”Min tur att välja”

Spotify, musik, ungdomar, beteende och identitet

i ett digitalt samhälle

Frida Fjellstedt

Emma Johansson

Johan Nyman

Examensarbete 15 hp Handledare

Kaj Granath

Medie- och Kommunikationsvetenskap Examinator

Höstterminen 2011 Ebba Sundin

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH

KOMMUNIKATION (HLK)

Högskolan i Jönköping

Examensarbete 15 hp

inom Medie- och Kommunikations-

vetenskapliga programmet

Höstterminen 2011

SAMMANFATTNING

Frida Fjellstedt, Emma Johansson, Johan Nyman

Min tur att välja

Spotify, musik, ungdomar, beteende och identitet i ett digitalt samhälle

Antal sidor: 47

Vi lever idag i ett digitalt samhälle där information sprids i enorm hastighet och i enorma mängder mellan

människor över hela världen. Allt finns direkt tillgängligt och dagens musik distribueras på många fler kana-

ler än tidigare.

Studien syftade till att undersöka hur ungdomar idag påverkas och använder den nya musiktjänsten Spotify. I

studien undersöktes det hur ungdomar använder musik i sitt identitetsskapande, som ensam och i grupp.

Semistrukturerade gruppintervjuer valdes som intervjumetod.

Resultatet visade att den stora tillgängligheten av musik främjat till större variation i musiklyssnandet där det

är lättare att hitta ny musik. Ungdomar lyssnar på en viss typ av musik när de är ensamma och en annan när

de befinner sig i grupp. Musiken i grupp är den som generellt accepteras av de flesta, den som är populärast

just då. Musik är också en del i ett större identitetsskapande, något som påverkar ungdomar till den grad att

de väljer bort viss typ av musik när andra ser vad man lyssnar på. Resultatet visade också att musik används

både för att förstärka en känsla och för att förändra en känsla eller ett visst humör.

Nyckelord: Musik, Populärkultur, Spotify, Identitetsskapande, Social identitet, Identitet

Postadress

Högskolan för lärande

och kommunikation (HLK)

Box 1026 551 11 JÖKÖNG

Gatuadress

Gjuterigatan 5

Telefon

036–101000

Fax

036162585

SCHOOL OF EDUCATION

AND COMMUNICATION

Jönköping University

Bachelor Thesis,

15 Credits in Media and

communication studies

Autumn term 2011

ABSTRACT

Frida Fjellstedt, Emma Johansson, Johan Nyman

My turn to choose

Spotify, music, youths, behavior and identity in a digital society

Pages: 47

Today we live in a digital society where information is distributed at astronomical speeds and in enormous

amounts between people from all over the world. Everything is readily available and music today

is distributed on more channels than before.

This study aims to examine how young people today are affected by the use of the new service Spotify.

They study examines how young people use music in creating an identity, as individuals and in groups.

Semi-structured group interviews were chosen as an interview method and thus the shape of the

a qualitative approach.

The results showed that the vast availability of music has led to greater diversity in listening where it is

easier to find new music. Young people listening to a certain type of music when they are alone and anoth-

er when they are in groups. The music in a group is the on generally accepted by most, hence the one that

is most popular at the time. Must is also a part of creating a larger identity, something that affects young

people to the point that they choose not to show everything they listen to. Also, the results showed that

music is used both to reinforce a feeling and to change a feeling or particular mood.

Keyword: Music, Popular culture, Spotify, Identity creation, , Social identity, Identity

Postal adress

Högskolan för lärande

och kommunikation (HLK)

Box 1026

551 11 Jönköping

Visiting adress

Gjuterigatan 5

Phone

036–101000

Fax

036162585

Innehållsförteckning

1 Inledning ................................................................................................................................................................ 1

2 Bakgrund................................................................................................................................................................ 2

2.1 Nya medier ...................................................................................................................................................... 2

2.1.1 Viktiga förändringar kring nya medier .............................................................................................. 2

2.1.2 Sociala medier ....................................................................................................................................... 2

2.1.3 Publikens roll......................................................................................................................................... 3

2.2 Den digitala musikmarknaden ...................................................................................................................... 3

2.3 Streaming och streamad musik..................................................................................................................... 3

2.4 Vad är Spotify? ................................................................................................................................................ 4

2.4.1 Spotify och Facebook .......................................................................................................................... 4

3 Teori ....................................................................................................................................................................... 6

3.1 Populärkultur .................................................................................................................................................. 6

3.2 Känslor ............................................................................................................................................................. 6

3.2.1 Känslor och musik ............................................................................................................................... 7

3.3 Identitet ............................................................................................................................................................ 7

3.3.1 Social identitet ....................................................................................................................................... 8

3.3.2 Identitet och musik .............................................................................................................................. 9

3.4 Interaktion .....................................................................................................................................................10

3.5 Grupper ..........................................................................................................................................................11

3.5.1 Musik i grupper ...................................................................................................................................11

3.6 Tidigare forskning ........................................................................................................................................12

4 Syfte och Frågeställning ....................................................................................................................................14

4.1 Syfte ................................................................................................................................................................14

4.2 Frågeställning ................................................................................................................................................14

4.3 Avgränsning ..................................................................................................................................................14

5 Metod ...................................................................................................................................................................15

5.1 Kvalitativ metod: Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer.................................................................15

5.1.1 Urvalet av respondenter ....................................................................................................................15

5.1.2 Teknisk utrustning ..............................................................................................................................16

5.2 Tillvägagångssätt ...........................................................................................................................................16

5.2.1 Framtagning av intervjuguide ...........................................................................................................16

5.2.2 Provintervju .........................................................................................................................................16

5.2.3 Fokusgruppsintervjuer .......................................................................................................................16

5.2.4 Transkribering .....................................................................................................................................17

5.2.5 Strukturering av Analys .....................................................................................................................17

5.1 Validitet och reliabilitet ................................................................................................................................18

5.1 Metoddiskussion ...........................................................................................................................................18

5.1.1 Förförståelse ........................................................................................................................................18

6 Resultatredovisning ............................................................................................................................................20

6.1.1 Intervju 1..............................................................................................................................................20

6.1.2 Intervju 2..............................................................................................................................................23

6.1.3 Intervju 3..............................................................................................................................................27

7 Diskussion ...........................................................................................................................................................34

7.1 Resultatdiskussion ........................................................................................................................................34

7.1.1 Användningen av Spotify ..................................................................................................................34

7.1.2 Identitet ................................................................................................................................................37

7.2 Frågeställningar .............................................................................................................................................41

7.2.1 Hur använder ungdomar Spotify som individ och i relation med andra? .................................41

7.2.2 Hur identifierar sig och påverkas ungdomar genom musik? .....................................................42

7.1 Framtiden.......................................................................................................................................................43

8 Källförteckning ...................................................................................................................................................44

1

1 Inledning

__________________________________________________________________________________

Följande rapport är en C-uppsats, skriven vid Högskolan för Lärande och Kommunikation under hösten 2011. Forsk-

ningsområdets utgångspunkter; Social identitet, Populärkultur och Sociala medier kan tydligt kopplas till det Medie- och

kommunikationsvetenskapliga perspektiv som uppsatsen utgår ifrån. Det centrala inom Medie- och kommunikationsveten-

skap är mediernas betydelse i samhället och hur individer använder sig av dessa. Detta gör att uppsatsen, vilken studerar

ungdomars beteende och identitetsskapande genom sitt musiklyssnande på Spotify, blir mycket relevant.

__________________________________________________________________________________

Sedan streamad musik kom i början av 2000-talet har vi tillgång till musik i princip över allt och precis när

vi vill. Möjligheterna för att hitta ny musik är stor och många delar dagligen med sig av vad de hittar till

andra. I skrivande stund uppgår antalet användare av streamad musik till 2,7 miljoner i Sverige och siffran

ökar ständigt. I och med det ökade intresset har vi den senaste tiden uppmärksammat en typ av identitets-

skapande. På fester slåss ungdomar om att få välja vilken låt som ska spelas via Spotify och på Facebook

länkar många till sina favoritartister.

I många år har människor världen över identifierat sig genom musik, men hur identifierar sig ungdomar

genom att dela sin musik med andra idag? En musiktjänst som finns tillgänglig just nu och där man vidare

kan dela sin musik genom är Spotify vilket, enligt grundarna, är en kombination av orden Spot och Identify,

alternativ översättning; Hitta och Identifiera. Vi kopplar ihop det med ungdomars musiklyssnade och

identitetsskapande och lade grunden till vår uppsats. Uppsatsen är skriven för att förstå hur ungdomar

använder musiktjänsten Spotify, och till vilken grad musik blir en del av deras liv och i sitt identitetsskap-

ande.

2

2 Bakgrund

__________________________________________________________________________________

I uppsatsens bakgrunds del presenteras en beskrivning av de faktiska ämnen som uppsatsen behandlar. Uppsatsen utgår

från musiktjänsten Spotify men innan ämnet diskuteras är det av betydelse att först ge en förståelse och översikt över den

marknad som tjänsten befinner sig på.

__________________________________________________________________________________

2.1 Nya medier

År 2006 lanserades det nya mediet Spotify. Det blev snabbt en succé och numera finns det många använ-

dare över hela världen, varav en stor del av dessa är ungdomar. Efter hand har Spotify kopplats samman

med andra nya medier, till exempel Facebook (Spotify). Då uppsatsen syftar till att studera ungdomars

musiklyssnande på Spotify blir nya medier ur ett användarperspektiv ett naturligt inslag.

2.1.1 Viktiga förändringar kring nya medier

Två av de viktigaste förändringarna som skett i samband med uppkomsten av nya medier är digitalisering

och konvergens av samtliga aspekter och ökad interaktivitet och nätverksanslutning (McQuail, 2010). I

och med detta har det utvecklats kollektivt deltagande medier, som är utbyte och delning av information,

idéer, erfarenheter och utveckling av personliga relationer. Detta innefattar sociala medier, till exempel

Facebook. Det har även utvecklats en substitution av etermedier vilket innebär att det nu mera går att få

tag på material från annat håll än där det huvudsakligen kom ifrån, till exempel Spotify (McQuail, 2010).

2.1.2 Sociala medier

Sociala medier är ett verktyg som med en revolutionerande teknik radikalt har förändrat människors sätt

att använda kommunikation. På många ställen och på många vis har de sociala medierna påverkat folks

livsstilar och den sociala interaktionen mellan människor (Grover & Stewart, 2010).

Syftet med sociala medier är att användarna ska ha stora möjligheter till interaktivitet och samarbete där

det viktigaste av allt är kommunikationen och den sociala samvaron. Innan de sociala medierna kom in på

webben var det en plats för avsändaren att förmedla ett budskap. De sociala medierna på Internet har

istället ett väldigt stort användarfokus, användaren tillför indirekt och direkt värde. Det är användarnas

information som är värdet i de sociala medierna, de förväntas att kommunicera och skapa information

(Lindqvist & Söderlind, 2009).

3

Ett av de mest använda sociala medierna är Facebook. I och med Facebook har det uppkommit nya nivåer

av möjligheter till att få reda på personlig information, inte bara från sina vänner utan även från sina vän-

ners vänner och så vidare. Likaså gäller möjligheten till att ta kontakt (Bruhn, Jensen 2009 s. 250).

2.1.3 Publikens roll

I och med de nya medierna har publikens roll förändrats avsevärt. Publiken är inte längre bara en del av en

massa utan har blivit aktiva deltagare. En omformulering från publik till användare är därför nödvändig,

då de inte längre bara får information, utan även har möjlighet att söka själv och delta personligen. De nya

möjligheterna med nya medier har dock lett till att det krävs mycket energi för att kunna utnyttja dem till

max, vilket inte alla har (McQuail 2010).

2.2 Den digitala musikmarknaden

År 2009 stod digital musik för 25 procent av de amerikanska skivbolagens omsättning och året efter för 29

procent av en marknad på 4,6 miljarder dollar (Ipfi, 2011). Den digitala marknaden växer mer och mer för

varje år som går, en trend som följer över hela världen. Under 2010 var det en ökning på 20 procent av

den digitala marknaden i Europa och i Australien ökade andelen med hela 32 procent. På den Europeiska

marknaden under 2010 var Spotify den näst största inkomstkällan för skivbolag (Ipfi, 2011).

Utifrån siffrorna ovan är trenden att den digitala marknaden tar andelar från övrig försäljning ett faktum.

Totalt har skivbolagens inkomster minskat de senaste åren trots en växande digital marknad (Ipfi, 2011).

På den svenska musikmarknaden idag finns det väldigt många olika typer och alternativ av tjänster. Det

går att köpa låtar och album via till exempel iTunes, strömma musik via Spotify eller Grooveshark och

lyssna på Internetradio via LastFM. Utöver dessa tjänster finns det ett tjugotal till på marknaden där Spoti-

fy, som vi valt att utgå från i denna uppsats, är en av de större aktörerna (Ipfi, 2011).

2.3 Streaming och streamad musik

Streaming, direktuppspelning eller strömmande överföring är alla namn på vad man i datorsammanhang

kopplar med direkt uppspelning och distribution av datafiler med video, bild och ljud. I korta drag innebär

streaming att man använder och distribuerar filmer, bilder och ljud via Internet utan att spara ner det på

den egna enheten. YouTube, Spotify och hemsidor som erbjuder webbradio och webb-TV är alla sidor

som erbjuder streamade tjänster och fungerar både som tidigare inspelat material, lagrat på webbplatsen,

och som direktsändning. Uppspelning av dessa filer kan både vara gratis- och betaltjänster beroende på

distributören (Nationalencyklopedin).

4

Det mest populära mediet som streamas är musik (ORB). Tjänsterna som erbjuder streamad musik har

vidare blivit så pass bra att den illegala nedladdningen minskat med hela 18 procent det senaste året (Mu-

siksverige).

Antalet användare i Sverige mättes i september 2011 upp till 2,5 miljoner varav 800 000 var betalande

kunder (Musiksverige). Två månader senare hade antalet användare ökat med 200 000 vilket gör att den, i

skrivande stund, aktuella siffran uppgår till 2,7 miljoner användare av streamad musik. Av dessa säger var

femte person att tjänsterna ökat deras intresse för musik (Musiksverige).

2.4 Vad är Spotify?

Spotify är en musiktjänst som lanserades 2006 av ett svenskt företag och blev snabbt en succé i Sverige.

