Miljökonsekvensbeskrivning

fr

Ny anslutning till Branäsbergets topp från söder

Torsby kommun, Värmlands län

2008-01-30

Miljökonsekvensbeskrivning

Beställare:

Torsby kommun

Rolf Henriksson

685 80 Torsby

Tel: 0560-160 00

Fax: 0560-160 25

Mobil: 070-604 41 47

E-post: [email protected]

Konsult:

WSP Samhällsbyggnad

Anders Eriksson

Box 117

651 04 Karlstad

Telefon 054-13 20 00

E-post: [email protected]

Foto: Anders Eriksson, Christer Feldt, Jessica Persson, WSP

1008 6853

Miljökonsekvensbeskrivning, Branäsberget, Torsby kommun 1

Innehållsförteckning Sid1. Inledning 2

1.1 Bakgrund 21.2 Tidigare utredningar och beslut 31.3 Vägförslag 4

2. Nollalternativ 6 3. Miljö 6 3.1 Riksintressen 6

3.2 Gällande planer 73.3 Kulturmiljö 73.4 Naturmiljö 93.5 Rekreation och friluftsliv 103.6 Landskapsbild 123.7 Mark och geoteknik 13

4. Hälsa och säkerhet 13

4.1 Barriäreffekt 134.2 Förorenad mark 134.3 Luftkvalitet

5. Hushållning med mark och vatten 145.1 Materialtillgång och hantering 145.2 Skogsbruk 145.3 Vattenfrågor 14

6. Störningar under byggskedet 15 6.1 Tillfälliga arbetsplatser och upplag 15

6.2 Trafikstörningar 15

7. Samråd och fortsatt arbete 15 8. Källförteckning 16

Bilaga Branäs, ny väg till toppen. Samhällsekonomisk kalkyl med ”EVA”. 2007-03-22

2 Miljökonsekvensbeskrivning, Branäsberget, Torsby kommun

1. Inledning1.1 BakgrundPå Branäsbergets topp finns idag en skidanläggning med ett tjugotal pistade ned-farter, längdspår och lägenheter. Branäs Fritidscenter AB planerar nu en omfat-tande utbyggnad de närmasta åren. Den planerade utbyggnaden innebär att antalet bäddar i stugor och lägenheter kommer att öka från cirka 3 000 till 9 000 samtidigt som skidanläggningen byggs ut med nya backar och liftar.

Trafiken till anläggningen sker idag från riksväg 62 via en skogsbilväg som på norrsidan går upp till Branäsbergets topp. Vid full beläggning av anläggningen beräknas maximalt 800 fordon per dygn trafikera vägen.

Översiktskarta, utredningsområdet är markerat.

Kartex kartbildUrsprung: over_25.rik ©Lantmäteriverket, Gävle, 2008

Skala 1:200000

X=6685900m Y=1331325m 5 km

62

45

958

957


Utbyggnaden av Branäs kommer att innebära en kraftig ökning av trafiken till och från området samt även mellan älvdalen och Branäsbergets topp. Nuvarande vägsystem behöver därför förbättras för att klara av den ökande trafiken.

Det nu föreslagna projektet går ut på att bygga en ny anslutningsväg söderifrån till Branäsberget topp från väg 957 som i sin tur förbinds med riksväg 62 av en bro över Klarälven vid Likenäs.

En anslutningsväg upp till Branäsbergets topp blir cirka cirka 7,5 km lång. Halva sträckan nyttjas en befintlig skogsbilväg som skall rustas upp, breddas och förstär-kas medan resterande del går i obanad terräng upp till toppen.

Att få denna nya vägsträckning till stånd anses nödvändig för att vidare exploa-tering av Branäsberget skall vara möjligt. Det är endast privata markägare som berörs av den nya vägen och tanken är att det skall bildas en vägsamfällighet.

