Våra skratt – jag är nyckeltalsfetischist och har under alla år följt vår verksamhet med olika uträknade nyckeltal som t ex intäkter per arbetad timme och sålda timmar per månad för att nämna några. Men de senaste åren har jag använt mig av skrattbarometer istället. Jag mäter vår framgång genom att lyssna efter hur mycket skratt jag hör under dagen. Och det har skrattats mycket de senaste åren och visst har det märkts även ute hos er bönder?

u Vår ItalIenresa – höjdpunkten på vår nästan 9 åriga ”resa” blev vår resa till Italien med alla skåneseminare. Så mycket skratt, så mycket glädje och så mycket Skånesemin!! Fantastiskt! Oförglömligt!! Tack alla ägare för att vi fick fira vår framgång på detta sätt! Det var den bästa investeringen ni någonsin kunde göra, den kommer ni ha nytta av i flera år framöver!

Blickar vi tillbaka på årets händelser så utmärker sig framförallt vår stora inspirationsdag på Vanås i maj (se sid 35), att vi har fått tillstånd ett

Efter åtta år, åtta månader och åtta dagar är det dags att tacka för mig och gå vidare. Det har varit åtta fantastiskt lärorika men framförallt roliga år i mjölk- och köttproducenternas tjänst. Och vilken resa vi har gjort och då tänker jag inte bara på årets händelser utan från allra första året. Det finns mycket att minnas och här följer några oförglömliga exempel…

u OmbyggnatIOnen – att föra ihop husdjurs-teknikerna och labbet med administrationen och rådgivarna i ett och samma hus och skapa en gemensam mötesplats för anställda och medlemmar. Från början hörde jag röster som ”vart ska vi ha vårt fikarum” och ”det här var det dummaste du har hittat på” till att idag där vi har fått en otrolig anda både bland anställda och hyrsegäster, en modern arbetsplats med luftkonditionerade arbetsrum och många nya möten med pubkvällar, kretsmöten och kurser som lockar mer och mer besökare.

u Vår prOfIl – det började med att vi skulle fräscha upp vår hemsida vilket fick en helt annan vändning och blev en djupare diskussion om vår identitet; Vem är vi? Vad är vi? Och kan vi heta Skånesemin? Och det blev startskottet till något helt nytt men ändå med igenkänning som i början inte föll alla i smaken. Men den goda responsen ute bland er bönder men även på stan med kommentarer som ”va kul att se att det händer nåt” gör att stoltheten växer och vi vågar nu sticka ut hakan och använda ord som ”hela världen i skåne” och ”hos oss drar du alltid det längsta stråt”. Det kändes helt enkelt som att vi gick från svartvitt till färg, från en grå vardag till en färgglad fest!

u ekOnOmIn – ja jag måste väl även säga

4

V

d- o

ch o

rdfö

rand

ekom

men

tar 2

012

nytt och bättre avtal med Viking Genetics och hingstdoslagringen. Men även våra medlemsresor både till Italien och Holland. För att inte tala om våra välbesökta kretsmöten, våra pubkvällar och utbildningsdagar. Ja, listan kan göras lång. Men även mer administrativa förändringar som nytt faktureringsprogram och sammanslagning av KAP och vår kokontroll (läs mer på sid 12).

Om jag ska avrunda mitt skrivande så gör jag det med att återkoppla till visionen (sid 22-25). Hur gick det? Jo,det är med stor stolthet jag kan säga att

Tack vare en fantastisk personal. Jag brukar säga att Skånesemins tillgångar är dess personal och trots att antalet skåneseminare har minskat kraftigt de senaste åren så har ”tillgångarna” ökat!

Nu är det dags för ny ledare med nya visioner för att lyfta Skånesemin vidare in i framtiden och det finns många spännande utmaningar att jobba med. Branschen omdanas kontinuerligt och Skånesemins roll förändras som t ex när Skånesemin nu tar över ansvaret för Skånemejerier ek för och när Växa tar över Svensk Mjölks husdjursverksamhet. Det blir spännande att följa föreningens utveckling från läktaren men mitt engagemang för den skånske bondens väl och ve kommer aldrig att upphöra och jag kommer även i fortsättningen att brinna för att skapa framtidstro och attraktions för vår bransch!

Till sist vill jag tacka alla skåneseminare och lantbrukare för otroligt roliga år och önska Martin Olsson välkommen och lycka till med Skånesemin!

ett år går snabbt, särskilt sista halvåret har rusat fram, inte minst för att det har varit mycket att göra och för att det har hänt en hel del. Efter Skånemejerier ek förenings stämma blev två av Skånesemins styrelseledamöter in-valda i mejeriets styrelse. Om det var resultatet av ett önskemål om ett närmare samarbete vet jag inte, men nu är vi där. Olof vår vd sen drygt åtta år sa upp sig i augusti för att gå vidare i sin karriär, och prosessen att leta efter en ny vd sattes igång. Svensk Mjölks översyn slutade med att Växa Sverige tar över all hus-djursverksamhet och det politiska arbetet tas över av LRF mjölk. Puh! Allt på en gång.

I Vårt arbete med att rekrytera en efter-trädare till Olof fick vi 20 sökande och av dessa så plockade vår konsult ut först åtta för djupintervjuer och sen fick styrelsen träffa och intervjua de bästa kandidaterna. Vi fastnade för Martin Olsson, en agronom och tidigare rådgivare på HS-Malmöhus som nu arbetar som finansdirektör på ett logistikföretag i Hel-singborg. Vi tror att Martin är rätt man att ta över efter Olofs åtta framgångsrika år. Detta blir en spännande utmaning.

Vårt “nya” samarbete med Skåneme-jerier innebär bl a att Martin även ska vara verksamhetsledare för Skånemejerier ek för men också att vi tar hand om ekonomi och administration på kontoret i Hörby. Det blir en win-win-situation för alla inblandade. Skånesemin har ju redan vanan att hantera medlemmar med information och kallelser.

när det gäller OmdanIngen av Svensk Mjölk så är det nu klart att LRF tar över bl.a

Vi har uppnått den!

Olof Persson, vd

den näringspolitiska delen och informa-tionen till ett sk LRF-Mjölk medan Växa Sverige tar över husdjursdelen. Skånese-min och Rådgivarna i Sjuhärad har efter många men snabba förhandlingar skrivit under ett samarbetsavtal den 24 november som sen har följts av ett affärsavtal. Vi ska sätta oss ner till hösten i lugn och ro ock gå igenom allt för att se till så att allt fungerar som vi tänkt oss. LRF-mjölk blir en stor utmaning för LRF:s del och om vi ger det en chans hoppas jag att det blir bra.

efter ett år med alldeles för lågt avräkningspris på mjölken och alldeles för höga kostnader så har många mjölkbönder bokstavligt talat gått på knäna. Därför är det glädjande att se att vi nu har fått två höjningar på totalt 27 öre den senaste tiden och jag hoppas och tror att detta bara är början på en ny kraftig prisuppgång, ett nytt rally. Jag tror att 2013 blir ett bra år för oss mjölkproducenter!

slutlIgen; ett stOrt tack till Olof Persson som slutade i november efter åtta och ett halvt år framgångsrika år.Vi har haft många trevliga stunder ihop. Inte minst våra kretsmöten som har blivit mycket välbesökta. Många tack och lycka till i framtiden. Samtidigt vill jag hälsa välkom-men också till Martin.

Sist men inte minst; Ett stort tack styrelsen för ett gott jobb och till all personal för ännu ett nytt bra år! Er Italienresa var välförtjänt. God Jul och ett riktigt gott nytt år önskar jag också alla mjölk- och köttbönder i

Conny Fagerströmordförande

6

VI är hOs mIkael Och Petra Elström strax väster om Laholm. Ni vet, den där stora ladugården där det sticker upp en silverfärgad mjölksilo alldeles vid dörren till mjölkrummet. Inne i ladugården står robot-arna på rad efter varandra, som ett tåg, och korna kliver av och på för att låta sig mjölkas. Varje år klivs det på och av ungefär 182500 gånger och 2,3 miljoner liter mjölk pumpas runt i Elströms system.

VId sIdan aV rObOtarna, står en dator som kan berätta hur mjölkningen går, hur korna mår och så en hel del annat. Mikael kliver fram till datorn knappar in sig på rätt sida och visar på skärmen. – Här ser du mjölkmängden

(siffror och staplar). Och här ser du hur mycket korna rört sig (mera siffror och staplar), och det här (cirkeldiagram) visar var alla djur i besättning befinner sig i sin livscykel. Det som genereras genom maskinen görs om till användbar och lättanvänd statistik. Men den hittar också på annat. – Titta, säger Mikel och vrider skärmen lite. Vi följer en märklig tredimen-sionell ljusblå och lila ”film” som visar hur spenkopparna sätts på. Informationen kommer från en 3d-kamera som sitter monterad på robotarmen. På så sätt kan man ha koll på mjölkningen var man än är, bara man är uppkopplad.

Idag sköts en stOr del av

arbetet med djuren med hjälp av digitala system. Roboten är en del men det finns också mängder av andra snabba och enkla system för mobiltelefon, handdator och pekplattor. De mäter mjölkmängd, reagerar på cellförändringar och missfärg-ningar, har uppsikt över djuren eller levererar information.

att Våga ge sIg In I den digitala världen har dock inte alltid varit en självklarhet. – Det finns absolut en genera-tionsskillnad här, säger han. De som växer upp idag får en helt annan start. Det var inte så lätt för oss som är födda på 50-60-talet och som i bästa fall började läsa lite om datorer i skolan. Det var så urbota tråkigt och man begrep inte ett dugg. Bara ettor

Mikael Elström är ingen datanörd. Däremot tycker han om att driva sin gård modernt och att ha koll på datorer, programvaror och system. Nördandet överlåter han till personalen medan han själv är en hejare på postit-lappar.

På robotens arm sitter en kamera som visar hur den arbetar. Armen som just torkat av spenarna sätter sedan på spenkopparna en och en. Slurp: på en spene, slurp: en spene till och så slurp, slurp. Fyra spenar och allt på plats. Mjölkningen kan börja. Skulle det uppstå något problem, exempelvis att slangen till spenkopparna skulle vika sig syns det tydligt på filmen. Om du är uppkopplad kan du sitta varsom helst i världen och följa din mjölkning.

Kö vid ryggkliaren (fungerar lika bra för öron) l Bara någon dag gammal vilar man ut i gul halm l Mikael och Petra Elström

6

och nollor. Det var tekniken det handlade om, inte om vad man kunde ha den till. Men där har det hänt massor. – Jag är ingen datanörd och var orolig från början, fortsätter Mikael, men jag försöker hålla mig a jour, så jag vet vad som händer, vad jag kan ha olika saker till och hur de förenklar produktionen.

I Vardagen är det dOck inte han som i första hand ansvarar för hanteringen av de digitala systemen. – Det är vår ladugårdsförman Maria Larsson, som drar ut alla listor, sätter ihop och tolkar dem. För även om Mikael har koll på systemen är det inte helt lätt att gå från en värld till en annan. – Hon skrattar åt mina

sig kossor med frambenen på båspallarna för att komma upp och se ut. Riktar öronen, idisslar lite och tittar sen ut på vad som händer utanför. Lukter sveper in och man hör maskiner och fordon som brummar förbi. Det är som att vara utomhus fast inne. Det är bara någon vecka sedan som korna fick stalldes in för hösten. Det blev lite tidigit i år. – Det har regnat så mycket, säger Mikael, och vädret kan vi i inte styra digitalt. Inte än... l

Gården: Önneköps VångFamiljen Bertilsson: Rosa och Leif, samt barnen Linus, Anders Areal: 95 ha, varav 30 ha bete. Resten åker varav 30 ha arrende. Verksamhet:Mjölk- och stutar, stuguthyrning

7

postit-lappar, men det är en bra uppfinning. Jag brukar skriva olika påminnelser om sinläggning, flyttningar eller vilka som behöver observeras extra. När jag sen kommer ner till ladugården med dem brukar hon säga att hon ska se efter om det går att få tag på en skrivare som skriver ut på postit-lappar direkt...

Inne I ladugården står korna rena. De ser nästan nyfriserade ut. Det är mängder av spån i de långa liggbåsen och ryggkliarna snurrar hela tiden. Långväggarna är öppna och släpper in ljus, ljud, vind och temperatur. Skulle vinden bli för ilsk, eller kylan för hård svarar väggarna automatiskt med att fälla upp och eller ner sin persienn. Här och var ställer

Från köksbordet: Svärfar: Det är inte den första [smartphonen]han har sönder. Den första han tappade hamnade i en gödselbrunn, och han fick ta hjälp av en kran som hissade ner honom. Där letade han med operationshands-kar, och hittade den. Petra: Den hade han i två dagar. Och sen har det bara fortsatt.

Det finns en obruten optimism här. Det finns plats för humor, dråpligheter och skratt, och man har bestämt sig för att rädslan för det nya inte får ta över ideer och drivkraft. Det är ju bara teknik. Redskap. Och man lär sig...

Kö vid ryggkliaren (fungerar lika bra för öron) l Bara någon dag gammal vilar man ut i gul halm l Mikael och Petra Elström

8

l

äVen I rådgIVargruppen på Skånesemin har det varit ett händelserikt år. Annelie Wendt, Anna Ericsson och Sebastian Lundin har fått varsin dotter och det är ju väldigt glada händelser. Sedan har Åsa Tufvesson-Löfgren, Majken Möller och Marie Werholt slutat hos oss och sist men inte minst så slutade vår rådgivningschef Kajsa Öhman. Det är tomt utan dem och vi saknar så klart både de som slutat och de som är på föräldraledighet men vi kan ju inte sitta och hänga läpp utan vi får jobba på. Vi känner att vi behövs ute på fältet.

fOderprIserna är höga Och mjölkpriset är lågt och det är viktigt att hålla sin produktion i trim för att inte förlora pengar den vägen också. Vi fortsätter att jobba med Greppa Näringen som har visat sig vara en bra satsning för vårt miljöarbete

inom lantbruket. Under året har vi börjat få fart på den nya modulen Klimatkollen, som förutom näringsbalansen på gården också tar hänsyn till gårdens energianvändning. Under det kommande året hoppas vi att vi ska köra fler av denna modul så att vi också kan bygga upp ett större jämförelsematerial och få ett bättre fokus på vilka mål vi ska sträva mot.

ett annat Verktyg sOm VI ökar användningen av är Instrumentpanelen som alla kokontrollanslutna kan hitta under Mina tjänster på Svensk Mjölks hemsida. Som lantbrukare kan man få en bra överblick över läget på gården och för oss rådgivare är det väldigt bra att kunna överblicka gårdarna som vi arbetar med. Jag kan rekommendera er alla att ta en titt på den sidan!

Just nu gör en mindre skara rådgivare ett stort arbete ute på fältet. Vi arbetar vidare med både Greppa Näringen och den ordinarie rådgivningen och känner tydligt att vi behövs ute på fältet!

Scmallenbergviruset upptäcktes i Scmallenberg, Tyskland, hösten 2011. Eftersom det är så nytt är det mycket man inte känner till om sjukdomen. Klart är dock att det sprids via insekter, framför allt svidknott och att det drabbar idisslare. Sjukdomen finns i stora delar av Europa och genom en tankmjölksundersökning har man kunnat konstatera att den även nått Sverige. Undersökningen visar på mycket stor spridning. Hos vuxna nötkreatur ger sjukdomen vanligen ett milt förlopp med otydliga symptom (feber, diarré, nedsatt mjölkproduktion), men smitta i tidig dräktighet kan leda till missbildningar och ett ökat antal dödfödda/svagfödda kalvar.