Idag är Spotify ett välkänt varumärke med över 10 miljoner användare spridda över 12 länder främst i

Europa och USA (Spotify).

För att få tillgång till tjänsten krävs ett eget inloggningskonto samt att tjänsten laddas ner och installeras på

en dator, mobiltelefon, TV, MP3-spelare eller annan bärbar enhet. Att Spotify finns tillgängligt genom

flera plattformar och medier skapar en väldigt stor tillgänglighet för användaren. När användaren sedan,

med ett eget konto, loggar in på tjänsten får användaren tillgång till ett stort musikbibliotek med över 15

miljoner låtar. Vidare kan användaren sedan skapa egna spellistor samt dela med sig av listor och låtar till

andra.

Spotify vill vara ett legalt alternativ i jämförelse med till exempel The Pirate Bay där en stor del av ned-

laddningen sker illegalt (www.spotify.com). Varje Spotify-användare får tillgång till tjänsten via två alterna-

tiv. Det första alternativet är helt gratis men där flertalet funktioner begränsas och blandas med inslag av

reklam. Det andra alternativet kräver en fast summa varje månad men ger användarna obegränsad tillgång

till tjänsten och blir samtidigt fri från reklam. För att kunna använda tjänsten via en bärbar enhet, mobilte-

lefon eller MP3-spelare, måste användaren betala för tjänsten (Spotify).

Namnet Spotify är, enligt grundarna, en kombination av orden Hitta och Identifiera (Spotify) och allt kan

sammanfattas i Spotifys egna formulerade mål: “To help people to listen to whatever music they want, whenever they

want, wherever they want”. (Spotify)

2.4.1 Spotify och Facebook

Från att ha varit två olika tjänster inleddes ett samarbete mellan Spotify och Facebook i september 2011. I

och med detta möjliggjordes att Facebookanvändare kunde koppla ihop sitt konto med Spotify och på så

vis dela sin musik med andra Facebook- och Spotifyanvändare. Från och med förändringen krävs nu ett

Facebook-konto för att kunna använda Spotify (Spotify). Vidare innebär det att när du, som användare, är

5

inloggad på Facebook automatiskt visar vad som samtidigt spelas på Spotify. Tjänsten, att visa vad som

spelas, kan väljas bort på Facebook men många väljer att ha kvar den (Dutt, 2011).

Spotifys vd Daniel Ek har kommenterat samarbetet med Facebook på sin blogg och motiverar det med att

de Spotifyanvändare som finns på Facebook lyssnar på mer musik varje vecka, och eftersom gruppens

användare är mer sociala är de mer engagerade. När de är mer engagerade är de mer villiga att betala för

den musik de lyssnar på. Att ha fri åtkomst till musik på Facebook ger användarna en möjlighet att ut-

trycka sig själva på ett nytt sätt. Nu kan användarna säga något om sig själva, genom musiken (Spotify). På

det viset kan användare av Spotify och Facebook påverka skapandet av sin identitet genom musiken.

6

3 Teori

__________________________________________________________________________________

Populärkultur är ett av de övergripande teoriområdena för studien. Därefter redovisas ytterligare teorier om nya medier, käns-

lor, identitet, grupper, individualisering och interaktion för att få med allt inom ramarna för studien och öka förståelsen inför

analys- och resultatdelen. Här redogörs också tidigare forsking som är relevant för studien.

__________________________________________________________________________________

3.1 Populärkultur

Många medieforskare hävdar att populärkultur är vad som händer med masskulturens material när det

hamnar i händerna på konsumenterna. Till exempel när en låt spelas på radion och två förälskade personer

som lyssnar på den låten bestämmer sig för att kalla den för ”deras låt” (Jenkins 2006).

Populärkultur sågs innan som ett slags billigt alternativ, massproducerat för masskonsumtion. I och med

uppkomsten av en distinkt mediekultur har det skett en omprövning och numera ses populärkultur som

en ny bransch fylld av kulturell kreativitet och nöje (McQuail, 2010).

Enligt Fiske (Fiske 1987 s. 310) är huvudmeningen med populärkultur att det helt enkelt är populärt. Han

skriver att: ”Popularity is here a measure of a cultural form’s ability to serve the desires of its customers... For a cultural

commodity to become popular it must be able to meet the various interests of the people amongst whom it is popular as well as

the interests of its producers”.

Tidigare i uppsatsen beskrevs musik som det mest populära mediet som streamas (ORB) och eftersom

Spotify idag är ett välkänt varumärke med över 10 miljoner användare (Spotify) utgör det ett bra exempel

på en tjänst i branschen populärkultur.

3.2 Känslor

”The full human impact of emotions is only realized when they are sensed, when they become feeling, and when those feelings

are felt”. (Damasio 1999, citerad i Elliot, Percy 2007 s. 20)

Att studera känslor är ett sätt att förstå sociala företeelser och processer. Känslor har alltid varit något som

intresserat forskare inom sociologi och samhällsvetenskapliga ämnen, men det är de senaste 25 åren som

intresset för känslor ökat kraftigt inom forskningen (Wettergren & Starrin, 2008).

Det är inte lätt att förutse hur en användare av musik ska reagera känslomässigt. Ett sätt att närma sig för-

ståelse för känslomässig respons är att anta att känslor är grundade i mekanismer som inte är frivilliga och

endast under begränsad mänsklig kontroll (Elliot, Percy, 2007).

7

Känslor är något som kan smitta av sig, både negativa och positiva känslor. Anledningen till att känslor

smittar av sig är på grund av en rytmisk samklang mellan människor, vilket innebär människors fysiska

närvaro och förhållande till varandra. Exempelvis sprids skratt genom att kroppar imiterar varandras läten

och fysiska uttryck (Wettergren & Starrin, 2008).

3.2.1 Känslor och musik

Huvudanledningen till att de flesta människor engagerar sig i musik är på grund av den känslomässiga

upplevelsen (Juslin & Sloboda, 2001).

Musik är inte bara ett meningsfullt och kommunikativt medium. Framför allt påverkar musiken hur män-

niskor känner sig känslomässigt i förhållande till sig själva och andra människor i olika situationer, men

musik påverkar också hur folk rör sig, hur de agerar och hur de upplever tiden (DeNora, 2000).

Musik har en stor betydelse för hur människor agerar och känner sig, och beroende på vilken typ av musik

som spelas blir agerandet och känslorna olika. Det har till exempel visat sig att när en viss typ av musik

spelas i en affär har det resulterat till ökad försäljning. Den musik som hörs verkar på kognitiva processer,

alltså processen att tänka (Elliot, Percy, 2007).

En vanlig variant av den västerländska typen av subjektivitet under musiklyssnade är att identifiera sig med

olika identiteter projicerade genom musiken. Att lyssna på musik ger möjlighet att för en stund vara en

annan sorts person än den ordinarie, vardagliga personen. Denna tolkning uppmuntrar till teorier om ett

fantasiliv och verkar vara ett givande förhållningsätt till den typ av känslor förknippade med musik som

hittas bland exempelvis ungdomar (Frith 1987, Shepard & Giles-David 1991, Goffman 1959 citerade i

Juslin & Sloboda, 2001).

3.3 Identitet

Sökandet efter en identitet är den största källan av känslomässigt engagemang i det postmoderna sam-

hället. Individerna är hotade av ett antal ”dilemman av dem själva”. Dessa dilemman är till exempel kraft-

löshet, osäkerhet och en kamp mot konformitet. De är drivna av ett överhängande hot för personlig me-

ningslöshet, som individens strävan till att konstruera och bibehålla en identitet som ska hålla sig stabil

genom en snabbt föränderlig miljö (Giddens, 1991, citerad i Elliot, Percy, 2007).

När identitet diskuteras i samband med ungdomskultur görs detta oftast synonymt med begreppet stil. Stil

refererar till en sociokulturell aspekt av identiteten, ett sätt att utåt markera sin identitet och visa på tillhö-

righet och positionera sig själv i förhållande till andra. Identitetsskapande är också något som skapas inåt

mot individens inre psykiska strukturer. Enligt detta sätt är identiteten en funktion hos jaget som knyter

samman den yttre och inre världen, även historia och nutid. Det individen upplever som sin egen identitet

är något som växer fram i ett sammanvävt mönster av psykiska och kulturella processer (Sernhede, 2006).

8

3.3.1 Social identitet

Vi identifierar oss med någon typ av grupp i alla sammanhang, oberoende vad vi har för etniskt urspung,

kön, politisk åsikt eller nationalitet så finns det alltid en grupp vi är en del av och som kan skilja mycket i

storlek. Den sociala kontakten med andra är en av de viktigaste delarna av livet (Hogg, 2005). De grupper

vi tillhör påverkar andra människors syn på oss, vår egen syn på oss själva, vem vi är och hur vi agerar.

Det är i grupper vi bygger vår identitet, ett sätt att se på oss själva i relation med andra (Hogg, 2005). En-

ligt Brewer (2005) kan den sociala identiteten beskrivas som en länk mellan det representerade ”jaget” och

den person varje individ är i en grupp samt alla processer som skapar en identitet.

Det sociala livet byggs inte upp av en enda persons tankar och åsikter, det sker omedvetet tillsammans

med hela gruppen baserat på värderingar, attribut hos varje individ, upplevelser och beteende. I en grupp

med andra måste den egna identiteten ibland måste sättas i andra hand, för gruppens bästa (Brewer, 2005).

Enligt teorin om social identitet (Hogg, 2005) bildar människor inom en grupp en form av konsensus gäl-

lande attityder och beteende för hela gruppen som påverkar de val medlemmarna gör tillsammans och hur

de agerar i olika situationer. För att en ny person ska komma in i en grupp måste den anpassa sig till dessa

normer, vilket inte alltid är en medveten process utan kan också vara en lärande process (Hogg, 2005).

Brewer (2005) använder begreppet optimal identitet för den sociala identiteten som anpassas till gruppens

krav för att passa in, när individen matchar den egna identiteten med gruppen. Om den optimala identite-

ten hotas av någon i gruppen eller någon utomstående, när en förändring av den egna identiteten sker,

arbetar individen för att återställa bilden av sig själv. Ett sätt att göra detta på är att matcha den generali-

serande bilden av en individ i gruppen eller att helt enkelt hitta en ny grupp av människor som matchar

den egna identiteten (Brewer, 2005).

3.3.1.1 ’Optimal Distinctiveness Theory’

Enligt Brewer (2005) är människan som individ beroende av andra. En ensam individ skulle aldrig över-

leva då människan saknar både de fysiska egenskaper och instinkter som behövs för att överleva en-

samma. Vi är beroende av andra för att få information, hjälp och resurser.

’Optimal Distinctiveness Theory’ (ODT) är en fördjupning av teorin om social identitet baserat på det

viktigaste i varje individs liv, integrationen med andra individer för att överleva. För att kunna skapa motiv

till integration med andra i ett längre perspektiv måste behovet för varje individs känsla för sin egna identi-

tet och sin identitet i grupp uppfyllas (Brewer, 2005).

Enligt teorin kommer den sociala identiteten från ett behov hos varje individ att valideras och känna sam-

hörighet med andra människor. Samtidigt kan de känna sig som unika varelser för att i sin tur kunna lita

på varandra, men att fullständigt lita på andra och att inte ställa krav är ingen effektiv metod. Altruism

9

måste baseras på att det finns sannolikhet för att andra också ska samarbeta (Brewer, 2005). Detta är något

som oftast begränsas till de närmaste, de inom samma gruppering. Att alla behov hos individen kan till-

fredsställas inom gruppen är en förutsättning för att det sociala i gruppen ska kunna fungera i ett längre

tidsperspektiv (Brewer, 2005).

3.3.2 Identitet och musik

“Identity is always already an ideal, what we would like to be, not what we are” (Frith, 1996, citerad i Richards 2009

s. 135).

Identitet och musik är tätt sammankopplat. Genom ungdomars musikval visar och konstruerar ungdomar

sin identitet. Ungdomar kopplar samman musik, känslor och identitet, och dessa förändras över tid bero-

ende på sammanhang och intentioner. I och med att medieteknologin har utvecklats sprids information

och budskap snabbt mellan ungdomar, då ungdomar snabbt tar till sig ny teknik. Ungdomar tar med sig

musik från sin fritid till exempelvis skolan, som därigenom blir en arena för identitetsskapande och sam-

spel (Manfred, 2009).

Att lyssna på musik är en aktivitet som genererar många olika budskap, meningar och betydelser. Genom

att lyssna på musik kan en grupp med människor känna starka känslor av samhörighet, utan att de behöver

ha något gemensamt utöver dessa känslor (Lundberg, 2001).

Musiken är en viktig del av vår identitet. I och med musikens potential att symbolisera gör det att den an-

vänds för att uttrycka och upprätthålla både skillnader och gemenskap. Musiken kan fungera som en kol-

lektiv symbol inåt, utåt, mot den egna gruppen och mot andra. På den interna festen kan den egna musi-

ken markera och förstärka vi-känslan i gruppen, samtidigt som den även kan användas för att tydliggöra

skillnader mot andra (Lundberg, 2001).

Musik är en av de äldsta kommunikationsformerna som använts av människan. Från och med 1950- talet,

kanske till och med ännu tidigare, har det varit klart att musik spelar en stor och viktig roll för ungdomars

identitetsskapande. Processen inkluderar inte bara identitetsskapandet i sig utan även andra viktiga delar

som nationalitet, kultur, etnicitet, generationer och könsidentitet (Roe, 1999).

Det var under 50-talets senare del, när rock n' rollen spred sig och unga personers köpvanor slog rekord

som den nya formen av populärmusik började ta form. Formen sågs som ett fenomen för ungdomar och

på 60-talet hade populärmusiken nått från USA, över Atlanten till Europa och utvecklats till en ungdoms-

rörelse där personerna i fråga självmedvetet kunde uttrycka sig via olika former av rock- och popmusik.

Sedan dess har det forskats i ämnet och på 80-talet kom forskningen att domineras av ett perspektiv som

markerade betydelsen av musik i byggandet av olika distinkta gruppidentiteter. På 90-talet började man

fokusera mindre på grupper och subkulturer och övergick istället till utvecklandet av individuella identite-

10

ter och livsstilar, ett skifte från det kollektiva perspektivet till det individuella. Forskningen har utvecklats

och idag ser man det ytterligare i termer av ”livsstilar” som används i konstruktionen av individuell identi-

tet. Samhället är i kontinuerlig förändring vilket hela tiden ändrar de förutsättningar som finns för nya so-

ciala grupperingar, där medlemmarna själva väljer den kultur de vill ta del av i skapandet av en egen identi-

tet. Det råder alltså inga tvivel att musiken är ett viktigt element i detta identitetsskapande. (Roe, 1999).