1.2 Tidigare utredningar och beslut En trafikutredning för Branäs, daterad 20060627, har utförts på uppdrag av Torsby kommun, Branäs Fritidscenter AB och Vägverket Region Väst. Däri fö-reslås bland annat ” Ett alternativ till att bredda den befintliga vägen mellan dalen och toppen är att bygga en ny en eller tvåfältig väg, som komplement till den befintliga. En sådan väg kan anläggas söderut från toppen och anslutas till väg 957, strax norr om Likenäs, via en befintlig skogsbilväg. Vägen kommer i första hand att vara användbar för resor mellan toppen och riksväg 62 i sydlig riktning samt för inköpsresor till Likenäs. Dessa resor bedöms utgöra knappt hälften av biltrafi-ken till och från toppen.”

Vy över delar av Branäsbergets anläggning


1.3 VägförslagDen projekterade vägen är tänkt att löpa i sträckning med befintlig skogsbilväg från väg 957 och vidare uppåt cirka 3,2 km, därefter svänga av mot norr och löpa igenom idag obanad terräng ytterligare cirka 4 km. Den befintliga skogsbilvägen är 5 5,5 meter bred och planeras breddas till 7 meter. Förstärkningsarbeten erfor-dras utmed delar av sträckan.

Den del av vägen som projekterats i obanad terräng är också 7,0 meter bred. Denna nya sträckning kommer till största delen att gå på bank, 0 2 meter hög, i kortare partier genom relativt små jord och bergsskärningar. Såväl den sträckan som är befintlig som den nyanlagda kommer att vara belagda med grus.

Under den befintliga skogsbilvägen ligger 20 trummor med en diameter på mellan 300 och 1000 mm. 8 av dessa kommer att förlängas och 12 kommer att bytas ut mot trummor med samma eller en större dimension. Under den nya sträckningen kommer 5 trummor att läggas för att leda vatten som kommer i bäckar och skogs-diken, ytterligare 5 trummor kommer att läggas ut vid avsnitt där vägen ska korsa lågpunkter i terrängen. Dimensionen på trummorna kommer att vara 800 mm i diameter. Se vidare under 5.3.

Vid förstärkningarna och anläggandet av vägen kommer inget arbete att försiggå utanför vägområdet.

För de trafikanter som kommer söderifrån, vilket en stor majoritet gör, skulle den föreslagna vägsträckningen medföra en minskad körsträcka på cirka 10 km. För vägsträckning se kartan på motstående sida.

Under den befintliga skogsbilvägen ligger 8 trummor som måste förlängas och 12 som byts ut helt.


Den planerade vägsträckningen.

Befintlig sträckning med breddning

Ny sträckning


Den befintliga skogsbilvägen, delen längst ned mot väg 957 (som löper något hundratal meter från där skogsvägen kröker i fonden) är ganska brant.

2. NollalternativNollalternativ är det handlingsalternativ som innebär att man inte vidtar någon åtgärd utöver i förekommande fall normala drift och underhållsåtgärder. Nollalter-nativet har således inga effekter och konsekvenser på den fysiska miljön.

Nollalternativet fungerar som ett jämförelsealternativ gentemot de planerade åtgärderna. Detta betyder att enligt nollalternativet skulle dagens (januari 2008) situation med en väg upp till Branäsbergets topp via norrsidan kvarstå. De effekter och konsekvenserna av den planerade nya vägsträckningen som bedöms kunna uppkomma jämförs alltså med denna situation.

3. Miljö3.1 Riksintressen Projektet berör dels riksintressse (F 6) för friluftsliv enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB), dels riksintresse enligt 4 kap MB ”Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet”. Där 2 § anger ”...området utmed övre delen av Klarälven inom Torsby kommun”.

I dalgången berör projektet även riksintresse (N 8) för naturvården enligt 3 kap 6 § MB, ”KlarälvenSunnemodalen”. Se vidare under rubrikerna naturmiljö respek-tive friluftsliv.


3.2 Gällande planerDen planerade vägsträckningen omfattas av Torsby kommuns översiktsplan, anta-gen juni 1990. Den befintliga vägen berörs längst ned i dalen av fördjupad över-siktsplan för Likenäs, Torsby kommun, antagen december 1991.

Cirka 1500 meter av den föreslagna vägsträckningen längst norrut ingår i en pågå-ende (januari 2008) detaljplaneprocess. Den blivande detaljplanen syftar till att ge möjlighet för ytterligare fritidsbebyggelse.

