Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning–rebro läns... ·...

Rapport 2012:08

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning

September 2012

Max Jakobsson

– Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning– Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Av Max Jakobsson

Regionförbundet Örebro

Rapport 2012:08

Dnr: 11-105

ISBN 978-91-980576-5-2

Förord

En av framtidens viktigaste utmaningar för arbetslivet är tillgången till rätt kompetens. Detta är också en förutsättning för regionens utveckling, förnyelse och tillväxt. Under år 2012 arbetar regionförbundet inom regeringsuppdraget att etablera kompetensplattformar, med att ta fram kunskapsunderlag som identifierar framtidens kompetensbehov i Örebro län. Den här rapporten är den tredje av totalt fyra stycken lokala prognoser. Den beskriver möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro. Sedan tidigare har regionförbundet tagit fram en prognos för norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) och en för södra (Askersund, Hallsberg, Laxå) länsdelen. Den fjärde och sista prognosen för västra (Karlskoga, Degerfors) länet blir klar under hösten år 2012. Processen med att ta fram kunskapsunderlag om framtidens behov av kompetens har skett i tre steg. Alla prognoser bygger på rapporterna Örebro läns kompetenskarta (Lundequist, 2011) och Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). Syftet med de lokala prognoserna är att få kunskap om arbetslivets utveckling i den enskilda kommunen. Det ger en möjlighet att se hur framtidens kompetensbehov ser ut. Det i sin tur skapar förutsättningar att bättre matcha utbildningarna mot arbetslivets behov. Prognoserna blir ett viktigt underlag och en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet för bättre matchning och utbildningsplanering utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Rapporten är skriven av Max Jakobsson, fil. dr. Kulturgeografi, för Regionförbundet Örebro. Författaren ansvarar själv för rapportens slutsatser och bedömningar.

Örebro den 2 oktober 2012 Magnus Persson Regiondirektör

Innehållsförteckning Inledning .................................................................................................................................................. 9

Åldersstrukturen i nod öst..................................................................................................................................... 9 Nattbefolkning ................................................................................................................................................... 9 Dagbefolkning ................................................................................................................................................. 10

Definition av sysselsättning ................................................................................................................................ 11 Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken ........................................................................ 11 Branschstrukturen i nod öst ................................................................................................................................ 12

Del 1. Prognos om kompetensbehovet ................................................................................................. 15 Förväntade pensionsavgångar ........................................................................................................................... 15 Medelålder ......................................................................................................................................................... 15 Åldersfördelning ................................................................................................................................................. 16 Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer .................................................................................................. 17

Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov ..................................... 19 Vård och omsorg samt skola .............................................................................................................................. 19

Goda pendlingsmöjligheter är avgörande ....................................................................................................... 19 Samverkan kring kompetensförsörjning .......................................................................................................... 20 Skola och utbildning ........................................................................................................................................ 21 Att vara en attraktiv arbetsgivare .................................................................................................................... 22 Jämställdhet och mångfald ............................................................................................................................. 23

Statliga verksamheter ........................................................................................................................................ 25 Jämställdhet och mångfald ............................................................................................................................. 26

Branschsektorerna industri och bygg ................................................................................................................. 27 Hänger utbildningen med i industrins kunskapsutveckling? ............................................................................ 28 Samverkan kring kompetensförsörjning .......................................................................................................... 29 Jämställdhet och mångfald ............................................................................................................................. 30

Branscher inom handel och transport ................................................................................................................ 30 Samverkan kring kompetensförsörjning .......................................................................................................... 32 Jämställdhet och mångfald ............................................................................................................................. 33

Branscher inom service- och tjänstesektorn ....................................................................................................... 34 Jämställdhet och mångfald ............................................................................................................................. 34 Utbildningsnivå ............................................................................................................................................... 37 Åldersstruktur .................................................................................................................................................. 37 Förankring på arbetsmarknaden ..................................................................................................................... 37 Samverkan kring kompetensförsörjning .......................................................................................................... 38

Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod öst .................................................................................................... 40

1. Den åldrande befolkningen ............................................................................................................................ 40 Utmaningar för kompetensförsörjningen ......................................................................................................... 40

2.Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden ............................................................................................ 41 Utmaningar för kompetensförsörjningen ......................................................................................................... 42

3.Utbildning och matchning ................................................................................................................................ 42 Utmaningar för kompetensförsörjningen ......................................................................................................... 45

4.Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden ......................................................................... 45 Utmaningar för kompetensförsörjningen ......................................................................................................... 50

5.Pendling .......................................................................................................................................................... 50 Utmaningar för kompetensförsörjningen ......................................................................................................... 54

Referenser Bilagor

Sysselsättningens fördelning i nod öst Lekebergs kommun Örebro kommun Kumla kommun Material och metod Bakgrund

Figurförteckning Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år 2008. .................................................. 12

Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst, år 2008. .................................................................................................................................................... 13

Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, år 2008. ................................. 13

Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel, år 2008. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn. ................................................................................................................. 14

Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, år 2008*. ................. 15

Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst. ...................................................... 16

Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, år 2008. ..................................... 16

Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år 1990-2008 (Index 1990 = 100). .... 27

Figur 9. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt 2008. ..................................................... 28

Figur 10. Utbildningsnivån inom Handel, Transport samt hela arbetslivet i nod öst, år 2008 ............................... 31

Figur 11. De sysselsattas åldersfördelning inom Handel och Transport samt hela arbetslivet i nod öst, år 2008.. 32

Figur 12. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Handel i nod öst, år 2008. ..... 33

Figur 13: Könsmässig fördelning i tre yrkesgrupper inom branschsektorn Handel i nod öst, år 2008. .................. 33

Figur 14. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Transport i nod öst, år 2008. . 34

Figur 15. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Hotell- och restaurang, nod öst, år 2008. ....... 35

Figur 16. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Bank, finans och försäkring i nod öst, år 2008. .................................................................................................................................................... 35

Figur 17. Utbildningsnivå inom branschsektorerna Bank, finans och försäkring samt Hotell och restaurang i nod öst, år 2008. .................................................................................................................................................... 37

Figur 18. Fördelning av stark respektive svag förankring på arbetsmarknaden bland sysselsatta inom olika branschsektorer i nod öst, år 2008. ...................................................................................................... 38

Figur 19. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod öst, år 2008. ...... 42

Figur 20. Utbildningsinriktningar fördelat på nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, år 2008. ................................ 44

Figur 21. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå fördelat på män och kvinnor i nod öst, år 2008. ............. 44

Figur 22. Grad av förankring på arbetsmarknaden. Nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, fördelad på män och kvinnor. ........................................................................................................................................................... 46

Figur 23. Könsfördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år 2008. .................................................................. 46

Figur 24. Utbildningsinriktningar hos nattbefolkningens (16 år och äldre) i nod öst fördelad på kön, år 2008. ...... 47

Figur 25. Sysselsatta utlandsfödda i nod öst fördelade på olika branschsektorer, år 2008. ................................. 50

Figur 26. Inpendlare från andra län till nod öst, år 2008. ....................................................................................... 51

Figur 27. Inpendlare till nod öst från andra kommuner i Örebro län, år 2008. ....................................................... 52

Figur 28: Mottagarlän för utpendlare från nod öst, år 2008. .................................................................................. 53

Figur 29. Mottagarkommuner i andra delar av Örebro län för utpendlare från nod öst, år 2008. .......................... 53

Figur 30. Utbildningsnivå i nod öst, år 2008. ......................................................................................................... 54

Tabellförteckning Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal. ..................................................................... 10

Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%). ..................................... 10

Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008. ...................................... 10

Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst. .......................................................................... 17

Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst, år 2008. ................... 18

Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år 2008. ............................................. 20

Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst. ............................................................................................................................................... 21

Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst. ................................................................................................................................................... 23

Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år 2008. ............................................. 24

Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst, år 2008. ......... 24

Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst, år 2008. ...................................... 25

Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst, år 2008. ...................................................... 26

Tabell 13. Sysselsättningsförändringar inom två branschsektorer samt totala näringslivet i nod öst, år 1990-2008 (Index 1990 =100). .......................................................................................................................... 31

Tabell 14. Könsfördelning inom några yrkesgrupper i tjänste- och servicesektorn i nod öst, år 2008. ................. 36

Tabell 15. Sysselsatta fördelade på födelseland/region, nod öst, år 2008. ............................................................ 36

Tabell 16. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod öst, år 2008. ......................................................... 41

Tabell 17. Nattbefolkningens (16 år och äldre) studiedeltagande i nod öst, år 2008. ............................................ 43

Tabell 18. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008. ..................................................... 43

Tabell 19. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020 ........................................... 45

Tabell 20. Könsfördelning inom de 10 vanligaste yrkesgrupperna i nod öst, år 2008. ........................................... 47

Tabell 21. Utlandsfödda (16 år och äldre) i nod öst, fördelat på födelseregion och kön, år 2008. ........................ 48

Tabell 22. Utlandsföddas förankring på arbetsmarknaden i nod öst, år 2008. ....................................................... 48

Tabell 23. Utbildningsnivå bland svensk- och utlandsfödda i nod öst, år 2008. ..................................................... 49

Tabell 24. Sysselsättningsstatus för hög utbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst, år 2008. ................. 49

Tabell 25. Pendlare mellan kommunerna inom nod öst, år 2008. .......................................................................... 51

9

Inledning Den här rapporten redovisar en kartläggning av arbetsmarknaden i kommunerna Lekeberg, Kumla och Örebro (nod öst). Även en prognos av framtidens kompetensbehov presenteras. Kartläggningen och prognoserna grundar sig dels på registerdata för Örebro län och dels på intervjuer med representanter från olika branscher i näringslivet, utbildningsverksamheter och den kommunala verksamheten.1 Rapporten är indelad i följande tre kapitel:

Del 1. Prognos om framtidens kompetensbehov

Avsnittet innehåller statistik om pensionsavgångar, branschsektorernas åldersstruktur och beräkningar om hur behovet av arbetskraft ser ut till olika branscher. Del 2. Perspektiv på kompetensförsörjningen och kompetensbehov

Kapitlet redovisar och analyserar statistik samt intervjuer med representanter från det lokala arbetslivet. Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån kompetensförsörjningens utmaningar och möjligheter i nod öst

Prognosen identifierar och presenterar fem utmaningar som har stor betydelse för framtidens kompetensförsörjning: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, (3) Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling.

Åldersstrukturen i nod öst Karläggningen och prognoserna utgår ifrån befolkningens ålderssammansättning i alla tre kommuner. I rapporten kommer befolkningen att delas upp i kategorierna dagbefolkning och nattbefolkning. Nattbefolkning är alla som har sitt huvudsakliga boende i någon av kommunerna i nod öst. Nattbefolkningens åldersstruktur, sysselsättning och utbildningsstruktur och pendlingsmönster utgör en viktig del i kartläggningen av arbetsmarknaden i den här rapporten, men framför allt kommer den dagbefolkningen utgöra en central kategori för prognosen och för bilden av framtidens kompetensbehov. Dagbefolkningen är den förvärvsarbetande delen av nattbefolkningen (16 år och äldre) plus inpendlare, minus utpendlare.

Nattbefolkning Nattbefolkningen i de tre kommunerna utgör nästan 60 procent (164 854 individer) av den totala befolkningen i Örebro län år 2010. Både för länet i sin helhet och för länsdelarna utanför Örebro har skevheten, sett till befolkningens åldersstruktur, utgjort en viktig utgångspunkt (Jakobsson, 2012). Riktigt samma obalans finns inte i nod öst. I jämförelse med genomsnitt för såväl länet som för riket har nodens nattbefolkning en förhållandevis ung åldersstruktur (tabell 1, tabell 2).

1 I bilaga 5 presenteras material och metod för kartläggningen.

10

Tabell 1. Nattbefolkning i nod öst samt Örebro län, år 2011, i antal.

Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Nod öst Örebro län

0-6 704 12 035 1 839 14 578 22 487 7-15 705 13 102 2 344 16 151 27 079 16-19 361 7 068 1 119 8 548 14 746 20-44 2 024 48 779 6 466 57 269 88 435 45-64 1 974 32 540 5 027 39 541 71 963 65-84 1 264 20 032 3 190 24 486 48 644 85-W 191 3 565 525 4281 8 218 Totalt 7 223 137 121 20 510 164 854 281 572

Källa: SCB/rAps

Tabell 2. Nattbefolkning i nod öst, Örebro län samt riket, år 2011, andelar i procent (%).

Åldersgrupp Lekeberg Örebro Kumla Länet Riket

0-6 9,7 8,8 9 8 8,3 7-15 9,8 9,6 11,4 9,6 9,5 16-19 5 5,2 5,5 5,2 5,2 20-44 28 35,6 31,5 31,4 32,7 45-64 27,3 23,7 24,5 25,6 25,5 65-84 17,5 14,6 15,6 17,3 16,1 85-W 2,6 2,6 2,6 2,9 2,7 Totalt 100 100 100 100 100

Källa: SCB/rAps

Tabell 2 visar att andelen av befolkningen i åldersintervallet 20-44 år i Örebro kommun är betydligt större i jämförelse med länet, men även gentemot riket. Det kan bland annat bero på inflyttningen av studenter till Örebro universitet.

Dagbefolkning

Tabell 3. Dagbefolkning i nod öst och i Örebro län, fördelad på åldersgrupper, år 2008.

Åldersgrupp Dagbefolkning i

nod öst (antal) Nod öst, andel (%)

av dagbefolkningenÖrebro län, andel (%)

av dagbefolkningen

16-19 7 775 8,4 8,4 20-24 9 053 9,8 8,9 25-29 8 734 9,5 8,5 30-34 9 232 10 9,4 35-39 9 833 10,7 10,5 40-44 9 919 10,8 11 45-49 8 625 9,4 9,7 50-54 8 537 9,3 9,7 55-60 8 818 9,6 10,1 61-65 7 804 8,5 9,1 66+ 3 699 4 4,6

Källa: SCB/BeDa

11

Sammantaget är dagbefolkningens medelålder i nod öst likvärdig med den genomsnittliga medelåldern i länet. Den genomsnittliga medelåldern för Örebro län var 42 år, år 2008, vilket var den samma som i nod öst. Det är dock väsentliga skillnader inom noden. I Örebro kommun låg medelåldern för dagbefolkningen på 41 år, i Kumla kommun låg den på 43 år och i Lekebergs kommun på 45 år. (SCB/BeDa) Om vi antar att de sysselsatta i nod öst som var 50 år eller äldre år 2008 lämnar arbetsmarknaden vid 65 års ålder, kommer 30 514 personer kommer att behöva ersättas fram till år 2023 för att uppnå samma sysselsättningsvolym som år 2008. Med denna övergripande bild i bakgrunden kommer de följande kapitlen ge en mer detaljerad inblick i nodens framtida kompetensbehov. Bland annat kommer analyser och prognostiseringar för enskilda branschsektorer och yrkesgrupper att presenteras.

Definition av sysselsättning I det statistiska materialet kommer definitionen av individernas sysselsättningsstatus vara indelad utefter tre olika kategorier:

1. Stark förankring på arbetsmarknaden

Personer som har kontrolluppgift för förvärvsarbete eller inkomst från näringsverksamhet i november månad.

2. Svag förankring på arbetsmarknaden

Personer som saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året.

3. Ingen förankring på arbetsmarknaden

Personer som helt saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete. Personer som ingår i den första kategorin anses ha den starkaste förankringen på arbetsmarknaden. I den andra kategorin hamnar vanligen säsongarbetare eller personer med andra tillfälliga arbeten (till exempel sommarjobbare eller ålderspensionärer som arbetar tillfälligt2). Med andra ord har individer i denna grupp en svagare förankring på arbetsmarknaden. I prognosen används både kategori 1 och 2 för att definiera sysselsättning. År 2008 fanns 84 procent, 77 623 individer, av nodens befolkning i kategori 1. Samma år återfanns 16 procent, 14 406 individer, i kategori 2. Här skiljer sig branschsektorerna hotell- och restaurang samt jord- skog och fiske sig åt då sysselsättningen inom kategori 2 står för drygt 30 procent i dessa.