Människan har alltså identifierat sig själv genom musik under många år, det som ändrats är utbudet och

tillgängligheten, till exempel via dagens streamingtjänster.

3.4 Interaktion

I ungdomars liv är interaktionen med kamratgruppen en viktig faktor då den utgör en väsentlig del i deras

sociala värld. Kamratgruppen är i hög grad avgörande för den enskilde ungdomens identitet och om-

världsrelation. I det senmoderna samhället har kamratgruppen blivit en förskansning och ett nödvändigt

övergångsområde där experiment med den egna identiteten kan äga rum. Gruppen kan fungera antingen

som en plattform för ett offensivt förhållande till det omgivande samhället där det utvecklas kritik och

ifrågasättande av omvärlden. Gruppen kan även leda till en slags avskärmningsfunktion och kan då

rentutav bromsa den enskildes individualisering (Sernhede, 2006).

För att hjälpa oss forma relationer med andra människor införlivar vi olika roller till oss själva genom hela

livet. Från en tidig ålder lär vi oss att spela roller enligt oskrivna manus i våra huvuden, påverkade av till

exempel våra föräldrar, syskon, lärare, vänner och så vidare. Dock finns det även tider då vi väljer att inte

spela den roll som andra försöker tillskriva oss (Dimbleby & Burton, 2007).

Den största tiden av våra liv spenderas i grupper av människor och vi lär oss utifrån dessa grupper hur vi

ska bete oss. Vi går med i grupper eller formar grupper utefter våra egna behov och utifrån dessa får vi

sedan vara beredda på att offra vissa individuella handlingsfriheter (Dimbleby & Burton, 2007).

Interaktion kan i vår tid ses som ett behov av att uppnå meningsfull gemenskap som kontrast till individu-

ella åtaganden och ansvar. Genom att, på till exempel en förfest, uppleva gemenskap med andra männi-

skor, ha roligt tillsammans och känna stöd från andra blir det lättare att ta itu med vardagslivet i övrigt. Ur

ett psykosocialt perspektiv kan interaktionsritualen bidra till att individens känsla av välbefinnande stärks.

Interaktionsritualer kan också ha negativa sidor, då en del av individerna kan hamna på socialt undantag,

känna sig illa till mods och bli deprimerade. Alla interaktioner är inte interaktionsritualer. En interaktions-

ritual kan beskrivas som ett emotionellt laddat möte mellan flera människor som skapar och omskapar

gemenskap med varandra. En interaktionsritual är alltså inte att fråga någon vart bussen går ifrån (Sten-

berg, 2011).

11

3.5 Grupper

Uppsatsen behandlar ungdomars relation till Spotify. Hur ungdomar beter sig i grupp då Spotify bland

annat innebär en möjlighet att dela musik med andra människor (Spotify) gör det intressant att titta när-

mare på grupper och dess processer.

En betydelsefull del i en ungdoms sociala värld är kompisgruppens funktion som i hög grad är avgörande

för den enskildes identitet och har blivit ”ett område där viktiga experiment med den egna identiteten kan äga rum”.

(Sernhede, 2006 s.33)

Alla människor tillhör oundvikligt olika sorters grupper. Det finns grupper som är självvalda och det finns

grupper som inte är självvalda. Det finns många olika sorters grupper med olika slags syften och som finns

där för olika slags behov, både kort tid och lång tid. Exempel på en grupp som fyller ett korttidsbehov är

en fest på lördagskvällen, medan en grupp som fyller ett långtidsbehov exempelvis är en idrottsklubb

(Dimbleby & Burton, 2007). Anledningen till människors behov att forma grupper överhuvudtaget enligt

Dimbleby och Burton (2007) är för att (1) uppnå ett delat mål, (2) motsätta sig ett gemensamt hot och (3)

få en känsla av tillhörighet och säkerhet (Dimbleby & Burton, 2007).

För att passa in och forma relationer med andra människor tar vi till oss roller i livet. En roll är ett visst

sätt att bete sig på för att passa in i en viss situation (Dimbleby & Burton, 2007). Ibland fördelas rollerna

formellt men mestadels sker rollfördelningen automatiskt och är då baserade på individuella intressen och

färdigheter. Typiska roller är till exempel den dominerande, den anpassningsbara, den sporrande, den som

sprider kunskap och den lättstötta (Hedenborg, 2007). Det finns rolltyper som hjälper gruppen och rollty-

per som förstör för gruppen. De som hjälper gruppen har funktionella roller och de som skadar gruppen

har dysfunktionella roller. Genom att tillämpa rolltitlar och rolltyper på medlemmar i en grupp blir det

lättare att urskilja vilka olika funktioner dessa har (Dimbleby & Burton, 2007).

3.5.1 Musik i grupper

Användning av musik i grupp gör det möjligt att snabbt fokusera, fördjupa och skingra en känsla eller en

sinnesstämning i guppen (Wettergren & Starrin, 2008).

Musik bidrar till att främja gruppens sammanhållning (Juslin & Sloboda, 2001) och utgör också en viktig

grund för hur ungdomar uttrycker sig kulturellt (Sernhede, 2006). Unga i grupp är ofta mer flexibla än

vuxna, som ”fastnat i vanor”, vilket bland annat bidrar till att de snabbare kan uttrycka sig via till exempel

musik (Sernhede, 2006). Att välja musik i sällskap med andra är ett sätt att få in en viss självständighet och

visa på en individanpassning. Det är skillnad på vad personer lyssnar på offentligt och när de är ensamma.

När människor är ensamma lyssnar de på det som de själva vill lyssna på. I offentliga sammanhang vill

12

många presentera sig själva på ett visst sätt och de måste då försöka anpassa sig till vad andra har för krav

på vad som ska spelas (Juslin & Sloboda, 2001).

Enligt Theorell (2009) har musiken en hälsofrämjande effekt. Den viktigaste rollen i denna effekt är musi-

kens gruppsammanhållande kraft. Detta går långt tillbaka i tiden, musik har alltid använts som ett verktyg

för att svetsa samman grupper vilket i sin tur stärkt tilliten och ökat chanserna till överlevnad.

Musik är det mest effektiva sociala redskap för att samla ihop människor (Benzon, 2001 citerad i Theorell,

2009). Resonemanget kan förklara varför exempelvis 10000 människor samlas på en och samma plats vid

samma tidpunkt och lyssnar på ett rockband. Dessa människor har alla ett gemensamt intresse i musiken

de kommit för att lyssna på, alla får en gemensam upplevelse genom musiken (Theorell, 2009).

Att lyssna på musik för ungdomar har blivit ett stort fritidsintresse. Ungdomars populärmusiklyssnande

sägs enligt Sernhede (2006), ha expanderat på ett sätt som gör att det nått en omfattning jämförbar med

sport och idrott. I massmedier tecknas ofta en bild av ungdomars nästintill besatta förhållande till musik,

detta har att gör med att musik idag har en väldigt central del i moderna ungdomars liv.

3.6 Tidigare forskning

Magaudda (2011) har genomfört en studie för att undersöka hur nya teknologier påverkat användandet

och konsumtionen av musik, att det idag sker en avmaterialisering av de produkter och föremål som an-

vänds i samband med digitaliseringen av nya medier. En kvalitativ studie har genomförts med italienare i

åldrarna 15-30, alla användare av digital media. Studien har först och främst inriktats på användandet av

Ipoden, LP-skivor och den externa hårddisken; hur de används idag. Slutligen syftar studien till att belysa

hur digitaliseringen av musik inte lett till ett minskat användande av fysiska produkter. De har fortfarande

en viktig roll då det måste finnas en enhet, ett medium, för att spela musik. En förändring i beteendet har

dock skett och idag sprids musik på nya sätt digitalt, vilket lett till en ökad tillgänglighet.

Enligt en studie av Bogts, Mulders, Raaigmakers & Gabhainns (2010) är musikens främsta funktion att

påverka känslor hos individen. De som lyssnar mest på musik är de som har störst tilltro till musik som

identitetsskapande då deras musikval relateras till vilka de är. Musiken har fyra olika funktioner enligt

Bogts, Mulders, Raaigmakers & Gabhainns (2010). (1) Den skapar och påverkar positiva känslor hos indi-

viden eller påverkar atmosfären i en grupp. (2) Musik kan också användas för att kunna ge sig på de pro-

blem individen har, musik som ett stöd. (3) Musik är identitetsskapande och hjälper individen att känna

igen sig i musik, vilket är identitetsskapande i sig. (4) Valet av musik hjälper individen att placera sig i sin

omgivning, typen av musik leder vidare till gruppbildning, en social identitet. Enligt studien anser män i

större utsträckning att musik är identitetsskapande medan kvinnor betraktar musik som något känslopå-

verkande.

13

Fortsatt i en studie av Gardikiotis & Baltzis (2011), undersöktes hur personers åsikter om identitet, känslor

och musik kan knytas till olika typer av musik. Speciellt unga som ser musik som viktigt i skapandet av en

identitet. Vissa typer av musik har större anknytning till känslor och en annan typ är mer knuten till identi-

tetsskapandet. I resultatet av sin studie listar Gardikiotis & Baltzis (2011) 5 olika typer av musik med olika

påverkan på humör, känslor, identitet och identitetsskapande. Till stor del ansåg respondenterna att mu-

sikval ofta stämmer överrens med personliga värderingar.

En studie av Abrams (2009) visar att ungdomar oftast har lättare att identifiera sig med vänner och andra

ungdomar än med föräldrar när det gäller musik. En förklaring är att ungdomar i relation med andra lät-

tare kan definiera en egen identitet. Social identitet kan beskrivas som individens syn på sig själv i den

grupp den är medlem i. En människa definierar oftast sig själv i lättast möjliga mån och gör sina val base-

rat på tidigare erfarenheter samt den situation personen befinner sig i. Man kan tänka sig att ungdomar

väljer eller accepterar musik av den genre som passar in tillsammans med de människor som finns i ens

närhet.

Abrams (2009) studie visade också att en av ungdomars största tidsfördriv är att lyssna på musik. Studien

visade att valen av musik har stark förankring i personers humör och att valet av musik skapar antingen

medvetna eller omedvetna fördomar hos människor gentemot andra. Människor i yngre ålder har förvänt-

ningar för att en viss personlighet och stil hör till en viss typ av musik. Val av musik påverkar vänskaps-

band, hur och vilka som integrerarar med varandra. Musik är en bas för att skapa en gemensam identitet

och de som lyssnar på de mindre populära och mer nischade genrerna är de som går mer på konserter,

köper mer skivor och lever ut sin musik mer än andra. Slutsatsen av Abrams (2009) studie är att beteende i

grupp snarare är ett uttryck för en egen identitet än för att strategiskt skapa en medveten bild av sig själv.

14

4 Syfte och Frågeställning

4.1 Syfte

Det är i grupper som människor bygger sin identitet, en social identitet. Ungdomar interagerar med

varandra i olika sammanhang och syftet är att förstå hur denna interaktion kopplas ihop med musik via

Spotify som identitetsskapande i relation med andra ungdomar.

4.2 Frågeställning

Hur använder ungdomar Spotify individuellt och i relation med andra?

Hur identifierar sig ungdomar och påverkas känslomässigt av musik?

4.3 Avgränsning

Studiens respondenter har avgränsats till studenter på Högskolan i Jönköping i åldrarna 18-25 år som på

något sätt är användare av musiktjänsten Spotify.

15

5 Metod

__________________________________________________________________________________

Metodavsnittet syftar till att ge läsarna en översikt över hur uppsatsarbetet fortlöpt genom hela processen och vad som ligger

till grund för tolkning och analys. Här förklaras valet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer, urvalet av

respondenter genom snöbollsmetoden, den tekniska utrustning och tillvägagångssätten för att ge en så klar bild som möjligt

om hur och vad som faktiskt gjorts.

__________________________________________________________________________________

5.1 Kvalitativ metod: Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer

Uppsatsen är en empirisk undersökning och bygger på kvalitativ metod i form av tre fokusgruppsinter-

vjuer. Fokusgrupperna innehöll olika antal personer, och totalt deltog sju unga män och sju unga kvinnor.

Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att de var inriktade på ämnen som valts ut i förväg (Da-

len, 2008). De semistrukturerade intervjuerna gav också möjligheten att ställa naturliga följdfrågor vilket

bringade stor flexibilitet (Ostbye, Knapskog, Helland, Larsen, 2008). Gruppernas svar fungerade vidare

som underlag för tolkning och slutsatser (Olsson, 2008).

5.1.1 Urvalet av respondenter

Eftersom det, under uppsatsarbetet, varit omöjligt att intervjua samtliga enheter vi strävat efter att uttala

oss om gjordes ett urval (Ostbye, Knapskog, Helland, Larsen, 2008). Urvalet av respondenter till fokus-

grupperna har avgränsats till ungdomar i åldrarna 18-25 år som på något sätt använder musiktjänsten Spo-

tify. Antingen med eget konto eller tillsammans och via andra. För att få tag på respondenterna användes

ett så kallat snöbollsurval som är ett typ av slumpmässigt urval, som innebar att vi som forskare kontak-

tade ungdomar relevanta för vår undersökning. Vidare kunde vi, genom dessa ungdomar, få tag på ytterli-

gare respondenter och fylla våra fokusgrupper med intervjupersoner (Olsson, 2008). Det som var viktigt i

detta avseende var att respondenterna inte sågs som individer utom som en grupp i sig (Olsson, 2008).

Totalt deltog sju unga män och sju unga kvinnor.

Fördelarna med att ha fokusgrupper är att de ”fungerar bra för diskussioner runt olika typer av medieinnehåll, ofta

ger oväntade uppslag och idéer samt att gruppen själv skapar intervjumaterial med mindre styrning” (Olsson, 2008 s. 68).

Det fanns en risk att mer talföra personer skulle ta större plats under intervjuerna (Olsson, 2008) men

detta minimerades genom en utvald samtalsledare från författargruppen som på olika vis kunde stötta och

leda gruppen genom hela processen (FAS Arbetsliv, 2009).