Mia Davidsson, ny rådgivningschef, 0415-195 15 Mia Davidsson

Vad Schmallenbergviruset innebär för bönderna“Vi känner att vi behövs ute på fältet”

9

l

efter en kOrt tIds lugn har vi återigen

drabbats av salmonella här i Skåne. Denna gång handlar det om den vanligaste kosalmonellan, Salmonella Dublin. Att drabbas av salmonella är verkligen inget man önskar någon, det vet inte minst de som tidigare haft oturen att få in smittan. I november kunde man konstatera att vi fått in Schmallenbergviruset till Sverige. Ännu har vi inte sett några fall, men man har hittat antikroppar mot viruset i ett stort antal tankmjölksprover över hela landet. I Europa har sjukdomen funnits i ungefär ett år och man vet nu att vuxna nöt i regel drabbas lindrigt, men att det finns risk för deras kommande kalvar. Se faktaruta om längst ner på sidan.

när det gäller bVd ser det lovande ut. Smittan finns numera bara i minimal omfattning, men ändå, och kanske just därför, är det viktigt att vara på sin vakt. Helt säker kan man inte vara och tyvärr har vi ju under senare år haft ett antal mer eller mindre oförklarliga fall här i Skåne, vilka i högsta grad ställt till det för de drabbade besättningarna.

för att försöka undVIka spridning får vi ännu ett tag finna oss i att förutom de automatiska tankmjölksproverna/slakteriproverna på köttdjur, låta testa dräktiga djur inför försäljning. Kanske har BVD-effekterna hunnit glömmas bort lite grand, men det är ju så att om ett djur träffar på BVD-

smitta i början av sin dräktighet, föds kalven som en så kallad kroniker. Och det är kronikerna som är de riktiga smittbärarna, fulla med BVD-virus de aldrig blir av med. De kan i sin tur smitta ner andra dräktiga djur, och så är eländet igång med kastningar och ökad sjuklighet hos kalvar och kor. Genom bra koll på djurkontakter, inte minst vid djurinköp är det sannolikt att hela Sverige snart är BVD-fritt. En enorm vinst för alla kobönder, eftersom konsekvenserna av viruset verkligen är kostsamma.

det är Inte bara bVd sOm man genom provtagning nästan kan gardera sig mot. Sedan en tid tillbaka finns Säker Livdjurshandel, en hälsodeklaration som varmt rekommenderas att använda när du ska sälja/köpa djur. Mot en rimlig kostnad kontrolleras bland annat antikroppar mot salmonella och Streptokock agalactieförekomst (en juverbakterie som är värre än Stafylokock aureus) enkelt i tankmjölken. Risken att köpa in smitta minskar avsevärt och inte bara köparen vinner på detta…

säg den säljare sOm Inte tycker att det är jobbigt om det blir uppenbart att deras djur orsakat besvärliga smittor i köparens besättning. Så våga ställa krav och våga låta testa – det vinner alla på i längden! Och självklart hjälper vi på Skånesemin till med både råd och det praktiska runtomkring.

Cecilia Danielsson

Cecilia DanielssonTf chefsveterinär0415-195 31

“Så våga ställa krav och våga

låta testa!”

Eftersom smittan sprids med insekter ses maj - oktober som riskperiod i Sverige, men eventuellt smittade kalvar föds ju ungefär ett halvår senare, under vinter/vår. Smittan sprids inte direkt mellan djur och viruset bedöms inte heller som hälsorisk för människan. Det finns vaccin mot sjukdomen, men eftersom de ekonomiska konsekvenserna av sjukdomen inte betraktas som så stora är det i nuläget inte aktuellt att vaccinera. Var uppmärksam på om du tycker att du får fler dödfödda eller missbildade kalvar än vanligt och kontakta i så fall veterinär. Ring gärna om du har frågor!

10

det här har VarIt året då vi verkligen fått se facit på hur de officiellt bedömda genomiska tjurarnas bredd påverkar aveln. Och det är bara att konstatera att det fungerar. Vi ser att de dominerar tjurfaderlistorna mer och mer och framför allt ser vi hur hälsoegenskaperna får en snabbare och säkrare bedömning.

Vad blIr nästa steg I aVelsVärlden? Det pratas redan om ett gemensamt europeiskt avelsindex och nästa steg, blir det ett världsomspännande avelsindex? Det känns som att utvecklingen verkligen går snabbt i avelsvärlden just nu. Men det gäller att inte bli fartblind. Det som är viktigt nu är att hålla bredden eller rättare sagt bredda avelbasen så att vi inte kör av vägen eller hamnar i en återvändsgränd. Det är framförallt viktigt att inte missa de tjurar som verkligen gör hållbara och ekonomiska kor. Här måste vi ha tålamod. Det dröjer ett tag tills vi har tillräckligt många döttrar för att veta att bedömningen är säker och innan vi hittar de tjurar som ger lika hållbara döttrar som exempelvis Funkis, Häradsköp, Rudolph och Mtoto har gjort.

den stOra målsöknIngen på tjurfronten är fort-farande robottjurar. Det är inte bara lantbrukare med robot som är intresserade av “robotegenskaper”. Också de med andra typer av mjölkningssystem

vill vara med och ser fördelar i egenskaper som Juverbalans-Juverdjup-Spenegenskaper-Spenplacering Bak och Mjölkbarhet. Men också här måste vi se upp så att det inte slår tillbaka. Under det senaste året har vi lagt allt mer vikt på bakspenarnas placering och mindre vikt på juverligament. Det kan få till följd att man får tillbaka problem med djupa juver. Här är avelsarbetet en balansakt på slak lina.

arbetet med att samla InfOmratIOn genom roboten fortskrider. I framtiden kommer vi att kunna få fram allt mer avelsvärden, exempelvis Utströmningshastighet-Robottid och Spenplacering. Men vilket är mest intressant; tiden korna är i roboten eller utströmningshastighet? I dag tittar vi gärna på utströmningshastighet men för att få lönsamhet måste vi också titta på hur länge korna är i roboten. Att det tar tid i roboten kan också ha att göra med lynnet och avsparkningar, felaktiga spenplaceringar eller spenformer. Därför måste vi förstå vad som egenligen tar tid där inne och vara observant på det i vårt avelsarbete.

Lycka till i ditt tjurval

Tommie Eriksson

Tommie ErikssonAvelsansvarig 0415-195 36

l

Det vi vet är att det värde som har det absolut största sambandet med ökad livslängd är totalindexet NTM. Låt oss exempelvis titta på tjuren 2471 On-side. Så här ser hans värden ut: Kropp 67, juver 103, mjölk 125, reslighet 79 , korsbredd 76, överlinje 85 och fotvinkel 92. Det är inga avelsvärden som vanligen förknippas med hållbarhet. Det som istället är hans styrka är värden som dotterfruktsamhet 115, juverhälsa 107, klövhälsa 117 samt NTM +30. Det gör tillsam-mans att Onside får 125 i överlevandetal. Det är alltså något som inte syns på utsidan utan måste mätas fram.

VI ser Också att de genOmIska avelsvärdena kan visa samma sak som traditionella avelsvärden. Det är två

11

l

Det är mycket mer än det du kan se med blotta ögat som påverkar tjurens överlev-andetal. Här ingår många osynliga detaljer som gör att vi måste ha en långsiktig avelsvärdering för att kunna påverka. “Här är

avelsarbetet en balans-

akt på slak lina”

vägar till liknande resultat, men där det genomiska arbetet går snabbare. Ett bra exempel på det är 2589 Time. Hans avelsvärden är närmast exakt samma som hans genomiska bedömning. Hos honom hade man visserligen kunnat önska högre värden för produk-tion men han har utmärkta hälsoegenskaper, utmärkt typ och superjuver på sina femhundra döttrar i USA. (Förhoppningsvis har vi även svenska döttrar med vid nästa bedömning.)

Så det kan vara dumt att inte prova på!

En av Onsides döttar.

Tjur Far-morfar-mormors far Överlevandetal

2471 D Onside T Officer-Manfred-Patron 124 2532 D Limbo Lancelot-T Funkis-Celsius 1163136 D Etoto V Exces-Calano-T Funkis 1152437 Lawn-Boy R Bacculum-Manfred-Aerostar 1156302 Oak O-Man-Lukas-Blackstar 1143150 Jul Jordan-Riverland-Brett 1143183 Gold Crown Goldwyn-O-Man-Durham 1122589 Time Mac-Shottle-Durham 1112527 VH Zac Zenith-O-Man-G Simon 1093323 Mascalese Bolton-O-Man-Adam 109

12

l

tIden ändrar Vårt sätt att driva lantbruk och det är lätt att förfäras. Men det vi ser i dag, att vi får allt färre mjölkbesättningar i landet, berättar bara en del av sanningen. Kokontrollen har under 2011/2012 utvecklats med mindre antal besättningar men antalet djur i varje besättning ökar. I Sverige som helhet har vi 72 kor per besättning medan vi i Skåne har 87,6. Besättningarna växer alltså, men vi har en bit kvar till danskarna som har 132 kor per besättning.

äVen aVkastnIngen ökar. Det är glädjande och vår målsättning är att bli ännu bättre. Halland brukar ligga runt 500 kg mer mjölk per ko än de skånska varför vår styrelse har satt som mål att vi ska höja avkastning till Hallands nivå inom 5 år. Och redan i år har vi nästan knaprat in de första 100 kilona (97 kg närmare hallänningarna). Den

bästa i besättningen i år blev Skurups lantbruksskola med 11894 kg ECM. Stort grattis!!

årets stOra Och energIkräVande projekt har varit att slå samman Kap med Kokontrollen så vi nu har alla djur i samma databas. Det har lett till att vi kan hjälpa varandra men också att Kap har fått ett modernare och mer lättarbetat system. Det har bland annat inneburit att en del utgång- och förlossningskoder har ändrats och blivit bättre. Mjölkbönderna har även fått tillgång till sin slaktdata som finns upplagd på Svenskmjölkwebben under “mina tjänster” . Webbrapporterna har även de förbättrats och förfinats under året så har ni inte varit inne på mina tjänster på webben så hör av er, vi hjälper er att komma igång det är inte så svårt och har man bara varit inne någon gång och tittat så kommer man underfund med att där finns hur mycket som helst.

I den nya kontrollen har vi allt på samma ställe. Köttbönderna kan glädja sig åt ett modernare system, och mjölkbönderna får tillgång till ny information.

Erik

Hol

m, K

okon

trolle

n 04

15-1

95 0

8

Oak

143

0

Fibr

ax 1

194

2500

2000

1500

1000

500

0

Antal

Tjurar

Jul

244

7

Ross

231

4

Etot

o

2

216

Ora

nge

201

8

Gol

dfar

m

20

92

Mas

on

15

29

Wym

an

1

662

Lim

bo 1

209

Gol

d C

row

n 14

94

Li

nné

284

Ulli

mul

li

3

25

600

500

400

300

200

100

Antal doser

Tjurar

Face

t

465

Fösk

e

351

Gun

nars

torp

3

50

Has

lev

2

68

Tosik

ko 2

27

Buck

arby

509

jag har just aVslutat mIn första arbetsdag mellan jul och nyår 1980, när en önskan bubblar upp till ytan: “Hoppas att natten passerar fort så jag kan komma ut på en ny kontrollrunda”. Det är stimulerande att arbeta så nära delar av lantbrukarkåren och att följa dem i sin dagliga gärning med korna. Jag har också upp-skattat den sociala biten i umgänget med böndena samt ett nästan alltid trevligt bemötande. Avvecklingen av mjölkgårdar har ju gått i en rasande fart, vilket slagit hårt mot mina yrkeskamrater. I början av 80-talet var vi cirka tjugofem kontrollassistenter i Skåne och nu klarar vi arbetet på tre tjänster. Lösdriftbesättningarnas intåg i landskapet har för mig personligen gett kluvna känslor. När jag kommer in i ett uppbundet stall och vandrar gången ner bakom korna tycker jag att jag får en bättre uppfattning om besättningens status än i en lösdrift. Det känns som om jag kommer närmare djuren. Slutligen vill jag påstå att kokontrollens anseende inom mjölknäringen har sjunkit under senare år. Det gäller både bland lantbrukarna själva, men också inom husdjursföreningarna. Det beror säkert på att det är en alltmer betungande arbetsinsats för att utföra provmjölkningen men också på arbetsrationaliseringen hos föreningarna. Ur den synpunkten kom robotmjölknin-gen lägligt nu när man kan provmjölka maskinellt - bara tenkiken fungerar!

Jan Tollbjer13

“Hoppas att natten

passerar fort så jag kan

komma ut på en ny kon-

trollrunda”. Jan Tollbjer,Kokontrollen0415-195 10

T

Med stor tillfredsställelse ser jag tillbaka på min resa med kokontrollen i Skånesemin. Färden har rullat på i 33 år och intrycken har varit otaliga. Och jag har alltid trivts!

I dag är VI Vana VId att det mesta av den data som används vid semin hanteras digitalt. Men det var inte så länge sedan vi seminörer varken hade datorer och mobiltelefoner. Någon seminorder fanns inte heller. Istäl-let hade man en handskriven seminrapport där seminer-ingarna och dräktighetsundersökningarna fördes in och på gården skulle samma uppgifter föras in i koboken.När seminören sedan kom tillbaka till stationen fick man börja med att fylla i besättningskort. Där skulle all infor-mation in om vad som var gjort på de gårdar man besökt. Däreftert skulle seminrapporten lämnas till stansavdeln-ingen för att stansas in. Som mest hade vi sju stansop-eratriser anställda. Det instansade materialet skickades slutligen vidare till Eskilstuna där vi hade våra datorer.

I dag har VI alla gårdar med alla sin kor samlade i våra handdatorer. Under dagen fyller vi successivt på med det vi gör, och när vi kommer tillbaka kopplas handdatorn ihop med med datorn. På så vis förs all data direkt över in i seminbokföringen och blir direkt tillgängliga för lant-

l

14

Nu kan du anmäla semin till klockan 08.00 varje dag! (även söndagar)

Antal assistentsemineringar 31.913 Antal dräktighetsundersökningar: 44.109 Antal avhorningar: 13.838 Antal ringormsvaccineringar: 8.788 Antal körda mil: 97.858

k

k

kkk

brukaren. För tio år sedan fanns inte någon Fröken tid och inga SMS som levererade besökstider och vilka seminörer som kommer. När tidslistorna var skrivna lämnades de till telefonmotagaren och lantbrukarna fick ringa och fråga när vi kom. På den tiden fanns fyra sektioner: Tomelilla, Vinslöv, Klippan och Hörby och på var sektion arbetade en telefonmotagare.

Idag fInns allt samlat I hörby. En stor karta med alla gårdarna förtryckta hänger på väggen. Här finns också koordinaterna inlagda i seminorder. När klockan är åtta och seminanmälan stänger för dagen så delas arbetet upp till dem som jobbar. De som utgår hemifrån får sina går-dar och alla uppgifter via datorn som de sen kopplar till sin handdator innan de ger sig iväg.

Så visst händer det saker hela tiden fast man ibland tycker att det står still. Erik Holm 0415-195 08

För tjugo år sedan sköttes seminverksamheten utan vare sig mobiler och hand-datorer. Men det gick ändå. Idag har vi andra rutiner!

15

En av årets höjdpunkter inföll 30

mars då auktion på individprövade kött-rastjurar hölls på Gunnarp. Med ett snitt-pris på 43.666 kronor tangerades förra årets fina resultat. Överst på prispallen placerade sig charolaistjuren Guld av Ekeröd som sål-des för 105.000 kronor.

I början aV maj sjösattes den nya ge-mensamma databasen för kött och mjölk-produktion KKPC, i det närmaste utan problem. I juni hölls kurs på Skånesemin i det nya programmet och vi planerar att hålla ytterligare en kurs under vintern. För de som önskar lite mer än det som KKPC och websidan erbjuder finns KOOL ”ko-kontrollen online” som är ett tittprogram som erbjuder en mycket bra översiktsbild av det enskilda djuret. Programmet kostar 550: -/år och beställs hos Svensk Mjölk tel 0771-23 23 00.

fOder är en stOr del aV utgiftssidan i produktionen men är också en del som går att påverka. För att få hjälp kan du gå ig-enom förutsättningarna med Skånesemins köttrådgivare Cissi Bjerström 0415-19514.