Definition av okänd branschsektor och ickespecificerade yrken I analyserna förekommer kategorierna okänd branschsektor och ickespecificerade yrken. Båda dessa utgör en stor andel av den totala sysselsättningen både sett till branschsektorer såväl som på yrken. Det är därför viktigt att klargöra vad de två begreppen innebär. Närmare 80 procent av individerna i kategorin ”okänd” branschsektor hade kontrolluppgift för förvärvsarbetet någon gång under året, men ej i november månad. Det innebär att den största

2 En granskning av åldersstruktur inom kategorin okänd visar att cirka 30 procent av de sysselsatta utgörs av ungdomar 16-19 år, och cirka 25 procent av sysselsatta som är 65 år och äldre.

12

andelen av de individer som inte har blivit knutna till någon specifik bransch i datamaterialet har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det handlar bland annat om tillfälliga vikariat och säsongsarbetande ungdomar. Om endast novemberuppgiften för sysselsättning användes i analysen hade kategorin okänd blivit väsentligt mindre. När det gäller individer i kategorin ickespecificerade yrken har närmare 55 procent kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under året men ej i november. Det är alltså frågan om en stor andel vikariat och säsongsarbete även inom denna grupp. Kontrollkörningar visar att gruppen består till 42 procent ungdomar i ålderskategorin 16-20 år. De återfinns i huvudsak branschsektorerna Företagstjänster/FoU, Handel, Utbildning och Industri.

Branschstrukturen i nod öst I nod öst är Sjukvård/sociala tjänster den största branschsektorn. Det kan delvis hänga samman med Örebro universitetssjukhus lokalisering och storlek som arbetsplats i Örebro. Inom den här branschsektorn finns majoriteten av de sysselsatta inom kommunal vård- och omsorg (SCB/BeDa).

Figur 1. De sysselsattas fördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Jämfört med övriga länsdelar visar nod öst upp en betydligt mer diversifierad branschstruktur. En märkbar skillnad är bland annat att industrin inte har samma dominerande roll som vi kan se i andra länsdelar (jämför Jakobsson, 2012, och Jakobsson, 2012). En stor del av industrisysselsättningen finns dock i den näst största branschsektorn, Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns. Figur 2 visar hur olika näringsområdens storlek inom branschsektorn Företagstjänster/FoU. I en ännu mer detaljerad analys finner vi att bemanningsföretagen utgjorde den största enskilda näringsgrenen inom branschsektorn, 1 670 personer, år 2008. Hur stor andel av dessa som jobbar inom industrin går dock inte att se i det statistiska materialet. Däremot kan vi, om vi

Industri12%

Bygg7%

Handel13%

Hotell och rest.3%

Transport4%

Post och tele 1%Bank, finans,

försäk1%

Företagstj, FoU14%

Off förv, försvar m.m.7%

Utb, inkl. förskola

12%

Sjukvård, sociala tjänster

17%

Rekreation, pers. tjänster

5%

Jord, skog, fiske2%

Okänd2%

13

tittar på dessa personers utbildningsinriktning, göra en sannolik bedömning av att en stor del av de som är anställda via bemanningsföretag jobbar inom industrin. I figur 3 kan man se att närmare en fjärdedel av de förvärvsarbetande inom bemanningsföretagen har en utbildningsinriktning mot teknik och tillverkning. Sannolikt arbetar merparten av dessa inom industrin. Att en stor andel av de sysselsatta inom bemanningsföretagen återfinns inom industrin bekräftas även av intervju med en företrädare för ett bemanningsföretag i Örebro. Dock anges att även verksamheter inom bland annat lager och transport är centrala för bemanningsföretagen.

Figur 2. Fördelning av sysselsatta (antal) inom olika näringsområden i branschsektorn Företagstjänster (FoU), nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa. * I ”Övriga företagstjänster” utgörs huvuddelen av de sysselsatta inom bemanningsföretag. ** Inom Intressebevakande verksamheter finns bland annat sammanslutningar av arbetsgivare, t.ex. branschförbund, handelkamrar m.fl.

Figur 3. Utbildningsinriktning hos sysselsatta inom bemanningsföretag i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Fastighets-verksamhet; 2093

Uthyrning av fordon maskiner

mm; 238

Databehandlings-verksamhet; 1282

Forskning och utveckling; 99

Övriga företagstjänster*;

9154

Intresse-bevakande

verksamhet**; 132

Allmän utb28%

Pedagogik o lärarutb

3%

Humaniora o konst8%

Samh juridik handel adm

17%

Naturvet matematik data

3%

Teknik o tillv24%

Lant o skogsbruk djursjukvård

1%

Hälso o sjukvård social omsorg

6%

Tjänster7%

Okänd inriktning3%

14

Den tredje största branschsektorn i nod öst är Handel. Något som kännetecknar den här branschsektorn är de många olika och enskilda näringsgrenarna som ryms i denna. Den största bland dessa är livsmedelshandeln (figur 4).

Figur 4. De fem största näringsgrenarna inom branschsektorn Handel, år 2008. Andelar (%) av den totala sysselsättningen inom branschsektorn.

Källa: SCB/BeDa

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Livsmedelshandel (ej varuhus)

Handel med personbilar

Partihandel med elartiklar

Partihandel med övriga maskiner för industri, handel och

sjöfart

Partihandel med virke, andra

byggmaterial och sanitetsgods

15

Del 1. Prognos om kompetensbehovet

Förväntade pensionsavgångar Figur 5 visar att andelen sysselsatta som är 50 år eller äldre och som förväntas gå i ålderspension fram till år 2023 (15 år framåt från år 2008 och 11 år framåt från år 2012), utgör en tredjedel eller mer i majoriteten av branschsektorerna (rödfärgade staplar). Endast i tre branschsektorer, Företagstjänster/FoU, Handel samt Hotell och restaurang, utgör arbetskraften som är 50 år eller äldre mindre än 30 procent. Figuren säger dock inget om inflödet eller hur sysselsättningen är fördelad i åldersgrupperna under 50 år. Figuren ska därför tolkas som en indikator på att det kan komma att behövas ett stort inflöde av arbetskraft i branschsektorer med en hög andel personer över 50 år, inom de närmaste 1-15 åren. Längre fram i rapporten kommer åldersfördelningen inom respektive branschsektor analyseras mer i detalj.

Figur 5. Andel sysselsatta som var 50 år eller äldre, fördelat på branschsektorer i nod öst, år 2008*.

Källa: SCB/BeDa * De röda staplarna representerar branschsektorer där en tredjedel eller fler av de sysselsatta var 50 år eller äldre år 2008.

Medelålder Fokuserar vi de sysselsattas medelålder kan vi se att det har skett en viss höjning under mätperioden år 1990-2008 med tre år. Detta är dock ingen dramatisk höjning generellt sett. I den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster är dock höjningen av medelåldern den dubbla, cirka 6 år. I Figur 6 framgår att medelåldern inom Sjukvård/sociala tjänster var lägre än den genomsnittliga medelåldern för samtliga branschsektorer vid ingångsåret 1990. Vid mätperiodens slut är dock medelåldern inom samma branschsektor drygt ett år högre än för det övriga arbetslivet i noden. Vi ser alltså en relativt snabbare ökning av medelåldern inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Hotell o rest

Handel

Företagstj, FoU

Bygg

Industri

Post o tele

Transport


Sjukvård, sociala tj

Rekreation, pers tj

Bank, finans, försäk

Off förv, försvar mm

Jord, skog, fiske

Okänd

16

Figur 6. Förändring av medelålder år 1990 till 2008, dagbefolkning i nod öst.

Källa: SCB/BeDa

Åldersfördelning Figur 7 visar de sysselsattas åldersfördelning inom de tre största branschsektorerna samt för sysselsättningen i samtliga branschsektorer.

Figur 7. De sysselsattas åldersfördelning inom olika branschsektorer i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Figuren visar flera intressanta fakta som har betydelse för kompetensförsörjningen. Bland annat visar den att åldersgrupperna 35-39 år samt 40-44 år är de största kategorierna för hela sysselsättningen i nod öst. Man kan också se en relativt jämn spridning av de sysselsatta inom de olika ålderskategorierna. Bortsett från den äldsta gruppen (66+) skiljer det endast tre procentenheter mellan åldersgrupperna där flest respektive minst andel finns.

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008

Medelålder (år)


Alla branschsektorer

0

2

4

6

8

10

12

14

16

16‐19 20‐24 25‐29 30‐34 35‐39 40‐44 45‐49 50‐54 55‐60 61‐65 66+


Företagstj, FoU

Handel

Samtliga branschsektorer

17

När det gäller den största branschsektorn, Sjukvård/sociala tjänster, är dock skillnaderna större mellan ålderskategoriernas storlek. Inom denna branschsektor skiljer det åtta procentenheter mellan de största och minsta (16-19 år) ålderkategorierna. Figur 7 visar också att åldersstrukturen inom Sjukvård/sociala tjänster är relativt hög jämfört med den genomsnittliga åldersfördelningen för samtliga branschsektorer. Inom så väl Företagstjänster/FoU som Handel finns de största andelarna av de sysselsatta i de yngre åldrarna. Det framgår tydligt att åldersstrukturen inom dessa två branschsektorer är relativt ung i jämförelse med den genom snittliga åldersfördelningen för alla branschsektorer i nod öst.

Rekryteringsbehov inom olika branschsektorer Tabell 4 visar hur många personer i som behöver komma in i respektive branschsektor fram till år 2023 för att ersätta de som går i pension. Detta kallar vi för rekryteringsbehov. Tabellen visar att merparten av inflödet behöver gå till den största branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster. Det nästa största rekryteringsbehovet finns i den fjärde största branschsektorn Utbildning inklusive förskola.

Tabell 4. Rekryteringsbehov för olika branschsektorer i nod öst.

Branschsektor

Antal sysselsatta,

år 2008Rekryteringsbehov*

fram till år 2023

Rekryteringsbehovets andel (%) av totala

sysselsättningen år 2008

Sjukvård, sociala tj 16 001 5 453 34,1 Företagstj, FoU 12 998 3 328 25,6 Handel 12 106 2 655 21,9 Utb, inkl. förskola 11 321 3 917 34,6 Industri 10 844 3 113 28,7 Off. förv, försvar m.m. 6 156 2 727 44,3 Bygg 6 057 1 745 28,8 Rekreation, pers tj 4 582 1 666 36,4 Transport 3 429 1 100 32,1 Hotell och restaurang 2 799 218 7,8 Jord, skog, fiske 1 733 1 005 58,0 Okänd 1 654 1 115 67,4 Post och tele 1 322 399 30,2 Bank, finans, försäkring 1 027 417 40,6 Totalt 92 029 28 858 31,4

Källa: SCB/BeDa. *Rekryteringsbehov = Antal som behöver komma in i branschsektorn för att uppnå samma volym som år 2008.

18

Tabell 5 visar att medelåldern är högre i de kvinnodominerande branschsektorerna Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. Den högsta medelådern finner vi inom Sjukvård/sociala tjänster, där också det största rekryteringsbehovet finns.

Tabell 5. Medelålder och könsfördelning inom de fem största branschsektorerna i nod öst, år 2008.

Branschsektor Medelålder Medianålder Andel kvinnor (%)

Sjukvård, sociala tj 43 44 81,2Företagstj, FoU 39 37 43,2Handel 38 37 42,7Utb, inkl. förskola 42 43 71,1

Industri 41 41 23,9

Källa: SCB/BeDa

19

Del 2. Perspektiv på framtidens kompetensförsörjning och kompetensbehov I det här kapitlet kompletteras statistiken med analyser och citat utifrån intervjuer som har genomförts med lokala arbetsgivare. Detta ger en fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv.

Vård och omsorg samt skola Inom branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster har representanter inom kommunala verksamheter med ansvar för övergripande rekryteringsfrågor och näringslivsutvecklingen i tre kommunerna blivit intervjuade. Även företrädare för landstinget samt privata aktörer har medverkat i intervjuerna. För branschsektorn Utbildning/skola har företrädare för Örebro universitet samt privata utbildningsanordnare också deltagit. Sjukvård/sociala tjänster är den enskilt största branschsektorn i nod öst. Det är också i denna branschsektor som vi ser det största rekryteringsbehovet framöver. Från år 2008 fram till år 2023 kommer drygt 5 400 personer, enligt beräkningarna i rapportens första kapitel, att behöva komma in i branschsektorn. Prognosen har inte tagit hänsyn till ökade vårdbehov som hänger samman med att en större del av befolkningen kommer nå äldre åldrar, 85 år och äldre (så kallade äldre-äldre). Rekryteringsbehovet är med andra ord lågt räknat. Tittar vi på enskilda yrkesgrupper inom branschsektorn kommer det framförallt att finnas ett stort behov av undersköterskor. Det finns också ett stort behov av att ersätta bland sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden. Även i storleksmässigt mindre yrkesgrupper där rekryteringsbehovets andel av den totala sysselsättningen inom yrkesgruppen är 50 procent eller större finns det ett stort rekryteringsbehov. Det gäller till exempel distriktssjuksköterskor, barnsjuksköterskor samt övriga sjuksköterskor med specialistkompetens.

Goda pendlingsmöjligheter är avgörande Den samlade bilden av intervjumaterialet är att representanterna inom branschsektorn anser att rekryteringen och kompetensförsörjningen fungerar bra idag. Jämfört med andra företrädare i andra delar av länet tycker man mindre oro för framtiden. En orsak till detta är den mer gynnsamma åldersstrukturen hos nattbefolkningen. Representanterna för de mindre kommunerna i nod öst berättar att de goda möjligheterna till arbetspendling, framför allt till och från Örebro, är en viktig faktor för den framtida kompetensförsörjningen.

Man får tag i det folk man behöver, och jag tror att det hänger ihop med närheten till Örebro och att det är relativt lätt aven att pendla från Örebro och hit om det skulle behövas.

Ser man till statistiken sker det en betydande in- och utpendling över länsgränserna till nod öst. Ett tydligt mönster för personerna som pendlar är att de ofta är högutbildade. Universitetslärare är ett exempel på en yrkesgrupp som hör till denna grupp3.

3 Läs mer i kapitel 3.

20

Samverkan kring kompetensförsörjning En av de intervjuade företrädarna menar att de sysselsatta inom den kommunala verksamheten präglas av en hög utbildningsnivå. Tabell 6 visar att nästan hälften av de sysselsatta inom den kommunala sektorn i nod öst är högutbildade. Dock är andelen högutbildade större inom såväl landsting som inom statliga verksamheter. Den generellt lägsta utbildningsnivån ser vi bland sysselsatta inom den privata sektorn.

Tabell 6. Utbildningsnivå bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år 2008.

Sektor Låg Medel Hög Ej uppgift Totalt

Statlig 7,1% 37,4% 55,4% 0,2% 100,0% Kommunal 7,3% 43,8% 48,8% 0,1% 100,0% Landsting 2,2% 27,4% 70,3% 0,1% 100,0% Privat 14,5% 60,5% 24,7% 0,3% 100,0% Övriga organisationer 10,0% 44,1% 45,8% 0,1% 100,0%

Totalt 11,0% 51,1% 37,7% 0,2% 100,0%

Källa: SCB/BeDa. * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet 20-64 år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad år 2008.

Flera av de kommunala företrädarna berättar att de ser en stor utmaning i att rekrytera tillräckligt med förskollärare och ingenjörer inom den närmaste framtiden. Flera av dem upplever redan idag även svårigheter med att rekrytera IT- och dataspecialister. Den regionala försörjningen av specialutbildad personal och akademisk kompetens är därför viktig för kommunerna, men även för andra aktörer inom Sjukvård/sociala tjänster och Utbildning. En av de intervjuade menar att den kommunala verksamheten har en speciell situation när det gäller rekrytering. Personen menar på att för många jobb inom kommunen som kräver specialkompetens inom smala områden finns i hela landet. Det innebär att kommuner befinner sig i en ganska hård konkurrenssituation om dessa kompetenser. I intervjuerna framhåller man att Örebro universitets lokalisering i Örebro och dess utbildningar mot framför allt skola och vård är en konkurrensfördel och viktig för den framtida kompetensförsörjningen, bland annat när det gäller lärare och personal inom vård och omsorg. Samarbete och samverkan med aktörer för strategisk kompetensförsörjning fungerar, enligt de intervjuade, generellt tillfredssällande. Dock berättar en av de intervjuade att en ökad grad av samordning och fokusering vore önskvärd utifrån ett kommunalt perspektiv.