16

5.1.2 Teknisk utrustning

Alla intervjuer dokumenterades för att sedan bli data till analysen. Inspelningen av samtalen från intervju-

erna spelades in med flera enheter vid varje tillfälle för att säkerställa att ingen data gick förlorad. Den ut-

rustning som användes var två mobiltelefoner med inspelningsprogram. Efter utförda tester stod det klart

att utrustningen var tillräcklig för att få med allt som skulle komma att sägas vid intervjuerna. Programva-

ran i respektive telefon var uppbyggd på ett sätt att inspelningen säkerhetskopierades till en server för att

ännu i ett steg minska risken för att data gick förlorad. All inspelad data samlades där med på samma plats

och gjorde åtkomsten av materialet mer lättillgängligt. Alla tre författare förde, vid intervjutillfällena, an-

teckningar med egna reflektioner etcetera på papper och datorer för att kunna ge mer data till analysen

och underlätta analysarbetet (Olsson, 2008).

5.2 Tillvägagångssätt

5.2.1 Framtagning av intervjuguide

För uppsatsens kvalitativa undersökning i form av semistrukturerade intervjuer fanns behovet av en inter-

vjuguide. För att kunna besvara det syfte och frågeställningar som framtagits var det viktigt att hitta rätt

teman och frågor. Det var av stor betydelse att få så fylliga och ingående svar som möjligt från responden-

terna vilket gjorde att det lades mycket vikt och tid vid att utarbeta intervjuguiden (Dalen, 2008). I guiden

sammanställdes planen för utförandet, de teman och frågor som skulle besvaras samt viktiga begrepp för

studien som intervjuerna hade som mål att ta upp (Bilaga 1).

5.2.2 Provintervju

För att på bästa sätt testa intervjuguiden hölls en provintervju en vecka innan de riktiga fokusgruppsinter-

vjuerna. Provintervjuns upplägg följdes efter intervjuguiden och här testades även den tekniska utrust-

ningen. Fyra personer, två tjejer och två killar, deltog och efter intervjun diskuterade informanterna till-

sammans med författarna om förslag på ändringar och möjliga tillägg på frågor. Efter provintervjun korri-

gerades och ändrades mindre delar till den slutgiltiga intervjuguiden (Dalen, 2008). Provintervjun analyse-

rades inte och ingår därför inte i uppsatsens resultatdiskussion och slutsats.

5.2.3 Fokusgruppsintervjuer

Samtliga intervjuer genomfördes under en dag på Högskolan i Jönköping november 2011. Grupprum

hade bokats och respondenterna hade i god tid fått information om tid och plats. Varje intervju inleddes

med att samtalsledaren hälsade samtliga välkomna och berättade om uppsatsens mål och syfte. Det var

viktigt att intervjuerna skulle kännas som ”vanliga samtal”. Därför började intervjuerna med ett välkom-

nande och en första fråga som lätt kunde besvaras. Längre fram i intervjun kunde man sedan ställa frågor

med mer eftertanke (Ostbye, Knapskog, Helland, Larsen, 2008). Gruppernas storlek varierade något men

17

totalt sett kunde inga stora skillnader utläsas. Samtliga intervjuer byggde på och följde den intervjuguide

som framtagits för att få med de centrala delar och frågor som uppsatsen syftade till (Dalen 2008 s. 31).

Allt spelades in via två mobila enheter och de två författare som inte agerade samtalsledare förde regel-

bundet anteckningar.

Den första intervjun bestod av två unga kvinnor och en ung man, detta efter ett bortfall, i sista minuten, på

en manlig deltagare. Intervjun tog cirka 25 minuter och alla diskussionsfrågor besvarades.

Den andra intervjun innehöll två unga kvinnor och fyra unga män, här deltog bland annat den person som

utgick från det första intervjutillfället. Eftersom andra tillfället innehöll fler respondenter än vid det första

kunde en skillnad märkas då några av intervjuns ämnen här diskuterades mer ingående. Den totala tiden

för intervjun uppgick till 30 minuter.

Den tredje intervjun tog längst tid, cirka 40 minuter och var även den intervju som gav mest diskussion om

de olika ämnen som samtalsledaren presenterade. Gruppen bestod av tre unga kvinnor och två unga män.

Samtliga intervjuer innehöll diskussioner och svarade på vad författargruppen haft som mål utifrån intervju-

guiden. De tre intervjuerna tog olika lång tid och innehöll olika antal respondenter. Detta ses inte som

negativt då målet hela tiden varit att se respondenterna som en hel grupp och inte som enskilda individer

(Olsson, 2008) och allt besvarats trots olika samtalslängder. Samtalsledaren lyssnade aktivt och fick där-

med chansen att ställa följdfrågor. Följdfrågorna hade flera funktioner och var inte bara positiva i bemär-

kelsen att diskussionerna blev mer ingående utan fungerade också som kontroll för att samtalsledaren för-

stått vad som faktiskt sagts (Ostbye, Knapskog, Helland, Larsen, 2008).

5.2.4 Transkribering

Dagen efter intervjuerna började arbetet med att transkribera allt insamlat material.. Samtliga intervjuer

spelades in med telefoner som vidare sparades ner till färdiga ljudfiler på datorn. Utifrån ljudfilerna ge-

nomfördes sedan transkriberingen. Transkriberingen genomfördes av en och samma författare.

5.2.5 Strukturering av Analys

Det transkriberade materialet tillsammans med de anteckningar som gjorts under de tre intervjuerna sam-

manställdes till ett insamlat empiriskt material och började analyseras.

Den insamlade datan delades upp i olika analytiska teman, vilket är ett effektivt sätt att sammanfatta och

underlättar vidare analys (Olsson, 2008). Huvudpunkterna samlades i ett dokument för att skapa en över-

blick över de svar respondenterna gett under intervjuerna. Tillsammans med anteckningarna från intervju-

erna skapades en struktur för resultatanalysen enligt den tematiska uppdelningen. Med referens till teori,

tidigare forskning och transkriberat material kunde sedan analysen genomföras.

18

5.1 Validitet och reliabilitet

Validitet innebär hur relevant den analys och data som genomförts är i förhållande till problemformule-

ringen (Østbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2008). I boken används begreppet definitionsmässig validi-

tet som ett begrepp för hur bra författare lyckas fånga sina teoretiska begrepp i insamlandet av empirisk

data. Det vill säga om man undersöker det som är menat att undersöka enligt vald problemformulering

(Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Wängnerud, 2007).

I formulerandet av teori och tidigare forskning har vi utgått från vår egen problemformulering för att

skapa ett så starkt samband som möjligt till syftet, en stark validitet. Vid framtagning av intervjuguidens

frågor har vi utgått från problemformulering och syfte för uppsatsen och försökt skapa en bredd av olika

frågor för att minimera risken att inte kunna svara på respektive frågeställning.

Med reliabilitet menas hur förlitlig insamlingen av data är samt kvaliteten för data, analys och bearbetning

(Østbye, Knapskog, Helland & Larsen, 2008). Har respektive författare valt rätt typ av metod och vilka

brister har de uppfattat i sin undersökning? De gruppintervjuer vi genomförde spelades in med två olika

enheter för att minska risken att data skulle gå förlorad. Vid transkriberingen skrevs allt ner, ord för ord.

Ibland pratade respondenter i mun på varandra och det var svårt att få med exakt vad respondenten sa

vilket skulle kunna vara en påverkansfaktor på reliabiliteten. Dock ska det tilläggas att tillsammans med de

kompletterande anteckningar som gjordes vid intervjuerna fick vi med allt respondenterna sa. Vi anser

därför att följande del av undersökningen är av bra kvalitet och har stor tillförlitlighet, en bra reliabilitet.

Tillsammans bildar reliabilitet och den definitionsmässiga validiteten hela undersökningens validitet.

5.1 Metoddiskussion

Vi valde vår metod utifrån önskan att diskussionen i intervjuerna skulle flyta på med så lite iblandning från

samtalsledaren som möjligt. Detta var något vi upptäckte under första intervjun att respondenterna hade

svårt för. Det kan antingen bero på de frågor vi själva hade eller att de helt enkelt inte ville diskutera utan

endast svara på frågorna. Under de övriga intervjuerna var det mer diskussion utan inblandning från sam-

talsledaren, något som kan bero på fler respondenter i respektive grupp.

Utifrån den studie vi genomfört tycker vi att vald kvalitativ metod varit tillräcklig för att komma fram till

ett resultat och lyckas svara på syfte och frågeställning.

5.1.1 Förförståelse

Vi som uppsatsförfattare hade redan innan studien relativt god kunskap om hur Spotify fungerar då det är

något vi alla tre använder dagligen. Alla tre i gruppen faller inom den ram vi valt för urvalet, både genom

ålder och att samtliga är användare av både Spotify och Facebook. Detta kan påverka skrivandet i den

mån att vi använder information vi själva vet utan att använda en riktig källa men att vi också, utifrån vår

19

egen förförståelse, bidrar till förståelse för vad intervjupersonerna säger i undersökningen. Vår egen med-

vetenhet om fenomenet gör oss mottagligare för vad intervjupersonerna säger och kan ge större möjlig-

heter till teoribildning (Dalen, 2008). Det som är viktigt är att aldrig dra slutsatser utan grund i data från

undersökningen.

20

6 Resultatredovisning

__________________________________________________________________________________

Delen: Resultatredovisning, är en relativt utförlig beskrivning för hur varje intervju genomfördes och hur respondenterna ut-

tryckte sig. Samtliga citat är respondenternas egna ord i diskussionerna från respektive intervju.

_________________________________________________________________________________

6.1.1 Intervju 1

Vid denna intervju deltog 3 personer, varav en kvinna 20 år gammal, en kvinna 22 år gammal och en man

23 år gammal.

Samtalsledaren inledde intervjun med att förklara uppsatsens syfte, frågeställning samt en kort bakgrund

om fenomenet som uppsatsen behandlar. Den inledande frågan var hur de använder Spotify en vanlig dag.

Den första respondent som började prata och där med inledde den första diskussionen berättade att

han/hon inte lyssnar på Spotify en vanlig dag utan mest på helger vid till exempel fester. Den andra re-

spondenten svarade att han/hon främst lyssnar i sin mobil på väg mellan olika platser och den tredje hade

inget Spotify-konto men använder vänners användarkonto.

Samtalsledaren gick vidare för att prata om hur Spotify som musiktjänst påverkat deras lyssnande. Re-

spondenterna höll till stor del med varandra om att det blivit en större bredd och lättare att hitta ny musik

genom vänner som delar med sig av länkar till den musik de lyssnar på samt olika topplistor etcetera som

Spotifytjänsten själv erbjuder. En ökad tillgänglighet.

Kvinna, 22år:

”Jo, men det tycker jag, att man känner till fler artister och så… liksom att man hittar fler artister som man kanske inte

skulle lyssna på annars typ som man bara lyssnar på radion då är det ju de här vanliga, å man kan hitta flera artister.

Annan musik som typ kompisar delar med sig av, olika musik som man inte kanske hade lyssnat på annars. Så det tycker

jag ändå det gjort faktiskt.”

Man, 23 år:

”Det är väldigt mycket lättare å hitta ny musik å även och se liksom artister å så som är relaterade till varandra å få mer

förslag å sånt hela tiden är ju kanon, samtidigt som man kan se vad ens kompisar lyssnar på å såna saker vilket också kan

hjälpa en att hitta ny musik å så. Det har blivit mycket mer tillgängligt.”

Samtalsledaren frågade vad respondenterna tycker om att Facebook och Spotify nu är ihopkopplat, att

spellistorna de lyssnar på blir synliga för andra. Samtliga respondenter tog upp både negativa och positiva

aspekter.

21

Kvinna, 23 år:

”Folk dömer en för vad man lyssnar på så därför vill ja inte att andra ska se.”

Kvinna, 20 år:

”Jag skulle inte ha den funktionen för jag vill gärna liksom vara ifred när jag lyssnar, det är för mig”

Man, 23 år:

"Det är väl både positivt å negativt kan jag väl känna. Att det kan väl vara kul om man känner att man lyssnar på nån

bra musik som man vill att folk ska liksom ta till sig själva såhär å tänka att det där kan jag också lyssna på. Men om

man sitter och lyssnar på nånting som man kanske själv inte är jättestolt över man lyssnar på, då är de inte så roligt att

andra ser det heller."

Nästa frågade handlade om respondenternas val av musik och om dessa påverkas av att andra kan se vad

de lyssnar på. Alla respondenter var överens om att de påverkas av detta. Vidare diskuterades valet av låtar

och om de påverkade deras egen framställning av sig själva. Diskussionen kom mer att handla om att välja

bort vissa låtar för att inte framstå på ett visst sätt snarare än att lägga till låtar.

Samtalsledaren gick in på betydelsen av musik och även i denna fråga var respondenterna överens, musik

kan påverka känslor väldigt mycket. I samma diskussion tog en respondent upp att musik är väldigt identi-

tetsskapande, att musik är något som genomsyrar allt, något som speglar ens personlighet.

Man, 23 år:

”Det känns som nått väldigt viktigt i alla fall, det är någonting man använder sig av liksom varje dag å lyssnar på musik

hela tiden nästan å ja det skapar ju lite den man är känns de som, väldigt identitetsskapande med musik.”

Kvinna, 20 år:

”Ja, det är samma för mig. Tycker musik kan förstärka en känsla som om man är ledsen kanske man lyssnar på glad

musik för att bli gladare eller ännu ledsnare. Beror ju på lite.”

Kvinna; 22 år:

”Men det är ju typ man med allt när man kollar på film t ex så om de inte skulle vara filmmusik det är ju liksom, allt blir

liksom bättre med musik, just förhöjer känslan.”

Vidare tillfrågades respondenterna om det finns viss musik som är kopplat till ett visst humör. Här skiljde

alla tre respondenternas svar. Den första sa att det går i perioder medan den andra mest lyssnar på den

22

musik som anses vara populärast just nu och den tredje hade ungefär tio favoritlåtar som alltid är med. I

övrigt finns det ingen logik i valen.

På frågan om musikvalen påverkas av umgänget är alla överens om att det är olika musik som spelas bero-

ende på umgänget.