Vårt framgångsrIka aVelsarbete och våra djurs goda hälsostatus har resulterat i en omfattande export av dräktiga hondjur till Ryssland. Drygt 500 har åkt österut under 2011/2012.

Sven-Åke Lövgren

Ras Tjur Uppfödare

Angus 1099 Palmqvist av Sjövången Jens Fjelkner Charolais 1316 Gustav av Skalltorp SkalltorpHereford 1767 Dalle av Herrgötet Lars ÖjegranHereford 8378 Duran av Ingemanstorp Nils-Åke JohannessonLimousin 7115 Gösta 5 av Hjälshammar Fredrik SimonssonSimmental 544 Pommery av Sövdeljunga Sövdeljunga ABSimmental 1111 Pepper FS av Katslösa Gert Nilsson

Ras Tjur Uppfödare

Angus 1099 Palmqvist av Sjövången Jens FjelknerBlonde 7239 Glitter av Järneberg Göran RosenqvistCharolais 1822 Garp av Sonarp Sven-Olof NilssonHereford 7925 Galtås Spotify Göran JohanssonLimousin 1242 Gunde av Hästäng Kristian AnderssonSimmental 544 Pommery av Sövdeljunga Sövdeljunga AB

Johan Sandström arbetar tillsammans med Sven-Åke Lövgren med KAP0415-195 11 (Sven-Åke)0415-195 12 (Johan)

Avvänjningsresultat 07-11 (landet)Ras % Döda vid avvänjningen

Födelsevikter Kvigkalvar

Kalvningsresultat 07 – 11 (landet)Ras % Svåra förlosssningar Ras % Dödfödda kalvar (i landet)

Produktionsresultaten 07 – 11 (landet) Födelsevikter Tjurkalvar

Antal avv fr Antal avv fr Kor avv fr bes för. år kor för. år helårs för.år

16

07 08 09 10 11Hereford 3,1 3,4 3,9 3,4 2,0Charolais 3,9 4,4 4,6 4,3 2,9Angus 3,1 3,3 3,0 2,0 2,7Limousin 2,9 3,6 3,1 3,3 3,0Simmental 2,7 3,2 2,9 2,4 3,0Blonde 2,4 4,5 3,3 3,4 3,2Highland 3,2 3,2 3,2 2,5 2,1

07 08 09 10 11

Hereford 3,0 1,6 1,6 1,95 1,60Charolais 1,4 1,8 1,7 1,18 1,57Angus 2,0 1,2 1,1 1,36 1,81Limousin 1,0 1,5 1,5 1,81 1,09Simmental 1,7 1,9 1,5 1,17 1,47Blonde 2,1 4,5 3,6 1,54 1,06Highland 0,5 0,7 0,2 0,93 1,01

07 08 09 10 11

Hereford 4,4 3,3 4,4 3,0 3,8Charolais 3,7 3,9 5,1 3,8 3,7Angus 2,9 3,4 4,0 2,6 3,4Limousin 2,3 3,2 4,0 4,4 2,9Simmental 3,5 3,4 3,2 3,7 3,4Blonde 3,2 6,3 3,5 3,9 2,4Highland 1,7 2,1 3,7 1,7 3,0

07 08 09 10 11

Hereford 41 42 42 42 42Charolais 46 46 46 46 46Angus 38 38 38 38 38Limousin 41 41 41 41 41Simmental 46 46 46 46 46Blonde 47 46 47 47 46Highland 30 30 30 30 30

07 08 09 10 11

Hereford 43 44 44 44 44Charolais 49 49 49 49 49Angus 40 40 40 41 41Limousin 43 44 44 44 44Simmental 48 49 49 49 49Blonde 50 50 50 50 49Highland 31 31 32 31 32

Viktö

kning

-föde

lse-2

00/3

65

Viktökning – Födelse – 200 dagar kg dag -11Ras Tjurar Kvigor Tjurar KvigorHereford 1,08 0,95 1,15 1,03Charolais 1,33 1,17 1,33 1,18Angus 1,33 1,21 1,25 1,14Limousin 1,22 1,12 1,18 1,06Simmental 1,47 1,31 1,47 1,30Blonde 1,28 1,13 1,26 1,13

Viktökning – 200 dagar – 365 dagar kg/dag-11Hereford 1,15 0,71 1,23 0,81Charolais 1,78 1,04 1,66 1,02Angus 1,19 0,70 1,22 0,81Limousin 1,49 0,90 1,39 0,87Simmental 1,67 0,98 1,62 0,98Blonde 1,56 0,92 1,50 1,05

Skån

eSk

åne

Land

etLa

ndet

Hereford ..............................................470Charolais ............................................1837Angus...................................................369Limousin .............................................427Simmental ...........................................798Blonde ................................................206Highland ............................................110

Skånesemin 317 25 - 27774 1011 - 87,6 3,2 +Rådgivarna i Sjuhärad 168 5 - 10793 621 + 64,2 5,4 +Växa Sverige: Mitt 870 82 - 54550 2165 - 62,7 3,1 + Väst 491 22 - 36799 317 - 74,9 2,7 +Sydväst 248 10 - 22051 85 + 88,9 4,0 +Öst 835 46 - 55664 115 + 66,7 3,3 +Sydost 545 12 - 47054 1277 + 86,3 4,1 +Nord 324 23 - 18626 280 - 57,5 3,2 +

Landet 3798 225 - 273312 1675 - 72,0 3,6 +

ECM Avv m kg föreg år Skånesemin 9521 60 +Rådgivarna i Sjuhärad 9399 138 -Växa Sverige:Mitt 9337 77 +Väst 9380 106 -Sydväst 9974 36 -Öst 9435 53 +Sydost 9847 205 +Nord 9470 60 +

Hela Landet 9532 52 +

Mjölk Avv m kg föreg år

Skånesemin 9463 40 +Rådgivarna i Sjuhärad 9093 120 -Växa Sverige: Mitt 9005 75 +Väst 9153 87 -Sydväst 9806 23 -Öst 9136 41 +Sydost 9494 210 +Nord 9157 48 +

Hela Landet 9261 51 +

Bekämpningen av BVD har gått åt rätt håll och från förra årets fem skånska besättningar är nu fyra friförklarade och bara en under utredning. Skåne är dock fortfarande högriskområde under 2013.

Kokontrollen

Antal avv fr Antal avv fr Kor avv fr bes för. år kor för. år helårs för.år

17

Ras: SRB -7499 18 17,6 33,4 116 170 16,8 1,91 1,15 1,15 1,267500-8499 22 28,9 31,1 99 134 13,3 1,66 0,51 0,51 2,058500-9499 44 18,9 29,4 93 133 13,4 1,83 4,77 0,44 1,55 3,11 2,649500-10499 46 14,1 28,9 82 120 13,0 1,92 3,48 0,50 1,49 1,49 2,7710500-11499 20 9,0 27,0 97 133 13,0 1,75 9,23 9,23 1,1211500- 3 16,0 25,9 66 80 11,9 1,48 2,09

Totalt 153 17,4 29,9 93 133 13,5 1,81 3,38 0,28 0,92 2,28 2,25 Ras: Holstein -7499 34 34,5 30,9 108 153 14,2 1,85 4,58 0,51 0,64 3,56 2,557500-8499 38 50,7 31,2 99 144 13,8 1,89 2,44 0,35 0,21 1,88 2,088500-9499 76 87,5 28,3 96 141 14,0 1,92 4,51 0,84 0,48 3,51 1,799500-10499 101 92,6 27,6 95 137 13,7 1,85 4,23 0,91 1,46 2,42 2,4310500-11499 48 84,0 27,4 105 153 14,0 1,90 7,82 1,81 1,01 5,86 3,0811500- 8 83,8 26,5 104 146 13,9 1,83 5,24 1,10 0,41 3,72 2,98

Totalt 305 78,0 28,1 98 142 13,9 1,88 4,94 1,03 0,99 3,41 2,35

Medeltal inkalvningsålder, fruktsamhet efter besättningens avkastningsnivå. Förening 1, kontrollår 2012. Endast helårs besättningar ingår

Inkalv- % be- % utgångnaBesättnings Medel. nings- Kalvn. Kalvn. Kalvn. Antal hand- % behandlad med: p.g.a.medeltal Antal ko- ålder 1:a ins. sen.ins. inter- ins/bet. lade livmod- brunst nedsattECM kg besättn. antal månad. dagar dagar vall per hondjur hondjur cysta inflam. stim. fruktsamhet

Vi hälsar våra två nya rådgivare Katarina Mattiasson och Emma Bacher hjärtligt välkomna till Skånesemin. Katarina är foderrådgi-vare och kommer närmast från Lyckeby Starch utanför Kristians-tad men har även lång erfarenhet av foderförsäljning på Svenska Foder. Emma är däremot en helt nykläckt veterinär som har studerat i Köpenhamn och kommer således att jobba som veter-inär. Vi önskar dem båda lycka till och uppmanar er alla att prova dom. De kanske ser nåt som ni inte ser…

Slutligen hälsar vi även vår Maria ”Sel-ma” Nilsson välkom-men tillbaka efter föräldraledigheten. Vi har saknat dig!

18

Skånesemin ekonomisk förening organisationsnummer 742000-2029I årets bokslut finns en hel del poster som har förändrats jämfört med

föregående år. Rörelsens intäkter har totalt sett minskat med 607 tkr. Sper-

maförsäljningen till medlemmarna har ökat medan intäkterna från externa ak-törer som Skånemejerier, Svensk Mjölk

och Länsstyrelsen har minskat.

Kostnader för råvaror och förnöden-heter har ökat på grund av en stor kost-

nad för ett nytt faktureringssystem.

Anita Alfastorpekonomiansvarig

Styrelsen och verkställande direktören för Skå-nesemin ek för får härmed avge följande redovisning för förvaltningen under tiden 1 september 2011 – 31 augusti 2012.

Strukturförändringarna med fler kor per besättning och färre besättningar fortsätter. Dessutom har anta-let kor minskat något under året.

AvelVår försäljning av doser har däremot ökat även om vi säljer färre doser utanför Skåne. Under året har ett nytt samarbetsavtal tecknats med Viking Genetics i samband med att vår tjurhållning har upphört och sista tjuren Sist har slaktats. Vi har i början av sommaren tagit över Flyinges hingstdoslager och har därmed utökat labbets verk-samhet.

ServiceDet positiva trendbrottet från i fjol med mer jobb åt husdjursteknikerna fortsätter trots att assistentsemin har minskat. Vi har även i år genomfört en gemensam husdjursteknikerutbildning tillsammans med Svensk Mjölk och husdjursföreningarna.

Rådgivning Även rådgivningen har en positiv trend och vi säljer mer rådgivning i år jämfört med föregående år trots att vi har varit färre rådgivare. Länsstyrelsen fortsätter att köpa tjänster av oss i Greppa Näringen i lika stor omfattning som tidigare. Däremot har samarbetet med Skånemejerier om kvalitetsrådgivning upphört vilket gör att vi har varit tvungna att minska gruppen på grund av arbetsbrist.

KapKap har under våren gått in i kokontrollen för att

förenkla administrationen och den framtida utveck-lingen av programmet. Årets elittjursauktion i Gun-narp utanför Hörby slog nya rekord i antal besökare.

PersonalHela personalen åkte på en studieresa till Piascenza och koutställningen i Cremona i Italien i oktober/no-vember 2011. Vi har haft många förändringar på per-sonalsidan. Våra erfarna och trogna husdjurstekniker Birgitta B, Lena J-L och Ingemar H har gått i pension, tre av våra rådgivare har fått barn och vår rådgivning-schef har slutat. Vi har anställt två nya rådgivare; en veterinär och en foderrådgivare.

LokalerVi har fått två nya hyresgäster under året, dels Isoleen som gör isoleringsmaterial av ull och dels Robot Solu-tions Scandinavia som arbetar med slaktknivsslipning-srobotar.

ÖvrigtEn stor medlemshändelse var vår upptakt på Wanås i maj för vårt projekt ”mer lönsam mjölk- och köttproduktion i Skåne” som lockade över 500 per-soner.

En annan större aktivitet som påverkar resultatet myc-ket negativt är utrullningen av vårt nya fakturering-sprogram som är gemensamt för hela husdjurssverige.

Året har även innehållit monter på Elmia, medlem-sresa till Torino i Italien, vår berömda kosignalkurs med Joep från Holland, en byggresa till Holland, avel-supptakter, pubkvällar och många kurser.

PrisförändringarVi justerade endast timavgifter och besöksavgifter det gångna året för att kompensera löneökningarna.

19

Skånesemin ekonomisk förening organisationsnummer 742000-2029 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar: Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Skånesemin ekonomisk förening för 2011-09-01 – 2012-08-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar: Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar.

Revisorernas ansvar: Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund fler våra uttalanden.

Uttalanden: Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Hörby 2012-11-08Bengt Johansson Ingeman Persson

Kenneth Walther Aukt revisor

Walthers Revisionsbyrå AB

Hörby 2012-11-08

Conny Fagerström/ordf Lars Olsson/v ordfOlof Persson/VD Anders Lindén Stefan Andersson Maria Ekberg-Persson Mats Palm Carina Sonesson

Moniqa Svensson Christina Lundgren

Vi har reviderat årsredovisningen för Skånesemin ekonomisk förening för räkenskapsåret 2011-09-01-2012-08-31. Det är styrelsens och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvar: Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden: Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 augusti 2012 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Till föreningsstämman i Skånesemin ekonomisk förening, org nr 742000-2029

Medlemmar Antal aktiva medlemmar uppgick vid årets början till 1.201 st och vid dess slut till 1.161 st.

Insatsåterbetalning Kapitalpolicyn följs och det inbetalda insatskapita-let minskar som planerat. Under år 2013 kommer 200.795 kr att utbetalas till de medlemmar som un-der året beviljats utträde. Insatsuttaget är framflyttat från augusti till september månad. I sept -12 kommer 96.495 kr att debiteras för insatsuttag. Därför finns inget inbetalt insatskapital under detta räkenskapsår.

SammanträdenStyrelsen har under året hållit 6 st protokollförda sam-manträden. Dessutom gjorde styrelsen en strategidag tillsammans med ledningsgruppen för att sätta fram-tida mål och aktiviteter samt tydliggjort vår affärsidé. Våra kretsmöten lockar som vanligt storpublik och i år erbjöds även vin och ost på mötena. På årets stämma hade vi lantbruksdirektörinnan Malin Wildt-Persson och smittskyddsläkaren Björn Olsen. Stämman hölls som vanligt på Bjärsjölagårds Slott 2012-02-14.

Förslag till resultatdispositionTill föreningsstämmans förfogande stårBalanserade vinstmedel 5.430.865 krRedovisat årsresultat 22.012 kr 5.452.877 kr

Styrelsen föreslår stämman följanderesultatdisposition. Till reservfonden avsättes 0 krTill balanserade vinstmedel 5.452.877 kr 5.452.877 kr

2011/12 2010/11

Nettoomsättning Not 1 47 257 595 47 859 074 Övriga rörelseintäkter 1 852 802 1 857 907 Summa rörelsens intäkter 49 110 397 49 716 981

Råvaror och förnödenheter -18 682 487 -18 153 864 Övriga externa kostnader -6 153 090 -6 778 702 Personalkostnader Not 2 -23 211 530 -22 940 792 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Not 3-4 -1 236 893 -1 187 924 Summa rörelsens kostnader -49 284 000 -49 061 282 Rörelseresultat -173 603 655 699

Ränteintäkter och liknande resultatposter 213 548 207 014 Räntekostnader och liknande resultatposter -482 -6 348 Resultat efter finansiella poster 39 463 856 365 Återbäring - -1 000 000

Bokslutsdispositioner Not 7 - 247 532

Skatt -17 451 -50 385

22 012 53 512

Skånesemin ekonomisk förening organisationsnummer 742000-2029

20

Minskningen av intäkterna

beror på minskning av

intäkter från Skånemejerier,

Startpaket och Greppa/Kulm.