Det är väldigt många olika konstellationer. Universitetet driver, regionförbundet driver, Handelskammaren driver, andra utbildningsanordnare driver och företagen driver själv sådana typer av nätverk. Jag tror inte att det är brist på samverkan [för strategiskt arbete med framtida kompetensförsörjning], men det är nog brist på fokusering tror jag.

Från landstinget understryker man att samverkan är mycket viktigt för rekryteringen och kompetensförsörjning. Där har man etablerade former för samverkan med olika utbildningsaktörer, bland annat med universitetet kring akademiska utbildningar, men även med utbildningsanordnare av icke-akademiska utbildningar som har relevans för landstingets

21

verksamhet. Gällande samverkan lyfts också Vård- och omsorgscollege fram som en viktig arena för samverkan kring kompetensfrågor på lokal nivå.

I Vård- och omsorgscollege samlas vi arbetsgivare (privata och offentliga) samt utbildare på gymnasienivå för att diskutera behov och efterfrågan på det här området och för att klargöra arbetsgivarnas behov av utbildning. Det har vuxit till en riktigt bra dialog och ett bra forum som visar hur man ska jobba. Det känns riktigt, riktigt bra.

När det gäller samverkan mellan mer kvalificerade utbildningar samt det lokala arbetslivet framträder olika bilder. Det kan bero på att flera aktörer anser att olika former av samverkan med högskolor och universitetet handlar om kompetensutveckling och kompetensförsörjning för den egna verksamheten, men att detta inte är det uttalade syftet för samverkan eller samarbetet. En representant för en större statlig verksamhet berättar till exempel att man driver sommarkurser tillsammans med Örebro universitetet. Från deras perspektiv är detta en viktig form av samverkan för att hitta och attrahera ny personal till verksamheten, även om det uttalade målet inte handlar om samverkan för kompetensförsörjning.

Skola och utbildning Tabell 7 visar att gymnasielärare är den enskilda yrkesgrupp inom branschsektorn Utbildning där det största rekryteringsbehovet finns, därefter följer yrkesgrupperna barnskötare och förskollärare. Vi kan dock räkna med att antalet förskollärare som behöver rekryteras kommer att vara betydligt större då många kommuner är inne i en process med att växla upp kompetensnivån från barnskötare till förskollärare. Detta betyder att utbildningsnivån kommer att höjas på sikt. Uppväxlingen av kompetens inom förskolan har medfört ökade kostnader för kompetensutveckling i flera kommuner i länet, även i nod öst. Så här säger en av de intervjuade gällande kompetensutveckling för personalen:

En del utbildar vi själva. Nu orkar vi inte ge oss på så jättemycket. Uppdragsutbildningar på universitet är rätt så dyra. Vi har till exempel gjort förskollärarutbildning.

Tabell 7. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov för olika yrkesgrupper inom branschsektorn Utbildning i nod öst.

Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov*

Rekryteringsbehov andel (%) av totala


Gymnasielärare 46,7 552 39,5

Barnskötare 41,3 531 32,7Förskollärare och fritidspedagoger 44,6 525 33,2

Grundskollärare 43,9 499 32,5

Övriga pedagoger 48,5 321 46,7

Universitets- högskolelärare 47,3 301 41,7

Källa: SCB/BeDa.* Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som år 2008. Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad år 2008.

När det gäller universitets- och högskolelärare ser kompetensförsörjningen lite annorlunda ut. Vid Örebro universitet räknar man med att kunna behålla vissa lärarkategorier i arbete efter

22

65 års ålder, vilket inte är ovanligt för lärare på denna nivå. Detta gör att man skjuter utmaningarna med att ersätta lärare längre fram i framtiden.

Idag kvarstår merparten av de som är 65 i anställning tills de 67 år. Det innebär att just nu så skjuter vi den här problematiken något eller några år framför oss […] Men förr eller senare kommer vi hamna i ett läge som kan vara lite problematiskt med mycket pensionsavgångar.

Att vara en attraktiv arbetsgivare Flera av de intervjuade har tagit upp frågan och vikten av framstå som en attraktiv arbetsgivare för att lyckas attrahera och rekrytera personal inför framtiden. Flera av de intervjuade företrädarna ser detta som en stor och svår utmaning.

Vi ser att våra stora yrkesgrupper inom till exempel vården, inte är ett attraktivt yrke. Det är för få som söker och det är allt färre som vill ha de här jobben, skulle jag säga. Det är klart att det är en strategisk utmaning för oss att vända den bilden.

I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2011) kan man konstatera att antalet studenter som väljer utbildningar inom vård och omsorg har sjunkit under 2000-talet. Samtidigt kan man också konstatera att ett stort rekryteringsbehov väntar inom flera yrkesgrupper i branschsektorn Sjukvård/sociala tjänster (tabell 8). Det är framför allt inom yrkesgrupperna undersköterskor, övriga sjuksköterskor, skötare och vårdbiträden som det volymmässigt största behovet finns. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att många gör stora ansträngningar för att göra reklam för vårdyrken och för att skapa och sprida en positiv bild av arbetet inom vård och omsorg.

Vi försöker synas på en mängd olika ställen inom hälso- sjukvård, först och främst. Vi försöker vara attraktiva för alltifrån ungdomsåren till att rekrytera vuxna […] försöker marknadsföra oss som en god organisation där man lyssnar på individen, vi försöker arbeta aktivt tillsammans med andra aktörer inom länet med olika förvaltningar för att gemensamt annonsera ut tjänster. Vi finns på mässor och så vidare…

Fler företrädare inom Sjukvård/sociala tjänster har på ett liknande sätt beskrivit ett omfattande arbete för att marknadsföra verksamheten gentemot tänkbara framtida medarbetare. I en av intervjuerna använder man begreppet ”employer branding” för att beskriva detta arbete. Utifrån den växande trenden att med reklammässig teknik marknadsföra sitt varumärke och en arbetsplats i syfte att locka ny personal, säger utbildningsanordnare så här:

Det har gått mycket mode i employer branding och sådana saker, vad är det för något egentligen? Hur mycket man än håller på med kosmetiska saker och har en massa snygga broschyrer så handlar det i slutändan om vilken verksamhet man har. Det är verksamheten som måste funka.

23

Representanter inom vård och omsorg beskriver flera saker som har betydelse för medarbetares arbetssituation som svar på frågan om hur man arbetar för att vara attraktiv arbetsgivare.

Vi försöker erbjuda allt från ferieplatser till prao och sommarjobb för ungdomar, till att jobba med ledarskap och medarbetarskap samt erbjuda goda arbetsförhållanden.

När det gäller doktorerna så handlar det mycket om att de har möjlighet att styra sin tid själva. Vi tror också mycket på värderingar och vårt arbetsklimat, som gör vår arbetsplats attraktiv. Hur vi behandlar varandra och hur stämningen är på jobbet. Det är nog mycket det som är avgörande när vi rekryterar de här specialisterna.

Tabell 8. Medelålder samt beräkning av rekryteringsbehov* för olika yrkesgrupper inom Sjukvård/sociala tjänster i nod öst.

Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov

Rekryteringsbehov,andel (%) av totala


Undersköterskor 45 1 124 34,6Övriga sjuksköterskor 45 585 33,9Skötare 42 505 28,4Vårdbiträden 38 453 21,6Läkare 47 314 41,4Socialsekreterare och kuratorer 45 234 34,8Distriktssjuksköterskor 53 104 56,5Barnmorskor 49 69 47,6Barnsjuksköterskor 50 65 50,0Akutsjuksköterskor 46 63 33,3Övriga inom vård och omsorg 47 57 35,6Tandläkare 49 49 42,2Övriga sjuksköterskor med specialkompetens 53 12 66,7Apotekare 46 7 25,9Logoped 44 5 23,8

Källa. SCB/BeDa. * Rekryteringsbehov står för antalet som behöver komma in i yrkesgruppen för att uppnå samma volym som år 2008. Rekryteringsbehovet är beräknat på sysselsatta som hade kontrolluppgift för november månad år 2008.

Jämställdhet och mångfald En könsmässig snedfördelning inom en bransch kan ha negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen och möjligheterna att rekrytera lämpliga medarbetare.4 Generellt har den kommunala sektorn liksom landstinget, en kvinnlig dominans bland de sysselsatta. En av kommunens representanter menar att nästan 77 procent inom de kommunala verksamheterna är kvinnor. Inom den privata sektorn dominerar däremot männen. Inom statliga verksamheter är sysselsättningen mer jämt fördelad mellan män och kvinnor (tabell 9).

4 Läs mer i rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) .

24

Tabell 9. Könsfördelning bland sysselsatta* inom olika sektorer i nod öst, år 2008.

Sektor Män Kvinnor Totalt

Statlig 49,6% 50,4% 100,0%Kommunal 24,4% 75,6% 100,0%Landsting 22,3% 77,7% 100,0%Privat 66,5% 33,5% 100,0%Övriga organisationer 41,3% 58,7% 100,0%Totalt 50,9% 49,1% 100,0%

Källa: SCB/BeDa * Sysselsatta har avgränsats till sysselsatta inom åldersspannet 20-64 år, samt till sysselsatta som har kontrolluppgift för förvärvsarbete november månad, år 2008.

Tabell 10 visar att de yrkesgrupperna inom den kommunala sektorn, bland annat undersköterskor och vårdbiträden, är kraftigt överrepresenterade av kvinnor.

Tabell 10. Könsfördelning inom yrkesgrupper i branschsektorn sjukvård/social omsorg, nod öst, år 2008.

Yrkesgrupp Män Kvinnor Totalt

Akutsjuksköterskor 20,6% 79,4% 100,0%Apotekare 29,6% 70,4% 100,0%Barnmorskor 0% 100,0% 100,0%Barnsjuksköterskor 2,3% 97,7% 100,0%Distriktssjuksköterskor 2,7% 97,3% 100,0%Logoped 0% 100,0% 100,0%Läkare 59,6% 40,4% 100,0%Skötare 26,1% 73,9% 100,0%Socialsekreterare, kuratorer 15,8% 84,2% 100,0%Tandläkare 52,6% 47,4% 100,0%Undersköterskor 6,5% 93,5% 100,0%Vårdbiträden 19,4% 80,6% 100,0%Övriga sjuksköterskor med specialistkompetens 11,1% 88,9% 100,0%Övriga inom vård och omsorg 18,1% 81,9% 100,0%

Övriga sjuksköterskor 11,5% 88,5% 100,0%

Källa: SCB/BeDa

När det gäller de sysselsattas mångfald och etnicitet på arbetsmarknaden ger de intervjuade blandade svar. När en av de intervjuade svarar på en fråga om den etniska mångfalden på arbetsmarknaden, säger personen att det bor så pass lite utlandsfödda i kommunen. Därför är det inte en aktuell eller prioriterad fråga. En annan person svarar att man som arbetsgivare i kommunen dels ser det som viktigt att få in breda språkkunskaper i organisationen. Det handlar bland annat om att det är positivt om det finns medarbetare som behärskar arabiska eller andra vanligt förekommande språk hos invandrargrupper i kommunen. De intervjuade hänvisar också till politiska mål som säger att medarbetarna ska spegla befolkningen i den mån det är möjligt5.

5 Läs mer om jämställdhet och mångfald i kapitel 3.

25

Statliga verksamheter6 Inom de statliga verksamheterna har representanter från bland annat Statistiska centralbyrån, Kriminalvården, Länsstyrelsen i Örebro län, Polisen och Transportstyrelsen medverkat i intervjuerna. Drygt 7 000 personer7 i nod öst var sysselsatta inom en statlig verksamhet år 2008. Inom de statliga verksamheterna finns en mängd olika yrkesgrupper som kräver gymnasieutbildning eller motsvarande som den högsta avslutande utbildningsnivån. Det handlar främst om receptionister, intervjuare, vårdare med flera. Kärnverksamheterna präglas dock i de flesta fall av sysselsatta med teoretisk specialistkompetens och akademisk utbildning. Tabell 6 (s.16) visar att drygt 55 procent av de sysselsatta inom de statliga verksamheterna har en hög utbildningsnivå. Tabell 11 listar sju yrkesgrupper som företrädarna har omnämnt i intervjuerna. Det är dock viktigt att understryka att dessa endast är ett urval av förekommande yrken inom de verksamheter som ingår i studien.

Tabell 11. Könsfördelning inom yrkesgrupper i statliga verksamheter, nod öst, år 2008.

Yrkesgrupp Medelålder Rekryteringsbehov

Rekryteringsbehov, andel (%) av totalt

sysselsatta år 2008

Kriminalvårdare 42,3 137 29,7 Jurister 46,3 115 46,0

Specialister inom jord- och skogsbruk, biologer 47,6 15 38,5 Statistiker 45,4 85 39,4 Arkitekter och stadsplanerare 49,7 57 51,8 Dataspecialister 42,3 277 24,2 Poliser 46,1 112 38,0

Källa: SCB/BeDa

De intervjuade anser att ett kontinuerligt inflöde av ny personal med akademisk utbildning är nödvändigt för den nuvarande och framtida kompetensförsörjningen. I en av intervjuerna framgår det att man redan idag har stora pensionsavgångar som genererar ett stort kompetensbehov till befattningar som kräver akademisk utbildning. I detta fall har man en väl utvecklad och etablerad samverkan med Örebro samt andra universitet och högskolor. Bland annat delar personalen sina tjänster mellan universitetet och den statliga verksamheten. En annan samverkan handlar bland annat om att erbjuda ämnen för studentuppsatser och att delta i drift av sommarkurser.

Vi har ett nära samarbete med universitet och högskolorna. Speciellt då i Örebro och Stockholm. Till exempel genomför vi tillsammans med Örebro universitet sommarskolor varje sommar, där man har olika teman som rör vårt område. Vi erbjuder också möjlighet att skriva uppsatser inom något av våra ämnesområden och i många fall leder det till en anställning efter en examen.

6 Utom verksamhet inom högre utbildning och forskning 7 Förvärvsarbetande enligt novembermätningen.

26

Den intervjuade framhåller samverkan med högskolor och universitet som något mycket viktigt för att möjliggöra nödvändig rekrytering för verksamheten. Samtidigt ser personen också samverkan som en möjlighet att kunna påverka kring innehållet i utbildningarna i någon mån så att den bättre ska matcha deras behov.

Vi samverkar med universiteten dels för att göra oss kända och dels för att den vägen kunna hitta framtida medarbetare. Men, även för att vara med och försöka påverka lite grann deras utbildningar, att de till exempel tar upp saker i utbildningen som är till nytta för oss.

I de övriga intervjuerna nämner man Örebro universitet samt andra universitet och högskolor som viktiga för framtidens kompetensförsörjning. De anser dock inte att samverkan är lika organiserad och utvecklad som i det första fallet.

Vi tar ju emot studiebesök. Studentorganisationer kommer ibland på studiebesök. Sen har vi tagit emot praktikanter från Örebro universitet. Men inte i så stor utsträckning.

Jämställdhet och mångfald Inom de statliga verksamheterna, som de intervjuade representerar, är förhållandet mellan manliga och kvinnliga anställda inom spannet 40-60 procent. I en av verksamheterna står kvinnorna för mindre än 40 procent av de sysselsatta. Överlag är det dock, kvantitativt sett, relativt jämställda arbetsplatser. En av de intervjuade berättar dock att det finns en viss uppdelning mellan män och kvinnor om man tittar på arbets- och yrkesområden inom organisationen. En annan person tar upp mer kvalitativa aspekter gällande frågan om jämställdhet i organisationen:

Går man ut och frågar någon av medarbetarna så anser de väl att ’vadå, vi är väl en jämställd organisation?’. Men, är vi det egentligen när vi går ner på djupet? Det kommer vi att arbeta med framöver.