Kvinna, 20 år:

”Jag lyssnar inte alls på min egen musiksmak egentligen när jag umgås med andra och låter mer de bestämma för det är

lättare så.”

Man, 23 år:

”Man försöker ju alltid flika in sin musik lite då och då.”

Därefter är alla överens om att det egentligen inte gör så mycket för en själv att man inte får lyssna på just

sin egen musik när man är tillsammans med andra.

Samtalsledaren ställde frågan om de tycker att man kan känna samhörighet med de som lyssnar på samma

musik som en själv. Alla höll med om att man kan ha något gemensamt.

Man, 23 år:

”… om man ser att någon lyssnar på samma musik som en så tror man ju att man har nånting gemensamt med den perso-

nen i alla fall.”

En respondent tillade att om det är en person de inte gillar men som lyssnar på samma musik så kan det

ske, enligt respondenten, en identitetskris. Detta fick medhåll av de andra respondenterna.

Nästa fråga som togs upp var huruvida respondenterna dömer andra för vad de lyssnar på. Samtliga höll

med om att man gör en viss fackplacering på grund av musikval och att man omedvetet skapar sig en bild

av andra genom musiken.

Samtalsledaren byter ämne och går in på vad respondenterna får inspiration till att hitta ny musik från.

Inspirationen kom från vänner och från lyssnandet tillsammans med vänner men på olika nivåer, en av

respondenterna gör inget aktivt i letande efter ny musik.

Samtalsledaren berättade att en del av uppsatsen har titeln ”min tur att välja”. Frågan blev vad titeln väckte

för tankar hos respondenterna. Samtliga är rätt samstämmiga om att musik idag blivit mycket friare, mer

tillgängligt och har mycket större valmöjlighet, chansen att få lyssna på vad man vill mycket lättare.

Man, 23 år:

23

”Tänker väl också att musik har blivit så mycket friare liksom på, med Spotify å sånna saker… då man kan lyssna på

exakt vad man vill, när man vill liksom, å de kan ju vara liksom att nu är det min tur att välja exakt vad jag vill även om

jag inte har råd att köpa den här skivan… för att lyssna på ett nytt band så kan jag välja liksom vilket band jag vill, vil-

ken tid jag vill, när jag vill.”

Kvinna, 22 år.

”Men just det här det har blivit enklare för folk att lyssna på musik, typ asså man behöver inte gå till en affär å köpa ski-

vor utan man kan liksom bara sitta hemma å lyssna på datorn. Och man behöver liksom inte ens visa för nån annan…

asså just gå å köpa skiva såhär då man tycker nu det är pinsamt men att folk ser vad man lyssnar på för musik, man kan

vara helt privat å ensam med sin musik, när man sitter hemma, med Spotify.”

Samtalsledaren byggde vidare på chansen att själv välja musik och frågade respondenterna om de identifie-

rar sig genom musik. Åsikterna under diskussionen var delade. Den första respondenten att svara påstod

att han/hon verkligen inte alls lyssnar på samma musik själv som med andra, att det ibland blir en annan

identitet man visar för andra. Nästa respondent svarade att den tycker om att spela upp musik för andra,

men att den inte vet om det är för att han/hon vill visa upp en vis identitet eller om han/hon bara vill att

vännerna ska lyssna på samma musik. Den tredje sa att det fanns låtar som kan förknippas med vissa

människor.

Kvinna, 22 år:

”… nu kommer såndär typisk Sara-låt.”

Därefter gavs respondenterna en sista chans att tillägga något de inte fått säga under intervjun. En respon-

dent svarade då att musik har mycket med känslor att göra och tog upp ett exempel med relationen mellan

träning och musik, att musik används för att förstärka känslor. Därefter avslutades den första intervjun.

6.1.2 Intervju 2

Vid denna intervju deltog 6 personer, varav en kvinna 22 år gammal, en kvinna 21 år gammal, två män 21

år gamla, 2 män 25 år gamla.

Under inledningen förklarades uppsatsens syfte, frågeställning samt en kort bakgrund om fenomenet som

undersöks. Efter detta ställde samtalsledaren den inledande frågan om hur respondenterna använder Spo-

tify en vanlig dag. I rätt stor utsträckning var alla överens om att det är något de ägnar sig åt under hela

dagen, när de till exempel åker till och från skolan och tillsammans med andra. Redan här tog responden-

terna upp att de lyssnar på olika musik i olika sällskap, att de delar olika musikintressen med olika männi-

skor.

24

Man, 25 år:

”… det är klart det är så, man anpassar sig efter vilka man är med.”

Samtalsledaren frågade vidare vem det är som bestämmer musiken i gruppen man anpassar sig i. En dis-

kussion startade och en respondent tog upp att det kan vara lite olika, men att musik oftast väljs efter vad

de flesta accepterar. Vidare sa nästa att det först kan vara en person som bestämmer, men att om gruppen

förändras och fler tillkommer, då kan det plötsligt bli någon annan som styr. Det kan också enligt flera

respondenter bero på vem som bor där musiken väljs och att det då blir personen i fråga som avgör. Slut-

ligen höll flera med om att de anpassar musiken efter sällskapet.

Nästa fråga som togs upp till diskussion var om man kunde känna samhörighet med andra som lyssnar på

samma musik. Flera sa att de kunde känna en viss samhörighet, att de har en gemensam nämnare. En re-

spondent sa vidare att det både kan vara positivt och negativt, om en person man inte gillar har samma

musiksmak kan det ibland kännas förvirrande, speciellt när det går att se vad andra lyssnar på via Fa-

cebook.

Följdfrågan om man kan dra sig till personer med samma musiksmak ställdes och flera sa att det kan vara

en bra ”inledare” för att prata med någon.

Kvinna, 21 år:

”Det kan ju bli ett diskussionsämne mer eller mindre, att tja; lyssnar du också på dem? Å så börjar man prata”

Man, 25 år:

”… en ursäkt för å konversera”

Vidare frågade samtalsledaren om respondenterna dömer andra utifrån deras musikval. Samtliga diskute-

rade och höll med att man antagligen gör en omedveten fackplacering men att det snarare är musikstilen

man har fördomar om.

Man, 25 år:

”Fast det beror väl på vad de lyssnar på egentligen, de finns alltid extremfall. Man ser ju inte på de flesta vad de tycker om

att lyssna på men så finns de ju dom som verkligen lever ut sin musikstil.”

Vad betyder musik för respondenterna? Flera svarade att det är en stor del av livet, att det betyder mycket,

något som uppskattas omedvetet. En respondent sa att musik är en grundläggande del av kulturen.

Därefter ställdes frågan om hur känslor kan påverkas av musik. Här, precis som i föregående intervju,

fanns två olika åsikter av musikens påverkan på känslor och humör. Dels använder respondenterna musik

25

som förstärkare av en redan existerande känsla medans andra använder musik för att vända en känsla eller

humör. En respondent tog upp relationen mellan film och musik, hur musiken förstärker upplevelsen.

Man, 25 år:

”Men de kan ju ha en nostalgisk prägling från vad du har för bakgrund också, alltså att man känner igen någonting från

tidigare delen av livet som gör sig påmind om allt igen. Negativ eller positiva känslor.”

Vidare diskuterades om huruvida olika låtar används vid speciella humör och varför.

Kvinna, 22 år:

”Är jag lite deppig, lite ledsen då är det ju klart att man sätter på en tung, tyst låt för att det på något sätt rensar ur, eller

tynger ner ännu mer. Har man en dålig dag är det lika bra att köra fullt ut.”

En respondent sa att man vet vilka låtar som fungerar vid olika tillfällen. En annan svarade att lugna låtar

antagligen fungerar längre, att de inte blir lika uttjatad. Flera respondenter gav liknande kommentarer och

instämde.

Samtalsledaren ställde frågan om musik är identitetsskapande.

Man, 25 år:

”Jag tror du kan skapa både egen identitet men också en identitet ut mot samhället å så just stereotypbild av som vi prata

om tidigare att man blir fackplacerad å att leva ut sin musik kanske eller att man har liksom två bilder av skaparen. Sin

egen och den utåt.”

Flera respondenter höll med varav en respondent tyckte att identiteten blir mer tydlig för en själv då

han/hon byter musik. Vidare i diskussionen kom de själva in på frågan om de gillar samarbetet mellan

Facebook och Spotify, att andra kan se vad de lyssnar på. En respondent tyckte det fanns risk för att andra

skulle placera honom/henne i ett fack. En annan respondent hade en annan åsikt.

Man, 25 år:

"Men jag tycker fan inte det är bra asså, jag har inte anslutit mig heller, men det är bara för att jag tycker inte man ska gå

all public"

Man, 25 år:

"Jag vill inte för att alla har en låt som man tycker om men som folk skäms över, å de är sån där grej som jag tror gör att

man skulle dra sig från å lyssna på Spotify om de var så att folk kunde se det".

26

Flera instämde att det är bra med valmöjligheten att dela med sig av vad man lyssnar på eller inte. Samtals-

ledaren frågade vidare om det påverkar respondenternas val, att andra ser vad de lyssnar på. Två svarade

att de inte tror att det gör det men att det förmodligen finns andra som påverkas. Med tanke på detta frå-

gade samtalsledaren sen hur detta påverkar identitetsskapandet. Flera diskuterade att de förmodligen skulle

tänka mer på vad de delar med sig av men en respondent tyckte dock det var konstigt att man är rädd för

att bli dömd när det man delar med sig av är till är ens vänner. Två respondenter svarade att de inte alls

bryr sig vad andra får för uppfattningar av dem. En respondent sa att man påverkar sin egna identitet med

att inte våga lyssna på vad man vill.

Samtalsledaren frågade om respondenterna väljer låtar för att framstå på ett visst sätt i olika situationer, till

exempel på fest. En respondent sa att det förmodligen är något som görs omedvetet. En annan sa att de

mer medvetna valen för att framstå på ett visst sett hör till yngre människor, att de väljer en låt för att

verka ”häftiga” inför andra. Samma respondent förklarade vidare att han/hon tror yngre hellre ville vara

med i en viss grupp och agerar därefter.

Påverkar Spotify musiklyssnandet hos respondenterna? I diskussionen kring denna fråga höll alla med om

att det lett till en större bredd av lyssnande, en större variation. Några sa också att de nu lyssnar mer idag

medan andra inte tyckte det.

Man, 21 år:

”Det är ju fortfarande samma tillfällen man lyssnar, på bussen eller om man sitter hemma å. Men just att tja, du behöver

inte kämpa för det längre, de finns ju bara där. Det är bara söka så är de klart, för det mesta i alla fall.”

En respondent sa vidare att istället för att lyssna på hela album som förr har man idag spellistor och att

albumformen mer och mer kommer förlora sin mening.

Kvinna, 22 år:

”Ja innan var det ju så att när man laddade ner då visste man att nu vill jag ju ha den här, just den här artisten. Men nu

kan det va så här åh vad är de här för nått och man klickar på det så är de nånting man gillar. Så de blir mer variation.”

Man, 25 år:

”… det är ju teknologins utveckling också, så finns de inte på Spotify så söker du efter det på antingen YouTube, eller

Soundcloud, Beatport eller vart du än går.”

Samtalsledaren frågade vart respondenterna fått sin inspiration till att hitta ny musik. Flera sa att det sker

genom vänner och många klickar runt på Spotify samt prövar sig fram till ny musik. Endast en respondent

sa att han/hon inte aktivt letar ny musik.

27

Samtalsledaren hade i början av intervjun berättat att en del av uppsatsen hette ”min tur att välja” och frå-

gade nu vad titeln väckte för tankar hos respondenterna. En svarade att det direkt väckt tankar om att det

idag är otroligt lättillgängligt; när man vill, hur man vill och vart man vill. En annan respondent tänkte på

den kö av låtar som alltid blir på fest när alla vill välja låt. Därefter kom diskussionen att handla om varför

det är viktigt för respondenterna att få välja låt på dessa fester. Flera menade att det är viktigt för vissa

men att de inte vet varför. En respondent gav då som gensvar att han/hon gillar att välja musik som pas-

sar in i sammanhanget och den grupp som han/hon befinner sig i. Flera sa att det alltid fungerade att välja

den musik som spelas på radio för att den accepteras av de flesta, något som kunde leda till att ingen

egentligen blev jättenöjd. En respondent använde uttrycket ”mellanmjölk” för den sorts musik som man

kommer överens om, en tyst överenskommelse om vad som ska spelas och som ingen kommenterar.

Samtalsledaren frågade därefter om de fått känslan att personer inkräktat på deras identitet om någon bytt

musik väldigt snabbt efter att de gjort ett låtval. En respondent sa att han/hon gått hem från en fest på

grund av att någon snabbt bytt ut hans/hennes låtval. Flera respondenter sa att de brukar undvika att välja

låtar på fest men att de förstår om andra kan känna sig illa berörda när någon snabbt byter ut deras låt.

Om man nu vill byta ut någon annans låt ansåg flera respondenter att man borde vänta en stund tills låten

nästan är slut.

Samtalsledaren frågade vid slutet av intervjun om det fanns några frågor eller övriga åsikter som inte tagits

upp. En respondent svarade då att valet av musik påverkas av vilken typ av grupp man befinner sig i, vilka

som ingår och storleken på gruppen. Därefter avslutades intervjun.

6.1.3 Intervju 3

Vid denna intervju deltog 5 personer, varav en kvinna 21 år gammal, en kvinna 22 år gammal, en kvinna

25 år gammal, en man 22 år gammal och en man 24 år gammal

Samtalsledaren inledde intervjun med att förklara uppsatsens syfte, frågeställning samt en kort bakgrund

om ämnet som undersökts. Därefter ställdes den inledande frågan om hur respondenterna använder Spo-

tify en vanlig dag. De flesta var överens om att det är något de alltid har på i bakgrunden. Till exempel när

de pluggar, åker buss eller sitter vid datorn.

Man, 22 år:

"När jag sitter vid datorn, pluggar, när man går, ja allt egentligen, när de finns behov. Skönt att ha i telefon så man lätt

kan använda de."

28

Den andra frågan som ställdes var huruvida Spotify påverkat respondenternas musikkonsumtion. De

flesta lyssnar i stort sett mer på musik idag än tidigare. Spotify har, för respondenterna, gjort att lyssnandet

via andra kanaler har minskat.