3.3 Kulturmiljö Befintlig situation

Utmed sidorna på den befintliga vägsträckan som ska byggas om finns ett antal fornminnen i form av kolningsgropar. Enligt yttrande från länsstyrelsen 20071030 bedöms fornlämningsområdet omfatta en zon om 25 meter kring varje kol-ningsgrop.

I övrigt finns inga utpekade kulturmiljöintressen.En kulturmiljöutredning har också företagits under augusti 2007. Utredningen visade inte på några lämningar utmed sträckan.

Planteringen till vänster i bild består av contortatall


FÖRKLARING

Föreslagen vägsträckning

Riksintresse naturvård 3 kap 6§ MB

Riksintresse friluftsliv 3 kap 6§ MB

Riksintresse geografiska avgränsningar

Fornminne, yta och punkt

Landskapsbildsskydd

Våtmarksinventering

Skyddat vattendrag 4 kap 6§ MB

Nyckelbiotoper

Åkermarksinventering klass 2

Naturvärden

±0 10,5 km

Karta med de olika intresseområde som finns på Branäsberget med omnejd, den föreslagna vägsträckningen är också inlagd.


Konsekvenser

Arbetet med ombyggnaden av den befintliga vägen ska inte påverka mark utan-för vägområdet. Då det är cirka 30 meter som minst mellan en kolningsgrop och vägområdet och fornlämningsområdet är 25 meter bedöms inte fornlämningen påverkas.

Då inga övriga nu kända kulturmiljöintressen kommer att beröras av vägprojektet bedöms någon påverkan på kulturmiljön inte ske.

3.4 NaturmiljöBefintlig situation

Riksintresset ”KlarälvenSunnemodalen” för naturvården omfattar den sydligaste delen av den befintliga skogsvägen. Riksintresset grundar sig på Klarälvdalens naturvärden i form av älvgenombrott, korvsjöar med mera.

Sträckans första tre kilometrar går längs en befintlig grusväg, från Klarälven och upp på höjderna väster om Klarälven. Där är mest hyggen och ungskogar utan några särskilda naturvärden att ta hänsyn till.

Den väglösa sträckningen startar vid 3/700 meter. Fram till 5/000 meter utgörs skogen av hygge och ungskogar i olika åldrar, upp till 30 år. Trädslagen är mest svensk tall och contortatall. Inga tecken på högt naturvärde.

Mycket av terrängen som berörs av projektet är bevuxen med ungskog


Mellan 5/000 och 6/000 meter är skogen lite äldre och mer sluten, barrblandskog av ristyp. Omkring 5/700 meter, i en västsluttning, finns några riktigt grova tallar, glest stående i ett skiktat bestånd med gles undervegetation av gran. Tallarnas ålder är förmodligen minst 200 år. Någon åldersbestämning gjordes inte. Tallarna är förmodligen en rest av tidigare avverkning eller skogsbrand och naturvärdena i det här området är antagligen knutna till dem.

Ungefär vid Km 7/000 passeras östra kanten av Nötmyren. Nötmyren har inga utpekade värden enligt vad som framkommit från länsstyrelsen och övriga källor. Nötmyren avvattnas söderut av Nötmyrsbäcken.

Sammanfattningsvis kan sägas att den föreslagna vägen går genom ett skogsland-skap med åsar och myrar. Det är ett produktionslandskap utan större områden med gammal skog. Mest är det magra marker med skogsskikt av tallskog och barr-blandskog. Större delen av den föreslagna vägsträckan är hygge och ungskogar. En del unga bestånd är planterad contortatall.

De vanligaste lövträden är björk, sälg och rönn, men de utgör en mycket liten andel av virkesförrådet. Inget grovt (>25 cm i brösthöjd) lövträd observerades. Mängden död ved är anmärkningsvärt låg längs hela sträckan.

Markvegetationen är oftast blåbär, lingon, linnea, kruståtel, piprör, husmossa, väggmossa och kvastmossa. I fuktigare partier växer vitmossa, björnmossa, rosling och tranbär.