De intervjuade har i de flesta fall en liten eller ingen uppfattning om hur stor andel av personalen som har utländsk bakgrund. Delvis beror det på att den typen av registrering och registerföring inte är tillåten. Generellt har dock statliga verksamheter den lägsta andelen utlandsfödda jämfört med den kommunala och privata sektorn i nod öst (tabell 12).

Tabell 12. Födelseland för sysselsatta inom olika sektorer i nod öst, år 2008.

Födelseland Statlig Kommunal Landsting Privat

Sverige 91% 89% 90% 88% Land i övriga Norden 2% 2% 2% 2% Land utanför Norden 7% 9% 8% 10%

Totalt 100% 100% 100% 100%

Källa: SCB/BeDa

De intervjuade anser dock att en ökad etnisk mångfald skulle vara berikande för verksamheten. På frågan om hur det kan uppnås säger en av de intervjuade att man arbetar med mångfaldsfrågan ur ett brett perspektiv, dock utan att gå in på konkreta insatser. Ingen av de övriga intervjuade anger heller några konkreta insatser utan hänvisar till mångfaldsplaner i

27

verksamheterna. I ett fall är svaret berättar man att en handlingsplan för ökad mångfald på arbetsplatsen inte är prioriterad i det praktiska arbetet.

Ja, vi har en handlingsplan men vi kanske inte aktivt tar tag i den.

Branschsektorerna industri och bygg Totalt har tio stycken företrädare inom branscherna industri och bygg intervjuats. De representerar bland annat byggföretag, maskinindustrin och livsmedelsindustrin. Byggföretagen utgör endast en marginell del av intervjumaterialet vilket betyder att denna bransch endast kommer att få ett litet utrymme. Fokus kommer i första hand att ligga på tillverkningsindustrin. Några av företagen i analyserna är lokala och har endast ett fåtal anställda medan andra ingår i multinationella koncerner med många tusen anställda. Gemensamt för företagen, oberoende produktion och storlek, är att det i olika utsträckning är beroende av en lokal och regional försörjning av arbetskraft med kompetens. Figur 8 visar att sysselsättningen inom såväl bygg- som industrisektorn har minskat under tidsperioden 1990-2008. År 2008 var drygt 10 800 personer sysselsatta inom industrin i nod öst, vilket var cirka 3 000 färre år 1990. Inom byggbranschen var minskningen år 1990-2008 andelsmässigt större. I absoluta tal handlade det om 447 personer. Figuren visar också att sysselsättningen inom branschsektorn Företagstjänster/FoU, där bemanningsföretagen finns, har vuxit mycket snabbt under mätperioden. I kapitel 1 diskuterades förskjutningen av sysselsättningen inom industrin till bemanningsföretag. Denna förskjutning kan förklara en del av nedgången, men samtidigt vet vi att industrin sedan mitten av 1970-talet genomför stora och löpande rationaliseringar som reducerat kraftigt sysselsättningsvolymen. Det har skett parallellt med att produktionen har trimmats och specialiserats, vilket har ökat behovet av kunskap och kompetens hos många industriföretag i länet (Eliasson & Lundmark, 2007; Jakobsson, 2009). Det ökande kunskapsbehovet inom industrin illustreras i figur 9 som visar att andelen sysselsatta med hög utbildningsnivå har ökat samtidigt som andelen sysselsatta med låg utbildningsnivå kraftigt minskat under perioden 1990-2008.

Figur 8. Sysselsättningsförändringar inom sex branschsektorer i nod öst, år 1990-2008 (Index 1990 = 100).

Källa: SCB/BeDa

60

80

100

120

140

160

180

år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008


Företagstj, FoU

Handel

Industri


Bygg

28

Figur 9. Utbildningsnivå bland sysselsatta inom Industrin år 1990 samt 2008.

Källa: SCB/BeDa

Hänger utbildningen med i industrins kunskapsutveckling? Den alltmer kunskapsintensiva produktionen inom industrin leder till en mer eller mindre paradoxala situation där företagen, trots sysselsättningens minskande volym, ofta har svårt att rekrytera rätt kompetens. Att få tag i ingenjörer och personer med annan teknisk specialkompetens utgör ofta flaskhalsar för tillväxt och expansion. Men, flera intervjuade uttrycker även att problem när det gäller rekrytering till tjänster med lägre kompetensnivå. Den minskade andelen lågutbildade och produktionens allt mer växande kunskapskrav betyder i klarspråk att möjligheterna att gå direkt från grundskolan till jobb i industrin kraftigt reducerats (jämför figur 9). Kunskapsutvecklingen och den alltmer specialiserade produktionen betyder också att, i varierande grad, långa internutbildningar på företagen ofta är nödvändiga innan man som nyanställd klarar av att gå från sin utbildning in i produktion. Ungefär hälften av de intervjuade anser att kompetensen som nyanställda fått med sig från gymnasieskolan motsvarar deras krav eller förväntningar. Några pekar på att gymnasieskolan inte riktigt ligger i fas med utvecklingen, men uttrycker samtidigt en förståelse för att det förhåller sig så. Ofta räknar man med att företaget får stå för en internutbildning som ett komplement till den nyanställdas grundutbildning.

Vi utbildar ju internt också, och ibland tar vi även hjälp externt. Jag tycker väl att skolan i stora drag matchar behovet rätt så bra. Det är ju väldigt svårt [att fylla utbildningen med den specifika kompetens som företaget efterfrågar]. Det är inte enkelt för skolorna och utbildningen att anpassa sig efter marknaden heller, så här måste man vara rätt förstående.

Den andra hälften av de intervjuade har inte någon speciell uppfattning. Dock var det några som uttryckte en tydlig kritik mot innehåll och form i gällande utbildningar som leder till industrijobb. Kritiken riktas såväl mot gymnasieskolan som mot andra eftergymnasiala utbildningsanordnare.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Låg Medel Hög

1990

2008

29

Nej, utbildningssystemet matchar absolut inte det vi efterfrågar. Vi har större behov än vad högskolor och yrkeshögskolor har kunnat fylla på med.

De matchar väldigt dåligt […] Problemet är att skolan och industrin inte lyckats få upp statusen på de här jobben. Det är riktigt allvarligt. Kompetensnivån hos en operatör är hög. Det krävs väldigt mycket. De är mera av datafolk än vad många som går datautbildningar är. Men man har fortfarande en bild av att det är en verkstadsskola.

Det riktas även del kritik mot grundskolan där man upplever att arbetslivskunskap hos eleverna samt studiebesök hos till exempel industriföretag i stor utsträckning saknas.

Varför ser man inte till att åttor och nior får komma ut på studiebesök på företag som visar upp vad det handlar om att vara operatör i industrin idag? De flesta har aldrig varit i kontakt med en modern industri. [D]är tror jag industrin skulle kunna bidra och man skulle kunna göra mer. Vettiga bra studiebesök där man liksom säljer in miljön. Skolan är inte intresserad.

Samverkan kring kompetensförsörjning Majoriteten av de intervjuade anser att behovet av samverkan med utbildningsanordnare är stort. Dels handlar det om att säkra inflödet av kompetens till de lokala företagen inom industrin, dels handlar det om att bidra till att kvalitetssäkra utbildningarnas innehåll. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är att det finns en viss samverkan mellan arbetslivet och utbildningsanordnare gällande utbildning och kompetensbehov inom industrin. I intervjuerna. nämner man Tullängsskolan och Alléskolan som ett bra exempel där detta sker. I en av intervjuerna nämner man att det även finns en viss samverkan med Örebro universitet.

Vi försöker påverka utbildningarna i den mån det går genom att sitta med i programråd på gymnasiesidan för att föra fram våra åsikter om vad som är viktigt och mindre viktigt. På samma sätt på universitetet också, genom kontakter med lärare och programråd påverka utbildningarna så att de matchar krav som vi arbetsgivare ställer.

Utifrån intervjuerna kan man se att samverkan på lokal nivå ofta sker sporadiskt. De saknar i många fall systematik samt konkreta mål, även om man i ett fåtal av intervjuerna kan tolka att ett mer systematiskt arbete sker när det gäller lokal samverkan. Flera av de intervjuade uttrycker en explicit önskan om att samverkan med utbildningsanordnarna fördjupas och samordnas på ett bättre sätt. I intervjuerna framkommer det att det ibland föreligger ett avstånd i synen på kunskap och en brist i kommunikationen mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet. I en av intervjuerna pratar en person till exempel perspektiven på kunskap och de olika rollerna i samverkan mellan arbetslivet och utbildningsanordnare upp som ett problem, vilket är svårt att hantera i konkreta situationer.

Det här är jättekänsligt att prata om. Lärarna vill komma ut till oss och förklara vad det är som gäller. Men, de begriper ingenting. Det som de har med sig är sådant som var sant för 20 år sedan.

30

En vanlig form av konkret samverkan mellan utbildningsanordnare och företagen inom industri och bygg, och som ofta nämns i intervjuerna, handlar om praktik för elever och studenter under sin utbildning. Majoriteten av de intervjuade menar att det är en bra form av samverkan. Men det finns också kritik som handlar om dåliga former och brist på engagemang från skolorna vad gäller praktik.

Det jag tänker (jag kanske tänker fel i detta) är att man använder företagen som praktikplatser, eleverna kommer ut till företagen och jag uppfattar det många gånger som en gratistjänst från företagens sida. Att företagen gör deras jobb, eller vad ska säga […] Många elever har gått på många olika ställen och på många ställen har det varit ren förvaring. Det har inte varit någon praktik. Det är mycket allvarligt. Där behövs ett samarbete!

Jämställdhet och mångfald Det finns ett par konkreta exempel på systematiskt och strategiskt arbete med ökad mångfald och jämställdhet i intervjumaterialet. Det handlar bland annat handlar det om mångfaldsutbildningar för personalen och kontinuerligt uppföljande av jämställdhetsplaner. I ett av de större industriföretagen samverkar man också med skolan för utbildningar som explicit riktas mot tjejer. I och med att man även är en stor internationell aktör sker en omfattande rekrytering från utlandet till enheten i nod öst-området.

När det gäller kulturell bakgrund, har vi ju otroligt mycket från andra kulturer. Det sker automatiskt eftersom vi anställer så många från utlandet. Jag tror inte vårt kära Migrationsverk skulle tycka om att vi anställde så många fler.

Utifrån intervjuerna är den samlade bilden att, trots att majoriteten säger sig önska en större mångfald i personalstyrkan, systematik och strategi saknas vad gäller dessa frågor. Vanliga svar i intervjuerna är att man hänvisar till bristen på tjejer/kvinnor i tekniska utbildningar samt att bristande språkkunskaper gör det svårt att rekrytera utlandsfödda och personer med annan etnisk bakgrund än svensk.

Branscher inom handel och transport I detta avsnitt kommer intervjuerna med representanterna som arbetar på företag inom transport, grossistföretag och företag inom försäljning att presenteras. Majoriteten av företagen utgör delar av nationella och internationella koncerner med enheter i nod öst. År 2008 omfattade sysselsättningen inom branschsektorerna handel och transport tillsammans drygt 15 500 personer8 i nod öst. Det utgjorde närmare 17 procent av den totala sysselsättningen i länet det året. Tabell 13 visar att sysselsättningen inom både handel och transport har ökat mer en den sammanlagda sysselsättningen i nod öst mellan år 1990-2008. Efter en minskning under lågkonjunkturen i början av 1990-talet växte sysselsättningen i de båda branschsektorerna stadigt under senare delen av 1990-talet fram till år 2005. Då bromsade ökningen för branscherna inom transport, däremot fortsatte ökningen inom Handel.

8 I analysen har sysselsättningsstatus 1 och 5 används, d v s såväl sysselsatta vars förankring på arbetsmarknaden definieras som stark samt sysselsatta vars förankring definieras som svag.

31

Tabell 13. Sysselsättningsförändringar inom två branschsektorer samt totala näringslivet i nod öst, år 1990-2008 (Index 1990 = 100).

Källa: SCB/BeDa

Något som kännetecknar branschsektorerna är att andelen högutbildade är lägre än för arbetslivet totalt sett. Däremot är andelen med medelhög utbildning högre såväl för Handel som för Transport. Figur 10 visar att ålderstrukturen gällande branschsektorn handel är påtagligt lägre än för näringslivet i övrigt, vilket kan förklara den något högre andelen lågutbildade. När det gäller transport framgår det av intervjuerna att kunskapskraven på anställda ökar och idag är högre än tidigare.

Jag ser att utvecklingen i branschen kommer att vara den att framtidens yrkeschaufförer kommer att ha högre yrkesstatus än vad den är idag. Med de nya kraven så är det inte vem som helst som klarar av att bli busschaufför eller lastbilschaufför. Det ställs högre krav och det är bra för yrket.

Figur 10. Utbildningsnivån inom Handel och Transport samt hela arbetslivet i nod öst, år 2008

Källa: SCB/BeDa

60

70

80

90

100

110

120

130

140

år 1990 år 1993 år 1996 år 1999 år 2002 år 2005 år 2008

Handel

Transport

Hela näringslivet

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

Låg Medel Hög

Handel

Transport

Tot. nod öst

32

Figur 11. De sysselsattas åldersfördelning inom Handel, Transport samt hela arbetslivet i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Samverkan kring kompetensförsörjning Utifrån intervjumaterialet är den samlade bilden att samverkan mellan aktörer inom Transport och Handel och utbildningsanordnare sker mycket sällan. Ingen av de intervjuade inom Handel anger att man har någon organiserad kontakt med någon utbildningsanordnare. En av de intervjuade menar att det överhuvudtaget saknas utbildningar på gymnasienivån som matchar det behov som finns i branschen.

De matchar ju ganska lite egentligen […] Det finns liksom ingen som har säljskola. Det saknas. Det finns ingenting.

Däremot uttrycker flera av aktörerna inom transportsektorn de är nöjda med de utbildningar som finns. Den samverkan som finns med utbildningsanordnare inom branschen handlar om att företag tar emot studiebesök och anordnar sommarjobb för studenter inom utbildningarna.

Örebro har ju en trafikutbildning för lastbilschaufförer som är jättebra, och Arbetsförmedlingen ställer upp med praktiken, det är ett bra paket för oss. De kommer på studiebesök ibland. Vi berättar för dem vad vi ställer för krav och de försöker leva upp till de kraven. [S]amverkan är ju att alla större åkerier i staden måste hjälpa till och plocka in personer från utbildningen och försöka ge alla åtminstone sommarjobb. Så, vi hjälps åt att se till att de får jobb, att folk fortsätter gå på utbildningen och att Örebro kan vara en bra logistikstad.

Den samlade bilden är vidare att såväl transport- som handelsektorn arbetar mycket med internutbildningar för nyrekryterad personal.

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

16-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-60 år 61-65 år 66 +

Handel

Transport

Tot. nod öst

33

Det finns ju ingen som är färdigutbildad. Vi jobbar väldigt mycket med kompetensutveckling för vår egen personal. De krav som vi ställer på dem [som nyanställs] är att de kommer hit och praktiserar 14 dagar under tre veckor.

Jämställdhet och mångfald Branschsektorn Handel är en av de mer kvantitativt jämställda branscherna i noden när det gäller den könsmässiga fördelningen (figur 12). En analys av den könsmässiga fördelningen inom vanliga yrkesgrupper inom branschsektorn visar dock att uppdelningen mellan män och kvinnor är förhållandevis stor (figur 13). Figur 14 visar att branschsektorn Transport tillhör en av de mer kvantitativt ojämnställda branschsektorer i noden.

Figur 12. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Handel i nod öst, år 2008.