Man, 22 år:

”Sen har det väl lite grann med att det blivit mer lättillgängligt i och med telefoner också. Det är lätt att komma åt hela

tiden och de är jävligt smidigt att använda det.”

Man, 24 år:

”Eller gamla CD-spelaren man hade, såhär stor. Så ska man ut å springa, tar man ett steg så, boom, så hör man inget.”

Kvinna, 25 år:

”Det är lättare att lyssna på olika musik också, innan hade man ju samma låtar hur länge som helst när man hade laddat

ner.”

Samtalsledaren frågade sedan respondenterna vad musik betyder för dem. Alla respondenter tyckte att

musik betyder relativt mycket. En av respondenterna sa att det har jättestor betydelse för hur man mår, att

musik kan påverka humöret väldigt mycket. En annan uttryckte sig att:

Kvinna, 22 år:

”Jag tror det betyder rätt mycket fast man inte tänker på det, man har blivit van med det.”

Innan Spotify var musikens betydelse en annan för vissa av respondenterna.

Kvinna 22 år:

”Förr i tiden så tyckte jag att man hade vissa låtar som betydde jättemycket, nu tycker jag inte att det är så, nu vill man

hela tiden ha nytt, hela tiden nya låtar.”

Efter diskussionen kring musikens betydelse gick samtalsledaren in på känslor och musik. Frågan som

ställdes var hur musiken påverkat respondenterna känslomässigt. Respondenterna pratade om hur musik

kunde användas som en slags förstärkning av känslor men även hur musik kunde användas för att vända

ett humör eller inställning.

Man, 22 år:

”Samtidigt kan man känna sig nere så kan man ju göra jävligt mycket med musik för att ändra på det, är man deppig

kanske man sätter på en viss låt men känner man att man vill komma ur det så kanske man sätter på något helt annat.”

29

Nästa fråga var om de väljer musik beroende på umgänge. Respondenterna var överens om att det är nå-

got man gör för att anpassa sig till andra. En respondent hävdade att det kan bli väldigt fel om man väljer

fel låt, en annan respondent sa följande:

Man, 22 år:

”… man anpassar musiken till gruppen i stort sätt, ofta så känner man ju dom flesta som sitter omkring och så anpassar

man musiken därefter.”

Man, 24 år:

”Precis, man ändrar ju inte musiksmak, men man kanske väljer att sätta på nån annan del av den musiken man har.”

När diskussionen avtagit frågade samtalsledaren om de kan känna samhörighet med människor som har

samma musiksmak.

Man, 24 år:

” … men liksom om de är typ min favoritartist som jag lyssnar på som det inte är jättemånga andra som lyssnar på, då

skulle jag liksom; ah va grymt att den personen också gillar dom verkligen, om den tycker om dom lika mycket då skulle jag

nog kunna tycka att de va nån slags samhörighet men inte bara om man sätter på nån vanlig playlist som jag tycker om..”

Kvinna, 21 år:

”De flesta vet ju allt om The Beatles med de finns alltid någon som vet lite mer så jag kan tycka det är intressant så sitter

man jättelänge och diskuterar det.”

Flera instämde att det kan ge en viss samhörighet och att det kan vara en väg för att knyta band. Helt en-

kelt en bra sak att inleda en konversation med men att det inte ger någon känsla av en djupare samhörig-

het.

Man, 22 år:

”Kan ju vara lite en sån grej som kan leda in på att man känner gemenskap men sen kanske man kommer in på lite andra

intressen till slut, att man skapar gemenskap den vägen, det kan nog vara en bra inkörsport om man kan säga så.”

Samtalsledaren frågade sedan respondenterna om de dömer människor på grund av deras musikval. Alla

respondenterna kände att de lätt placerar människor i fack, att det är väldigt lätt att generalisera.

Man, 24 år:

”för mig blir musiken en liten spegling av mig själv sen är det ju inte så att bara för att nån lyssnar på hårdrock tror jag inte

dom är världens, eller bara för att nån lyssnar på hiphop tror jag inte dom är gangsters.”

30

Flera höll med om att det kan leda till missuppfattningar, särskilt när det gäller något mer annorlunda sti-

lar.

Man, 22 år:

”Jag tror att många missuppfattat mig, för jag ser ju inte ut som den typiska hiphop-kille, för jag gillar hiphop och rn’b. Jag

är ju varken svart eller ser ut som X, ofta får jag höra; du är ju på tok för vit för att lyssna på de där.”

Samtalsledaren byggde vidare på respondenternas diskussion och ställde frågan om musik är identitets-

skapande.

Kvinna, 22 år:

”Jag tror det är ett sätt att skapa en identitet.”

Man, 24 år:

”Jag tror det blir ännu mer nu med att just med Facebook nu att folk ser hela tiden vad man lyssnar på.”

Kvinna, 22 år:

”Man tänker verkligen på vad som är offentligt och inte offentligt.”

En annan respondent sa att han/hon inte dömer andra men att det alltid finns i bakhuvudet att själv bli

dömd av andra.

Samtalsledaren frågade sedan mer om vad de tycker om att Facebook är ihopkopplat med Spotify. Två

respondenter sa direkt att de tycker det är lätt att hitta ny musik när de ser vad andra lyssnar på, att det är

lättare att följa andra som de vet har samma musiksmak. Det fanns även negativa röster angående detta.

Kvinna, 25 år:

”Samtidigt tycker jag att det känns väldigt onödigt att det ligger på Facebook för att det känns som det tar fokus från det

jag vill se på Facebook.”

Samma respondent uttryckte vidare sig att det är lika lätt att själv leta musik istället för att få det på Fa-

cebook hela tiden.

Samtalsledaren frågade om respondenternas musikval påverkas av att andra ser. En del av respondenterna

sa att det antagligen gör det, ibland omedvetet och ibland medvetet. En av respondenterna ville inte visa

vad den lyssnade på vid ett speciellt tillfälle.

Kvinna, 21 år:

31

”det är speciellt när jag letar efter ny musik tror jag som jag verkligen tänker på att klicka bort det för då kan man ju

komma in på lite vad som helst.”

Flera av respondenterna sa att de döljer viss musik för de vill inte bli dömda av andra men att de inte väl-

jer en viss musik för att framstå på ett visst sätt. Flera av respondenterna har inte funktionen aktiverad att

dela sin musik men ibland vill de ändå visa om de till exempel hittat är en extra bra låt.

Kvinna, 21 år:

”Men ibland känner jag också de kan ju vara bra på ett sätt också om de är låt som man verkligen bara önskar att folk

ska höra.”

Man, 24 år:

”Jag länkar ju aktivt nån gång ibland när jag hittar en låt som jag tycker är riktigt, riktigt bra.”

Kvinna, 21 år:

”Jag tror mest jag påverkar dom som vet eller typ som vet min musikstil lite, mina kompisar hemifrån.”

Man, 24 år:

”Just musikmässigt så tror jag nog det eftersom jag blir ju påverkad och lite ser upp till personer som länkar ganska ofta och

har, som jag tycker, bra musiksmak.”

Vart hittar respondenterna inspiration till ny musik? Flera av dem letar i andra personers Spotifylistor, som

de vet har bra musiksmak. En annan respondent tycker det fungerar bra att klicka runt på Spotify och

prova sig fram. En respondent sa också att:

Man, 22 år:

”Jag tycker de kan vara när man sitter ett fåtal och ska dra ut på fest, de kanske är tre stycken som sitter och lyssnar på

musik och kommer de ofta upp; sätt på den här låten så sitter man verkligen och lyssnar tillsammans.”

Vidare ställdes frågan om vad som är den största påverkansfaktorn för vad respondenterna lyssnar på.

Respondenterna var eniga om att det mestadels är kompisar som påverkar då musik är något som ofta och

gärna diskuteras tillsammans med vänner.

Kvinna, 25 år:

”Jag har en kompis som letar väldigt mycket ny musik och då skickar den låtar som hon tror jag gillar till mig.”

32

Samtalsledaren ledde sedan in samtalet på hur det fungerar i grupper, vem det är som bestämmer i olika

situationer.

Man, 24 år:

”Det är nog den som kan mest skulle jag säga.”

Kvinna, 21 år:

”Det blir ju oftast så, när man är i grupper så är det ofta en som sköter musiken.”

Vidare svarade flera respondenter att det ofta en dominantare person som sköter musiken.

Man, 22 år:

”Vissa bufflar sig fram och säger; nu ska jag spela mina 10 låtar sen får ni lyssna efteråt. De är ju inte börjar bråka om

musiken då.”

Man, 24 år:

”Just på fest skulle jag säga att det är mycket dom som är, de som har starkast roll, det är mycket dom som bestämmer mu-

siken, sen om de är bra musik eller om det är sådär? Så länge den inte är dålig och alla tycker den är dålig så är de oftast de

som bestämmer.”

Respondenterna kom under diskussionen själva in på hur de känner sig om någon byter låt mitt i en redan

vald låt. Ibland kunde de vara så att de känt sig lite kränkta men att det beror på om en person valt en eller

tio låtar. De började sedan prata om att vissa stilar inte alltid fungerar.

Man, 24 år:

”Det är inte så att på en fest skulle min hårdrockspolare sätta på hårdrock för det passar inte in i det sammanhanget.”

Kvinna, 25 år:

”Man accepterar även man egentligen vill lyssna på en annan låt.”

Samtalsledaren återkopplade sedan till en del av uppsatsen titel, ”min tur att välja” och frågade vilka tankar

och känslor titeln väckte hos respondenterna. En respondent tänkte direkt på situationen på fest när de

vill välja sin egen musik. En annan respondent svarade:

Kvinna, 21 år:

”Jag tänker mer att vi fått en större makt som oss själv att välja vilken musikgenre man vill, att de finns fler kanaler att

lyssna på.”

33

Flera respondenter höll vidare med om att det är idag finns större valfrihet och möjlighet att kunna välja

själv. Samtalsledaren frågade sedan huruvida de ansåg att Spotify påverkat beteende och känslor.

Man, 22 år:

”Det påverkar ju i den grad att du kan gå in å lyssna på musik när som helst och hur som helst, du kan bestämma exakt

vad du ska lyssna på till skillnad från radio där det kommer upp.”

När intervjun började lida mot sitt slut tillfrågades respondenterna om det var något de hade att tillägga

eller något de fundera över.

Kvinna, 21 år:

”Jag tänker bara på att i och med att det blivit så lättillgängligt allting så kan ju allt från jättesmå artister till stora artister

verkligen komma fram på samma nivå.”

En annan respondent började prata om att all musik ibland inte finns direkt på Spotify utan de blev

tvungna att gå via andra kanaler. Detta gällde inte bara mindre utan ibland även större artister. Samtalsle-

daren spann då vidare på detta och frågade om det kan skapa stress att musik ibland inte kommer upp

direkt på Spotify. För flera respondenter spelar det ingen stor roll men en respondent svarade att:

Man, 22 år:

”Då får man istället gå till YouTube istället för Spotify vilket är riktigt frustrerande. De känns att om man betalar pengar

för Spotify så ska man ha tillgång till det senaste när det släpps, ligger det på YouTube känns det som de ska ligga på Spo-

tify också för att man har betalt för tjänsten.”

Flera av de andra respondenterna höll med och samtalsledaren valde att avsluta intervju 3.

34

7 Diskussion

__________________________________________________________________________________

Här diskuteras resultatet från studien i relation med teorier och tidigare forskning, samt de två frågeställningar som återfinns

under Syfte och Frågeställning. Diskussionerna utgår från resultatredovisningen och respektive frågeställning sammanfattas

därefter i slutet med varsin slutsats.

__________________________________________________________________________________

7.1 Resultatdiskussion

7.1.1 Användningen av Spotify

Den inledande frågan i alla tre intervjuer var hur respondenterna använder Spotify en vanlig dag och om

det har ändrat eller påverkat deras sätt att lyssna på musik. Enligt nyligen genomförd forskning är en av

människans största aktivitet för tidsfördriv att lyssna på musik (Abrams, 2009). De flesta var eniga om att

Spotify används så gott som hela tiden och överallt, som en bakgrundsaktivitet till andra aktiviteter och så

fort det finns en möjlighet till det.

Man, 22 år, intervju 3:

"När jag sitter vid datorn, pluggar, när man går, ja allt egentligen, när de finns behov. Skönt att ha i telefon så man lätt

kan använda de."

Majoriteten av respondenterna använde Spotify genom sina mobiltelefoner och förklarade sitt lyssnande

med att Spotify i och med mobiltjänsten är lättillgängligt och kan användas både aktivt och passivt. Innan

Spotify fanns lyssnade respondenterna ofta på radio eller via sin iPod, nu är det nästan bara Spotify som

gäller.

Man, 22 år, intervju 3:

”Sen har det väl lite grann med att det blivit mer lättillgängligt i och med telefoner också. Det är lätt att komma åt hela

tiden och de är jävligt smidigt att använda det.”

Man, 24 år, intervju 3:

”Eller gamla CD-spelarn man hade, såhär stor. Så ska man ut å springa, Tar man ett steg så, boom, så hör man inget.”

Detta stämmer in på McQuails 2010) påstående att två av de viktigaste förändringar som skett i samband

med uppkomsten av nya medier är digitalisering och konvergens, vilket lett till ökad interaktivitet och nät-

verksanslutning. Enligt detta stämmer det överens med att de flesta respondenterna använder mobiltele-

fonen för musiklyssnande.

35

7.1.1.1 Konsumtionen av musik idag

De senaste årtiondena har det skett en stor utveckling inom det tekniska området. I och med detta har det

skapats en större tillgänglighet till musik med nya nätbaserade tjänster som gjort musik tillgängligt nästintill

överallt och dygnet runt (Magaudda 2011). Tillgängligheten bekräftades i samband med frågan om hur

Spotify har påverkat respondenternas musikkonsumtion. Nästan alla var mycket positivt inställda till hur

Spotify har påverkat deras musikkonsumtion. Genom Spotify har det, enligt våra respondenter, blivit lät-

tare att få tag på musik. Trots att musikkonsumtionen påverkats anser inte alla att de lyssnar mer på musik

idag utan det som skiljer är det större utbudet och tillgängligheten som skapat mer variation i responden-

ternas musiklyssnande.

Man, 21 år, intervju 2:

”Det är ju fortfarande samma tillfällen man lyssnar, på bussen eller om man sitter hemma å. Men just att tja, du behöver

inte kämpa för det längre, de finns ju bara där. Det är bara söka så är de klart, för det mesta i alla fall.”