Konsekvenser

Riksintresset bedöms inte påverkas då förändringarna av skogsvägen, som berörs av riksintresset, är ytterst små i ett större perspektiv. Den i övrigt redovisade natur-miljön visar inget särskilt naturmiljövärde förutom de glesa tallar som omnämns. Avverkas dessa i samband med projektet bedöms det vara en måttligt negativ kon-sekvens ur miljösynvinkel.

Åtgärder

Kan man dra vägen så man undviker att hugga ner de grova tallarna gör ett ingrepp förmodligen mycket liten skada. Här handlar det till exempel inte om att bevara luftfuktigheten i beståndet. Det kan snarare vara bra för mångfalden med ett ökat ljusinsläpp på de grova tallarna.

3.5 Rekreation och friluftsliv Befintlig situation

Riksintresset för friluftsliv (F 6) är i länsstyrelsens rapport beskrivet som ”Höjd-platå och brant sluttning ned mot Klarälven. Område för utförsåkning, skid och vildmarksturism.” Riksintressets motiveras av områdets lämplighet för en åretrun-tanläggning för fritidsändamål. Områdets vildmarkskaraktär bör också bevaras.


Riksintresset enligt 4 kap MB är under 1 § beskrivet som ”...med hänsyn till de natur och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse.” Vidare framgår att natur och kulturvärden inte får påtagligt skadas. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringsli-vet.

Konsekvenser

Huvudpoängen med riksintresseområde F 6 är ”... utförsåkning, skid och vild-marksturism...”. Då den planerade vägen förkortar sträckan med 10 km för majori-teten av trafikanterna till Branäsbergets skidanläggning bedöms detta vara positivt för riksintresset enligt 4 kap MB

Den vägsträckning som är planerad genom idag jungfrulig mark medför att vild-markskänslan, i den korridor i lanskapet där vägen syns, minskar. Detta bedöms vara en måttlig negativ konsekvens för riksintresset.

Åtgärder

Vägen är noga anpassad till terrängen, vilket under projektets gång har gjorts i allt högre grad, varför den kan smälta in i omgivningen bättre. Genom att också använda grus, istället för asfalt, blir vägen också bättre anpassad till omgivningen.

Projektet berör område med landskapsbildsskydd.


3.6 LandskapsbildBefintlig situation

Projektet ligger inom område med landskapsbildsskydd enligt beslut av Läns-styrelsen i Värmlands Län 19670413 ”Förordnande om strandskydd och land-skapsskydd”. Där står bland annat ”Länsstyrelsen förordar vidare, med stöd av 19 § naturvårdslagen, om nybyggnadsförbud till skydd för landskapsbilden för ett område kring Branäsberget omfattande,...” Vidare står dock ”Förbuden gäller icke anläggning som erfordras för...den allmänna samfärdseln...”.

Konsekvenser

Bitvis kommer tämligen omfattande slänter att uppkomma. Detta beror på att mar-ken lutar mycket i sidled, sett från väglinjen, och hinner falla undan mycket innan slänten ”hinner ikapp” marknivån.Detta gäller framför allt vid cirka km 5/800 där det rör sig om en över 15 meter lång slänt med en lutning på 1:2.

Även omfattande skärningar kommer att uppkomma framför allt vid cirka km 5/600, där också över 15 meter långa slänter blir effekten.

De långa skärnings och bankslänter som blir effekten av vägen bedöms bli ett ganska markant inslag i landskapsbilden, vilket bedöms vara en måttligt negativ konsekvens för landskapsbilden.

Åtgärder

Genom att schakta av ytskiktet på marken i väglinjen och sedan lägga ut detta på de lite större skärnings och bankslänterna som uppkommer kan den visuella

Det finns mycket block i terrängen.


intrycket förändras i hög grad. En ”ren” vägslänt av sand eller grus är ett avsevärt större blickfång i en naturterräng än en slänt med grästuvor, ljung, buskar med mera.

Utförs detta samt de åtgärder som föreslås under 3.4 och 3.5 bedöms landskapsbil-den i den blivande vägens närområde påverkas tydligt medan det på avstånd blir en ganska måttlig konsekvens för landskapsbilden.

3.7 Mark och geoteknikI den geotekniska undersökningen konstateras bland annat ”Ett antal områden med ytligt berg har identifierats. Områden med torv har effektivt kartlagts med avseen-de på djup och områden med hög fukthalt i marken har identifierats. I de fall som det förekommer rikligt med stora block i moränen kan det försvåra tolkningen av läget på bergytan.”