ProduktionD Jul Jordan/Riverland 131Limbo Lancelot/Funkis 125D Etoto V. Excess/Calano 122D Onside T. Office/Manfred 121Mascalese Bolton/O-Man 120

DotterfruktsamhetS Ross Chassee/Funkis 123 Time Mac/Shottle 117Mainstay Ramos/Iron 115D Onside T. Office/Manfred 115Bogart O-Man/Louie 113

Kalvning farWyman Goldwyn/O-Man 119Gold Crown Goldwyn/O-Man 122D Etoto V. Exces/Calano 111Orange O-Man/Funkis 110Time Mac/Shottle 109

JuverTime Mac/Shottle 134Sanches Stormatic/BW Marshall 129Atwood Goldwyn/Durham 129Palermo Goldwyn/Rudolph 129Mainstay Ramos/Iron 127

JuverhälsaPrince Britt/Mtoto 118D Orange O-Man/Funkis 117Mainstay Ramos/Iron 114Oak O-Man/Lukas 114Phonic Rolex/Tugolo 113

KlövhälsaD Onside T. Office/Manfred 118D Ole O-Man/Jocko-Besne 118Limbo Lancelot/Funkis 117Oak O-Man/Lukas 113

2012-08-31 2011-08-31

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Not 3 2 129 096 2 281 682Djur 0 19 728Inventarier Not 4 3 491 703 2 687 895 5 620 799 4 989 305Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Not 5 138 839 138 839 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 5 759 638 5 128 144

I kostnader för råvaror och förnödenheter

ingår tjänster från Svensk Mjölkpå 6,5 Mkr.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager 2 298 031 2 633 566 2 298 031 2 633 566Kortfristiga fordringar Kundfordringar 8 076 531 8 955 494Skattefordran 257 105 136 847Övriga fordringar 25 955 50 578Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter 379 546 1 179 074 8 739 137 10 321 993 Kassa och bank 9 609 258 8 906 736 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 20 646 426 21 862 295 SUMMA TILLGÅNGAR 26 406 064 26 990 439

EGET KAPITAL Not 6 Bundet eget kapital Insatskapital 7 505 552 7 752 967Reservfond 5 906 351 5 904 776 13 411 903 13 657 743Fritt eget kapital Balanserad vinst 5 430 865 5 377 352Årets resultat 22 012 53 512 5 452 877 5 430 864 SUMMA EGET KAPITAL 18 864 780 19 088 607 OBESKATTADE RESERVER Not 7 307 468 307 468 307 468 307 468KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 3 269 643 2 133 108Skatteskulder 0 0Övriga kortfristiga skulder Not 8 629 793 755 864Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Not 9 3 334 380 4 705 392 7 233 816 7 594 364 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 26 406 064 26 990 439 STÄLLDA SÄKERHETER ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 21

Värdet av inventarier

har ökat på grund avbilinköp.

Upplupna intäkter har

minskat på grund av

en stor fordran på Läns-styrelsen i fjol.

Det egna kapitalet har

minskat på grund av att

inget insatsuttag hargjorts detta året.

Upplupna kostnader har minskat

p g a avsättning till medlemsåter-

bäring på 1 mkr i fjol.

uTommy Bengtsson, Tomelilla Nybyggt kostall med mjölkgrop

uLena o Anders Johansson, Simrishamn Om- och tillbyggnad kostall + robot

uStefan Andersson, Kvidinge Nytt kostall med robotmjölkning

uIngemar Persson, Vollsjö Nytt kostall med robotmjölkning

uStefan Andersson, Vollsjö Nytt ungdjursstall + sinkostall

uAnders Lindén, Ängelholm Satt in robotar

uJohanna o Jörgen Andersson, Sölvesborg Ombyggnad + robot

uJeanette o Bengt Sjöland, Hörby Nytt ungdjursstall

uKjell o Catrin Jönsson, Hästveda Ny kostall lösdrift + robot

uPer-Åke Jönsson, Köpingebro Ny kostall med robot

uPontus Persson, Brösarp Stall till ungdjur

uRosdahla HB, Simrishamn Nytt stall sinkor o kalvar

uIvar o Kerstin Bengtsson, Stehag Nytt ungdjursstall

uJörgen Lavesson, Rydsgård Nytt ungdjursstall

uRoland Tufvesson, Klippan Byggt till stall med 30 platser

uJPaulsson o HTorgander, Gråmanstorp Nytt lösdriftsstall till ungdjur

uMarnius o Anette Nijkamp, Perstorp Nytt lösdriftsstall kalvar och ungdjur

uBengt-Göran Johansson, Munka Ljungby Byggt nytt ungdjursstall

uKent Palm, Smedstorp Byggt nytt kostall

uTuve Yngvesson, Brösarp Byggt nytt kostall

2011/12 2010/11 Not 1. Nettoomsättning Seminintäkter 26 281 908 24 879 932Kontroll/rådg intäkter 13 499 518 15 024 182Djurhälsointäkter 5 118 139 5 007 233Övrigt 2 358 030 2 947 727Summa 47 257 595 47 859 074 Not 2. Medeltal anställda Kvinnor 33,1 32,5Män 12,6 12,6 45,7 45,1Not 3. Byggnader och mark Byggnader Ing anskaffningsvärde 11 094 119 11 094 119Årets inköp Anskaffningsv sålda fastigh Utg anskaffningsvärde 11 094 119 11 094 119 Ing avskrivningar enl plan 8 902 244 8 762 794Årets avskrivningar 150 898 139 450Ack avskr sålda fastigh. 0 0Utg avskrivningar enl plan 9 053 142 8 902 244Utg planenligt restvärde 2 040 977 2 191 875 Markanläggningar Ing anskaffningsvärde 386 307 386 307Årets inköp 0 0Anskaffningsv sålda markanl 0 0Utg anskaffningsvärde 386 307 386 307 Ing avskrivningar enl plan 296 500 296 500Årets avskrivningar 1 688 0Ack avskr sålda markanl 0 0Utg avskrivningar enl plan 298 188 296 500Utg planenligt restvärde 88 119 89 807 Not 4. Inventarier Ing anskaffningsvärde 12 569 406 10 418 370Årets inköp 2 008 719 2 797 163Anskaffningsv sålda/utr inv -320 852 -646 127Utg anskaffningsvärde 14 257 273 12 569 406 Ing avskrivningar enl plan 9 881 511 9 443 149Årets avskrivningar 1 084 307 1 048 474Ack avskr sålda/utr inv -200 248 -610 112

2011/12 2010/11Utg avskrivningar enl plan 10 765 570 9 881 511Utg planenligt restvärde 3 491 703 2 687 895 Not 5. Långfristiga värdepappersinnehav Nom Värde Bokf värde Svensk Mjölk 1 165 307 125 736Hörby Lantmän 12 001 12 001Insatsemission H Lantmän 1 102 1 102Summa 1 178 410 138 839

Not 6. Förändring av eget kapital Insatskapital Vid årets början 7 752 967 7 765 057 Inbetalt - 242 670 Utbetalt - 247 415 - 254 760 Summa 7 505 552 7 752 967 Reservfond Vid årets början 5 904 776 5 898 476 Enligt stämmobeslut - - Från insatskonto 1 575 6 300 Summa 5 906 351 5 904 776 Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel 5 430 865 5 377 352 Årets resultat 22 012 53 512 Summa 5 452 877 5 430 864 Not 7. Obeskattade reserver Periodiseringsfond 187 468 187 468 Överavskrivningar 120 000 120 000 Summa 307 468 307 468 Not 8. Övriga kortfristiga skulder Mervärdesskatt 305 402 399 930 Personalskatt 319 939 339 477 Övrigt 4 452 16 457 Summa 629 793 755 864 Not 9. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalrelaterade kostn 2 299 897 2 608 469 Återbäring - 1 000 000 Övrigt 1 034 483 1 096 923 Summa 3 334 380 4 705 392

22

Skånesemin ekonomisk förening organisationsnummer 742000-2029

SKÅNESEMINS VISION! Vi på Skånesemin ska skapa en spännande och modern arbetsplats där lönsamhet, kreativitet och glädje är honnörsord. Vårt ledarskap ska präglas

- en lIten Irländsk hushållskO

dexter är en gammal Irländsk ras - som som ser ut som en liten angus och nu börjar dyka upp i Sverige. I dag finns cirka femton små besättningar om totalt cirka 100 kor. Utmärkande för rasen är att den är liten; tjuren blir knappt 110 i mankhöjd och kon 95-105.

I sVerIge anVänds den I huvudsak som naturvårdare men ger också bra med mjölk, fint kött och passar som amko. Svenska dexterföreningen är medlen i NAB - Nordiska Avelsföreningen för Biffraser!

clas helgstrand I ystad har sedan några år en liten avelsbesättning. - De är trevliga, säger han. Och köttet är fantas-tiskt. Men han ser framförallt rasen som en liten hobbyko som också är duktiga som naturvårdare. - Den är duktig på att foderomvandling - och dess-utom trampar den inte sönder känslig mark.

uDet finns två varianter av rasen där den extremt kortbenta har en genetisk defekt: chondrodysplasi. Den uppstår om två extremkorta (bärare av genen) paras, och är dödlig. Till Sverige får vi inte importera livdjur, embryon eller semin från djur med anlag för chondrodysplasi.

Om dexterlEn av världens minsta koraser lCirka 1 meter hög lCirka 300 kg tung lHärdig foderomvandlare lEnfärgad röd, svart eller dun.

Bilden är tagen hos Claes Helgstrand på Nya Klämman i Ystad.

De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med årsredovisningslagen samt Bok-föringsnämndens allmänna råd.

Värderingsprinciper m mTillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

VarulagerVarulagret har värderats enligt lägsta värdets princip.

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar avskrivs över den ekonomiska livslängden. Följande procentsatser tillämpas.

ProcentsatserByggnadsinventarier 12%Datorer 20%Bilar 20%Kontorsmöbler 10%Kontorsmaskiner 20%Övriga inventarier 10 - 20%Byggnader 2 – 4%Markanläggningar 3,75 – 5%

SKÅNESEMINS VISION! Vi på Skånesemin ska skapa en spännande och modern arbetsplats där lönsamhet, kreativitet och glädje är honnörsord. Vårt ledarskap ska präglas

2012 2011 2010 2009 2008 Ur resultaträkningen (kkr) Rörelseintäkter 49110 49717 49043 47445 45901 Avskrivningar 1237 1188 731 742 785 Räntenetto 213 201 102 181 343 Resultat efter finansiella poster 39 856 1775 -206 -549

Ur balansräkningen (kkr) Anläggningstillgångar 5760 5128 3650 4216 5072 Omsättningstillgångar 20646 21862 23613 20551 19725 Eget kapital 18865 19089 19041 17938 18410 Insatskapital 7506 7753 7765 7793 8059 Obeskattade reserver 307 307 555 0 0 Kortfristiga skulder 7234 7594 7667 6829 6387 Omsättning per anställd 1075 1102 1064 993 950Balansomslutning 26406 26990 27263 24767 24797

Övriga uppgifter Antal medlemmar 1161 1201 1260 1315 1591 Antal grundavgifter assistentsemin 14388 14435 15158 15996 18077 Antal grundavgifter djurägarsemin 21967 21208 19820 19176 18671 Antal kor i mjölkboskapskontrollen 29974 30519 30487 32110 33020 Medeltal anställda 45,7 45,1 46,1 47,8 48,3 Balanslikviditet % 286 288 308 301 309 Soliditet % 72 72 71 72 74

Jan Søgaard på Farm Experts är ett av de företag som arbetar framgångsrikt med byggnation runt om på gårdar i världen. Vid sidan av de nordiska länderna har han byggt – och hämtat inspiration – från djurhållning i Ryssland, Marocko, Ukraina.

Tänk på det här när du startar ett byggprojekt!uSammanhangen mellan kor, kalvar och kvigor. Allt för ofta står man två år efter byggnationen med alldeles för lite plats för kvigor och kalvar och det innebär att man lägger allt för mycket tid på att passa dessa grupper..

uHur man flyttar runt korna mellan grupperna. Man ser tyvärr alldeles för ofta att korna ska drivas igenom en stor grupp för att komma från separationsboxen till boxen med sinkor.

uHa koll på utgödslingssystemet, man ska vara säker på att skrapan håller golvet rent, även i båda ändarna.

uVilket material man vill använda i båssängarna. Fundera på för- och nackdelar med olika lösningar t ex gummimadrasser i olika varianter, sand eller torkad gödselfiber. Och om man ska strö med sågspån, halm eller återigen torkadgödselfiber.

uVar uppmärksam på mjölkanläggningens kapacitet. Tänk på att säljaren tjänar mer pengar på dig om du köper en större anläggning än vad du be-höver. Kom ihåg att räkna på kapacitetsutnyttjandet i förhållande till antalet medarbetare i stallet, och i förhållande till antal kor i gruppen. Det finns många exempel på att den tid man sparar med en större anläggning förlorar man om man t ex har 25% av mjölkanläggningen full när man mjölkar sista omgången i varje grupp.

-Jan Søgaard från danska Farm Experts delar med sig av tips

Skånesemin har som ambition att hitta duktiga byggrådgivare som kan hjälpa den skånske bonden i byggtankar. Förra året åkte vi till Holland med ett gäng som där fick träffa Vetvice

(Joep ”kosignaler” Driessen & Co) som har duktiga byggrådgi-vare. Danske Jan från Farm Experts (se ovan) är också ett exem-

pel på kontakt som vi har etablerat de senaste åren och vi har även med honom försökt få till stånd en studieresa till Danmark

som än inte har blivit av p g a svagt intresse.

Namn, adress inv. mandat

Conny Fagerström, ordf. - 02 12-14 Ilnestorpsv. 537-59, 298 91 Tollarp Tel. 044-32 30 80Mobil. 070-322 30 80 E-post: conny.fagerstrom@svenskafoder.se

Lars Olsson, v.ordf. - 05 11-13Hjälmaröd 3, 241 92 EslövTel. 0413-54 42 56Mobil. 0733-10 01 42E-post: hjalmarod@gmail.com

Anders Lindén - 94 12-14Karindals gård, Starbyv.5 262 95 ÄngelholmTel. 042-532 30Mobil. 073-815 32 30 E-post: karindal@ektv.nu

Carina Sonesson - 05 12-14Gunnaröds Gård, 241 96 StockamöllanTel. 0413-54 41 53Mobil. 0708-29 41 46 E-post: carina@gunnarodsgard.se

Mats Palm - 09 11-13Snogeröd Bokehill 820, 241 94 EslövTel. 0413-340 90Mobil: 073-443 33 63

Stefan Andersson - 10 12-14Pregestadsvägen 423-25, 275 67 VollsjöTel. 0416-330 43Mobil: 070-861 77 15E-post: stefan.andersson@lm.lrf.se

Maria Ekberg Persson - 10 11-13Grantinge 5156, 281 91 HässleholmTel. 0451-362 05, Mobil: 070-548 23 57E-post: maria.grantinge@hotmail.com

Namn, adress inv. Moniqa Svensson, pers.repr. - 97 Kylestorp 5308, 242 95 HörbyTel. 0415-33 00 23 E-post: moniqa.svensson@skanesemin.se Christina Lundgren, pers.repr. - 00 Hällestadgården 791, 247 95 T HällestadTel. 046-533 91 Olof Persson, vd - 04Ekbacken 1027, 281 44 StobyTel. 0415-195 02E-post: olof.persson@skanesemin.se

Firmateckning (Två i förening) Olof PerssonConny Fagerström Lars Olsson

24

av öppenhet, entusiasm och våga-prova-mentalitet. Vi ska brinna för att utveckla och serva våra kunder och skapa framtidstro och attraktion för vår bransch

Verner CarlssonJan-Olof Oscarsson Dane AnderssonKarin Eriksson, N. Strandv. 58, 260 42 Mölle

Bengt Johansson, Karsholms Gård, 291 94 Kristianstad 044-22 62 90, 070-872 73 57Ingeman Persson, Getaberga 1158 A, 280 60 Broby044-419 88, 070-512 20 92

Kenneth Walther, Walthers Revisionsbyrå ABToftaröd 124, 243 92 Höör

Vid 2012 års stämma delades flera priser ut:

Årets tjur uOdal från Kerstin Eriksson & Jan Engman, Kulla, HörbyBästa individavelsbesättning uStefan Lindberg, Röke25-åring uAnn-Christin Mellberg

Dessutom delade Anders Lindén ut priset Till Jan-Olof Oscarssons minne till föreningens ordförande uConny Fagerström för sitt mångåriga engagemang för den skånska mjölkproduktionen.