Källor: SCB/BeDa

Figur 13: Könsmässig fördelning i tre yrkesgrupper inom branschsektorn Handel i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Män57%

Kvinnor43% Män

Kvinnor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Säljare inköpare mäklare m fl

Kassapersonal Försäljare detaljhandel

Män

Kvinnor

34

Figur 14. Fördelning av män och kvinnor bland sysselsatta inom branschsektorn Transport i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

År 2008 låg andelen utlandsfödda inom handeln på cirka nio procent. För branschsektorn transport var andelen 11 procent. För hela arbetslivet i nod öst låg andelen utlandsfödda på cirka 10 procent. De intervjuade ställer sig positiva till en såväl jämnare könfördelning som en ökad etnisk mångfald i de verksamheter som de representerar. Ofta anger man att en större mångfald skulle skapa bättre arbetsklimat och att det är önskvärt att personalens sammansättning också representerar samhället i stort. Dock anger svaren i intervjuerna att frågorna inte är centrala vad gäller rekryteringsarbetet. Det är svårt att finna något i intervjumaterialet som anger att det finns något strategiskt och systematiskt arbete för ökad mångfald vad gäller kön och etnicitet i verksamheterna.

Jag delar inte upp så. Jag ser ju, som man säger, alla lika. Alla måste ta sitt ansvar och tar de bara ansvar så struntar jag i om det är en kvinna eller om det är någon från utlandet.

Branscher inom service- och tjänstesektorn Inom den här sektorn har intervjuer med företrädare för verksamheter inom turism-, måltid-, upplevelse- och mötesbranschen genomförts. Även representanter från bankverksamheter, it-företag och lokalvårdsföretag har medverkat.

Jämställdhet och mångfald Något som kännetecknar branschsektorerna Hotell och restaurang samt Bank, finans och försäkring är bland annat den relativt jämna könsfördelningen (figur 15 och figur 16).

Män83%

Kvinnor17%

Män

Kvinnor

35

Figur 15. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Hotell- och restaurang, nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Figur 16. Könsfördelning bland sysselsatta inom branschsektorn Bank, finans och försäkring i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Går vi ner på yrkesnivå och jämför könsfördelningen inom några vanliga yrkesgrupper framträder dock en annan bild (tabell 14). Bland specialister och tekniker inom data dominerar män. Bland städare finner vi närmare 80 procent kvinnor och inom den lägre kvalificerade yrkesgruppen köks- och restaurangbiträden utgör kvinnor närmare 75 procent av de sysselsatta. Inom den mer kvalificerade yrkesgruppen inom Hotell- restaurang, kockar och kockerskor, är könsfördelningen något jämnare cirka 60 procent av sysselsättningen i denna utgörs av kvinnor.

Män44,70%

Kvinnor55,30%

Män

Kvinnor

Män47,10%Kvinnor

52,90%

Män

Kvinnor

36

Tabell 14. Könsfördelning inom några yrkesgrupper i tjänste- och servicesektorn i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Vad gäller andel utlandsfödda utmärks hotell och restaurang av en relativt hög andel utlandsfödda inom branschsektorn. De intervjuade tar i olika utsträckning upp att man ser positivt på såväl en ökad etnisk som en jämnare könsmässig balans bland de sysselsatta på arbetsplatserna. Dock är det ingen av de intervjuade som uttrycker något som kan uppfattas som att det sker något systematiskt arbete för ökad mångfald vid rekrytering.

Tabell 15. Sysselsatta fördelade på födelseland/region, nod öst, år 2008.

Branschsektor Sverige Norden Övriga länder

Industri 89,8% 2,1% 8,1%Bygg 95,6% 1,3% 3,1%Handel 90,0% 1,3% 8,8%Hotell och restaurang 67,6% 0,6% 31,9%Transport 87,0% 1,7% 11,3%Post och tele 88,7% 1,1% 10,2%Bank, finans, försäkring 96,1% 0,7% 3,2%Företagstj, FoU 86,7% 1,8% 11,5%Off förv, försvar m.m. 91,4% 1,9% 6,7%Utbildning, inkl. förskola 88,9% 1,7% 9,4%Sjukvård, sociala tj 85,1% 2,3% 12,6%Rekreation, pers tj 88,8% 2,0% 9,3%Jord, skog, fiske 96,5% 1,2% 2,3%Okänd 93,2% 1,2% 5,6%

Totalt 88,4% 1,7% 9,9%

Källa: SCB/BeDa

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Dataspecialister Datatekniker o dataoperatörer

Köks o restaurangbiträden

Kockar kokerskor Städare m fl

Män

Kvinnor

37

Utbildningsnivå En analys av utbildningsnivåerna inom tjänste- och servicesektorn visar på stora variationer mellan branschsektorerna. Inom branschsektorn Hotell- och restaurang är andelen lågutbildade drygt 30 procent och andelen högutbildade endast cirka 15 procent. Samtidigt ser vi i figur 17 att andelen högutbildade inom Bank- finans och försäkring ligger på drygt 40 procent.

Figur 17. Utbildningsnivå inom branschsektorerna Bank, finans och försäkring samt Hotell och restaurang i nod öst, år 2008.

Åldersstruktur De båda branschsektorerna Hotell och restaurang samt Bank, finans och försäkring skiljer sig också påtagligt åt när det gäller de sysselsattas åldersstruktur. Samtidigt som Bank, finans och försäkring har en relativt jämn fördelning mellan ålderskategorierna, utom kategorin 16-19 år där andelen sysselsatta är mycket låg, är majoriteten av de sysselsatta inom hotell och restaurang i de yngsta åldrarna. Detta är också en förklaring till den låga utbildningsnivån inom branschsektorn. Att dessa delar hänger samman bekräftas i en av intervjuerna.

Vi har jobbat mot skolor med ungdomar som är skoltrötta. Den ungdomen som jobbar hos oss har ju inte någon utbildning och inga bra betyg.

Förankring på arbetsmarknaden En annan faktor som präglar branschsektorn Hotell och restaurang är de förhållandevis många som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Figur 18 visar att cirka 30 procent av de sysselsatta saknar kontrolluppgift i november, men har kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under annan tid på året.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Låg Medel Hög

Bank, finans, försäkHotell o rest

38

Figur 18. Fördelning av stark respektive svag förankring på arbetsmarknaden bland sysselsatta inom olika branschsektorer i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Samverkan kring kompetensförsörjning Samverkan kring lokal kompetensförförning med utbildningsanordnare ser mycket olika ut inom de olika branscherna som de intervjuade representerar. För it-företagen tycks samverkan ske genom branschorganisation mot lärosäten med högre utbildning. De intervjuade är inte helt säkra på hur den samverkan fungerar.

Via universitetet, nej det är länsstyrelsen (?), är vi med i branschrådet. Det är olika företag och organisationer som träffas för att prata om hur läget är, vad som är bra, vad som är dåligt och vad man kan göra bättre. Universitetet [Örebro universitet] har ju en viss inriktning som inte riktigt är… De har ju humanistiskt, samhällsvetenskapligt och det är mycket fokus på läkarutbildningen. Inte på ingenjörsområdet.

Intervjuerna med företrädare för företag inom branschsektorn bank, finans och försäkring ger dels en bild av lokal samverkan med lokala utbildningsanordnare och dels en branschövergripande samverkan mellan lokala företag kring kompetensförsörjningsfrågor. I det senare fallet är det något som man ser som nödvändigt att utveckla och stärka.

Det [samverkan kring utbildning] gör man lite lokalt med den lokala utbildningsanordnaren. Vi jobbar ju väldigt nära skolan […] Vi finns med redan från gymnasieskolan och ända upp och påverkar… Vi har tagit initiativ för att försöka träffa de företag som finns bara här på orten. Då kommer vi att komma in på det här med kompetensförsörjning. För det är ju inte bara vi som har bekymmer med att hitta kompetent folk, utan det har andra företag också.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%Stark förankring

Svag förankring

39

Även för företag inom turism-, måltid-, upplevelse- och mötesbranschen ser lokal samverkan för kompetensförsörjning olika ut. Intervjuerna ger en bild av att denna i vissa fall sker mer systematiserad och organiserad, i andra fall ger intervjuerna bilden av att organisation och systematik saknas.

40

Del 3. Analyser av arbetsmarknaden och sysselsättningen utifrån möjligheterna och utmaningarna för kompetensförsörjningen i nod öst Det här kapitlet kommer fem utmaningar för den lokala kompetensförsörjningen i nod öst att presenteras och diskuteras: (1) Den åldrande befolkningen, (2) Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden, (3) Den etniskt och könsmässigt segregerade arbetsmarknaden, (4) Utbildning och matchning samt (5) Pendling.

1. Den åldrande befolkningen I det inledande kapitlet framgår att ålderstrukturen för nattbefolkningen i nod öst är mindre problematiskt än för länet i övrigt. Framför allt är det Örebros attraktionskraft hos unga vuxna (20-44 år) som bidrar till ett relativt gynnsamt läge gällande befolkningens ålderssammansättning. Trots detta får vi dock ändå räkna med en stigande andel äldre-äldre (85 år och äldre) i nod öst inom de närmaste tio åren, vilket kommer att utgöra en utmaning för vård och omsorg. Problematiken är dessutom dubbel, liksom för övriga länet, i det avseendet att ålderssammansättningen inom vård och omsorg kommer leda till stora pensionsavgångar den närmaste 10-15 åren. Utan att räkna in ett ökat vårdbehov för den åldrande befolkningen behöver drygt 5 400 personer ha flödat in till vård- och omsorgsyrken fram till år 2023 för att uppnå samma volym som år 2008. Det är inte bara inom vård och omsorg som stora grupper kommer lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension. Analyser i denna rapport visar att totalt drygt 30 500 personer kommer att behöva ersättas från år 2008 fram till år 2023 i nod öst, om vi utgår från att de sysselsatta går i pension när de är 65 år. I analyserna framgår det bland annat att. förutom sjukvård och omsorg, står bland andra verksamheter och yrken inom branschsektorerna Utbildning och Industri inför ett stort rekryteringsbehov de närmaste 10 åren.

Utmaningar för kompetensförsörjningen Åldersproblematiken är komplex och det finns inget quick-fix att ta till. Ett ökat barnafödande skulle naturligtvis kompensera för skevheterna i åldersstrukturen på sikt, men ökade födelsetal ger effekter på arbetsmarknaden först på lång sikt. En ökad arbetskraftsinvandring som ofta förs på tal för att möta utmaningarna med en åldrande befolkning. Det diskuteras närmare i Utmaningar och möjligheter för regional kompetensförsörjning (Jakobsson, 2012) Långsiktigt, utifrån de rådande förutsättningarna i åldersstrukturen, behöver dock flera områden på arbetsmarknaden fungera bättre för att kunna möta utmaningarna som den åldrande befolkningen generar. Det handlar till exempel om att ta tillvara på de som idag står utanför arbetsmarknaden, att få till en bättre samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetslivet, att motverka hinder för män och kvinnor att göra icke traditionella utbildnings- och yrkesval, att motverka etnisk diskriminering samt att möjliggöra och utveckla förutsättningar för de sysselsattas geografiska rörlighet.

41

2. Befolkningen som står utanför arbetsmarknaden 13 730 personer (20-64 år) i nod öst saknade kontrolluppgift för förvärvsarbete år 2008. Det motsvarade cirka 14 procent av nattbefolkningen i åldersintervallet 16-64 år. En något större andel av dessa var kvinnor (55 procent). En analys av sysselsättningsstatusen för hela ålderspannet (från 16 år och uppåt), utifrån definitionen av sysselsättningen i det inledande kapitlet, visar att de yngsta och de äldsta åldersgrupperna har svagast förankring på arbetsmarknaden. Gällande de yngre kan den höga andelen med ”svag förankring på arbetsmarknaden” och ”ingen förankring” bero på att fler i dessa åldrar studerar. I ålderskategorin 16-19 år var 86 procent av inom kategorin ”ingen förankring” studerande. Av de som ingår i ålderspannet 20-24 år och som saknar förankring på arbetsmarknaden var närmare 38 procent i utbildning. Totalt var cirka 10 procent av alla personer som saknade förankring på arbetsmarknaden inom någon form av utbildning år 2008.

Tabell 16. Sysselsättningsstatus för olika åldersgrupper i nod öst, år 2008.

Åldersgrupper Stark förankring Svag förankring Ingen förankring

16-19 18,40% 47,30% 34,30%

20-24 58,90% 26,60% 14,60%

25-29 72,90% 13,00% 14,10%

30-34 81,50% 6,30% 12,20%

35-39 83,50% 4,10% 12,40%

40-44 84,40% 4,10% 11,40%

45-49 83,70% 3,40% 12,90%

50-54 82,70% 3,50% 13,80%

55-59 80,50% 4,20% 15,30%

60-64 66,70% 9,20% 24,10%

65+ 6,80% 11,10% 82,10%

Källa: SCB/BeDa

En analys av studiebakgrunden hos gruppen som saknar förankring på arbetsmarknaden visar att den största andelen har allmän studieinriktning. Bland övriga inriktningar för samma grupp framträder utbildningar mot teknik och tillverkning samt samhällsvetenskap/juridik/administration (figur 8).

42

Figur 19. Utbildningsinriktning för individer som saknar kontrolluppgift för förvärvsarbete i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Cirka 15 procent av nattbefolkningen (20-64 år) hade grundskola eller motsvarande som högsta utbildning, år 2008 (se tabell 19). Av dem som saknade förankring på arbetsmarknaden hade 34 procent högst grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Tittar man på motsatsen så kan man konstatera att cirka 37 procent av nattbefolkningen hade någon form av eftergymnasial utbildning som högsta avslutande utbildning. Inom gruppen som ej hade någon förankring på arbetsmarknaden var det cirka 18 procent som hade eftergymnasial utbildning. Detta indikerar ett samband mellan utbildningsnivå och möjlighet att få fotfäste på arbetsmarknaden.

Utmaningar för kompetensförsörjningen De drygt 13 700 personer som stod utanför arbetsmarknaden är en viktig resurs för den framtida kompetensförsörjningen. Om dessa personer får en möjlighet att komma in, eller komma tillbaka, på arbetsmarknaden görs flera vinster för så väl samhället som för individerna i fråga. Ett karaktäristiskt drag för den här gruppen är den låga utbildningsnivån. Riktade utbildningsinsatser mot denna grupp inom gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen kan vara en nyckel till för att använda denna resurs optimalt.

3. Utbildning och matchning År 2008 befann sig drygt 16 700 personer inom nattbefolkning (16 år och äldre) i nod öst, i någon form av utbildning. Tabell 17 visar att det totalt sett var fler kvinnor inom utbildning. Något som skiljer i utbildning mellan män och kvinnor är grundutbildning inom högskola. Inom högskoleutbildning deltog, år 2008, drygt 1 900 fler kvinnor än män.

Allmän utb43%


3%Humaniora o konst4%


12%


2%

Teknik o tillv13%

Lant o skogsbruk

djursjukvård1%

Hälso o sjukvård social

omsorg8%

Tjänster5%

Okänd inriktning

9%

43

Tabell 17. Nattbefolkningens (16 år och äldre) studiedeltagande i nod öst, år 2008.

Typ av utbildning Män KvinnorTotalt (män +

kvinnor)Andel av

nattbefolkning

Gymnasium 3 411 3 299 6 710 5,2% KomVux 551 1 113 1 664 1,3% Tekniskt basår 35 34 69 0,1% Högskola grund 2 586 4 499 7 085 5,5% Forskarutbildning 138 147 285 0,2% Yrkesutbildning 184 194 378 0,3% Folkhögskola 147 269 416 0,3% Utlandsstudier 51 86 137 0,1% Ej i utbildning 55 367 56 828 112 195 87,0%

Totalt 62 470 66 469 128 939 100,00%

Källa: SCB/BeDa

Den genomsnittliga utbildningsnivån för nattbefolkningen i de produktiva åldrarna (20-64 år) är högre i nod öst än länets genomsnittliga utbildningsnivå. Det är i huvudsak i Örebro som vi finner den största andelen högutbildade (tabell 18). En analys av nattbefolkningens utbildningsriktningar visar att inriktningen allmän utbildning är vanligast (figur 20) hos nattbefolkningen i nod öst. Den allmänna inriktningen omfattar cirka 22 800 personer. Inom denna kategori återfinns bland annat samtliga som har grundskola som högsta avslutade utbildning, cirka 13 800 personer. Här finns även cirka 9 000 personer som har bred teorisk eller studieförberedande gymnasial utbildning, till exempel naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program.9

Tabell 18. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå i Örebro län, år 2008.