Påträffade block i väglinjen kommer att krossas på plats och ingå i terrassuppbygg-naden.

4. Hälsa och säkerhet4.1 BarriäreffektMed barriäreffekt avses det fysiska hinder och den otrygghet som en väg med sin trafik innebär för oskyddade trafikanter som behöver korsa vägen, eller möjlighe-ten att röra sig utmed vägen.

Barriäreffekten av den planerade vägen för de som vill korsa den bedöms bli mycket liten med tanke på vägens ringa trafik och bredd. Även för dem som vill röra sig utmed vägen bedöms detta vara fullt möjligt med tanke på den begränsade trafiken.

4.2 Förorenad mark Några indikationer på att förorenad mark ska förekomma inom objektet finns ej.

4.3 LuftkvalitetUtav de maximalt cirka 800 bilarna (se under 1.1) bedöms cirka hälften välja den nya vägsträckningen. Den besparade körsträckan beräknas till cirka 1 mil (se under 1.3) per fordon vilket medför att flera tiotusentals mils körsträcka årligen sparas in med den föreslagna vägsträckningen.

Den föreslagna vägsträckningen innebär alltså på sikt en mindre utsläppsmängd av de miljöpåverkande ämnen, exempelvis kväveoxider, kolväten och koldioxid, som fordonstrafik medför. Någon beräkning på detta har inte utförts.


5. Hushållning med mark och vatten5.1 Materialtillgång och hanteringBefintlig skogsbilväg behåller sin profil och breddas med cirka 1,5 meter utefter en sträcka av 3,2 km. Från anslutningen till väg 957 kommer vägen upp mot toppen att breddas på södra sidan, inom en sträcka av ca 900 meter. De schaktmassor som erhålls kommer att nyttjas för breddning av resterande del av befintlig väg.

Den nya vägsträckningen har konstruerats med avseende på så lite schakt av jord och berg som möjligt. De schaktmassor som erhålls kommer att nyttjas fullt ut till bankfyllnad. Ett överskott av massor uppkommer endast vid vegetationsavtagning. Dessa massor kommer att användas inom området för släntbeklädnad. Stora delar av terrängen vid nya vägsträckan är mycket blockrik.

5.2 SkogsbrukUtmed den obanade delen av den projekterade vägen är idag skogsmark där det bedrivs aktivt skogsbruk. Vägen med diken kommer att ta cirka 11 hektar i anspråk där skogsbruket upphör vilket är negativt. Vad gäller utkörning av virke till väg medför den planerade vägen en förbättring då avståndet från avverkning till väg avsevärt minskar.

5.3 VattenfrågorGällande vattenverksamhet finns det idag tre prövningsnivåer:1 de som behöver tillståndsprövas. Tillstånd för vattenverksamhet söks hos miljö-domstolen.

2 de som kräver anmälan. Anmälan om vattenverksamhet prövas av tillsynsmyn-digheten, alltså länsstyrelsen.

3 de som omfattas av undantaget i 11 kap 12 § MB och varken kräver anmälan eller tillstånd. Tillstånd eller anmälan behövs inte om det är uppenbart att åtgärden inte skadar allmänna eller enskilda intressen. Beviskravet att så är fallet är mycket starkt och faller på verksamhetsutövaren.

Genom samtliga trummor som ska förlängas/bytas ut/läggas ut under den befint-liga vägen och den nya sträckningen bedöms ett flöde som klart understiger 1 m³/s vara aktuellt. Då trummorna ligger i mindre vattendrag alternativt lågpunkter i terrängen bedöms ingen risk för avvattning föreligga. Trummorna vid Nötmyren leder vatten österifrån mot myren, som sedan avvattans söderut, så någon risk för avvattning av nämnda myr bedöms heller inte föreligga.


6. Störningar under byggskedet6.1 Tillfälliga arbetsplatser och upplagInga tillfälliga arbetsplatser eller upplag som kan komma att skada natur eller kul-turmiljövärden kommer att etableras utanför vägområdet. Etableringar förutsätter också att tillstånd erhållits från berörd fastighetsägare.