Slutligen tackas också uChrister Sturesson revisor i föreningen av.

John Olsson, Näsby Bästet, 275 72 LövestadThomas Nilsson,Fjärlöv 1343, 288 90 Vinslöv

Roland och Maria Flood på A-frukt har

hyrt hos oss sedanförsta januari 2011.

Vi har fått två nya hyresgäster under året, dels Isoleen som gör isolerings-material av ull och dels Robot Solu-tions Scandinavia som arbetar med slaktknivslipning-srobotar.

Gäller från 1 september 2012

Res. för prisändringar

av öppenhet, entusiasm och våga-prova-mentalitet. Vi ska brinna för att utveckla och serva våra kunder och skapa framtidstro och attraktion för vår bransch

Grundavgift/djur 100,00Seminering/behandling Besök och timavgiftExtra besöksavgift, sön o helgdagar 100,00Tidsangivelse/SMS gratisDräktighetsundersökning Besök och timavgiftDräktighetsundersökning tjurbet djur +25kr/djurEfteranmälan seminbesök Extra besöksavgProgesteronanalys 50,00

Grundavgift/djur 85,00Seminering/behandling Besök och timavgiftInsem. tillägg för husdjurstekniker + 20krDräktighetsundersökning Besök och timavgiftSperma- & kväveleverans 350,00Rabatt avk sperma 25-49 doser 5%Rabatt avk sperma 50-99 doser 10%Rabatt avk sperma från 100 doser 12%

ET-verksamhet, inställelsearvode 800,00ET-verksamhet, inlägg embryo/ko 450,00

Rådgivning Besök och timavgiftHämtningsavgift, genvägen 115,00Avgift per djur, genvägen 12,00

Rådgivning Besök och timavgiftIndividAVEL, stamboksfört djur 55,00IndividAVEL, ej stamboksfört djur 30,00

Normal kontrollhämtning, kr/ko o prov 13,70Kontrollbesök Besök och timavgiftProvmjölkningsredovisning på papper 0,40Provmjölkningsrapport på papper 0,40

Rabatt vid sändning avkokontrolluppgifter via PC-stalljournal -1,10Test av mjölkmätare/st 160 kr + mtrlHärstamningsbevis 70,00Härstamningskontroll årsavgift 120,00Medlem som glömt provmjölkning 170,00Medlem som ändrat provmjölkning 85,00Hyra mjölkmätare vid robotmjölkning 350,00

Utfodringsrådgivning Besök och timavgiftMjölkpaketet Besök och timavgiftMjölkpaketet, rådgivningspaket fasta priserMjölkpaketet koavgift/år 36,00Besättningsavg IndividRAM, hämtning kokontrolluppg 300,00IndividRAM, Besök och timavgiftHelhet-/Strategirådgivning Besök och timavgiftNöttköttsrådgivning Besök och timavgiftPC-stalljournal Besök och timavgiftVallrådgivning Besök och timavgiftNorFor IndvidRAM Besök och timavgift

Individjuverbesök Besök och timavgiftIndividjuver, bakt.odling/ko 160,00

Besättningsavgift Individjuver,

hämtning av uppgifter 120,00Koavgift Individjuver, hämtning av uppgifter 3,50Ultraljudsundersökning Besök och timavgift + 100 kr i fast avgiftSalmonellakontroll, årsavgift 500,00Salmonellakontroll Besök och timavgiftBVD, anslutningsavgift 200,00BVD, årsavgift 240,00BVD, analyskostnad tillkommer BVD, intyg 35,00Avhorning, medicin, mm /kalv 23,00Ringorm, dosavgift per st 48,00

KAP Besättningsavgift 250,00KAP-besök Besök och timavgiftVägningsavgift/djur 50,00Koavgift, renras 88% 180,00Koavgift, övriga djur 12,00Ungdjursavgift 12,00Utskrift enskilda kor 10,00Ungdjursredovisning 10,00Indata via blankett tillägg djuravg. renrasiga kor 2,50Härstamningsbevis 70,00Härstamningsbevis, utskrift av lantbr 40,00Härstamningsbevis, tittbild lantbr 10,00

- veterinärer eller specialistrådgivare, besöksavgift 350 kr och 828 kr/timme - rådgivare, besöksavgift 350 kr och 708 kr/timme - husdjurstekniker/kontrollassistenter, besöksavgift 180 kr och 474 kr/timmeVi tar ut en besättningsavgift på 700 kr/år för alla aktiva medlemmar. Medlemmar som endast använder våra tjänster för provtagning till hälsoprogram betalar ingen besättningsavgift. Om besöket innehåller flera olika akti-viteter debiteras endast en besöksavgift. Besök som avbokas senare än 2 dagar före avtalad tid debiteras besöksavgift.

25

Efter flera år utomlands är Linn Gullberg tillbaka på hemmaplan. Och nu är det kor som gäller! Som ny ledare i Skånesemins ungdomsklubb är hon inspirerad och i full gång med att hitta på intressanta utmaningar för föreningens unga!

Linn har varit med bland kor så länge hon har kunnat gå. Men det där brinnande intresset och möjligheten att göra det till sitt eget, kom i slutet på högstadiet och på gymnasiet. – Då började jag hjälpa till på utställningar och auktioner och fick chansen att resa.

Sen dess har hon varit både här och där för att lära mer om kor: I Europa, i USA, i Kanada för att jobba och plugga (om kor såklart!). Det har varit spännande år, med massor av möten med andra kointresserade, men nu är hon tillbaka i Sverige. För att plugga lite till (om kor såklart!). Om ett år är hon färdig lantmästare på SLU i Alnarp.

Men koinspirationen räcker längre än så och sedan början av året ansvarar hon för Skånesemins Ungdomsklubb. – Min egen erfarenhet av klubben är lång och har alltid varit positiv - det har alltid funnits någon där som ställer upp. och jag har alltid känt att jag vill ge tillbaka till klubben. Att få vara där för ungdomarna som vill utveckla och lära sig mer om allt från showmanship och klippning till att kunna marknadsföra sin gård är jätteroligt.

25 26

Våga utvecklas och få mer erfarenhet! Det är inte helt enkelt att resa och jobba utomlands, men mycket beror på hur man verkligen vill! Våga ställa frågor och visa att du är intresserad, att viljan finns hos dig! Prata med folk, få människor bits! Använd dina ögon och öron, se och lär! (Det tar många timmar att lära sig). Tänk på att allt inte är som hemma i Sverige, utomlands möts du av ett annat språk och olika kulturer. Anpassa dig! Ett leende räcker långt!

på Vår första träff på Boll-erups Naturbruksgymnasium fick vi alla en chans att träffas och lära känna varandra, samtidigt som vi tränade lite showmanship med skolans djur. Det var en förberedelse och skulle peppa så många som möjligt att komma till det nationella kalvlägret som gick av sta-peln i Halland i juni. Med en fullpackad bil som Skånese-min lånat oss åkte vi till lägret och den Sydsvenska sommarutställningen. Vi var ett litet men starkt och glatt gäng av ungdomar och vuxna som kom till Halland. Ett fantastiskt läger och alla lärde vi oss något nytt.

bOnte kO hOlsteIn tog i somras hit Han Hopman, fotograf och delägare i

Linn Gullberg är ny ledare för Skånesemins ungdomsklubb.

“Nu kan jag äntligen ge tillbaka allt jag fått av klubben”

Utställning i Tvååker i Halland: Ellinor Borgenvall

27

Martin Warefelt

Holstein international. Samtidigt ord-nades en dag då ungdomarna fick vara med och hjälpa till och se hur det går till när ett porträtt av en ko tas. Det var en lång, rolig och givande dag som avslutades med en grillkväll och en gruppbild av gänget!

sVensk hOlsteIns senaste satsning är att hålla intresset upp för de lite äldre ungdomarna och detta är givetvis vår klubbs mål också. Utmaningarna blir större och fler ju mer erfarenhet man har och chansen att åka utomlands finns för de som visade intresse. Vi var fyra stycken från klubben som åkte till Vimmerby för att delta i början på hösten. Det var ett par givande dagar som Gill Zeilon, vd för föreningen,

hade arrangerat på Nästgården och än en gång visar våra ungdomar att de lig-ger i framkant.

jObbet sOm ungdOmarna gör och hur de sköter sig när vi åker någonstans gör mig stolt. Det är roligt att få vara deras ledare! Det är kul när vi kan träffas och vara med på de olika aktiviteterna, då alla har något gemensamt och kan lära sig av varandra.

skånesemIns ungdOmsklubb är en aktiv klubb men många engagerade medlemmar. Vi vill gärna att ni som har barn och inte har varit med tid-gare kommer och ser vad vi gör! Nya ungdomar, stora som små är välkomna med och alla de tankar och nya idéer ni har.

Erfarenhet: Läger i Tvååker. Ungdomarna marknadsförde sin gård med blommor och bilder.

Kofotografering: Anouck, Rebecka, Julia, Bram, Rebecca, Elin, Cecilia, Annemiek, Linnea, Lars, Bons Holstein Goldwyn Koba.

Vill du veta mer: kontakta Linn Gullberg:0723-507260, linngullberg@hotmail.com

Linnea Persson

Amanda Sjöland

Sara Carlsson

August Bengtsson

Gill Zeilon

Och det gällde förstås att hålla snyggt!l

Valberedning Krets 1 (Sam)Ann-Sofie Haraldsson, Hörby, 070-5378260, asharaldsson@yahoo.seRonny Asp, Löberöd, 070-2913148Ann-Katrin Andersson, Stehag, 0413-540187Kerstin Bengtsson, Stehag, 070-6985387, kerstinbengtsson@telia.com Bengt Nilsson, Hörby, 0415-61156John Olsson, Vollsjö, 070-6864107 Ordinarie 2012-2014Martin Olsson, Höör, 0707-915934, tofta@sverige.nuReneé Persson, Vollsjö, 0761-136055, renee.persson@sjobo.nu(Sam) Jill Svensson, Hörby, 070-5090238, jill@lillakyrkhult.seKarl-Johan Jönsson, Klågerup, 0709-644501, hybygods@hotmail.comFredrik Johansson, Sjöbo, 073-9049588Christer Månsson, Löberöd, 070-6246963, christer_mansson@yahoo.se

SuppleantHarriett Torgander, Löberöd, 070-7682014, htorgander@hotmail.com

Valberedning krets 2 (Sam) John Lyngö, Sjöbo, 070-6392040 john.lynge@sjobo.nuKent Palm, Smedstorp, 0708-744550Ingvar Lydén, Äsperöd, 0708-474735Hans-Ingemar Gustavsson, Glemmingebro, 0708-273581Per Logård, Smedstorp, 0417-30337Ronny Andersson, Lövestad, 0417-27304

Ordinarie 2012-2014(Sam) Harald Olsson, Brösarp, 070-9462138, harald_olsson@lm.lrf.seJörgen Lavesson, Rydsgård, 070-5494156, jlaveson@hotmail.comAndreas Nilsson, Lövestad, 070-6342256, vanstadfarm@hotmail.comJanet ten Have Dijkstra, Tomelilla, 070-7759442, janet.ramsasa@gmail.comRoger Mårtensson, Köpingebro, 070-8385032roger.martensson@bollerup.se

SuppleantNils-Ingvar Nilsson, Tomelilla, 070-3963845

28

Så här många

kan varje krets välja

Krets Nr Ant.medl. Fullm.

Hörby 1 335 12Tomelilla 2 252 9Vinslöv 3 322 11Klippan 4 251 8 Summa 1160 40

Varje krets har vid 2013-års kretsmöte rätt att välja fullmäktigeledamöter enligt den här sammanställningen

OrdinarieHåkan Andersson, Linderöd, 070-322 22 57 hakan@h2eko.se V.ordf.Martin Nilsson, Hörby, 070-529 40 45 martin.nilsson@aspinge.se Suppleant Hans-Erik Åkerblom, Vollsjö, 0416-306 84

Ordinarie Arne Nilsson, Brösarp, 0417-230 56 arne.nilsson@tomelilla.nuMaria Jönsson, Ystad, 0411-620 47 mariaostefan@ystad.nuSuppleant Ingvar Lydén, Äsperöd, 070-847 47 35

Ordinarie Ordf. Hans Ola Joelsson, Fjälkinge 070-815 72 84persgard.vanneberga@telia.comMats-Erik Nilsson, Knislinge, 070-553 95 57, fridhem945@telia.seSuppleantEskil Carlsson, Fjärlöv, 0733-546 405, eskilbonnasme@spray.se

Ordinarie Lena Svensson, Ljungbyhed, 070-246 67 35, svenstorp720@hotmail.comGöran Nilsson, Örkelljunga, 0435-802 14 Suppleant Ingvar Wahlquist, Vallåkra, 070-577 147 1, ingvarwahlquist@telia.comSt

ämma

ns va

lbere

dning

Utse

dda l

edam

öter

2012

Valberedningens ordförande och vice ordförande är valda på stämman

1 Fullmäktige

Ordinarie 2011-2013 Bengt Vendel, Hörby, 070-3028330, bengt.vendel@lm.lrf.seJeanette Sjöland, Hörby, 0708-689726, jbholstein@telia.comJan Johansson, Degeberga, 0708-352145, jangaddarod@hotmail.comPer Persson, Hörby, 073-1822527, perep@spray.sePer-Åke Albertsson, Vollsjö, 0709-946007, per.albertsson@hotmail.seLars-Bertil Malmberg, Tollarp, 070-9473684, fam.Sanki@hotmail.com

Ordinarie 2011-2013Arne Nilsson, Brösarp, 0736-568053, arne.nilsson@tomelilla.nuMaria Jönsson, Ystad, 070-5262152, mariaostefan@ystad.nuMartin Greiff, Simrishamn, 070-3944494, aleiaborg77@hotmail.comEva Persson, Gärsnäs, 070-3346228, komstagarden@osterlen.tv

SuppleantMonica Jönsson, Köpingebro, 070-5633035, annedahl@telia.com

Valberedning krets 3 (Sam) Sven Hansson, Kristianstad, 070-5244011, bjorka.gard@telia.comLennart Collin, Broby, 044- 40616Kjell Arne, Svensson,Visseltofta, 070-2232023Jan Jönsson, Vittskövle, 0702-362233Mats Larsson, Hässleholm, 070-8335263, mats-larsson@telia.com Henrik Åkesson, Osby, 070-5282054, 070-6172237

Ordinarie 2012-2014Hans Ola Joelsson, Fjälkinge, 070-8157284 persgard.vanneberga@spray.sePer-Eve Bengtsson, Vittskövle, 070-8119681, brodala1@telia.comPeter Samuelsson, Tjörnarp, 0708-173909, peter.sam@telia.com(Sam) Eskil Carlsson, Vinslöv, 0733-546405, eskilbonnasme@spray.sePeter Nilsson, Kristianstad, 070-2167011, nobbelovsgard@msn.com

SuppleantHenrik Collin, Broby, 0709-249594, henrik.collin@telia.com

Valberedning krets 4 (Sam)Carl-Gustav Gudmundsson, Höganäs, 070-5348104 Roland Tufvesson, Klippan, 070-5915581Hans-Ingvar Ekberg, Åstorp, 070-2438313, hansingvar.ekberg@lm.lrf.seAnders Larsson, Munka Ljungby, 070-2320762Gunne Lindgren, Munka Ljungby, 070-5474022Anders Knutsson, Hjärnarp, 070-3106655 Ordinarie 2012-2014(Sam) Ingmar Johansson, Svalöv, 0418-664018Göran Nilsson, Örkelljunga, 070-2880699Hans Hermansson, Kågeröd, 070-6030803Lena Svensson, Ljungbyhed, 070-2466735, svenstorp720@hotmail.comSven-Johan Magnusson, Våxtorp, 070-6640872, sj.magnusson@axelvold.se

SuppleantKitty Fridén, Höganäs, 070-3556090

Så här många

kan varje krets välja

Alla medlemmar är välkomna till årets stämma, tisdagen den 12 februari, på Bjärsjölagårds slott i Sjöbo. Det blir både spännande föredrag, kraftfulla beslut och glada prisutdelningar.