Låg Medel HögSaknar uppgift

Lekeberg 18,5% 54,8% 25,8% 0,8% Laxå 20,8% 61,7% 17,1% 0,5% Hallsberg 20,3% 58,5% 20,5% 0,7% Degerfors 20,6% 60,6% 18,0% 0,8% Hällefors 19,3% 59,6% 19,3% 1,8% Ljusnarsberg 20,1% 62,0% 16,1% 1,8% Örebro 13,9% 46,0% 38,9% 1,2% Kumla 18,4% 56,9% 24,1% 0,7% Askersund 19,6% 59,0% 20,8% 0,7% Karlskoga 16,5% 57,1% 25,3% 1,1% Nora 15,9% 55,2% 27,7% 1,2% Lindesberg 18,3% 57,5% 23,1% 1,0% Länet totalt 16,2% 52,0% 30,7% 1,1%

Källa: SCB/BeDa

9 Yrkesförberedande gymnasiala utbildningar, program med teknisk, ekonomisk eller estetisk inriktning räknas inte till denna kategori (SCB,

MIS 2000:1. Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000).

44

Figur 20. Utbildningsinriktningar fördelat på nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Vidare visar figur 20 att inriktningen teknik och tillverkning är den näst vanligaste. Denna inriktning domineras av män med gymnasial utbildning. Övriga utbildningsinriktningar, undantaget de förhållandevis volymmässigt små inriktningarna mot lantbruk samt naturvetenskap, domineras däremot av kvinnor. Störst är den kvinnliga dominansen inom inriktning mot hälso- och sjuvård. Denna inriktning domineras av personer med eftergymnasial utbildning. Generellt har kvinnor en högre utbildningsnivå än männen i länet. Tabell 17 visar att 1 922 fler kvinnor än män fanns inom högskole- och forskarutbildning, år 2008. Figur 21 visar också att kvinnor tydligt är i majoritet bland högutbildade i nattbefolkning.

Figur 21. Nattbefolkningens (20-64 år) utbildningsnivå fördelat på män och kvinnor i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Allmän utb24%


8%

Humaniora o konst5%


16%


2%

Teknik o tillv19%

Lant o skogsbruk

djursjukvård2%

Hälso o sjukvård social

omsorg15%

Tjänster6%

Okänd inriktning3%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Låg Medel Hög

Män

Kvinnor

45

Utmaningar för kompetensförsörjningen Utbildningsnivån i nod öst är högst i länet. Dock finns det en relativt stor andel lågutbildade samt grupper där utbildningsnivån behöver höjas för att individerna inom dessa grupper ska lyckas på arbetsmarknaden. Det gäller till exempel utlandsfödda där en mycket stor andel endast har grundskoleutbildning eller motsvarande som högsta avslutade utbildning. För gruppen män/pojkar är utbildningsnivåerna problematiskt låga, sett ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Ökade kunskapskrav i traditionellt manliga branscher och på arbetsmarknaden i övrigt gör också att pojkar och män i förlängningen riskerar att få svårt att komma i arbete. Det är väl känt att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, utantaget ämnet idrott (Jakobsson, 2012). Insatser för att höja pojkars skolresultat och motivera fler pojkar/män till eftergymnasiala studier är därför viktigt. En bättre matchning mellan utbildningens innehåll och arbetsmarknadens behov är sannolikt nödvändig för att möta framtidens kompetensbehov, inte minst mot bakgrund av att gymnasieavgångarnas antal beräknas minska fram till 2020 (tabell 19). Enligt Niklasson (2011) kommer gymnasieavgångarna i nod öst minska med cirka 1 400 elever mellan år 2010-2012.10

Tabell 19. Prognos för antal elever i gymnasieskolan läsåren 2010/2011-2019/2020

Källa: Niklasson (2011, s.10)

4. Den könsmässigt och etniskt segregerade arbetsmarknaden Cirka 16 procent av den kvinnliga delen av nattbefolkningen i åldern 20-64 år saknade förankring på arbetsmarknaden år 2008. Motsvarande siffra för gruppen män var 13 procent (figur 22). Skillnaden mellan män och kvinnor i detta avseende förefaller något paradoxalt mot bakgrund av att vi i föregående avsnitt konstaterade att kvinnor som grupp har högre utbildningsnivå än män, samt att högutbildade har en generellt starkare förankring på arbetsmarknaden än lågutbildade. Några fördjupande analyser av vad detta kan bero på kommer inte att göras i denna rapport.11 Vi kan dock konstatera att skillnaden mellan män och kvinnors sysselsättningsgrad är en av de könsmässiga skevheterna på arbetsmarknaden.

10 Se även diskussion kring matchning och studieval i den regionala analysen (Jakobsson, 2012a). 11 Det finns flera faktorer där förklaringar till kvinnors lägre kan sökas, till exempel är generellt fler kvinnor än män långtidssjukskrivna och saknar därför kontrolluppgift för förvärvsarbete (Försäkringskassan, 2010; SCB 2009).

Kommun

Läsår 2010/ 2011

Läsår 2012/ 2013

Läsår 2013/ 2014

Läsår 2014/2015

Läsår 2015/2016

Läsår 2016/2017

Läsår 2017/2018

Läsår 2018/2019

Läsår 2019/2020

Minskning, 2010 - 2020

Lekeberg 284 260 241 240 202 213 207 235 255 29

Kumla 905 848 791 740 754 784 804 805 755 150

Örebro 5 558 4 804 4 529 4 325 4 165 4 195 4 270 4 260 4 281 1 277

Nod ost 6 747 5 912 5 561 5 305 5 121 5 192 5 281 5 300 5 291 1 456

Örebro län 11 770 10 170 9 571 9 163 8 871 8 864 8 804 8 814 8 764 3 006

46

Figur 22. Grad av förankring på arbetsmarknaden. Nattbefolkningen (20-64 år) i nod öst, fördelad på män och kvinnor, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

En annan skevhet framgår av figur 23 som visar att arbetsmarknaden, i stor utsträckning, är könsmässigt delad. Vi finner männen, framför allt, inom traditionellt manliga branschsektorer och kvinnor, framför allt, inom traditionellt kvinnliga branschsektorer.

Figur 23. Könsfördelning inom 13 branschsektorer i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

I fem branschsektorer (industri, bygg, transport, post och tele, jord, skog och fiske) var männens andel av sysselsättningen 60 procent eller mer år 2008. Andelsmässigt var männens dominans störst inom bygg (92 procent). Sett till absoluta tal är skillnaden inom manligt dominerade branschsektorer störst i industrin. Där hittar vi 5 666 fler män än kvinnor (SCB/BeDa). Kvinnorna dominerar sysselsättningen inom branschsektorn utbildning (71 procent kvinnor) och sjukvård/sociala tjänster (81 procent kvinnor). Den största skillnaden i absoluta tal, i

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Stark förankring Svag förankring Ingen förankring

Män

Kvinnor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Industri

Bygg

Handel

Hotell o rest

Transport

Post o tele


Företagstj, FoU

Off förv, försvar mm



Rekreation, pers tj

Jord, skog, fiske

47

kvinnodominerade branscher, är sjukvård/sociala tjänster. År 2008 fanns det 9 969 fler kvinnor än män (SCB/BeDa). Även på yrkesgruppsnivån finns denna könsdelning. Tabell 20 visar könfördelningen inom de vanligaste yrkesgrupperna i nod öst år 2008.

Tabell 20. Könsfördelning inom de 10 vanligaste yrkesgrupperna i nod öst, år 2008.

Yrkesgrupp Män Kvinnor Totalt

Vård- o omsorgspersonal 15% 85% 100% Försäljare inom detaljhandel 39% 61% 100% Gruv-, bygg o anläggningsarbete 93% 7% 100% Maskinoperatörer o montörer 80% 20% 100% Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 67% 33% 100% Metallhantverk, reparationsarbete m.m. 94% 6% 100% Ingenjörer och tekniker 86% 15% 100% Övrig kontorspersonal 24% 77% 100% Sjuksköterskor 11% 89% 100%

Städare m.fl. 22% 78% 100%

Källa: SCB/BeDa

Statistiken visar tydligt att arbetsmarknaden är könsdelad. Detta återspeglar även nattbefolkningens utbildningsbakgrund. Figur 24 visar att de flesta volymmässigt större utbildningsinriktningarna är tydligt könsdelade. Det är endast gruppen Allmän utbildning (där majoriteten har grundskola som högsta avslutande utbildning) samt utbildning med inriktning mot tjänster12,

Figur 24. Utbildningsinriktningar hos nattbefolkningens (16 år och äldre) i nod öst fördelad på kön, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Såväl den könsdelade arbetsmarknaden som könsdelning på utbildningssidan är problematisk av flera skäl. Löfström (2005) menar till exempel att könsstereotypa föreställningar om vad män och kvinnor jobbar med, eller bör jobba med, låser in stora delar av arbetskraften till 12 I utbildningsinriktningen ”tjänster” ingår bland annat utbildning mot personliga tjänster, turism, hotell- och restaurang, hår- och skönhetsvård m.m. (SCB, 2000).

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%Män

Kvinnor

48

vissa yrken. Läs mer i rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) där frågan tas upp ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. En minst lika problematisk aspekt är uppdelningen mellan svenskfödda och utlandsfödda på arbetsmarknaden. År 2008 fanns drygt 18 800 utlandsfödda (16 och äldre) i nattbefolkningen i nod öst (tabell 21). Inom gruppen utlandsfödda (20-64 år) var det 34 procent som saknade kontrolluppgift för förvärvsarbete.

Tabell 21. Utlandsfödda (16 år och äldre) i nod öst, fördelat på födelseregion och kön, år 2008.

Födelseregion Män Kvinnor Totalt

Västra Asien 3 057 2 696 5 753

Östra Europa 1 831 2 284 4 115

Övriga Norden 1 171 1 733 2 904

Afrika 1 033 1 006 2 039

Övriga Asien 647 1014 1661

Västra Europa 788 718 1506

Övriga 414 420 834

Totalt 8 941 9 871 18 812

Källa: SCB/BeDa

Tabell 22 visar att utlandsfödda individer från de vanligaste födelseregionerna i nod öst saknar cirka 25 procent i varje grupp förankring på arbetsmarknaden. Bland de som är födda och kommer från Afrika saknar drygt hälften förankring på arbetsmarknaden. Av de som är födda i västra Asien står drygt 40 procent utanför arbetsmarknaden. Det finns flera förklaringar till de utlandsföddas brist på förankring på arbetsmarknaden. I rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) tas till exempel den långa introduktionstiden, som för närvarande ligger i genomsnitt på sju år, för nyanlända invandrare upp. Det kan i viss utsträckning förklara de höga siffrorna för de grupper, bland annat från Afrika, som kommit under senare år. Det går dock inte att bortse ifrån att det föreligger diskriminerande hinder för utanlandsfödda, som försvårar inträde på arbetsmarknaden (Jakobsson 2009).

Tabell 22. Utlandsföddas förankring på arbetsmarknaden i nod öst, år 2008.

Födelseregion Stark

förankring Svag

förankringIngen

förankring

Västra Asien 46,7% 13,0% 40,3%

Östra Europa 62,4% 10,4% 27,2%

Norden 67,2% 7,6% 25,2%

Afrika 36,8% 13,4% 49,8%

Övriga Asien 54,0% 16,6% 29,4%

Västra Europa 61,9% 11,4% 26,7%

Källa: SCB/BeDa

Tittar vi på de utlandsföddas utbildningsnivå kan vi konstatera att den är lägre är för svenskfödda, vilket också kan ses som en försvårande orsak när det gäller deras etablering på

49

arbetsmarknaden. Bland utlandsfödda har en stor andel av personerna från regionerna västra Asien och Afrika en låg utbildning (tabell 23).

Tabell 23. Utbildningsnivå bland svensk- och utlandsfödda i nod öst, år 2008.

Födelseland/region Låg Medel HögUppgift saknas

Sverige 12,5% 49,5% 37,6% 0,4% Västra Asien 34,4% 36,5% 25,1% 4,1% Östra Europa 16,7% 45,5% 33,9% 3,9% Norden 21,3% 44,5% 32,1% 2,1% Afrika 32,7% 32,6% 25,1% 9,6% Övriga Asien 23,7% 36,4% 33,2% 6,7%

Västra Europa 16,4% 31,0% 43,4% 9,2%

Källa: SCB/BeDa

Bland utlandsfödda fanns det 4 745 högutbildade i nod öst år 2008. Även inom denna grupp är det en förhållandevis stor andel som står helt utanför arbetsmarknaden. I tabell 24 framgår det att drygt 22 procent av de utlandsfödda med hög utbildningsnivå står utanför arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för svenskfödda är cirka 5 procent.

Tabell 24. Sysselsättningsstatus för hög utbildade svenskfödda och utlandsfödda i nod öst, år 2008.

Födelseland/region Stark

förankring Svag

förankringIngen

förankring

Sverige 86,0% 9,2% 4,7%

Utlandsfödda (alla) 63,8% 13,6% 22,6%

Övriga Norden 80,6% 6,5% 12,9%

Västra Europa 74,5% 10,6% 14,9%

Östra Europa 70,3% 12,4% 17,3%

Afrika 55,6% 17,4% 27,0%

Västra Asien 53,2% 14,4% 32,3%

Övriga Asien 53,7% 19,8% 26,5%

Övriga länder 64,2% 16,3% 19,5%

Källa: SCB/BeDa

År 2008 utgjorde de utlandsfödda drygt 12 procent av de sysselsatta i nod öst (10 107 individer). Den branschsektor där andelen utlandsfödda var som störst var hotell och restaurang, där de utgjorde närmare 40 procent av sysselsättningen. Inom sjukvård och omsorg, där de flesta av de sysselsatta utlandsfödda fanns, var andelen cirka 15 procent. Figur 25 visar att de sysselsatta utlandsfödda fördelar i de olika branschsektorerna ungefär i likhet med den totala sysselsättningen i nod öst. De stora branschsekterna sjukvård/sociala tjänster, handel, företagstjänster/FoU, industri och utbildning är viktiga för de utlandsföddas sysselsättning. Däremot är utlandsfödda marginellt representerade inom branschsektorerna bank och finans, post och tele, jord, skog, fiske samt inom bygg.

50

Figur 25. Sysselsatta utlandsfödda i nod öst fördelade på olika branschsektorer, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Utmaningar för kompetensförsörjningen Såväl den könsmässiga som den etniskt färgade segregationen på arbetsmarknaden är problematisk ur flera aspekter. Sett ur ett kompetensförsörjningsperspektiv handlar det framför allt om att segregationen dels begränsar arbetsgivare att hitta rätt personer och dels om att det begränsar möjligheterna för individer att arbeta med det som de helst vill. Kan de segregerande mönstren på arbetsmarknaden brytas blir vinsterna stora utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. Utmaningarna i detta avseende är stora. Den könsmässiga och etniskt färgade segregeringen på arbetsmarknaden är ofrånkomligt befäst med frågor om diskriminering och exkludering av olikheter inom mer eller mindre monokulturella verksamheter och organisationer på arbetsmarknaden. Den samlade bilden utifrån intervjuerna är dock att det finns en stark vilja att bryta dessa segregerade mönster. Samtidigt finns det behov av att höja medvetandegraden och kunskapen om vad som skapar dessa mönster och hur det kan motverkas, till exempel hur antalet kvinnor inom industrin ska kunna öka, hur antalet män inom vård och omsorg ska kunna öka samt hur fler utlandsfödda ska komma in på arbetsmarknaden över huvud taget.

5. Pendling13 Örebro är som centralort i länet på flera sätt även en motor för arbetslivet och arbetsmarknaden. Det är till Örebro som de stora flödena av arbetspendling inom länet går. Även inom noden är pendlingsflödena till Örebro från Lekeberg och, framför allt, från Kumla starka. Tabell 25 visar att närmare 4 000 personer pendlade från Kumla till Örebro år 2008.