6.2 TrafikstörningarDå trafiken upp till Branäsbergets topp under hela byggtiden kommer att kunna gå på den befintliga vägen på norra sidan bedöms inga trafikstörningar uppkomma i det sammanhanget. Framkomligheten på den befintliga skogsbilvägen kommer under några månader att vara starkt begränsad men med tanke på den ringa trafiken bedöms det få små konsekvenser.

7. Samråd och fortsatt arbeteTorsby kommun har haft flera informationsmöten med markägare och övriga intresserade. Den planerade vägen anses positiv och responsen på projektet från de berörda har varit bra.


8. KällförteckningGeonova, Undersökning av torv, berg och jordarter för ny vägsträckning i Branäs åt WSP, 20070615.

Länsstyrelsen i Värmlands Län, områden av riksintresse för friluftsliv, bilaga till huvudrapport 19881001.

Länsstyrelsen i Värmlands Län, underlagsmaterial från GISenheten., 20070221.

Skogsstyrelsen, Skogens pärlor digitalt underlagsmaterial, augusti 2007.

Torsby kommun, Branäs Fritidscenter AB och Vägverket region Väst Trafikutred-ning för Branäs 20060627.

Torsby kommun, fördjupad översiktsplan för Likenäs, antagen december 1991.

Torsby kommuns översiktsplan, antagen juni 1990.

Westlund Anders biolog, Naturinventering för MKB, vägbygge vid Branäs, 20070418

Värmlands Museum, Kulturmiljöutredning, augusti 2007.

BILAGA • Miljökonsekvensbeskrivning, Branäsberget, Torsby kommun 1

Uppdragsnr: 10086853 1 (3)

2007-03-22

WSP Samhällsbyggnad Box 117 SE-651 04 Karlstad Besök: Lagergrens gata 8 Tel: +46 54 13 20 00 Fax: +46 54 13 21 99 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

L:\5

460\

1008

6853

- N

y an

slut

ning

sväg

till

Bra

näsb

erge

ts to

pp fr

ån

söde

r\05_

Ber

äkni

ngar

\EV

A\B

ranä

s re

sulta

t.doc

M

all:

Allm

än -

Stå

ende

- 20

03.d

ot v

er 1

.0

Branäs, ny väg till toppen

Samhällsekonomisk kalkyl med ”EVA”

Förutsättningar och indata

Basår trafik: 2010 Prognosår 1: 2020 Prognosår 2: 2025 Kalkylperiod: 40 år Prisnivå, år: 2007 Diskonteringsår: 2007 Investeringar: 40 Mkr

VägstandardBefintlig väg till toppen: bredd: 5,76,6 m första delen och 55.7 m sista delen, siktklass: 4, hastighet: 70 km/h, bärighet: 2 10/16/51,4 ton, slitlager: grus.

Ny väg till toppen: bredd: 7 m, siktklass: 3, hast: 70 km/h, bärighet: 1 12/18/60 ton, slitlager: belagd.

TrafikTrafiken som använts i EVA, Effektberäkningar vid VägAnalyser, utgår från trafikflödeskartor i ”trafikutredning för Branäs, 20060627” sid 9, trafikflöden år 2010. Eftersom det är effekterna för ett fullt utbyggt område som är av intresse blir basår för trafiken 2010. Bilden i trafikutredningen visar maxtrafik under ett maxdygn. I EVA används årsmedeldygnstrafik och för att få en mer rättvis bild av trafiken över året antas att nyttjandegraden utslaget på ett år uppgår till 30 % av den maximala trafiken. Trafiken till toppen blir således 750 fordon per årsmedeldygn.

Då det är svårt att förutsäga exakt hur många fordon som kommer att flytta över till den nya vägen, har två olika scenarier beräknats. Det ena scenariot motsvarar den antaget lägsta trafikomfördelningen, med 250 bilar (en tredjedel av det totala trafikflödet till toppen) på den nya vägen. Det andra scenariot motsvarar den antaget högsta trafikomfördelningen, med 500 bilar (två tredjedelar av det totala trafikflödet till toppen) på den nya vägen. De trafikflöden som använts i EVA redovisas på nästa sida.