Vi börjar 10.00 och avslutar med god lunch. För matens skull vill vi att du anmäler dig till vår växel 0415-195 00. 29

Ordinarie 2011-2013Ingvar Wahlquist, Vallåkra, 070-5771471, ingvarwahlquist@telia.comLennart Nilsson, Höganäs, 070-6015079, ln.karlslund@telia.comAnders Lindahl, Perstorp, 070-8616040, aa.lindahl@telia.com

Suppleant Mikael Elström, Laholm, 070-2390776, m.elstrom@telia.com

Ordinarie 2011-2013Jörgen Johansson, Vankiva, 070-8119177, tullstorp1@telia.comMats-Erik Nilsson, Knislinge, 070-5539557 fridhem945@telia.comLars Andersson, Broby, 070-3204550, lars.andersson@telia.comAnn-Charlotte Ohlsson, Önnestad, 0709-323059, ac.ohlsson@bikab.netDavid Johansson, Sösdala, 0703-776382, david@bra-ko.seAnders Bergkvist, Broby, 070-8957638, kostall@wanas.se

SuppleantOla Lindvall, Vinslöv, 070-6961742, sandby.ola@hotmail.com

30

– det är Inte någOn prIncIp att inte vara digital. Det är bara så att tillfället inte kräver det av mig ännu. Dan-Ove Jönsson talar om allt det där som ska skötas med hjälp av datorer. Och pekplattor. Och smarta telefoner. Han stryker kep-sen av huvudet och hänger den på kroken i hallen. – Det är så mycket annat som måste göras först, innan jag kom-

För arton år sen stod det tolv kor i Dan-Ove och Liselotte Jönssons ladugård. Sedan dess har gården vuxit och vuxit. Idag har man 140 mjölkande djur i en modern ladugård och man går ständigt framåt. Det finns en stor oräddhet i att ge sig på nya metoder, nya tankar och idéer. Men när det gäller att ge sig in i de digitala systemen väntar i alla fall Dan-Ove gärna ett tag till …

mer att börja lära mig allt det där.

VI befInner Oss I en övergångstid mellan det analoga och det digitala samhället. Nästan all kommunikation mellan bönder, lantbruksföretag och organisationer går via digitala kanaler. Information och ansökningar går via appar, webbsidor och e-post medan olika programvaror styr, kontrollerar och övervakar driften. Men fortfarande

“Djurögat. Att vi hela tiden ser djuren och är närvarande”[Dan-Ove Jönsson, om vad som inte kan ersättas av digitala system]

David Jönsson hjälper gärna pappa med kalvarna.

31

Mobil:Dan-Ove har stor nytta av sin mobil. – Här får jag både vädret, mejeriets

analyser, spannmålspriserna och info från semin. Dessutom “ringer” fodervagnen om

det är något fel på den. – Jag tar emot sms, men skickar inga

själv. Jag vill hellre veta att folk fått mina meddelanden, så jag ringer istället.

fungerar de flesta analoga, traditi-onella systemen vid sidan av. Och någonstans där, mitt emellan finns Dangårds lantbruk. Dan-Ove nickar mot Liselotte, och ler. – Det är hon som får ta det. Liselotte sköter gårdens admi-nistration. Och det blir allt mer att ta hand om. Här kommer resultat och annan info på papper samtidigt som uppgifter till Djurdatabasen,

miljörapporter, mjölkstöd och arealbidrag ska rapporteras via datorns ettor och nollor. Vissa delar sköter Liselotte, till andra tar man hjälp av Skånesemin eller Hushållningssällskapet. De är också Liselotte som sköter gårdens bokföring och allt som rör gårdens två anställda. Dessutom tar hon hand om alla anteckningar, ifyllda papper och annat som ska iväg via e-post.

bakOm dan-OVe, på en bänk i köket ligger en väl tummad och minutiöst ifylld stalljournal. Allt som händer skrivs in, sedan lämnar han över till Liselotte som får knappa in hela kalaset i datorn. – Men med det mesta övriga – som provmjölkningsrapporterna som ska in till Svensk Mjölk – tar vi hjälp av det gamla systemet, säger Dan-Ove. Jag brukar be Eva-Maria [Lidström] att skicka dem med posten till mig på papper. Det tar lite längre tid, men jag tycker att jag får bättre överblick.

ute I ladugårdens lösdrIft är det lugnt just nu. En och annan ko lyfter på huvudet, men de flesta idisslar med halvslutna ögon. Genom fönstren gäspar höst-solen och lägger sig tillrätta över koryggarna. Sonen David är med. Far ut och in hos kalvarna, pysslar och klappar. Kollar att vatten och

mjölkbaren fungerar som den ska. Så: full fart iväg ut igen. Dan-Ove lägger mycket tid i det praktiska arbetet med djuren. Han tittar, känner, klappar, följer deras hälsa och beteende. Här finns det ju många programmöjligheter som skulle kunna hjäpa till. Och visst ser han möjligheterna med den typen av hjälpmedel. Ändå finns det ett och annat som aldrig kan digitaliseras och automatiseras. – Ögat, säger han direkt. Djur-ögat. Att vi hela tiden ser djuren och är närvarande.

dan-OVe ser alla fördelar med de digitala verktygen, så visst finns det ett och annat som gnager. – Det går inte att välja bort och jag betalar ju ändå för det. När jag köper en ny traktor till exempel hoppar mina yngre medarbetare rätt upp i förarhytten och sätter igång och knappar. De är inte rädda för att göra fel. De hittar de olika funktionerna och förstår hur de ska använda det. Det är synd att jag inte kan utnyttja alla finesser. Men just nu är det så.

– att jag Inte ger mIg In i det där är kopplat till tid och intresse. Men vi får väl se hur det blir i framtiden. Förr eller senare tvingas vi nog alla in, vare sig vi vill eller inte. Så när det krävs av mig får jag väl ta tag i det… Då l

famIlj: Liselotte

Jönsson med hunden Dessi,

sonen David och maken Dan-Ove.

Alla har sina uppdrag på

gården.

fördel:Sonen David spelar gärna dataspel och tv-spel med sin kompis.

– Det går så lätt för dem, säger Dan-Ove. De förstår idén på ett helt annat sätt. Det har till och med hänt att David fått rycka in och hjälpa mig.

– Dessutom jobbar de på datorer i skolan, säger Liselotte, och läxorna ska oftast skickas in via nätet.

Ägare: Dan-Ove och Liselotte JönssonAreal: 220 ha varav 100 spannmål, resten bete och vall

Djur: 150 kor (140 mjölkande) + rekryteringFolk: 4 heltider

Fett+ ECM Fett Prot Prot Öronnr kg kg kg kg Namn

798 14400 566 495 1061 Silwer Bo270 14191 602 491 1093 Thuvesson Anders107 14131 573 480 1053 Espersson Magnus869 14092 598 458 1056 Daha Gummarp AB6780 13959 670 388 1058 Amalienlund Lbr AB

Fett + ECM Fett Prot ProtÖronnr kg kg kg kg Namn

759 17945 711 621 1332 Bengtsson Per Eve791 17785 735 590 1325 J &J Lantbruks HB1234 17657 736 569 1305 Komstagården AB1572 17334 650 586 1236 Albertsson Per-Åke1563 17325 674 574 1248 Albertsson Per-Åke

Skurups Kommun 11894 3,4 403 4,0 477 96,6 11880Salomonsson, Tommy 11775 3,5 407 4,1 471 38,6 11582Albertsson Per-Åke 11725 3,4 410 3,7 453 185,5 12184J & J Lantbruks HB 11641 3,3 384 4,0 472 121,0 11695Johansson Ingmar 11637 3,5 398 4,2 471 44,6 11307Daha Gummarp AB 11619 3,4 386 4,2 478 119,1 11291Nilsson Thomas 11563 3,4 384 4,2 473 82,2 11320Lennart Nilsson Lantbruk AB 11539 3,2 387 3,8 455 50,4 12042Fagerström Conny 11495 3,3 384 3,9 460 147,6 11730Andersson Urban 11370 3,3 380 4,0 457 109,1 11442Andersson Sven 11369 3,3 381 4,0 457 66,3 11459Andersson Jan 11354 3,3 371 4,2 467 26,5 11171HB Bröderna Malmberg 11280 3,3 391 3,7 436 63,5 11794Andersson Marie 11253 3,4 378 4,1 458 26,9 11037Ebbaröds Lantbruk AB 11236 3,3 366 4,1 461 123,6 11160Nilsson Mats Erik 11205 3,3 376 3,9 448 70,3 11394Nilsson Bertil 11196 3,3 369 4,1 457 57,2 11139Svensson, Simon 11093 3,4 372 4,1 450 55,6 10962Carlsson Eskil & Ola 11072 3,5 368 4,3 457 120,9 10655Larsson Anders 11060 3,3 379 3,8 435 70,6 11331Bra Ko Adseke AB 10995 3,4 362 4,2 451 14,0 10798Olsson Lars 10974 3,4 371 4,0 441 151,9 10942Nilsson Göte 10971 3,3 369 3,9 435 123,7 11292Andersson Ronny 10965 3,4 369 4,0 442 33,9 10923Lindberg Klas, Tommy, Stefan 10961 3,4 377 4,0 436 34,6 10946Andersson Hans 10943 3,6 394 3,8 421 65,6 11075Komstagården AB 10925 3,3 364 3,9 436 304,2 11184Holmer Anna 10925 3,4 387 3,7 417 43,1 11416Karlsson Ingemar 10920 3,5 371 4,2 444 69,8 10605Emitslöf Bengt 10900 3,4 356 4,3 452 42,1 10581Nilsson Arne 10835 3,4 366 4,0 434 28,3 10887Arnoldsson Johan 10822 4,3 366 3,5 443 52,5 10387Persson Tord & Renee 10809 3,4 359 4,1 441 88,4 10650Andersson Bengt 10794 3,3 361 4,0 435 72,0 10833Sjöland, Bengt & Jeanette 10764 3,3 364 3,9 429 168,9 10891Olsson Per Axel 10754 3,4 374 3,7 417 33,1 11152

32

bästa holstein i Skåne

bästa bes. i Skåne

Kg % Kg % Kg Antal KgNamn ECM prot prot fett SMF kor mjölk

Antal ECM Fett Prot MjölkBesättning kor kg kg kg kg

Skurups Kommun 96,6 11894 477 403 11880Salomonsson, Tommy 38,6 11775 471 407 11582Albertsson Per-Åke 185,5 11725 453 410 12184J & J Lantbruks HB 121,0 11641 472 384 11695Johansson Ingmar 44,6 11637 471 398 11307

bästa SRB-kor i Skåne

Fett+ ECM Fett Prot Prot Öronnr kg kg kg kg Namn

798 14400 566 495 1061 Silwer Bo270 14191 602 491 1093 Thuvesson Anders107 14131 573 480 1053 Espersson Magnus869 14092 598 458 1056 Daha Gummarp AB6780 13959 670 388 1058 Amalienlund Lbr AB

Fett + ECM Fett Prot ProtÖronnr kg kg kg kg Namn

759 17945 711 621 1332 Bengtsson Per Eve791 17785 735 590 1325 J &J Lantbruks HB1234 17657 736 569 1305 Komstagården AB1572 17334 650 586 1236 Albertsson Per-Åke1563 17325 674 574 1248 Albertsson Per-Åke

bästa holstein i Skåne

bästa bes. i Skåne

33

bästa förbättringar kg ECM

bästa besättningar per storlek

Namn kg/ECM

Nilsson Bengt 1831Nilsson Mats 1315Thomasson Tommy 1197Emanuelsson Lennart 1094Nj Farm AB 1059Logård Eva Karin 1004Karlsson Ingemar 999Stavhults Gård AB 982Larsson Andreas 958Svensson Simon 904Utdelning sker på våra kretsmöten, se sidan 2

Carlsson Oskar 10739 3,3 347 4,2 443 33,9 10658Andersson Peter 10734 3,4 355 4,2 440 55,3 10553Dahlberg Thomas 10728 3,5 359 4,2 440 58,0 10382Rosdala HB 10698 3,4 365 3,9 423 521,6 10873Johansson Harald 10677 3,5 367 4,1 428 151,6 10523Kärrdala HB 10671 3,3 363 3,8 418 141,4 11097Andersson Leif 10664 3,5 365 4,1 428 82,3 10494Eriksson Kerstin & Engman Jan 10640 3,4 357 4,0 429 75,5 10635Lindgren Gunne 10640 3,3 362 3,9 422 64,8 10821Lantbruksinstitutet 10618 3,4 361 3,9 422 119,6 10750Larsson Magnus 10605 3,6 364 4,3 434 79,4 10034Amalienlund Lantbruks AB 10605 3,4 352 4,2 436 196,3 10300Svensson Sven 10582 3,6 371 4,1 423 53,4 10293Nilsson Sven-Arne 10578 3,5 366 4,1 424 37,5 10340F H Lantbruk AB 10571 4,5 355 3,6 441 40,4 9799Ansa Jordbruks AB 10569 3,6 375 4,0 417 47,5 10366Johansson Bengt-Göran 10557 3,4 370 3,8 411 99,5 10749Jima Lantbruk AB 10555 3,4 363 3,9 418 126,8 10650Hansson Hans 10548 3,5 346 4,4 440 22,1 10035Olsson Bertil 10529 3,4 346 4,3 437 28,7 10123Vendel Bengt, Åke, Tomas 10505 3,4 353 4,0 423 106,4 10498Andersson Kenneth 10485 3,4 349 4,2 429 44,2 10269Johansson Kaj-Eve 10477 3,6 358 4,3 430 31,1 9903Elström Mikael 10468 3,4 353 4,0 421 215,4 10481Johansson Mats 10441 3,4 348 4,2 426 73,4 10256Nj Farm AB 10431 3,3 336 4,3 434 48,7 10203Thomasson Tommy 10430 3,5 326 4,8 456 32,9 9417Persson Thomas 10427 3,3 352 3,8 411 201,0 10821Persson Lars-Erik 10422 3,5 359 4,0 417 113,8 10303Nygårds Lantbruk HB 10403 3,3 345 4,1 423 215,7 10332Larsson Olof & Eva 10401 3,3 337 4,2 430 143,4 10231Nilsson Bengt 10397 3,3 347 4,0 417 29,8 10523Jönsson Signe & Carl-Gustav 10390 3,4 346 4,1 424 32,4 10234Ebbesson Arnold 10386 4,0 354 3,4 415 69,1 10395Grahn Markus 10384 3,4 352 4,0 415 54,4 10442Persson Leif Ingemar 10371 3,5 361 3,9 409 170,6 10410

Ko- ECM Fett Prot Fett-Prot antal kg kg kg kg1-20 KorBra Ko Adseke AB 14,0 10995 451 362 813Persson Lennart 20,0 9805 385 335 720Knutsson Knut Göran 15,8 9599 378 321 699 21-50 KorSalomonsson, Tommy 38,6 11775 471 407 878Johansson Ingmar 44,6 11637 471 398 869Andersson Jan 26,5 11354 467 371 838

51-100 KorSkurups Kommun 96,6 11894 477 403 880Nilsson Thomas 82,2 11563 473 384 857Lennart Nilsson Lbr AB 50,4 11539 455 387 842