13 För definition pendlare har sysselsättningsstatus 1 och 5 används, d v s såväl sysselsatta vars förankring på arbetsmarknaden definieras som stark samt sysselsatta vars förankring definieras som svag.

Industri12%

Bygg2%

Handel12%

Hotell o rest9%

Transport4%

Post o tele1%Bank, finans,

försäk0%

Företagstj, FoU14%

Off förv, försvar mm5%


11%


23%

Rekreation, pers tj

5%

Jord, skog, fiske1%

Okänd1%

51

Tabell 25. Pendlare mellan kommunerna inom nod öst, år 2008.

Bostadskommun, år 2008

Arbetsställe kommun, år 2008

Lekeberg Örebro Kumla

Lekeberg 0 1 691 167 Örebro 359 0 1 666

Kumla 78 3 960 0

Källa: SCB/BeDa

Dessutom går det relativt stora pendlingsflöden till Örebro från omgivande län och även från Stockholm. Totalt omfattade inpendlingen till nod öst från andra län 5 563 personer, år 2008 (figur 26). Det största inpendlingsflödet utgörs av pendling från Västmanland in till nod öst, därefter följer pendlingsströmmar från Stockholms län och från Västra Götaland.

Figur 26. Inpendlare från andra län till nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Majoriteten av inpendlare från andra län var män (62 procent). De vanligaste branschsektorerna som männen jobbade inom företagstjänster/FoU. Den vanligaste branschsektorn för kvinnor pendlar in var sjukvård/omsorg. Utbildningsnivån för gruppen inpendlare från andra län var generellt högre än genomsnittet för noden. Andelen högutbildade bland inpendlarna låg på cirka 43 procent, år 2008. Detta återkommer också i intervjuerna, där företrädare för olika branscher menar att rekrytering av personer med specialistkompetens sker i en större geografi. En del av dessa väljer att flytta till Örebro eller till andra delar av länet, andra väljer att pendla och/eller arbeta på distans. Ett exempel på detta är lärare och forskare som är anställda på Örebro universitet.

[U]ngeför 300 är adjunkter och det är den lägsta lärarkategorin kan man säga, de som inte har doktorerat. De tenderar att ha en lite mer regional arbetsmarknad. Övriga, professorer, docenter och så vidare tenderar att ha en nationell och internationell arbetsmarknad. Då pendlar man långt till Örebro […] Vi har också en ordning som säger att man kan befinna sig på andra platser och ändå arbeta för Örebro.

Västmanland; 1079

Stockholm; 881

Västra Götaland; 622

Värmland; 573

Södermanland; 441

Östergötland; 435

Skåne; 343

Uppsala; 243

Dalarna; 225

Övriga län; 721

52

Kontentan är att de vetenskapliga lärarna, kanske 600, de bor i ganska stor utsträckning någon annan stans än just i Örebro.

Även bland inpendlarna från andra kommuner inom Örebro län var majoriteten män (56 procent). Totalt omfattade inpendlingen till nod öst från andra länsdelar 8 256 personer, år 2008. Figur 27 visar att flest pendlare till nod öst reser från Hallsbergs kommun. Det är drygt 1 000 personer fler än från Lindesberg, varifrån det näst störta pendlingsflödet intill nod öst kommer. Figuren visar också att pendlingen från de mindre kommunerna Ljusnarsberg, Hällefors, Degerfors och Laxå är liten.

Figur 27. Inpendlare till nod öst från andra kommuner i Örebro län, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Av de som pendlade in återfanns männen framför allt inom industrin och majoriteten av kvinnorna inom vård och omsorg. När det gäller utbildningsnivå var den generellt lägre för inpendlare från andra kommuner i länet än den genomsnittliga utbildningsnivån för nod öst. Sammanlagt, pendlade år 2008, 13 192 personer ut från nod öst till andra kommuner. Det betyder att noden hade ett pendlingsöverskott på 627 personer. Det var alltså så många fler som pendlade in till noden än som pendlade ut. Av utpendlarna var det 7 195 personer som pendlade över länsgräns, det vill säga gjorde arbetsresor till andra kommuner utanför Örebro län. Vanligast var pendlingsresor över länsgräns till Stockholms län. Figur 28 visar de vanligaste mottagarlänen för utpendlarna.

Hallsberg; 2751

Lindesberg; 1667

Nora; 1250

Askersund; 1007

Karlskoga; 793

Laxå; 390

Degerfors; 230 Hällefors; 102 Ljusnarsberg;

66

53

Figur 28: Mottagarlän för utpendlare från nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Utpendling från nod öst till andra delar av länet går framför allt till Hallsberg, Lindesberg och till Karlskoga (figur 29). Figur 29 visar också att pendlingen till de östligaste delarna och, framför allt, till de nordligaste delarna i länet är relativt liten.

Figur 29. Mottagarkommuner i andra delar av Örebro län för utpendlare från nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Figur 30 visar att utbildningsnivån för utpendlarna är något högre än den genomsnittliga nivån för noden. Den visar också att en något mindre andel var lågutbildade och en något högre andel var högutbildade bland såväl utpendlare till andra kommuner inom länet som utpendlare till kommuner utanför länet.

Stockholm; 2322

Västmanland; 983

Västra Götaland; 858

Södermanland; 608

Östergötland; 441

Värmland; 356

Skåne; 314

Dalarna; 268

Övriga län; 1045

Laxå; 359

Hallsberg; 2709

Degerfors; 85Hällefors; 78Ljusnarsberg;

72

Askersund; 285

Karlskoga; 904

Nora; 365

Lindesberg; 1058

54

Figur 30. Utbildningsnivå i nod öst, år 2008.

Källa: SCB/BeDa

Utmaningar för kompetensförsörjningen Detta avsnitt har bland annat visat att många från andra delar av länet reser intill nod öst för att arbeta. Även inpendling från andra län är en viktig resurs för kompetensförsörjningen i noden. Samtidigt arbetspendlar många ut, såväl till andra delar av länet som till kommuner i andra län. Framför allt är Stockholms län en viktig mottagare för pendlare över länsgränsen. Ökad arbetspendling, så kallad regionförstoring, är en viktig komponent för såväl arbetslivets utveckling som för boende och försörjning i hela länet. En fortsatt utveckling av tågförbindelser och andra kommunikationer är därför en förutsättning för att säkra arbetslivets framtida kompetens i nod öst samt att människor också i framtiden väljer att bo i kommunerna inom noden. Relativt få pendlar idag med kollektivtrafik och fortfarande är det betydligt fler män än kvinnor som pendlar. Utifrån detta finns det viktiga utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen genom ökad pendling, hur kan vi göra arbetspendling mer miljömässigt hållbar och hur kan arbetspendling bli mer jämställd?14

14 Du kan läsa mer om detta i rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) . I Rapporten finns det referenser till litteratur som tar upp bland annat frågor om pendling i relation till jämställdhet och miljömässiga aspekter.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

Låg Medel Hög

Utbildningsnivå nod syd

Utpendlare till andra kommuner inom länet

Referenser Eliasson, Fredrik & Lundmark, Mats (2007). Dynamik och rörlighet i regionala kluster. En studie av logistiksektorn och maskinindustrin i Örebro län. Rapport 2007:06. Regionförbundet Örebro Försäkringskassan (2010): Långtidssjukskrivna Beskrivande statistik 1999–2009: kön, ålder, arbetsmarknadsstatus, sjukskrivningslängd, och diagnospanorama. Socialförsäkringsrapport 2010: 16. Nedladdad i fulltext 2012-07-16: http://www.forsakringskassan.se/omfk/publikationer/sjukformaner Jakobsson, Max (2009). Invandrare i Örebro län. Mobilitet och integration på arbetsmarknaden 1990–2005. Rapport 2009:06. Regionförbundet Örebro Jakobsson, Max (2009). Från industrier till upplevelser. – En studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen. Örebro Universitet: Örebro Löfström, Åsa (2005). En könssegregerad arbetsmarknad – ett hinder för fria val och effektiv matchning. Ekonomisk Debatt, nr. 8 SCB (2000): SCB, MIS 2000:1. Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2000. Nedladdad i fulltext 2012-07-04: http://www.scb.se/ SCB (2009): Bakgrundsfakta Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA). Nedladdad i fulltext 2012-07-04: http://www.scb.se/

Bilaga 1

Sysselsättningens fördelning i nod öst

Sysselsättningen fördelad på kommuner i nod öst, år 200815.

Källa: SCB/BeDa


2 428

81 244

8 357

Lekeberg

Örebro

Kumla

Bilaga 2

Lekebergs kommun

Sysselsättningen fördelad på branschsektorer inom Lekebergs kommun, år 200816.

Källa: SCB/BeDa


Industri11%

Bygg10%

Handel7%

Hotell o rest1%

Transport5%


1%

Företagstj, FoU5%Off förv, försvar

mm3%

Utb, inkl. förskola13%


18%

Rekreation, pers tj5%

Jord, skog, fiske11%

Okänd10%

Bilaga 2

Prognos om framtidens rekryteringsbehov Tabellerna visar rekryteringsbehovet inom 13 olika branschsektorer i Lekebergs kommun samt de fem vanligaste yrkesgrupperna inom de fem största branschsektorerna.17 De 13 största branschsektorerna i Lekebergs kommun.

Branschsektor, Lekeberg

Medelålder, år 2008

Sysselsatta år 2008

Rekryterings-behov fram till

år 2023

Rekryteringsbehov, andel (%) av


Andel kvinnor, år 2008

Sjukvård, sociala tj 44 429 146 34 83%Utb, inkl. förskola 43 322 115 36 79%Industri 42 272 97 36 18%Jord, skog, fiske 51 270 161 60 19%Okänd 54 248 160 65 52%Bygg 40 231 67 29 6%Handel 44 169 65 38 56%Rekreation, pers tj 46 133 65 49 55%Företagstj, FoU 45 113 52 46 42%Transport 45 112 41 37 13%Off förv, försvar mm 49 82 40 49 83%Bank, finans, försäk 43 25 10 40 68%Hotell o rest 36 21 <10Post o tele <10 <10 <10

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom bygg och industrisektorn i Lekebergs kommun.

Yrkesgrupper inom bygg och industri, Lekeberg



Rekryteringsbehov fram till år 2023

Rekryteringsbehov, andel (%) av sysselsatta

år 2008

Gruv bygg anläggningsarbete 44 205 75 37

Maskinoperatörer och montörer 43 72 25 35

Metallhantverk reparationsarbete mm 40 42 11 26Ingenjörer o tekniker 49 24 11 46Processoperatörer <10 <10

Källa: SCB/BeDa

17 I analysen har sysselsättningsstatus 1 och 5 används, d v s såväl sysselsatta vars förankring på arbetsmarknaden definieras som stark samt sysselsatta vars förankring definieras som svag. Observera att individernas yrkesklassificering inte alltid överensstämmer med branschsektortillhörighet. T ex återfinns de flesta barnskötare inom branschsektorn sjukvård/social omsorg, men i denna sammanställningen har de kategoriserats som yrke inom utbildning och skola. Alla yrken som återfinns inom respektive branscher ingår tas ej heller med i sammanställningen.

Bilaga 2

De två vanligaste yrkesgrupperna inom Jord, skog och fiske i Lekebergs kommun.

Yrkesgrupper inom Jord, skog och fiske, Lekeberg





år 2008

Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 60 72 159 77

Lantmästare och skogsmästare m.fl. <10 <10

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom utbildning och skola i Lekebergs kommun.

Yrkesgrupper inom utbildning och skola, Lekeberg





år 2008

Barnskötare 43 104 38 37Grundskollärare 45 75 26 35Förskollärare och fritidspedagoger 45 64 22 34Övriga pedagoger 49 37 18 49Gymnasielärare 49 33 19 58

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom vård och omsorg i Lekebergs kommun.

Yrkesgrupper inom vård och omsorg, Lekeberg





år 2008

Undersköterskor 44 195 64 33Vårdbiträden 44 88 39 44Skötare 42 84 22 26Övriga sjuksköterskor 49 49 24 49Socialsekreterare och kuratorer 46 17 7 41

Källa: SCB/BeDa

Bilaga 3

Örebro kommun

Sysselsättningen fördelad på branschsektorer inom Örebro kommun, år 200818.

Källa: SCB/BeDa


Industri11%

Bygg6%

Handel13%

Hotell o rest3%

Transport4%

Post o tele2%

Bank, finans, försäk1%Företagstj, FoU

15%



Sjukvård, sociala tj18%

Rekreation, pers tj5%

Jord, skog, fiske2%

Okänd1%

Bilaga 3

Prognos om framtidens rekryteringsbehov Tabellerna i den här bilagan visar rekryteringsbehovet inom 13 olika branschsektorer i Örebro kommun samt de fem vanligaste yrkesgrupperna inom de fem största branschsektorerna.19 De 13 största branschsektorerna i Örebro kommun.

Branschsektor, Örebro




år 2023

Rekryterings-behov,

andel (%) av sysselsatta

år 2008 Andel kvinnor,

år 2008

Sjukvård, sociala tj 43 14647 4956 34 80,60%Företagstj, FoU 39 12300 3053 25 43,50%Handel 38 10906 2301 21 43,10%Utb, inkl. förskola 42 10008 3410 34 69,80%Industri 41 8652 2447 28 21,70%Off förv, försvar m.m. 47 5375 2432 45 58,60%Bygg 41 5162 1485 29 8,40%Rekreation, pers tj 43 4062 1441 35 55,30%Transport 43 3085 975 32 16,80%Hotell och rest. 30 2617 198 <10 55,10%Jord, skog, fiske 50 1325 748 56 22,90%Post och tele 40 1265 380 30 31,40%Bank, finans, försäk 46 951 384 40 52,70%Okänd 66 889 736 83 44,90%

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom bygg och industrisektorn i Örebro kommun.

Yrkesgrupper inom bygg och industri, Örebro





sysselsatta år 2008Gruv-, bygg- och anläggningsarbete 42 3831 1153 30Maskinoperatörer och montörer 43 2819 564 20

Metallhantverk reparationsarbete m.m. 46 2264 804 36Ingenjörer och tekniker 45 1725 667 39Civilingenjörer arkitekter med flera 40 808 219 27

Källa: SCB/BeDa

19 I analysen har sysselsättningsstatus 1 och 5 används, d v s såväl sysselsatta vars förankring på arbetsmarknaden definieras som stark samt sysselsatta vars förankring definieras som svag. Observera att individernas yrkesklassificering inte alltid överensstämmer med branschsektortillhörighet. T ex återfinns de flesta barnskötar inom branschsektorn sjukvård och omsorg, men har i denna sammanställning kategoriserats inom utbildning och skola. Alla yrken som återfinns inom respektive branscher ingår inte heller i sammanställningen.

Bilaga 3

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom handel- och transportsektorn i Örebro kommun.

Yrkesgrupper inom handel och transport, Örebro





sysselsatta år 2008Försäljare inom detaljhandel 34 4319 644 15Säljare inköpare mäklare med flera 44 2810 904 32Lager- och transportass. 37 1341 242 18Buss och spårvagnsförare 49 356 170 48Bil och taxiförare 44 294 103 35

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom utbildning och skola i Örebro kommun.

Yrkesgrupper inom utbildning och skola, Örebro






Barnskötare 41 1445 465 32Grundskollärare 44 1332 461 35Förskollärare, fritidspedagoger 45 1318 465 35Gymnasielärare 46 1228 501 41Övriga pedagoger 49 559 276 49

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom vård och omsorg i Örebro kommun.

Yrkesgrupper inom vård och omsorg, Örebro






Undersköterskor 45 2644 977 37Vårdbiträden 37 2192 503 23Skötare 41 1466 401 27Övriga sjuksköterskor 45 1451 538 37Läkare 47 664 295 44

Källa: SCB/BeDa

Bilaga 4

Kumla kommun

Sysselsättningen fördelad på branschsektorer inom Kumla kommun, år 200820.