Istället för att ladda ner hela album plockar många låtar som de själva vill, blandar dem och skapar egna

spellistor. Innan Spotify var utbudet något smalare.

Kvinna, 22 år, intervju 2:

”Ja innan var det ju så att när man laddade ner då visste man att nu vill jag ju ha den här, just den här artisten. Men nu

kan det va så här åh vad är de här för nått och man klickar på det så är de nånting man gillar. Så de blir mer variation.”

Trots att Spotify enligt respondenterna har gjort att de inte köper skivor i lika stor utsträckning har de ma-

teriella sakerna inte försvunnit helt. Digitaliseringen av musik betyder inte mindre materialitet i praktiken

utan det har tvärtom blivit ännu viktigare i formandet av konsumenternas utövande i sitt musiklyssnande

(Magaudda 2011). Istället för att lyssna på cd-spelare och liknande har intervjuerna visat på att det numera

är mobilerna och datorerna som tagit över den rollen.

Man, 25 år, intervju 2:

”… det är ju teknologins utveckling också, så finns de inte på Spotify så söker du efter det på antingen YouTube, eller

Soundcloud, Beatport eller vart du än går.”

7.1.1.2 Valet av musik kan påverkas när andra ser

Den andra huvudfrågan respondenterna fick besvara var vad de tycker om att Spotify är kopplat med Fa-

cebook. Följdfrågorna var om respondenterna tänker på vad de lyssnar på när andra kan se vad som spelas

på Facebook och om detta påverkar deras val av musik. Slutligen fick de besvara om det finns tillfällen där

de väljer låtar för att framstå på ett visst sätt.

36

Det var delade meningar bland respondenterna. En del av respondenterna hävdade att Spotify samman-

kopplat med Facebook inte är bra då de vill ha musiken för sig själva.

Man, 25 år, intervju 2:

"Men jag tycker fan inte det är bra asså, jag har inte anslutit mig heller, men det är bara för att jag tycker inte man ska gå

all public"

Kvinna, 23 år, intervju 1:

”Folk dömer en för vad man lyssnar på så därför vill ja inte att andra ska se.”

En annan del anser att tjänsten med Spotify sammankopplat med Facebook är en bra funktion, men att

det finns både för- och nackdelar.

Man, 23 år, intervju 1:

"Det är väl både positivt å negativt kan jag väl känna. Att det kan väl vara kul om man känner att man lyssnar på nån

bra musik som man vill att folk ska liksom ta till sig själva såhär å tänka att det där kan jag också lyssna på. Men om

man sitter och lyssnar på nånting som man kanske själv inte är jättestolt över man lyssnar på, då är de inte så roligt att

andra ser det heller."

Lundberg (2001) hävdar att musiken har en stor potential att symbolisera och används för att uttrycka och

upprätthålla både skillnader och gemenskap. Detta kan förklara att många av respondenterna inte valt att

ha kvar funktionen där alla kan se vad de lyssnar på. De väljer hellre att dela med sig av speciell musik nå-

gon gång ibland. Vad respondenterna lyssnar på, påverkas när det visas offentligt och valet av musik blir

mer medvetet när andra kan se. Tanken fanns hos många att folk kan döma dem efter vad de lyssnar på.

Man, 25 år, intervju 2:

"Jag vill inte för att alla har en låt som man tycker om men som folk skäms över, å de är sån där grej som jag tror gör att

man skulle dra sig från å lyssna på Spotify om de var så att folk kunde se det".

7.1.1.3 Anpassning och gruppens påverkan

För att passa in och forma relationer med andra människor införlivar vi olika roller i livet. En roll är ett

visst sätt att bete sig på för att passa in i en viss situation (Dimbleby & Burton s. 106) och de flesta re-

spondenter anpassar sin musik efter umgänge. En osynlig norm verkar vara att komma överens om en

slags konsensus för vad som är okej för att undvika missnöje. Många väljer musik efter den populäraste

musiken just nu för att det är den genre som folk generellt accepterar. I det stora hela spelar responden-

terna den musik efter vad de tror att gruppen vill höra.

37

Kvinna, 20 år, intervju 1:

”Jag lyssnar inte alls på min egen musiksmak egentligen när jag umgås med andra och låter mer de bestämma för det är

lättare så.”

Man, 25 år, intervju 2:

”… det är klart det är så, man anpassar sig efter vilka man är med.”

Man, 23 år, intervju 1:

”Man försöker ju alltid flika in sin musik lite då och då.”

Utifrån flera svar i diskussionerna kan vi utläsa en rädsla om att sticka ut eller välja något mindre populärt i

gruppen och tillfället. Många lyssnar på en typ av musik när de är själva och en annan i grupp. Vidare dis-

kuterades det vem det egentligen är som avgör musiken i gruppen. Flertalet respondenter menade att de

dominanta väljer oftare än andra, att de själva anpassar sig efter starka individer vilket stämmer bra över-

ens med teorin om typiska roller i grupper där den dominerande och den anpassningsbara är två av de

vanligaste exemplen (www.abo.fi).

Det finns dock en viss skillnad på att välja musik i större grupper och i mindre vänkretser. Enligt ODT är

en förutsättning för att det sociala i gruppen ska kunna fungera i ett längre tidsperspektiv att alla behov

hos individen kan tillfredsställas inom gruppen (Brewer 2005). Detta stämmer överrens med responden-

ternas diskussion kring hur de väljer låtar utifrån sin egen musiksmak med deras närmaste vänner, det vill

säga grupper som fungerar under längre tidsperspektiv.

Man, 22 år, intervju 3:

”… oftast gör man ju de ihop med de som är närmast vänner, jag har svårt att se att man sitter så frekvent som man ändå

gör ihop nån som gillar r&b å en hårdrockare.”

7.1.2 Identitet

7.1.2.1 Identitetsskapande, själv och tillsammans med andra

Det första som är viktigt är att ta reda på huruvida respondenterna anser att musik är identitetsskapande.

Enligt artikel av Gardikiotis & Baltzis (2011) är det särskilt viktigt för ungdomar med musik för att bygga

en egen identitet. De flesta av respondenterna svarade att musik till en viss del är identitetsskapande, eller

att det är en byggsten av många i skapandet av en egen identitet. De är inte helt säkra om det är en med-

veten eller omedveten handling när valet av musik görs med tanke på hur de vill framstå. Flera väljer att

dölja vad de lyssnar på för att det i vissa sammanhang skulle kunna leda till en fel bild av person i fråga.

Några säger att de är rädda för att bli dömda av andra, rädda för att bli missuppfattade. En respondent

38

säger att man alltid, omedvetet eller medvetet, väljer musik för att kultivera en viss bild av sig själv. Vidare

uttryckte en annan respondent sig såhär:

Man, 25 år, intervju 2:

”Jag tror du kan skapa både egen identitet men också en identitet ut mot samhället å så just stereotypbild av som vi prata

om tidigare att man blir fackplacerad å att leva ut sin musik kanske eller att man har liksom två bilder av skaparen. Sin

egen och den utåt.”

Varje person har en egen privat identitet men också en identitet bland andra som påverkar de val som per-

sonen i fråga gör, en social identitet. Detta överensstämmer med både Browns (2001) teori om att alla har

en egen identitet och en social identitet som kan skilja sig beroende på umgänge och gruppkonstellation,

samt Bogts, Mulders, Raaigmakers & Gabhainns (2010) en av fyra funktioner som beskriver hur valet av

musik hjälper individen att placera sig i sin omgivning. Typen av musik leder vidare till gruppbildning, en

social identitet.

Respondenterna diskuterade mycket om risken att placera personer i fack baserat på vad de lyssnar på, det

är både en medveten och omedveten handling anser flera av dem. I Abrams (2009) studie presenteras ny

forskning vilken visar att valen av musik har stark förankring i en persons humör och att valet av musik

skapar antingen medvetna eller omedvetna fördomar hos människor gentemot andra personer. Även om

respondenterna placerar personer i olika fack säger flera av dem att de inte dömer andra för vad de lyssnar

på medan andra säger att det absolut sker men som en omedveten handling.

Man, 25 år, intervju 2:

”Fast det beror väl på vad de lyssnar på egentligen, de finns alltid extremfall. Man ser ju inte på de flesta vad de tycker om

att lyssna på men så finns de ju dom som verkligen lever ut sin musikstil.”

Respondenten använder ordet ”extremfall” vilket kan menas som en mindre populär musikstil som är mer

annorlunda. I en studie av Abrams (2009) kommer man fram till att personer som lyssnar på en mindre

populär musikstil oftare än andra lever ut sin identitet mer och har en stil som stämmer överens med mu-

siken. En respondent sa vid intervjun att valet av musik kan säga något om vilka typer av människor en

person umgås med, något som kan leda till missförstånd. Flera säger att de ibland kopplar ihop en viss låt

eller stil med en viss person.

7.1.2.2 Samhörighet

Enligt teorin ’Optimal Distinctiveness Theory’ kommer den sociala identiteten från ett behov hos varje

individ att valideras och känna samhörighet med andra samtidigt som de kan känna sig som en unik va-

relse (Brewer 2005). De flesta respondenter kan känna viss samhörighet med andra genom musikval på en

39

väldigt ytlig nivå. Flera säger vidare att ett gemensamt musikintresse är bra för att öppna upp en diskuss-

ion med andra, ett tillfälle att lära sig mer om sitt intresse.

Kvinna, 21 år, intervju 3:

”De flesta vet ju allt om The Beatles med de finns alltid någon som vet lite mer så jag kan tycka det är intressant så sitter

man jättelänge och diskuterar det.”

Man, 22 år, intervju 3:

”Kan ju vara lite en sån grej som kan leda in på att man känner gemenskap men sen kanske man kommer in på lite andra

intressen till slut, att man skapar gemenskap den vägen, det kan nog vara en bra inkörsport om man kan säga så.”

Kvinna, 21 år, intervju 2:

”Det kan ju bli ett diskussionsämne mer eller mindre, att tja; lyssnar du också på dem? Å så börjar man prata”

Man, 25 år, intervju 2:

”… en ursäkt för å konversera”

Lundberg (Lundberg 2001) hävdar att musiklyssnande är en aktivitet som genereras av många olika bud-

skap, meningar och betydelser. Genom att lyssna på musik kan en grupp människor känna starka känslor

av samhörighet, utan att de behöver ha något gemensamt utöver dessa känslor.

Man, 23 år, intervju 3:

” … om man ser att någon lyssnar på samma musik som en så tror man ju att man har nånting gemensamt med den perso-

nen i alla fall.”

Det fanns också respondenter som ansåg att musik kan skapa en känsla av samhörighet men endast om

det är musik som de berörs extra mycket av.

Man, 24 år, intervju 1:

” … men liksom om de är typ min favoritartist som jag lyssnar på som det inte är jättemånga andra som lyssnar på, då

skulle jag liksom; ah va grymt att den personen också gillar dom verkligen, om den tycker om dom lika mycket då skulle jag

nog kunna tycka att de va nån slags samhörighet men inte bara om man sätter på nån vanlig playlist som jag tycker om..”

7.1.2.3 Känslor, humör och betydelser

I princip håller samtliga med om att musik är otroligt viktig och något som finns runt omkring oss hela

tiden och överallt. Musik är en viktig del av kulturen i ett samhälle, har alltid varit och kommer alltid vara.

40

Ett exempel som diskuterades var hur en film skulle vara utan musik när musiken är en otroligt viktig del

som förstärker känslan. Musik kan påverka känslor men också frambringa gamla minnen som antingen

kan påverka kroppen negativt eller positivt. Enligt Gardikiotis & Baltzis (2011) artikel är humör och käns-

lor är en av de viktigaste aspekterna när de gäller att påverka musiklyssnandet, något som även diskuterats

i Bogt, Mulder, Raaigmakers & Gabhainn (2010) undersökning där ett av resultaten visade att användning-

en av musik för att påverka känslor var det som rankades högst gällande lyssnandet av musik.

Man, 25 år, intervju 2:

”Men de kan ju ha en nostalgisk prägling från vad du har för bakgrund också, alltså att man känner igen någonting från

tidigare delen av livet som gör sig påmind om allt igen. Negativ eller positiva känslor.”

Respondenterna är lite oense hur man använder musik för att påverka humör och känslor. Några säger att

de använder musik för att förstärka en känsla de redan har, till exempel när ska på fest och använder mu-

sik för att bli extra peppade och komma i en viss stämning. Samma personer använder också ledsam mu-

sik för att förstärka känslor i försök att rensa ur kroppen på negativa känslor vilket också bekräftas i stu-

dien om vilket engagemang och mönster som finns hos musiklyssnare. Där framgick det bland annat att

den musik vi lyssnar på när vi är ensamma faktiskt speglar hur vi känner oss (Bogt, Mulder, Raaigmakers

& Gabhainn 2010).

Kvinna, 22 år, intervju 2:

”Är jag lite deppig, lite ledsen då är det ju klart att man sätter på en tung, tyst låt för att det på något sätt rensar ur, eller

tynger ner ännu mer. Har man en dålig dag är det lika bra att köra fullt ut.”

Andra påstår att de använder musik i syfte att vända en känsla från negativ till positiv genom att spela glad

musik när de är nere och tvärs om. Oavsett om en person använder musik för att förstärka eller vända ett

humör eller känsla är det uppenbart att det har en stark påverkan på känslor och humör, precis som De-

Nora (2000) skriver i sin bok om hur musik påverkar hur människor rör sig, hur de agerar och hur de upp-

lever tiden. Flera av respondenterna har speciella låtar de anknyter till ett visst humör eller känsla.

En respondent säger att lugnare och ledsam musik spelas mer under längre tidsrymder än gladare musik

med högre tempo. Vidare svarar en annan respondent att det antingen beror på att den lugnare musiken

inte blir lika uttjatad eller att den lugna och mer ledsamma musiken starkare kan anknytas till känslor. En

tredje part säger att det inte lika ofta kommer nya lugnare låt.