101-200 KorAlbertsson Per-Åke 185,5 11725 453 410 863J & J Lantbruks HB 121,0 11641 472 384 856Daha Gummarp AB 119,1 11619 478 386 864

>200 KorKomsta Gården AB 304,2 10925 436 364 800Rosdala Handelsbolag 521,6 10698 423 365 788Elström Mikael 215,4 10468 421 353 774

Antal ECM Fett Prot MjölkBesättning kor kg kg kg kg

Skurups Kommun 96,6 11894 477 403 11880Salomonsson, Tommy 38,6 11775 471 407 11582Albertsson Per-Åke 185,5 11725 453 410 12184J & J Lantbruks HB 121,0 11641 472 384 11695Johansson Ingmar 44,6 11637 471 398 11307

Kg % Kg % Kg Antal KgNamn ECM prot prot fett SMF kor mjölk

bästa besättningar Kg ECM holstein

34

Hansson Sven 10362 3,3 354 3,9 409 135,5 10576Nilsson Bröderna 10356 3,5 353 4,2 420 125,6 10049Pettersson Fredrik 10351 3,4 348 4,0 417 41,2 10324Bengtsson Per Eve 10350 3,4 355 3,9 409 71,4 10525Klippans Kommun Kx 10346 3,4 354 4,0 414 79,7 10301Haraldsson Per Christer 10333 3,4 342 4,2 423 58,9 10159Persson Lars Gunnar 10325 3,4 351 4,0 414 26,8 10296Gustavsson Hans 10320 3,4 345 4,1 418 46,8 10235Olsson Sven Åke 10319 3,2 345 3,8 409 56,6 10703Svalövs Kommun 10315 3,3 341 4,0 416 61,5 10445Nilsson Arne 10303 3,2 336 4,1 420 87,9 10367Bröderna Patrik & Niklas Ingvarsson 10301 3,5 359 3,9 407 305,4 10320Miklagårdens AB 10284 3,5 343 4,4 427 153,0 9731Jönsson Per-Erik 10275 3,5 344 4,3 424 46,6 9841Rosdahl Gunnar 10252 3,5 371 3,6 386 33,6 10742Ekberg Hans Ingvar 10247 3,4 340 4,2 419 184,4 10066Bertilsson Leif 10237 3,4 355 3,9 402 77,4 10397Olstorp Lantbruks AB 10233 3,3 350 3,8 400 133,3 10651Lindholm Anders 10219 3,4 355 3,9 401 60,0 10341Lavesson Bröderna AB 10219 3,3 334 4,2 422 116,4 9994Huskab Önnestads Gymn 10219 3,4 345 4,1 412 83,2 10155Jönsson Bertil & Johny 10161 3,3 345 3,8 401 84,3 10443Olsson Arne 10154 3,5 349 4,0 405 37,1 10106Henriksson Mac 10103 4,2 339 3,4 412 47,6 9844Kärragården HB 10096 3,4 335 4,2 414 209,2 9864Bosma Klaas Willem 10090 3,5 349 4,1 405 102,6 9840Sassersson Sven 10070 3,5 341 4,1 408 38,3 9867Kjerstensson Göran 10070 3,4 334 4,2 413 50,5 9814Larsson Andreas 10062 3,4 338 4,1 408 124,7 9920Bengtsson Ivar & Kerstin 10050 3,5 345 4,0 402 193,7 9948Walfridsson Daniel 10043 3,3 340 3,9 399 124,2 10203Göransson Roger 10039 3,5 360 3,8 387 54,0 10193Olsson Anders 10031 3,4 339 4,1 404 122,5 9954Nilsson Andreas 10028 3,3 328 4,1 410 141,6 9997Silwer Bo 10006 3,9 342 3,4 396 204,0 10148Nilsson Stig 10004 3,3 322 4,2 416 40,1 9814

Kg % Kg % Kg Antal KgNamn ECM prot prot fett SMF kor mjölk

Antal Ecm Fett Prot MjölkNamn kor kg kg kg kgDaha Gummarps AB 45,0 11444 472 385 10886Amalienlund Lantbruks AB 45,0 10533 443 349 9758Johansson Kaj-Eve 24,0 10370 427 355 9678Fh Lantbruk AB 19,5 10207 427 347 9341Thuvesson Anders 56,2 10061 409 347 9623

Antal Ecm Fett Prot MjölkNamn kor kg kg kg kgSkurups Kommun 86,3 12011 481 406 12035Salomonsson Tommy 38,6 11775 471 407 11582Daha Gummarp AB 65,9 11773 481 389 11633Johansson Ingmar 41,8 11736 474 401 11452Albertsson Per-Åke 184,5 11721 453 409 12177

Antal ECM Fett Prot Mjölk Namn kor kg kg kg kgFagerström Conny 147,6 11495 460 384 11730Hb Bröderna Malmberg 63,5 11280 436 391 11794Nilsson Mats Erik 70,3 11205 448 376 11394Nilsson Bertil 57,2 11196 457 369 11139Larsson Anders 70,6 11060 435 379 11331

bästa robotbesättningar Kg mjölk ECM

bästa ekobesättningar Kg mjölk ECM

Antal ECM Fett Prot MjölkNamn kor kg kg kg kgSonesson Alvar och Carina 127,3 9454 383 314 9448Andersson Stefan 189,8 8867 351 300 9074Lindgren Mårten 120,5 8683 348 296 8641Ignagården KB 35,4 8559 338 291 8778Wanås gods AB 409,8 8522 346 291 8246

bästa besättningar Kg ECM SRB

35

ett aV alla prOjekt sOm vi har arbetat med under året är ett samarbetspro-jekt som vi kallar ”mer lönsam mjölk- och köttproduktion i Skåne”.Det ska inspirera våra skånska bönder till nya idéer och lösningar. Och som kick-off för samarbetet arrangerade vi en stor lönsamhetsdag på Wanås gods utan-för Knislinge en vacker dag i maj. Det blev stor publiksuccé med över 500

deltagare som fick möjlighet att dels gå runt bland utställare och maskin-stationsrepresentanter och dels att få lite daglig dos av korta seminarium.

Icahandlare berättade om bond-ens möjligheter till samarbete med lokal handlare medan banken lock-ade med hur man kan förbereda sig för bankbesöket. Andra ämnen som lockade var hemmaproducerat foder, hur man gör goda affärer och ett pass som handlade om hur god självinsikt kan hjälpa mig som företagare vid en förändring. Flertalet av våra rådgivare deltog som guider och för att inte tala om maten där grillmästarna Erik och Jo-han stekte över 750 grillkorvar så fing rarna glödde och bönderna fick möj-lighet att snacka under lite gemytliga former.

dagen gaV mersmak och fler inspi-rationsdagar kommer att dyka upp framöver. Projektet fortsätter under ledning av LRF och Skånesemin ge-nom vårt nybildade mjölkforum där branschens representanter kan kom-ma till tals med idéer och uppslag för framtida projekt.l

En kick-off på Wanås blev startskottet för ett samarbete mellan skånesemIn, skåneme-jerIer Och lrf skåne! Och när skånska bönder skulle inspire-ras till idéer och lösningar bjöd vi inte bara på kloka föreläsare. Vi bjöd på kOrV också!

Skånesemins egen Johan grillade korv så det stod härliga till!

Erik Holm fanns på plats!

36

Kråkekärr, strax öster om Tomelilla: Skuggande träd vars former för tankarna till afrikansk savann, fållor som sträcker ut över kuperat landskap. Och så stenlagda utdikningar. Hos bröderna Roland och Christer Andersson handlar samtalet mycket om just diken, charolaiskor, och Kap. Och om varför det ska vara så förtvivlat bråttom!

– från början Var kråkekärr en mjölkgård, berättar Roland, men i början av sjuttiotalet tog pappa hem några charolaiskor och efter ungefär tio år var det i princip bara kött. Och där börjar historien med de vita vackra djuren, de drygt sjuttio dikorna som ger bra med kött och god mjölk åt växande kalvar. Idag står de i uteboxen, som firade snödrottningar och mumsar på ett lagom syrligt ensilage. Och precis som då är siktet inställt med full fart rakt in i framtiden. Det är lika viktigt att följa med i utvecklingen och använda fungerande redskap, effektiva metoder och rutiner.

För att hålla hög nivå sätter bröderna Andersson mål, och för att nå den tillväxt man vill ha, krävs ordning noggrannhet och koncentration. Det hittar man i KAP – och bröderna är helt överens om att det är en synnerligen lyckad uppfinning. För att ha koll på tillväxten krävs att man väger alla djur vid bestämda tidpnkter. Det blir mycket praktiskt arbete och kontinuerlig hantering av siffror och beräkningar.

men nu har de dIgItala systemen också krupit närmre och blivit en del. – Jo, det märks ju tydlig idag, säger Roland. Vissa av dem vi levererar till lägger allt på nätet. Alla avräkningar och fakturor ... Ändå väljer bröderna att inte ge sig för långt in i den digitala djungeln. Information delar man hellre på andra sätt, och för uppgifter som ska in väljer man att ta hjälp. – När det gäller exemelvis EU-blanketterna som bara går att fylla i på nätet anlitar vi Hushållningssällskapet, säger Christer. Och när det gäller KAP fyller vi i allt manuellt och skickar vidare det till Johan [Sandström] eller Sven-Åke [Lövgren] på Skånesemin som för in det åt oss. – Men förr eller senare tvingas vi nog att bli bättre på datorer och sånt, säg han. Roland nickar.Helt utan kontakt med det där stora World Wide Webär man dock inte, även om datorn står hemma hos

Att gården heter Kråkekärr har sina randiga skäl. Under slutet av trettiotalet stod stora delar av markerna under vatten. Det berättas till och med att man kunde fånga ål där och att kråkorna gillade

att hålla till där. Men så var det någon som tröttnade och dikade ur. Och man dikade på sitt eget vis. Långa stenlagda och snitsigt doserade kanaler löper än i dag exakt så att man ska kunna reglera vattnet, hålla torrt på vissa delar och bevattna andra.

Bröderna Roland och Christer Andersson.

Roland är den som i första hand ägnar sig åt

dikorna. Christer arbetar mest med gårdens grisar.

Christensson Lars, Anderslöv 0410-205 70, 070-454 63 49

Elofsson Ronny, Vollsjö 0416-321 06, 0709-56 00 30

Göransson Lars, Kvidinge 0435-200 37, 073-622 82 24

Hansson Vincent, Kristianstad 044-22 91 12, 070-522-91 12

Håkansson Sven, Gärsnäs 0414-501 03, 073-932 16 81

Johansson Magnus, Tomelilla 0417-51 19 95, 0730-36 48 38

Jönsson Christer, Laholm, 0430-611 64, 0709-60 98 61

Leo Folke, Brösarp 0417-231 12

Nilsson Per Allan, Åstorp 0435-205 29, 070-205 97 53

Nyman Magnus, Sösdala 0451-630 30

Olofsson, Joakim, Hjärnarp 070-590 77 96

Svensson Jack, Tollarp 044-31 16 55, 0705-31 16 56

Svenson Jan, Smedstorp 0414-510 77, 070-247 13 14

Verkare i begränsad omfattning

Andersson Herbert, Bjärnum 0451-207 65, 0709-71 79 75

Andersson Iwe, Hörby 0415-610 87, 070-376 10 87

Eliasson Lars, Hästveda 0451-77 01 63, 0734-47 47 81

Lundqvist Lars Bertil, Vollsjö 0416-32 000, 070-245 38 65

Missa inte vår klövkurs Fokus på klövar den 28 februari. Då ses vi för att diskutera och titta på klövar. Dagens tema är klövsjukdomar och vad vi kan göra för att slippa dem.

Ring och boka eller gå in på webben!

Cia Danielsson, 37

Christer som bor en bit ifrån själva gården. – Individprövningstjurarna vägs ju var fjortonde dag så då går vi in och kollar, säger han. Och så är vi inne på Svensk Mjölk ibland. Den vägen kan vi ju se både slaktresultat och andra siffror.

– Och VIsst fInns det sådant som vore roligt att ha bättre kontroll på, fortsätter han. Slaktresultaten över tid, till exempel. Det vore roligt kunna följa upp och jämföra med andra. Men för bröderna Andersson behöver det inte ske på en gång. Och egentligen är det nog där som skon klämmer. För rätt ofta dyker också frågan upp om varför det måsta vara så bråttom med allt.

Och det är faktIskt någOntIng som känns vilsamt med brödernas sätt att tänka. Något som påminner om de där vita, mjuka, runda öronen och idisslandet nere i uteboxen där allt tar sin tid. – Snabbhet är inte alltid en fördel inom lantbruket, säger Roland. Jag tänker att det stillar nyfikenheten mer än att det gör någon verklig nytta. Och det är enklare för oss med ett system som vi redan kan. I alla fall ett tag till. Det är faktiskt inte så bråttom som man tror.l

Och så på en liten höjd – dit korna gärna går för att ha koll på omgivningarna – finns resterna av gårdens gamla kvarn. Den drevs av bevattningssystemet. Det är ett litet ingenjörskt mästerverk som ligger där i dikena hos Anderssons. l

Klö

vver

kare

Ägare: Christer och Roland AnderssonAreal: 100 ha odlat och bete

Produktion: 70 dikor charolais, smågrisproduktion med 120 suggor.Folk: 2 heltider

Vi vill här framföra ett stort TACK till alla skåneseminare som har slutat un-der året antingen bytt jobb eller gått i pension. Och då tänker vi framförallt på Lena Jernström-Lindqvist, Birgitta Bengtsson och Ingemar Helgesson som pensionerat sig efter många år i företaget men även Kajsa Öhman, Åsa Tufve-sson-Löfgren, Majken Möller och Marie Werholt som lämnat oss för andra arbeten.

Olof & Co

Lena

Jern

strö

m-L

indq

vist

Ingemar Helgesson och Birgitta Bengtsson

Emmas lilla korsningsavelsskola2004/05: Lilla exteriörskolanl2005/06: Rosas lilla avelsskolal2006/07: Eva-Marias lilla utfodringsskolal 2007/08:Mias lilla ekoskolal2008/09:Anders lilla robotskola l2009/10:Olofs lilla tankeskola l2010/11:Elisabeths lilla fotoskola

Emma Carlén som är husdjursgenetiker på Svensk Mjölk vill slå hål på myten om att fördelarna med korsningsavel inte gäller kor. Tvärtom! Med färska avelsstudier från Danmark och USA i bakfickan

visar hon att korsningsdjur blir mer robusta och dessutom bidrar till bättre lönsamhet!

Korsningskornas fördelar i de danska resultaten:•Fem dagar kortare intervall från kalvning till första insemination

•Två procent färre mastiter •Två procent färre dödfödslar

•Sex procent högre överlevnad från första till tredje kalvning

emma carlén

husdjursgene-tiker på Svensk Mjölk.

Att prata om korsningsavel mellan olika mjölkkoraser har hittills nästan varit tabu. Det cirkulerar också myter om att de positiva resultat man får med korsning-

savel inom andra djurs-lag inte skulle gälla för

mjölkkor. Det påstås till-ochmed

att en ökad andel korsning skulle vara förödande för renrasaveln. Trots det växer intresset för mjölkras-korsning både runt om i världen och här i Sverige. Förklaringen är att när korsningsavel sker klokt och konsekvent gynnar det både besättningarnas lönsam-het och avelsframsteg inom de rena raserna.

det ekOnOmIska merVärdet aV korsningskor beror på att de är mer robusta genom bättre fruktsamhet, hälsa, kalvningsförmåga och hållbarhet. Det visar nypub-licerade resultat från Danmark och USA. Där jämfördes korsningskor efter

holsteinmor och ”röd” far med renrasiga holsteinkor. Men hur gick det med avkastningen då? Till skillnad från vad många har befarat - att den skulle minska drastiskt - var den årliga produktionen av fett och pro-tein relativt likvärdig. Livstidsavkastningen har till och med visat sig vara högre för korsningskor eftersom de lever längre.

anlednIngen tIll att kOrsnIngskOr är mer robusta och därmed mer lönsamma är den korsningseffekt, heterosis, som uppstår när man korsar djur av olika ras. Den här bonusen innebär att korsingsavkom-morna blir bättre än genomsnittet av föräldrarasernas nivåer. Korsningseffekten är högst för egenskaper som påverkar fruktsamhet, hälsa och överlevnad. Men det är även en bonus för produktion eftersom korsning motverkar de negativa effekter som uppstår vid inavel. Ett allt vanligare problem inom holsteinaveln runt om i världen. För att nå de resultat man vill ha och för att upprät-thålla fördelarna med korsning måste man planera.