Källa: SCB/BeDa


Industri23%

Bygg8%

Handel12%

Hotell o rest2%

Transport3%


1%

Företagstj, FoU7%




11%

Rekreation, pers tj

5%

Jord, skog, fiske2%

Okänd6%

Bilaga 4

Prognos om framtidens rekryteringsbehov Den första tabellen visar rekryteringsbehovet inom 13 olika branschsektorer i Kumla kommun. De övriga tabellerna visar de fem vanligaste yrkesgrupperna inom de fem största branschsektorerna.21 De 13 största branschsektorerna i Kumla kommun.

Branschsektor, Kumla

Medelålderår 2008


Rekryterings-behov fram till år 2023



Andel kvinnor, år 2008

Industri 43 1920 569 30 35%Handel 41 1031 289 28 37%Utb, inkl. förskola 45 991 392 40 82%Sjukvård, sociala tj 45 925 351 38 89%Off förv, försvar m.m. 45 699 255 36 44%Bygg 41 664 193 29 8%Företagstj, FoU 44 585 223 38 39%Okänd 45 517 219 42 57%Rekreation, pers tj 45 387 160 41 58%Transport 44 232 84 36 20%Hotell och rest. 31 161 18 11 59%Jord, skog, fiske 55 138 96 70 20%Post och tele 39 56 19 34 48%Bank, finans, försäk 47 51 23 45 49%

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom bygg- och industrisektorn i Kumla kommun.

Yrkesgrupper inom bygg och industri, Kumla

Medelålder,år 2008




sysselsatta år 2008Maskinoperatörer och montörer 42 550 136 25Gruv bygg anläggningsarbete 43 506 160 32Ingenjörer och tekniker 46 294 97 33

Metallhantverk reparationsarbete m.m. 45 269 98 36Civilingenjörer arkitekter med flera 40 108 14 13

Källa: SCB/BeDa

21 I analysen har sysselsättningsstatus 1 och 5 används, d v s såväl sysselsatta vars förankring på arbetsmarknaden definieras som stark samt sysselsatta vars förankring definieras som svag. Observera att individernas yrkesklassificering inte alltid överensstämmer med branschsektortillhörighet. T ex återfinns de flesta barnskötar inom branschsektorn sjukvård och omsorg, men har i denna sammanställning kategoriserats som yrke inom utbildning och skola. Alla yrken som återfinns inom respektive branscher ingår tas ej heller med i sammanställning.

Bilaga 4

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom handel- och transportsektorn i Kumla kommun.

Yrkesgrupper inom handel och transport, Kumla




år 2023



Försäljare detaljhandel 39 317 79 25Säljare inköpare mäklare med flera 46 234 87 37Lager och transportass. 42 206 54 26Lastbils och långtradarförare 45 87 32 37Buss och spårvagnsförare 53 44 29 66

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom sektorn utbildning och skola i Kumla kommun.

Yrkesgrupper inom utbildning och skola, Kumla




år 2023



Barnskötare 43 263 99 38Förskollärare och fritidspedagoger 45 174 62 36Grundskollärare 44 158 56 35Gymnasielärare 47 81 34 42Övriga pedagoger 51 47 25 53

Källa: SCB/BeDa

De fem vanligaste yrkesgrupperna inom vård- och omsorgssektorn i Kumla kommun.

Yrkesgrupper inom vård och omsorg, Kumla

Medelålder,år 2008



år 2023



Undersköterskor 45 462 164 35Vårdbiträden 40 260 83 32Skötare 43 218 65 30Övriga sjuksköterskor 53 144 47 33

Socialsekreterare och kuratorer 41 42 8 19

Källa: SCB/BeDa

Bilaga 5

Material och metod Det statistiska materialet i den här prognosen kommer från databasen Bergslagsdata (BeDa). Detta material utgörs av longitudinella data på individnivå och omfattar samtliga personer över 16 år och som bott och/eller arbetat i Örebro län något av åren: 1990, 1993, 1996, 1999, 2002, 2003, 2005 eller 2008. Databasen bygger i huvudsak på SCB:s databas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Andra variabler som har använts i rapporten är bland annat boende (boendekommun), arbetsställe (kommun), ålder, kön, födelseland, sysselsättningsstatus, näringsgrensindelning samt utbildningsinriktning och utbildningsnivåer. I statistiken är statusen för de sysselsatta baserad på tre olika uppgifter för förvärvsarbete:

(1) kontrolluppgift för förvärvsarbete någon gång under aktuellt år, (2) kontrolluppgift för förvärvsarbete i november månad,

samt (3) ingen kontrolluppgift för förvärvsarbete.

Ofta används kontrolluppgiften för november månad som definition för sysselsättning, då tillfälligt arbete (t.ex. sommarjobb) i stor utsträckning exkluderas i denna variabel. I denna rapport har dock såväl den så kallade novembersysselsättningen som sysselsättning någon gång under året används för att definiera sysselsättning. Det betyder att även säsongs- och tillfällig sysselsättning räknas med. I vissa lägen har de olika positionerna (1,2 och 3) redovisats separat. Kategoriseringen och analyserna av olika yrken och yrkesgrupper är indelat efter standarden för svensk yrkesklassificering (SSYK). Yrkesklassificeringen utgörs av en hierarkisk indelning på en-, två-, tre- samt fyrsiffernivå:

Ensiffernivån omfattar ett övergripande yrkesområde, t.ex. ”Arbete som kräver teoretisk specialist kompetens”.

Tvåsiffernivån utgör en huvudgrupp inom yrkesområdet, t.ex. ” Arbete som kräver teoretisk specialist kompetens inom teknik och datavetenskap m.m.”

Tresiffernivån utgörs av en yrkesgrupp, t.ex. ”Civilingenjörer m.fl.”. Fyrasiffernivån utgörs av, vad man i statistiken kallar, undergrupp, t.ex.

”Civilingenjör, maskin”.

Prognosernas beräkningar Det är på flera sätt svårt att göra prognoser om arbetskraftens sysselsättning och den lokala utvecklingen på längre sikt. Flera avgörande faktorer som påverkar hur det faktiskt kommer att se ut är ungdomars framtida studieval, oförutsedda samhällsförändringar, klimatförändringar, politiska reformer, arbetskraftens förändrade resmönster, förändrade preferenser vad gäller boende samt globala upp och nedgångar i konjunkturen. I den här rapporten har alla faktorer av detta slag uteslutits. Beräkningarna är gjorda utifrån de som var sysselsatta år 2008, och som kommer att vara 15 år äldre år 2023. Prognosen har utgått ifrån att samma förhållanden råder på arbetsmarknaden år 2023 som det gjorde år 2008. En annan

Bilaga 5

utgångspunkt har också varit att personer som var sysselsatta år 2008 förväntas ha lämnat arbetsmarknaden på grund av ålderspension det året de fyller 65 år. Prognosens fokus och beräkningar har utgått ifrån frågeställningen: Hur många personer behöver komma in i ett yrke eller en bransch för att år 2023 uppnå samma volym som branschen eller yrket uppvisade i statiken år 2008? Att år 2008 är valt som utgångspunkt för prognoserna är i första hand ett bekvämlighetsval, då statistiken i databasen (BeDa) som använts för prognoserna, omfattar uppgifter från 1990 fram till detta år. Samtidigt är också år 2008 ett bra år att utgå ifrån då effekterna från lågkonjunkturen, som inleddes detta år, inte hunnit avspegla sig i statistiken. Det betyder att år 2008 är mer att betrakta som ett ”normalår” i förhållande till exempelvis år 2009 då lågkonjunkturen får effekter som drabbar sysselsättningen (se t.ex. Lundequist, 2011). De branschsektorer och yrken som uppvisar störst behov av inflöde av nya sysselsatta är de branschsektorerna som också är störst. Detta kan ge intrycket av att kompetensförsörjningen i dessa branscher därför är särskilt problematisk. Det är viktigt att understryka att det inte behöver vara så om inflödet av arbetskraft till dessa branschsektorer är konstant och motsvarar behovet för att uppnå volymen som fanns år 2008. Inflödet är beroende av hur ungdomarna i framtiden söker sig till utbildningar som leder till arbete inom yrken och branschsektorer där vi idag kan se ett stort behov av arbetskraft. Två branscher som kommer behöva ett stort inflöde av arbetskraft är branschsektorerna vård/omsorg och industri. I statistiken kan man se hur många i länet som har en studieinriktning inom vård/omsorg och industri. Generellt har andelen som söker sig till den typen av utbildningar minskat under 1990- och 2000-talet (Jakobsson, 2012). I rapporten finns det en del andra aspekter som är viktiga att känna till. Dels kan en stor andel äldre inom en yrkesgrupp å ena sidan innebära att det kommer att uppstå brist på arbetskraft då en stor andel inom en snar framtid kommer att lämna arbetsmarknaden på grund av ålderspension, dels kan det betyda att den typen av arbete är på väg att försvinna från arbetsmarknaden och att behovet av rekrytering till dessa yrken eller branscher försvinner i takt med ålderspensioner. Även övergångar mellan olika branscher under arbetslivet är en faktor som gör bilden komplex. Då det inom vissa yrkesområden krävs många års arbetslivserfarenhet kan medelåldern för yrket vara hög. För en viss bransch eller ett visst yrke behöver inte en hög medelålder nödvändigtvis vara alarmerande om det kontinuerligt sker övergångar av äldre sysselsatta från andra branscher och yrken. I analyserna som visar utbildningsnivå har uppgifter för högsta avslutande utbildning samlats utifrån i tre kategorier: låg, medel och hög. Kategorin låg omfattar individer med grundskola (eller motsvarande) som högsta avslutade utbildning, medel omfattar individer som har någon form av gymnasieutbildning och hög omfattar personer med någon form av avslutad eftergymnasial utbildning.

Intervjuer Det statistiska materialet utgör grunden för prognoserna och den kartläggning som rapporten syftar till. Ambitionen har dock varit problematisera den bild som statistiken ger genom att lyfta in nyckelaktörers erfarenheter och kunskaper som rör hinder och möjligheter för den framtida kompetensförsörjningen i nod syd i analyserna. För att samla in ett sådant material har 19 personer från det lokala näringslivet, kommunala verksamheter, landsting och arbetsförmedling intervjuats.

Bilaga 5

Personerna som har deltagit har enskilt blivit intervjuade på telefon. Intervjuerna som har genomförts i samtalsform, har haft en semistrukturerad karaktär. Intervjuaren har delvis styrt samtalet med hjälp av en så kallad intervjuguide har som innehållit sju temaområden. De intervjuade har dock haft möjlighet att lägga mer eller mindre fokus på dessa temaområden för att, i viss utsträckning, föra in samtal kring områden som ligger utanför dessa förutbestämda temaområden. Temaområden i intervjuguiden har varit: ”Allmänt om företag/verksamhet, anställda och ålderstruktur”, ”Samtida och framtida rekryteringsbehov”, ”Attraktivitet”, ”Matchning och krav på formell utbildning”, ”Samverkan mellan näringsliv och utbildning”, ”Mångfald i arbetslivet”, ”Syn på samtida och framtida behov av samverkan kring kompetensförsörjning”. Alla personer som har blivit intervjuade har själva valt att tacka till att delta. Personerna har i förväg fått veta att intervjuerna kommer att spelas in. Samtliga intervjuer har spelats in digitalt och transkriberats. Den transkriberade texten har sedan analyserats utifrån kategorier som är baserade på de förutbestämda temaområdena. Därefter har texterna jämförts för att kunna identifiera och definiera framträdande mönster. Författaren ansvarar själv för analyserna och slutsatserna i rapporten. Namn på intervjupersonerna har medvetet utelämnats. Inga namn på såväl företag eller personer kommer att anges i citat eller på andra sätt i texten. Citaten som är hämtade från intervjuerna, är markerade med indrag och kursiv text.

Bilaga 6

Bakgrund

Innehåll Prognosen 22 fördjupar områdena demografi, pendling, yrke och utbildning i kommunerna Askersund, Hallsberg och Laxå. Prognosen ger en nulägesbeskrivning av den lokala arbetsmarknaden samt identifierar utmaningar för kompetensförsörjningen. Prognosen identifierar också framtidens utbildningsbehov. Som ett komplement till statistiken har intervjuer genomförts med några av kommunernas största arbetsgivare både inom den privata och offentliga sektorn, samt med representanter som alla har en viktig befattning sett till nodens och kommunernas kompetensförsörjning. Det är till exempel personalchefer, platschefer, verkställande direktörer, verksamhetschefer och näringslivschefer. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om kompetensförsörjningen utifrån det lokala arbetslivets perspektiv. Prognosen är framtagen inom ramen för regionförbundets regeringsuppdrag att etablera kompetensplattformar i Örebro län, som ska bidra till ökad kunskap och översikt om regionens kompetensförsörjning samt utbildningsområdet.

Syfte Prognosen ska ge kunskap om arbetslivets utveckling i den enskilda kommunen ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. Den kan också spela en viktig roll i att identifiera utmaningar och utvecklingsmöjligheter samt vara ett underlag för diskussion för framtidens kompetensförsörjningsbehov. Prognosen kan vara ett underlag för att kunna fatta beslut som i sin tur kan skapa handlingsplaner för den enskilda kommunen och för länet i sin helhet. Prognosen ska ge inspiration och ökad kunskap så att fler arbetsgivare tar fram kompetensstrategier. Sist men inte minst är syftet att skapa ett sammanhang och en samsyn kring frågor som berör kompetensförsörjningen inom kommunen.

Kompletterande rapporter och analyser Den här prognosen är den tredje av totalt fyra stycken lokala prognoser. Prognosen för norra Örebro län (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora) blev klar våren 2012. Under hösten 2012 blev prognosen för södra länet (Askersund, Hallsberg, Laxå) klar. Under året kommer även prognosen för västa länet (Karlskoga, Degerfors) att tas fram. Alla fyra lokaler prognoser hänger ihop med Örebro läns kompetenskarta som regionförbundet tog fram hösten 2011. Den kartläggningen beskriver de sysselsattas utbildningsnivå, arbetsmarknadssektor, födelseland, kön och yrke. Den visar också hur rörligheten på arbetsmarknaden ser ut för olika yrkesgrupper. Rapporten beskriver inte framtidens kompetensförsörjningsbehov.

22 Örebro län utgår från fyra noder. Nod norr består av kommunerna Hällefors, Nora och Ljusnarsberg samt Lindesberg. Nod syd består av Laxå, Askersund samt Hallsberg. Nod väst består av Degerfors och Karlskoga. Nod öst består av Örebro, Kumla och Lekeberg.

Bilaga 6

Som ett komplement till Örebro läns kompetenskarta tog regionförbundet fram en regional analys ”Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012). Rapporten förtydligar, kompletterar och fördjupar bilden av kompetensförsörjningsbehovet ur ett regionalt perspektiv. Analysen beskriver och förklarar varför det ser ut som det gör i vår region. Prognosen kompletterar Örebro läns kompetenskarta och den regionala analysen Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv (Jakobsson, 2012) genom att se och beskriva en bild av framtidens kompetensförsörjningsbehov i Örebro län. Kompetenskartan, den regionala analysen och de lokala prognoserna blir viktiga verktyg och utgångspunkter för det fortsatta arbetet för bättre matchning, bättre utbildningsplanering för framtidens kompetensförsörjning i länet.

Kompetensplattform Örebro län Denna rapport utgör en del i arbetet med att etablera kompetensplattformar i Örebro län. Arbetet har pågått sedan 2010 då Regionförbundet Örebro fick ett regeringsuppdrag. Det övergripande målet för kompetensplattformen är att få matchningen mellan regionens utbud och efterfrågan att fungera ännu bättre. Målet är att fler utbildningar ska vara utformade för att bättre motsvara arbetslivets behov av kompetens och arbetskraft. Syftet med kompetensplattformen är att bidra till ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser samt ökad samverkan kring utbildningsplanering och kompetensförsörjning.

Regionförbundet Örebro Tfn: 019–602 63 00701 83 Örebro Fax: 019–18 98 29 Besöksadress: E-post: [email protected]ägen 1 www.regionorebro.se

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning–rebro läns... ·...

Documents

Transcript of Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning–rebro läns... ·...