41

7.2 Frågeställningar

7.2.1 Hur använder ungdomar Spotify som individ och i relation med andra?

Idag använder i stort sett alla ungdomar Spotify på något sätt. Det var endast en person i undersökningen

som inte använde Spotify själv utan bara tillsammans med andra vilket ändå gör henne till en användare av

tjänsten. De flesta använder Spotify dagligen och fungerar som deras primära källa för musik. Spotify har

tagit andelar från andra musikkällor som radio och nedladdad musik från Internet. Vissa lyssnar fortfa-

rande på radio och laddar ner musik men inte i samma utsträckning som förr. Ungdomar lyssnar på musik

när som helst och var som helst; vid datorn, när de pluggar, vid fysisk aktivitet, på fest och till exempel

under resor. Det finns ingen plats där musik inte är en del av vardagen. När tillfälle ges och när det finns

ett behov lyssnar ungdomar på musik, ofta via Spotify.

En stor del av ungdomarna idag lyssnar på Spotify via en mobiltelefon, först och främst vid resor mellan

två platser; till och från skolan och eller under längre resor. Hemma lyssnar de vid datorn och det står i

princip alltid på i bakgrunden vid andra aktiviteter.

Tillsammans med andra lyssnar ungdomar väldigt mycket på musik, antingen är det aktivt lyssnande eller

som bakgrundsmusik. Först och främst är det vid fest som ungdomar lyssnar tillsammans, även om det

mindre aktiva lyssnandet också förekommer i mindre grupper. I större grupper är det ett mindre aktivt

lyssnande även om det är någon eller några som aktivt väljer vilken musik som ska spelas. I större grupper,

till exempel på fest, väljs ofta den musik som anses vara accepterad och många gånger undviks smala gen-

rer som de flesta inte lyssnar på. I mindre grupper, med de närmaste vännerna, gör individer mer person-

liga val som till större del tillgodoser deras egna behov. Enligt ODT måste samtliga behov hos individen

uppfyllas för att gruppen ska fungera tillsammans under en längre tid.

Om en ungdom är själv lyssnar den på vilken musik den vill, när den vill och hur den vill. När ungdomar

delar vad de lyssnar på med andra, till exempel genom Facebook, finns en rädsla att framstå på ett visst

sätt. Många undviker därför att göra öppna och offentliga musikval som stämmer överrens med deras per-

sonliga identitet. I grupp med andra väljer individen musik som gruppen accepterar utifrån deras sociala

identitet.

Spotify har gett ungdomar större möjligheter att hitta en bredare musik genom en större mängd med

bättre tillgängligt än tidigare. Förr var det mycket krångligare att hitta nya artister och musik. Idag delas

musik via Facebook och det finns flera möjligheter att hitta ny musik direkt på Spotify. Den nya bredden

och tillgängligheten har lett till större variation i lyssnandet. Förr var det albumformen som dominerade

men idag väljs specifika låtar ut och placeras i egenkomponerade spellistor.

42

7.2.1.1 Slutsats

Sammanfattningsvis är musik en stor del av alla ungdomars liv eftersom lyssnandet kan ske när som helst,

var som helst och hur som helst. Det finns idag en enorm tillgänglighet och bredd som lett till stor variat-

ion i lyssnandet. I grupp baseras valen av musik på vad gruppen accepterar. Ser andra vad en person lyss-

nar på väljer många av dem bort att visa allt för viljan att inte framstå på ett visst sätt. I ensamhet lyssnar

en ungdom på vad den vill, hur den vill och när den vill.

7.2.2 Hur identifierar sig och påverkas ungdomar genom musik?

Ungdomar identifierar sig själva genom den musik de lyssnar på. De anser att musiken till stor del är iden-

titetsskapande, men att det är en del av många olika betydelser. När andra ser eller hör vad ungdomar

lyssnar på väljer de låtar i syfte att framstå på ett visst sätt, något som sker både medvetet och omedvetet.

En stor del väljer att inte visa vilka låtar de spelar om möjligheten finns vilket beror på en rädsla för vad

andra ska tycka och tänka. Ungdomar vill inte riskera att framstå på ett visst sätt på grund av sin musik-

smak som kan spegla deras egentliga identitet, de vill inte bli missförstådda på grund av musiken de lyssnar

på. Medvetet dömer de inte andra på grund av vad de lyssnar på, men att det kan ske omedvetet då de

erkänner att de placerar andra i olika fack beroende på vilken musik de lyssnar på. När ungdomar placerar

folk i fack på grund av deras musiksmak gäller det oftast musikstilar. Främst de som anses vara mer ex-

trema och som tillhör mer smala genrer.

Musiken de lyssnar på när de är själva skiljer sig från det de lyssnar på offentligt eller när andra kan se. När

de är själva blir musiklyssnandet i fas med hur de är som personer, hur de mår och hur de känner sig

känslomässigt. När andra kan se eller höra lyssnar många istället på sådant som de vill att andra ska för-

knippa dem med eller det som passar in i gruppsammanhanget. De har en identitet när de är själva och en

social identitet bland andra som inte alltid behöver överrensstämma med sin egna.

Musik används som en förstärkning av olika humör. Det finns även tillfällen där musiken används för att

vända en sinnesstämning till en annan, då är låtvalen tvärtemot hur de känner sig.

Ungdomar känner samhörighet med andra som har samma musiksmak som de själva. Det gäller inte på ett

djupare plan utan mer att de noterar det och möjligtvis blir intresserade av vad det är för person som lyss-

nar på samma musik som de själva. Samhörigheten som skapas i samband med liknande musiksmak ses

som ett tillfälle att börja konversera, en inkörsport till vidare samtal där det kan vara intressant att se om

personen i fråga kan mer om musiken än de själva eller om den har andra liknande intressen än musiken.

7.2.2.1 Slutsats

Ungdomar ser musik som identitetsskapande. Allt de delar med sig av och ser hos andra skapar en bild av

en identitet. Musik används som förstärkare eller sätt att förändra ett humör eller känsla hos. Ungdomar

43

lyssnar på en viss musik privat och en annan tillsammans med andra. Musik kan, i vissa sammanhang,

bygga samhörighet mellan människor och öppna upp för nya konversationer.

7.1 Framtiden

Under arbetets gång lanserade Spotify en uppdaterad version av sin tjänst som erbjuder ett flertal applikat-

ioner vilket ytterligare underlättar sökandet efter ny musik. Applikationerna har olika teman och två ex-

empel av många som erbjuds i skrivande stund är Moodagent där man kan hitta och lyssna på musik efter

humör och sinnesstämning, samt TuneWiki där låtens text rullar samtidigt som den spelas. Spotify

uttryckte samband med deras senaste lansering följande:

“Spotify Apps will help us all enjoy more music and in many new and exciting ways. It's designed to give you instant access

to all the music in the world. (Spotify 2011)

Detta betyder att vidare studier om ungdomars användning och identifiering genom Spotify möjligtvis kan

förändras något efter att användning av den nya tjänsten pågått under en period, något författargruppen

tipsar andra att titta närmare på.

44

8 Källförteckning

Abrams, D. (2009)Social Identity on a National Scale: Optimal Distinctiveness and Young People’s Self-Expression

Through Musical Preference. (Elektronisk) Artikel. Group Processes & Intergroup Relations, vol 12. Tillgäng-

lig: http://gpi.sagepub.com/content/12/3/303.full.pdf+html (2011-12-06)

Berger, J. & Heath (2007) Where consumers diverge from others: Identity-signaling and product domains. (Elektronisk)

Artikel. Journal of Consumer Research 34. Tillgänglig:

http://knowledge.wharton.upenn.edu/papers/1341.pdf (2011-12-13)

Blaue, J. R. (1988) Music As a Social Circumstance. (Elektronisk) Artikel. Social Forces vol. 66:4. Tillgänglig:

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,uid&db=afh&AN=5290532&

site=ehost-live (2011-11-15)

Bogt, T., Mulder J., Raaigmakers Q. & Nic Gabhainn, S. (2010) Moved by music: A typology of music listeners.

(Elektronisk) Artikel. Psycology of Music vol 39. Tillgänglig: Hämtat från:

http://pom.sagepub.com/content/39/2/147 (2011-11-22)

Brewer, Marilynn B. (2005) Optimal Distinctiveness, Social Identity, and the Self. I: Leary, Mark R, Tag-

ney Price, June (red) Handbook of Self and Identity (s. 480-491) London, The Guildford Press

Bruhn Jensen, K. (2009). Medier och samhälle – En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.

Carlsson, L. (2010). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Göteborg: Kreafon.

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.

DeNora, T. (2000). Music in everyday life. Cambridge: Cambridge University Press.

Dimbleby, R. & Burton, G. (2007) More Than Words – An Introduction to Communication. London: Taylor &

Francis Ltd.

Dutt S. (2011) Spotify kräver Facebook-medlemskap. (Elektronisk) Artikel. Tillgänglig:

http://www.dn.se/ekonomi/spotify-kraver-facebook-medlemskap. (2011-11-07)

Elliot, R. & Percy, L. (2007). Strategic brand management. Oxford: Oxford University Press.

Essaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2007) Metodpraktikan – Konsten att studera sam-

hälle, indvid och marknad. Vällingby: Elanders Gotab

45

Fas Arbetsliv (2009) Kortfattad handbok för samtalsledare. (Elektronisk) Handbok. Tillgänglig:

http://www.fasarbetsliv.se/upload/Kort_Handbok_for_samtalsledare_T_korrad_090929.pdf (2011-11-

15)

Gardikiotis, A. & Baltzis, A. (2011)‘Rock music for myself and justice to the world!’: Musical identity, values, and mu-

sic preferences. (Elektronisk) Artikel. Psycology of Music. Tillgänglig:

http://pom.sagepub.com/content/early/2010/12/24/0305735610386836 (2011-11-22)

Grover, A. & Stewart, D. (2010) Defining interactive social media in an educational context. I: Wankel, C. Ma-

rovich, M. Stanaityte, J. (2010). Cutting- edge social media approaches to Business Education. (s.7). Greenwich: In-

formation Age Publishing.

Hedenborg, J. (2007). Roller i gruppen. (Elektronisk) Tillgänglig:

https://www.abo.fi/student/rollersamarbete (2011-11-30)

Helmersson D. (2007. Streaming. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.ne.se/streaming (2011-10-29)

Hogg, Michael A. (2005) Social Identity. I: Leary, Mark R, Tagney Price, June (red) Handbook of Self and

Identity (s. 463-479) London, The Guildford Press s.201, citerad i Elliot, Percy 2007 s. 23

International Federation of the Phonographic Industry (2011) IFPI Digital Music Report 2011 – Music at the

touch of a button. (Elektronisk) Rapport. Tillgänglig: http://www.ifpi.org/content/library/DMR2011.pdf

(2011-11-15)

Jenkins, H. (2006). Convergence Culture – where old and new media collide. New York: New York University

Press

Juslin, N.B. & Sloboda, A.J. Music and emotion – Theory and research. Oxford: OUP Oxford.

Lindgren, S. (2009). Populärkultur – teorier, metoder och analyser (2:nd ed.). Stockholm: Liber AB.

Lindqvist, M. & Söderlind, P. (2009). Informationskompetens: En grundbok. Stockholm: Santérus Förlag

Lundberg (2001) Individen i fokus. Musik, etnisk identitet och kulturell represen- tation. I: Österlund-

Pötzsch, S. (red). Musik, möten, mångfald. (s.75) Åbo, Gummerus Printing

Magaudda, P. (2011) When materiality ’bites back’: Digital music consumption practices in the age of dematerialization.

(Elektronisk) Artikel. Journal of Consumer Culture vol. 11:15. Tillgänglig:

http://joc.sagepub.com/content/11/1/15 (2011-11-15)

McQuail, D. (2010). McQuail’s Mass Communication Theory (6th ed.) London: SAGE Publications Ltd.

46

Musiksverige (2011). Fortsatt minskning av illegal nedladdning. (Elektronisk) Pressmeddelande. Tillgänglig:

http://www.musiksverige.org/pressmeddelanden/ (2011-10-28)

Musiksverige (2011). Allt bättre streamingtjänster ökar musikintresset. (Elektronisk) Pressmeddelande. Tillgäng-

lig: http://www.musiksverige.org/Pressrum/Pressmeddelanden/allt-battre-streamingtjanster-okar-

musikintresset/ (2011-10-28

Olsson, T. (2008). Medievardagen – En introduktion till kvalitativa studier. Malmö: Gleerups.

Orb (2011). Audio Streaming. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.orb.com/en/music/audio-streaming

(2011-10-25)

Richards, C. (2011). Young people, Popular culture and Education. London: Continuum International Publishing

Group Ltd.

Roe K. (1999) Music and identity among European youth - Music as communication. (Elektronisk) Artikel. Tillgäng-

lig: http://www.icce.rug.nl/~soundscapes/DATABASES/MIE/Part2_chapter03.shtml (2011-11-22)

Scheid M. (2009). Musik i skolan, en viktig del i ungdomars identitetsskapande. (Elektronisk) Pressmeddelande.

Tillgänglig:

http://www.umu.se/omuniversitetet/pressinformation/pressmeddelanden/nyhetsvisning/?contentId=21

750 (2011-11-16)

Sernhede, O. (2006) Ungdom och kulturens omvandlingar –åtta essäer om modernitet, ungas skapande och faschination

inflr svart kultur. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos AB och Ove Sernhede

Spotify (2011) Background information. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.spotify.com/se/about-

us/press/background-info/ (2011-11-02)

Spotify (2011) Spotify introduces music to your social life. (Elektronisk) Blogginlägg. Tillgänglig:

http://www.spotify.com/se/blog/archives/2011/09/21/spotify-and-facebook/ (2011-11-07)

Spotify (2011) Spotify is a new way to listen to music. (Elektronisk). Tillgänglig:

http://www.spotify.com/se/about/what/ (2011-11-02)

Spotify (2011) Sharing music. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.spotify.com/se/about/features/

(2011-11-30)

Spotify (2011) Spotify Apps. (Elektronisk). Tillgänglig: http://www.spotify.com/se/about/apps/ (2011-12-

15)

Stenberg, H. (2011). Gemenskapens Psykologi. Malmö: Liber.

47

Strömbäck, J. (2009). Makt medier och samhälle – En introduktion till politisk kommunikation. Stockholm: SNS

förlag.

Theorell, T. (2009). Noter om musik och hälsa. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Østbye, H, Knapskog, K., Helland, K. & Larsen, L-O (2008). Metodbok för medievetenskap.

Wettergren, Å. & B, Starrin (2008) Det sociala livets emotionella grunder. Malmö: Liber AB.