Trafikökningen i EVA har satts till 1,5 % per år för personbilar och 1,0 % för lastbilar (detta är något lägre än SIKA:s prognoser för Värmlands län). Under år 20102020 blir då den totala ökningen 1,16 för pb och 1,10 för lb. Under 20102025 blir ökningen 1,25 för pb och 1,16 för lb.

2 BILAGA • Miljökonsekvensbeskrivning, Branäsberget, Torsby kommun

Uppdragsnr: 10086853 2 (3)

L:\5

460\

1008

6853

- N

y an

slut

ning

sväg

till

Bra

näsb

erge

ts to

pp fr

ån

söde

r\05_

Ber

äkni

ngar

\EV

A\B

ranä

s re

sulta

t.doc

M

all:

Allm

än -

Stå

ende

- 20

03.d

ot v

er 1

.0

Ny väg till toppen med 250 bilar (av totalt 750 bilar till toppen).


Befintligt vägnät med trafik år 2010. Den nya vägen till toppen innebär cirka en mils vägförkortning för trafik från söder.

Vägnät i EVA med trafikflöden

BILAGA • Miljökonsekvensbeskrivning, Branäsberget, Torsby kommun 3

Uppdragsnr: 10086853 2 (3)

L:\5

460\

1008

6853

- N

y an

slut

ning

sväg

till

Bra

näsb

erge

ts to

pp fr

ån

söde

r\05_

Ber

äkni

ngar

\EV

A\B

ranä

s re

sulta

t.doc

M

all:

Allm

än -

Stå

ende

- 20

03.d

ot v

er 1

.0



Befintligt vägnät med trafik år 2010. Den nya vägen till toppen innebär cirka en mils vägförkortning för trafik från söder.

Vägnät i EVA med trafikflöden

Uppdragsnr: 10086853 3 (3)

L:\5

460\

1008

6853

- N

y an

slut

ning

sväg

till

Bra

näsb

erge

ts to

pp fr

ån

söde

r\05_

Ber

äkni

ngar

\EV

A\B

ranä

s re

sulta

t.doc

M

all:

Allm

än -

Stå

ende

- 20

03.d

ot v

er 1

.0

ResultatI tabellen nedan redovisas beräknade effekter av att 250 respektive 500 personbilar (av totalt 750 fordon) per årsmedeldygn flyttar över till den nya vägen. Effekterna uttrycks i miljoner kr och avser hela kalkylperioden på 40 år, diskonterat till år 2007.

EVA-beräknade effekter, Mkr

250 bilar på nya vägen 500 bilar på nya vägen

Restidskostnader 44 89

Fordonskostnader 23 47

Trafiksäkerhetseffekter 12 26

Luftföroreningar (utsläpp) 5 10

Komfort 3 7

Drift och underhåll 8 11

Summa effekter 79 168

Nettonuvärdekvot (NNK) 0,4 1,9

De största positiva effekterna av den nya vägen fås för restidskostnader och fordonskostnader, främst tack vare den cirka en mil kortare vägsträckan till toppen. Även trafiksäkerhetsvinsterna är betydande och dessa beror också i första hand på den kortare vägsträckan. Det är också positivt att väg 62 mellan Likenäs och Branäs avlastas med den trafik som går på den nya vägen till toppen. Drift och underhållskostnaderna ökar då det tillkommer en ny väg i vägsystemet.

Nettonuvärdekvoten, NNK, är ett mått på hur de sammanlagda effekterna (nyttan) av åtgärden förhåller sig till investeringskostnaden. Om NNK är noll innebär det att nyttan och investeringen är lika stora. Om NNK är 1 innebär det att nyttan är dubbelt så stor som investeringen. Med investeringskostnaden 40 miljoner kr för den nya vägen till Branäs topp blir NNK positiv i båda beräknade scenarier.

SlutsatsÅtgärden, att bygga den nya vägen till toppen, är samhällsekonomiskt lönsam. Lönsamheten ökar ju fler bilar som går på den nya vägen istället för den gamla.

Miljökonsekvensbeskrivning

Documents

Transcript of Miljökonsekvensbeskrivning