{Tidigareskolor

Det här krävs:

aKONSEKVENS- Systematisk korsning För att behålla så stor del som möjligt av den maxima-la korsningseffekten måste ett rekommenderat kors-ningsprogram följas konsekvent.

aKONKURRENSKRAFTIGA rena raser – hol-stein och SRB kompletterar varandra och kan förslagvis användas i kombination med den franska mjölkrasen Montbeliarde eller köttras

aBRA SEMINTJURAR – korsningsavkommans resultat påverkas av bonusen samt de gener som nedärvs av föräldrarna. Därför ska tjurar med högt av-elsvärde för NTM användas.

Lycka till!

Om korsningsavel och rekommenderade korsningssystemhttp://www.svenskmjolk.se/Mjolkgarden/Avel/Korsningsavel/ https://www.landbrugsinfo.dk/kvaeg/avl/krydsning/Sider/Start-side.aspx

• Ras – Holstein och SRB är ekonomiskt likvärdiga

• Avelsdjur – använd tjurar och kor med höga avelsvärden för NTM (Nordic Total Merit, det nordiska totalin-dexet)

•Avelsstrategi– Använd dina avelsmässigt bästa kor inom ren-rasaveln och korsa de sämre med annan ras. (Det extra värdet för korsningskor efter holstein-mor och SRB-far jämfört med renrasiga holstein-kor är upp till 1000 kr per ko och år).

Viktiga val:

www.skanesemin.se.

På vår webb kan du hitta en hel del spännande. Den utvecklas varje år och är nu en väl använd kanal. Du kan läsa eller ladda hem sådant som vi tryckt: infoblad och kursblad till exempel. Men du kan också boka, beställa eller handla För dig som är ovan att hantera vår webb:Innan du börjar handla måste du vara uppkopplad mot internet och ha en webbläsare öppen på datorn. Högst upp fältet skriver du in vår webbadress. Sen är det bara att börja!

Boka semin• Tryck på “Seminanmälan” på förstasidan. Du kommer direkt till beställningen• Välj “Klicka här [...] boka semin”• Skriv in öron nr och tjurval (har du seminplan behöver du inte ange tjurval)• Ange SE-nr• Klicka “vidare”• Förhandsgranska din beställning• Klicka “Slutför”• Kvitto på din beställning kommer på e-post

Så här beställer du spermaI vår lagerlista hittar du vårt senaste utbud av tjurar, månadens tjur och rabatter.• Klicka på “spermabeställning” Klicka på “Klicka här för att [...] beställningssidan”• Välj i listan till vänster med alla företagsnamn• Klicka på “KÖP” på den tjur du vill beställa• Fyll i antal doser, tryck “KÖP” (För varje vald tjur visas ”Din Varukorg”)• Välj ny tjur, klicka “KÖP”• När du är klar med din beställning• Klicka på “Gå till Kassan”• Ange SE-nr• Klicka “Vidare”• Förhandsgranska din beställning• Klicka “Slutför”

Anmäl kurs/studieresa• I butiken väljer du Våra kurser/sam-mankomster (listan till vänster)• På högersidan presenteras alla aktuella kurser och studieresor• Efter information om kursen finns en länk för anmälan.• Ange antal deltagare och SE-nr• Klicka “Vidare”• Förhandsgranska• Klicka “Slutför”• Kvitto på anmälan kommer på e-post

Beställ i butikenhttp://www.skanesemin.se/butik

Första gången du anmäler dig fyller du i alla kontaktuppgifter namn, adress osv.

Vid nästa beställning är uppgifterna lagrade och du anger bara SE-nr

39

40

Innanför dörren tIll den snart färdigombyggda ladugården står en pelare av färgburkar och en nymurad halvvägg reser sig ett tiotal meter längre in. Sedan i juni har det mesta ändrats här: Ladugården har sektionerats om och man har blivit med robot; inte en utan två. Nu står de och kluckar, spolar och pulserar. I slangarna som löper lämnar de efter sig i snitt 33 liter mjölk per ko och dag. Efter sommarens övergång till robot blev det en nedgång till 26-27 liter. – Men nu är vi tillbaka igen, säger Maria Jönsson, en av tre ägare till verksamheten.

för det är ett grupparbete som pågår i Bussjö vid Ystad. Tillsammans med bröderna Stefan och Torbjörn och sonen Mikael driver hon gården som har 120 mjölkande bruna och svarta holstein. Och en fjällko. Maria är en kunnig ciceron. En

engagerad och tydlig djurägare, som sätter korna först.

VI går I den långa fOdergången som löper genom hela ladugården. På ena sidan: två boxar med kalvar, och en bit längre ner några herrar Mellankalv. På andra sidan står roboten som precis diskat sig. Längre ner, de som väntar på semin, och slutligen sinkorna. Här finns nu äntligen allt under ett tak. De har haft en del problem med kalvhälsan sedan de gjorde om, men snart ska Stefans halvvägg bli till separata kalvningsboxar med tak! – Det ska snart vara klart och det kommer att blir jättebra, säger Maria.

för äVen Om det mesta drIVs genom digitala system är kossorna själva inte det minsta digitala. Och inte mjölken heller som i en jämn ström flyter i vita hårda slangar på sin färd in i mjölktanken och vidare

in i den digitala världen. I programvaran för roboten omvandlas spåren av mjölken till siffror och värden, till beräkningsbar statistik som visualiseras som cirklar, staplar, siffror eller kurvor på olika skärmar. Ko för ko eller för hela besättningen, per timme, per år eller per livslängd. Allt kan den digitala statistiken visa.

I persOnalrummet med utsikt över besättningen står två hårddiskar och en skärm till datorn. – Samma information finns på datorn där hemma säger Maria, så det går att följa mjölkningen hemifrån om man skulle vilja det. Man kan till och med ändra grindsystemet eller annat hemifrån, så det blir som att jobba på distans!

– det sOm är mest värdefullt är mastitkollen och aktivitets-mätningen, säger Maria. Det är uppgifter som kan vara bra att få

På Bussjö gård traskar 120 kor runt i lösdriften. Ibland idisslar de lite. Ibland kliver de in i den halvåret gamla roboten och låter sig mjölkas. Vad de inte vet är att allt de gör lämnar spår i Jönsson & Jönssons digitala system.

t

Maria Jönsson och sonen Mikael på Bussjö gård.

2 robotar finns på Bussjö.

snabbt. Men jag skulle hellre vilja kalla siffrorna för vägledning än sanning!

men det är Inte bara genOm datorn man har koll på gårdens aktiviteter. Också mobilen är ett viktigt verktyg. Hit kommer larmet från roboten om något skulle inträffa. Sen finns en uppsjö av programvaror eller appar, liksom allt mellan sms-info från semin till rapporter och analyssvar. – Sen ha vi valt heatime* för att kolla brunsten hos kvigorna. På vintern är det inga problem att se brunst eftersom de är inne, men på sommaren rör de sig in och ut och då är det svårt att ha samma koll. – Nästa steg är att montera in en webbkamera så vi kan se vad som pågår vid mjölken. Skulle ”trafiken” i roboten stanna får vi ett larm som säger ”Ko för länge i båset”. Men man vill ju gärna veta varför. Är det någon som blockerar,

sitter kon fast, har det hänt något? På så vis får vi koll och kan titta via skärmen på både datorn och telefonen.

– men Ingen teknIk I världen ersätter djurögat, säger Maria. Hon får ett bestämt uttryck över ögonen. – Ofta ser jag långt före roboten om något är på gång. Det gäller extra mycket om något förändras successivt. Plötsliga förändringar får jag larm från maskinen, men små förändringar som sker över tid måste man själva ha koll på. – De som inte har djuröga och intresse för djuren blir inte hjälpta av all teknik och digitala lösningar Tvärtom. För djur är djur och mjölk är mjölk. Hur mycket man än digitaliserar. l

41

– Men jag kan verkligen bli arg när någon klagar på korna mitt i allt det här. Vi styr och ställer med dem och de ska finna sig i allt vi hittar på, ibland från en dag till en annan. Då får man inte bli arg eller irriterad om de inte går med på våra förändringar direkt! De måste också få tid! Tänk på det! Nu är det sagt!

Kor gör så gott de kan Heatime = ett brunstpassningssystem

Mycket sköts med digitala hjälpmedel

Mikael odlar sockerbetor

På jakt efter mineraler

Ägare: Maria, Stefan Jönsson samt Torbjörn JönssonAreal: 220 ha, 150 odlat, resten bete.

Djur: 130 kor (120 mjölkande), rekrytering, mellankalv

Folk: 3 heltider

Matti Hogendoorn på Hamra gård

En glad vinnare, Jan Tollbjer, förärades en fruktkorg medan Tommie Eriksson är en lika glad förlorare utan fruktkorg!

Kors vad det vimlar av armar idag! Anneli, Ker-stin och Carina talar italienska på Italienresan

Tack och hej, jag kommer att sakna er alla!

Best in Show på Elima!(Kon alltså!)

Lena tar en kombinerad kaffe- och skrattpaus

The winner - en Hogendoorn - takes it all, det vill säga bollen.

97.858 körda mil l13.838 avhorningar l31.913 as-sistensemineringar l 8.788 ringormsvaccineringar l 44.109 dräktighetsu dersökningar l 20 nybyg-

garblommor l 700 korvar grillade på Wanåsdagen l 31 nya egenseminörer l20 nya i salmonella program-

met ltagit över Flyinges hingst spermadepå l Ny foderrådgivare lNy veterinär lLönsamhetsdag mjölk

& kött på Wanås lVall- och majsfältvandringar l Mjölkföretagardag l Personaldag – Tjärö l Lucia

på Skånesemin lUtställningar - Elmia hösten 2011 l Ny hyresgäst- Isolen Kristianstad l 276 medlemmar

i Facebook l 74 deltagare i mösstävlingenlJäättemånga skratt

43

det Var araberna sOm uppfann 1 tIll 9, medan nollan kommer från Indien. (Tänk att uppfinna värdet 0 (noll)!) Men, varför denna uppståndelse omkring de digitala ettorna och nollorna? Jo, de maskinerna som vi byggt för att förvara och hantera information i, är lite lätt korkade jämfört med oss människor. De får fullt upp med att hålla reda på ”antingen eller”. Antingen är det det ena, en etta, eller så är det andra, en nolla. Ändå ger de oss möjligheten att hålla samman informationsmängder vi aldrig kunnat drömma om att komma ihåg med våra biodiskar – hjärnorna. Våra hjärnor är helt fantasiska men kan andra saker än datorer. Vi har uppfunnit chips som med små elektriska spänningar kan hålla otroliga mängder information i form av oändliga rader med ettor och nollor. Maskinerna jobbar så det ryker. Åtminstone vet alla som varit nära en dator att det blir varmt när en dator ”tänker”. I själva verket är värmen en av de största begränsande faktorerna när chips tillverkade av kisel jobbar. För oss människor är det ungefär detsamma. Att hålla värmen är egentligen inget problem så länge vi har bra kläder och får mat. Men när vi rör på oss, kanske springer, gäller det att få undan värmen. Hjärnan skadas om den blir för varm och vi måste sakta in. Märklig likhet mellan däggdjur och datorer…

tIllbaka tIll maskInerna – datOrer som vi kallar dem. Vi är alla fascinerade av vad man kan göra med dem och då tänker nog de flesta på internet och dataprogram. Men det är bara början. Mängder av människor når varandra med hjälp av mejl, sociala medier, telefoner (digitala), chattar osv. Vi samlar data och styr vår industri med hjälp av data vi samlar

ihop. Nationer ger sig själv identitet genom att bearbeta data om sig själva. När Sverige på 1700-talet startade ett verk för statistik upptänkte makthavarna att befolkningen bara var en tiondel så stor som man trodde. Sveriges möjlighet att hävda sig som under stormaktstiden försvann i och med den insikten. Att vi nu återerövrat en större position än vår andel av jordens befolkning har till stor del med uppfinningar och IT att göra. Digitaliseringen ger oss ständigt nya perspektiv på verkligheten. Den största förändringen just nu är inte att vi som personer är uppkopplade hela tiden, utan att jorden är full av prylar som är uppkopplade. Just nu finns cirka 50 miljarder ting som är uppkopplade! En svensk forskare håller på att förverkliga ett system för att avläsa bergrörelser med hjälp av uppkopplade metallstänger man borrar in i berggrunden. Man vill kunna avläsa rörelser och förvarna oss människor när jorden tänker röra på sig ordentligt. En bil kan via radiovågor ladda ner information till sin motor och ändra antalet hästkrafter. Vi har till och med upptäckt att hjärtat inte styrs av en elektrisk signal utan av två separata signalsystem. Om signalerna är i otakt mår vi sämre.

VI Vet OändlIgt mycket mer Idag tack vare ettor och nollor i datorer. Vi kanske till och med kan påverka våra hjärtans styrsystem. Undrar om de funderade på det, matematikerna som uppfann siffrorna…

PS. Låt oss inte glömma att ta hand om varandra och varandras hjärtan på det gamla vanliga sättet så att vi förstår att använda informationen rätt.

Vi bygger våra digitala system med enbart ettor och nollor, det har väl alla fattat. Men sen då? Det var en sämre metod att beskriva tal, sa matteläraren. Att använda 10 tal är mycket bättre än att bara använda 2.

PG Lindbergs tips:Professor Hans Roslings föreläsningar hittar du på Youtube, Gapminder eller Ted. Googla på hans namn så hittar du en massa spännande tankar om människor och världen...

SkåneseminRåby 2003

242 92 HörbyTel: 0415 -195 00Fax: 0415 -194 75

SpermalabTel: 0415 - 195 38Fax: 0415 -194 76

Vi svarar mellan 7.00 - 8.00 på vardagar samt lördagar

Övrig tid kan du anmäla semin till vår telefonsvare. Sista tid för anmälan är 8.00 varje dag (även söndagar).

Anmälan därefter får besök först nästa dag.OBS! Om telefonnumret för seminanmälan är ur funktion ring 070-66 99 361

Du kan också göra seminanmälan via hemsidan www.skanesemin.se... och missa inte allt annat du kan göra hos Skånesemin på nätet.

Bland mycket annat:

Vem seminerar i helgen?Ring vår telefonsvarare:

0415-194 73

Tidsangivelse för seminbesökFröken Tid

0200-77 00 50

SMS-tjänst: Vill du få tidsangiv-else direkt till mobilen? Ring och

anmäl dig: 0415-195 00

Adda facebookgruppenSkånesemin Vi gillar kor

Här lägger vi in våra evenemang, skriver inlägg och uppdaterar bilder. Var med och gilla och kommentera och lägg upp egna bilder.

Besök vår webbutik för att:- Boka besök

- Anmäla dig till kurser- Anmäla semin

- Beställa sperma eller material

Boka servicebesök på telefon eller hemsida!Dräktigheter, avhorning, BVD-provtagning med mera.

Måndag - fredag 9.00 - 14.00, på 0415-195 91. Eller: www.skanesmin.se. Välj butiken och boka besök

Stängda dagar:Juldagen, nyårsdagen, långfredagen, påskdagen, pingstdagen, första maj, midsommardagen,

Alla Helgons dag, utbildningsdag för personal 11 september

www.skanesemin.se info@skanesemin.se